Inledning. Framgångfaktorer från förra året

Transkript

1

2 Framgångfaktorer från förra året Inledning I denna verksamhetsberättelse vill vi synliggöra det projekt vi arbetat med under läsåret Vi har valt att kalla projektet för Så in i Hellsingland, då arbetet utgått från Lennart Hellsings språkskatt. Från tidigare läsår och projektarbeten har vi sett följande framgångfaktorer, som vi även tar med oss in i årets Hellsingland-projekt Gemenskap och det lustfyllda lärandet Inspiration från barnböcker Bild- och skriftspråk Tillåtande klimat Fantasi Demokratiskt förhållningssätt Läs gärna mer om våra tidigare projekt om Grodan och vännerna och Fru Skräck Lennart Hellsing

3 Lokala prioriteringar Söndrums förskolor läsåret 14/15 I denna digitala verksamhetsberättelse synliggörs följande: 1. Att vi ger barnen möjligheter att utveckla sin språk-, läs- och skrivförmåga inom alla ämnesområden både enskilt och i samarbete med andra. (se längre fram) 2. Hur förskolan ger barnen möjligheter till ett förändrat kunnande. 3. Att Informations- och Kommunikations Teknik (IKT) är en naturlig del i lärprocesserna. 4. Att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är levande. Främjande och förebyggande insatser är dokumenterade i den årliga planen. 5. Vårt Reggio- Emilia inspirerade arbetssätt genomsyrar vår verksamhet utifrån de sju hörnstenar vi tagit ställning till (se nästa sida)

4 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som en tillgång. Projekt Ett levande projekt som genomsyrar och synliggörs i hela verksamheten där vi utgår från barnens intresse, förförståelse och förutsättningar. Medforskande och reflekterande pedagog Barn och pedagoger förundras och utvecklas tillsammans samt är lyhörda och utmanar varandra. Ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt innebär för oss Hundra språk Många olika sätt att uttrycka, skapa och lära sig, där alla uttryckssätt är lika viktiga för det livslånga lärandet. Miljön som tredje pedagog Första pedagogen- Barnet Andra pedagogen- Den vuxne Tredje pedagogen- Miljön Miljö och material ska vara tillgängligt och inbjudande samt främja lekfulla och kreativa mötesplatser. Dagen ska fyllas med upplevelser, utforskande, undersökande och skapande - både inne och ute. Dialog Att tillsammans kommunicera, samtala och utveckla dialogen genom att vi skapar olika mötesplatser (miljöer) där tankar och åsikter respekteras. Pedagogisk dokumentation En dokumentation blir pedagogisk när pedagoger tillsammans med varandra och tillsammans med barn reflekterar kring barns undran och upptäckter samt försöker förstå vad barnen förstår i olika lärprocesser. Gemensamt framarbetad av förskolechef samt all personal på Klockargårds och Trollbergets förskola VT-20

5 Följande strävansmål är hållpunkter i BUF:s kommungemensamma rutiner för att uppmärksamma och följa barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling på ett likvärdigt och systematiskt sätt i ett 1-16 års perspektiv. Detta visar vi i denna digitala verksamhetsberättelse: Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och förstöker förstå andras perspektiv. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Lpfö 98 (rev 2010)

6 Mål från förskolans läroplan (Lpfö 98/10) som vi valt att fokusera på i Hellsingland-projektet: Förskolan ska sträva efter att varje barn 2.1 NORMER OCH VÄRDEN utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, 2.3 BARNS INFLYTANDE.utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, 2.4 FÖRSKOLA OCH HEM att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen

7 Konkretisering av målen När vi arbetar mot läroplanens mål vill vi uppnå följande med vår verksamhet: Vi vill se att barnen utvecklar sin språkliga förmåga, både i tal, text och bild. Vi ser och hör det till exempel genom att barnen själva hittar rim, laborerar och leker med språket och hittar ljuden i talapparaten Vi vill utveckla barnens förmåga att hitta verktyg för att framföra synpunkter, till exempel genom att våga agera i grupp, att kunna välja själv och påverka sin egen vardag på förskolan Vi vill skapa ett demokratiskt klimat i barngruppen, där barnen får möjlighet att utveckla strategier med hjälp av språket. Det ser vi till exempel genom att barnen får utveckla sin förmåga att lösa konflikter, respektera varandra och visa hänsyn Vi vill ta vara på barnens egna sätt att lära och göra barnen medvetna om hur vi kan ta vara på varandras lärande. Vi ser detta till exempel genom att barnen imiterar och lär varandra

