Detaljplan för del av Vallkärratorn 17:1 m fl i Stångby, Lunds kommun (Örtoftavägen)

PÄ 32/2005 Detaljplan för del av Vallkärratorn 17:1 m fl i Stångby, Lunds kommun (Örtoftavägen) Upprättad 2011-04-29 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med planbestämmelser Illustrationskarta Samrådsredogörelse 2011-04-29 Stadsbyggnadskontoret

PLANBESKRIVNING 1 (16) Detaljplan för del av Vallkärratorn 17:1 m fl i Stångby, Lunds kommun SYFTE Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att bebygga del av Vallkärratorn 17:1 m fl med små och medelstora industriverksamheter, gator och gång- och cykelvägar. Haraldsfält Stångby Örtoftavägen Planområde Väg 930 Plantskola Orientering. Foto: Ingvar Nilsson, stadsbyggnadskontoret. PLANFÖRSLAG Områdets gestaltning och disposition Planområdet har ett exponerat läge vid Örtoftavägen (väg 936) och väg 930 och markerar Stångby för resande från söder. Det är viktigt att bebyggelsen bildar en tydlig och sammanhållen linje för att få ett behagfullt och välkomnande möte med Stångby. Den centralt belägna gården - Jonsgård bildar utgångspunkt för områdets disposition. Planområdet gestaltas med avseende på verksamheter och delas upp i en nordlig och en sydlig del med varierande tomtstorlekar. Förslaget har tagit sin utgångspunkt i fördjupningen av översiktsplanen för Stångby som antogs av kommunfullmäktige i Lunds kommun 2002-08-29. I fördjupningen beskrivs området som ett strategiskt läge med god tillgänglighet från såväl vägtrafiksystemet, stationen som från Stångby i övrigt.

PLANBESKRIVNING 2 (16) Föreslagna åtgärder Planförslaget innefattar: Ett 20-tal nya tomter för verksamheter. Fördröjningsdamm för dagvatten. Bullerskyddsåtgärder längs med Södra stambanan. Cirkulationsplats vid väg 930 - Örtoftavägen/Svenshögsvägen. Bebyggelse Verksamheter Området delas in i två delar, ett med mindre tomter för lättare verksamheter, föreningslokaler och hantverk och ett för företag med behov av medelstora tomter. I den norra delen av planområdet är tomterna mindre och höjden på bebyggelsen lägre, 4 meters byggnadshöjd, för att få ett bättre samspel med Jonsgård och bostadsbebyggelsen på Haraldsfält som ligger strax norr om planområdet. I söder är tomterna större och en högre byggnadshöjd tillåts, max 7 meter. Byggnaderna i södra delen av planområdet som vetter mot Örtoftavägen och mot väg 930, placeras längs en förgårdslinje för att skapa ett sammanhållet möte med vägen. I förgårdsmarken föreslås förbud mot parkering, upplag samt lastning och lossning. På fastigheten Vallkärratorn 17:1 finns Jonsgård som består av ett bostadshus med tillhörande gårdsplan och trädgård. Idag används fastigheten som föreningslokal av Lovara tjejcenter. Från Örtoftavägens håll sett är huset, gårdsplanen och trädgården ett dominerande inslag i området och detta utnyttjas vid utformningen av planförslaget. Den nya infarten till området görs bred och ger möjlighet till insyn i området och dess gröna kärna som Jonsgård utgör. Jonsgård. Foto: Jenny Lindström, stadsbyggnadskontoret.

