Allmänna Tredjegradsekvationen - version 1.4.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allmänna Tredjegradsekvationen - version 1.4.0"

Transkript

1 Allmänna Tredjegradsekvationen - version Lars Johansson 0 april 017 Vi vet hur man med rotutdragning löser en andragradsekvation med reella koecienter: x + px + 0 1) Men hur gör man för att göra motsvarande med tredjegradsekvationer? Detta skall här diskuteras. Först skall vi titta på hur man kan förenkla tredjegradsekvationen med substitition. Eliminering av term genom användning av substitution Låt oss mjukstarta genom att betrakta en andragradsekvation. Det som kan göra en andragradsekvation svår är närvaron av en förstagradsterm. Vi använder följande substitution: Denna insätts i ekvation 1) : x y p y p) + p y p ) + 0 ) Om vi hittar en lösning till y så nner vi lätt lösningen till x eftersom x p + y ) Kvadraten utvecklas och paranteserna elimineras i ), vilket ger: Ekvationen hyfsas: y yp + p 4 + py p + 0 y p Förstagradstermen är borta och ekvationen kan lätt lösas: 1

2 och vi nner att y är: y p 4 p y ± 4 4) Om 4) sätts in i ) erhåller vi den kända lösningen till andragradsekvationen: x p ± p 4 Nu skall vi med denna teknik eliminera andragradstermen ur en tredjegradsekvation. En allmän tredjegradsekvation kan skrivas: y + ry + sy + t 0 5) Här är y den obekanta och r, s och t är kända konstanter. Det underförstås att de kända konstanterna är reella. Nu görs följande substitition: Substititionen 6) insätts i 5) : y x r 6) x r ) + rx r ) + sx r ) + t 0 Tredje- och andragradsparanteserna utvecklas: x x r + 1 r x 1 7 r + r x rx r) + sx 1 rs + t 0 Ekvationen förenklas......och omgrupperas Nu sätter vi: x 1 r x + 7 r + sx 1 rs + t 0 x + x s 1 r) + 7 r 1 rs + t 0 7) p s 1 } r 1 rs 7 r t Och om 8) stoppas in i 7) ser vi att tredjegradsekvationen kan skrivas: 8) x + px 9) Alla tredjegradsekvationer kan omformuleras på detta sätt. Så problemet att lösa den allmänna tredjegradsekvationen kan reduceras till att lösa en ekvation av typ 9).

3 Övningsuppgifter Övning 1 Eliminera andragradstermen ur tredjegradsekvationen y + y + 6y 10 0 Lösning: Sätt y x 1 Substitutionen insätts: x 1) + x 1) + 6x 1) 10 0 Tredje- och andragradsparanteserna utvecklas: x x + x 1 + x x + 1) + 6x Förenkla: x + x 14 { x + x 14 Svar: y x 1 Övning Eliminera andragradstermen ur tredjegradsekvationen y 6y + 1y 11 0 Lösning: Sätt y x + Substitutionen insätts: x + ) 6x + ) + 1x + ) 11 0 Tredje- och andragradsparanteserna utvecklas: x + 6x + 1x + 8 6x + 4x + 4) + 1x Förenkla: x + 1x + 8 4x 4 + 1x x + x 1 { x + x 1 Svar: y x + Ekvationslösning med hjälp av rotutdragning Vi börjar med att titta på andragradsekvationen och går därefter över till tredjegradsekvationen.

4 Lösning av andragradsekvationer med rotutdragning Nyckeln till lösning av andragradsekvationer 1) är kvadreringsregeln: a b) a ab + b Termerna omgrupperas: a b) a + ab b 0 a b) a + ba b) + b 0 a b) + ba b) + b a 0 10) Jämför nu ekvation 10) med andragradsekvationen: x + px + 0 1) Man kan se att ekvationerna 10) och 1) har samma struktur, och man kan identiera andragradsekvationens konstanter och variabeln x: a b) + }{{}}{{} b a b) + b }{{}} {{ a } 0 x p x Jämförelsen mellan ekvationerna 10) och 1) ger ett ekvationssystem: x a b 11) p b 1) b a 1) Om vi kan uttrycka a och b med hjälp av p och kan ekvationen lösas. Ekvation 1) i systemet ger: Om 14) insätts i 1) erhålls: b p 14) Man löser ut a: p) a a p) p 4 p a ± 4 15) 4

5 Nu ger oss ekvationerna 15) och 14) värden på a och b. Lösningen kan således skrivas upp: x a b b + a p ± p 4 Själva resultatet är ju välkänt, men det intressanta här var metoden för härledningen: jämförelse mellan andragradsekvationen och uttrycket för kvadrering. I nästa avsnitt går vi vidare och arbetar på motsvarande sätt med en tredjegradsekvation. Lösning av tredjegradsekvationer med rotutdragning Nyckeln till lösning av tredjegradsekvationer är kuberingsregeln: Termerna omgrupperas: Utbrytning: a b) a a b + ab b a b) + a b ab a b a b) + aba b) a b 16) Vi drar oss åter till minnes den ekvation vi vill lösa: x + px 9) Om vi jämför ekvationerna 16) och 9) nner vi att de har samma struktur: a b) + }{{}}{{} ab x p a b) }{{} x a b }{{} Identieringen av parametrar ger följande ekvationer: x a b 17) p ab 18) a b 19) Med hjälp av ekvationerna 18) och 19) skall vi nu försöka att hitta uttryck för a och b. Ekvation 18) medför: b p a 0) 5

6 0) insätts i 19): a p ) a a p 7a a a 6 p 7 a 6 a p 7 0 Om vi nu löser ovanstående sjättegradsekvation får vi lätt fram värdet på a. Sjättegradsekvation! Det blir ju bara värre och värre! Vi försöker lösa en tredjegradsekvation och hamnar i en sjättegradsekvation. Är det inte dags att ge upp nu? Nej, man skall inte ge upp! Sjättegradsekvationen kan ju betraktas som en andragradsekvation: a ) a p 7 0 Om vi betraktar a som den sökta obekanta nner vi lätt: a ± 4 + p 7 1) 18) medför: ) insätts i 19): Löser vi ut b får vi: a p b ) p ) b b b ± 4 + p 7 ) Ekvation 17) ger x a b och tillsammans med 1) och ) kan vi ställa upp en pampig formel: x a b ± 4 + p 7 ± 4 + p 7 4) Men är problemet verkligen löst? Vi vet visserligen att x a b, och vi känner a och b i termer av de ingående parametrarna p och. Men vi har inte entydiga värden på a och b. Uttrycken för dessa är ju behäftade med en plusminusterm. Dessutom vet vi att om tex. a är känt, så kan a ha tre möjliga värden som uppfyller detta. Exempelvis vet vi att om a 8, så uppfylls detta om a, a 1 + j och om a 1 j. ) 6