8 Så här började det Vi fick en plansch på posten om en tävling där man kunde vinna biobiljetter till filmen Krakel Spektakel. Vi hade redan tankar om att vi skulle jobba med Lennart Hellsings språkskatt för att på ett lekfullt sätt utveckla språket hos barnen. Det fanns tre tävlingsalternativ. Det var Herr Gurka, men den var för lätt, Annabell Olsson, den var för svår. Så vi fastnade tillsammans med barnen för Ticke Tack

9 Ticke Tack Ticke tack, ticke tack här kommer Peter Palsternack. Ticke tack, ticke tack dansande på tå och klack, i sin gula frack tick tack. Duddeldi, duddledi här kommer Selma Selleri. Duddeldi, duddeldi i en kjol med broderi, dansar hon förbi duddi. Trimmel tram, trimmel tram här tittar Gabriel Gräslök fram. Trimmel tram trimmel tram mössan röd som tuppens kam, byxan grå av damm trimm tram. Det blev en total sinnesupplevelse, då vi både luktade, smakade, dramatiserade och sjöng sången som blev till en film. Vi skickade in filmen som tävlingsbidrag. Intresset för sången Ticke Tack och flera andra av Lennart Hellsings språkskatt har sedan vuxit och vår sångrepertoar har utökats dag för dag. För att få en skjuts in i projektet anordnade vi en fixarkväll tillsammans med föräldrarna. Där vi tillsammans skapade miljöer och material med kopplingar till Lennart Hellsings sånger. Efter hand som sångrepertoaren växer, delger vi hemmet texterna, vilket bidrar till ett förlängt lärande. Sångerna och ramsorna hörs överallt under hela dagen. Någon börjar på en strof, andra barn faller in i sången.

10 Annabell Olsson Här dansar herr gurka Annabell, Annabell, Annabell Olsson, hon sitter och drömmer, när månen går opp. Hon vandrar i trädgårn, och luktar på blommor, och sjunger bland liljor, och rosendeknopp. Annabell, Annabell, Annabell Olsson, är inte som andra, som bråkar och slåss. Hon är en förtrollad, prinsessa från sagan, som råkat gå vilse, och bor här hos oss. Annabell, Annabell, Annabell Olsson, hon torkar ej disken, och bäddar som vi. Hon väljer bland pärlor, och trär dem på snoddar, i siden och sammet, hon dansar förbi. Här dansar herr gurka både vals och masurka Grön är herr gurka grön är hans bror Båda har strumpor men ingen har skor

11 Intresset växer Vardagsglimtar och kopplingar som barnen gör Vi lånade boken Visor och ramsor i Hellsingland. Barnen blev mer och mer nyfikna på sångerna i boken. Vi såg flera pedagogiska vinster i Hellsings sånger, såsom: Tränar talapparaten Stora texter som inbjuder till samtal, reflektion och att det finns ett stort lärande i små ting Fantasifulla och filosofiska texter Glädjen och intresset i Hellsings sånger väcktes både hos barnen och hos oss pedagoger och det föll sig naturligt att arbeta vidare med Hellsing. Det ena har sedan lett till det andra och lärandet har blivit som ringar på vattnet.

12 Lutande tornet i Pisa från sången Hertigen av Pisa Det är maskeradbalen! Där är Annabell Olsson. Trollkarlen har förvandlat blommorna så de har fått ansikten

13 Barnen läser och sjunger spontant från boken Hellsingland och sångkorten Rummen på förskolan erbjuder alltid en plats som inbjuder till möten och reflektion. Böcker är alltid lättillgängliga. Barnen använder våra mötesplatser och tar en bok och samtalar och berättar högt för sig själva och varandra.

14 Peter Palsternack som pärlplatta Barnen gör egna sångböcker med Hellsings sånger Gabriel Gräslök och Peter Palsernack i lera

15 Hellsings figurer inspirerar både till bildoch skriftspråk. Barnen ritar av figurerna och skriver deras namn. De berättar händelseförlopp mellan figurerna som blir till historier

16 Nicko Ticko Tinn och Brylling, titta, där är er rymdraket. Hellsings sånger, berättelser och figurer har inspirerat barnen till skapande och eget berättande i många olika sammanhang.