PLANBESKRIVNING 3 (16) Grönstruktur och parker Infarten till området får en bredare sektion för att förstärka den visuella kontakten mellan Jonsgård och Örtoftavägen. Utmed Örtoftavägens västra kant anläggs en grönremsa för att markera gång- och cykelvägen som förbinder verksamhetsområdet norrut mot Haraldsfält och söderut mot Vallkärra och Lund. Mellan gång- och cykelvägen och verksamhetsområdet föreslås en grön zon med plats för trädplantering. Föreslagna gröna zon sammanfaller med vattenledning för inkommande vatten till Stångby, därför är det av vikt att plantering föregås av samråd med VA SYD. Industrigatorna och gc-vägarna föreslås inrymma enkelsidiga trädplanteringar. Vid området runt fördröjningsdammen kan plantering av vegetation vara fördelaktigt. Det gröna stråket öster om järnvägen utnyttjas som skötselväg för underhåll av bullervallen. I trädgården som omgärdar gården finns ett flertal träd och buskage av olika arter. Den västra fonden utgörs av elva stycken fullvuxna lindar. Söder om huset växer en markant hagtornshäck. I öster finns det ett flertal oxlar och i trädgårdens norra del växer det ett varierat utbud av lindar, päronträd, oxlar och ask. Träden får en skyddsbestämmelse och bevaras för att skapa en grön oas i verksamhetsområdets mitt. Vid infarten till Jonsgård finns det idag en allé med cirka 35 fullvuxna popplar. Stadsbyggnadskontoret bedömer att popplarnas livslängd är mycket begränsad och av den anledningen har de inte varit utgångspunkt för områdets utformning. Alléer är enligt miljöbalkens sjunde kapitel biotopskyddade. Det krävs dispens för att ta bort träden. Länsstyrelsen har beviljat dispens från biotopsskyddsbestämmelserna för att ta bort poppelallén genom beslut den 2010-07-16. Till beslutet tillhör villkor om att en ny allé om minst 35 alléträd ska planteras som kompensation för den biotop som tas bort, att återplanteringen ska ske med arter av lövträd, att åtgärden ska vara slutförd senast fem år efter beslutsdatum jämte skriftlig återrapportering och att beslutet upphör att gälla om arbetena inte påbörjas inom två år och avslutas inom fem år från beslutsdatum. Därefter måste ny prövning ske med hänsyn till rådande omständigheter. Föreslagen plantering längs Örtoftavägen, industrigatorna och gc-vägarna kan utgöra delar eller hela den återplantering som avses i länsstyrelsens beslut.

PLANBESKRIVNING 4 (16) Ortofoto över Jonsgård. Foto: Ingvar Nilsson, stadsbyggnadskontoret Trafik Biltrafik Enligt Lunds kommuns översiktsplan, ÖP 2010, ska Stångby expandera öster om Örtoftavägen i ett 40-årsperspektiv. Fördjupningen av översiktsplanen för Stångby anger att vägen då bör omvandlas från en landsväg till en huvud- eller stadsgata inom Stångby. Vid en omvandling kommer hastigheten att ändras till 50 km/h. Örtoftavägen har idag en hastighetsbegränsning om 50 km/h på vägavsnittet utanför Haraldsfält. I höjd med Jonsgård och vidare söderut är hastigheten begränsad till 70 km/h. Det kan bli nödvändigt att reglera hastigheten utmed aktuell del av Örtoftavägen för att åstadkomma trafiksäker korsning vid infarten området. Den nya infarten är belägen 75 meter söder om den nuvarande. Hasigheten inom industri- och verksamhetsområdet föreslås bli 50 km/h. ÖP 2010 anger också att väg 930 söder om planområdet ska förlängas österut för att skapa en ny vägförbindelse mellan Brunnshög och väg 108. För att möjliggöra detta redovisas det i planförslaget en ny cirkulationsplats i korsningen väg 930 - Örtoftavägen/Svenshögsvägen. Järnvägstrafik Öster om Södra Stambanans befintliga spår ges utrymme för att få plats med ytterligare två spår. Det innebär även att det i plankartan ges utrymme för bullervallen att flyttas närmre Jonsgårds verksamhetsområde. Gång- och cykeltrafik Från Haraldsfält går det en gång- och cykelväg längs Örtoftavägen söderut. Gc-vägen leds i plan över väg 930 vid cirkulationsplatsen för att ansluta till den befintliga gång- och cykelväg som idag går utmed Södra stambanan och

