Övningsuppgifter och lösningsförslag till kursen Strukturmekanik grunder för V3. Jim Brouzoulis Tillämpad Mekanik Chalmers
|
|
- Linnéa Lundqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Övningsuppgifter och lösningsförslag till kursen Strukturmekanik grunder för V3 Jim Brouzoulis Tillämpad Mekanik Chalmers
2 2 Förord Detta kompendie är tänkt som ett komplement till eempelsammlingen av Ekevid, Kettil och Wendt) och ska förhoppningsvis) underlätta inlärningsprocessen. Varje kapitel behandlar ett problemområde i kursen och i början av varje kapitel presenteras ett eller flera eempel med lösningsförslag. Därefter följer övningsuppgifter och det är rekommenderat att fullfölja övningarna i detta häfte, till de områden det finns tillgängligt), innan man går över till eempelsammlingen. Det här kompendiet är i ett utvecklingsskede och det kan därmed förekomma vissa smärre typografiska fel och även räknefel. Det är därför varmt uppskattat med alla typer av feedback. Göteborg, Mars 2008 Jim Brouzoulis
3 Innehåll Diskreta fjädersystem. Diskreta fjädersystem System av stänger 2. Stångsystem Övningsuppgifter otentiell energi 9 3. otentiell energi Övningsuppgifter Fackverk Snittkrafter i statiskt bestämda plana fackverk Knutmetoden Snittmedtoden Övningsuppgifter Facit Fjädersystem
4 4 INNEHÅ 5.2 System av stänger otentiell energi Fackverk
5 Kapitel Diskreta fjädersystem. Diskreta fjädersystem Eempel Etablera styvhetssambandet Sp = för fjädersystemet nedan. k k 2 k 3 k 4 p p 3 ösning Nedan visas två metoder för att etablera styvhetsmatrisen för problemet ovan. Den första metoden bygger på direkt tillämpning av arbetsformuleringen. Detta resulterar i att styvhetsmatrisen för hela strukturen kan etableras genom en summation av styvhetsbidrag från varje element. Metoden lämpar sig mer för datorberäkning som vi kommer se snart. Metod nummer 2 bygger på Clebsh sats och är smidigare att använda vid handberäkning. Metod : Förskjutningsmetoden baserat på arbetsformulering Arbetsprincipen ger oss att det inre arbetet är lika med det yttre d.v.s. V i = V y. nel V i = n t e N e = n t N + n t 2 N 2 + n t 3 N 3 + n t 4 N nno 4 V y = p t j j = p t e= j=
6 2 KAITE. DISKRETA FJÄDERSYSTEM Vi vill nu hitta relationerna mellan elementdeformationerna n e och nodförskjutningarna p. Detta samband uttrycker vi som ) ) p ne Ae A n e = A e p = e2 A e3 p n e2 A e2 A e22 A 2.) e23 p 3 p p 3 n ) n 2 n 2 n 22 n 3 n 32 n 4 n 42 ) För varje element: el : el 3: n n 2 n3 n 32 ) = ) = ) ) p p 3 p p 3 el 2: el 4: n2 n 22 n4 n 42 ) = ) = Observera att ekvationerna för n och n 42 är onödiga då de inte bidrar till arbetet! De kommer därför slopas i fortsättningen, vilket gör att vissa matriser reduceras). Med ekvation. kan nu det inre arbetet skrivas som V i = nel nel e= nt en e = p t e= At en e ), nel ) vilket tillsammans med det yttre arbetet ger oss p t e= At e N e = p t som måste vara uppfyllt för alla förskjutningar p och därför gäller 0 0 N N2 N 22 nel e= ) + ) ) p p 3 p p 3 A t en e =.2) N 2 + N 2 N 22 + N 3 N 32 + N 4 N3 N 32 = ) + Vi ser att detta motsvarar mot jämvikt mellan inre och yttre krafter N 4 = 2 3
7 .. DISKRETA FJÄDERSYSTEM 3 Sen tidigare har vi etablerat styvhetssambandet på elementnivå som ) ) Ne ne N e = S e n e = k e N e n e ).3) Kombineras ekvation.2 med.3 och. erhålls nel A t es e n e ) = nel e= e= ) A t es e A e p = Sp = Styvhetsmatrisen bildas därmed genom en summation av bidrag från flera element: k ) 0 0 ) + k 3 S = nel S = A t e S ea e.4) e= ) k 2 ) k + k 2 k 2 0 k 2 k 2 + k 3 k 3 0 k 3 k 3 + k 4 Styvhetssambandet kan nu skrivas k + k 2 k = k 2 k 2 + k 3 k k 3 k 3 + k 4 Beräkningsgång ) ) + k 4 ) 0 0 ) p p 3. Ställ upp kinematiska samband ekvation. 2. Etablera jämvikt för systemet t.e. genom arbetsprinciper) ekvation.2 3. Ta fram elementstyvheter ekvation.3 4. Kombinera jämvikt, materialsamband och kinematiska samband till styvhetsmatrisen ekvation.4
8 4 KAITE. DISKRETA FJÄDERSYSTEM Metod 2 Förskjutningsmetoden med Clebsh Sats Inre arbete = yttre arbete, V i = n t N = p t = V y Om vi etablerar jämvikt som och kombinerar med det yttre arbetet fås = A t N.5) n t N = p t A t N n = Ap Clebsh sats).6) Snittkraften i varje fjäder erhålls enkelt genom relationen N e = S e n e Ställs detta samband upp för alla element i systemet fås eller på matrisform N N 2 N 3 N 4 = N = S d n.7) k k k k 4 Kombineras ekvation.5,.6 och.7, följer än en gång styvhetssambandet n n 2 n 3 n 4 = A t S d A ) p = Sp.8) Genom att ta fram transformationsmatrisen A kan styvhetsmatrisen enkelt beräknas enligt ovan. För vårt problem kan jämvikten tecknas som å matrisform kan vi skriva nod : N N 2 = nod 2: N 2 N 3 = nod 3: N 3 N 4 = 3 = } {{ } A t Styvhetsmatrisen kan nu enkelt beräknas k S = k k k 4 N N 2 N 3 N 4.9) =... =