17 Barnen gör kopplingar till Hellsings sånger och figurer överallt. Ett träd i skogen är Nicko Ticko Tinn och Bryllings rymdraket. Grässtrån och löv är Gabriel Gräslök och maten är Peter Palsernack eller någon annan figur. Får vi morotsstavar till lunch kan man höra Här dansar Herr morot

18 När vi var på ett julspel fick barnen varsin sådan här. Titta, det är en pepparkakskoja Enligt barnen dök också Trollkaren upp på julspelet i en mantel och krona. Eftersom barnen visat stort intresse för Hellsings sånger och figurer, har projektet fortsatt utanför förskolan. Några exempel på det är att något barn har bakat Dinkelidunkelidoja och en pepparkakskoja hemma och flera barn har önskat sig Hellsingböcker i julklapp. Från flera håll har vi hört att barnen sjunger Hellsings sånger mycket hemma och på flera sätt återkopplar det vi gör på förskolan även hemma.

19 Genom sångerna har vi tillsammans med barnen uppmärksammat många nya ord. Barnen har stoppat oss och frågat om betydelsen av ord. Vi började samla ord som vi tog fram beskrivande bilder till. De satte vi under vår orddusch. Dessa bilder använder barnen för att rita, skriva av och till olika lekar. Så kom december med allt vad det innebär med lucia och jultraditioner. Eftersom barnen var så upptagna i projektet ville vi inte avbryta utan bara fortsätta och få in jultraditionerna i projektet på något sätt. Vi kom fram till att ett julgransquiz kunde bli vår adventskalender. I Hellsings anda döpte barnen snabbt om julgransquizen till äppel-granen. Varje dag fick ett av barnen leta upp dagens datum och öppna ett äpple med ett ord med bild från någon av Hellsings sånger som vi sjungit. Utmaningen låg i att börja sjunga rätt sång där ordet finns med och det tog inte lång stund förrän barnen började sjunga. Här fick vi verkligen bevis för hur väl barnen är insatta i texter och ordens betydelse. Vi fick på detta sätt ännu fler ord till vår orddusch och tillfällen att reflektera kring ordens innebörd, t.ex. sammet-samvete-samarbete, vad betyder det egentligen? Ordduschen visualiserar det nyanserade språket, t.ex. en båt är inte bara en båt, utan kan vara en fregatt, snipa eller brigg. Barnen trodde länge att vi sjöng eld, men det var en älv, och vad är det?

20 Metoder och material som inspirerat oss Sångkort Vår kunskap (se språktrappan på nästa sida) om barns språkutveckling och vikten av att medvetet arbeta med den, har inspirerat oss till att använda följande material och metoder i vår verksamhet: Högläsning, boksamtal minst en gång per dag Kapprumsbibliotek finns alltid tillgängligt Sångkort Text och bild- material Aktivitetskort Namnkort

21 Efter Barbro Bruses språkutvecklingstrappa (2008) e883/ /teoretisk%2bbakgrund%2btill%2bruti n%2bf%25c3%25b6r%2belevers%2bsprak-%252c%2blas- %2Boch%2Bskrivutveckling.pdf Vi arbetar med språklig medvetenhet. Vi arbetar med språkljuden före symbolen.

22 Barnen har varit med att skapa aktivitetskort som beskriver exempel på vad man kan göra på förskolan. Genom metoden får barnen möjlighet att påverka sin vardag på förskolan genom att de till exempel kommer med idéer på nya lekar som fler kan vara med på. Det åskådliggör ett förhandlande som sker barnen emellan. Det leder till möten mellan barnen, tar till vara på barnens olika kompetenser och sprider lärandet vidare i barngruppen. Namnkorten inspirerar barnen till att vilja skriva sitt eget och varandras namn, ljuda och skriva på många olika sätt.

23 Ett gemensamt symbolspråk har vuxit fram på förskolan När vi vuxna gjorde Selma Selleri första gången, tog vi vad vi hade på förskolan och det blev en randig kjol. Vi har sedan sett att barnen har anammat detta symbolspråk i sitt skapande. Begreppet randigt har barnen tagit till sig och berättar t.ex om att de har randiga sockar, som Herr Gurka.

24 Himalayas rand Barnen ritar Himlayas rand. Genom det gemensamma symbolspråket som har vuxit fram visar barnen glädje då vi ser vad de har ritat, skrivit eller förmedlat. Vi ser ett enormt intresse hos barnen att förmedla sig i bild, text, rörelse, dans och andra uttrycksformer. Det finns ett samförstånd i vad vi menar med utgångspunkt från Hellsings texter.

