Antibiotikaresistenta bakterier - en utmaning lokalt och globalt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Antibiotikaresistenta bakterier - en utmaning lokalt och globalt"

Transkript

1 Antibiotikaresistenta bakterier - en utmaning lokalt och globalt Hans Fredlund, docent, smittskyddsläkare Strama Örebro läns landsting och Stramanätverket Laboratoriemedicinska länskliniken/mikrobiologi Universitetssjukhuset Örebro orebroll.se/uso

2 Behandlingseffekt vid blodförgiftning med pneumokocker % överlevare Penicillin Untreated Dagar

3 Problemet orebroll.se/uso

4 Antibiotikaresistens ett verkligt hot Ca dör årligen i EU av MRBinfektioner (Multi Resistenta Bakterier) Klassificeras som ett av de stora folkhälsohoten enl WHO Stora kostnader, i USA miljarder USD/år orebroll.se/uso

5 Antibiotika Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner Förutsättning för modern sjukvård Avancerad kirurgi Cytostatikabehandling Transplantationer Neonatalvård orebroll.se/uso 5

6 Inga nya antibiotikaklasser mot Gramnegativa bakterier ( tarmbakterier ) i sikte Trimetoprim Streptograminer Kinoloner Linkosamider Kloramfenikol Tetracykliner Makrolider Glykopeptider Aminoglykosider Lipopeptider Betalaktamer Oxazolidinoner Sulfonamider 1930 s orebroll.se/uso 1940 s 1950 s 1960 s 1970 s 1980 s 1990 s 2000 s 6

7 Bakterier förökar sig genom delning var 15:e minut Bakterier: 100 generationer = 24 timmar 1000 generationer = 10 dagar Människa: 100 generationer = 2000 år 1000 generationer = år och adapterar sig därför rasande fort till den nya miljön! orebroll.se/uso

8 Varför ökar antibiotikaresistens? Selektion av resistenta bakterier Spridning av resistensgener mellan bakterier Spridning av resistenta bakterier mellan människor och mellan människor och övrig miljö orebroll.se/uso

9 Bakterier smittar! oavsett om de är resistenta eller ej! orebroll.se/uso

10 Resistens Bristande hygien Selektion Spridning Mer antibiotika Fler infektioner + ökad kolonisation med resistenta bakterier orebroll.se/uso Trängsel Bristande hygien

11 A. Minska behovet av antibiotika B. Förbättra diagnostiken C. Använd antibiotika rationellt orebroll.se/uso

12 Antibiotikas effekt när är det onödigt? Livräddande, stor effekt Hjärnhinneinflammation Blodförgiftning Stor lunginflammation Utbredd rosfeber Svår njurbäckeninflammation Minskar komplikationer Borrelia infektion (hudutslag) Sexuellt överförda infektioner Öroninflammation <1 år Vissa sårinfektioner Symtomlindrande Blåskatarr Uttalad halsfluss med Streptokocker Ingen effekt Förkylning Halsinfektion utan Streptokocker Luftrörskatarr, oberoende av orsak Vanlig hosta Ej säker/liten effekt Bihåleinflammation Lindrig halsfluss med Streptok. Öroninflammation 1-12 år

13

14 Multiresistenta bakterier MRB orebroll.se/uso MRSA, MRSE ESBL VRE PRP TB mfl

15 Blododlingar med växt av S. aureus Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England & Wales % MRSA orebroll.se/uso

16 Internationell spridning av pandemiska MRSA-kloner orebroll.se/uso

17 Blododlingar med växt av S. aureus Andel meticillin-resistenta stammar (MRSA) orebroll.se/uso

18 orebroll.se/uso

19 ESBL Extended Spectrum BetaLactamases Enzym som bryter ner många betalaktamantibiotika Spridningen som andra tarmbakterier Via förorenade livsmedel och vårdkontakter Vid bristande följsamhet till basala hygienrutiner Dåligt rengjord sanitär utrustning/instrument Överbeläggningar orebroll.se/uso