9 .. DISKRETA FJÄDERSYSTEM 5 Beräkningsgång = k + k 2 k 2 0 k 2 k 2 + k 3 k 3 0 k 3 k 3 + k 4.0). Etablera transformationsmatrisen A t genom jämvikt ekvation.9 2. Ställ upp samband mellan normalkrafter N och stångdeformationer n ekvation.7 3. Beräkna strukturstyvhetsmatrisen S som S = A t S e A ekvation.0
10 6 KAITE. DISKRETA FJÄDERSYSTEM Övningsuppgifter Uppgift Etablera styvhetssambandet Sp = för fjädersystemet nedan. Använd valfri metod. k k 2 k 3 p Uppgift 2 Etablera styvhetssambandet Sp = för fjädersystemet nedan. Använd valfri metod. k k 2 k 3 p
11 .. DISKRETA FJÄDERSYSTEM 7 Uppgift 3 Etablera styvhetssambandet Sp = för fjädersystemet nedan. Använd valfri metod. k k p k 2 k 2 k 3 k 3 p 3 p 4 Uppgift 4 Etablera styvhetssambandet Sp = för fjädersystemet nedan. Använd valfri metod. k 2 k k 4 p p 3 k 3
12 8 KAITE. DISKRETA FJÄDERSYSTEM Uppgift 5 Etablera styvhetssambandet Sp = för fjädersystemet nedan. Använd valfri metod. k k 2 k 4 p 4 k 7 k 3 k 5 k 0 k 8 p k 6 p 6 p 7 k 9 p 3 p 5 Uppgift 6 Beräkna förskjutningarna p och rita fjäderkraftsfördelningen över systemet. k 3k 2k 2k k p
13 .. DISKRETA FJÄDERSYSTEM 9 Uppgift 7 Beräkna förskjutningarna p och rita fjäderkraftsfördelningen över systemet. 2k 2k 2k p 3 k k p
14 0 KAITE. DISKRETA FJÄDERSYSTEM
15 Kapitel 2 System av stänger 2. Stångsystem Eempel Betrakta stångsystemet nedan. Beräkna förkjutningarna och rita upp normalkraftsfördelningen. EA, 2EA, EA, p ösning För att beräkna förskjutningarna etablerar vi först styvhetsrelationen Sp = och löser därefter ut förskjutningarna som p = S. När sedan alla förskjutningar är kända kan stängernas respektive normalkraft enkelt tas fram. N 2 N 2 N 22 N 3 n 2 n 2 n 22 n 3 Det inre arbetet är lika med det yttre, d.v.s. V i = V y
16 2 KAITE 2. SYSTEM AV STÄNGER V i = 3 e= n t en e = n t N + n t 2N 2 + n t 3N 3 = n 2 N 2 + ) ) N n 2 n n N 3 N 3 22 Kinematiska samband mellan ändförskjutningar och nodförskjutningar: ) ) n2 p n 2 = p, =, n 3 = 2.) n 22 V i = p N 2 + ) ) N p 2 + p N 2 N 3 = ) ) N p + N N 22 + N 3 Det yttre arbetet kan på samma sätt skrivas 2 V y = p t j j = p + 0 = p j= ) ) 0 Eftersom det inre arbetet är lika med det yttre fås jämviktsekvationerna ) ) N2 + N 2 = N 22 + N ) I många fall kan dessa ställas upp direkt vilket förenklar beräkningarna något. Elementstyvhetssamband N 2 = EA n 2, 2EA ) ) n2, N n 3 = EA 22 n 3 2.3) Kombinera nu ekvation 2.2, 2.3 och 2. EA p ) ) + 2EA p = ) ) 2EA p + p EAp 2 = 0 2 EA ) ) p = ) 0 eller Sp = Förskjutningarna fås nu som p = S
17 2.. STÅNGSYSTEM 3 p ) = 5EA ) ) 0 = 5EA ) ) Normalkrafterna kan beräknas ur ekvation 2.3 nu när förskjutningarna är kända. N 2 = EA n 2 = EA p = EA 3 5EA = 3 5 dragen) N2 N 22 ) = 2EA ) ) p = 2EA ) 5EA ) 3 = ) tryckt) N 3 = EA = EA 2 5EA = 2 5 tryckt) N [ 5 ] 3 2 Figur 2.: Normalkraftsfördelning Observera att hoppet i normalkraft vid = precis motsvarar den pålagda lasten.
18 4 KAITE 2. SYSTEM AV STÄNGER 2.2 Övningsuppgifter Uppgift Beräkna förskjutningen p för stångsystemet nedan och rita upp normalkraftsfördelningen. EA, EA, 2 p Uppgift 2 Beräkna förskjutningen för det upphängda bjälklaget nedan och rita upp normalkraftsfördelningen i stängerna. Bjälklaget kan antas helt styvt. EA, EA, EA, p
19 2.2. ÖVNINGSUGIFTER 5 Uppgift 3 Beräkna förskjutningarna för stångsystemet nedan och rita upp normalkraftsfördelningen. EA, 2EA, 2 3EA, p Komplementärlösning utbredd last Uppgift 4 Beräkna förskjutningen p för den massiva pelaren utsatt för sin egenvikt q = mg. Rita även upp normalkraftsfördelningen i pelaren. p mg EA, Uppgift 5 Beräkna förskjutningarna för stångsystemet nedan och rita upp normalkraftsfördelningen. q = EA, EA, EA, p
20 6 KAITE 2. SYSTEM AV STÄNGER Uppgift 6 Beräkna förskjutningarna för stångsystemet nedan och rita upp normalkraftsfördelningen. EA, /2 2EA, p q = Uppgift 7 Beräkna förskjutningarna för stångsystemet nedan och rita upp normalkraftsfördelningen. För enkelhetens skull sätt mg = 2. p EA, q = mg 2 2EA, q 2 = 2mg p 3 3 3EA, q 3 = 3mg
21 2.2. ÖVNINGSUGIFTER 7 Komplementärlösning temperaturlast Uppgift 8 Beräkna förskjutningarna för stångsystemet nedan och rita upp normalkraftsfördelningen. EA,, α T p Uppgift 9 Beräkna förskjutningarna för stångsystemet nedan och rita upp normalkraftsfördelningen. EA,, α EA, T p Uppgift 0 Beräkna förskjutningarna för stångsystemet nedan och rita upp normalkraftsfördelningen. EA,, α EA, T T 2 p
22 8 KAITE 2. SYSTEM AV STÄNGER Uppgift Beräkna förskjutningarna för stångsystemet nedan och rita upp normalkraftsfördelningen. 4EA,, α 4EA,, α 4EA,, α T 2 T 3 T EA p EA
23 Kapitel 3 otentiell energi 3. otentiell energi Eempel Etablera styvhetssambandet Sp = för systemet nedan genom att minimera potentiella energin Π. k 3 2k 2 k p p 3 ösning Den potentiella energin kan delas upp i två delar: en inre del Π i som är den upplagrade deformationsenergin och en yttre del Π y som är energin av de yttre lasterna. Π = Π i Π y 3.) Π = nel i= 2 n2 i N ndof i j= p j j 3.2) Där n i är elementdeformationerna och p j är förskjutningarna i varje frihetsgrad. För vårt problem fås: 9