PLANBESKRIVNING 5 (16) som leder vidare mot Annehem och Norra Fäladen. Alternativ dragning av gång- och cykelvägen längs Svenshögsvägen blir möjlig, då det vid cirkulationsplatsen ges utrymme för en gång- och cykelpassage. Gång- och cykelvägsanslutningar till planområdet föreslås via Järnvägsparken, invid fördröjningsdammen, samt i den sydöstra delen där anslutning sker mot det föreslagna gång- och cykelstråket längs Örtoftavägen. Se bild nedan. Foto: Ingvar Nilsson, Stadsbyggnadskontoret Gång- och cykelvägar i området Gc-väg enligt förslaget Alternativ sträckning av gc-väg söderut Kollektivtrafik Tågstationen i Stångby ligger drygt 420 meter från Jonsgård. Från stationen utgår pågatåg söderut mot Lund och norrut mot Eslöv. Från stationen utgår även stadsbuss 21 mot Lund C. Enligt fördjupning av översiktsplanen ska pågatågsstationen i ett 20-årsperspektiv flytta till det gamla stationshuset norrut. Utformning av gator Gatorna inom verksamhetsområdet föreslås vara 7 meter breda, något bredare vid infarten till området. Längs industrigatornas ena sida föreslås en gångbana med 1 meters bredd. På andra sidan föreslås en 3 meter bred grönremsa med plats för trädplantering och belysning och innanför denna en gångbana som är 2 meter bred. Det ger gatusektionen en total bred av 13 meter. Inom verksamhetsområdet sker cykling i huvudsak i blandtrafik. Slutlig utformning av gatusektionen görs i samband med projekteringen.

PLANBESKRIVNING 6 (16) Förslag på sektion för industrigata. Gång- och cykelvägen utmed Örtoftavägen och väg 930 är dubbelriktad med ett totalmått på 3 meter. Parkering Parkering, lossning och lastning ska lösas inom fastigheten. För att bevara trädgården och i möjligaste mån undvika hårdgjorda ytor kring Jonsgård, anläggs denna fastighets parkering väster om den befintliga trädgården. P-norm Enligt parkeringsnormen i Lunds kommun ska parkeringsplatser i Stångby fördelas enligt följande: Kontorsverksamhet: 21 platser/1 000 m 2 BTA. Industriverksamhet: 14 platser/1 000 m 2 BTA. Lagerverksamhet: 7 platser/1 000 m 2 BTA. Bullerskyddsåtgärder För att bullervärden inte ska överstiga de riktvärden som regeringens proposition, 1996/97:53, rekommenderar, ska en tre meter hög vall placeras öster om södra stambanan och anslutas till den befintliga vallen. Se även under rubriken Tågtrafikbuller. Teknisk försörjning Energiförsörjning, tele samt vatten och avlopp Det finns möjlighet att ansluta området till fjärrvärme då fjärrvärmeledning löper längs med Örtoftavägen. Behovet av nätstationer har under samrådet visats sig vara två eller tre beroende på om området ansluts till fjärrvärme eller ej. Planen tillåter placering av nätstationer inom planområdet, försiktighetsprincipen ska användas. Vattenledningen i östvästlig riktning måste dock läggas om. I övrigt avses området anslutas till kommunalt ledningsnät vad gäller vatten och

PLANBESKRIVNING 7 (16) spillvatten. Åtgärder för dag- och spillvattenhantering krävs utanför planområdet och är en förutsättning för exploateringen. Dikningsföretag Genom planområdet går dikningsföretagen 2248 och 1102. I sydväst ansluter dikningsföretagen till ett gemensamt företag som har sin avledning till Nöbbelövs mosse. Mossen ska på grund av miljöskäl belastas varsamt med dagvatten. Dikningsföretaget 1102 föreslås läggas om så det följer gatans sträckning medan dikningsföretaget 2248 ligger kvar i sin nuvarande sträckning. Omläggning av dikningsföretag i området. Dikningsföretag 2248 Dikningsföretag 1102 Ny sträckning företag 1102