25 En sång som vi sjungit mycket med barnen är Trollkarlen. Berättelsen i sången har fascinerat barnen och fångat deras intresse. Trollkarlen bor i Indialand, bak Himlayas rand. Det här konstverket gjorde vi tillsammans med barnen och hade som bakgrund i vår musikaliska lek.

26 En musikalisk lek växer fram Från bild till handling Då barnen visat stort intresse för Hellsings sånger, berättelser och figurer funderade vi på hur vi kunde gå vidare i projektet. En dag pratade barnen om att de ville bjuda in en annan förskola. Ja det kan vi göra! Vad ska vi göra då? Då kan vi sjunga! Där föddes idéen om musikalen som sedan växte fram som en musikalisk lek mellan oss alla på förskolan innehållande sånger, figurer, berättande, skapande och fantasi.

27 Lek i Nicko Ticko Tinn och Bryllings rymdraket Dans till sången Ticke Tack Här tittar Gabriel gräslök fram!

28 Biljettillverkning Vi har föreställning för Lilla Basen, avdelningen brevid.

29 Vi ska sjunga sången maskeradbalen Din älskade bok! Vilken sång är det? Gubben Höst kom en dag på besök. Som ett förarbete inför musikalen hade vi en maskerad på förskolan. Barnen fick då klä ut sig till någon figur från Hellsings språkskatt. Vi gjorde kostymer som barnen sedan använt i både lek och till musikalen.

30 Barnen börjar fundera på vilken roll de vill ha i musikalen. Vi har lekt fram musikalen och uppmuntrat barnen att prova olika roller. Vissa har provat flera roller och vissa har stått fast vid samma. När de bestämt sig för vilken roll de ville ha, skrev de upp sig på musikal-affischen. Barnen har haft miniföreställningar med Hellsingfigurer.

31 Under hela hösten har vi sett fram emot att få gå på föreställningen Opsis på biblioteket. Barnen sjöng med och ropade ut namn och ord på bokstäverna i alfabetet. Vi upplevde glädje och igenkänning hos barnen och cd-skivan vi fick med oss har vi lyssnat mycket på.

32 Filip Glad i Filipstad han strök sitt skägg Vispa pannkakor på fem Kolumbi ägg: För han visste hur man gjorde när man gjorde som man borde Hällde alltihop i pannan - som han smorde En av sångerna från föreställningen Opsis var Filip Glad i Filipstad. Det var en glad sång med en rolig dans, som vi fortsatte sjunga och dansa på förskolan. Den blev också extranummer i vår musikaliska lek. Samtidigt blev vi mer och mer nyfikna på vilken fågel som värper Kolumbi ägg. Vad är Kolumbi ägg egentligen?

33 Vi googlade Kolumbi ägg och fick reda på att Kolumbi ägg är: En enkel lösning på ett svårt problem. Begreppet kommer från Kristoffer Columbus. Detta tyckte vi pedagoger var spännande och det passade bra att det var ägg till frukost den morgonen. Vi gav barnen en tankenöt om hur man kan lösa problemet att få ett ägg att stå stadigt på högkant. Här ser ni olika sätt att lösa problemet på.

34 Dags för föreställning! Vi hade genrep för en annan förskola som vi bjudit in till vår musikaliska lek. En eftermiddag i december var det äntligen dags att ha föreställning för föräldrarna. Efter föreställningen fikade vi tillsammans, allt enligt barnens önskemål. Föräldrarnas kommentarer om musikalen var positiva och vi upplevde glädje och gemenskap tillsammans med barnen. Berättelsen i vår musikaliska lek finns längre fram i form av ett manus, som barnen till stor del författat själva.

35 Barnens kommentarer Jag var blyg, nästan som Gabriel gräslök Alla bara tittade på mig, det kändes alldeles galet Kul! Jag var strömming Läskigt att alla tittade, alla som fanns Kändes bra att min storasyster såg mig En gång till sa min pappa Jag älskar damm, för jag är Gabriel Gräslök

36 Manus för vår musikaliska lek Gabriel Gräslök är inte blyg längre. Han ringer till Peter Palsternack. Rrrrrrrr! P: Hej, det är Peter Palsternack! G: Hej, det är Gabriel Gräslök. Vill du komma och dansa med mig ikväll på musikalen? P: Ja, det vill jag gärna, vilken tid ska jag komma? G: Kom klockan sju, jag ringer Selma också. Gabriel ringer till Selma Selleri. Rrrrr! S: Hej, det är Selma Selleri G: Hej, det är Gabriel Gräslök. Vill du komma och dansa med mig ikväll på musikalen? S: Ja, det vill jag gärna, vilken tid ska jag komma? G: Kom klockan sju. S: Okej, då ses vi där. 1. Ticke tack, musik från skivan till boken Hellsingland Peter Palsternack, Selma Selleri och Gabriel Gräslök dansar tillsammans.