24 20 KAITE 3. OTENTIE ENERGI Π i = 2 k n 2) k n 22 n 2 ) k n 32 n 3 ) 2 3.3) Π y = p 3 + p 2 + p 3.4) p p 3 n 2 n 2 n 22 n 3 n 32 Med de kinematiska sambanden n 2 = n 2 = p, n 22 = n 3 =, n 32 = p 3 kan den inre potentiella energin skrivas Π i = 2 k p2 + k p ) k p 3 ) 2 Den totala potentiella energin blir då Π = 2 k p2 + k p ) k p 3 ) 2 p 3 2 p 3 Jämvikten karaktäriseras av de, i det här fallet), tre ekvationerna Π p = 0, Π = 0, Π p 3 = 0 Π p = 2 k 2p + k 2 p ) ) 3 = 3k p 2k 3 = 0 Π = k 2 p )) + 2 k 2p 3 ) ) 2 = 2k p + 3k k p 3 2 = 0 Π p 3 = 2 k 2p 3 )) = k + k p 3 = 0
25 3.. OTENTIE ENERGI 2 Dessa ekvationer kan sammanfattas på matrisform, vilket är det sökta uttrycket. 3k 2k 0 p 3 2k 3k k = 2 0 k k p 3 Determinanten av styvhetsmatrisen, dets), kan beräknas för att undersöka om strukturen är stabil dets) = 3k 3k k d.v.s. strukturen är geometriskt stabil! k k 2k) 2k 0 k k + 0 2k 0 3k k = 2k3 > 0 Eempel Etablera styvhetssambandet Sp = för stångsystemet nedan genom att minimera potentiella energin Π. 2EA, 2 EA, p För ett stångbärverk kan den potentiella energin tecknas I detta fallet erhålls Π = nel e= 2 nt e S en e p t Π i = 2 n 2EA 2 n 2 + ) EA n2 n 22 2 ) ) n2 Och om vi betraktar de kinematiska villkoren kan vi skriva den inre potentiella energin som Π i = EA p2 + ) ) ) EA p p = 2... = EA p2 + EA 2 [p p ) + p )] n 22
26 22 KAITE 3. OTENTIE ENERGI p n 2 n 2 n 22 Den yttre potentiella energin ges som Π y = p Nu kan den totala potentiella energin skrivas ) ) 2 = p 2 + Π = EA p2 + EA 2 [p p ) + p )] p 2 Ekvationerna som motsvarar jämvikt för systemet ges av Π p = 0, Π = 0 Π = 2 EA p p + EA 2 [p ) + p ] 2 = 3EA p EA 2 Π = EA 2 [ p + + p )] = EA p + EA Eller på matrisform EA 3 ) ) p = ) 2
27 3.2. ÖVNINGSUGIFTER Övningsuppgifter Uppgift Ställ upp fjädersystemets potentiella energin och visa att systemet är instabilt genom att beräkna determinanten av styvhetsmatrisen. Hur kan systemet göras stabilt? 2k 2k p p 3 Uppgift 2 Ställ upp fjädersystemets styvhetssamband nedan genom att minimera den potentiella energin. k 2k 3k p Uppgift 3 Ställ upp stångsystemets styvhetssamband nedan genom att minimera den potentiella energin. 2 2k k k k p p 3
28 24 KAITE 3. OTENTIE ENERGI Uppgift 4 Ställ upp stångsystemets styvhetssamband nedan genom att minimera den potentiella energin. 2EA, 2 2EA, p Uppgift 5 Ställ upp stångsystemets styvhetssamband nedan genom att minimera den potentiella energin. 2EA, 2EA, 2EA, EA EA p
29 Kapitel 4 Fackverk 4. Snittkrafter i statiskt bestämda plana fackverk Det finns 2 klassiska metoder för att analysera statiskt bestämda fackverk: knutmetoden ochsnittmetoden. Dessa kommer nu att presenteras. 4.. Knutmetoden Metoden bygger på att varje knut i fackverket friläggs och jämvikt ställs upp för knuten. Två projektionsekvationer kan ställas upp, momentekvationen ger ingen ytterligare information då stångkrafterna har sin verkningslinje genom knuten vilket gör att hävarmen blir noll. Eempel Beräkna stångkrafterna i fackverket nedan m.h.a. knutmetoden. ösning Studera varje knut var för sig. Ställ upp jämvikt för den aktuella knuten,vertikal och horisontell), och lös ut de obekanta stångkrafterna. Global jämvikt ger till att börja med reaktionskrafterna: R AV = R BV = 2 R AH = 0 4.) 25
30 26 KAITE 4. FACKVERK Knut 2 Knut N 5 N 5 N 3 N N Knut 3 R H = 0 N 4 N 2 R A = 2 N 3 R B = 2 Knut 4 N 4 N 2 Knut : : 2 + N 2 5 = 0 N 5 = 2 2 : R AH + N 4 + N 5 2 = 0 N 4 = N 5 2 R AH = 2 Knut 2: : N N 2 = 0 N = N 5 = 2 2
31 4.. SNITTKRAFTER I STATISKT BESTÄMDA ANA FACKVERK 27 : N 3 + N 5 2 N 2 = 0 N 3 = ) = 0 Knut 3: : N 2 N 4 = 0 N 2 = 2 Alla snittkrafter har nu beräknats för fackverket men det är lämpligt att även undersöka knut 4 för att kontrollera att de normalkrafter vi beräkknat uppfyller jämvikt. Knut 4: : N = = 0 OK! : N 2 + N 2 = = 0 OK! Vi sammanfattar: N = 2 2 N 2 = 2 N 3 = 0 N 4 = 2 N 5 = 2 2 R AV = 2 R BV = 2 R AH = 0 Beräkningarna kan i många fall förenklas om man i förväg identifierar s.k. nollstänger. Nollstänger är som namnet antyder stänger där normalkraften är noll, e. stång nummer 3). Även symmetrin på strukturen och lasten hade varit lämpligt att ta hänsyn till från början Snittmedtoden Den här metoden utnyttjar global jämvikt. Vi väljer ett snitt genom strukturen så vi maimalt erhåller 3 obekanta, vilket är det maimala antalet globala jämviktsekvationer vi kan ställa upp, i det plana fallet). Dessa ekvationer ger då de tre obekanta. Eempel Beräkna normalkrafterna N, N 2 och N 3 tillhörande stångerna markerade 3 i fackverket nedan m.h.a. snittmetoden.