7 Varje term i 4) kan alltså ha sex olika värden, och kombinerar vi dem på alla upptänkliga sätt nner vi att uttrycket skulle kunna ha värden, trots att vi vet att en tredjegradsekvation kan ha högst tre olika lösningar. Således återstår en hel del arbete. Övningsuppgifter Övning Varje tredjegradsekvation med reella koecienter har minst en reell lösning. Följande tredjegradsekvationen har en reell rot: x + 9x 6 5) Använd formel 4) för att hitta ekvationens reella rot. Lösning: Vi identierar: p 9; 6. Så beräknas a : { a ± 4 + p 7 6 ± ± ±14 1 6) Låt oss till att börja med att anta att a 7. Ekvation 18) medför att p 7a b så: b p 7a ) På basis av antagandet att a 7 nner vi tre möjliga värden på a: a + j 8) j På motsvarande sätt ger 7) tre möjliga värden på b: 1 b 1 + j 1 j 9) x a b får ett reellt resultat endast om man bildar x genom att använda de reella värdena på både a och b. Så: x a b 1 Nu går vi vidare med det andra antagandet från 6), att a 1. På motsvarande sätt som i 7) får vi nu: 7

8 b p 9 7a 7 1) 7 0) De reella värden på a och b som kan hämtas ur detta är a 1 och b. Detta ger: x a b 1 ) Samma resultat! Vi undersöker om lösningen satiserar ekvationen: VL x + 9x HL Svar: ekvationens reella rot är x Det stämmer! En titt på tredjegradsekvationens lösning Den lösning som erhölls i förra avsnittet ekvation 4) ) förefaller, som påpekades, lite väl mångtydig. Låt oss granska lösningen och se om den kan preciseras. Vi konstaterade att a ± 4 + p 7 och att b ± 4 + p 7 Av ekvation 19) framgår att a b. Detta uppfylls om vi väljer att ha plustecken framför rottecknen i uttrycken för både a och b : ) a b p p 7 Kravet som ställs av ekvation 19) uppfylls också om vi väljer att ha minus framför bägge rottecknen: ) a b 4 + p p 7 Däremot uppfylls kravet inte om vi låter a och b ha olika tecken framför respektive kvadratrot. Låt oss jämföra lösningarna då vi har plus- och minustecken framför kvadratrötterna. Plustecken ger: x a b p p p p 7 1) Om vi istället väljer att ha minus framför rottecknen erhålls: 8

9 x a b { 1 bryts ur paranteserna 1) p p 7 } 4 + p 7 1) p p p 7 ) En jämförelse mellan ekvationerna 1) och ) visar att man får samma resultat oavsett om man använder plus eller minus framför rottecknen. Vi kan således fastslå lösningen till tredjegradsekvationen 9): x p p 7 ) För att denna lösning skall bli praktiskt användbar måste vi studera den ytterligare. Man upptäcker snart att det uppstår tre fall som måste behandlas vart och ett för sig. Låt oss benämna uttrycket under kvadratroten diskriminanten, D. Det gäller alltså att D 4 + p 7 4) De tre olika fallen är alltså: D > 0, D 0 och D < 0. De följande tre avsnitten behandlar vart och ett av nämnda fall. Lösning av tredjegradsekvationen om diskriminanten är större än noll Vi inleder med att införa en konvention. Den konvention vi inför säger att om w är ett reellt tal gäller att z w är reellt, dvs. den reella lösningen till z w). Däremot tolkar vi w 1 som hela lösningsmängden till z w. Med andra ord har vi: 8 och 8 Men däremot gäller: j 1 j och j 1 j 9

10 För att demonstrera lösningen av tredjegradsekvationer utgår vi från ett exempel. Så, låt oss ta oss an följande ekvation: x + 6x 0 5) Redan nu kan vi avslöja för läsaren att ekvationen har lösningsmängden x 1 ; x 1 + j; x 1 j; Vi vill lösa ekvationen med den formel som härletts, och det första steget är att beräkna diskriminanten: Vi vet att x a b där p 6; 0; D 4 + p 7 0) a + D b + D och Vi beräknar approximativa värden på a och b: a a j a j 6) b 1.71 b j b j 7) Låter man dem representeras i ett komplext talplan ser det ut som i Figur 1. Lösningarna till a + D, och motsvarande för konstanten b, delar varvet i tre lika delar. Det bör lätt inses, att om a och b är reella tal och om a ej har samma absolutbelopp som b, så kommer ett och endast ett av a-värdena a 1 a ) att vara reellt, och detsamma gäller b -värdena b 1 b ). Därav följer att en och endast en av lösningarna till tredjegradsekvationen kommer att vara reell. Utan bevis fastslår vi härmed: Sats 1. Om diskriminanten till en tredjegradsekvation av typen x + px är större än noll har ekvationen en reell lösning och två komplexa och komplexkonjugerande) lösningar. Satsen framstår som trovärdig då vi betraktar Figur. Av guren framgår att ekvationens enda) reella lösning kan konstrueras graskt ur det komplexa 10

11 Figur 1: De parametrar som ingår i tredjegradsekvationens lösning presenteras här inlagda i ett komplext talplan. a 1 a representeras med tjocka linjer och b 1 b med tunna. talplanet. a 1 och b 1 är ju reella, vilket ger oss x 1 a 1 b 1 som ekvationens enda reella lösning. a 1 och b 1 har ju sina fotpunkter i origo och x 1 har sin fotpunkt b 1 :s spets. Av guren framgår klart att a 1 och x 1 + b 1 pekar på samma punkt, helt enligt formeln för ekvationens lösning. Vi kan nu slå fast att den reella lösningen till tredjegradsekvationen x + px ges av formeln x 1 + D + D 8) där D 4 + p 7 > 0 och det följaktligen gäller att D är ett reellt tal. I vårt aktuella fall, med p 6, 0 och D 108, har vi: x Uttrycket blir faktiskt exakt. Tror man inte räknedosans vittnesbörd 11

12 Figur : Tredjegradsekvationens tre lösningar kan konstrueras fram ur diagrammet. Lösningen x a b representeras av en pil med fotpunkten i b och spetsen i a. Vi vet att x 1 + j och guren tycks bekräfta detta. kan man testa genom att sätta in i ekvationen. Men det är inte elementärt att visa att uttrycket ovan faktiskt blir. Vi har nu ekvationen: x + px 0 9) och vi kan konstatera att en av lösningarna, x 1 är känd. Med hjälp av polynomdivision kan vi nu faktorisera vänsterledet i 9): x + px x x 1 )x + x 1 x + x 1 + p) Läsaren invänder kanske mot att konstanten saknas i högerledet, men det bör lätt inses att x 1 + px 1 samt att: 1

13 x x 1 )x + x 1 x + x 1 + p) x + x 1 x + x 1x + px x 1 x x 1x x 1 px 1 x + px x 1 px 1 x + px Nollställena i andragradsfaktorn utgör tredjegradsekvationens övriga två lösningar. Dessa beräknas: x, x 1 x ± 1 4 x 1 p x 1 ± x 1 4 p 40) Vi vet att en tredjegradsekvation med positiv diskriminant har en reell och två komplexa lösningar. Uttrycket under rottecknet i ekvation 40) är således negativt. Således kan rötterna x, skrivas: x, x 1 ± j 4 x 1 + p 41) Låt oss testa detta på vårt problem. Vi har: x + 6x 0 där en av lösningarna är känd: x 1 Vi stoppar in detta i ekvation 41): x, ± j 4 ) ± j 9 1 ± j Resultatet stämmer väl med vad vi visste från början. Receptet för lösning av ekvationen x + px om diskriminanten är ett positivt tal, är: D 4 + p 7 x 1 + D + D x, x 1 ± j 4 x 1 + p 4) Övningsuppgifter Övning 4 Använd rotutdragning för att söka samtliga rötter till följande tredjegradsekvationer: a) 4x + 1x 17 b) x 99x 540 1

