Sjölunda Etapp 1b Del av Villa Giacomina 1:15 m.fl. Lidköpings kommun Bebyggelseetapp 1b. Geoteknik Utvärderingar, beräkningar och bedömningar

Transkript

1 Tel. -9 Sjölunda Etapp b Del av Villa Giacomina : m.fl. Lidköpings kommun Bebyggelseetapp b Geoteknik Utvärderingar, beräkningar och bedömningar PM 8-9- Ersätter helt tidigare PM8-- Arb.nr U77-

2 Uddevalla 8-9- Bohusgeo AB Per-Gunnar Larsson Ansvarig handläggare Tel direkt: -9 Bohusgeo AB Bastiongatan Uddevalla Tel.: -9 Fax: hemsida: bohusgeo.com Reg nr -- Mats Falck Handläggare Tel direkt: -9 Innehåll Text Sida -9 Sammanställning av skjuvhållfasthet Bilaga :-: Konsolideringsförhållanden (från tidigare etapp ) Bilaga : Utvärderad CPT-sondering enligt CONRAD Bilaga :-: Projekteringskarta och undersökningspunkter Bilaga Plan, markytans nivå och undersökningspunkter Bilaga Plan, jordlagertjocklek till sonderingsstopp i meter Bilaga Plan, djup till fasta ytlagrets underkant i meter Bilaga 7 Plan, siltig lera och lerig silt tjocklek i meter Bilaga 8 Plan, markradonmätning Bilaga 9 (9) Sjölunda Etappb, Del av Villa Giacomina : m.fl., Lidköpings kommun, Bebyggelseetappb MF ; D:\JOBB\7\U77-_Sjölunda etappb\pm89.indd Arb.nr U

3 Uppdrag På uppdrag av Lidköpings kommun, Samhällsbyggnad/Plan-Bygg har vi utfört en geoteknisk utredning för en andra utbyggnadsetapp kallad Etapp b, inom del av detaljplan "Sjölunda Etapp " i Lidköpings kommun. De fält- och laboratorieundersökningar som utgör underlag för denna utredning har tidigare redovisats i vår rapport "Sjölunda Etapp ". Undersökningarna har omfattat ett större område där den nu aktuella byggnadsetappen ingår som ett delområde. Syfte Undersökningen och utredningen syftar dels till att ge underlag för bedömning av lämplig grundläggning, nivåsättning, mm för enbostadshus, dels översiktligt beskriva de geotekniska förhållandena för en planerad gruppbebyggelse. Underlag Underlaget för de i denna PM redovisade utvärderingarna utgörs av: geoteknisk undersökning och utredning utförd av oss för "Sjölunda Etapp ", arb. nr U77. Undersökningsresultaten finns redovisade i en rapport, daterad Utredningen finns redovisad i en PM Plankarta och illustrationskarta 8, Detaljplan för Sjölunda etapp, upprättade i augusti av Lidköpings kommun, Samhällsbyggnad/Plan-Bygg. Projekteringskarta (förhandskopia "Draget" 8--) upprättad av Lidköpings kommun, Samhällsbyggnad/Mät-Kart. Ritning över gator och ledningar, etappb, förslagsritning: M--, M--, M--, daterade 8--, upprättade av FB Engineering AB. Va-plan, Sjölunda etapp B, benämnd ny översiktsplan 8, upprättad av Teknisk service, Lidköpings kommun. Va-ledningsprofiler, Sjölunda B, ritningar för sträckorna: --, 7-A, 7-8A, -, -A, -9, daterade mellan 7-- och 7--, upprättade av Teknisk service, Lidköpings kommun. Mark, vegetation och topografi Det planerade bebyggelseområdet är ca x m (ca 9 hektar) stort och gränsar i norr mot Sjölundavägen och i övriga väderstreck mot skogsmark och befintlig bebyggelse, se bilaga. Inom det planerade bebyggelseområdet utgörs marken av skogsmark, där skogen avverkades i samband med våra fältundersökningar. Bebyggelseområdet har indelas i dels en nordvästlig del, dels en sydöstlig del. Dessa åtskiljs av ett fastmarksparti kring den "Gamla" Sjölundavägen som sträcker sig i nordost - sydvästlig riktning, se bilaga. Inom den nordvästra delen sluttar markytan svagt åt nordväst, från "Gamla" Sjölunda vägen, och nivån varierar mellan ca +7. och ca +8.. Marken är "lokalt" sank och där marknivån är som lägst finns i dag en mindre damm, se bilaga och. Vid områdets sydöstra del är markytan inom huvuddelen av området relativt plan, med en nivån mellan ca +. och ca +.. Markytans nivå är högre i anslutning till fastmarkspartiet och "Gamla" Sjölundavägen, med en nivå +7 à +9. Inom fastmarkspartiet förekommer berg i dagen lokalt, se bilaga. Geotekniska förhållanden Den totala jordlagermäktighet varierar i de sonderade punkterna mellan ca. m och ca 8 m. De största jordmäktigheterna finns inom områdets nordvästra och sydvästra delar, se bilaga. Jordlagren utgörs från markytan i huvudsak av: vegetationsjord, lokalt fyllning eller torv fast ytlager lerig silt och siltig lera (saknas delvis) friktionsjord Sjölunda Etappb, Del av Villa Giacomina : m.fl., Lidköpings kommun, Bebyggelseetappb MF ; D:\JOBB\7\U77-_Sjölunda etappb\pm89.indd Arb.nr U (9)