20 orebroll.se/uso

21 Uppsala utbrott på sjukhus Maj mars patienter med utbrottsstammen - Geriatrik/immunsupprimerade Åtgärder - Patienter med ESBL prioriterades till enkelrum - Följsamhet till basala hygienrutiner har ytterligare betonats - Utbildning om antibiotikapolicy orebroll.se/uso

22 orebroll.se/uso

23

24 Resistance in S.pneumoniae and S.aureus; Nasal carriage

25 APRES Nasal swabs in patients without infection, 4000 samples in PHC per country (8 countries) carriage rate and resistance in S.aureus and pneumococci relation to antibiotic prescribing Sweden: high carriage rates, but the lowest resistance rates of all countries No MRSA PNSP 3,9%

26

27 1943-mid 1980s Frank Zappa: Why does it hurt when I pee Options for first-line antimicrobial monotherapy Only left

28 Smittskyddsenheten Örebro Introduced treatment and emergence of resistance only 1-2 decades needed for international spread of AMR? 2021? Unemo and Shafer. New York Acad Sci. 2011

29 Euro-GASP - Resistance (%) in (965 isolates) (836 isolates) 2007 (1374 isolates) 2008 (1284 isolates) 2009 (1366 isolates) (1766 Isolates) Percentage 2011 (1902 Isolates) 2012 (1927) Isolates) chromosomal resistance ( 20%) % 0.0 Ciprofloxacin PPNG Azithromycin 2011: 10 (0.5%) isolates with ceftriaxone resistance 2012: 3 (0.2%) isolates with ceftriaxone resistance Cefixime

30 Decreased susceptibility to cefixime (MIC>0.125 mg/l) (in total 5% of isolates) Euro-GASP (London, Örebro, Copenhagen) Courtesy: Magnus Unemo

31 Decreased susceptibility to cefixime (MIC>0.125 mg/l) (in total 9% of isolates) Euro-GASP (London, Örebro, Copenhagen) Courtesy: Magnus Unemo

32 resistance in Swedish N. Antimicrobial gonorrhoeae strains (n=352) (n=406) (n=447) (n=384) (n=618) (n=805) (n=877) (n=733) β-lactamase positive Ampicillin Cefixime 0 < Ceftriaxone 0 0 < <1 (0.4) Azithromycin Ciprofloxacin Spectinomycin 0 SWEDRES 2013: Magnus Unemo, Susanne Jacobsson, AnnaKarin Ohlsson, Berit Hammas, Hans Fredlund

33 Antibiotika försäljning förskrivning orebroll.se/uso

34

35

36

37

38 Sammanfattande bedömning

39 Antibiotikarecept/1000 invånare

40 Sales of antibiotics. Changes in choice of antibiotics commonly used for urinary tract infections in women, age years New recommendations from MPA and Strama Information från Läkemedelsverket 2:2007 Swedres

41 Antibiotika (J01 exkl. metenamin) försålt på recept, mätt i recept/1000 invånare och år, per län, alla åldrar, 12-månadersperioder Källa: Concise, ehälsomyndigheten Kommentar: Antibiotikaförsäljningen mätt i recept/1000 invånare och år har på riksnivå minskat med 5% under tredje kvartalet 2014 jämfört med tredje kvartalet Sett över en 12-månadersperiod (sep 2014-okt 2013) har förbrukningen minskat från 350 till 326 recept/1000 invånare och år, jämfört med motsvarande period föregående år. I denna jämförelse fortsatte försäljningen att minska i samtliga län. Sid

42 Antibiotika som ofta används mot luftvägsinfektioner försålt på recept, mätt i recept/1000 invånare och månad, alla åldrar, riket Källa: Concise, ehälsomyndigheten Kommentar: Under tredje kvartalet 2014 jämfört med tredje kvartalet 2013 minskade försäljningen pcv (2%), doxycyklin (6%) samt cefalosporin (4%) något medan försäljningen av amoxicillin, makrolider och amoxicillin med enzymhämmare däremot ökade (5%, 2% respektive 14%). Den totala försäljningen av luftvägsantibiotika på riksnivå låg dock kvar på samma nivå. *leveransproblem för Ery-Max hösten 2012 och våren 2013 Sid