PLANBESKRIVNING 8 (16) Dagvattenhantering Avledning av dagvatten från området kommer att ske till ett redan mycket belastat dagvattensystem. Fördröjning av dagvatten på fastighetsmark ska därför anordnas. Beräknat på ett 10-årsregn ska därför det maximala utflödet begränsas till 20 l/s/ha. Utöver detta krävs även ett fördröjningsmagasin i planområdets nordvästra hörn för att fördröja dagvattnet ytterligare från planområdet. Beroende på verksamheternas art, ska det vid behov, finnas oljeavskiljare på respektive fastighet för att undvika att miljöfarliga ämnen leds med dagvattnet ut i ledningsnätet. Även den kommunala dagvattenanläggningen i området kan komma att utformas på ett sätt som underlättar vid uppsamlandet av olja. Renhållning Uppställning av kärl för sophantering och källsortering sker inom den egna fastigheten. Lovplikt Bygglov Enligt 5 kap 26 PBL (1987:10) ska de överväganden som ligger till grund för omfattningen av kravet på bygglov redovisas i planbeskrivningen. Någon minskning av bygglovplikten föreslås, med hänsyn till planområdets läge och beskaffenhet, ej. Marklov Inom område betecknat med n 1 gäller, i enlighet med 8 kap 9 PBL (1987:10), utökad lovplikt för trädfällning. KONSEKVENSER Miljöbedömning enligt plan- och bygglagen Bestämmelserna i plan och bygglagen om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Detaljplaner ska miljöbedömas och MKB upprättas, om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan. Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11 18 miljöbalken och i 5 kap 18 plan- och bygglagen (1987:10). Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Vid den behovsbedömning som utförts har följande ställningstagande gjorts efter samråd med länsstyrelsen.

PLANBESKRIVNING 9 (16) Buller och utsläpp från verksamhetsområdet beror till stor del på vilken typ av verksamhet som etablerar sig. Med tillståndsplikt regleras verksamheternas eventuella betydande miljöpåverkan. Planen ger positiva effekter genom att den möjliggör arbetstillfällen i Stångby. Nära planområdet ligger Stångby station med tågförbindelser och bussförbindelser vilket uppmuntrar människor att nyttja kollektivtrafiken. En samlad bedömning är att planen som helhet inte ger betydande negativa miljöeffekter. Mark, luft och vatten Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. Markradon Baserat på genomförda radonmätningar klassificeras området som normaltill högriskområde. (Normalriskmark 10-50 kbq/m 3 och högriskmark >50 kbq/m 3.) Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddande. Vid högriskmark ska byggnader utföras radonsäkrade. Se även under rubriken Förutsättningar - Geoteknik. Vatten Länsstyrelsen har framfört att redovisning av miljökvalitetsnormer för vatten i översiktplanen saknas. Kommunen har tillsatt en arbetsgrupp bestående av VA SYD, stadsbyggnadskontoret, tekniska förvaltningen samt miljöförvaltningen, som ska ta fram en dagvattenstrategi för att hantera frågan om dagvattenhantering inom kommunens ansvarsområde. Syftet är att få en dagvattenstrategi som fungerar som ett förvaltningsövergripande verktyg för att hantera ambitioner, mål, krav, förutsättningar och ansvarsfördelning. Dagvattenstrategin behandlar enkom dagvatten inom urbana områden. I ett klimat som är föränderligt krävs det ett robust miljö- och klimatanpassat system som kan hantera dagvattnet, därigenom kan man åstadkomma ökad livskvalitet och ett mer attraktivt Lund. I kommunen ses därför vattenfrågan som en helhet och ur ett övergripande perspektiv. Det är viktigt att åtgärderna som vidtas är av rätt karaktär och att de sätts in på rätt plats. Det som styr insatserna är dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet. Arbete med klassificering av de olika recipienternas känslighet görs parallellt med dagvattenstrategin. I fördjupningen av översiktsplanen för Stångby har en övergripande dagvattenutredning genomförts för Stångbys utvecklingsplaner 40 år framåt

