Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling KILBO SKOLA OCH FRITIDSHEM 2014/2015

Inledning... 3 Definitioner... 4 Diskrimineringsgrunder... 5 LEDNINGSDEKLARATION... 7 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR... 8 Samverkan med barn/elever...12 MÅL och ÅTGÄRDER 2014/2015...16 FRÄMJANDE ARBETE...17 Rutiner för direkta åtgärder vid kränkande behandling samt trakasserier och sexuella trakasserier...18 RUTINER FÖR RAPPORT TILL förskolechef/rektor...20 RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN FörskoleCHEF/rektor TILL HUVUDMAN...21 Hur planen görs känd för alla...22 Likabehandlingsarbetet...23 Likabehandlingsplan ANTAGEN x xxxx-xx-xx DIARIENUMMER 20xx/xxx REVIDERAD x xxxx-xx-xx DIARIENUMMER 20xx/xxx SALA KOMMUN Växel: 0224-74 70 00 E-post skolforvaltningen@sala.se Postadress Box 304, 733 25 Sala

3 (24) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och skollagen. Skolan och förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en Likabehandlingsplan enligt 3:e kapitlet 16 i diskrimineringslagen och en Plan mot kränkande behandling enligt 6:e kapitlet 8 skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att strukturera arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Planen ska också visa hur verksamheten förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden kartläggning och granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade. En trygg miljö är en förutsättning för att lära och utvecklas.

4 (24) DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2012). Kränkande behandling är handlingar som nedvärderar ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). OBS! Befogade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening. Personal behöver ibland tillrättavisa barn/elever för att skapa en god miljö för hela verksamheten. En befogad tillrättavisning är alltså inte en kränkning i lagens mening, även om barnet/eleven ifråga kan uppleva tillsägelsen som kränkande. Trakasserier är en kränkande handling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskriminering är när förskola/skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med en diskrimineringsgrund. Diskriminering kan förekomma genom skolans regler, traditioner, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att förskola/skolan missgynnar någon genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär att barn och elever ska värderas lika. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika.

5 (24) DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan och förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter.

6 (24) Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet. Så här tänker skolan kring de sju diskrimineringsgrunderna: Kön Genom återkommande etiska samtal i undervisningen försöker vi förebygga könsdiskriminering. Som t.ex. att välja könsneutrala texter, belysa den dubbla dolda läroplanen, medvetandegöra pedagogernas genustänk. Vid direkta åtgärder se åtgärdstrappan nedan. Könsöverskridande identitet eller uttryck Pedagogerna försöker synliggöra HBTQ-frågor genom att läsa och erbjuda litteratur inom detta område. Alla pedagoger på skolan läser Från man till människa som handlar om Claes Schmidh/Sara Lund. Vid direkta åtgärder se åtgärdstrappan nedan. Etnisk tillhörighet I samband med valet 2014 planerar vi att belysa frågan extra mycket genom diskussioner, samtal och information. Vi ska även arbeta vidare under läsåret med att t.ex. visa film om utvandring och invandring förr och nu. Vid direkta åtgärder se åtgärdstrappan nedan. Religion och annan trosuppfattning Pedagogerna försöker hela tiden balansera att belysa våra egna kristna traditioner och synliggöra andra religioner och deras traditioner. Vid direkta åtgärder se åtgärdstrappan nedan. Funktionshinder Under HT -14 presenteras Tillgänglighetspaketet för pedagogerna samt för eleverna. Pedagogerna får arbeta med det i form av studiecirkel. För eleverna ordnas ett temaarbete kring Tillgänglighet. Vid direkta åtgärder se åtgärdstrappan nedan. Sexuell läggning Genom återkommande etiska samtal i undervisningen försöker vi förmedla samhällets gemensamma värdegrund till eleverna. Som t.ex. att medvetet välja och erbjuda litteratur om likabehandling oavsett läggning. Vid direkta åtgärder se åtgärdstrappan nedan. Ålder På skolan arbetar vi mycket i åldersblandade klasser. Alla elever har rast samtidigt och umgås oavsett ålder. Detta förebygger uppdelningar mellan åldersgrupper. Vid direkta åtgärder se åtgärdstrappan nedan.