4 Vegetationsjord, lokal fyllning eller torv Vegetationsjorden utgörs i huvudsak av humushaltig silt och har i regel en tjocklek av. à. m. Vattenkvoten har uppmätts till mellan ca % och ca %. I punkterna, 9 och har humushaltig silt påträffats på djup. à.7 m. Vattenkvoten har i dessa prov uppmätts till mellan ca % och ca %. Torv bedöms kunna finnas vid "lokala" sankmarkspartier, men omfattningen bedöms vara mycket begränsad. Torv har endast påträffats i punkt (se bilaga ), där den är ca. m tjock och har en uppmätt vattenkvot av ca %. I punkt har fyllning med en tjocklek på ca.7 m påträffats. Fyllningen utgörs i huvudsak av humushaltig sand med grusinblandning. Vattenkvoten har uppmätts till 7 %. Fyllning bedöms även kunna finnas i anslutning till skogsvägen inom den nordvästra delen, se bilaga. Fast ytlager Det fasta ytlagret utgörs enligt provtagningarna i huvudsak av torrskorpelera och torrskorpesilt. Torrskorpeleran är i regel siltig och torrskorpesilten lerig. Vattenkvoten varierar i regel mellan ca % och ca %. Inom de delar där det fasta ytlagret överlagrar lerig silt och siltig lera varierar djupet från markytan till det fasta ytlagrets underkant i regel mellan ca. m och ca. m, se bilaga 7. Enligt provtagningen som utförts inom fastmarkspartierna består de ytliga jordlagren i huvudsak av sandig silt och grusig silt. Det fasta ytskiktet är i regel mycket tjällyftande och starkt flytbenäget. Lerig silt och siltig lera Den leriga silten och den siltiga lerans tjocklek varierar mellan och ca m, se bilaga 8. Den leriga silten är delvis löst lagrad och förekommer ställvis inom den sydöstra delen av området. Under den leriga silten förekommer i regel den siltiga leran. Den siltiga leran är i regel halvfast och silt- och/eller sandskiktad. Lokalt förekommer även lös lera. Vattenkvoten varierar enligt provtagningarna mellan ca % och ca % i den lerig silten och mellan ca % och ca % i den siltiga leran. Konflytgränsen i den siltiga leran varierar mellan ca % och ca %. Skjuvhållfastheten och friktionsvinkel i den leriga silten har utvärderats från CPT-sonderingarna med datorprogrammet CONRAD. Skjuvhållfastheten varierar kraftigt, i regel mellan ca kpa och ca kpa. Friktionsvinkeln har utvärderats till mellan ca o och ca 8 o. Skjuvhållfastheten i den siltiga leran har bestämts dels med vingprovning, dels från CPTsondering. Skjuvhållfastheten varierar kraftigt, i regel mellan ca kpa och ca 7 kpa. Skjuvhållfasthetsbestämningarna kan delvis vara missvisande på grund av lerans rikliga siltinnehåll, vilket kan medföra en för låg uppmätt skjuvhållfasthet. Från CPT-sonderingarna har friktionsvinkeln i skikten av silt/sand i den siltiga leran utvärderats till mellan ca o och ca 8 o. Samtliga skjuvhållfastheter har korrigerats för konflytgränsen och sammanställts efter djup och nivå i bilaga : till :. Kompressionsförsök i ödometer har ej utförts inom det nu aktuella området. Kompressionsförsöken från punkterna och 8, belägen à m väster om det nu aktuella området, har använts för bedömning av lerans kompressionegenskaper. Kompressionsförsöken redovisas i bilaga : för dessa punkter. Den leriga silten och siltiga leran är mycket tjällyftande och starkt flytbenägen. Friktionsjord Friktionsjorden under leran och silten har inte undersökts närmare. Sonderingarna har i regel stoppat mellan ca. m och ca. m ned i friktionsjorden. Sonderingsstopp har till övervägande del erhållits mot förmodat berg eller block. Friktionsjorden bedöms vara fast lagrad och utgörs sannolikt av morän. (9) Sjölunda Etappb, Del av Villa Giacomina : m.fl., Lidköpings kommun, Bebyggelseetappb MF ; D:\JOBB\7\U77-_Sjölunda etappb\pm89.indd Arb.nr U

