Verksamhet. Årlig plan för Johannes Petri skola (JP) omfattar: Förskoleklass, grundskola, fritidshem och Klubbens verksamhet.

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. AcadeMedia AB:s policy är att inga former av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling tolereras. Alla elever ska garanteras en god utbildning i en trygg miljö. Verksamhet Årlig plan för Johannes Petri skola (JP) omfattar: Förskoleklass, grundskola, fritidshem och Klubbens verksamhet. Planen är giltig ett år och gäller under nedanstående period Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Engagemang, Glädje och Lärande i Trygg Miljö All verksamhet på Johannes Petri Skola ska genomsyras av visionen och inkludera ett normkritiskt förhållningssätt i organisation, dagligt bemötande och undervisning. På Johannes Petri skola ska alla känna sig trygga och sedda. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.

2 Främjande av trygghet och likabehandling i vardag och undervisning Främja likabehandling och trygghet i vardagen bygger på det dagliga förhållningssättet och bemötandet mellan alla som samverkar i skolan (elever, personal och vårdnadshavare). Vi arbetar kontinuerligt för att utveckla det främjande, förebyggande och åtgärdande trygghets- och likabehandlingsarbetet. En del handlar om att förstärka och uppmuntra positiva normer-/relationer-och beteenden på organisations- grupp- och individnivå. Fördjupning av normkritik i undervisningen I syfte att motverka diskriminering och kränkningar på organisatorisk, grupp och individnivå arbetar JP för att fortsätta utveckla ett normkritiskt förhållningssätt i vardag och undervisning via personalmöten, ämneskonferenser, elevernas trygghetsgrupp, skolråd och externa kanaler. Normkritik handlar om att göra organisation, personal och elever medvetna om sina egna, skolans- och samhällets normer samt hur dessa uttrycker sig i vår vardag och undervisning. Genom att synliggöra och tillsammans ifrågasätta de normer som riskerar att kränka och diskriminera utifrån gällande diskrimineringsgrunder arbetar vi för att främja en trygg skola för alla. I år fortsätter vi att tillsammans arbeta för att utveckla det normkritiska arbetet. Terminshjul för hela skolan samt fritidshem/klubbens verksamhet Under läsåret 17/18 arbeta med implementering av terminshjulet. Syftet med terminshjulet är att göra gemensamma trygghetsskapande insatser i skolan och skapa möjlighet för att arbeta ämnesövergripande och normkritiskt. Målet för 17/18 är att all personal ska ha kännedom om och arbeta utifrån nedanstående teman i det vardagliga arbetet, ex under mentorstid eller i ordinarie undervisning. Jag & Gruppen Gruppstärkande, bygga relationer och grupp, lära-känna, synliggöra gruppnormer. Presentation av skolans allmänna ordningsregler/förväntansdokument. Vid behov skapa mer specifika trivsel-ordningsregler- och förhållningssätt för olika åldersgrupper inom arbetslaget. Involvera berörda elever i framtagandet och presentera det för vårdnadshavare. Rättigheter & Skyldigheter Mänskliga rättigheter, FN, hbtq, rasism, digitala rättigheter/skyldigheter med mera. Relationer, jämställdhet & samlevnad Fördjupning av jag och gruppen, sex- och samlevnad, puberteten, utveckling, relationen till mig själv och andra. Kroppsspråk, blickar etcetera. Utifrån ett breddat perspektiv på sex- och samlevnad med utgångspunkt i alla åldrar via ämnesundervisningen. Vår organisation och ansvaret för trygghetsarbetet Ett framgångsrikt trygghets- och likabehandlingsarbete bygger på att alla som verkar i skolan samverkar och håller arbetet levande genom att ständigt kritiskt granska, utvärdera och följa upp arbetet på samtliga nivåer. Ledningsgrupp & personalens trygghetsgrupp Trygghetsgruppen består av samlad kompetens från skolans ledningsgrupp, EHT och pedagoger från arbetslagen på skolan. Medverkande pedagoger kan vid behov få utökat planeringstid vikt för trygghetsarbete, utöver ordinarie mötestid 50 min/vecka. Trygghetsgruppen har som uppgift att sammanställa den årliga planen och driva det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet utifrån den tillsammans med övrig personal, elever och vårdnadshavare. Trygghetsgruppens medlemmar kan vid behov involveras i utredning, samtal och uppföljning av kränkande behandling. Trygghetsgruppen har regelbundna möten varje vecka där tid avsätts för att arbeta med den årliga planen, pröva övningar, leta material och praktiskt utveckla terminshjulet samt gå igenom aktuella trygghetsärenden. Årets fortbildning inom trygghetsgruppen: Seminarium Säkra varje unge 12/9-17: angående sexuella övergrepp på barn, säkert internetanvändande och arbetet med att motverka barnpornografi och grooming på nätet.

