I Språkets värld Lennart Hellsing/Vatten

Transkript

1 Klockargårdsförskolas digitala verksamhetsberättelse 14/15 Avdelning: Lilla Basen I Språkets värld Lennart Hellsing/Vatten Catrin Ripa, Irene Carlsson, Mathilda Nilsson 13 barn, 1-3 år

2 Lokala prioriteringar Söndrums förskolor läsåret 14/15 I denna digitala verksamhetsberättelse synliggörs följande: 1. Att vi ger barnen möjligheter att utveckla sin språk-, läs- och skrivförmåga inom alla ämnesområden både enskilt och i samarbete med andra. (se nästa bild) 2. Hur förskolan ger barnen möjligheter till ett förändrat kunnande. 3. Att Informations- och Kommunikations Teknik (IKT) är en naturlig del i lärprocesserna. 4. Att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är levande. Främjande och förebyggande insatser är dokumenterade i den årliga planen. För Trollberget, Klockargård och Bäckagård gäller även: 5. Vårt Reggio- Emilia inspirerade arbetssätt genomsyrar vår verksamhet utifrån de sju hörnstenar vi tagit ställning till För Jutarum gäller även: 5. Hur vi kommunicerar utan att förlita oss på det talade språket i vårt comeniusprojekt We all smile in the same language.

3 Följande strävansmål är hållpunkter i BUF:s kommungemensamma rutiner för att uppmärksamma och följa barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling på ett likvärdigt och systematiskt sätt i ett 1-16 års perspektiv. Detta visar vi i denna digitala verksamhetsberättelse: Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och förstöker förstå andras perspektiv. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Lpfö 98 (rev 2010)

4 Våra mål vi väljer att arbeta mot är: 2.2 Utveckling och lärande Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka sina tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.

5 Våra tankar kring i Språkets värld med hjälp av Lennart Hellsing. Syfte Lennart Hellsing materialet innehåller mycket rim, ramsor, tramsor och finurliga sånger. Med hjälp av detta kan vi utmana barnen i de 100 språken. Det är ett verktyg för språkutveckling, lek och fantasi samtidigt för vi en del av det svenska kulturarvet vidare. Bakgrund I slutet av förra terminen bestämde vi oss för att starta upp läsåret 14/15 med Lennart Hellsing. I början av terminen introducerade vi sångerna, En liten båt, Hej sa Petronella, Här dansar herr Gurka och Dinkeli dunkeli doja. För att förstärka språket använder vi tecken som stöd. Enligt forskning ger tecken och gester en snabbare språkutveckling då barnet både hör och ser ordet. Det är av stor vikt att arbeta konkret och tydligt, speciellt då vi har de allra yngsta. En gemensam nämnare i En liten båt och Hej sa Petronella är vatten och vi började fundera på att ta in det som ett verktyg i projektet. Likaså har barnen visar ett stort intresse och nyfikenhet för vår vattenränna. En förutsättning för att kunna arbeta med vatten var att få iordning i vårt vattenrum och göra det mer inbjudande och lustfyllt. Med våra sånger och barnens fantasi börjar vi ställa iordning och pynta vårt Vattenrum

6 Uppstart Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn (Lpfö 98/10). Vi startar upp höstterminen med att göra nya sångrör med sånger av Lennart Hellsing. En liten båt, Här dansar herr Gurka och Hej sa Petronella. Sångerna och figurerna blev omtyckta av barnen och även om texterna har ett syfte i sig genom språket, glädjen och tecknen (tecken som stöd) funderar vi hur vi ska gå vidare

7 Vi funderar på vad våra populära sånger, Hej sa Petronella och En liten båt, har gemensamt? Vad är det som barnen visar intresse för och drar sig till? Svaret blir vatten! Av erfarenhet vet vi att barn i alla åldrar brukar gilla att leka med vatten, det fasinerar barnen, väcker nyfikenhet och lockar till experiment. Genom att arbeta med vatten ger det oss möjligheter att utforska och upptäcka naturvetenskap på ett lekfullt sätt. Flyta/sjunka, varmt/kallt, vått/torrt. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring (Lpfö 98/10). Vad behöver vi göra för att kunna använda vårt vattenrum som en del i projektet? Hur utmanar vi dem yngsta barnen och gör dem delaktiga?