PLANBESKRIVNING 10 (16) i tiden. Man har kartlagt hur dagvattnet ska hanteras genom att visa var vattnet bör ledas genom de planerade framtida områdena och var dagvattendammar bör anläggas för fördröjning av dagvattnet innan det slutligen når recipient. Vid kommande detaljplaneläggning studeras förutsättningarna för det aktuella planområdet i detalj och lösningar föreslås. För aktuellt detaljplaneområde finns detta mer beskrivet under Planförslag Teknisk försörjning Dagvattenhantering. Planområdet tillhör huvudavrinningsområdena för både Höje å och Kävlingeån men ligger utanför område för grundvattenförekomster. Ekologisk status bedöms som otillfredsställande för båda åarna medan kemisk status bedöms som god. Risk finns att god ekologisk och kemisk status i enlighet med miljökvalitetsnormen för vatten inte uppnås respektive bibehålls till 2015. Båda åarna är utsatta för övergödning och miljögifter. Med avseende på ovan anförda resonemang anses planområdet ej orsaka sådan negativ påverkan på vattenkvalitén i recipienterna att miljökvalitetsnormen för vatten överskrids. Hälsa och säkerhet Vägtrafikbuller Följande riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens proposition 1996/97:53, ligger till grund för planeringen. bostäder, vård- och undervisningslokaler ekvivalentnivå ute frifältsvärde 55 dba inne 30 dba maxnivå ute frifältsvärde 70 dba (vid uteplats) inne 45 dba (nattetid) Utifrån prognostiserad trafikutveckling har bullerförhållandena beräknats av Akustikgruppen AB. Rapporten togs fram i november 2001 under arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Stångby. Man beräknade bullerförhållandet utifrån scenariot där årsmedeldygnet trafikeras av 3 800 fordon varav 10 % utgörs av tung trafik, hastigheten begränsas till 50 km/h. Högsta accepterade ekvivalentnivån på buller utomhus för arbetsplatser är 65 dba. Beräkningarna visar att bullernivån ligger på 60 dba i precis väster om Örtoftavägen.

PLANBESKRIVNING 11 (16) Tågtrafikbuller Följande riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens proposition 1996/97:53, ligger till grund för planeringen. bostäder, vård- och undervisningslokaler ekvivalentnivå ute frifältsvärde 55 dba inne 30 dba maxnivå ute frifältsvärde 70 dba (vid uteplats) inne 45 dba (nattetid) Utifrån uppgifter från Banverket om prognostiserad trafikutveckling på Södra stambanan har Akustikgruppen AB beräknat buller från tågtrafiken och kartlagt behovet av skärmning av reflexer. Beräkningarnas syfte är att studera hur mycket bullernivån ökar i bostadsområdet på den västra sidan som följd av reflexer i de nya byggnaderna öster om spåren och hur hög bullervallen måste vara för att göra reflexerna försumbara. Beräkningarna visar att det inte finns motiv för en vall som är högre än 3 meter då medelvärdet av höjningen av bullret i det undersökta området ligger på 0,1 0,2 dba i samtliga fall. Stora delar av industriområdet kommer att uppnå arbetslokaler för tyst verksamhet på 60 dba inomhus, om man räknar med att fasaden klarar minst 25 dba fasadisolering och den maximala bullernivån är 85 dba. På ett avstånd av 45 meter från spårmitt uppnås 60 dba inomhus på nedre plan respektive 75 meters avstånd för övre plan. Se bilder nedan. Tågtrafikbuller maximal bullernivå, frifältsvärden, 2 respektive 5 meter ovan mark.

