Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet
Var kommer de ifrån? Matostron? Inte från Frankrike eller Holland (Rohfritsch et al. 2013) Strömmar? Ostron från danska Vadehavet och LimPorden gene:skt lika våra ostron (Meurling, 2013) Projekt pågår
Hur kom de hit? 2007
Utbredning i skandinavien
Utbredning i Sverige 2013 Minskad geografisk utbredning Fokus: norra bohuslän Ökade tätheter (4 à >1 000 ind/m 2 )
Livsmiljö? Inventeringar 2007, 2009, 2010, 2011, 2013 à 0-1,5 m (9m) Alla typer av substrat Låg vågpåverkan men god cirkula:on
Hur mycket ostron finns det? 1. Tillgänglig livsmiljö? SAKU (Lantmäteriet m.fl.) Djup 0-3m Exponering (Ultraskyddat- Moderat exponerat) Inventering geografisk utbredning 2013à Norra bohuslän (Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil) 84 km 2 (fördelat på olika exponeringskategorier) Södra Bohuslän: 178 km 2
Hur mycket ostron finns det? 3. Hur stor del av arean har ostron? Detaljinventering 2009 Exponeringskategori Moderat exponerat Skyddat Mycket skyddat Extremt skyddat Ultraskyddat Norra: 41 km 2 Södra: 91 km 2 Antal lokaler med ostron (%) 16.7 51.2 60.4 54.8 52.9
Hur mycket ostron finns det? 4. Täthet av ostron? Norra 2 inventeringar 2013 à 43 lokaler med ostron Medeltäthet: 398-0.01 individer/m 2 Exponeringskategori Individer/m 2 Antal lokaler Moderat exponerat 0.01 6 Skyddad 18.0 9 Mycket skyddat 41.0 11 Extremt skyddat 19.0 11 Ultraskyddad 14.0 6 Södra 7 lokaler med ostron à inga exponeringskategorier Medeltäthet: 0,18 individer/m 2
Hur mycket ostron finns det? 5. Antal ostron i Bohuslän? Täthet (antal ind/m 2 ) x arean med ostron Norra Summa av antal individer per exponeringskategori 950 000 000 st Södra 0.18 ind/m 2 x 91 km 2 17 000 000 st
Hur mycket ostron finns det? 6. Biomassa? Hur stora är ostronen i Bohuslän? Längd:ålder Återbesöksvikar (2007-2013) Längd vid olika ålder 0+: 20 mm (vår) 65 mm (höst) 1+: 70-75 mm 2+: 135 mm >2+: 180-200 mm
Hur mycket ostron finns det? 7. Fördelning av ostron av olika storlekar i Bohuslän? Längd:ålder +inventeringar 2013 (längdfrekvensdata) 0+ 2013: 12.8% 1+: 80.5% >2: 6.7%
Hur mycket ostron finns det? 8. Antal ostron/storlekskategori Fördelning av ostron/storlekskategori x antal ostron Norra (950 miljoner) 0+: 120 000 000 1+: 765 000 000 >2: 65 000 000 Södra (17 miljoner) 0+: 2 000 000 1+: 14 000 000 >2: 1 000 000
Hur mycket ostron finns det? 9. Vad väger ostronen? Längd/vikt förhållande 600 ostron Sverige, Norge, Danmark V = 0.05 L 2 + 0.3 L - 38 R² = 0.86 2013 à 2014 0+ à 1+ =75 mm à 67 g 1+ à 2+ = 135 mm à 270 g >2: = 180 mm à 493 g Vikt (g) 700 600 500 400 300 200 100 0 0 50 100 150 200 250 Längd (mm)
Hur mycket ostron finns det? 10. Biomassa 2014? Antalet/storlekskategori x vikt/individ Norra 1+: 8 000 ton 2+: 206 000 ton >2+: 31 000 ton Totalt: 245 000 ton Södra 1+: 140 ton 2+: 3 700 ton >2+: 560 ton Totalt: 4 400 ton
Hur mycket ostron finns det? 11. Försik:ghetsprincipen! Konfidensintervall (norra Bohuslän)? Medelantal 29.6 Bootstrapanalys av medelvärdena 80% Min 16.0 Max 45.3 Min biomassa: 170 000 ton Max biomassa: 480 000 ton 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 0 20 40 60 80 100
Hur mycket ostron finns det? 12. Känslighetsanalys (Norra Bohuslän) Minskar arean med ostron med 50% Min biomassa: 85 000 ton Max biomassa: 240 000 ton
Hur mycket ostron finns det? Sammanfapning: Norra Bohuslän 330-1 850 miljoner ostron, 85 000-480 000 ton Medel: 945 miljoner ostron, 245 000 ton Södra Bohuslän Ca 17 miljoner ostron, drygt 4 000 ton
Förändringar? Ekosystemingenjör Biogena rev Ökad strukturell komplexitet (levande och död) Påverkar strömmar och sedimenta:on Sedimentstabilitet och ökning av organisk halt i sediment
Implika:oner? För både infauna, epifauna och fisk: fler arter, fler individer och mer biomassa i bivalvbäddar än på bar bopen Större effekter på mjukbopnar och sandbopnar än på hårdbopnar
Implika:oner? Epifauna: ökande strukturell komplexitetà Ökad yta för fastsipande arter Ökad yta med mikrofilm av alger = bra för betande arter Skydd mot preda:on Bra jaktmarker Lekområden Uppväxtområden för juveniler av flera arter Mollusker, havsbortsmaskar, krätdjur och fisk
Implika:oner? Infauna: ökande organisk deposi:on i sedimentet och strukturer på bopen à Predatorer och detri:vorer ökar filtrerare minskar Olika artsammansäpning i bivalvbäddar och barbopen Skal: oligochaeter och nemer:ner (slemmaskar) Barbopen: polychaeter (havsborstmaskar) och sedimentlevande gammarider
Implika:oner? Skillnad mellan blåmusslor och ostron? - - - Ja! Men komplext Generellt: fler arter gynnas av O än av M O: fler sessila arter + fler större fiskarter + större djur
Blåmusslor Samma habitat Olika filtreringsgränser Bopenfällning Preda:onsskydd Tillväxt Samexistens? JA!? Konkurrens
Ostrea edulis C. g. 0-1.5 m (djuputbredning ökar?) O. e. 1-3 m (primärt) Bopenfällning: C. g. gynnas av O. e. Tillväxt Konkurrens? Konkurrens?
