Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien (n=20 000) Missbruk/beroende Bipolär sjukdom 67 % Schizofreni 47 % Paniktillstånd 36 % Tvångssyndrom 33 % Depression 32 % Ångest 15 % 1
Sammansatt problematik Symtom på både beroende och psykossjukdom: ångest, rädsla, instabilt stämningsläge, kognitiva begränsningar, tillbakadragenhet, initiativlöshet, hallucinationer, vanföreställningar dålig fysisk kondition: hjärta, lungor, lever, diabetes, tandstatus, HIV-infektion bostadsproblem, arbets- och sysslolöshet, social isolering, dålig ekonomi självmordshandlingar, kriminalitet, hemlöshet, familjeproblem Samsjuklighet i vården Beroendesjukdomar i psykiatrin > 20 % Psykiska sjukdomar i missbruksvården > 40% Personer med samsjuklighet söker oftare akut, längre vårdtider, fler avbrott Beroende/missbruk identifieras inte alltid hos psykiskt sjuka, ej heller psykisk sjukdom vid missbruk Bristande samordning mellan olika huvudmän: olika pengar, olika definitioner, synsätt 2
Ansvarsfördelning Sjukvården ska utreda och behandla psykisk sjukdom och ge medicinsk behandling vid beroende Socialtjänsten är huvudansvarig för missbruksbehandlingen Gemensamt ansvar för att samordna behandling och stöd till personer med samsjuklighet Samverkansformer Integration Integrerat team tillhandahåller insatser för såväl psykiska problem som missbruksproblem Koordination Olika verksamheter planerar gemensamt och samordnar sina insatser Konsultation Behandlingsansvarig verksamhet konsulterar annan verksamhet, men behåller själv hela behandlingsansvaret 3
Behandling Nationella riktlinjer missbruks- och beroendevård, 2007: Behandlingen för de båda tillstånden ska samordnas Behandlingen av ett av tillstånden får inte fördröjas i avvaktan på att det andra tillståndet förbättras Metoder som har evidens vid enbart beroende eller enbart psykisk sjukdom bör användas också vid samsjuklighet Intensiv case management Hög intensitet i insatserna Mindre antal klienter (ca 10 per CM) Betonar CM:s professionella roll som behandlare Relationen är viktig 4
Intensiv case management Samtidigt och samordnat, stegvist och långsiktigt, uppsökande och motiverande, psykosociala interventioner och farmaka, utgå från den enskildes behov och önskemål Tioårsuppföljning: förbättrade psykiska symtom, minskade drogrelaterade problem, mindre institutionalisering, bättre funktion och livskvalitet (Drake et al 2004) Bättre än vid treårsuppföljningen (Drake et al 2006) Vad betyder alkoholen och drogerna? - för självupplevelsen - för upplevelsen av psykossjukdomen - för relationen till andra 5
Alkoholens och drogernas roll Motstridiga erfarenheter (Cruce et al, 2008) Gav deltagarna möjlighet - att bemästra sina liv genom att (tillfälligt) ta kontroll över sitt välbefinnande och sin förmåga - att uppleva livslust och mening - att vinna tillträde till en gemenskap där de kände sig värdefulla Skapade nya problem för hälsa och livssituation Subjektiva upplevelser av återhämtningsfrämjande behandling Meningsskapande behandling ger drivkraft till förändring: delaktighet, mindfulness, helhet, värdighet Empowermentstärkande behandling ger förmåga till förändring: stabilitet, symtomkontroll, autonomi Behandling som gör tillvaron hanterbar, begriplig och meningsfull främjar återhämtning 6
Sammanfattning bakgrund Samsjuklighet vanligt i vården Komplexa vårdbehov Gemensamt ansvar - bristande samordning Intensiv case management positiva effekter Meningsskapande och empowermentstärkande metoder POM-teamet ett exempel (Psykos- och Missbruksteamet) 7
POM-teamet Samverkansteam psykossjukdom och missbruk Psykiatri Skåne och Lunds kommun Sjuksköterskor, läkare, kurator (Psykiatri Skåne) Socialrådgivare (Lunds kommun) Diagnostiserad psykossjukdom Dokumenterat missbruk Ordinarie vård och omsorg otillräcklig POM-teamet 25 patienter (90 remisser) 20-61 år; 5 kvinnor och 20 män Schizofreni/liknande, bipolär sjukdom 12 alkohol 12 blandmissbruk (alkohol, cannabis, amfetamin, piller ) 1 bensodiazepiner 8
POM-teamet målsättning förbättra patienternas psykiska och fysiska hälsa, öka deras möjlighet till ett självständigt liv och delaktighet i samhället utveckla metoder för integrerad behandling och stöd för personer med missbruk och psykossjukdom öka kunskapen om samspelet mellan psykossymtom och missbruk Strategier behandling och stöd Integrera insatserna psykossjukdomen och beroendesjukdomen Skräddarsydda insatser i och utanför hemmet, Uppsökande arbete, hög tillgänglighet Involvera familj och nätverk 9
Strategier behandling och stöd Samarbetsallians förutsättning för förändring Inte krav på nykterhet/drogfrihet Motivera till avhållsamhet, stegvis med långt perspektiv Psykofarmakologisk behandling Färdighetsträning och problemlösning Strategier behandling och stöd Stöd till fungerande boende, ekonomi, sysselsättning, fritid, nära relationer Pedagogiska insatser till patient och anhöriga Hälso- och friskvård: hälsokontroller, motion, matvanor, rökning 10
Resultat efter 2 år Bibehållen kontakt möjliggör planerad behandling och stöd Missbruket: minskat Psykiska symtom: oförändrade Social funktion: något förbättrad Vårddagar och vårdtillfällen 11
Resultat efter 2 år Positiv respons från anhöriga Smidig samverkan med övrig socialtjänst och sjukvård Breddning och fördjupning av den samlade kliniska kompetensen Del av ordinarie verksamhet Case management á la POM-teamet Psykosbehandling Missbruksbehandling Socialt stöd Hälsokontroller och friskvård Utbildning till patient och närstående 12
Tack för att ni lyssnade! Kontakt: Gunilla.Cruce@skane.se 0768 871423 13