Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström
Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt. Det ska även beaktas, om patienten är farlig för annan persons säkerhet eller hälsa. Intagning för tvångsvård Ett beslut om intagning för tvångsvård ska ske med vårdintyg skriven av en legitimerad läkare. Den läkare som har utfärdat vårdintyget skall se till att patienten snarast kommer till sjukvårdsinrättning. En chefsöverläkare ska inom fyra dagar göra en bedömning av behovet av tvångsvård.
Tvångsvårdsforskning Relativt gott om forskning på tvångsvård och åtgärder i vuxenpsykiatrin. Mindre forskning om barn- och ungdomspsykiatrin. Få studier om personalens rättfärdigande av tvång, speciellt i barn- och ungdomspsykiatrin.
De 6 Argumenten 1-3 I en studie publicerad på svenska fann Thorsén et al 6 argument med vilka personal i generell mening rättfärdigade tvångsvård. Tvånget skyddar Tvångsinsatser kan användas om patienten vill skada sig själv eller andra och inte är verbalt påverkbar. Samhället garanterar Välfärdssamhället har en skyldighet att garantera ett gott liv till alla och kan därför använda tvång gentemot människor som inte kan anses kapabla att göra rimliga val. Behandlingen kräver Tvånget ses som enda möjliga alternativet för att kontrollera sjukdomen, andra behandlingsalternativ är uttömda.
De 6 Argumenten 4-6 Tvånget förtydligar Tydlighet är ett ideal i vården och det viktigaste fördelarna är att personalen blir medveten om vilka tvångsåtgärder/insatser de har att ta till och patienten är medveten om det. Föräldraskapet stöttas Eftersom fokus vårdideologiskt ligger familjen så är det i första hand föräldrarna som utövar ev tvång och gränssättning mot den unga. Vårdvardagen kräver Tvång ingår i vården eftersom gränssättning innebär att skapa ett beteende som bedöms som normalt eller rimligt.
Syfte Syftet med denna studie är att beskriva hur de professionella använder sig av de sex argumenten vid beslut om tvångsvård. undersöka om patienten uppfyllde de kriterier som finns i lagen om psykisk störning och farlighet
Metod - Miljöurval Kopior på journaler efterfrågades från samtliga 21 barn- och ungdomspsykiatriska kliniker i Sverige, vilket tilläts bedriva tvångsvård. 2002-07-01 2003-06-30 Samtliga kliniker svarade, av dessa 21 kliniker var det 16 kliniker som hade använt sig av tvångsvård.
Metod Patienterna Antalet patienter var 143, vilket resulterade i 156 vårdtillfällen. En patient som fick rättspsykiatrisk vård uteslöts. Patienterna var nästan uteslutande ungdomar runt 14-17 år. Vårdtiden var oftast runt 30 dagar. Ungefär dubbelt så många flickor som pojkar som behandlades. De vanligaste diagnoserna var ätstörningar, psykoser, depression med eller utan självmordsförsök och neuropsykiatriska störningar.
Analys Kvalitativ teorigrundad innehållsanalys Analys 1: Farlighet för sig själv eller mot andra allvarlig psykisk störning Kategorier; Livsfara, risk för skada, ingen risk. För patienten och andra människor. Psykisk störning: Diagnos eller misstanke om allvarlig störning. Analys 2: Sex argument för att rättfärdiga tvång Sammanfattning; bakgrund, nuvarande situation, bedömningen, rättfärdigandet av tvång. De 6 argumenten.
Farlighet Psykisk störning Hög risk för självmord låg risk för skada för andra människor. Endast 7 patienter var inte dokumenterat farliga för sig själva. I tre fall saknades helt dokumentation om psykisk störning.
Argument för psykiatrisk tvångsvård
Tvånget skyddar Användes i 153 av 155. Argumentet användes oftare i vårdintyget än i annat journalmaterial. I dessa fall handlade det om att hantera livsfarliga situationer såsom suicidrisk, uttorkning på grund av ätstörning eller andra symtom och beteenden som kunde resultera i allvarliga skador eller död. Det kunde också handla om att skydda andra människor från patientens hot om misshandel eller mord, modern nämndes oftast. Även personalen och inredningen behövde skyddas.
Behandlingen kräver Användes i 116 fall av 155. Argumentet användes oftare i vårdintyget än i annat journalmaterial. Tvångsvård och den kontrollerande miljön räddar liv. Ofta används allmänna argument som att patienten måste behandlas eller utredas inom slutenvård, utan att specificera insatserna. Få beskrivningar vilken vård som patienten behövde, t ex näring via sond, tvångsmedicinering och bältning nämndes.
Föräldraskapet stöttas Användes i 82 fall av 155. Argumentet användes oftare i annat journalmaterial än i vårdintyget. 10 fall som handlade om unga som kom från en institution. Många av de 72 familjer var helt uttröttade, ofta hade de också andra problem.
Tvånget förtydligar Användes i 33 fall av 155. Argumentet används oftare i vårdintyget än i annat journalmaterial. Främst för personalen, ibland fanns planer på att vidta tvångsåtgärder. Sällan för att förtydliga för patienten eller föräldrar.
Samhället garanterar Användes i 5 fall av 155. Användes endast en gång i vårdintyget. Det var akuta fall. Psykiatrin tog ett samhällsansvar där lagligheten kan ifrågasättas.
Vårdvardagen kräver Användes inte i dokumentationen på ett tydligt sätt. I två fall tydlig koppling mellan tvångsbeslutet och våld mot personal. Det fanns behandlingshem som inte lyckades få vardagen att fungera. De var ofta rädda för att den unga.
Argument för psykiatrisk tvångsvård
Diskussion ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt Få beskrivningar av vilken vård som krävdes för rehabilitering av patienten. Alternativ till tvångsvård presenteras sällan. Vårdintyget är ett icke-resonerande dokument Konsekvensetik