Preda:on - - Krabbor och sjöstjärnor äter ostron Gråtrut och strandskata
Ekosystemkonsekvenser? Ben:sk- pellagisk koppling Ändring från pelagiskt system (växtplankton och mikrober) :ll ben:skt system (mikrophytobenthos) Fångar näringsämnen innan mikrobiella loopen à ökar energiflödet från ben:sk primärproduk:on uppåt i systemet :ll topppredatorer
Fauling Nega:va effekter? Rev (sedimenta:on) Rörligt frilutsliv Förändrade ekosystem...
Ekosystemtjänster Filtrering: minskar övergödning à mindre turbiditet à mer makroalger och sjögräs (vik:ga biotoper) + gödning för sjögräs Mindre toxiska algblomningar Motverkar antropogen N :llförsel genom biodeposi:on à ökad denitrifika:on (bakterier) i sedimenten Ökad biodiversitet- mindre känsliga ekosystem Lek- och yngelområde fisk + mer födo- organismerà ökning kommersiella fiskarter
Ekosystemtjänster Stabilisering sediment- minskad erosion (naturlig vågbrytare)à minskad effekt av båprafik (svall) Fixerar CO 2 vid skalbildning à växthuseffekt Diversifiering av landskap: habitatkorridorer Turism/rekrea:on (klarare vapen, mindre algblomning, ökat fiske à bad, båpurism osv.) Kommersiell art!
Möjligheter We conserva+vely es+mate that the economic value of oyster reef services, excluding oyster harves+ng, is between $5 500 and $99 000 per hectare per year Jonathan H. Grabowski, Robert D. Brumbaugh, Robert F. Conrad, Andrew G. Keeler, James J. Opaluch, Charles H. Peterson, Michael F. Piehler, Sean P. Powers, and Ashley R. Smyth (2012). Economic Valua:on of Ecosystem Services Provided by Oyster Reefs. BioScience. 62: 900-909.
Tack :ll Havsmiljöanslaget Wåhlströms s:telse Byggmästare Engkvist s:telse Susanne Lindegarth Mats Lindegarth Per Bergström Carlo Nyberg Ylva Fredriksson Jakob Looström Pia Norling m.fl.
Odling av C. gigas? Odling? Ok i recirkulerande system Ingen smitning Ingen spridning Havet? à spridning ep möjligt problem
Temperatur och salinintet Temperatur ( C) Salinitet ( ) Max Min Max Min Överlevnad adulter 32 (40) -22 36 10 Optimal för tillväxt 25* 19 25 15 Gametproduktion 27 10 32 15 Lek >16 (18) 36 23 Överlevnad larver 30 15 39 15 Optimal tillväxt larver 30 20 30 25 *=om god födotillgång, annars ca 20
Sepling År Maxtemperatur ( C) Datum Mest settling 2008 23.4 29-jul Mitten av augusti 2009 23.7 03-jul Mitten-slutet av augusti 2010 20.5 13-jul Slutet av augusti 2013 20.5 31-jul Mitten-slutet av augusti
Hindra smitning? Hindra lek? Alterna:v? Triploider måpligt framgångsrikt Områden med låg temperatur? Områden med låg salthalt?
Abio:ska förhållanden i Sverige Alsbäck: Koster: 1980-1991, Maj- september 1988-2014 (data>30 m?), Juni- oktober
Abio:ska förhållanden i Sverige
Abio:ska förhållanden i Sverige
Alterna:v? Alterna:va odlingstekniker Nedsänkning odling i brackvapen/estuarier? Uppföljning: könsmognad/lek, :llväxt, överlevnad, phytoplanktonförekomst, strömmar, fouling, närområden
Är det möjligt? 8 och 32 m New Zealand
Odlingsområde? Lämpliga områden? Spridning om lek? Oceanografisk modell Odlingsvillkor- skötselkrav närliggande områden?