5 Geohydrologiska förhållanden Grundvattenmätningar har ej utförts inom området för den planerade bebyggelseetappen B. Mätningar har däremot utförts i punkterna, 8 och 9, belägna mellan ca m och ca m väster om det aktuella området. Dessa mätningar har i huvudsak utförts under perioden mars till november med mätintervall - ggr/månad. Mätningarna har visat att grundvattennivån som lägst varit belägen.7 à.9 m under markytan och som högst i nivå med markytan. Grundvattennivån i de tre punkterna uppvisar en likartad variation. Grundvattennivån bedöms inom den planerade etappen B, variera på ett likartat sätt. Prognoser av en lägsta grundvattenyta har tidigare utförts för punkt 8 (se PM 7-- 9). Prognoserna ger en grundvattenyta mellan ca. m och ca.7 m under markytan. Befintliga byggnader Befintliga byggnader saknas inom bebyggelseområdet. Planerad bebyggelse Inom den sydöstra delen planeras att byggas st enbostadshus. Byggnaderna avses att uppföras som -plans alternativt ½ planshus med garage. För gator och va-ledningar inom området pågår projektering. Geotekniska synpunkter på föreslagen utformning av dessa beskrivs under separat rubrik nedan. Inom den nordvästra delen är bebyggelsens omfattning och utförande ej bestämt. Enligt uppgift planeras en gruppbebyggelse med byggnader uppförda i eller plan. Släntstabilitet Släntstabiliteten inom och i anslutning till bebyggelseområdet bedöms vara tillfredsställande, såväl före som efter exploateringen. Grundläggning Grundläggningsrekommendationerna som lämnas nedan avser den sydöstra delen. Inom den nordvästra delen är omfattningen av den geotekniska undersökningen mindre än inom den sydöstra delen. Kompletterande undersökningar erfodras sannolik. Dessa utförs lämpligen när bebyggelsens utformning bestämts. Sydöstra delen Inom huvuddelen av området är jordlagren relativt fasta och viss belastning kan påföras utan att långtidssättningar utbildas. Inom området finns partier med siltig lera och lerig silt samt "fastmark", se bilaga 8. Områden med lerig silt och siltig lera Med ledning av kompressionsförsöken bedöms att den leriga silten och den siltiga leran tål ytterligare belastning på högst kpa utan att långtidssättningar utbildas. Kompressionsmodulerna över förkonsolideringstrycket (M L ) varierar mellan ca kpa och ca kpa. Vi bedömer att de planerade och ½ plans enbostadsbyggnaderna med tillhörande garage kan grundläggas på mark. Detta utföres lämpligen med kantförstyvad betongplatta eller markribbdäck, men även kryprumsgrundläggning kan väljas i vissa fall. Byggnaderna skall utformas och konstrueras så att mindre sättningsskillnader ( à cm) kan accepteras. Kantförstyvad platta och markribbdäck Följande bör uppfyllas vid grundläggning med med kantförstyvad platta eller markribbdäck: Uppfyllnader under byggnaderna och inom ytan till m från byggnaderna, begränsas till. m. Detta bedöms medföra att flertalet byggnader kan uppföras utan krav på kompensation med lättfyllning. Totala belastningen av byggnad och eventuell fyllning begränsas till maximalt kpa på överkant siltig lera. Vägglasten begränsas till maximalt kn/m. Kontroll av grundbrott under förstyvningar skall utföras. Sjölunda Etappb, Del av Villa Giacomina : m.fl., Lidköpings kommun, Bebyggelseetappb MF ; D:\JOBB\7\U77-_Sjölunda etappb\pm89.indd Arb.nr U (9)

