SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.



Relevanta dokument
IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Sommarens torka. Klimatförändring

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Jordbrukets klimatpåverkan

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Gården i ett livscykelperspektiv

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Jordbrukets klimatpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Jordbrukets utsläpp och trender

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Jordbrukets klimatpåverkan

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

De officiella utsläppssiffrorna för år 2007 till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet

Matens klimatpåverkan

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Kort introduktion till

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Minska jordbrukets klimatpåverkan!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen

Datainsamling för djurgård

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Svensk författningssamling

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

1

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Svensk författningssamling

Hur äter vi hållbart?

NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN

Avtalet har ett klimatmål: att hålla nere temperaturökningen till max 2 grader, men sträva efter 1,5.

Jordbruk, biogas och klimat

Världen har blivit varmare

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Vad är lyvscykelanalys,

Råvaror - resultat och diskussion

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

En skara utmaningar:

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Klimatneutralt jordbruk 2050

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe,

Indikatornamn/-rubrik

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

FÖRPACKNINGAR på gott och ont

Klimatpåverkan av livsmedel

Introduktion Mjölby Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Kyckling är klimatsmart

Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå. Anna Hagerberg

Mjölkkon & biologisk mångfald

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

MATENS KLIMATPÅVERKAN

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Transkript:

Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från jordbruket Hur säkra är siffrorna Bild 2 Jordbruket och Växthuseffekten SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN. Bild 3 GASER i jordbruket som bidrar till växthuseffekten Lustgas (N 2 O) Metan (CH 4 ) Koldioxid (CO 2 )

Bild 4 Rapportering jfr LCA Skillnad mot LCA Rapporteringen: Ska ge en bild av ett lands utsläpp som tillsammans med andra länders rapporter ska ge en fullständig bild av antropogena utsläpp i Världen under ett år LCA: fullständig bild av utsläppen vaggan till graven för en produkt Bild 5 Klimateffekt över tid. Miljö-/klimatpåverkan Livsmedel Råvarutillverkning Industri/handel Brukande Ex glödlampa, kylskåp, bilar Restprodukt hantering Bild 6 Produkter Klimateffekt LCA

Date: 2003-11-18 - Page: 29 Bioenergienheten 2007-11-13 Bild 7 Rapporteringen Avgränsningar Antropogena Nationella Rätt sektor Bild 8 Jordbrukets utsläpp finns i Sektorn Jordbruk Sektorn LULUCF Sektorn Energi både uppvärmning och transporter Bild 9 Hur påverkar denna åtgärd Jordbrukets utsläpp? The CO2 balance in the production of AN and Urea Minskar utsläppen i tillverkningslandet Minskar inte utsläppen i sektorn Jordbruk t CO2- equivalen ts / t N 8 7 N2O 6 4,1 CO2 5 4,6 4 3 1,3 2 JORDBRUKET * KAN VIDTA! 3,4 1 2,2 1,7 MEN ÄR ÄNDÅ EN BRA ÅTGÄRD SOM 0 AN AN AN 30 yrs old tech Avg Europe 2003 BAT 2003 * CO2 fixation in urea production is not considered as a bonus, because the same amount of CO2 that is fi xed, will be released after application in the field (urea hydrolysis) Source: Jenssen & Kongshaug (2003)

Bild 10 Klimatrapporteringen IPCC riktlinjer och defaultvärden Robusta regler som ska kunna användas på de flesta ställen i världen. Motiverad Nationell anpassning kan godkännas Bild 11 Klimatrapporteringen Omfattning: Aktivitets data Officiell statistik kompletterad med andra uppgifter från branschorganisationer och forskningsinstitut Ex djurantal, foderstater, odlingsarealer, skördenivåer, skörderester, utgödslingssystem m.m. Bild 12 Klimatrapporteringen Jordbruk Emissionen= Omfattning*EmmisionsFaktor(EF) Antingen IPCCs default faktor eller nationellt framtagen