32 28 KAITE 4. FACKVERK 2 3 ösning Vi betraktar sektionen till höger om snittet i figuren nedan. Global jämvikt för den snittade delen ger de obekanta normalkrafterna N, N 2 och N N N2 N 3 : N 2 + = 0 N 2 =
33 4.. SNITTKRAFTER I STATISKT BESTÄMDA ANA FACKVERK 29 N 3 : N + N 2 = 2 N = 3 : N 3 + N = 0 N 3 = N = 3 Observera att vi lika gärna hade kunnat välja sektionen till vänster om snittet men då hade vi varit tvungna att beräkna stödreaktionerna först! Kommentarer Metoden är bra att använda då man enbart är intresserad av ett fåtal snittkrafter och inte vill räkna sig fram till rätt stång med knutmetoden I båda metoderna, knutmetoden och snittmetoden), är det lätt att göra slarvfel och gör man ett fel blir allt fel. Därför är det etra viktigt att kontrollera att jämvikten är uppfylld.
34 30 KAITE 4. FACKVERK 4.2 Övningsuppgifter Uppgift Beräkna normalkrafterna i strukturen nedan. Uppgift 2 Beräkna normalkrafterna i strukturen nedan. 2
35 4.2. ÖVNINGSUGIFTER 3 Uppgift 3 Beräkna normalkrafterna i fackverket nedan. Uppgift 4 Beräkna normalkrafterna i fackverket nedan
36 32 KAITE 4. FACKVERK
37 Kapitel 5 Facit 5. Fjädersystem Uppgift k + k 2 + k 3 ) p = Uppgift 2 ) ) k + k 2 + k 3 k 3 p = k 3 k 3 ) 0 Uppgift 3 2k 0 0 k 0 2k 2 0 k k 3 k 3 k k 2 k 3 k + k 2 + k 3 p p 3 p 4 0 = 0 0 Uppgift 4 k k 0 p k k + k 2 + k 3 k 2 k 3 = 0 0 k 2 k 3 k 2 + k 3 + k 4 p
38 34 KAITE 5. FACIT Uppgift 5 k + k 2 + k 3 k 2 k k 2 k 2 + k 4 0 k k 3 0 k 3 + k 5 + k 6 k 5 k S = 0 k 4 k 5 k 4 + k 5 + k 7 0 k k 6 0 k 6 + k 8 + k 9 k k 7 k 8 k 7 + k 8 + k 0 k k 0 k = Uppgift 6 7k 2k 2k 4k ) ) p = ) 0 p ) = 45k ) ) N [ 45 ] Uppgift 7 5k 2k 0 p 2k 5k 2k = 0 2k 2k p 3
39 5.. FJÄDERSYSTEM 35 p = ) 22k p 3 35 N [ 22 ]
40 36 KAITE 5. FACIT 5.2 System av stänger Uppgift 3EA 2 p = N [ 3 ] 2 Uppgift 2 3EA p = [ 3 ] N Uppgift 3 EA ) ) p = ) 2
41 5.2. SYSTEM AV STÄNGER 37 N [ ] Uppgift 4 EA p = [ mg 2 ] N k N p N k + N p N N N 2 Uppgift 5 EA 2 2 ) ) p = ) ) p ) = 6EA )
42 38 KAITE 5. FACIT [ 2 ] N N p N k N k + N p Uppgift 6 2EA 2 ) ) p + 2 ) = ) 0 p ) = 4EA ) 0 [ 2 ] N p N N k N k + N p
43 5.2. SYSTEM AV STÄNGER 39 Uppgift 7 EA 0 p 3 2 mg 3 = p p = 2 7 2EA p 3 0 [] N k N p N k + N p N N 2 N
44 40 KAITE 5. FACIT Uppgift 8 EA p = EAα T p = α T EA [ ] N k EAα T N p EAα T N k + N p Uppgift 9 2EA p = EAα T p = α T 2 [ EAα T 2 ] N k N p E2 N k + N p
45 5.2. SYSTEM AV STÄNGER 4 Uppgift 0 2EA p = EAα T T 2 ) p = 2EA + α T T 2 ) EA 2 α T T 2 ) [ ] N k N p 2 EA 2 α T T 2 ) N k + N p EAα T EAα T 2 2 EA 2 α T 2 EA α T 2 2 Uppgift EA ) ) p + EAα T ) + 2 = ) 0 0 p ) = α T 5 )
46 42 KAITE 5. FACIT [ EAα T ] 5 N k N 5 [EAα T] N p N k + N p otentiell energi Uppgift dets = 0 instabilt Π = k 2 ) + k 3 2) p 3 0 p 0 2k 2 = 0 0 p 3 Uppgift 2 Π = 3k p 6k p = Uppgift 3 Π = 2 p2 k + 2 p 3 p ) 2 2k + 2 p ) 2 k + 2 p 3 ) 2 k 2p p p 2 k 2 = 0 2 3
47 5.3. OTENTIE ENERGI 43 Uppgift 4 Π = EA ) 2p 2 2p + 2 2p EA 2 ) ) p = ) 2 Uppgift 5 Π = EA ) 5p p p + p EA ) ) p = )
48 44 KAITE 5. FACIT 5.4 Fackverk Uppgift ositiva värden betyder att stången är dragen och negativa värden att stången är tryckt. 2 Uppgift 2 ositiva värden betyder att stången är dragen och negativa värden att stången är tryckt
49 5.4. FACKVERK 45 Uppgift 3 ositiva värden betyder att stången är dragen och negativa värden att stången är tryckt. /2 /2 / 2 /2 / 2 / 2 /2 / 2 0 /2 /2 /2 /2 Uppgift 4 ositiva värden betyder att stången är dragen och negativa värden att stången är tryckt. 2/3 2/3 0 3/3 2/3 /3 /3 3/3 3/3 3/3 /2 /2
3 Fackverk. Stabil Instabil Stabil. Figur 3.2 Jämviktskrav för ett fackverk
3 Fackverk 3.1 Inledning En struktur som består av ett antal stänger eller balkar och som kopplats ihop med mer eller mindre ledade knutpunkter kallas för fackverk. Exempel på fackverkskonstruktioner är
Konstruktionsuppgifter för kursen Strukturmekanik grunder för V3. Jim Brouzoulis Tillämpad Mekanik Chalmers
Konstruktionsuppgifter för kursen Strukturmekanik grunder för V3 Jim Brouzoulis Tillämpad Mekanik Chalmers 1 Förord Denna skrift innehåller de konstruktionsuppgifter som avses lösas i kursen Strukturmekanik
Matrismetod för analys av stångbärverk
KTH Hållfasthetslära, J aleskog, September 010 1 Inledning Matrismetod för analys av stångbärverk Vid analys av stångbärverk är målet att bestämma belastningen i varje stång samt att beräkna deformationen
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Fackverk. Projektuppgift 1 Hållfasthetslärans grunder Våren 2012
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström 212-3-6 Fackverk Projektuppgift 1 Hållfasthetslärans grunder Våren 212 Fackverk 1 Knut 3 Knut 2 Stång 2 Stång 3 y Knut 4 Stång 1 Knut 1 x
Stångbärverk. Laboration. Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Staffan Grundberg. 14 mars 2014
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Staffan Grundberg Laboration 4 mars 4 Stångbärverk Hållfasthetslärans grunder Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Knut Knut....4 y/ L.5.6.7.8.9 Knut
1.6 Castiglianos 2:a Sats och Minsta Arbetets Princip
--8 FE för Ingenjörstillämpningar, SE rshen@kth.se.6 Castiglianos :a Sats och insta Arbetets rincip ilder ritade av Veronica Wåtz. Givet: k () L Sökt: Lösning: et står att ska beräknas med hjälp av energimetod
Övning 1 FEM för Ingenjörstillämpningar Rickard Shen
Övning FE för Ingenjörstillämpningar Rickard Shen 9--9 rshen@kth.se 7-7 7 59.6 Castiglianos :a Sats och insta Arbetets rincip Bilder ritade av Veronica Wåtz, asse emeritus. 6EI Givet: k = () L Sökt: θ
Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Vilken typ av ekvation är detta: LÖSNINGAR γ y 1 G τ y Ange vad storheterna γ y, τ y, och G betyder och ange storheternas enhet (dimension) i SI-enheter. Ett materialsamband
2.2 Tvådimensionella jämviktsproblem Ledningar
2.2 Tvådimensionella jämviktsproblem Ledningar 2.2 Sfären påverkas av tre krafter. Enligt resonemanget om trekraftsystem i kapitel 2.2(a) måste krafternas verkningslinjer då skära varandra i en punkt,
Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