6 Nedan lämnas ett förslag till utformning av grundläggning som bedöms ge tillräcklig böjstyvhet för att kunna utjämna eventuella sättningar. Avståndet från grundplattans/ grundbalkarnas underkant till den leriga siltens och den siltiga lerans överkant har förutsatts var minst. m. Vid grundläggning med kantförstyvad platta bör denna var minst. m tjock och armeras med nät φ 8 s i överkant. Balkar utförs minst mm breda och mm höga inklusive plattan samt armeras med φ överkant och i φ underkant. Bygelarmering i balkar φ 8 s. Vid grundläggning med markribbdäck föreslås att detta utföres med balkar, minst mm höga (inklusive platta) och mm breda, med en delning av maximalt c-c mm i båda riktningarna. Balkarna armeras med φ i underkant. Plattan utförs minst mm tjock och armeras med φ 8 s nät i överkant. Förstyvningar erfordras under bärande väggar, pelare, koncentrerade laster som exempelvis braskaminer, mm. Angiven armering avser generellt armeringbehov för att kunna uppta de moment och tvärkrafter som bedömts kunna uppkomma för "normala" belastningsfall (linjelast maximalt kn/m). Vi bedömer att den föreslagna armeringen täcker in utförandet av de flesta enbostadsbyggnader, men kontroll av grundkonstruktionen bör utföras om belastningarna är ojämna, exempelvis vid pelarlaster. Om betongplattorna utföres så att överytan blir synlig eller om golvbeläggning av klinker eller natursten avses användas, kan extra krymparmering komma att erfordras för att begränsa krympsprickor. Betongkvalité har förutsatts vara C/ och täckskikt mm. Observera att ökad betongkvalité och ökat täckskikt medför ökat krav på armering för begränsning av krympsprickor. Kryprumsgrundläggning Under vissa förutsättningar kan även kryprumsgrundläggning utföras. Kryprumsgrundläggning bör endast utföras i de fall då avståndet från grundbalkarnas underkant till den leriga siltens och den siltiga lerans överkant är. m eller mer. Totala belastningen av byggnad och eventuell fyllning begränsas till maximalt kpa på överkant lerig silt och siltig lera. Kontroll av grundbrott under grundbalkar skall utföras. Följande förutsättningar gäller: Uppfyllnader inom ytan till m från byggnaderna, begränsas till. m. Grundmurar utföres av minst skift med lättklinkerblock som armeras i samtliga fogar. Grundbalkarna utföres med mm bredd, mm höjd och armerad med minst φ i över- och underkant. Varje lättklinkerskift förutsätts ha en höjd av mm inklusive fog. Utvändig sockelhöjd maximalt mm. Maximal linjelast på överkant grundmur är kn/m. Områden med fastmark och berg Inom områden med fastmark varierar den totala jordlagertjockleken mellan ca.7 m och ca m och den leriga silten och den siltiga leran saknas helt. Inom tomterna vid Draget och Ljustret är jordlagertjockleken liten,7 á,8 m. Beroende på höjdsättningen av tomterna kan eventuellt sprängning bli aktuell. Vi bedömer att de planerade bostadshusen och garagen inom områden med fastmark och berg kan grundläggas med kantförstyvade betongplattor eller med kryprumsgrund på de naturliga jordlagren eller på packad sprängbotten. Alternativt kan grundläggning utföras med plintar nedförda till berg. Följande rekommendationer bör uppfyllas: Jämna grundläggningsförhållanden skall eftersträvas varvid grundläggning delvis på berg och delvis på befintlig jord ej bör utföras. Det kan bli aktuellt att skifta ut befintliga jordmassor ned till berget mot fyllning av bergkross som packas. Vid grundläggning på sprängbotten skall undersprängning och packning utföras. (9) Sjölunda Etappb, Del av Villa Giacomina : m.fl., Lidköpings kommun, Bebyggelseetappb MF ; D:\JOBB\7\U77-_Sjölunda etappb\pm89.indd Arb.nr U