8 Vi delger barnen våra tankar om att förändra miljön i vattenrummet. Vi går ut och plockar grenar som barnen sedan målar. Vi skapar ett eget träd där vi tillsammans hänger upp material som ska inspirera till vattenlek och experiment.

9 Parallellt med arbetet i vattenrummet fortsätter projektet Hellsing att växa upp på hela avdelningen. Inne i vårt språkrum dekorerar vi Petronellas paraply med Hellsing-figurer. Vi gör en Hellsing-vägg i vårt stora rum, där barnen har målat grunden och vi fäster upp olika figurer, sånger etc. Över hela avdelningen finns spår av Lennart Hellsing och överallt går både barn och vuxna och sjunger sångerna, pratar om figurerna, de olika färgerna och formerna, en grön papegoja, selleri och palsternacka, blåa gardiner, trollkarlen i Indialand Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka sina tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. (Lpfö 98/10)

10 Konsert En dag blev Lilla Basen inbjuden på konsert på Stora Basen. Vi fick bland annat träffa och höra Peter Palsternack, Selma Selleri och Gabriel Gräslök. Barnen satt fasinerat och lyssnade och tittade. Vi såg att de kände igen flera sånger och några barn sjöng med eller sjöng när vi gick tillbaka från konserten.

11 Vi arbetar med färg och form Tillsammans med barnen pratar vi om vatten och vad som lever i det. Vi ritar fiskar på papper som barnen sedan målar vatten på -så fiskarna kan simma. Vi använder vatten och blå färg. Målar på fiskar! Fiskar i vatten. Där är jag med Fiskar simmar Många barn stod länge och målade vid stafflit. De tyckte det var spännande att måla över fiskarna.

12 När vi stod och målade vatten över våra fiskar kom ett barn på att hon kunde göra avtryck av sin hand och blev väldigt glad och fascinerad av det. Det resulterade i att alla barnen gjorde handavtryck och varje gång vi gick in för att måla fortsatte de måla sina händer.

13 Vi vill ta tillvara på det intresset för att måla sina händer, bland annat börjar vi räknar fingrar, händer och färger. Matematik i förskolan handlar om att på ett fantasi och lustfyllt sätt synliggöra den matematik som finns runt omkring i barnens vardag

14 Arbetet med våra vattenbilder går vidare. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer (Lpfö 98/10). Vi pratade tillsammans med barnen om havet och stranden, om när barnen var på stranden och vad som finns på stranden. Vid denna uppgift har vi lagt fram barnens målningar av vatten och ställt fram lim och skålar med sand. Vi upplevde det som barnen tyckte det var roligt att ösa, gräva och måla med sand.

15 Blandar färg och vatten Vad händer när vi häller färg i vatten? Vad händer när vi häller en annan färg i? När vi häller rött i gult? -Färgerna går sönder Vad händer när vi häller blå färg i det gula vattnet? -Grön. -Ser ni något annat grönt? -En mugg, mjölken (ett mjölkpaket), Ett barn springer och hämtar ett grönt byggrör. -Legokloss.

16 Vad händer med färgerna när vi blandar dem på ett papper? -Målar! -Man blandar så här! -Vattkoppar! -Andra färger!

17 Vi utforskar vatten utomhus. Hur känns det att stå under ett paraply? Hur låter regnet under ett paraply? Det låter! Vad är det som låter? - Regn, det droppar..

18 En utedag med vatten Barnen hällde, grävde, plaskade, hoppade, öste, jobbade, skrattade.

19 Vi utforskar vatten inomhus I vattenleken kan barnen ösa, hälla, skvätta, känna och smaka på vattnet. Vi erbjuder barnen slangar, muggar, trattar, hinkar, penslar och olika mått att utforska vattnet med. -oj oj -mycket vatten

20 Var kommer vattnet ifrån? -Här! -Kranen -Titta! Det kommer vatten från min mun!

21

22 Hur känns det att kliva runt i dyblöta handdukar? Hur smakar vattnet? -Gott! -Kallt! -Varmt Vad händer när vi blåser i vattnet? -Bubblar!