3 Trygghetsgruppen ska under läsåret 17/18 arbeta för att synliggöra och förtydliga terminshjulet, för all personal på skolan, så att dess teman kan genomsyra hela skolans verksamhet. Syftet är att utveckla det normkritiska arbetet i ämnesundervisningen, minska diskriminering och kränkningar och öka tryggheten på JP. Skolledningen arbetar för att utveckla formerna för skolråd i syfte att förbättra samverkan med vårdnadshavare kring skolans trygghetsarbete. Samtliga skolråd ska innehålla en punkt där vårdnadshavare får vara delaktiga i aktuella trygghetsfrågor. Elevernas trygghetsgrupp/elevråd Elevrepresentanter (lottas bland intresserade) i åk 1-9 träffas kontinuerligt ca 1-2 ggr/månad uppdelat i åldersgrupper tillsammans med en trygghetsgruppsmedlem i respektive arbetslag. Gruppens huvuduppgift är att komma med förslag till det främjande och förebyggande arbetet och att vara en länk mellan klassen och trygghetsgruppen/elevrådet. Grupperna önskar arbeta mer med att lyfta frågor och göra sig och trygghetsfrågorna mer synliga på skolan via klassråd, aktiviteter, blogg, filmer och sin egen hemsida (JPT). All personal på skolan All personal involveras i framtagandet av den årliga planen: Tar del av kartläggningsresultat och ger förslag till förebyggande åtgärder. All personal ska arbeta utifrån planens innehåll och medverka vid uppföljning via arbetslagsmöten, ämneskonferenser och personalkonferenser. Tar ansvar för att implementera terminshjulet och aktivt arbeta med ett normkritiskt förhållningssätt i ämnesundervisningen/ mentorstid/ under fritids/klubben Vårdnadshavare och övriga Fortsatt utökat samarbetet med vårdnadshavare i trygghetsfrågor via skolråd, klassmöten och externa kanaler (hemsidan). Erbjuds medverkan vid öppen föreläsning för vårdnadshavare tillsammans med personal under hösten (Circonova).. Insatser för att främja trygghet och likabehandling på JP Vi arbetar kontinuerligt för att förstärka och uppmuntra positiva och goda normer/relationer/beteenden på organisations- grupp- och individnivå. Ett främjande arbete ska bedrivas systematiskt och långsiktigt och vara en del av det vardagliga arbetet. Insatser som syftar till att främja trygghet och likabehandling på JP är: Bestämda platser eller bord i matsalen för alla elever. Närvarande personal som äter med eleverna. Personal ansvarar alltid för indelning vid grupparbeten och klassrumsplaceringar. Schemalagda raster och positioner med synliga rastvärdar med reflexväst (personal gör exempelvis lagindelning på fotbollsplanen och agerar domare, gärna över klass- och årskursgränser). Matsalen serverar alternativa rätter för allergiker och önskemål utifrån religiösa skäl. Caféverksamhet som utgör mötesplats för personal och elever i de äldre årskurserna. Storsamlingar, åldersmixade aktiviteter, idrottsdagar, temadagar, traditioner (exempelvis gemensamt firande av FN-dagen), externa föreläsare och kulturutbud, skolavslutningar med mera. Varje mentor ansvarar för att regelbundet genomföra klassråd. Under klassrådet ges tillfälle att ta tempen på klassen och arbeta både främjande och förebyggande med trygghet och likabehandlingsfrågor. Lägerskola vid terminsstart åk 6 (övernattning) samt i åk 8 i syfte att skapa god sammanhållning.