37 Ticke Tack Ticke tack, ticke tack här kommer Peter Palsternack. Ticke tack, ticke tack dansande på tå och klack, i sin gula frack tick tack. Duddeldi, duddledi här kommer Selma Selleri. Duddeldi, duddeldi i en kjol med broderi, dansar hon förbi duddi. Trimmel tram, trimmel tram här tittar Gabriel Gräslök fram. Trimmel tram trimmel tram mössan röd som tuppens kam, byxan grå av damm trimm tram.

38 G: Nej, nu känner jag mig alldeles vissen. Nu är sommaren slut. Nu tycker jag att Gubben Höst ska komma. Jag tar och ringer honom! Rrrrr! GH: Hej, det är Gubben Höst. G: Hej, det är Gabriel Gräslök. Jag känner mig alldeles vissen. Vill du komma och dansa med mig på musikalen? GH: Ja, det vill jag gärna. När ska jag komma? G: kom efter sommaren! GH: Okej, då kommer jag och makar undan sommaren, så du får sova. 2. Gubben Höst

39 Gubben Höst Gubben Höst, tänk nu målar han, björken i gult, och med regn-moln in-tvålar han, hela skyn så fult. Se i kinderna nyper han, blommor och allt. Under tröjorna kryper han, och det blåser kallt. Våra rosor dem tjuvar han, ner i sin säck. Våra näsor dem snuvar han, så de springer läck. Ner ur grenarna skakar han, äpplen med hast. Hela sommaren makar han, undan med sin kvast. I vår hage spatserar han, och plockar blad. Men små svampar planterar han, på sin promenad.

40 Gubben Höst promenerar vidare och ser sig förvånat om. GH: Var har jag kommit? Han pekar. GH: Men vad är det jag ser där borta? Det måste vara Himalayas rand, i Indialand. För där är ju Trollkarlen och Kejsaren av Kina! 3. Trollkarlen

41 Trollkarlen I Indialand bak Himalayas rand där händer det konstiga saker ibland. Det bodde en trollkarl, han trollade så att åtta blev nitton och nitton blev två. Han trollade så att ett berg kunde bli, en fettisdagsbulle med vispgrädde i. Så vattnet som rann i en flod ett tu tre, förvandlades till både kaffe och te. Han trolleritrollade också så att, ett nötskal skack ut som en ståtlig fregatt. Och stjärnorna regnade ner som guldsand, och månen blev till en citron i hans hand. Men kejsarn av Kina han sa jag slår vad, att ingen förvandlar sig till lemonad. Haha, ropte trollkarln, se då på min kraft, och simsalabim blev han till ett glas saft. Men solen sken het över risfält och älv, och trollkarln blev törstig och drack opp sig själv. Det skedde i misshugg som ni nog förstår och det har han ångrat i sjuhundra år.

42 Ett glas saft står kvar på scenen. Två strömmingar kommer in. De säger: Oj, där står ett glas saft! Åh, vilken fin trädgård! Nu har vi kommit fram till maskeradbalen! 4. Maskeradbalen

43 Maskeradbalen Vi skulle gå och dansa På trädgårdsmaskerad, Då skulle vi klä ut oss Men visste ej till vad, Men visste ej till vad. Och en var klädd som strömming Med fenor och med stjärt, Men när han kom till trädgårn En katt åt upp en tvärt, En katt åt upp en tvärt. Och en var klädd som blomma Jag tror han hette Klas, Men honom tog en gumma Och satte i en vas, Och satte i en vas. Och en var klädd som tavla Med ram som var antik, Men honom tog en gubbe Och hängde på en spik, Och hängde på en spik. Och en hon var en femma Så hon var aldrig pank, Men henne tog en farbror Och satte in på bank, Och satte in på bank. Och jag var klädd som snigel Jag var bekymmersam, För hur jag gick och gick där Så kom jag aldrig fram, Så kom jag aldrig fram.