14 Lösning av a-uppgiften Ekvationen skrivs: x x 17 4 Vi ser att diskriminanten blir: D 4 + p Den reella lösningen är: x 1 + D De komplexa lösningarna blir: x, x 1 ± j + D x 1 + p 1 ± j ± j ± j Svar: x 1 1 x, 1 ± j Lösning av b-uppgiften Ekvationen är: x 99x 540. Vi ser att diskriminanten blir: D 4 + p Den reella lösningen är: x 1 + D + D De komplexa lösningarna blir: x, x 1 ± j 4 x 1 + p 6 ± j ± j 9 6 ± j Svar: x 1 1 x, 6 ± j Lösning av tredjegradsekvationen om diskriminanten är lika med noll Vid lösning av en tredjagradsekvation på formen x + px beräknas parametrarna a och b, vilka är: a + D p 7 och b + D p 7 14

15 När diskriminanten D är lika med noll erhålls: a och b 4) 4 7 p 44) Vi noterar i förbigående att det av vänsterledet i 44) framgår att ekvationens båda led är positiva, vilket i sin tur kräver att p är negativt. Ett nödvändigt men icke tillräckligt villkor för att D skall vara noll är således att p är ett negativt tal. Kurvan i Figur visar vilka p och som uppfyller ekvation 44). Det nns ett reellt värde på a och ett reellt värde på b som uppfyller relationerna 4): a 1 och b 1 a 1 och således erhålls följande reella lösning: x 1 a 1 b 1 a 1 a 1 ) a ) Med hjälp av 45) konstateras att: x ) Om ekvation 46) kvadreras erhålls: x ) 15

16 Figur : Kurvan i p-planet visar de värden på p och där diskriminanten D är noll. Till vänster om kurvan är diskriminanten negativ, och till höger om densamma är den positiv. men diskriminanten, D 4 + p 7, är noll så: Om 48) insätts i 47) erhålls: 4 7 p 48) x ) p 64 7 p) 4 p) 49) Av 49) framgår att vi har följande reella värde på x 1 : x 1 4 p 50) Om vi nu tar leden i ekvation 46) och dividerar med dem i ekvation 50) erhålls x 1 x 1 x 1 4 ) 4p p Som visas i tidigare avsnitt kan ekvationen faktoriseras: 51) x + px x x 1 )x + x 1 x + p + x 1) 5) 16

17 Ekvationens övriga rötter hittas genom att söka nollställena till andragradspolynomet i högerledet till 5): x, x 1 ± x 1 4 p x 1 x 1 ± p 4 x 1 5) Uttrycket under rottecknet i ekvation 5) förenklas, och då kommer sambandet i ekvation 50) till användning: p 4 x 1 {50)} p 4 Vi nner alltså att 5) är en dubbelrot: x x x 1 ± 0 1 ) p p Utan bevis presenteras följande sats: Sats. Om diskriminanten till en tredjegradsekvation av typen 4 p) 0 54) x + px är lika med noll, har ekvationen en unik lösning plus en reell dubbelrot. Omvänt gäller att om en tredjegradsekvation av nämnt slag har reella lösningar, inklusive en reell dubbelrot, gäller att dess diskriminant är noll. Figur 4) presenterar en grask konstruktion av lösningarna i ett komplext talplan där parametrarna {a 1, a, a } och {b 1, b, b } är inritade. Av guren framgår intuitivt att samtliga lösningar blir reella. Receptet för lösning av ekvationen x + px då diskriminanten är noll är: x 1 p x x x 1 55) Övningsuppgifter Övning 5 Använd rotutdragning för att söka samtliga rötter till följande tredjegradsekvationer: a) x x b) x 147x 686 Lösning av a-uppgiften Ekvationen skrivs: x x Vi ser att diskriminanten blir: D 4 + p )

18 Figur 4: Lösningarna till en tredjegradsekvation med diskriminanten noll representeras geometriskt i gurens komplexa talplan. Vi ser lätt att x 1 a 1 b 1, x a b och att x a b. Då diskriminanten är noll löses ekvationen enligt 55): x 1 p ) x x x 1 1 Svar: x 1 x, 1 Lösning av b-uppgiften Ekvationen skrivs: x 147x 686 Vi ser att diskriminanten blir: D 4 + p ) 7 0 Då diskriminanten är noll löses ekvationen enligt 55): x 1 p ) 14 18

19 x x x Svar: x 1 14 x, 7 Lösning av tredjegradsekvationen om diskriminanten är mindre än noll Vi påminner oss om tredjegradsekvationens utseende: bekant vid det här laget är lösningen x a b där: a + D p 7 och b + D p 7 x + px. Som Om diskriminanten D 4 + p 7 är mindre än noll gäller att 4 p 7 > 0 Då erhåller vi: a + D + 1) D) 1) + + j 4 p 7 Nu denieras: R Nu kan vi skriva: 4 p 7 ) 56) 4 p 7. Naturligtvis är R ett tal större än noll. Och på samma sätt gäller a + jr 57) b + jr 58) x a b + + 1) 4 + p 7 ) 4 p p 7 + 1) + j 4 p 7 + j 4 p 7 + jr + jr 4 p 7 ) 59) a är som bekant en mängd om tre element a {a 1, a, a }, och a är ett tal med positiv imaginärdel. Om a och a placeras i samma komplexa talplan kommer det att se ut ungefär som i gur 5). 19

20 De komplexa tal, a, som uppfyller ekvation 57) delar det komplexa talplanet i tre delar. Vi ser att b +jr är speglingen av a i den imaginära axeln. Figur 5: Den svarta linjen i det komplexa talplanet representerar a, och de röda representerar möjliga värden på a. Lägg märke till att argumentet för a 1 är 1 av argumentet för a Om vi skriver in {a 1, a, a } och {b 1, b, b } i ett komplext talplan ser vi att vi också kan geometriskt representera tredjegradsekvationernas lösningsmängd {x 1, x, x } i ett komplext talplan Figur 6)). Vi nner att samtliga lösningar är reella. Utan bevis uppställs följande sats: Sats. Om diskriminanten till en tredjegradsekvation av typen x + px är mindre än noll, har ekvationen tre unika lösningar som är reella. Omvänt gäller att om ekvationen har tre unika, reella lösningar så är diskriminanten negativ. Låt oss nu fundera på hur vi praktiskt skall hitta rötterna till tredjegradsekvationen om diskriminanten är negativ. Med utgångspunkt från 59) nner vi: x a b + jr + jr + jr + jr { } andra termen är kon- a + ā Re{a} jugatet av den första 0

21 Således gäller: x 1 Re{a 1 } a 1 cos arg{a 1 } ) 60) För att beräkna x 1 enligt 60) måste vi beräkna: a 1 a 4 + R R p 7 6 p 7 p arg{a 1 } 1 arg { + j 4 p 7 } Figur 6: x 1 a 1 b 1, och x 1 är helt reell. a och b är varandras spegelbilder i imaginära axeln, och som följd därav är a 1 och b 1 också varandras spegelbilder i reella axeln. På samma sätt som visats i tidigare avsnitt ekvation 41) ) kan de två övriga rötterna erhållas genom polynomdivision. Vi får således: x x 1 + x x 1 x 1 4 p 61) x 1 4 p 1