PLANBESKRIVNING 12 (16) Vallen ska placeras cirka 10 meter från järnvägsspårets mitt. Den nya vallen ska ansluta till den befintliga vallen på ett harmoniskt och estetiskt tilltalade sätt. Samma lutning som på befintlig valls västra sida förutsätts för att minimera reflexer. Extern industribuller Enligt Naturvårdsverkets rapport SNV 1978:5 är riktvärdet för externt industribuller nattetid från befintliga industrier 40 dba vid fasad (bostadshus nattetid). Med tillståndsplikt regleras verksamheternas eventuella betydande miljöpåverkan. Det kortaste avståndet mellan bostäderna väster om Södra stambanan och verksamhetsområdet är cirka 45 meter. Avståndet mellan bebyggelsen på Haraldsfält och verksamhetsområdet är cirka 120 meter. Risker (farligt gods m m) På uppdrag av stadsbyggnadskontoret har WUZ risk consultancy AB tagit fram en rapport om Riktlinjer för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods, 2007-11-13. Syftet med rapporten är att rationalisera planeringsprocessen genom att i ett tidigt skede känna till ramarna för bebyggelse intill färdvägarna för farliga gods. Enligt denna rapport består planområdet av två verksamhetszoner, mindre känslig och normalkänslig verksamhet. Mindre känslig verksamhet är handel (<3 000 m 2 ), industri, bilservice, lager (utan betydande handel), tekniska anläggningar (övriga anläggningar) och parkering (övrig parkering) medan normalkänslig verksamhet utgörs av bostäder (småhusbebyggelse), handel (övrig handel), kontor (i ett plan), lager (även med betydande handel), idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplats), centrum och kultur. Minimiavståndet för de mindre känsliga verksamheterna är 30 meter och för de normalt känsliga verksamheterna är avståndet 50 meter. Detaljplaneförslaget innebär att minimiavståndet kan hållas för de olika verksamheterna. Natur- och kulturmiljö Naturmiljö och biologisk mångfald Området är inte utpekat i grönstruktur- och naturvårdsprogrammet för Lunds kommun med utmärkande naturvärden. Hushållning med naturresurser Enligt planförslaget ska jordbruksmark omvandlas till verksamhetsområde. Området är i Lunds kommuns översiktsplan, ÖPL-98, utpekat som område för verksamheter. I ÖP 2010 är aktuell del markerad som område under bebyggande.

PLANBESKRIVNING 13 (16) Sociala konsekvenser Barnperspektivet Verksamhetsområden med industrier är ingen lämplig miljö för barn att vistas i eftersom det är områden som kan innebära tung trafik och buller. Barn bör hållas åtskilda från verksamhetsområden. Gång- och cykelstråket längs Örtoftavägen underlättar för barn att på ett säkert sätt färdas förbi området. Järnvägsparken mellan Haraldsfält och verksamhetsområdet utgör en buffertzon som skiljer bostadsområdet och verksamhetsområdet från varandra. Den befintliga trädridån i Järnvägsparkens södra del förstärker gränsen mellan parken och verksamhetsområdet ytterligare. Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tagits. Tillgänglighet Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 12 BVF (byggnader) samt 3 kap 15 PBL (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning och bygganmälan. Planförslaget innebär att tillgänglighetskraven enligt ovan kan uppfyllas. Säkerhet och trygghet Samtliga gång- och cykelvägar inom planområdet ska utformas så att de upplevs som säkra och trygga för de som färdas på dem. Det kan innebära att belysningen är tillfredsställande, att täta buskage invid gång- och cykelvägar undviks och att eventuella höga stängsel inte hamnar för nära inpå gång- och cykelvägarna. FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet Planområdet omfattar delar av fastigheten Vallkärratorn 17:1 och Vallkärratorn 3:13. Planområdet består idag av jordbruksmark samt Jonsgård med tillhörande trädgård och infart. Markanvändning Området används idag till största del som jordbruksmark. I den nordöstra delen av planområdet har tillfälligt lov för uppställning av förskolepaviljonger givits. Lovet gäller till 2013 och avtal om markupplåtelse har tecknats mellan mark- och exploateringskontoret och Lundafastigheter. Markägoförhållanden Markägare till Vallkärratorn 17:1 är Lunds kommun. Lantmäteriförrättning pågår då del av Vallkärratorn 3:13 ska överföras till 17:1.

