SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT

Transkript

1 SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT Verksamhetsrapport Roger Ahlqvist Kerstin Carlsson-Ek Jan-Erik Forsén Kenneth Karlsson Anne-Marie Olofsgård

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Innehållsförteckning 2 Verksamhetsbeskrivning SPÖT 3 Specialistmottagning beroende/psykiatri 3 Case management (CM) 4 Definition av målgruppen 5 ACT-team 6 Resultat 6 SATS-skalan (Substance abuse treatment scale) 6-7 Brukarnas utveckling i SATS-skalan 8 Boendeform 8-9 Daglig verksamhet/sysselsättning 9 Ekonomiskt stöd 9 Inläggning i slutenvård Primärvården 11 Barnperspektivet 11 2

3 Verksamhetsbeskrivning SPÖT SPÖT (socialpsykiatriska öppenvårdsteamet) riktar sig till vuxna personer som på grund av samsjuklighet av psykisk sjukdom/störning och missbruk har ett utökat behov av samtidig vård och stöd från ett flertal verksamheter. SPÖT består av två delar, Case management samt specialistmottagning beroende/psykiatri. I verksamheten tar man också emot personer som har läkemedelsassisterad behandling. Verksamheten består av fem personal som alla arbetar heltid. Landstinget står för tre tjänster, två sjuksköterskor och en Case manager medan kommunen står för två tjänster där båda är Case manager. Socialförvaltningen/funktionshinderomsorgen, Nässjö kommun, och psykiatriska öppenvårdsmottagningen, Nässjö, har delat huvudmannaskap för verksamheten.. Specialistmottagning beroende/psykiatri Enheten erbjuder LARO-programmet*, samtalsstöd, öronakupunktur, läkemedelshantering och drogtester. Har en stödjande och samordnande funktion när det gäller kontakt med specialistläkare inom psykiatrin. Utgångspunkten är att utreda och behandla psykisk sjukdom/störning och missbruk. Inskrivna vid Socialpsykiatriska öppenvårdsteamet inklusive CM Antal Antal LARO 9 LARO 8 Kvinnor 22 Kvinnor 22 Män 42 Män 51 Totalt 64 Totalt 73 *LARO: Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatmissbruk har 8 brukare LARO varav 2 kvinnor var 73 brukare inskrivna på SPÖT 22 kvinnor och 51 män. Medelåldern för hela gruppen var 39 år. För män 39 år och för kvinnor 39 år. Männen har ökat i antal från 42 till 51 och kvinnorna står kvar på samma antal. 3

4 Case management Case managementverksamheten bedrivs av ett CM-team med bred kompetens där Case managers har en central roll. Teamet är ett ACT- team (Assertive community treatment) med intensiv case managementfunktion. Övriga representanter är överläkare i psykiatri, beroende- och psykiatrisjuksköterskor, arbetsterapeut från psykiatriska kliniken/höglandet, Nässjömottagningen, biståndshandläggare från socialförvaltningen/ funktionshinderomsorgen. Verksamheten bedrivs i lokaler i ett bostadsområde som ger närheten till brukarna. CM-teamet ansvarar i första hand för brukarens insatser och ser till att hjälpen når fram. Teamet ansvarar också för underlag till beslut, sammanställning av gemensamma vårdplaner samt genomförande och uppföljning av insatser. Personalen är aktivt uppsökande och insatserna anpassas kontinuerligt till olika faser av motivation och förändringsförmåga. CM-teamet ska på ett icke konfrontativt sätt tillsammans med den enskilde identifiera problem och erbjuda alternativ tillsammans med den enskilde. Båda huvudmännen kan remittera brukare för bedömning till CM-teamet och teamet träffas en gång i månaden. Målet är att behandlingen av missbruk och den psykiska störningen skall genomföras samtidigt (Tom Palmstierna) Genom att samordna stöd och behandlingsinsatser till brukare möjliggörs tillgång till den vård och behandling som brukaren har rätt till med hänsyn till behov och förutsättningar. Målet är också att öka möjligheten till medverkan i samhället och kontroll över sitt eget liv för personer ur målgruppen. På socialförvaltningen/funktionshinderomsorgen arbetar en handläggare för samtliga brukare som remitteras från funktionshinderomsorgen. Samtliga brukare får ett biståndsbeslut. Båda huvudmännen kan remittera klienter för bedömning. Brukare från Landstinget kommer genom Remiss& Bedömningsenheten via psykiatriska mottagningen. Om brukaren skall bli aktuell för CM-insats avgörs detta efter remiss i CM- Teamet. Brukare får i huvudsak kännedom om CM via kontakter med socialtjänst eller Psykiatriska mottagningen. 4