22 Övningsuppgifter Övning 6 Använd rotutdragning för att söka samtliga rötter till följande tredjegradsekvationer: a) x 7x 6 b) x 9x 70 Lösning av a-uppgiften Ekvationen skrivs: x 7x 6 Vi ser att diskriminanten blir: D 4 + p 7 6) + 7) Diskriminanten är negativ, och därför löses uppgiften enligt ekvationerna 60) och 61). a 1 p 7) 7 arg{a 1 } 1 arg { + j 4 p 7 x 1 blir: 1 arg { + j 1 π arctan ) 7 )) } 1 arg { 6) j } { 1 arg + j x 1 a 1 cos{arg a 1 } cos ) } 6 4 4) 7 } Genom insättning i ekvationen kan man konstatera att x 1 är ett exakt svar. Beräkning av x 1 och x sker enligt ekvation 61): x x 1 + x x 1 x 1 4 p x 1 4 p Svar: x 1 x 1 x

23 Lösning av b-uppgiften Ekvationen skrivs: x 9x 70 Vi ser att diskriminanten blir: D 4 + p 7 70) + 9) Diskriminanten är negativ. Således: a 1 p 9) { } { } arg{a 1 } 1 arg + j 4 p 7 1 arg + j D 1 {5 arg + j } 97 )) 97 1 arctan x 1 blir: x 1 a 1 cos{arg a 1 }.6056 cos0.456) 7 Genom insättning i ekvationen kan man konstatera att x 1 7 är ett exakt svar. Beräkning av x 1 och x sker enligt ekvation 61): x x 1 + x 1 4 p x x 1 x 1 4 p Svar: x 1 7 x x 5 Vi lägger märke till att båda lösningsmängderna i föregående övningsexempel är sådana att x 1 + x + x 0 Var det en slump, eller gäller detta generellt? Vi testar. Antag att lösningsmängden till en tredjegradsekvation är {x 1, x, x }. Då kommer tredjegradsekvationen se ut så här: x x 1 )x x )x x ) 0 x + x 1 x x )x + x 1 x + x 1 x + x x )x x 1 x x 0 x + x 1 x x )x + x 1 x + x 1 x + x x )x x 1 x x Om vi relaterar detta uttryck till parametrarna i vår ekvation erhålls: x + x 1 x x ) x + x }{{} 1 x + x 1 x + x x ) x x }{{} 1 x x }{{} 0 p

24 För att ekvationen skall vara på den form som behandlas i detta avsnitt krävs alltså att x 1 x x 0, dvs.: x x 1 x För en tredjegradsekvation på formen x + px med diskriminant mindre än noll kan lösningsreceptet sammanfattas: a 1 p { } arg{a 1 } 1 arg + j 4 p 7 x 1 a 1 cos{arg a 1 } x x 1 + x 1 4 p x x 1 x 6) 4

Andragradsekvationer. + px + q = 0. = 3x 7 7 3x + 7 = 0. q = 7

Andragradsekvationer. + px + q = 0. = 3x 7 7 3x + 7 = 0. q = 7 Andragradsekvationer Tid: 70 minuter Hjälpmedel: Formelblad. Alla andragradsekvationer kan skrivas på formen Vilket värde har q i ekvationen x = 3x 7? + E Korrekt svar. B (q = 7) x + px + q = 0 (/0/0)

Läs mer

Avsnitt 3, introduktion.

Avsnitt 3, introduktion. KTHs Sommarmatematik Introduktion 3:1 3:1 Avsnitt 3, introduktion. Teckenstudium Här tränas teckenstudium av polynom och rationella funktioner (som är kvoter av polynom). Metoden går ut på att man faktoriserar

Läs mer

Ekvationer och olikheter

Ekvationer och olikheter Kapitel Ekvationer och olikheter I kapitlet bekantar vi oss med första och andra grads linjära ekvationer och olikheter. Vi ser också på ekvationer och olikheter med absolutbelopp och kvadratrötter. När

Läs mer

Ekvationslösning genom substitution, rotekvationer

Ekvationslösning genom substitution, rotekvationer Sidor i boken -3, 70-73 Ekvationslösning genom substitution, rotekvationer Rotekvationer Med en rotekvation menas en ekvation, i vilken den obekanta förekommer under ett rotmärke. Observera att betecknar

Läs mer

Avsnitt 1, introduktion.

Avsnitt 1, introduktion. KTHs Sommarmatematik Introduktion 1:1 1:1 Kvadratkomplettering Avsnitt 1, introduktion. Det här är en viktig teknik som måste tränas in. Poängen med kvadratkomplettering är att man direkt kan se om andragradsfunktionen

Läs mer

Övningshäfte 2: Komplexa tal

Övningshäfte 2: Komplexa tal LMA100 VT007 ARITMETIK OCH ALGEBRA DEL Övningshäfte : Komplexa tal Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal. De komplexa talen, som är en utvidgning av de reella talen, kom till på 1400 talet

Läs mer

Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL

Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal. De komplexa talen, som är en utvidgning av de reella talen, kom till på 1400 talet då man försökte lösa kvadratiska

Läs mer

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c Sidor i boken 18-151 Andragradsfunktioner Här ska vi studera andragradsfunktionen som skrivs f(x) = ax +bx+c där a, b, c är konstanter (reella tal) och där a 0. Grafen (kurvan) till f(x), y = ax + bx +

Läs mer

Övningshäfte 2: Komplexa tal (och negativa tal)

Övningshäfte 2: Komplexa tal (och negativa tal) LMA110 VT008 ARITMETIK OCH ALGEBRA DEL Övningshäfte : Komplexa tal (och negativa tal) Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal och att fundera på några begreppsliga svårigheter som negativa

Läs mer

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor Johan Thim 22 augusti 2018 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför Q

Läs mer

TATM79: Föreläsning 3 Komplexa tal

TATM79: Föreläsning 3 Komplexa tal TATM79: Föreläsning 3 Komplexa tal Johan Thim 22 augusti 2018 1 Komplexa tal Definition. Det imaginära talet i uppfyller att i 2 = 1. Detta är alltså ett tal vars kvadrat är negativ. Det kan således aldrig

Läs mer

MA2047 Algebra och diskret matematik

MA2047 Algebra och diskret matematik MA2047 Algebra och diskret matematik Något om komplexa tal Mikael Hindgren 17 oktober 2018 Den imaginära enheten i Det finns inga reella tal som uppfyller ekvationen x 2 + 1 = 0. Vi inför den imaginära

Läs mer

x2 6x x2 6x + 14 x (x2 2x + 4)

x2 6x x2 6x + 14 x (x2 2x + 4) Tentamenskrivning MATA15 Algebra: delprov 1, 6hp Måndagen den 5:e november 01 Matematikcentrum Matematik NF LÖSNINGSFÖRSLAG 1. För vilka reella tal x gäller olikheten x 6x + 14? Lösningsalternativ 1: Den

Läs mer

Sidor i boken

Sidor i boken Sidor i boken 0- Dagens mängdträning gäller ekvationer. Med den algebraträning vi nu har i ryggen bör även de mest komplicerade ekvationerna gå att reda ut. Tillsammans med övningarna i föreläsning 6 täcker

Läs mer

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1 Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1 1106 d) 1107 d) 5t(t t 1) t (t 3) + t 3 5t 3 10t 5t (t 3 3t ) + t 3 5t 3 10t 5t t 3 + 3t + t 3 6t 3 7t 5t Kommentarer: Starta med att multiplicera in faktorerna

Läs mer

1. Ange samtliga uppsättningar av heltal x, y, z som uppfyller båda ekvationerna. x + 2y + 24z = 13 och x 11y + 17z = 8.

1. Ange samtliga uppsättningar av heltal x, y, z som uppfyller båda ekvationerna. x + 2y + 24z = 13 och x 11y + 17z = 8. Tentamenskrivning MATA15 Algebra: delprov 1, 6hp Lördagen den mars 014 Matematikcentrum Matematik NF LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ange samtliga uppsättningar av heltal x, y, z som uppfyller båda ekvationerna x +

Läs mer

Talmängder. Målet med första föreläsningen:

Talmängder. Målet med första föreläsningen: Moment 1..1, 1.., 1..4, 1..5, 1.. 1..5, 1..6 Viktiga exempel 1.7, 1.8, 1.8,1.19,1. Handräkning 1.7, 1.9, 1.19, 1.4, 1.9 b,e 1.0 a,b Datorräkning 1.6-1.1 Målet med första föreläsningen: 1 En första kontakt

Läs mer

Lösandet av ekvationer utgör ett centralt område inom matematiken, kanske främst den tillämpade.