PLANBESKRIVNING 14 (16) Geoteknik Översiktlig geoteknisk undersökning av områdets gjordes i januari 2007. Där kunde man konstatera att marken är kuperad på nivåer mellan +48,2 och +51,7. Marken består av 0,3-0,6 meter matjord som vilar på lermorän eller mer eller mindre lerig, siltig morän som påträffats till borrat djup av 3,1 meter. Flera borrpunkter har sandlager med varierande mäktighet påträffats i den tätare moränen på 1,6-2,7 meters djup. Jorden är löst lagrad till 1,0 à 1,5 meters djup och marken är fast lagrad på större djup. Fria vattenytor inmättes på 1,0-2,1 meters djup. Grundvattenytans läge varierar säsongsmässigt och stod högt vid undersökningstillfället. I samband med detaljprojektering bör kompletterande undersökning utföras. Resultatet av utförd radonundersökning visar att fyra av värdena ligger inom normalradonintervallet. Två av mätpunkterna har värden som ligger inom högradonintervallet. Kompletterande radonundersökning bör ske under sommarhalvåret i samband med detaljprojekteringen. Riksintressen och förordningar Området berörs inte av något strandskydd, vattenskyddsområde eller Natura 2000-område. Området gränsar till södra stambanan som är ett riksintresse för järnvägstrafik. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Enligt ÖPL-98 ska större delen av området användas för utbyggnad av verksamheter inom 1-40 år. I ÖP 2010 är aktuell del markerad som område under bebyggande. Detaljplaner Området är inte tidigare detaljplanelagt. Kulturmiljö och arkeologi Historik När Södra stambanan byggdes 1857 över Vallkärratorns marker uppstod ett kilformat markområde mellan järnvägen och Stångbys marker. Markområdet uppläts åt bostadsbebyggelse eftersom marken var ogynnsam att odla på. Under sent 1800-tal var det bara ett fåtal hus som byggdes på området men efter invigningen av Stångby station 1901 växte samhället och antalet bostäder. 1920 låg det cirka 25 bostadshus i Stångby. Vid mitten av 50-talet slogs ett antal mindre kommuner samman till Torns kommun där Stångby blev huvudort. Torns kommun inkorporerades i sin tur med Lunds kommun januari 1967. Under 1960-70 talet växte bostadsbebyggelsen i Stångby söderut och Örtoftavägen byggdes. Arkeologi Den planerade exploateringen berör kända fornlämningsplatser. I planområdets sydvästra del har man funnit boplatser från senneolitikum till

PLANBESKRIVNING 15 (16) yngre järnålder (2 300 f Kr 1 050 e Kr). Fornlämningarna är undersökta och borttagna. I mitten av planområdets östra kant har man vid utgrävningar funnit dels en mindre kulturlagerrest bestående av sot, ett flintavslag och keramikskärvor och dels en hel hålslipad flintyxa. Den arkeologiska utredningen är avslutad och inga ytterligare arkeologiska insatser krävs. Förundersökning har påbörjats för södra delen av planområdet, del av fastigheten Vallkärratorn 3:13. Resultatet av denna undersökning redovisas i kommande planhandlingar vid utställningsskedet. Påträffas ytterligare fornlämningar i samband med markarbetena skall dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Trafik Inom planområdet finns det idag en grusad infartsväg till Jonsgård. På väg 930 i södra delen finns inga trafikflöden uppmätta. Utfart från plantskolan mot väg 930 finns.

PLANBESKRIVNING 16 (16) UNDERLAG Handlingar Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser, 2011-04-29 Illustrationskarta, 2011-04-29 Planbeskrivning (denna handling), 2011-04-29 Genomförandebeskrivning, 2011-04-29 Samrådsredogörelse, 2011-04-29 Medverkande I planarbetet har planchef Ole Kasimir, trafikingenjör Camilla Abered och Sebastian Fält, arkitekt Pia Laike, landskapsarkitekt Lisa Östman, planingenjör Jenny Lindström, planarkitekt Thomas Oscarsson, stadsbyggnadskontoret, exploateringschef Hans de Maré, markingenjör Ruxandra Lazar, trafikmiljöingenjör Anna Karlsson, ingenjör Karolina Persson, landskapsarkitekt Svante Törnvall, tekniska förvaltningen, Lars- Olof Hartzén, SWECO VIAK AB, Torsten Brodin GeoSyd AB, Sven- Ingvar Thomasson, Akustikgruppen AB samt projektingenjörerna Linda Tenggren och Bekir Fajkovic, VA Syd, medverkat. STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Ole Kasimir planchef Jenny Lindström planingenjör