Tekniska Högskolan i inköping, IK DE 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) NAMN... 1. Vilken typ av ekvation är detta: ε = d u(x) d x Ange vad de ingående storheterna betyder, inklusive deras dimension i SI-enheter.
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Rambärverk. Projektuppgift 2 Hållfasthetslärans grunder Våren 2012
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström 01-0-3 Rambärverk Projektuppgift Hållfasthetslärans grunder Våren 01 Rambärverk 1 Knut Balk Knut 3 Balk 1 Balk 3 Knut 1 Knut 4 1 Figure 1:
Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25
Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Enkla bärverk TMHL0, 009-03-13 kl LÖSNINGAR DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Du har en plattstav som utsätts för en
Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära
Jämvikt Vid jämvikt (ekvilibrium) är en kropp i vila eller i rätlinjig rörelse med konstant hastighet. Jämvikt kräver att: Alla verkande krafter tar ut varandra, Σ F = 0 (translationsjämvikt) Alla verkande
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Repetition Krafter Representation, komposanter Friläggning och jämvikt Friktion Element och upplag stång, lina, balk Spänning och töjning Böjning Knäckning Newtons lagar Lag
9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar
9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar 9.5 Frilägg hjulet och armen var för sig. Normalkraften kan beräknas med hjälp av jämvikt för armen. 9.6 Frilägg armen, och beräkna normalkraften. a) N µn
2 november 2016 Byggnadsmekanik 2 2
Byggnadsmekanik 2 Välkommen! 2 november 2016 Byggnadsmekanik 2 2 Byggnadsmekanik 2 Kursen är en fortsättning i byggnadsmekanik och hållfasthetslära med inriktning mot byggnadskonstruktion. I kursen behandlas
Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR
TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, 040423 kl -12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR 1. Skjuvpänningarna i en balk utsatt för transversell last q() kan beräknas med formeln τ y = TS A Ib
Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag 2015-06-04, kl. 8.00-13.00 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts
Hemuppgift 2, SF1861 Optimeringslära för T, VT-10
Hemuppgift 2, SF1861 Optimeringslära för T, VT-1 Kursansvarig: Per Enqvist, tel: 79 6298, penqvist@math.kth.se. Assistenter: Mikael Fallgren, werty@kth.se, Amol Sasane, sasane@math.kth.se. I denna uppgift
CHALMERS Finit Elementmetod M3 Institutionen för tillämpad mekanik. Teorifrågor
Teorifrågor : Visa att gradienten till en funktion pekar i den riktning derivatan är störst och att riktingen ortogonalt mot gradienten är tangent till funktionens nivåkurva. Visa hur derivatan i godtycklig
TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)
TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR F (MHA081) Tid: Fredagen den 19:e augusti 2005, klockan 08.30 12.30, i V-huset ärare: Peter Hansbo, ankn 1494 Salsbesök av lärare: c:a kl 9.30 och 11.30. ösningar: anslås på
Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA AUGUSTI 2014
Institutionen för tillämpad mekanik, halmers tekniska högskola TETME I HÅFSTHETSÄR F MH 81 1 UGUSTI 14 Tid och plats: 14. 18. i M huset. ärare besöker salen ca 15. samt 16.45 Hjälpmedel: ösningar 1. ärobok
Fö relä sning 2, Kö system 2015
Fö relä sning 2, Kö system 2015 Vi ska börja titta på enskilda kösystem som ser ut på följande sätt: Det kan finnas en eller fler betjänare och bufferten kan vara ändlig eller oändlig. Om bufferten är
TMV166 Linjär algebra för M. Datorlaboration 2: Matrisalgebra och en mekanisk tillämpning
MATEMATISKA VETENSKAPER TMV66 07 Chalmers tekniska högskola Datorlaboration Examinator: Tony Stillfjord TMV66 Linjär algebra för M Datorlaboration : Matrisalgebra och en mekanisk tillämpning Allmänt Den
Mekanik F, del 2 (FFM521)
Mekanik F, del (FFM51) Ledningar utvalda rekommenderade tal Christian Forssén, christianforssen@chalmersse Uppdaterad: April 4, 014 Lösningsskissar av C Forssén och E Ryberg Med reservation för eventuella
8 Teknisk balkteori. 8.1 Snittstorheter. 8.2 Jämviktsekvationerna för en balk. Teknisk balkteori 12. En balk utsätts för transversella belastningar:
Teknisk balkteori 12 8 Teknisk balkteori En balk utsätts för transversella belastningar: 8.1 Snittstorheter N= normalkraft (x-led) T= tvärkraft (-led) M= böjmoment (kring y-axeln) Positiva snittstorheter:
9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar
9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.43 b) Villkor för att linan inte skall glida ges av ekv (4.1.6). 9.45 Ställ upp grundekvationerna, ekv (9.2.1) + (9.2.4), för trådrullen. I momentekvationen,
Lösningar, Chalmers Hållfasthetslära F Inst. för tillämpad mekanik
Lösningar, 050819 1 En balk med böjstyvhet EI och längd 2L är lagrad och belastad enligt figur. Punktlasten P kan flyttas mellan A och B. Bestäm farligaste läge av punktlasten med avseende på momentet
Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA MAJ 2011
Institutionen för tillämad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA F MHA 8 3 MAJ ösningar Tid och lats: 8.3.3 i M huset. ärare besöker salen ca 9.3 samt. Hjälmedel:. ärobok i hållfasthetslära:
6. Samband mellan derivata och monotonitet
34 6 SAMBAND MELLAN DERIVATA OCH MONOTONITET 6. Samband mellan derivata och monotonitet Antag att funktionen f är deriverbar på ]a,b[. Vi vet att derivatan f ( 0 ) i 0 ]a,b[ är riktningskoefficienten för
Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA JUNI 2016
Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola ösningar TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA KF OCH F MHA 081 3 JUNI 2016 Tid och plats: 14.00 18.00 i M huset. ärare besöker salen ca 15.00 samt 16.30
LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4
LEDNINAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4 LP 4.3 Tyngdkraften, normalkraften och friktionskraften verkar på lådan. Antag att normalkraftens angreppspunkt är på avståndet x från lådans nedre vänstra hörn. Kraftekvationen
Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"
Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel" Simone Calogero Vecka 5 Viktig information. Dessa anteckningar är inte avsedda som en ersättning för kurs litteratur men bara som en kort sammanfattning av
14. Minsta kvadratmetoden
58 MINSTA KVADRATMETODEN. Minsta kvadratmetoden Eempel.. Det är inte så svårt att komma åt en trasig lampa på golvet för att byta den. Det är bara att gå fram till den. Hur är det om lampan hänger i taket?
Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.
Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Deluppgift 1: En segelbåt med vinden rakt i ryggen har hissat spinnakern. Anta att segelbåtens mast är ledad i botten, spinnakern drar masttoppen snett
Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA JUNI 2014
Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I ÅLLFASTETSLÄRA F MA 081 JUNI 014 Lösningar Tid och plats: 14.00 18.00 i M huset. Lärare besöker salen ca 15.00 samt 16.0 jälpmedel:
Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen
005-05-7 Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1. Problemtentamen En homogen stång med massan m är fäst i ena änden i en fritt vridbar
Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik
Mekanik, LTH Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik Fredagen den 25 oktober 2013, kl. 14-19 Namn(texta):. Personnr: ÅRSKURS M:... Namn(signatur).. Skrivningen består av
Lunds Tekniska Högskola, LTH
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 2017-08-21 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
Bedömningsanvisningar
Bedömningsanvisningar NpMab ht 01 Eempel på ett godtagbart svar anges inom parentes. Till en del uppgifter är bedömda elevlösningar bifogade för att ange nivån på bedömningen. Om bedömda elevlösningar
TFYA16: Tenta Svar och anvisningar
150821 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 150821 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Sträckan fås genom integration: x = 1 0 sin π 2 t dt m = 2 π [ cos π 2 t ] 1 0 m = 2 π m = 0,64 m Svar: 0,64 m b) Vi antar att loket
Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt
Övningstenta 015 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt tillsammans med begynnelsevillkoret v(0) = 0. Vi får: v(t) = 0,5t dt = 1 6 t3 + C och vi bestämmer
Tentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen
010-01-14 Tentamen i SG1140 Mekanik II KTH Mekanik 1. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! Problemtentamen Triangelskivan i den plana mekanismen i figuren har en vinkelhastighet
Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA APRIL 2015
Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola ENAMEN I HÅFASHESÄA F MHA 8 5 AI 5 ösningar id och plats: 8.3.3 i V huset. ärare besöker salen 9.3 samt. Hjälpmedel:. ärobok i hållfasthetslära:
TAMS79: Föreläsning 10 Markovkedjor
TAMS79: Föreläsning 0 Markovkedjor Johan Thim december 08 0. Markovkedjor Vi ska nu betrakta en speciell tidsdiskret diskret stokastisk process, nämligen Markovkedjan. Vi börjar med en definition Definition.
Laboration 1. Ekvationslösning
Laboration 1 Ekvationslösning Sista dag för bonuspoäng, se kursplanen. Kom väl förberedd och med välordnade papper till redovisningen. Numeriska resultat ska finnas noterade. Båda i laborationsgruppen
Program A2.06 Stabiliserande väggar
SOFTWARE ENGINEERING AB Beräkningsprogram - Statik Program A2.06 Stabiliserande väggar Software Engineering AB Hisingsgatan 0 417 0 Göteborg Tel : 01 5080 Fa : 01 508 E-post : info@bggdata.se 2001-08-29,
Lösningar Heureka 2 Kapitel 2 Kraftmoment och jämvikt
Lösningar Heureka Kapitel Kraftmoment och jämvikt Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel.1) Vi väljer en vridningsaxel vid brädans kontaktpunkt med ställningen till vänster,
Lösning: ε= δ eller ε=du
Tekniska Högskolan i inköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Enkla bärverk TMH02, 2008-06-04 kl ÖSNINGAR DE 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Definiera begreppet töjning (ε) och ange
Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Moment och tvärkrafter. Balkböjning Teknisk balkteori Stresses in Beams
Balkböjning Teknisk balkteori Stresses in Beams Som den sista belastningstypen på en kropps tvärsnitt kommer vi att undersöka det böjande momentet M:s inverkan. Medan man mest är intresserad av skjuvspänningarna
SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI
SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI 2014-11-25 1400-1700 Om inget annat uttryckligen sägs, kan koordinaterna för en vektor i antas vara givna i en ON-bas Baser i rummet kan dessutom antas vara positivt orienterade
TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)
TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR F (MHA81) Tid: Fredagen den 19:e januari 27, klockan 14 18, i V-huset ärare: Peter Hansbo, ankn 1494 Salsbesök av lärare: c:a kl 15 och 17 ösningar: anslås på kurshemsidan
Datorbaserade beräkningsmetoder
Material, form och kraft, F10 Datorbaserade beräkningsmetoder Finita elementmetoden Beräkningar Strukturmekaniska analyser Kraft-deformation, inverkan av temperatur, egenfrekvens, buckling COSMOS/Works
2320 a. Svar: C = 25. Svar: C = 90
2320 a Utgå ifrån y = sin x Om vi subtraherar 25 från vinkeln x, så kommer den att "senareläggas" med 25 och således förskjuts grafen åt höger y = sin(x 25 ) Svar: C = 25 b Utgå ifrån y = sin x Om vi adderar
Övning 3 FEM för Ingenjörstillämpningar Rickard Shen Balkproblem och Ramverk
.6 Stelkroppsrörelse i balk Bild av Veronica Wåtz w δ θl Givet: w δ + θl () θ θ θ Sökt: Visa att förskjutningsansatsen kan beskriva en godtycklig stelkroppsrörelse, dvs w x δ + θx. w θ : Allmänt: wξ N
Lite om räkning med rationella uttryck, 23/10
Lite om räkning med rationella uttryck, / Tänk på att polynom uppför sig ungefär som heltal Summan, differensen respektive produkten av två heltal blir ett heltal och på motsvarande sätt blir summan, differensen
Lite Kommentarer om Gränsvärden
Lite Kommentarer om Gränsvärden På föreläsningen (Föreläsning 2 för att vara eakt) så introducerade vi denitionen Denition. Vi säger att f() går mot a då går mot oändligheten, uttryckt i symboler som f()
Exempel :: Spegling i godtycklig linje.