Lösandet av ekvationer utgör ett centralt område inom matematiken, kanske främst den tillämpade. 1.1 Ekvationslösning Lösandet av ekvationer utgör ett centralt område inom matematiken, kanske främst den tillämpade. 1.1.1 Polynomekvationer Ett polynom i en variabel x är som bekant en summa av termer

Läs mer

Föreläsning 3: Ekvationer och olikheter

Föreläsning 3: Ekvationer och olikheter Föreläsning 3: Ekvationer och olikheter En ekvation är en likhet som innehåller en flera obekanta storheter. Exempel: x = 9, x är okänd. t + t + 1 = 7, t är okänd. Vi säger att ett värde på den obekanta

Läs mer

Sidor i boken V.L = 8 H.L. 2+6 = 8 V.L. = H.L.

Sidor i boken V.L = 8 H.L. 2+6 = 8 V.L. = H.L. Sidor i boken 119-11 Andragradsekvationer Dagens tema är ekvationer, speciellt andragradsekvationer. Men först några ord om ekvationer i allmänhet. En ekvation är en likhet som innehåller ett (möjligen

Läs mer

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt KTHs Sommarmatematik 2002 Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt 4.1 Introduktion Introduktion Avsnitt 4 handlar om en viss typ av ekvationer där man skall vara försiktig med de lösningar som

Läs mer

Introduktion till Komplexa tal

Introduktion till Komplexa tal October 8, 2014 Introduktion till Komplexa tal HT 2014 CTH Lindholmen 2 Index 1 Komplexa tal 5 1.1 Definition och jämförelse med R 2................ 5 1.1.1 Likheter mellan R 2 och C................ 5

Läs mer

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt KTHs Sommarmatematik 2003 Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt 4.1 Introduktion Introduktion Avsnitt 4 handlar om en viss typ av ekvationer där man skall vara försiktig med de lösningar som

Läs mer

Gamla tentemensuppgifter

Gamla tentemensuppgifter Inte heller idag någon ny teori! Gamla tentemensuppgifter 1 Bestäm det andragradspolynom vars kurva skär x-axeln i x = 3 och x = 1 och y-axeln i y = 3 f(x) = (x 3)(x + 1) = x x 3 är en bra start, men vi

Läs mer

Avsnitt 4, introduktion.

Avsnitt 4, introduktion. KTHs Sommarmatematik Introduktion 4:1 4:1 Avsnitt 4, introduktion. Potensregler. Följande grundläggande potensregler är startpunkten för detta avsnitt: Ex 1: 2 3 2-2 = 2 3-2 =2 1 = 2. Ex 2: 8 4 = (2 3

Läs mer

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter Johan Thim 15 augusti 2015 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför

Läs mer

1 Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal

1 Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal Omstuvat utdrag ur R Pettersson: Förberedande kurs i matematik Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal För reella tal gäller som bekant bl.a. följande räkneregler: (a + b) + c = a + (b

Läs mer

För att uttrycka den primitiva funktionen i den ursprungliga variabeln sätter vi in θ = arcsin 2x. Lektion 14, Envariabelanalys den 23 november 1999

För att uttrycka den primitiva funktionen i den ursprungliga variabeln sätter vi in θ = arcsin 2x. Lektion 14, Envariabelanalys den 23 november 1999 Lektion 4, Envariabelanalys den november 999 6.. Beräkna d 4. Det första vi observerar i integralen är uttrycket i nämnaren, 4. När ett uttryck av den här typen förekommer i en rationell integrand kan

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Linjära avbildningar II Innehåll Repetition:

Läs mer

Algebra och rationella uttryck

Algebra och rationella uttryck Algebra och rationella uttryck - 20 Uppgift nr Förenkla x0 y 6 z 5 25 y 2 Uppgift nr 2 Uppgift nr 3 ab b 5a - a² 9a där a 0. där b 0. Uppgift nr 4 Multiplicera in i parentesen 2x(4 + 2x 3 ) Uppgift nr

Läs mer

Avsnitt 5, introduktion.

Avsnitt 5, introduktion. KTHs Sommarmatematik Introduktion 5:1 5:1 Avsnitt 5, introduktion. Radianer Vinkelmåttet radianer är i matematiska sammanhang bättre än grader, särskilt när man sysslar med de trigonometriska funktionerna

Läs mer

Exempel. Komplexkonjugerade rotpar

Exempel. Komplexkonjugerade rotpar TATM79: Föreläsning 4 Polynomekvationer och funktioner Johan Thim 2 augusti 2016 1 Polynomekvationer Vi börjar med att upprepa definitionen av ett polynom. Polynom Definition. Ett polynom p(z) är ett uttryck

Läs mer

Lösa ekvationer på olika sätt

Lösa ekvationer på olika sätt Lösa ekvationer på olika sätt I denna aktivitet ska titta närmare på hur man kan lösa ekvationer på olika sätt. I kurserna lär du dig att lösa första- och andragradsekvationer exakt med algebraiska metoder.

Läs mer

ger rötterna till ekvationen x 2 + px + q = 0.

ger rötterna till ekvationen x 2 + px + q = 0. KTHs Sommarmatematik 2002 Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt 2.1 Introduktion Introduktion Avsnitt 2 handlar om den enklaste typen av algebraiska uttryck, polynomen. Eftersom polynom i princip

Läs mer

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5.

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5. Tentamenskrivning MATA15 Algebra: delprov 1, 6hp Lördagen den 3 november 01 Matematikcentrum Matematik NF LÖSNINGSFÖRSLAG 1 a) Lös den diofantiska ekvationen 9x + 11y 00 b) Ange alla lösningar x, y) sådana

Läs mer

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt KTHs Sommarmatematik 2002 Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt 5.1 Introduktion Introduktion Exponentialfunktionen e x och logaritmfunktionen ln x är bland de viktigaste och vanligast förekommande

Läs mer

Moment 1.15, 2.1, 2.4 Viktiga exempel 2.2, 2.3, 2.4 Övningsuppgifter Ö2.2ab, Ö2.3. Polynomekvationer. p 2 (x) = x 7 +1.