44 Blomman Klas blir kvar på scenen. Annabell Olsson kommer in och luktar på blomman Klas. 5. Annabell Olsson

45 Annabell Olsson Annabell, Annabell, Annabell Olsson, hon sitter och drömmer, när månen går opp. Hon vandrar i trädgårn, och luktar på blommor, och sjunger bland liljor, och rosendeknopp. Annabell, Annabell, Annabell Olsson, är inte som andra, som bråkar och slåss. Hon är en förtrollad, prinsessa från sagan, som råkat gå vilse, och bor här hos oss. Annabell, Annabell, Annabell Olsson, hon torkar ej disken, och bäddar som vi. Hon väljer bland pärlor, och trär dem på snoddar, i siden och sammet, hon dansar förbi.

46 Annabell Olsson plockar blommor i trädgården. Men hon upptäcker att stjälkarna är för hårda att bryta av. A: Jag skulle behöva en sax! 6. Klipp klipp

47 Klipp klipp Klipp, klipp säger saxen Tripp, tripp säger taxen Hoppsansa så säger ja Men ingenting säger braxen

48 Delutvärdering Under arbetet med Hellsings språkskatt har vi känt mycket glädje och gemenskap på förskolan. Vi har upplevt en språkexplosion hos barnen som har skett på ett fantasifullt och lekfullt sätt. Reflektioner kring musikalen Det var bra att vi i god tid ställde i ordning och ordnade miljön i rummet som vi hade musikalen i. Där har barnen flera gånger lekt musikalen vid flera olika tillfällen och på eget initiativ. Vi upplevde att barnen blev trygga i den miljön. Vi upplever att arbetet med musikalen har skapat glädje och gemenskap i barngruppen. Alla barnen vågade agera i grupp. Barnen hjälpte varandra med vem som skulle agera när och visade hänsyn gentemot varandra. Innan vi hade musikalen hade vi reflekterat kring den lydiga kreativiteten, om man tar bort lusten och det lekfulla lärandet genom att visa upp en musikal. Blir det kravfyllt för barnen? Efter att vi genomfört musikalen fick vi bekräftat att glädjen och gemenskapen övervägde det blev till en bra utmaning som lyft barnen. Den har också bidragit till ett gemensamt gott minne som vi alla delar.

49 Ny termin Eftersom föreställningen blev som ett avslut på allt vi arbetat med under hösten, kände vi pedagoger att det var dags för nya utmaningar. Vi ville fortsätta arbeta med Hellsings språkskatt. När vintern äntligen kommit med snö började vi prata om snö-vatten-is för att se om detta var något som barnen visade intresse för. Vi frågade barnen vad man använder vatten till och vad som kan hända med vatten. Leka med, dricka Is blir till vatten Vi introducerade Hellsing-sången Vattenvisan och började experimentera med vatten. Vi gjorde ett enkelt experiment med legogubbar och andra figurer som vi frös in.

50

51 Vattenvisan Dripp dropp dripp dropp dripp dropp. Vad är det som regnar på våra paraplyn? Vad är det som snöar ner från skyn? Jo, vatten vatten, bara vanligt vatten. Vad är det i molnen där uppe i det blå? Vad är det som båtar flyter på? Jo, vatten vatten bara vanligt vatten. Vad är det vi badar och simmar i ibland? Vad är det som kluckar emot strand? Jo, vatten vatten bara vanligt vatten. Vad är det som fryser och blir till snö och is? Jo, det tror jag nog ni vet precis. Jo, vatten vatten bara vanligt vatten. Vad är det man fyller i kylar n på en bil? Vad är det som droppar ur en sil? Jo, vatten vatten bara vanligt vatten.

52 Vad har hänt med Selma Selleri? När vi kom tillbaka efter julledigheten reflekterade vi tillsammans över hur mycket Selma Selleri hade krympt och hur hård hon hade blivit. Eftersom hon har krympt så måste ju något ha försvunnit? Vi tänker tillsammans om vad som har hänt med Selma. Selma Selleri när hon var stor Några av barnens hypoteser och kommentarer: Hon har krympt, som Fru Skräck Hon kanske hade nåt i sig Hon kanske har vissnat Hon är stenhård, hon har en sten här inne Vi har haft henne för länge Selma Selleri fem månader senare