INNEHÅLL Exempel :: Spegling i godtycklig linje. c Mikael Forsberg :: 6 augusti 05 Sammanfattning:: I detta dokument så är vårt uppdrag att beräkna matrisen för spegling i en godtycklig linje y = kx som
4.6 Stelkroppsrörelse i balk
Övning Balkar, Balk-Stång, Symmetri Rickard Shen 0-0- FEM för Ingenjörstillämpningar, SE05 rshen@kth.se.6 Stelkroppsrörelse i balk Bild av Veronica Wåtz Givet: w L w L () Sökt: Visa att förskjutningsansatsen
Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)
Tentamen Mekanik F del (FFM51 och 50 Tid och plats: Lösningsskiss: Fredagen den 17 januari 014 klockan 08.30-1.30. Christian Forssén Obligatorisk del 1. Endast kortfattade lösningar redovisas. Se avsnitt
Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
Tekniska Högskolan i Linköping, IK DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) U G I F T E R med L Ö S N I N G A R 1. Ange Hookes lag i en dimension (inklusive temperaturterm), förklara de ingående storheterna,
SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI
SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI 201-0-0 14.00-17.00 Om inget annat uttryckligen sägs, kan koordinaterna för en vektor i antas vara givna i en ON-bas. Baser i rummet kan dessutom antas vara positivt orienterade.
STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER
Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER Innehåll Stabilitet för en kritisk punkt (grundbegrepp) Stabilitet för ett linjärt homogent system
Lösningsförslag TATM
Lösningsförslag TATM79 08-0-04 a Binomialsatsen medför att b Eftersom 5 = 3 + 4i 3 i 5 5 k 5 k k = 3 5 80 4 + 80 3 40 + 0 4i 3 = 3 + 4i3 + i 0 gäller att realdelen blir 9 4 + 3 = + i3 5 = 9 + i3, c Summan
LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 14. Kroppen har en rotationshastighet. Kulan P beskriver en cirkelrörelse. För ren rotation gäller
LEDNINR TILL ROBLEM I KITEL 4 L 4. Kroppen har en rotationshastighet. Kulan beskriver en cirkelrörelse. För ren rotation gäller v = r v = 5be O t Eftersom och r O är vinkelräta bestäms storleken av kryssprodukten
Kursprogram Strukturmekanik FME602
Kursprogram Strukturmekanik FME602 Allmänt Kursen Strukturmekanik omfattar 6 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning
Tentamen i Linjär algebra , 8 13.
LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska Institutionen Ulf Janfalk Kurskod: ETE5 Provkod: TEN Tentamen i Linjär algebra 5 8, 8. Inga hjälpmedel. Ej räknedosa. Resultatet meddelas vi e-post. För godkänt räcker
TENTAMEN i Hållfasthetslära; grundkurs, TMMI kl 08-12
Linköpings Universitet Hållfasthetslära, IK TENTAMEN i Hållfasthetslära; grundkurs, TMMI17 2001-08-17 kl 08-12 Kursen given lp 4, lå 2000/01 Examinator, ankn (013-28) 1116 Tentamen Tentamen består av två
Allmänna Tredjegradsekvationen - version 1.4.0
Allmänna Tredjegradsekvationen - version 1.4.0 Lars Johansson 0 april 017 Vi vet hur man med rotutdragning löser en andragradsekvation med reella koecienter: x + px + 0 1) Men hur gör man för att göra
Biomekanik Belastningsanalys
Biomekanik Belastningsanalys Skillnad? Biomekanik Belastningsanalys Yttre krafter och moment Hastigheter och accelerationer Inre spänningar, töjningar och deformationer (Dynamiska påkänningar) I de delar
= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz
Tekniska Högskolan i Linköping, IKP /Tore Dahlberg LÖSNINGAR TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 060601 kl -12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Spänningarna i en punkt i ett
Teknisk modellering: Bärverksanalys VSM150
Teknisk modellering: Bärverksanalys VSM150 Kursprogram 2008 Inledning Kursens syfte är att ge kunskaper om att välja fysikaliskt riktiga modeller samt att använda dessa för att lösa ingenjörsproblem.
Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.
1 KOMIHÅG 4: --------------------------------- Enkraftsresultantens existens. Vanliga resultanter vid analys av jämvikter. Jämviktsanalys: a) Kraftanalys - rita+symboler b) Jämviktslagar- Euler 1+2 c)
18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.
HH / Georgi Tchilikov DISKRET MATEMATIK,5p. 8 juni 007, 40 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 5p. för Godkänd, 4p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.). Förenkla (så mycket som
Lösningsförslag till tentamen i SF1861 Optimeringslära för T. Onsdag 25 augusti 2010 kl
Lösningsförslag till tentamen i SF86 Optimeringslära för T. Onsdag 25 augusti 2 kl. 4. 9. Examinator: Per Enqvist, tel. 79 62 98. (a) Vi har ett nätverksflödesproblem med 5 noder. Låt x = (x 2, x 3, x
Exempel :: Spegling i godtycklig linje.
c Mikael Forsberg oktober 009 Exempel :: Spegling i godtycklig linje. abstract:: I detta dokument så är vårt uppdrag att beräkna matrisen för spegling i en godtycklig linje y = kx som går genom origo.