Moment 1.15, 2.1, 2.4 Viktiga exempel 2.2, 2.3, 2.4 Övningsuppgifter Ö2.2ab, Ö2.3. Polynomekvationer. p 2 (x) = x 7 +1. Moment.5, 2., 2.4 Viktiga exempel 2.2, 2.3, 2.4 Övningsuppgifter Ö2.2ab, Ö2.3 Ett polynom vilket som helst kan skrivas Polynomekvationer p(x) = a 0 +a x+a 2 x 2 +...+a n x n +a n x n Talen a 0,a,...a n

Läs mer

KOKBOKEN 1. Håkan Strömberg KTH STH

KOKBOKEN 1. Håkan Strömberg KTH STH KOKBOKEN 1 Håkan Strömberg KTH STH Hösten 2006 Håkan Strömberg 2 KTH Syd Innehåll Olikheter.................................... 6................................. 6 Uppgift 2.................................

Läs mer

Lösningar till udda övningsuppgifter

Lösningar till udda övningsuppgifter Lösningar till udda övningsuppgifter Övning 1.1. (i) {, } (ii) {0, 1,, 3, 4} (iii) {0,, 4, 6, 8} Övning 1.3. Påståendena är (i), (iii) och (v), varav (iii) och (v) är sanna. Övning 1.5. andra. (i) Nej.

Läs mer

2320 a. Svar: C = 25. Svar: C = 90

2320 a. Svar: C = 25. Svar: C = 90 2320 a Utgå ifrån y = sin x Om vi subtraherar 25 från vinkeln x, så kommer den att "senareläggas" med 25 och således förskjuts grafen åt höger y = sin(x 25 ) Svar: C = 25 b Utgå ifrån y = sin x Om vi adderar

Läs mer

Avsnitt 2, introduktion.

Avsnitt 2, introduktion. KTHs Sommarmatematik Introduktion 2:1 2:1 Bråkstreck Avsnitt 2, introduktion. Gemensamt bråkstreck. Två fall: Ingen gemensam faktor i nämnarna (Ex: ) Se Exempel 1 Gemensam faktor i nämnarna (Ex: ) Se Exempel

Läs mer

Referens :: Komplexa tal

Referens :: Komplexa tal Referens :: Komplexa tal Detta dokument sammanställer och sammanfattar de mest grundläggande egenskaperna för komplexa tal. Definition av komplexa tal Definition 1. Ett komplext tal z är ett tal på formen

Läs mer

4x 1 = 2(x 1). i ( ) får vi 5 3 = 5 1, vilket inte stämmer alls, så x = 1 2 är en falsk rot. Svar. x = = x x + y2 1 4 y

4x 1 = 2(x 1). i ( ) får vi 5 3 = 5 1, vilket inte stämmer alls, så x = 1 2 är en falsk rot. Svar. x = = x x + y2 1 4 y UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf Prov i matematik BASKURS DISTANS 011-03-10 Lösningar till tentan 011-03-10 Del A 1. Lös ekvationen 5 + 4x 1 5 x. ( ). Lösning. Högerledet han skrivas

Läs mer

Komplexa tal: Begrepp och definitioner

Komplexa tal: Begrepp och definitioner UPPSALA UNIVERSITET Baskurs i matematik, 5hp Matematiska institutionen Höstterminen 007 Erik Darpö Martin Herschend Komplexa tal: Begrepp och definitioner Komplexa tal uppstod ur det faktum att vissa andragradsekvationer,

Läs mer

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner Kapitel 4 Funktioner I det här kapitlet kommer vi att undersöka funktionsbegreppet. I de första sektionerna genomgås definitionen av begreppet funktion och vissa egenskaper som funktioner har. I slutet

Läs mer

Lösningsförslag TATM

Lösningsförslag TATM Lösningsförslag TATM79 016-09-6 1 a) Vi isolerar x + och kvadrerar ekvationen observera att det då bara blir en implikation!): + x + = x x + = x ) x + = x ) = x 1x + 1 x 1 x + 10 = 0 x = 1 6 ± 7 6 Eftersom

Läs mer

Euklides algoritm för polynom

Euklides algoritm för polynom Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén isac distans@math.uu.se Algebra I, 5 hp Vecka 22. Euklides algoritm för polynom Ibland kan det vara intressant att bestämma den största gemensamma

Läs mer

Matematik för sjöingenjörsprogrammet

Matematik för sjöingenjörsprogrammet Matematik för sjöingenjörsprogrammet Matematiska Vetenskaper 9 augusti 01 Innehåll Ekvationer 1.1 Förstagradsekvationer.......................... 5.1.1 Övningar............................ 6. Andragradsekvationer..........................

Läs mer

Talmängder N = {0,1,2,3,...} C = {a+bi : a,b R}

Talmängder N = {0,1,2,3,...} C = {a+bi : a,b R} Moment 1..1, 1.., 1..4, 1..5 Viktiga exempel 1., 1.4, 1.8 Övningsuppgifter I 1.7, 1.8, 1.9 Extrauppgifter 1,,, 4 Den teori och de exempel, som kommer att presenteras här, är normalt vad jag kommer att

Läs mer

forts. Kapitel A: Komplexa tal

forts. Kapitel A: Komplexa tal forts. Kapitel A: Komplexa tal c 005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad Andragradsekvationer Obs! i är antingen 1 1 + i) eller 1 1 + i), dvs i = 1 1 + i). Obs! Se upp med roten ur negativa tal: regeln ab

Läs mer

Complex numbers. William Sandqvist

Complex numbers. William Sandqvist Complex numbers Hur många lösningar har en andragradsekvation? y = x 2 1 = 0 Två lösningar! Kommer Du ihåg konjugatregeln? Svaret kan ju lika gärna skrivas: x 1 = 1 x2 = + 1 Hur många lösningar har den

Läs mer

Lösningsförslag och svar Övningsuppgifter inför matte

Lösningsförslag och svar Övningsuppgifter inför matte Lösningsförslag och svar Övningsuppgifter inför matte........... =.... Multiplicera i valfri ordning. Man kan t.e. börja med att multiplicera in. Multiplicera i valfri ordning. Den här gången kan vi börja

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014 Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 7 Logaritmer 9 6 Facit 0 Repetitionsuppgifter

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A SF625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 206-0- DEL A. Betrakta funktionen f som ges av f(x) = x 2 arctan x. A. Bestäm definitionsmängden till f. B. Bestäm de intervall där f är växande respektive

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson MATRISER MED MERA VEKTORRUM DEFINITION Ett vektorrum V är en mängd av symboler u som vi kan addera samt multiplicera med reella tal c så

Läs mer

Konsten att lösa icke-linjära ekvationssystem

Konsten att lösa icke-linjära ekvationssystem Konsten att lösa icke-linjära ekvationssystem Andreas Axelsson Vi beskriver här de grundläggande teknikerna för att lösa icke-linjära ekvationssystem. Detta är en nödvändig kunskap för att kunna lösa diverse

Läs mer

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0 Moment.3.,.3.3,.3.5,.3.6, 2.4., 2.4.2 Viktiga exempel.2,.4,.8,.2,.23,.25,.27,.28,.29, 2.23, 2.24 Övningsuppgifter.2,.3,.8,.24,.25,.27,.29 ab,.30,.3 ac, 2.29 abc Ett polynom vilket som helst kan skrivas

Läs mer

Formelhantering Formeln v = s t

Formelhantering Formeln v = s t Sidor i boken KB 6-8 Formelhantering Formeln v = s t där v står för hastighet, s för sträcka och t för tid, är långt ifrån en nyhet. Det är heller ingen nyhet att samma formel kan skrivas s = v t eller

Läs mer

Algebra, exponentialekvationer och logaritmer

Algebra, exponentialekvationer och logaritmer Höstlov Uppgift nr 1 Ge en lösning till ekvationen 0 434,2-13x 3 Ange både exakt svar och avrundat till två decimalers noggrannhet. Uppgift nr 2 Huvudräkna lg20 + lg50 Uppgift nr 3 Ge en lösning till ekvationen

Läs mer

Övningar - Andragradsekvationer

Övningar - Andragradsekvationer Övningar - Andragradsekvationer Uppgift nr 1 x x = 36 Uppgift nr 2 x² = 64 Uppgift nr 3 0 = x² - 81 Uppgift nr 4 x² = -81 Uppgift nr 5 x² = 7 Ange också närmevärden med 3 decimaler med hjälp av miniräknare.