43 Antibiotika som ofta används mot urinvägsinfektion, kvinnor år, försålt på recept, mätt i recept/1000 invånare och månad, riket Källa: Concise, ehälsomyndigheten Kommentar: Under tredje kvartalet 2014 har den totala försäljningen av antibiotika som ofta används mot urinvägsinfektioner till kvinnor 1879 år minskat med 2% jämfört med tredje kvartalet I denna jämförelse låg försäljningen av nitrofurantoin, pivmecillinam och fluorokinoloner kvar på samma nivå medan försäljningen trimetoprim fortsatte att minska med 13%. Sid

44 Sammanfattande bedömning De största minskningarna står luftvägspreparaten penicillin V, doxycyklin och amoxicillin. Det tyder på ökad följsamhet/minskad förskrivning för virusorsakade luftvägsinfektioner. Riket Mätperiod 1 Mätperiod 4 Skillnad Skillnad 1 okt sep okt sep 2014 J01CE02 - fenoximetylpenicillin % J01CF05 - flukloxacillin % J01CA08 - pivmecillinam % J01AA02 - doxycyklin % J01XE01 - nitrofurantoin % J01MA02 - ciprofloxacin % J01CA04 - amoxicillin % J01FF01 - klindamycin % J01AA04 - lymecyklin % J01DB05 - cefadroxil % J01EA01 - trimetoprim % J01EE01 - sulfametoxazol och trimetoprim % J01CR02 - amoxicillin och enzymhämmare % J01FA01 - erytromycin % J01FA10 - azitromycin % Procent 44

45

46

47 Figure 1.1. Sid

48 Antibiotika (J01 exkl. metenamin) på slutenvårdsrekvisition 1 per län och för riket, DDD/1000 invånare och dag, 12-månadersperioder Källa: Concis, ehälsomyndigheten samt statistik från Jönköpings läns landsting Kommentar: Antibiotikaförsäljningen på slutenvårdsrekvisition, mätt i DDD/1000 invånare och dag, låg på riksnivå kvar på samma nivå under den senaste 12-månaders perioden, 1,57 DDD/1000 invånare och dag, jämfört med motsvarande period föregående år. 1 Statistiken inkluderar all antibiotikaförsäljning på slutenvårdsrekvisition, dvs. även antibiotika som försålts på slutenvårdsrekvisition till andra vårdenheter än sjukhus t.ex. äldreboenden. Sid

49 1 Antibiotikaförsäljning (preparatgrupper) per månad i slutenvård, mätt i DDD/1000 invånare och dag Källa: Concise, ehälsomyndigheten samt statistik från Jönköpings läns landsting Kommentar: Smalspektrumpenicilliner (PcV och PcG) är de antibiotika som förbrukas mest i slutenvården sen början på Under tredje kvartalet 2014 ökade försäljningen av samtliga dessa antibiotikagrupper något jämfört med tredje kvartalet Störst ökning ses för piperacillin med enzymhämmare och karbapenemer som ökade med 17% respektive 14%. 1 Statistiken inkluderar all antibiotikaförsäljning på slutenvårdsrekvisition, dvs. även antibiotika som försålts på slutenvårdsrekvisition till andra vårdenheter än sjukhus t.ex. äldreboenden. Avvikelserna som ses i försäljningsstatistiken för sista kvartalet 2013 orsakas enligt ehälsomyndigheten av förskjutning i rapporteringen av läkemedelförsäljning från vissa apoteksaktörer till Apotekens Service AB. Den ökade försäljningen i december kan också till viss del i några landsting hänföras bunkring av läkemedel inför den långa julhelgen. Sid

50 Hygien och organisation orebroll.se/uso

51 orebroll.se/uso

52 Basala hygienrutiner orebroll.se/uso

53 KLÄDREGLER Kortärmad Arbetsdräkt tvättas dagligen SOSFS 2007:19 (M) Föreskrifter Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Uppsatt hår