4 Mentorer genomför samarbets och gruppstärkande övningar kontinuerligt i syfte att öka känsla av samhörighet och skapa ett tryggare gruppklimat. Beställning av normkritisk litteratur till trygghetsgruppen och arbetslagen ht-17, med ett fokus på språkbruk. Konkreta främjande insatser utifrån diskrimineringsgrunderna: Kön Klassrumsplaceringar och gruppindelningar görs av ansvarig pedagog utifrån behov (ej utifrån kön.) Tillgång till könsneutrala toaletter (exempelvis: Sitt-och-stå toaletter.) Som personal vara medveten så att förhållningssätt, exempel och språkbruk som används i undervisning och vardagligt förhållningssätt inte återskapar könsnormativa eller stereotypa mönster. Vi talar könsneutralt, använder förnamn och ej slentrianmässigt grabbar tjejer Vi undviker att befästa normer kring hur tjejer/ killar är Uppmuntra användning av könsneutralt pronomen i undervisning och vardag. Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi utgår från att att vår skola består av en brokig skara elever med olika könsidentiteter Som personal vara medveten så att exempel och språkbruk som används i undervisningen och vardagligt förhållningssätt inte återskapar könsnormativa eller stereotypa mönster och uttryck. Uppmuntra användning av könsneutralt pronomen i vardag och undervisning.elev som ber om det tilltalas/benämns med könsneutralt pronomen hen. Bemöta hbtq-fobiskt skämtande och jargonger. Etnisk tillhörighet Som personal vara medveten om att exempel och språkbruk som används i undervisningen inte kränker en viss etnisk tillhörighet eller skapar ett vi och dom. Vi synliggör normer och inkluderar det normbrytande, vi talar om normer (exempelvis: kön, sexuell läggning, funktionalitet, hudfärg med mera ) och inkluderar det normbrytande på ett naturligt sätt i vardag och undervisning. Religion eller annan trosuppfattning Vi utgår från att att vår skola består av elever med olika religioner. Undervisning i religion lyfter specifikt fram olika religioner och trosuppfattningar. Funktionshinder Vi utgår från att att vår skola består av elever med olika funktionaliteter. Säkerställer att skolans lokaler, undervisning och vardag anpassas för att inkludera alla. Synar normer kring inlärning. Sexuell läggning Vi utgår från att att vår skola består av elever med olika sexualiteter. Som personal vara medveten om att exempel och språkbruk som används i vardagligt förhållningssätt och undervisning inte förstärker heteronormen. Synliggör och ifrågasätt normen. Bemöta hbtq-fobiskt skämtande och jargonger. Vi synliggör normer och inkluderar det normbrytande, vi talar om normer (exempelvis: kön, sexuell läggning, funktionalitet, hudfärg med mera ) och inkluderar det normbrytande på ett naturligt sätt i vardag och undervisning. Ålder Som personal vara medveten om att exempel och språkbruk som används på skolan inte diskriminerar på grund av ålder eller befäster stereotyper utifrån ålder.

5 För att säkerställa att ovanstående främjande insatser implementeras i verksamheten ska likabehandlingsfrågor kontinuerligt diskuteras vid personalmöten, ämneskonferenser, arbetslagsmöten, i trygghetsgrupperna samt tas upp vid elevråd under mentorstid. Arbetet med mot diskriminering ska kontinuerligt kartläggas, analyseras, åtgärdas och utvärderas. Ansvariga: All personal ansvarar för att arbeta utifrån den årliga planens främjande insatser. Trygghetsgruppen och respektive medlemmar i personalens trygghetsgrupp ansvarar för uppföljning av ovanstående i respektive arbetslag samt vid ämneskonferenser. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.

