Strama ÖLL. Mårten Prag, Inf klin USÖ Läkemedelskommittén



Relevanta dokument
Lite nytt om antibiotika

Stramas presentation inför. Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Antibiotikaprofylax i tandvården

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården

Antibiotikaresistens

Bli en antibiotikasmart vårdcentral!

Multiresistenta bakterier och antibiotikaanvändning. Jesper Ericsson Överläkare infektionskliniken Västerås / Strama 12 september 2013

Antibiotika. Mårten Prag, Inf klin USÖ Läkemedelskommittén, Strama

Överdiagnostik av penicillinallergi

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Viktoriadagen maj Strama Uppsala län

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Studera antibiotikaanvändningen en dag Indikation, administrationssätt etc Mängd antibiotika Nämnare - antibiotikatryck

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Antibiotika. sorter doser behandlingstider. Lars Holmström, Mats Erntell STRAMA Halland, Terapigrupp infektion

Infektioner hos äldre

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport Publiceras på SMI:s hemsida under augusti 2013

Tillsammans tar vi nästa steg

Överdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare

Vi ligger tvåa i riket, oavsett veterinärer med eller ej! Rullande 12 ligger vi trea men fyra om veterinärrecepten är med.

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

Antibiotikaförbrukning för helåret 2012 inklusive kvartalsrapport Publicerat på SMI:s hemsida den 23/1-2013

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) Publicerat på hemsida

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus

antibiotikabruk i praktiken

Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2017 Öppenvård och sjukhus

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Dagordning Stramamöte

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Antibiotikaresistenta bakterier - en utmaning lokalt och globalt

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 1, Publicerat på SMI:s hemsida den 19/4-2012

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 1, 2011

Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 3, 2011

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2016

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, Publicerat på SMI:s hemsida den 2/2-2012

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011

Antibiotika ur ett tandvårdsperspektiv

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012

Antibiotikastatistik. Nationell kurs i Strama arbete. Jenny Hellman, apotekare. Smittskyddsinstitutet. jenny.hellman@smi.se

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009

Bakteriell endokardit

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport

Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1

Antibiotikaresistens Antibiotikaförskrivning Vårdrelaterade infektioner. Bengt Wittesjö Smittskydd/Vårdhygien Strama/Infektionsverktyget

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2010

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Vårdrelaterade infektioner i tandvården

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport

Kvartalsrapport från Strama kvartal 1, 2010

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2010

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet.

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2018 Öppenvård och sjukhus

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2009

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 2017

Strama ÖLL. Mårten Prag, Inf klin USÖ Läkemedelskommittén

Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens

Antibiotika i tandvården

Strama - antibiotikafrågor och resistens. Stramas huvudbudskap Aktuellt om resistens - VRE. Aktuellt om resistens - VRE

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland.

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 1, 2009

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2017

Nationella och internationella strategier mot antibiotikaresistens. Otto Cars STRAMA

Antibiotikastatistik Kvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Transkript:

Strama ÖLL Mårten Prag, Inf klin USÖ Läkemedelskommittén

Louis Pasteur 1822 1895

Bakterier i Louis Pasteurs mikroskop

Antibiotika Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner Förutsättning för modern sjukvård Avancerad kirurgi Cytostatikabehandling Transplantationer Neonatalvård 4

US Surgeon General William Stewart Till kongressen1969: Kriget mot infektioner är över och det är dags att stänga boken om infektionssjukdomarna

Antibiotikaklasser Trimetoprim Streptograminer Kinoloner Linkosamider Kloramfenikol Tetracykliner Makrolider Glykopeptider Aminoglykosider Betalaktamer Sulfonamider 1930 s 1940 s 1950 s 1960 s 1970 s 6

Selektion Resistens Trängsel Bristande hygien Mer antibiotika Spridning Fler infektioner + ökad kolonisation med resistenta bakterier Bristande hygien

Antibiotikaklasser Trimetoprim Streptograminer Kinoloner Linkosamider Kloramfenikol Tetracykliner Makrolider Glykopeptider Aminoglykosider Betalaktamer Sulfonamider 1930 s 1940 s 1950 s 1960 s 1970 s 1980 s 8

Antibiotikaklasser Trimetoprim Streptograminer Kinoloner Linkosamider Kloramfenikol Tetracykliner Makrolider Glykopeptider Aminoglykosider Betalaktamer Sulfonamider 1930 s 1940 s 1950 s 1960 s 1970 s 1980 s 1990 s 9

Inga nya antibiotikaklasser mot Gramnegativa bakterier ( tarmbakterier ) i sikte Trimetoprim Streptograminer Kinoloner Linkosamider Kloramfenikol Tetracykliner Makrolider Glykopeptider Sulfonamider Aminoglykosider Betalaktamer Lipopeptider Oxazolidinoner 1930 s 1940 s 1950 s 1960 s 1970 s 1980 s 1990 s 2000 s 10

The logodds of resistance to penicillin among invasive isolates of Streptoccus pneumoniae (PNSP; ln(r/[1-r])) regressed against outpatient sales of betalactam antibiotics in 11 European countries; antimicrobial resistance data are from 1998 to 1999 and antibiotic sales data are from 1997. Stef L.A.M. Bronzwaer et al DDD = defined daily dose; BE = Belgium; DE = Germany; FI = Finland; IE = Ireland; IT = Italy; LU = Luxembourg; NL = the Netherlands; PT = Portugal; ES = Spain; Se = Sweden; UK = United Kingdom.