7 Dimensioneringsförutsättningar Dimensioneringen av grundkonstruktioner skall göras för geoteknisk klass (GK) enligt BKR. De nedan redovisade dimensioneringsvärdena baseras på följande partialkoefficienter för jorden (γ m ): modul=., tanφ=. och övriga hållfasthetsparametrar=.8. Följande dimensionerande värden bedöms som lämpliga vid grundläggning på den leriga silten och den siltiga leran: Torrskorpelera: korrigerad skjuvhållfasthet C ud = kpa kompressionsmodul M = kpa Torrskorpesilt: friktionsvinkel φ d = o elasticitetsmodul E d = kpa Lerig silt: friktionsvinkel φ d = o elasticitetsmodul E d = kpa Siltig lera: skjuvhållfasthet C ud = kpa överkonsolidering = kpa kompressionsmodul M d = 8 kpa Grundvattenytan förutsätts kunna variera från à m under markytan och upp till i nivå med dräneringen. Om de planerade byggnaderna ger relativt jämn belastning till jordlagren, bedömer vi att det ej erfordras någon bruksstadieanalys. Schaktbottenbesiktning skall utföras av geotekniskt sakkunnig, dels för att säkerställa att vegetationsjord, torv och eventuell "dålig" fyllning bortschaktats, dels för att kontrollera att schaktbotten ej är störd eller tjälad. Det fastare ytskiktet är på grund av sitt rikliga siltinnehåll till stora delar kraftigt kapillärsugande och flytbenäget, varför det är mycket viktigt att det kapillärbrytande skiktet utförs på ett riktigt sätt. En fiberduk bör utläggas mellan den naturliga jorden och det kapillärbrytande skiktet/dräneringen, så att den siltiga jorden ej kan tränga in. Silten i det fastare ytskiktet är vanligen rik på järnföreningar som vid syretillförsel fälls ut i dräneringsledningar, varför dessa bör utformas så att spolning och rengöring kan ske. Det fastare ytskiktet är på grund av sitt rikliga siltinnehåll till stora delar mycket tjällyftande. Behovet av tjälisolering skall kontrolleras. Bostadshusen bör utföras radonskyddande, se åtgärder under rubrik markradon nedan. Markradon Markradonmätningar har utförts i punkter och värden på mellan ca kbq/m och ca kbq/m har i regel uppmätts. I punkt, inom den nordvästra delen, har ett högt värde på 87 kbq/m uppmätts. Mätningarna har sammanställts i bilaga 9. Vi bedömer att marken inom den sydöstra delen bör klassas som normalradonmark. Byggnader bör därför utföras radonskyddande. I fyllnings/dräneringslagret under byggnaderna föreslås ventilation av jordluft via särskilda dräneringsrör (jord-luftdrän) som utförs enligt principskisser som upprättats av Lidköpings kommun. Dränrören leds genom bottenplattan och kopplas till självdragsventilation. Radonmätning utförs efter färdigställande för att kontrollera radonhalten i inomhusluft. Vid behov kan en fläkt kopplas till "jord-luftdränerna" för att skapa undertryck under byggnaden. Genom detta förhindras att jordluft tränger upp i byggnaden och radonhalten bedöms härmed kunna sänkas till godkänd halt. Om grov friktionsjord påträffas i samband med schaktningsarbetena bör kompletterande markradonmätning utföras, se kompletterande undersökningar nedan. Detta gäller främst inom partier med fastmark. Inom den nordvästra delen har ett enstaka högt värde (punkt ) uppmätts som motsvarar högradonmark. Övriga mätvärden tyder på att området kan klassas som normalradonmark. Försök till kompletterande radonmätningar har utförts inom området, men förhindrats av en högt stående grundvattenyta. När bebyggelsens omfattning bestämts inom denna del bör kompletterande markradonmätning utföras, se kompletterande undersökningar nedan. Sjölunda Etappb, Del av Villa Giacomina : m.fl., Lidköpings kommun, Bebyggelseetappb MF ; D:\JOBB\7\U77-_Sjölunda etappb\pm89.indd Arb.nr U (9)