53 Selma Selleri ska bada Vi fick olika tankar om vad som har försvunnit ur Selma. För att leda in barnen i tänkandet om vad som verkligen försvunnit och fortsätta experimentera vidare med vatten, frågade vi barnen om de tyckte att Selma Selleri ska bada. Barnen nappade genast på idéen och tillsammans började vi ställa hypoteser om vad som kommer hända med Selma om hon badar länge. Vad tror ni händer med henne när hon badar? Hon drunknar Nu ska Selma Selleri bada. Mössen vill också se. Vi häller på mer vatten Hon kan ju simma! Hon kommer mer upp

54 Vad kommer att hända om hon får bada länge? Barnen ritar och beskriver sina hypoteser. Selma Selleri blir större. Hon kommer frysa till is. Hon vill inte bada. Hon vill dansa med Peter Palsternack, Gabriel Gräslök tittar fram Hon fryser till is Det kommer en haj Hon kommer bli samma som förut, stor som förut, när man fick hålla henne med två händer Vattnet blir gult Hon kommer att bli gul Hon kommer att växa mer Rosetten smäller och går sönder Hon blir trasslig Efter en tid såg det ut såhär. Det luktade Selma i hela rummet. Barnen sa: Det luktar oväsen Det luktar rutten broccoli Kanske hon har kissat i vattnet

55 Selma Selleri badar vidare. Vi har Selma-möte kontinuerligt där vi reflekterar om vad som hänt och vi byter vatten flera gånger. Barnen börjar med egna experiment med vatten. Som här med kastanjer. Papper, blommor och en haj i vatten

56 Efter två månader tyckte vi alla att Selma hade badat färdigt. Men vi gjorde ett sista försök för att få bort lukten av oväsen. Vad kan vi göra för att det inte ska lukta? Barnen säger Vi kan lägga i tvål Vi provar, men ingen tvål i världen kunde rädda Selma och kastanjerna från det oväsen som de ställt till med. Tillsammans med barnen avslutade vi experimenten. Vi bestämde att vi skulle skicka iväg Selma. Hon fick åka till Trollkarlen i Indialand, för honom är vi ju alla på väg att rädda, han vill ju också bli sig själv igen. Berättelsen om Selma Selleri blev till en bok, som vi nu kan läsa tillsammans och reflektera kring.

57 Brev från Trollkarlen En dag kommer det flaskpost till förskolan. Några av barnen har pysslat fåglar på morgonen, de säger att "Fåglarna har kommit med flaskpost!" "Spännande!" "Vem kan det vara ifrån?" Vi läser brevet tillsammans. "Det är Trollkarlen. Han vill bli sig själv igen!" utbrister barnen. Barnen blir entusiastiska och vi börjar prata om hur resan ska gå till.

58 Vi måste ha glas saft med oss och vatten! Jag vill åka dit! Här är Trollkarlen i Indialand Då måste vi ha mat med oss! Och sovsäck, så vi kan sova Jag vill vara modig, som Tarzan Vi ska åka dit på riktigt! Kan vi inte fråga kejsaren av Kina om han vet var glaset finns?

59 Vi börjar vår resa Våra pedagogiska baktankar med resan till Indialand var att väcka barnens intresse för sin omvärld och var i världen vi befinner oss. Nyfikenhet för olika språk och kulturer, länder och flaggor vill vi också uppmärksamma. Genom resan tänker vi även introducera rytmisk rörelseträning, som vi inspirerats av i föreställningen Pandaresan av Susanne Lind. Väskan var packad nu reser vi! Nu checkar vi in. "Vi behöver ju ha pass"

60 Vi orkade inte flyga ända fram till Indialand. Var har vi kommit? Ledtrådarna fanns i väskan. Vi läste fram England, men på flaggan stod det Storbritannien. Vi upplevde att barnen tyckte det var spännande att resa. Några trodde till och med att vi skulle resa på riktigt, men sen förstod alla att det var en resa i fantasin. Undrar var vi hamnar nästa gång? Vi tar fram vingarna och flyger iväg på vår flygande matta

61 Resan går vidare Efter brevet från Trollkarlen reste vi vidare i fantasin. Vi såg filmen Krakel Spektakel vid några olika tillfällen och den inspirerade oss och öppnade för samtal och lek. Barnen har pratat mycket om att åka och rädda Trollkarlen och i egna lekar har de gett sig ut på äventyr i fantasin både ute och inne. Vi började bygga hus som blev till våra egna. Hur bor vi? Tankarna förde oss vidare. Någon hade vart på resa och bott på hotell i Turkiet. Vi bor där på andra våningen. Grodan och vännerna är på väg till Indialand.