7 (24) LEDNINGSDEKLARATION Kilbo skolas verksamhet och organisation skall utformas på sätt som främjar goda relationer och trygga lärmiljöer. Ett främjande arbetssätt är långsiktigt och söker skapa goda och demokratiska relationer och läsmiljöer. Vi strävar efter att alla barn skall komma till tals och känna sig lyssnade på i skolan och därigenom få förståelse för varandras likheter och olikheter. Att arbeta med de demokratiska värdena och för elevers och personals inflytande är centrala delar i syfte att förebygga kränkningar och diskriminering. VISION Skolans elever ska med nyfikenhet, lust och glädje gå till skolan varje dag. När dagen är slut ska de känna att de har fått kunskaper för livet i en stimulerande, trygg och utvecklande lärmiljö med vuxna som ser och hör dem. Det ska vara roligt att lära sig nya saker och skolan ska vara en trevlig plats att tillbringa sina dagar på, för både elever och personal.

8 (24) UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR Mål baserat på kartläggning Alla elever ska känna sig trygga på skolan. Åtgärder för att nå målet Personal som rastvakt och bussvakt för att minska känslan av otrygga platser. Arbeta för att sänka hastigheten vid vägen förbi skolan samt få upp trafikskyltar som visar att det finns förskola och skola. Gruppsammansättning. Individuella anpassningar. Att få eleverna att förstå vikten av att alla elever är olika vilket i sin tur innebär att man bemöts med olika strategier. Värdegrundsriktade samtal/dialoger i alla skolsituationer. Vid läsårsstart inleda ett temaarbete kring värdegrunden för hela skolan. En kartläggning av trygga respektive otrygga platser kommer att genomföras i samband med temaarbetet. Ansvarig Alla på skolan Mål baserat på kartläggning Alla elever ska ha arbetsro i klassrummet. Åtgärder för att nå målet Gruppsammansättning. Individuella anpassningar. Att få eleverna att förstå vikten av att alla elever är olika vilket i sin tur innebär att man bemöts med olika strategier. Ansvarig Alla på skolan

9 (24) Utvärdering: Under ht -13 hade vi rastvärdar vid alla raster och bussavgångar. Därutöver gjorde vi en intensivsatsning för att förbättra klimatet på rasterna. Detta innebar att ALL personal var ute under förmiddagsrasten en period. Vid utvärderingen i slutet av ht -13 framkom att det blivit lugnare. Det märktes då det blev mindre incidenter att reda ut. Utifrån det beslutade vi oss för att göra samma sak under vt -14. ALL personal var ute under förmiddagsrasten en period mellan januari-mars vt -14. Återstående del av terminen förstärkte vi med en extra personal utöver ordinarie rastvärd på förmiddagsrasten. I slutet av terminen anställdes ytterligare en resurs för att förebygga konflikter under både raster och övrig verksamhet. Vi kan se att den senare åtgärden inte hade någon effekt. Eleverna uttryckte en önskan om ett tydligare rastvärdsschema vilket vi ska tänka på nästkommande läsår. I övrigt återgår vi till att ha en huvudansvarig rastvärd vid alla raster och bussavgångar. Vid sidan av rastansvarig finns fler vuxna. Arbetet med att sänka hastigheten förbi Kilbo skola påbörjades såtillvida att vi sökte upp vem som var kontaktperson i vägsamfälligheten samt vilken eleverna skulle kontakta på kommunnivå. Elevrådet fick i uppgift att kontakta Per Skog på kommun under vårterminen. P.g.a. olika omständigheter har dessvärre inte elevrådet getts möjlighet att arbeta med ovanstående. Utvärdering/resultat: Nästkommande elevråd får i uppdrag att arbeta vidare med frågan. Skolan har haft ett gemensamt värdegrundtema. Vi har pratat mycket om att eleverna ska känna att de duger som de är, de är bra på många olika saker. Dagliga samtal i klassoch elevgrupper samt i föräldrasamtalen. Under läsåret har det varit mycket fokus på Likabehandlingsarbete och vad det innebär i praktiken. Mycket elevsamtal kring att alla lär sig på olika sätt men även konsekvenser av vad vi säger till varandra och om varandra (sprida rykten). På lågstadiet arbetade man mycket med Vara vänner där eleverna fick se olika etiska dilemman och sen reflektera i grupp och försöka tänka lösningsfokuserat. Eleverna fick även prova på massage. Syftet var dels avslappning men också att träna på att beröra varandra. Det finns stöd i forskning som visar att massage är ett bra sätt att arbeta förebyggande när det gäller tufft klimat och hårda tag i elevgrupper (man slår inte den man känner). På mellanstadiet arbetade man med temat Vara vänner och familj vilket bl.a. innehöll diskussionsfilmer som handlar om etik och moral. För att bygga upp förtroende och skapa strategier har vi större delen av läsåret satsat mycket resurser på att skapa goda relationer för elever som hamnat i svårigheter. Både personal och elever har haft stöd av CRT genom kontinuerliga samtal. Utvärdering: Värdegrundsarbetet gav i vissa grupper effekten att de fick större förståelse för varandras olikheter. I andra grupper nåddes inte samma resultat. Vi fortsätter därför nästkommande läsår med tema Tillgänglighet i skolan.