5 Definition av målgruppen I första hand bör andra behandlingsinsatser ha prövats utan framgång. I vissa fall är det inte sannolikt att nå framgång med andra behandlingsinsatser. Det lokala CM-teamet tar därför beslut om insatsen från fall till fall. Varje Case manager kan ansvara för högst tio klienter. Prevalensen för vår målgrupp är 1/1000 vilket innebär ca 30 i Nässjö kommun. De i samsjuklighetsgruppen som inte omfattas av definitionen för målgruppen och har behov av insatser har tillgång till psyk.mottagningens specialistsjuksköterskor på SPÖT. Organisatoriskt leds teamet av en ledningsgrupp som träffas två gånger per år. ledningsgruppen består av funktioner med beslutsmandat från båda organisationerna samt Case managers. 5

6 ACT- team Case management: Förutom de specialistfunktioner teamarbetarna har i sin profession skall teamet och CM vara: o Multidiciplinärt med primärt ansvar för insatser. o Ansvara för planering, beslut, genomförande och uppföljning. o Säkerställa deltagarens övriga kontakter, o Ha samlat ansvar för behandlingsinsatser, stödinsatser och praktisk hjälp till deltagaren. o Vara ombudsman och bevaka samhälleliga rättigheter. o Varje CM har högst tio deltagare som ansvarsområde. o Insatserna sker genom stegvis intervention anpassat till var deltagaren är i förändringsprocessen. o CM är aktivt uppsökande och har ansvaret för kontakten med den enskilde. o Behandlingen är motivationell med motiverande intervju som grund. o Behandlingen för psykiatrisk problematik och missbruket skall ges samtidigt av en och samme behandlare. o Sociala stödinsatser för familj, nätverk och boende skall ges så deltagarens vardag går ihop. Resultat: Under perioden har 5 remisser behandlats i CM-teamet. 2 remisser har kommit via kommunen och 3 från landstinget. Under redovisningsperioden har 19 brukare haft CM-insats Av de som beviljats insats var det 12 män och 7 kvinnor. Medelåldern för hela gruppen var 39,9 år. För män 32 år och för kvinnor 50 år. Vilket innebär att medelåldern ökat för kvinnor från 47,8 och minskat för män från 36, har 2 brukare flyttat till annan kommun. Det har varit positiva orsaker till att brukare flyttat. I flera fall har brukaren under behandlingstiden förbättrat sina kontakter med anhöriga, föräldrar och barn, och flyttat närmare dessa. Andra orsaker har varit möjlighet till arbete och kontrakt på lägenhet. Flera brukare som kommit till insikt om att de måste förändra sina liv menar att de måste bort från Nässjö för att klara detta har 7 kvinnor och 10 män CM-insats. Sedan start 2008 har 31 personer beviljats CMinsats. Läge i förändringsprocessen enligt SATS skalan för inskrivna med CM-insats: SATS- skalan (substance abuse treatment) är en behandlingsskala för substansberoende människor. Vi använder skalan två gånger per år för att bestämma deltagarnas position i förändringsprocessen av sitt beroende Beroendesjukdomen är vårt fokus i den integrerade behandlingen. Behandlingstiden är lång minst tre år enligt forskningen. Utskrivningen är självvald av deltagaren och CM- insatsen fortsätter om behovet finns. 6

7 SATS-skalan: (Substance abuse treatment scale) SATS-skalan är en behandlingsskala för att bedöma i vilket stadie brukaren befinner sig samt att planera vilka insatser som är aktuella. Skalan kan även med fördel användas vid verksamhetsuppföljningar för att beskriva i var i processen samtliga brukare befinner sig. Skalan ger på detta sätt en pedagogisk överblick, vilket ofta är en svårighet att förmedla vid långa vårdtider. 1. Tidigt engagemangsstadie Personen (ej brukare) har inte någon form av kontakt med någon form av behandling (ex. psykiatri, missbruksvård). 2. Engagemangsstadiet Brukaren har varit i kontakt med någon typ av behandling eller vård men har inte någon regelbunden kontakt. Avsaknaden av denna regelbundenhet medför att någon samarbetsallians ej har kunnat byggas upp. 3. Tidigt motivationsstadie Brukaren har regelbunden kontakt med någon eller några inom vård och behandling men har inte minskat sitt missbruk under någon längre tid (ej över 1 mån.) Regelbunden kontakt innebär emellertid att en relation och samarbetsallians har byggts upp, där man kan diskutera vad missbruk innebär. 4. Motivationsstadie Brukaren är engagerad i kontakten med behandlaren/kontaktmannen. Diskuterar missbruket och visar tecken på att minska sitt missbruk under åtminstone 1 mån (färre droger, mindre mängd). Aversionsbehandling (ex Antabus) kan användas. 5. Tidigt behandlingsstadie Brukaren är engagerad i någon form av behandling. Har minskat sitt missbruk under minst 1 mån. och har drogfrihet/nykterhet som mål, även om han/hon fortsätter att missbruka. 6. Behandlingsstadie Brukaren är engagerad i någon form av behandling, har erkänt att missbruket är ett problem och har varit drogfri/nykter kortare tid än 6 månader. 7. Återfallspreventionsstadie Brukaren är engagerad i någon form av behandling, har erkänt att missbruket är ett problem och har varit drogfri/nykter under minst 6 månader. 8. Återställd/Återhämtning Brukaren har inga problem som kan härledas till missbruk under den senaste 12 månadersperioden och är i en självvald utskrivningsfas. Meuser, Drake 1994) 7