Bild 13 Klimatrapporteringen Vems ämnesomsättning släpper ut mest metan? > < = > I verkligheten och = i rapporteringen Bild 14 Klimat rapporteringen LULUCF Förenklat. Förändringen mellan två år av kolpolen i Riksskogstaxeringen för de olika markslagen. Forrestland,Cropland,Grassland, Wetlands, Settlements och Övrigt I jordbruket även kalkning som har metodik som sektor Jordbruk Bild 15 Koldioxidekvivalenter

Bild 16 De svenska utsläppen av växthusgaser (sektorsvis) Bild 17 De svenska utsläppen av växthusgaser, inklusive LULUCF Bild 18 Stora källor inom jordbruket. Sektor Jordbruk 4A METAN (CH 4 ) från djurens ämnesomsättning 2,8 milj t CO 2 ekv (4,2% av Sveriges utsläpp)

Bild 19 Stora källor inom jordbruket. Sektor Jordbruk 4B Lustgas(N 2 O) och Metan (CH 4 ) från gödselhantering. N 2 O: 514 kt CO 2 ekv (0,8% av utsläppen) CH 4 : 479 kt CO 2 ekv (0,7% av utsläppen) Bild 20 Stora källor inom jordbruket. Sektor Jordbruk 4D Lustgas (N 2 O) från kväve i mark N 2 O: 4,8 milj t CO 2 ekv (7,1% av Sveriges utsläpp) Mycket stora osäkerheter! 50 till >+100 Bild 21 Stora källor inom jordbruket. Sektor LULUCF Kol i marken Källa, odlad jord CO 2 : 3,3 milj t CO 2 ekv, (4,3 %*) Sänka, Betesmark CO 2 : -2,5 milj t CO 2 ekv, (3,5 %*) Kalkning CO 2 : 117 kt

Bild 22 Stora källor inom jordbruket. Andra sektorer Drivmedel, uppvärmning och torkning Ca: CO 2 : 1,0 milj t (del av 1A4c) 1,5% av Sveriges utsläpp Tillverkning av konstgödsel Ej med Bild 23 Bioenergi Vinsterna hamnar i andra sektorer Bild 24 Samanfattning Källor Sektorn Jordbruk Ämnesomsättningen CH 4 Gödsel CH 4 Gödsel NH 3 Kväveanvändning NH 3 Sektor LULUCF Kol i mark CO 2 Kalk CO 2 Andra sektorer Energianvändning CO 2 8,6 milj t CO2-ekv 0,9 milj t CO2-ekv 1,0 milj t CO2-ekv 10,5 milj t CO2-ekv 15,7%

Bild 25 Jordbrukets klimatpåverkan per källa Bild 26 Hur utvecklas emissionerna från Sektorn Jordbruk Bild 27 Osäkerheten i rapporteringen

Bild 28 Jordbruket når sin del av nationella mål. Eftersom jordbrukets omfattning minskar. Färre djur Mindre kväveanvändning Bild 29 Att läsa om klimatrapportering NVs Hemsida: www.naturvardsverket.se Sweden s National Inventory Report 2007 IPCCs hemsida http://www.ipccnggip.iges.or.jp/index.html Bild 30 Att läsa om åtgärder inom Jordbruket Jordbruksverkets rapport 2004:1 Förutsättningarna för att minska utsläppen av växthusgaser från Jordbruket Underlagsrapport till Naturvårdsverkets och Energimyndighetens genomgång av Klimatmålet Kontrollstation 2008 Åtgärdsmöjligheter i Sverige - en sektorsvis genomgång.

Bild 31 Ny SJV utredning om Åtgärder i Lantbruket. Genomförs på Bioenergienheten under 2008. Tipps och förslag på åtgärder som bör bedömas mottages tacksamt av mig! Bild 32 SLUT Tack för uppmärksamheten! Trender