= ( 1) xy 1. x 2y. y e
Lösningsförslag, Matematik, B, E, I, IT, M, Media och T, -8- Den sista raden är nästan lika med den första raden med omvänt tecken Om vi därför adderar den första raden till den sista raden får vi en rad
Diagonalisering och linjära system ODE med konstanta koe cienter.
Diagonalisering och linjära system ODE med konstanta koe cienter. Variabelbyte i linjära system di erentialekvationer. Målet med det kapitlet i kursen är att lösa linjära system di erentialekvationer på
Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl
Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, 008-10-1, kl 08.00-13.00 Maimal poäng på tentamen är 0. För godkänt tentamensresultat krävs 18 poäng. Tillåtna hjälpmedel: räknare, kursens formelsamling och Calfemmanual.
MATEMATIK Datum: 2015-08-19 Tid: eftermiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.
MATEMATIK Datum: 0-08-9 Tid: eftermiddag Chalmers Hjälmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.: 0703-088304 Lösningar till tenta i TMV036 Analys och linjär algebra
c d Z = och W = b a d c för några reella tal a, b, c och d. Vi har att a + c (b + d) b + d a + c ac bd ( ad bc)
1 Komplexa tal 11 De reella talen De reella talen skriver betecknas ofta med symbolen R Vi vill inte definiera de reella talen här, men vi noterar att för varje tal a och b har vi att a + b och att ab
Lösningsförslag till tentamen i SF1861 Optimeringslära för T. Torsdag 28 maj 2010 kl
Lösningsförslag till tentamen i SF86 Optimeringslära för T. Torsdag 28 maj 2 kl. 4. 9. Examinator: Per Enqvist, tel. 79 62 98. (a) Inför variablerna x = (x sr, x sm, x sp, x sa, x sd, x gr, x gm, x gp,
Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar
elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Översikt Kursintroduktion Kursens syfte och mål Kursprogram Upprop Inledande föreläsning Föreläsning: Kapitel 1. Introduktion till statik Kapitel 2. Att räkna med krafter
Några satser ur talteorin
Några satser ur talteorin LCB 997/2000 Fermats, Eulers och Wilsons satser Vi skall studera några klassiska satser i talteori, vilka är av betydelse bland annat i kodningsteknik och kryptoteknik. De kan
SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI
SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI Delkurs 1 016 Om inget annat uttryckligen sägs, kan koordinaterna för en vektor i antas vara givna i en ON-bas. Baser i rummet kan dessutom antas vara positivt orienterade. 1.
Linjär Algebra M/TD Läsvecka 3
bild 1 Linjär Algebra M/TD Läsvecka 3 Omfattning och Innehåll Lay: 3.1-3.3 Determinanter. Definition, räkneregler och ett par viktiga satser. Huitfeldt: Om lösningsnoggrannhet: vektornorm, matrisnorm bild
Hållfasthetslära Sammanfattning
2004-12-09 Enaxlig drag/tryck & skjuvning Anders Ekberg Hållfasthetslära Sammanfattning Anders Ekberg Ekvationsnummer hänvisar till Hans Lundh, Grundläggande Hållfasthetslära, Stockholm, 2000 Denna sammanfattning
Repetition Mekanik, grundkurs
Repetition Mekanik, grundkurs Kraft är en vektor och beskrivs med storlek riktning och angreppspunkt F= Fe + F e + Fe x x y y z z Kraften kan flytta längs sin verkninglinje Addera krafter Moment i planet
undanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd.
FYSIKTÄVLINGEN Finalen - teori 1 maj 001 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1 Vi beräknar först lyftkraften för en ballong Antag att ballongen är sfärisk med diametern 4πr 4π 0,15 0 cm Den har då
Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem
Avsnitt Linjära ekvationssystem Elementära radoperationer Gausseliminering Exempel Räkneschema Exempel med exakt en lösning Exempel med parameterlösning Exempel utan lösning Slutschema Avläsa lösningen
Lösningsskisser till Tentamen 0i Hållfasthetslära 1 för 0 Z2 (TME017), = @ verkar 8 (enbart) skjuvspänningen xy =1.5MPa. med, i detta fall,
Huvudspänningar oc uvudspänningsriktningar n från: Huvudtöjningar oc uvudtöjningsriktningar n från: (S I)n = 0 ) det(s I) =0 ösningsskisser till där S är spänningsmatrisen Tentamen 0i Hållfastetslära för
Laboration 2. Laborationen löses i grupper om två och redovisas individuellt genom en lappskrivning den 3/10. x = 1±0.01, y = 2±0.05.
Laboration 2 Laborationen löses i grupper om två och redovisas individuellt genom en lappskrivning den 3/10. 1 Störningsräkning 1 Betrakta funktionen f(x,y) = e yx2. Värdena på x och y är givna av x =
Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag
Tentamensskrivning i Mekanik Del Dynamik för M 08 Lösningsförslag. a) meelbart före stöt har kula en horisontella hastigheten v mean kula är i vila v s v = 0. Låt v och v beteckna kulornas hastigheter
Material, form och kraft, F2
Material, form och kraft, 2 Repetition Genomgång av orcepd uppgift 1 Spänning Töjning Huvudspänning Stvhet Krafter Krafter Vektorstorhet: storlek, riktning, angreppspunkt Kontaktkraft, kraft som verkar
" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.
1 KOMIHÅG 6: --------------------------------- Masscentrum: --3 partiklar: r G = ( x G,y G,z G ) = m r + m r + m r 1 1 2 2 3 3 M --Kontinuum: ( ) = 1 M dmr r G = x G,y G,z G " = 1 M ----------------------------------
Övningar i ekvationer
i ekvationer Innehåll A. Addition och subtraktion B. Multiplikation och division C. Blandade räknesätt - prioritet D. Enkla förenklingar E. Parenteser F. Tillämpningar Detta häfte är till dig som läser
Tillbakablick: Övning 1.2. Fordonsdynamik med reglering. Stillastående bil. Sidkrafter: Frågeställning 1. R r. R g
Tillbakablick: Övning 1.2 Fordonsdynamik med reglering I c-uppgiften lutar vägen 0.5 grader och räknar man ut krafterna som verkar på bilen när bilen står still så ser det ut så här: Jan Åslund jaasl@isy.liu.se
Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05
Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05 Kursprogram 2015 Inledning Kursens syfte är att ge kunskaper om att välja fysikaliskt riktiga modeller samt att använda dessa för att lösa ingenjörsproblem.