8 Infiltration och dränering För att ej minska grundvattenbildningen, erhålla viss rening av dagvattnet, ej påverka omkringliggande vegetation, mm bör infiltration utföras. Detta innefattar hela begyggelseområdet med tomter, gator, mm. En grundvattensänkning skulle begränsa möjligheten att påföra laster av byggnader och fyllningar. I våra rekommendationer för grundläggning, fyllningar, mm har förutsatts att infiltration utförs. Lidköpings kommun tillhandahåller bygganvisningar med principutförandet av infiltration och dränering inom tomtmark. Schaktning Under perioder med torr väderlek och lågt stående grundvattenyta bedöms schaktning för ledningar kunna utföras med släntlutning : à : till ett schaktdjup av à m och med släntlutning : till ett djup av ca m. För schakter som står öppna en längre tid bör ej brantare släntlutning än : väljas. Belastning av trafik, schaktmaski ner, schak tmassor mm förutsätts ej före komma närmare släntkrön än m. Vid schaktningsarbetena bör speciellt beaktas att jorden är flyt benägen. Vid nederbörd eller riklig vattentillrinning erfordras flac kare släntlutning och/eller erosionsskydd. Gator och va-ledningar De planerade gatunivåerna ligger i huvudsak mellan ca. m lägre och ca. m högre än befintliga marknivåer. Lokalt vid Reven är dock gatunivån ca. m högre än befintlig markyta, men jordlagren utgörs här av fastmark, så mer fyllning kan därför accepteras. De föreslagna gatunivåerna bedöms därmed vara relativt väl anpassade till området och möjligheterna för grundläggningen av de planerade byggnaderna. Va-ledningarna är planerade att förläggas i huvudsak på mellan ca. m och ca m djup under markytan. Bergschakt kommer att krävas ställvis. Vid anslutning till "Gamla Sjölunda vägen" är ledningarna lagda på relativt stort djup,. à. m under befintlig markyta. Längs denna del kommer bergschakt att behöva utföras. Detta bedöms kunna medföra att det finns risk för att grundvattennivån inom området kan sjunka till à m under ursprunglig marknivå om inga åtgärder vidtas. Denna bedömning baseras på att undersprängningen för ledningarna kan skapa sprickor och dräneringsvägar så att grundvattnet avsänks till i nivå med undersprängningens underkant. För att minska sprickbildningen bör sprängningen utföras "varsamt" och underborrningen minimeras. För att begränsa en grundvattensänkning i ledningsschakterna bör strömningsavskärande fyllningar av bentonitblandad sand utföras. Placeringen av tätskärmarna bestäms lämpligen i samråd med oss. De strömningsavskärande fyllningarna förhindrar emellertid ej en eventuell utdränering via sprickor i berget tillföljd av undersprängning. Om återfyllning utförs med relativt "tät jord" som exempelvis silt eller - mm stenmjöl, minskar eller försvinner behovet av strömningsavskärande fyllning. Förorenad mark Inom bebyggelseområdet utgörs marken i huvudsak av skogsmark, där skogen avverkats. Inom en mycket begränsad del, inom den nordvästra delen, har fyllning påträffats. Några uppgifter som tyder på att det varit någon verksamhet inom bebyggelseområdet som skulle kunna medföra föroreningar föreligger ej. De geotekniska provtagningarna som utförts inom området tyder inte på att föroreningar förekommer och området bedöms därför ej vara förorenat. 8 (9) Sjölunda Etappb, Del av Villa Giacomina : m.fl., Lidköpings kommun, Bebyggelseetappb MF ; D:\JOBB\7\U77-_Sjölunda etappb\pm89.indd Arb.nr U

9 Kompletterande undersökningar Nordvästra delen När bebyggelsens utformning bestämts bör sannolikt kompletterande geotekniska undersökningar utföras för att kunna utforma lämpliga grundläggningsrekommendationer. Sydöstra delen För att kontrollera grundvattnennivån inom den sydöstra delen av området föreslås att à öppna rör med filterspets installeras. Dessa installeras förslagsvis i ledningsschakterna i samband med byggande av ledningarna. Mätning förslås utföras ggr/månad under minst ett års tid, därefter tas beslut om ytterligare mätningar erfordras eller om åtgärder behöver vidtagas för att försöka förhindra en utdränering av grundvatten via ledningsschakterna. Vid schaktningsarbeten för grundläggning bör kompletterande markradonmätning utföras om grov friktionjord som grus eller morän påträffas. Sjölunda Etappb, Del av Villa Giacomina : m.fl., Lidköpings kommun, Bebyggelseetappb MF ; D:\JOBB\7\U77-_Sjölunda etappb\pm89.indd Arb.nr U (9)