54 orebroll.se/uso

55 Vårdplatser/ 1000 invånare i olika länder

56 Framtiden är här Infektionsverktyget! Kopplar förskrivning till indikation orsak och diagnosgrupp Incidens av vårdrelaterad infektion Riskfaktorer för VRI Operationskoder => peroperativ profylax Behov: - rätt data in! - definitioner! - engagemang - använda och sprida informationen - bättre anpassning och utveckling

57 Hur gör vi? orebroll.se/uso

58 Acute tonsillitis 2011, % with negativ rapid test prescribed antibiotics, per PHC Mål < 5 % J L H M X 21 D Å U I K 15 V B C Y

59 Läkningsförlopp vid akut bronkit. EU-studie: 2000 randomiserade patienter till amoxicillin (1) vs placebo (0) Kaplan-Meier survival estimates NNT = 30; NNH= analysis time groupnumber = 0 groupnumber = 1 time to resolution of moderately bad symptoms Little P et al. Lancet Infect Dis, 2013

60 Akut bronkit, andel som behandlats med antibiotika (%), per vårdcentral. Data från PRIS, 66 vårdcentraler i Sverige, Mål < 20 % Å C 6 Y B J M U V X L I H D K I genomsnitt 2007: 60%; 2011: 42%; 2013: 27%. Swedres,

61 Andel (%) som får antibiotika vid olika CRP-nivåer vid öli, akut bronkit och pneumoni Opublicerade data från PRIS. S.Mölstad

62 Andel (%) som förskrivits antibiotika för akut bronkit i relation till läkarkategori, Jönköpings landsting, % 50% 40% 30% 20% 10% 0% AT-läkare ST-läkare Yngre DL Äldre DL Hyrläkare Totalt Figur 9. Andel antibiotikaförskrivning vid diagnos akut bronkit hos patienter < 50 år.(n=8 136) Opublicerade data. David Tell, Sven Engström, Jönköping

63 Sigvard Mölstad, 5 bilder: Systematisk triagering av rätt patient till egenvård respektive läkarbesök Sjuksköterskornas triagering betydelsfull för följsamhet till riktlinjer Vårdcentral A och C lågförskrivare: Låg A muntligt förmedlade rutiner Låg C utvecklat lokala rutiner som alla litade på och som användes ffa av sjuksköterskorna

64 Läkarens diagnostik Lågförskrivande VC: Diagnostik och provtagning skedde enligt riktlinjer Högförskrivande VC Läkares förskrivningsprofil tycks avgöra (Cars J Prim Health Care 1995, de Sutter Fam Pract 2001) Diagnos för att rättfärdiga (Howie J Roy C Gen Pract 1972, Howie BMJ 1974) Prover, ffa CRP tycks underhålla idé om bakteriell infektion

65 Patientens förväntningar På lågförskrivande VC Upplevde man att patienters förväntan på antibiotika minskat, till skillnad från högförskrivande Patientcentrerad konsultation användes ofta

66 Konklusion Gemensam praxis/gemensamma rutiner Regelbundna diskussioner med all personal Feed-back, diskussioner Ledarskap, fortbildning prioriteras Triagering av sköterskor Diagnostik/provtagning enligt riktlinjer Skulle vara värdefullt med ytterligare 2-4 vårdcentraler, framför allt utökat material från patienter och läkare (enkät+audit)

67 Konklusion Strama och ledning behöver ge stöd till personer som tillsammans kan verka som lokala opinionsledare (läkare och sjuksköterska). Uppdragsgivare och chefer behöver värna tid och utrymme för gemensamma medicinska diskussioner och fortbildning för att skapa en gemensam praxis Utveckla IT-systemen så att medarbetare enkelt kan ta ut förskrivningsstatistik som underlag för interna diskussioner

68 Ansvar för en rationell antibiotikaanvändning orebroll.se/uso

69 Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas All personal ska arbeta i kortärmad arbetsdräkt, utan klocka och ringar för att noggrann handdesinfektion med alkoholbaserat desinfektionsmedel ska vara möjlig före och efter all patientkontakt. Vid nära patientkontakt ska engångsförkläde av plast användas. Handskar ska användas vid kontakt med kroppsvätskor. (SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. samt SKL:s patientsäkerhetssatsning) orebroll.se/uso