Den nuvarande paradoxen Ökad Antibiotikaresistens Minskande investeringar i forskning och utveckling av nya antibiotika Sjuklighet Dödlighet Kostnader Förtroende

Enkät till svenska infektionskliniker 2009 Har ni nödgats att lägga in patienter med lindriga kliniska åkommor som blåskatarr och ge injektionsbehandling då det saknats behandlingsalternativ med tabletter? Nej 1 Ja 18 Har ni haft patienter vars vårdtid förlängts pga avsaknad av behandlingsalternativ med tabletter? Nej 0 Ja 19

Eurosurveillance, Volume 14, Issue 45, 12 November 2009 Rapid communications Experience of European intensive care physicians with infections due to antibiotic-resistant bacteria, 2009 A Lepape () 1, D L Monnet 2, on behalf of participating members of the European Society of Intensive Care Medicine (ESICM) 3 En undersökning som genomfördes bland intensivvårdsläkare i 24 EU-länder 2009 tecknar en mörk bild av framtidens sjukvård. Drygt hälften av de 95 tillfrågade intensivvårdsläkarna uppgav att de behandlat minst en patient med helt eller nästan helt resistenta bakterier under de senaste 6 månaderna. 8 läkare hade behandlat fler än 10 sådana patienter.

Antibiotika en miljöfråga

Iska Vagu, Patancheru, Indien Enough antibiotics being dumped into the water everyday to treat every person in a city of 90,000 people

Halter i utgående vatten i reningsverket i Patancheru (Indien) Active ingredient Type of drug Range (μg/l) Ciprofloxacin* antibiotic-fluoroquinolone 28,000-31,000 Losartan angiotensin II rec antagonist 2,400-2,500 Cetirizine H1 -receptor antagonist 1,300-1,400 Metoprolol β1 -adrenoreceptor antagonist 800-950 Enrofloxacin antibiotic-fluoroquinolone (vet.) 780-900 Citalopram serotonin reuptake inhibitor 770-840 Norfloxacin antibiotic-fluoroquinolone 390-420 Lomefloxacin antibiotic-fluoroquinolone 150-300 Enoxacin antibiotic-fluoroquinolone 150-300 Ofloxacin antibiotic-fluoroquinolone 150-160 Ranitidin H2 -receptor antagonist 90-160 *) en miljon gånger koncentrationen från Skebäcks reningsverk (Larsson, de Pedro, Paxeus, J Haz Mat. 2007, 148 (3), 751-755 )

Bakteriologi, resistensförhållanden

Åtgärder som kan minska risken för postop infektioner Kort preoperativ vårdtid Preoperativ rengöring/desinfektion Atraumatisk teknik Ren miljö Antibiotikaprofylax

Hudflora Hud Preoperativt Övriga vävnader

Incision

Blödning

Kontamination

Infektion

Antibiotikaprofylax

Kirurgi i preformerade hålrum Gastrointestinalkanalen Munhåla luftvägar Urinvägar Genitalia

Ex tarm 10 12

Antibiotikaprofylax

Postoperativa infektioner efter primär höftplastik i relation till när första dosen givits Marjo E. E. van Kasteren et al Clinical Infectious Diseases2007;44:921 927

Timing Antibiotikakoncentrationen i serum bör vara hög när sår och andra håligheter fylls med blod/vätska

Infektioner i anslutning till främmande material

Infektioner i anslutning till främmande material Lågvirulenta bakterier Koagulasnegativa stafylokocker (KNS), alfa-streptokocker, Propionebacterium acnes, enterokocker m fl Ofta resistenta Svåråtkomliga biofilm, dextranproduktion

Biofilm med bakterier 1996 Center for Biofilm Engineering at Montana State University Bozeman

När ska man fortsätta med profylaxen? Aldrig! - Då får man bestämma sig för att det är en behandling Byt preparat Behandla inte en postoperativ feber och/eller CRPstegring automatiskt med antibiotika

Antibiotikaprofylax = antibiotika i förebyggande syfte där infektion ej föreligger. Oftast en dos, aldrig mer än ett dygn

Antibiotikabehandling = antibiotikaterapi av en manifest infektion. Vanlig behandlingstid 5 10 dagar.