10 Bilaga : Sjölunda Etapp B U77- Korrigerade värden Utvärderat av Mats Falck Bohusgeo AB F:\Jobb\7\U77-_sjölunda etappb\tau\alla-djup.tau :: Djup (m) Figur. Sydöstra delen, korrigerad skjuvhållfasthet sammanställd efter djup CPT: p WL: cpt CPT: p WL: cpt VB: WL: cpt CPT: p WL: cpt VB: WL: CPT: 8p WL: cpt VB: 8 WL: cpt Sjölunda EtappB, Del av Villa Giacomina : m.fl., Lidköpings kommun, Bebyggelseetapp B MF ; D:\JOBB\7\U77-_Sjölunda etappb\pmbilaga-.pmd Arb.nr U

11 Bilaga : Sjölunda Etapp B U77- Korrigerade värden Utvärderat av Mats Falck Bohusgeo AB F:\Jobb\7\U77-_sjölunda etappb\tau\alla-nivå.tau :8:9 Nivå Figur. Sydöstra delen, korrigerad skjuvhållfasthet sammanställd efter nivå CPT: p WL: cpt CPT: p WL: cpt VB: WL: cpt CPT: p WL: cpt VB: WL: CPT: 8p WL: cpt VB: 8 WL: cpt Sjölunda EtappB, Del av Villa Giacomina : m.fl., Lidköpings kommun, Bebyggelseetapp B MF ; D:\JOBB\7\U77-_Sjölunda etappb\pmbilaga-.pmd Arb.nr U

12 Bilaga : Sjölunda Etapp B U77- Korrigerade värden Utvärderat av Mats Falck Bohusgeo AB F:\Jobb\7\U77-_sjölunda etappb\tau\alla-djup.tau :: Djup (m) Figur. Nordvästra delen, korrigerad skjuvhållfasthet sammanställd efter djup CPT: p WL: cpt VB: WL: CPT: p WL: cpt CPT: p WL: cpt Sjölunda EtappB, Del av Villa Giacomina : m.fl., Lidköpings kommun, Bebyggelseetapp B MF ; D:\JOBB\7\U77-_Sjölunda etappb\pmbilaga-.pmd Arb.nr U

13 Bilaga : Sjölunda Etapp B U77- Korrigerade värden Utvärderat av Mats Falck Nivå Bohusgeo AB F:\Jobb\7\U77-_sjölunda etappb\tau\alla-nivå.tau :9: Figur. Nordvästra delen, korrigerad skjuvhållfasthet sammanställd efter nivå CPT: p WL: cpt VB: WL: CPT: p WL: cpt CPT: p WL: cpt Sjölunda EtappB, Del av Villa Giacomina : m.fl., Lidköpings kommun, Bebyggelseetapp B MF ; D:\JOBB\7\U77-_Sjölunda etappb\pmbilaga-.pmd Arb.nr U

14 Bilaga : Förklaring till konsolideringsdiagram De stora svarta cirklarna i figuren nedan markerar förkonsolideringstrycket enligt CRS-metoden (σ c). De små svarta cirklarna är 8 % av förkonsolideringstrycket (.8 x σ c) och markerar vid vilken effektivspänning man normalt brukar antaga att krypsättningar kan förväntas starta. För att kontrollera om detta antagande är rimligt utför vi i bland krypförsök där en och samma last fått belasta provet under ca vecka. Resultaten av dessa försök visar att krypningen i flera fall startar vid en lägre spänningsnivå än den "normalt" antagna (.8 x σ c). Vi har i denna undersökning ej utfört sådana krypförsök. Den blåa linjen i diagrammet motsvarar effektivspänningen vid en bedömd lägsta grundvattennivå. Sjölunda Etapp Punkt Arbetsnummer: U77 Porvattnets densitet är.8 t/m Porvattnets strömningshastigheten är. mm/år kpa GW.,8 x σ` c Förkonsolideringstryck σ` c ML=98 ML= ML=8 Effektivtryck hydrostatiskt tryck ML=7 Bohusgeo AB D:\Jobb\7\U77_sjölunda etapp\.dia ::8 Djup (m) Figur. Konsolideringsförhållanden i punkt. Sjölunda Etapp Punkt 8 Arbetsnummer: U77 Porvattnets densitet är.8 t/m Porvattnets strömningshastigheten är. mm/år kpa GW. ML= ML= ML= Bohusgeo AB D:\Jobb\7\U77_sjölunda etapp\8.dia ::8 Djup (m) Figur. Konsolideringsförhållanden i punkt 8. Sjölunda EtappB, Del av Villa Giacomina : m.fl., Lidköpings kommun, Bebyggelseetapp B MF ; D:\JOBB\7\U77-_Sjölunda etappb\pmbilaga-.pmd Arb.nr U