8 Brukarnas (CM) utveckling under redovisningsperioden Utveckling i satsskalan från-till 1 till till till till till till till5 1 4 till 6 2 5till till till till till till till 8 1 Totalt. 18 Kommentar: Några brukare har befunnit sig högre i satsskalan men fallit tillbaka. Boendesituationen. För att kunna gå vidare i behandlingen efter de tre första stegen i SATS- skalan är det nödvändigt med ett adekvat boende som är tryggt för brukaren..boendeform under redovisningsperioden (CM). Boendeform Antal Boendeform Antal Eget kontrakt 8 Eget kontrakt 12 1 HVB utsluss Bostadsrätt Bostadsrätt Inneboende. Inneboende. 2:a handskontrakt 1 Lågtröskelboende 3 Lågtröskelboende 3 Annehall, Lyckås Kategoriboende. 3 Kategoriboende. 1 Stödteamet,Norråsag. 2a handskontrakt HVB 2 Egen HVB lght Serviceboende Serviceboende Bostadslösa Bostadslösa 1 Totalt: 15 Totalt: 17 8

9 Kommentar. Till kategoriboende räknas Söderhaga, Färgaren, Stödteamet, Norrhem. Under perioden har 2 brukare haft placering på HVB varav 1är pågående i utslussningsfas. De flesta av de brukare som får bistånd till CM fordrar ett mycket intensivt motivationsarbete för att komma ur sitt missbruk. Dock har det visat sig i flera fall att en HVB-placering är nödvändig för att komma vidare i behandlingsarbetet och för att kunna komma igång med läkemedelsassisterad behandling. Daglig verksamhet/sysselsättning. En viktig del i behandlingen är att deltagarna så snart som möjligt skall få tillgång till meningsfull daglig verksamhet/sysselsättning senast i steg 3 på SATS- skalan. Detta för att få en struktur i sin vardag och hamna i ett socialt sammanhang utan droger. Under redovisningsperioden har 8 brukare haft någon form av sysselsättning.. Av dessa har en brukare avbrutit sin sysselsättning på grund av sin psykiska problematik. (Gäller CM) Sysselsättning Antal Sysselsättning Löneanställning 1 Löneanställning Hunddagis 1 Hunddagis 3 Knuten 6 Knuten 1 Praktikplats 2 Praktikplats Norrboda dagcenter Föräldraledig 1 Föräldraledig Studier Studier RIA RIA Totalt: 11 Totalt: 7 Antal 2 Ekonomiskt stöd. Att hantera sin ekonomi är för många brukare ett problem och är ofta ett hinder för att deltagaren skall komma framåt i sin behandling. Vår erfarenhet är att de ofta behöver hjälp och stöd från god man/förvaltare. Ekonomi (CM) Antal Antal Försörjningsstöd 7 Försörjningsstöd 7 Sjukersättning 5 Sjukersättning 8 Aktivitetsersättning 1 Aktivitetsersättning 1 Sjukpenning 2 Sjukpenning 1 Lön Lön Totalt 15 Totalt 17 9

10 Inläggningar i slutenvård Antal vårddagar Eksjö Antal vårdtillfällen Vårddygn Patient Patient PIVA/Avd E. Ryhov Vårddagar Ryhov Vårdtillfällen Patient Patient

11 Konsumtionen av psykiatriska vårdagar och vårdtillfällen har minskat såväl i Eksjö som vid Ryhov i Jönköping. Underlaget för statistiken gäller i dagsläget aktuella brukare under en treårsperiod. För de brukare som fått bistånd till CM under denna period kan konstateras att vårdkonsumtionen minskat efter att CM-insatsen kom till. Forskning visar att Case management medför minskad vårdkonsumtion. Förhoppningsvis har CM påverkat också i dessa fall. Primärvården. Innan det fria vårdvalet var Nässjö vårdcentrals verksamhetschef med i ledningsgruppen för CM och en distriktssköterska satt med i CM-teamet.. Efter det fria vårdvalet finns det 5 vårdcentraler i Nässjö kommun. I dagsläget finns inte primärvården representerad i ledningsgrupp och CM-team. Samverkan sker i dag med respektive vårdcentral genom direktkontakt från fall till fall.. Barnperspektivet. SPÖT har ett speciellt fokus på de brukare som har barn under 18år i sin närhet.. I det här arbetet samverkar vi med Barn och ungdom på socialtjänsten. Under redovisningsperioden har två brukare med CM-insats fött barn. Case managers har i samband med detta haft mycket nära samverkan med familjesektionen i samband med graviditet och umgänge. Detta gäller också för övriga brukare med minderåriga barn. 11