6 Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Kartläggning - tillvägagångssätt och resultat Förra årets plan samt tryggheten på skolan har utvärderats av personalens trygghetsgrupp i samråd med skolans ledningsgrupp, elevernas trygghetsgrupp, övrig personal och *Friends. * Ideell organisation som arbetar förebyggande mot kränkningar och mobbning Utvärderingen har skett genom Diskussion och analys inom trygghets- och ledningsgrupp kring resultat tillsammans med Friends. Intern utvärdering i personalens och elevernas trygghetsgrupp. Jämförande av elevernas och personalens kartläggningsresultat från tidigare år med koppling till resultat av genomförda åtgärder. Den jämförda kartläggningen bygger på enskilda anonyma enkäter från Friends som alla elever fått fylla i, anpassad till olika åldersgrupper och all personal. Även kartläggningsresultat från fritids och klubbens verksamhet (genom egen utformad enkät via trygghetsgruppen) har jämförts. Planens innehåll och trygghetsarbetet generellt har utvärderats genom personalenkät i grupp inom arbetslaget. Utvärdering av planens alla delar (främjande, förebyggande och åtgärdande) har utvärderats nedan: Resultat av föregående års planerade insatser och åtgärder Generellt uppger eleverna på JP att de är trygga i sina klasser, att stämningen på skolan är bra och att de har vuxna på skolan som de kan prata med om något händer. De kränkningar som förekommer är främst verbala och handlar oftast om intresse, utseende, aktiviteter och relationer snarare än diskrimineringsgrunder. Antalet kränkningsanmälningar är detsamma som föregående år och visar att pedagogerna fortsatt är uppmärksamma och agerar enligt planen när kränkningar sker. Dock visar kartläggningarna att eleverna fortfarande inte alltid vet vem de ska vända sig till om en kränkning sker, vilket synliggör behov av ytterligare insatser. Friends kartläggning visar att det finns stora interna skillnader mellan de olika årskurserna. Åk 7-9 fortsätter att förbättra sina resultat generellt medan åk 3-6 visar på försämringar gällande både bemötande, agerande och tillgänglighet samt otrygga platser. F-2 har fortsatt små förbättringar på flera områden och uppvisar goda resultat. Generella och specifika resultat av förra årets främjande insatser Utvärderingen och kartläggningens resultat visar att personalens och elevernas medvetenhet kring och delaktighet i trygghetsarbetet via årlig plan är fortsatt god. Arbetslagen har i syfte att motverka diskriminering och kränkningar i enlighet med planen arbetat utifrån ett normkritiskt förhållningssätt vilket syns i det vardagliga arbetet genom gruppindelningar, klassrumsplaceringar, granskning av arbetsmaterial, synliggörande av normer vid diskussioner i olika ämnen och kring språkbruk etc. Detta avspeglas hos eleverna som visar hög medvetenhet kring normkritik vid samtal på individ och gruppnivå. Kartläggning visar att de kränkningar som eleverna upplever precis som föregående år framförallt utgår ifrån annat än diskrimineringsgrunderna, ex fritidsintressen, klädstil, musikstil osv. Dock finns det ett fåtal elever som menar att kränkningarna har handlat om kön, etnicitet och funktionsnedsättning. Även sexuella trakasserier förekommer( åk 3-9) och behöver fortsatta aktiva åtgärder. Utvärderingen visar att terminshjulet är uppskattat och välkommet men behöver förtydligas ytterligare för att alla ska ha kännedom om och kunna planera in sitt arbete efter det. Personalens trygghetsgrupp har en tydlig funktion på skolan vilket arbetslagens utvärderingar vittnar om. Ett ökat antal elever väljer också att prata med annan personal på skolan samt

7 elevhälsan om de blir kränkta. Dock finns fortfarande behov av utveckling kring drivandet av det främjande, förebyggande och akut åtgärdande i respektive arbetslag. Även kommunikationen mellan arbetslag, ledningsgrupp, trygghetsgrupp och elevhälsan behöver utvecklas vilket framgår i utvärderingen. Föreläsningen Digitala mötesplatser levde inte upp till förväntningarna och flertalet pedagoger menar att de vill och behöver utveckla det främjande arbetet kring kränkningar på nätet. Kartläggningen visar att upplevelser av att bli kränkt på nätet framförallt återfinns i åk 3-9 vilket ger en tydlig bild av att det främjande och förebyggande arbete bör ske tidigt. Elevernas trygghetsgrupp har under föregående år slagits ihop med elevrådet. Det upplevs i diskussioner som positivt av både elever och personal. Dock efterfrågas bättre kommunikation mellan elevråd och klassråd samt återkoppling från ledning kring de frågor som drivs av gruppen. Kartläggningen visar att en relativt stor del av eleverna känner till innehållet i likabehandlingsplanen och