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37 Bilaga Ungefärligt läge för Damm RYSSJAN (9) NORDVÄSTRA DELEN SYDÖSTRA DELEN SÅTEKROKEN 7 9 Regn 9 Virvelvinds- bågs- vägen 7 vägen 8 9 DRAGET NOTBÅGEN vägen VILLA GIACOMINA : LJUSTRET Sjöbris- 9 METSPÖET NÄTET 7 REVEN NASENBORG :9 LED LED : Undersökningspunkt 8 EGENSTORP : 9 Markytans nivå (interpolerad från borrpunkter) Sjölunda Etapp b Detaljplan Lidköpings kommun Markytans nivå och undersökningspunkter Skala : (format A) Arb. nr. U Markyta.srf sekt, bl,, xmin=7, xmax=7, ymin=99, ymax=9

38 Bilaga METSPÖET.7 LJUSTRET Sjöbris NORDVÄSTRA DELEN SYDÖSTRA DELEN. Berg i dagen. vägen DRAGET.7 vägen NÄTET Jordlagertjocklek till sonderingsstopp i meter RYSSJAN.. 9 (9) Berg i dagen Regn SÅTEKROKEN. vägen Virvelvinds- bågs-. 7 NOTBÅGEN REVEN NASENBORG LED : :9 EGENSTORP. VILLA GIACOMINA. LED Sjölunda Etapp b Detaljplan Lidköpings kommun : Jordlagertjocklek : Skala : (format A) Arb. nr. U Totaljordlagertjocklek.srf sekt, bl,, xmin=7, xmax=7, ymin=99, ymax=9

39 7.7. Bilaga LJUSTRET METSPÖET Sjöbris Djup från markytan till det fasta ytlagrets underkant i meter NORDVÄSTRA DELEN SYDÖSTRA DELEN. Berg i dagen. vägen DRAGET.7 vägen NÄTET..8.. RYSSJAN.. 9 (9) Berg i dagen Regn. SÅTEKROKEN vägen Virvelvinds- bågs NOTBÅGEN REVEN NASENBORG LED : :9 EGENSTORP Sjölunda Etapp b Detaljplan Lidköpings kommun VILLA GIACOMINA LED Fast ytlager : : Skala : (format A) Arb. nr. U Fastytlager.srf sekt, bl,, xmin=7, xmax=7, ymin=99, ymax=9

40 7.. Bilaga NORDVÄSTRA DELEN SYDÖSTRA DELEN Berg i dagen 8 vägen 9 7 DRAGET Sjöbrisvägen LJUSTRET 7.7 METSPÖET NÄTET Den siltiga lerans och leriga siltens tjocklek i meter.9.9 RYSSJAN. 9 (9) 9 8 Berg i dagen Regn 9..7 SÅTEKROKEN vägen Virvelvinds- bågs NOTBÅGEN REVEN 7 LED.8 NASENBORG : :9 EGENSTORP Sjölunda Etapp b Detaljplan Lidköpings kommun VILLA GIACOMINA LED Siltig lera och lerig silt : : Skala : (format A) Arb. nr. U Löslera-karta.srf sekt, bl,, xmin=7, xmax=7, ymin=99, ymax=9

41 7 9 Bilaga METSPÖET Sjöbris LJUSTRET Uppmätt markradon i kbq/m 8 NORDVÄSTRA DELEN SYDÖSTRA DELEN 9 Regn bågs- vägen DRAGET vägen NÄTET EGENSTORP 9 9 (9) 7 SÅTEKROKEN 8 Virvelvinds- 7 : 9 RYSSJAN vägen 7 NOTBÅGEN 8 REVEN LED NASENBORG :9 Sjölunda Etapp b Detaljplan Lidköpings kommun Markradon Markyta.srf sekt, bl,, xmax=7, ymax=9 VILLA GIACOMINA LED : Skala : (format A Arb. nr. U :