10 (24) För att skapa arbetsro har vi gjort anpassningar i verksamheten på olika sätt under hela läsåret. På lågstadiet har vi gjort organisationsförändringar då vi efter höstlovet 13 övergick till åldershomogena grupper. Både på låg- och mellanstadiet har vi haft smågrupper i svenska anpassade efter träningsbehov. I övrigt har vi försökt anpassa verksamheten så att det inte blir för mycket gruppbyten då vi har sett att det har skapat oro för eleverna. Vi har tänkt om kring lokalanvändning för att dela oss vid enskilt arbete men även för att ha möjlighet att ha genomgångar i mindre grupper. Utvärdering: Vi märkte snabbt en positiv förändring när vi gjorde om klasserna, det bidrog till större arbetsro. Att dela upp elever i smågrupper efter träningsbehov är något som vi fortsätter med även under kommande läsår då det fått positiva effekter. På lågstadiet har en del elever haft morgonsamling i mindre grupp varje måndag morgon med syftet att få en bra överblick på kommande vecka. Utvärdering: Detta bidrog till att eleverna fick struktur över sin skoldag. Vi fortsätter med den anpassningen nästkommande läsår. I förskoleklass startades det upp ett arbete kring alla elevers rätt att få det de behöver. De arbetade tillsammans med 5-åringarna med tio små kompissagor och minirede. Syftet var att träna på att vara bra kompisar vilket kan betyda att skapa arbetsro för varandra, att lyssna på varandra, att alla har lika värde, att vi är olika samt arbeta för att alla elever ska känna sig trygga. Flera grupper på skolan har också arbetat med yogaövningar där syftet har varit att eleverna ska få träna på att koncentrera sig. Utvärdering: Vi kan i efterhand se att yogaövningarna bidrog till att skapa lugna stunder i grupper där det annars har varit rörigt. Det i sig bidrog till mer arbetsro för eleverna i dessa grupper. Under hösten var personalen på föreläsningen 5 ggr mer kärlek där vi fick tips, råd och idéer om hur man bemöter elever i svårigheter av olika slag. Under våren var Karin Rosvall på skolan och föreläste/hade workshop samt gav handledning till all personal. Senare under våren bjöd vi även in föräldrar till en föreläsning av Karin Rosvall. Speciallärare har varit på fortbildning gällande Inkludering - elever i behov av särskilt stöd samt Tillgänglighet i skolan kopplat till Likabehandlingsarbetet.

11 (24) Individuella anpassningar som förekommit på Kilbo skola i alla stadier under läsåret: Anpassningar av läxor/läxhjälp Instruktioner med bildstöd Inlästa texter, både faktatexter och skönlitterära texter (Legimus mm) Förstorade texter Skriva på dator eller I-pad med skrivprogram (IntoWords) Läs- och/eller skrivhjälp Klassrumsplacering Stressboll/stresskludd Schemaremsor Genomgång av dagens schema Personligt riktade instruktioner, extra tydliga och ibland uppdelade i flera steg Talsyntes Stavningsprogram (Stava Rex, Spell Right) Bildschema Strukturerad undervisning Enskild morgonsamling för att i dialog med eleven strukturera upp dagen/tillvaron Organisationsförändringar utefter elevgrupp Hjälp i testsituationer (muntligt alternativ bl.a) Drama Minneskartor/lathundar Teckenstöd (åk 3) Timstock Begränsade arbetspass Lässtickor Utvärdering: Vi behöver åtgärda talförstärkarna på mellanstadiet vilket är en anpassning som många av våra elever behöver. Inför nästa läsår behöver vi även uppdatera alla datorer till Skolavtal+ så att eleverna kan använda sig av alla kompensatoriska hjälpprogram såsom talsyntes, mm.