känner att de har haft möjlighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. Resultaten har inte förändrats märkbart sedan Dock behöver elever och personal involveras och informeras ytterligare om våra rutiner vid kränkande behandling. Vår strävan är att alla på skolan ska ha kännedom om rutinerna. Utvärderingar och kartläggningar synliggör ett fortsatt behov av att utveckla samverkan mellan de olika arbetslagen och elever i olika åldersgrupper. Personal och elever önskar fler gemensamma aktiviteter och traditioner där hela skolan samverkar, ex faddersystem, FN-dag, jul och skolavslutning etc. De åtgärder som föregående års plan innehöll på detta plan blev av olika anledningar inte verkställda fullt ut. Detta är ett utvecklingsområde. Vem är ansvarig och när ska det genomföras? Förebyggande åtgärder i förra årets plan I föregående års kartläggningsresultat framkom det att majoriteten av våra elever trivdes och kände sig trygga. Kartläggningarna synliggjorde dock behov av att öka upplevelsen av trygghet inom två huvudområden: Bemötande, agerande och tillgänglighet Otrygga platser Med utgångspunkt i ovanstående huvudområden planerades förebyggande åtgärder utifrån specifika åldersgruppers behov och kartläggningsresultat. Resultaten nedan har tagits fram genom jämförelse av kartläggningsresultat 2016 med resultaten 2017 med koppling till förebyggande åtgärder. Generella resultat av förra årets förebyggande samt åtgärdande insatser De generella åtgärder som finns i planen för att arbeta förebyggande gällande bemötande, agerande och tillgänglighet är relativt svåra att utvärdera och mäta. Kartläggningarna visar att eleverna upplever skillnader i förhållningssätt mellan de olika arbetslagen/årskurserna. Nya eller förbättrade kommunikationsvägar efterfrågas. Elever och personal önskar en ökad samsyn gällande regler, förhållningssätt och rutiner. Generellt har förebyggande åtgärder kring otrygga platser gett goda resultat och få elever upplever specifika platser som otrygga. Resultaten skiljer sig dock mellan åldersgrupper. Toaletterna är fortsatt den mest otrygga platsen på JP och trots att specifika insatser gjorts i alla stadier visar kartläggningen en relativt konstant andel otrygga. Även omklädningsrummen upplevs som fortsatt relativt otrygga av elever i alla årskurser. Friends kartläggning synliggör och bekräftar de svårigheter som upplevts i arbetet med förra årets år 6. Generellt upplever eleverna i år 6 stora brister i bemötande, agerande och tillgänglighet bland personalen och känslan av otrygghet är markant i jämförelse med övriga elever på skolan. Även elever som upplever att de är långvarig utsatta och mobbade har ökat i denna målgrupp, vilket specifikt föranleder aktiva främjande och förebyggande åtgärder för denna elevgrupp. Kartläggningen och de kränkningsanmälningar som inkommit under föregående år visar att diskriminering utifrån etnisk bakgrund, kön, sexuell läggning och funktionsnedsättning förekommer bland eleverna och har ökat något generellt på skolan även om resultatet skiljer sig åt mellan åldersgrupperna.

8 Fritidshemmets & Klubbens verksamhet har kartlagts och utvärderats separat i en ny enkätundersökning. Denna visar på mycket hög trygghet, men synliggör även i likhet med Friends undersökning behov av förbättringsområden kopplade till bemötande, agerande och tillgänglighet samt otrygga platser. Även här visar specifikt åk 3 och klubben på ett högre antal otrygga elever i jämförelse med andra årskurser. Åldersspecifika resultat av förra årets förebyggande samt åtgärdande insatser Åk F-2 Kartläggning av F-2 har genomförts våren 15, 16 och 17 vilket gör att resultaten kan jämföras över tid för målgruppen. BE MÖTANDE, AGERANDE OCH TILLGÄNGLIGHET En mycket hög andel elever uppger att de trivs i sin klass och har en vän. Samma antal elever upplever rädsla för ensamhet på rasten (18%) som föregående år. De förebyggande åtgärder som föregående års plan avsåg genomföra som ex styrda rastlekar, fadderverksamhet, åldersblandade aktivitetsdagar samt uppföljning av raster har endast genomförts delvis. Elever och pedagoger önskar utveckla detta vidare ( se förebyggande arbete). Något färre elever upplever att det finns en vuxen som de kan prata med om viktiga saker. En mycket hög andel av eleverna uppfattar dock att det finns någon personal på skolan som man kan prata med om viktiga saker även om något färre tycker det i jämförelse med tidigare år. Kartläggningen visar sammanfattande gällande bemötande, agerande och tillgänglighet från personalens sida att eleverna har samma eller en något försämrad upplevelse gällande tillgänglighet/bemötande. Pedagogerna upplever att de gör tydliga markeringar