70 Saxat från Strama VGR Det är inte bara kunskap om behandlingsriktlinjer och det egna förskrivarmönstret hos läkarkollektivet som styr hur man behandlar. Struktur på vårdcentralen, som logistik, kontinuitet i bemanning, kunskap hos icke-förskrivande personal och en samsyn på enheten är minst lika betydelsefullt. Det är viktigt att chefer och ledning inser och tar tag i detta

71 Påverkan och rätt fokus orebroll.se/uso

72 Antibiotika idag resistens i morgon

73 Vårdbarometern 2011: Motståndskraften hos bakterier ökar i takt med ökande antibiotikaanvändning. Är du själv beredd att avstå från antibiotika när så är möjligt, även om du riskerar några sjukdagar extra?

74

75 för allmänheten för förskrivare

76 orebroll.se/uso

Tillsammans tar vi nästa steg

Tillsammans tar vi nästa steg Tillsammans tar vi nästa steg Europeiska Antibiotikadagen 2012 Strama Stockholm 18 november I Sverige: En nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens har bildats Ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Strama Stockholm Annika Hahlin 2015-11-12 Sidan 1 Strama - vad är det? STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö

Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö Wien 1844 It is difficult to convey the exitement of actually witnessing the amazing power of penicillin

Läs mer

Stramas presentation inför. Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama

Stramas presentation inför. Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama Stramas presentation inför Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera

Läs mer

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg. STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter

Läs mer

Antibiotikastatistik. Nationell kurs i Strama arbete. Jenny Hellman, apotekare. Smittskyddsinstitutet. [email protected]

Antibiotikastatistik. Nationell kurs i Strama arbete. Jenny Hellman, apotekare. Smittskyddsinstitutet. jenny.hellman@smi.se Antibiotikastatistik Nationell kurs i Strama arbete Jenny Hellman, apotekare Smittskyddsinstitutet [email protected] Nationell övervakningen av antibiotikaförbrukning - Apotekens Service AB, Concise

Läs mer

Förskrivning av antibiotika i öppen vård

Förskrivning av antibiotika i öppen vård Förskrivning av antibiotika i öppen vård Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping Tele Q s vardag Strama bildas 1995 Riktlinjer för: AOM, 2 Faryngotonsillit, 21 Sinuit, 25 Nedre UVI

Läs mer

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Katarina Hedin, Malin André, Hedvig Gröndahl,

Läs mer

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015 Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015 Regionala Strama Västra Götaland Tinna Åhrén Maria Hess Pär-Daniel Sundvall (Peter Ulleryd)/Ingemar Qvarfordt Gunnar Jacobsson

Läs mer

Receptförskrivning och rekvisition av antibiotika inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR till och med 2018-kv 2

Receptförskrivning och rekvisition av antibiotika inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR till och med 2018-kv 2 Receptförskrivning och rekvisition av antibiotika inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR till och med 2018-kv 2 Strama Västra Götaland (september 2018) Sammanfattning Rekvisition (inneliggande användning)

Läs mer

Dagordning Stramamöte 150915

Dagordning Stramamöte 150915 Dagordning Stramamöte 150915 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 15-05-20 3. Rapport från möte mellan Nationella kompetensgruppen Strama och lokala Strama 15 09 10. Vad

Läs mer

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama SILF och Stramas 10 punktsprogram Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama Hur välkänt är 10 punktsprogrammet? Infektionsläkarföreningens 10 punktsprogram Stramas 10 punktsprogram Otto Cars Otto

Läs mer

BARN, infektioner och antibiotika

BARN, infektioner och antibiotika BARN, infektioner och antibiotika Hur kan vi stärka föräldrarna i egenvården? Sidan 1 Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen

Läs mer

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Strama Jönköping Kvartalsrapport Kvartalsrapport Kvartal 1 2015 Antibiotikarecept/ 1000 invånare J01 (exkl. J01XX05) Rullande 12 mån. Region Jönköpings län Riket Mål för RJL 400 350 300 250 200 150 100 50 0 200 Antibiotikarecept per 1000

Läs mer