Läs mer

sanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är

sanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är PASS 7. EKVATIONSLÖSNING 7. Grundbegrepp om ekvationer En ekvation säger att två matematiska uttryck är lika stora. Ekvationen har alltså ett likhetstecken och två deluttryck på var sin sida om likhetstecknet.

Läs mer

Lösningsförslag och svar Övningsuppgifter inför matte 3 1. 10. 11. 12. 13. 15.

Lösningsförslag och svar Övningsuppgifter inför matte 3 1. 10. 11. 12. 13. 15. Lösningsförslag och svar Övningsuppgifter inför matte........... =.... Multiplicera i valfri ordning. Man kan t.e. börja med att multiplicera in. Multiplicera i valfri ordning. Den här gången kan vi börja

Läs mer

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013 Repetitionsuppgifter inför Matematik Matematiska institutionen Linköpings universitet 0 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Facit 4 Repetitionsuppgifter inför Matematik Repetitionsuppgifter

Läs mer

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014 Repetitionsuppgifter inför Matematik - 7G0 Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 4 Facit Repetitionsuppgifter inför

Läs mer

BASPROBLEM I ENDIMENSIONELL ANALYS 1 Jan Gustavsson

BASPROBLEM I ENDIMENSIONELL ANALYS 1 Jan Gustavsson Matematikcentrum Matematik BASPROBLEM I ENDIMENSIONELL ANALYS Jan Gustavsson. Algebraiska förenklingar.. Reella andragradsekvationer.. Enkla rotekvationer - eventuellt med falsk rot.. Enkla absolutbeloppsproblem.

Läs mer

den reella delen på den horisontella axeln, se Figur (1). 1

den reella delen på den horisontella axeln, se Figur (1). 1 ANTECKNINGAR TILL RÄKNEÖVNING 1 & - KOMPLEXA TAL Det nns era olika talmängder; de positiva heltalen (0, 1,,... kallas de naturliga talen N, tal som kan skrivas som kvoter av andra tal kallas rationella

Läs mer

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att SF11 Perspektiv på matematik Tentamen 4 oktober 013 kl 14.00 19.00 Svar och lösningsförslag (1) Låt z = (cos π + i sin π ) och låt w = 1(cos π 3 + i sin π 3 ). Beräkna och markera talet z11 w 3 z 11 w

Läs mer

Föreläsning 1. Kursinformation All viktig information om kursen ska kunna läsas på kursens hemsida

Föreläsning 1. Kursinformation All viktig information om kursen ska kunna läsas på kursens hemsida Föreläsning 1 Kursinformation All viktig information om kursen ska kunna läsas på kursens hemsida http://www2.math.uu.se/ rikardo/ baskursen/index.html Mängdlära * En "samling" av tal kallas för en mängd.

Läs mer

1.1 Den komplexa exponentialfunktionen

1.1 Den komplexa exponentialfunktionen TATM79: Föreläsning 8 Komplexa exponentialfunktionen och binomiska ekvationer Johan Thim augusti 07 Komplexa tal på polär form Ett komplex tal z = a+bi kan som bekant betraktas som en punkt i komplexa

Läs mer

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt KTHs Sommarmatematik 2002 Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt 1.1Introduktion Introduktion Avsnitt 1 handlar till att börja med om hantering av bråkstreck. Samtidigt ges exempel och övningar

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016 SF625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den januari 206 Skrivtid: 08:00-3:00 Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Lars Filipsson Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger maximalt fyra poäng.

Läs mer

Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.

Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen. Sidor i boken 40-4 Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen. Läxa 1. En rät linje, L 1, skär y-axeln

Läs mer

Lösningar till övningstentan. Del A. UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Övningstenta BASKURS DISTANS

Lösningar till övningstentan. Del A. UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Övningstenta BASKURS DISTANS UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf Övningstenta BASKURS DISTANS 011-0-7 Lösningar till övningstentan Del A 1. Lös ekvationen 9 + 5x = x 1 ( ). Lösning. Genom att kvadrera ekvationens led

Läs mer

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 3.1

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 3.1 Lösningar och kommentarer till uppgifter i.1 102 b) TB: Kör de med dessa uppgifter i det här kapitlet också? Det gör inget, jag börjar bli ganska bra på det. Vi har funktionen fx) = x x 2 24x + 1 och man

Läs mer

2301 OBS! x används som beteckning för både vinkeln x och som x-koordinat

2301 OBS! x används som beteckning för både vinkeln x och som x-koordinat 2301 OBS! x används som beteckning för både vinkeln x och som x-koordinat A Punkten P har koordinaterna x och y P = (x, y) i enhetscirkeln gäller att { x = cos x y = sin x P = (cos x, sin x) För vinkeln

Läs mer

f(x) = 1 x 1 y = f(x) = 1 y = 1 (x 1) = 1 y x = 1+ 1 y f 1 (x) = 1+ 1 x 1+ 1 x 1 = 1 1 =

f(x) = 1 x 1 y = f(x) = 1 y = 1 (x 1) = 1 y x = 1+ 1 y f 1 (x) = 1+ 1 x 1+ 1 x 1 = 1 1 = Moment.5,.5.,.5.,.5. Viktiga eempel.0,.,.,.,.,.5,.,.7 Övningsuppgifter.8,.0 abc Inversfunktioner Givet: y = f(), y uttryckt i Sökt : = g(y), uttryckt i y När kan man lösa ut som funktion av y? Sats. Om

Läs mer

Komplexa tal. Sid 1: Visa att ekvationerna på sid 1 saknar reella lösningar genom att plotta funktionerna.

Komplexa tal. Sid 1: Visa att ekvationerna på sid 1 saknar reella lösningar genom att plotta funktionerna. Komplexa tal Komplexa tal stötte vi på redan i kurs 2 i samband med lösningar till andragradsekvationer. Detta är startpunkten för denna ganska omfattande aktivitet om komplexa tal, som behandlas i kurs

Läs mer

Moment 8.51 Viktiga exempel , 8.34 Övningsuppgifter 8.72, 8.73

Moment 8.51 Viktiga exempel , 8.34 Övningsuppgifter 8.72, 8.73 Moment 8.5 Viktiga eempel 8.30-8.3, 8.34 Övningsuppgifter 8.7, 8.73 Derivator av högre ordning Hur många gånger kan funktionen f() = 4 + 0 + 5 deriveras? Egentligen hur många gånger som helst! Vi deriverar

Läs mer

Moment 5.5 Övningsuppgifter I 5.60a. 5.60b, 5.60.c, 61

Moment 5.5 Övningsuppgifter I 5.60a. 5.60b, 5.60.c, 61 Moment 5.5 Övningsuppgifter I 5.0a. 5.0b, 5.0.c, 1 Linjära ekvationssystem Vi har redan tidigare i kursen stött på linjära ekvationssystem. Nu är stunden kommen till en mera systematisk genomgång. Kvadratiska

Läs mer

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter Inga Inga Inga Linjära ekvationssystem Vi har redan tidigare i kursen stött på linjära ekvationssystem. Nu är stunden kommen till en mera systematisk genomgång.