Antibiotikaprofylax ska oftast ges som engångsdos - och aldrig längre än ett dygn!

PREL DATA 2010-12-14 Längd av given profylax Stramas PPS 2003-2010, alla åldrar 50% 45% 40% 35% Andel givna profylax 30% 25% 20% 15% PPS 2003, n=625 PPS 2004, n=509 PPS 2006, n=796 PPS 2008, n=768 PPS 2010, n=765 10% 5% 0% C1, profylax en dos C2, profylax ett dygn C3, profylax >1 dygn

A. Riskpatienter 1. Gravt nedsatt immunförsvar Antibiotikaprofylax rekommenderas vid - tandextraktion - subgingival depuration ( tandstensskrapning ) - dentoalveolär kirurgi. Lågt antal neutrofila granulocyter, < 1,0 109/L. Patienter med ett mycket lågt antal neutrofila granulocyter (< 0,5 109/L) bör behandlas av specialisttandläkare/sjukhustandläkare. Defekt granulocytfunktion, t.ex. myelodysplastiskt syndrom och ärftlig kronisk granulomatös sjukdom. Pågående tung immunsuppressiv behandling. (De första månaderna efter organ- eller benmärgs-/stamcellstransplantation eller i samband med avstötningsreaktion

2. Locus minoris resistentiae Antibiotikaprofylax rekommenderas vid benskadande odontologiska ingrepp vid följande tillstånd med risk för käkbensnekros: Högdosstrålbehandlat käkben. Cancerpatienter som behandlas med eller har behandlats med bisfosfonat intravenöst.

Antibiotikaprofylax inför tandextraktion, subgingival depuration ( tandstensskrapning ) och/eller dentoalveolär kirurgi kan övervägas till: Patienter som nyligen erhållit ledprotes (inom tre månader postoperativt) om samtidigt flera andra riskfaktorer föreligger

OBS! Antibiotikaprofylax används ej längre vid vitier eller hjärtklaffar

D. Preparat- och dosval Peroral administration, som engångsdos 60 minuter före ingreppet Förstahandsval Vuxna: Amoxicillin 2 g Barn: Amoxicillin 50 mg/kg kroppsvikt Vid dokumenterad penicillinallergi Vuxna: Klindamycin 600 mg Barn: Klindamycin 15 mg/kg kroppsvikt

Länk till dokumentet>

Ubi pus ibi evacua!

Hygienrutiner och konsekvenser när man inte följer dem

2014-02-28 66

450 Öppenvårdsförsäljning antibiotika (J01 exkl metenamin) Kumulativt 12 månader (okt-sep) Recept/1000 inv/12 månader Källa: Apotekens Service AB, Concise, Alla utfärdare exkl veterinärer 400 350 Recept/1000 invånare 300 250 200 150 1 okt 2010-30 sep 2011 1 okt 2011-30 sep 2012 1 okt 2012-30 sep 2013 100 50 0 Patientsäkerhetssatsning 2013

2014-02-28 68

Antibiotikaförskrivning, tandläkare Örebro län, 2013, DDD BETALAKTAMASKÄNSLIGA PENICILLINER PENICILLINER MED UTVIDGAT SPEKTRUM LINKOSAMIDER NITROIMIDAZOLDERIVAT MAKROLIDER TETRACYKLINER FLUOROKINOLONER BETALAKTAMASRESISTENTA PENICILLINER KOMBINATIONER AV PENICILLINER, INKL. BET TRIMETOPRIM OCH DERIVAT

Antibiotikaförskrivning, tandläkare Örebro län, 2005-13, DDD 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 DDD 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Antibiotikaförskrivning, läkare resp tandläkare Örebro län, DDD DDD 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 Läkare Tandläkare 400 000 200 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Förskrivning pcv, läkare/tandläkare Örebro län, 2005-13, DDD 350 000 300 000 250 000 DDD 200 000 150 000 Läkare Tandläkare 100 000 50 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Förskrivning pcv, klindamycin, metronidazol tandläkare Örebro län, 2005-13, DDD 80 000 70 000 60 000 50 000 DDD 40 000 30 000 20 000 Metronidazol Klindamycin pcv 10 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Läkemedelsexantem

Urtikaria = nässelfeber

Stevens Johnsons syndrom, Lyells syndrom

Antibiotikaöverkänslighet 1. Vid exantem utan eller med lindrig klåda kan man vanligen fortsätta behandlingen och även upprepa den vid behov. 2. Vid urticaria eller uttalad klåda avbryt behandlingen, eventuellt ge annat antibiotika 3. Vid allmänreaktion som anafylaxi, svår serumsjukebild eller mukokutant syndrom sker i akutskede vanligen direktremiss till sjukhus 4. Vid oklar allmänreaktion, inte sällan inträffad för många år sedan, kan remiss skickas till ÖNH-kliniken för ställningstagande till vidare utredning.

Slut