12 (24) SAMVERKAN MED BARN/ELEVER Alla elever har under våren svarat på en enkät. Enkätens frågor var en utvärdering av målen i likabehandlingsplanen 2013/2014. Ett procentuellt urval av eleverna på skolan har även blivit intervjuade i grupp. Vårdnadshavare har också fått svara på frågor i en enkät där en del frågor tar upp innehållet i likabehandlingsplanen. Stormöten har ordnats när det har behövts klargöras/uppdaterats/utvärderats regler kring olika rastaktiviteter eller liknande för att undvika missförstånd som i sin tur kan leda till konflikter. Klassråd och Elevråd har hållits kontinuerligt under läsåret. Klassrumsregler utformas tillsammans med eleverna vilka har följts upp och utvecklats under vårterminen. Matråd anordnas där elever tillsammans med rektor och kökspersonal diskuterar matsituationen. Fritidsrådet har kontinuerliga träffar under läsåret. Pga olika omständigheter så har eleverna inte deltagit i skyddsronden på skolan. Det måste vi lägga in som en rutin nästkommande läsår.

13 (24) SAMMANFATTAT RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN Elevenkätsvar förskoleklass åk 6 på Kilbo skola vt 2014 60 50 40 30 20 10 alltid oftast aldrig 0 Känner du dig trygg när du är på lektioner Känner du dig trygg när du är på raster 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 ja nej

14 (24) Föräldraenkätsvar Kilbo skola vt 2014 80 70 60 50 40 30 20 10 0 ja ibland nej 120 100 80 60 40 ja nej 20 0 Vet du att det finns en likabehandlingsplan på skolan Vet du vad den handlar om

15 (24) Elevintervjuer om trygga och otrygga platser inomhus och utomhus Vi kände oro över att så stor procent av eleverna kände sig otrygga i skolan. Därför genomfördes gruppintervjuer med ett urval elever för att få en tydligare bild av inte bara var utan även i vilka situationer de kände sig otrygga. Elevantalet räknades ut procentuellt likvärdigt utifrån klasstorlek. Inomhusmiljön: Genomgående kände sig eleverna trygga i klassrummet utom vid vissa tillfällen. Platser som eleverna upplevde otrygga var t.ex. korridoren, elevis, toaletten och vid vissa fall även klassrummet. För att få en bild av var eleverna har störst behov av en vuxen inomhus fick de slutföra meningen Jag önskar att det var fler vuxna på/i/vid De svarade: överallt, bra som det är och elevis. Utomhusmiljön: Genomgående kände sig eleverna trygga utomhus utom i vissa situationer. Platser som eleverna kunde uppleva som otrygga var t.ex. när det blev bråk vid boden, granarna, fotbollsplanen, parken, bandyplanen och Kingrutan. För att få en bild av var eleverna har störst behov av en vuxen utomhus fick de slutföra meningen Jag önskar att det var fler vuxna på/i/vid De svarade: baksidan, gräset, framsidan, överallt, vid lek, vid uppträdandet, fotboll, ibland vid bråk, bandyn, bra som det är och mindre vuxna ute

16 (24) MÅL OCH ÅTGÄRDER 2014/2015 Mål baserat på kartläggning - tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, - kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och Åtgärder för att nå målet Samverkan med en annan skola i Sala stad. Bjuda in personer med olika funktionsnedsättningar. Introducera/använda SPSM:s material, Tillgänglighet i skolan, i den pedagogiska verksamheten under en intensiv period. Gäller fsk-klass åk 6. Rastvärdsschema där eleverna tydligt kan se vilken vuxen som är rastvärd, ska finnas synligt för eleverna. Rastvärden är väl införstådd med vilka platser eleverna känner sig otrygga på. Värdegrundsriktade samtal/dialoger i alla skolsituationer. Ansvarig Alla på skolan

17 (24) FRÄMJANDE ARBETE Genomgång av likabehandlingsplanen i början av läsåret där man beskriver och förklarar vad kränkningar, trakasserier och diskriminering är för att skapa förståelse för vad det innebär samt skapa en gemensam grund för det fortsatta arbetet. Kartlägga om det förekommer kränkningar, trakasserier eller diskriminering på skolan genom elevenkät. Diskussioner i klasserna hur man kan främja kamratskap och allas lika värde. Arbeta med tema Tillgänglighet i skolan.