23 Vad händer när vi blåser i slangarna? -Bubblar! -Mycket vatten Ett barn rullar ihop slangen, -Nu bubblar det inte längre! Varför bubblar det inte? -Ingen aning..

24 Vad händer när vi häller vatten? -Båten blöt. -Det rinner över! -Vatten, huvud. Vad hände? Håret blöt! -Båten kissar!

25 Färgat vatten Vi dukade upp flera olika vattenkannor i vårt vattenrum. I en av dem var vattnet blåfärgat, -Vad är det? Barnen var tysta och avvaktande, började känna och hälla ut kannorna med det vanliga vattnet innan dem stoppade i saker i det blåa och sedan lyfte, hällde ut och konstaterade att det blå också var vatten.

26 Vågen Barnen såg vågen med färgat vatten. De började ösa och hälla. När allt vatten hälldes ut fyllde dem på den och fascinerades över att när den ena skålen åkte ner åkte den andra upp.

27

28 Vad händer när vi häller tvål i vattnet? -Det blir skum -Det är varmt -Vitt skum -Det är mycket vatten

29 Vi utforskar snö och is Vi hämtade in snö som barnen fick känna på. Vad händer med snön när vi håller den i handen? Vad händer med snön om den ligger inne? -Det är kladdigt. -Den går sönder. -Den är kallt. -Den är vit. -Smälter. -Snön är smutsig. Äckligt.

30 Barnen valde varsitt djur som dem la i en mugg. Sedan hällde de på vatten. Vad händer om vi ställer in muggarna i frysen? -De simmar! -Det blir is!

31 Vi plockar ut de frysta muggarna och låter barnen känna på dem. -kallt -djuren fryser -djuren sitter fast -det smälter

32 Vi plockar fram våra infrusna djur igen. Hur känns isen? Hur smakar isen? -Gott! -Kallt Vad händer när vi spolar vatten på dem? -Den sitter fast! -Den har snart kommit loss! -Jag öppnade en! -Djuren kommer ut. -Nu åker dem iväg (vattenrännan)

33 Vi fortsätter arbeta med is. Vi fyller en plasthandske med vatten som vi hänger ut i ett träd över natten. Vad har hänt när vi tar in den på morgonen? -Is -Kall Slutsatsen som vi tillsammans med barnen drog är att man kan frysa vatten ute när det är kallt.

34 Var tog snöbollarna vägen? En dag var vi ute och rullade snöbollar. Vi tog in dem och la i frysen. När vi skulle se efter vad som hänt så var de borta. - Mystiskt. - Var är dem?! Någon hade behövt platsen för maten. Snopet, det blir inte alltid som man tänkt sig.

35 Vattenvisa Lennart Hellsing Vad är det som regnar på våra paraplyn? Vad är det som droppar ner från skyn? Jo, vatten, vatten, bara vanligt vatten. Dripp dropp, dripp dropp, Dripp dropp, dripp dropp. Vad är det i molnen där uppe i det blå? Vad är det som båtar flyter på? Jo, vatten, vatten, bara vanligt vatten. Dripp dropp, dripp dropp, Dripp dropp, dripp dropp. Vad är det vi badar och simmar i ibland? Vad är det som kluckar emot strand? Jo, vatten, vatten, bara vanligt vatten. Dripp dropp, dripp dropp, Dripp dropp, dripp dropp. Vad är det som fryser och bli till snö och is? Jo, det tror jag nog ni vet precis. Jo, vatten, vatten, bara vanligt vatten. Dripp dropp, dripp dropp, Dripp dropp, dripp dropp.

36 Lärande genom projektet Arbetet med projektet har skapat ett gott klimat i barngruppen. Alla kan delta på sina villkor och efter sin förmåga. Vi lär och inspireras av varandra och det bidrar till en gemenskap på förskolan som alla har glädje av. Genom projektet har barnen upptäckt glädjen att använda sina sinnen. Dem har utvecklat sina språk och berika sitt ordförråd. Dem kan följa enkla instruktioner, lyssna och ha lärt sig turtagning. Vi har skapat nya mötesplatser där vi kan utmana barnens lust att lära och ta till vara på deras nyfikenhet. Vi upplever att alla, både barn och vuxna, har haft roligt och utvecklats under projektets gång.