62 I slutet av läsåret sammanfattar vi och plockar upp allt intresse som fortfarande lever kvar hos barnen kring projektet. Vi sammanfattar och minns tillsammans med barnen. Vi knyter ihop säcken och tillsammans blir vi medvetna om vårt förändrade kunnande. Vi plockar ner affischen från musikalen och gör om den till en bok som vi alltid kommer kunna ha som ett kärt minne av en äventyrlig resa som vi gjort tillsammans i Hellsingland.

63 Avslutningsfest Vi hade traditionsenlig avslutningsfest för de blivande skolbarnen, de som vuxit ur förskolan och ska vidare mot nya äventyr. Inför festen hade barnen önskat: Äta vid långbord med dukar som man kan rita på Blåsa såpbubblor (lyckobubblor) Baka och fika Farmor Kanins underbara kakor Ballonger över borden i fina snören Disco och klä sig fint Ha långbord. Sätta upp ballonger Vi hade en rolig fest där vi upplevde glädje och gemenskap. Vi pedagoger höll tal för barnen som satt vid honnörsbordet där vi sammanfattade några av de sidor hos barnet som varit framträdande under deras tid på förskolan. Efter att vi hållit tal ville några av barnen också säga några väl valda ord. Vi kunde glädjas åt att barnen gick fram och talade och sjöng sånger inför hela gruppen. Det tolkar vi som en spegling av ett tillåtande klimat.

64 Vi sjunger sången Pusselbit för barnen som ska sluta på förskolan. Den beskriver hur viktiga vi alla är för varandra.

65

66 Här berättar ett av barnen retoriskt om vikten av att visa hänsyn och vad det innebär.

67 Hej mina vänner. Ni får komma på kalaset.

68 Sammanfattning I slutet av läsåret kan vi konstatera att Hellsing-projektet blivit till en stor succé som genererat glädje, gemenskap och ett rikt och lekfullt lärande. Vi sammanfattar här de största vinsterna som vi sett i projektet och vi vill tacka alla som medverkat och tagit del och gjort vår resa så lyckad. Barnen har genom projektet utvecklat sitt språk på många olika sätt. Det utmanar talapparaten, språklig medvetenhet (rim, ordförråd, nyanser och undertoner i språket) och nyfikenhet för språk och omvärlden i allmänhet. Genom Hellsings språkskatt har vi fått möjliget att arbeta med olika språkliga genrer. Genom projektet har barnen stärkt sin självkänsla och tillit till sin förmåga och att kunna uttrycka sig. Det har vi sett till exempel genom att barnen håller i egna föreställningar. Barnen leker med språket och rimmar på eget initiativ. De berättar och konstruerar sagor som de delger varandra. Barnen har ett stort intresse för skriftspråket och läser, skriver och berättar på eget initiativ. Barnen visar en medvetenhet om sitt eget sätt att lära. Till exempel gör de egna experiment och ställer olika hypoteser, de gör egna undersökningar som handlar om förskolan.

69 Vi upplever att vi gemensamt med hemmet dragit projektet mot samma mål och det har lett till ett utökat lärande där vi alla varit medforskare. De stora texterna vi arbetat med har lett till många olika kopplingar och det har gett mycket glädje som tagit oss vidare på vår resa. Barnens inflytande och delaktighet är också styrkor vi upplever i vår verksamhet. Vi har varit lyhörda för det som sägs och spunnit vidare på undringar och idéer som barnen gett uttryck för. Det är mycket glädjande att se hur barnen sammankopplar och minns våra tidigare projekt och hur det på så sätt får leva vidare genom det nya. Till exempel uppmärksammade barnen att Selma Selleri krympte som Fru Skräck och Grodan och vännerna fick resa med till Indialand. Det är roligt att se hur barnens erfarenheter växer och blir till kunnande som vi ser att de använder sig av i nya sammanhang. Vi har märkt att barnens intresse för andra språk och för omvärlden har väckts. Detta är något vi vill uppmärksamma vidare. Vi tänker oss att vi kan jobba vidare med kretslopp och att det kan vara en ingång till fler nya stora frågor och funderingar. Varje år har samma känsla dykt upp: Hur ska vi kunna hitta något lika inspirerande till nästa läsår? Hur ska vi hitta ny litteratur som kan inspirera till ett lika glädjefyllt lärande nästa läsår? Det blir en utmaning