18 (24) RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING SAMT TRAKASSERIER OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Akuta situationer Åtgärder Uppföljning Dokumentation Elev mot annan elev 1 Personal som blir vittne ingriper direkt och samtalar med eleverna. Det kanske räcker. Vid behov kontaktas vårdnadshavare. Den berörda personalen för egna anteckningar och eventuellt skriver en tillbudsanmälan. 2 Information till berörd personal. Anmälan dokumenteras i en pärm. 3 Information till vårdnadshavare till eleverna. Vuxen mot elev 1 Vuxen som blir vittne ingriper. 2 Lärare, skolans personal eller rektor ansvarar för att en utredning påbörjas. Vid behov kontaktas vårdnadshavare. Skriftligt som sparas. 3 Vårdnadshavare informeras. Elev mot vuxen 1 Vårdnadshavare och rektor informeras. 2 Ärendet lämnas till rektor. Vid behov kontaktas vårdnadshavare. Skriftligt som sparas. Den berörda personalen har egna anteckningar. 3 Samtal förs med de inblandade. Om tidigare åtgärder inte gett önskat resultat kallas berörda vårdnadshavare till elevhälsokonferens. Uppföljningssamtal av EHK inom 6-8 veckor. Skriftligt som sparas Om åtgärderna via elevhälsokonferensen inte hjälper kontaktar rektor beroende på problematiken t.ex. centrala resursteamet, skolteamet, socialtjänst eller högsta skolledningen. Kontakten dokumenteras.

19 (24) Rektor polisanmäler Anmälan dokumenteras

20 (24) RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR Alla dokumenterade fall meddelas till rektor/förskolechef. Allvarliga händelser kan kräva omedelbar information till rektor. Skador anmäls i Flexite. Ev. polisanmälan görs av rektor/förskolechef.

21 (24) RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN FÖRSKOLECHEF/REKTOR TILL HUVUDMAN Händelser som leder till skriftlig dokumentation och inkommer till förskolechef eller rektor, återrapporteras löpande till förvaltningschefen. Återrapporteringen sker igenom ett epostmeddelande med standardiserad rubrik och lagras i en sekretessbelagd digital mapp. Ordförande, vice ordförande och oppositionsledare delges materialet i samband med ordförandeberedningen inför varje sammanträde. Ordförande avgör om något av detta skall rapporteras vid nämndsammanträde.

22 (24) HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA I klassråd diskuteras planen. I elevråd diskuteras planen. Planen läggs ut på Schoolsoft. Skickas i pappersform till vårdnadshavare som önskar, då den färdigställts. Rektor informerar om likabehandlingsplan på föräldramötet vid läsårsstart. Rektor går igenom den på en storsamling med alla elever.

23 (24) LIKABEHANDLINGSARBETET Augusti-september Gå igenom planen i hela personalgruppen; repetera/skriv de nya målen och planerade åtgärder. Ansvarig: Rektor Klasslärarna går igenom planen, alt. broschyren med eleverna. Ansvarig: Klasslärarna september november februari mars april Planen skickas in till förvaltningen 30/9. Ansvarig: Rektor Konferens med terminsavstämning: Är vi på rätt väg? Ansvarig: Speciallärare och rektor Gemensam konferens kring likabehandlingsfrågor. Ansvarig: Rektor Enkätundersökning och intervjuer av elever/föräldrar elever. Ansvarig: Speciallärare, rektor och klasslärarna Konferens med utvärdering av det likabehandlingsarbete vi gjort, utifrån fjolårets mål och de åtgärder vi genomfört. Ansvarig: Speciallärare och rektor Fortsatt kartläggningsarbete/nulägesbeskrivning och analys av enkätsvar, intervjuer, elevråd mm. Ansvarig: All personal maj-juni Konferens med diskussioner utifrån kartläggningsresultatet, sätta upp nya mål och planera åtgärder för att uppnå de nya målen. Ansvarig: Rektor och speciallärare juni-september Sammanställning av Likabehandlingsplanen Ansvarig: Speciallärare och rektor

24 (24)