Läs mer

Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik

Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik Avsnitt 4.1 I kapitel 4 kommer du att möta de elementära funktionerna. Dessa är helt enkelt de vanligaste funktionerna som vi normalt arbetar med. Här

Läs mer

MMA127 Differential och integralkalkyl II

MMA127 Differential och integralkalkyl II Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation MMA17 Differential och integralkalkyl II Tentamen Lösningsförslag 9..19 8. 11. Hjälpmedel: Endast skrivmaterial (gradskiva tillåten).

Läs mer

A-del. (Endast svar krävs)

A-del. (Endast svar krävs) Lösningar till tentamen i Matematik grundkurs den 7 juni 011. A-del. (Endast svar krävs) 1. Förenkla så långt som möjligt. Svar: 1 1 1 1 +1. Skriv talet på formen a + ib. Svar: 1 + i 3. Beräkna 10 + 5i

Läs mer

Repetition kapitel 1, 2, 5 inför prov 2 Ma2 NA17 vt18

Repetition kapitel 1, 2, 5 inför prov 2 Ma2 NA17 vt18 Repetition kapitel,, 5 inför prov Ma NA7 vt8 Prov tisdag 5/6 8.00-0.00 Algebra När man adderar eller subtraherar uttryck, så räknar man ihop ensamma siffror för sig, x-termer för sig, och eventuella x

Läs mer

4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horisontella och vertikala asymptoter till y = 1 x 1 + x, och rita funktionens graf.

4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horisontella och vertikala asymptoter till y = 1 x 1 + x, och rita funktionens graf. TM-Matematik Mikael Forsberg 73 1 3 31 Pär Hemström 7 3 57 För ingenjörs och distansstudenter Envariabelanalys ma3a 1 8 Skrivtid: 9:-1:. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att

Läs mer

Några historiska ekvationer

Några historiska ekvationer Några historiska ekvationer av Seo Nurmi, 01 Inledning Jag sammanfattar här lösningarna till algebraiska andra-, tredje- och fjärdegrads ekvationer. Det här är ganska tidig matematisk historia, för de

Läs mer

Mer om analytisk geometri

Mer om analytisk geometri 1 Onsdag v 5 Mer om analytisk geometri Determinanter: Då man har en -matris kan man till den associera ett tal determinanten av som också skrivs Determinanter kommer att repeteras och studeras närmare

Läs mer

TATM79: Föreläsning 7 Komplexa exponentialfunktionen och binomiska ekvationer

TATM79: Föreläsning 7 Komplexa exponentialfunktionen och binomiska ekvationer TATM79: Föreläsning 7 Komplexa exponentialfunktionen och binomiska ekvationer Johan Thim 9 september 05 Komplexa tal på polär form Ett komplex tal z = a+bi kan som bekant betraktas som en punkt i komplexa

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet 27 augusti 2013 Innehåll Linjära ekvationssystem

Läs mer

Lektionsanteckningar. för kursen Matematik I:1

Lektionsanteckningar. för kursen Matematik I:1 Lektionsanteckningar för kursen Matematik I: 5 0 5 4 4 6 5 0 till mina studenter i TBASA-AV VT05 Håkan Strömberg TBASA-GH4 Planering i matematik I: P 4/5 Lärare: Niclas Hjelm niclas.hjelm@sth.kth.se 08-790

Läs mer

Möbiusavbildningar. 1 Inledning. Låt a, b, c och d vara komplexa tal och antag att ad bc = 0. Då kallas. Definition 1.

Möbiusavbildningar. 1 Inledning. Låt a, b, c och d vara komplexa tal och antag att ad bc = 0. Då kallas. Definition 1. Möbiusavbildningar Lars-Åke Lindahl 1 Inledning Definition 11 avbildningen en Möbiusavbildning Låt a, b, c och d vara komplexa tal och antag att ad bc = 0 Då kallas Tz = az + b cz + d (Om ad bc = 0 är

Läs mer

f(x) = x 2 g(x) = x3 100 h(x) = x 4 x x 2 x 3 100

f(x) = x 2 g(x) = x3 100 h(x) = x 4 x x 2 x 3 100 8 Skissa grafer 8.1 Dagens Teori När vi nu ska lära oss att skissa kurvor är det bra att ha en känsla för vad som händer med kurvan när vi sätter in stora tal. Inledningsvis är det ju polynom vi ska studera.

Läs mer

Uppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.

Uppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs. Uppföljning av diagnostiskt prov 06-0- Repetition av kursmoment i TNA00-Matematisk grundkurs. Reella tal, intervall, räta linjer, cirklar Faktorsatsen, faktoriseringar, polynomekvationer Olikheter Ekvationer

Läs mer

Sekantens riktningskoefficient (lutning) kan vi enkelt bestämma genom. k = Men hur ska vi kunna bestämma tangentens riktningskoefficient (lutning)?

Sekantens riktningskoefficient (lutning) kan vi enkelt bestämma genom. k = Men hur ska vi kunna bestämma tangentens riktningskoefficient (lutning)? I figuren ser vi grafen till funktionen f(x) x + Inritad finns dels en sekant, som skär kurvan i punkterna ( 1, 7) oc (4, ). Dessutom finns en tangent som tangerar kurvan i (, 10) Sekantens riktningskoefficient

Läs mer

Kontrollskrivning KS1T

Kontrollskrivning KS1T Kontrollskrivning KS1T Matematik 2 Kurskod HF100 Skrivtid 8:15-11:15 måndagen 9 februari 2009 Tentamen består av 4 sidor Hjälpmedel: Utdelat formelblad. Räknedosa. Formelsamling Korrekt löst uppgift ger

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Areor, vektorprodukter, volymer och determinanter

Läs mer

lim 1 x 2 lim lim x x2 = lim

lim 1 x 2 lim lim x x2 = lim Moment 8.-8. Viktiga eempel 8.,8.4-6,8.8,8.-,8.5,8.0 Övningsuppgifter Ö8.a, Ö8.cdef,Ö8.a,e,f, Ö8.4cde, Ö8.5d, Ö8.0- Gränsvärden Definition. Funktionen f har gränsvärdet G då går mot om vi kan få f) att

Läs mer

Crash Course Envarre2- Differentialekvationer

Crash Course Envarre2- Differentialekvationer Crash Course Envarre2- Differentialekvationer Mattehjälpen Maj 2018 Contents 1 Introduktion 2 2 Integrerande faktor 2 3 Separabla diffekvationer 3 4 Linjära diffekvationer 4 4.1 Homogena lösningar till

Läs mer

Polynomekvationer (Algebraiska ekvationer)

Polynomekvationer (Algebraiska ekvationer) Polynomekvationer (Algebraiska ekvationer) Faktorsatsen 1. Pettersson: teori och exempel på sid. 21-22 Det intressanta är följande idé: Om man på något sätt (Vilket det är en annan fråga, se nedan!) har

Läs mer