när något har hänt men önskar ökad tydlighet kring vad som är mentorer och fritidspersonalens roll i trygghetsarbetet. Trygghetsgruppsrepresentanterna har inte presenterats sig hos eleverna i åk F-2 vilket är önskvärt. OTRYGGA PLATSER TOALETTER I jämförelse med tidigare år känner sig något färre elever otrygga på toaletten. Detta kan tolkas som att de förebyggande åtgärder som genomfört har haft viss effekt, men att behov av fortsatta insatser behövs. OMKLÄDNINGSRUM Samma antal elever upplever omklädningsrummet som en otrygg plats i jämförelse med föregående kartläggning. Detta trots att personal alltid är närvarande, att det finns markeringar var eleverna ska byta om och att eleverna har bestämda platser. Det finns ganska stora skillnader i trygghet mellan årskurserna vilket är viktigt att ta med sig i det kommande förebyggande arbetet. PLATSER FÖR RASTVERKSAMHET Fler elever upplever skolgården som en trygg plats och kapprum och korridorer uppvisar samma antal trygga. Att eleverna upplever skolgården som en tryggare plats än tidigare kan ses som ett resultat av ett tydligt rastschema för personalen där otrygga platser på skolgården markeras. Kontinuerligt arbete på klassråd /elevråd kring skolgårdsfrågor kan också bidra till att otrygga platser på skolgården ses som mindre otrygga. MATSALEN Något fler antal elever som känner sig otrygga i matsalen. Platsen upplevs som den tredje mest otrygga. Personalens utvärderingar signalerar om behov av ökad struktur på organisationsnivå. Åk 3-6 Kartläggningen av Friends visar med stor tydlighet att tryggheten för elever i åk 3-6 har försämrats och att resultaten framförallt kan kopplas till år 6. Redan under ht-16 stod det tydligt att målgruppen hade behov av extra stöd och av både externa och interna insatser. Då skolan sedan tidigare vet att

9 åk 6 behöver insatser för att arbeta ihop klasserna genomfördes inledningsvis en planerad hajk. Därefter har även flertalet andra åtgärder riktats mot årskursen utifrån behov varav ex extrainsatta föräldramöten, trygghetssamtal i grupp, flertalet utredningar och handlingsplaner, eht-möten, externa kontakter med ex Polarna i Nacka kommun, organisatoriska förändringar i rastscheman och schemabrytande aktiviteter för att främja samspelet lärare-elever. Tyvärr har inte aktiviteterna sammantaget gett önskat resultat.orsakerna kan ses på flera olika nivåer. Ett flertal pedagoger har varit sjukskrivna eller slutat och årskursen fick under en period många olika vikarier. Under året skedde även ett planerat rektorsbyte vilket alltid påverkar personalen och arbetet i stort. Inför läsåret 17/18 finns ett antal nya planerade åtgärder specifikt för denna årskurs. Vid nedanstående utvärdering har det varit nödvändigt att synliggöra skillnaderna mellan årskurserna 3-6, då de i vissa frågor skiljer sig markant åt. BEMÖTANDE, AGERANDE OCH TILLGÄNGLIGHET En något större andel elever i åk 4 känner sig trygga på skolan medan åk 5 ligger kvar på samma höga nivå som föregående år. I åk 3 har antal elever som känner sig trygga i skolan minskat något. I åk 6 är minskningen markant. En något större andel elever känner sig oroliga för att bli illa behandlade i skolan och känner sig ensamma i skolan. Gäller framförallt åk 3 och åk 6. Samma relativt höga antal elever berättar för en vuxen om någon blir illa behandlad förutom i åk 6 där markant färre berättar för en vuxen än tidigare. Något färre elever vet vad de kan göra när kränkningar uppstår. Samma relativt höga antal elever tycker att de vuxna agerar om de får veta att någon elev behandlas illa. I åk 6 upplever en betydande andel elever att de vuxna inte gör tillräckligt. Något färre andel elever upplever att det finns personal på skolan att prata med för att få hjälp om man uppfattar sig bli illa behandlad. Den största andelen av de elever som väljer att prata med någon i skolan, väljer sin mentor. Något fler än tidigare pratar med elevhälsan. I princip samma andel elever som föregående år anger att de blivit kränkta eller mobbade av en annan elev/elever på skolan. Dock upplever ett större antal elever att det har hänt fler/många gånger. Kränkningarna handlar främst om att någon sagt fula saker eller lämnat personen i fråga ensam. Majoriteten av kränkningarna handlar om utseende, klädval, intressen eller att en blir utsatt i samband med konflikter. Ett fåtal elever anger att kränkningarna har med kön/etnicitet/funktionsnedsättning att göra. Ett ökat antal elever i åk 3 och 6 upplever att de blivit sexuellt trakasserade av en annan elev. Kränkningarna uppges framförallt vara verbala, men kan även handla om att någon har tagit på deras kroppar på ett olämpligt sätt. Information om vad som är sexuella trakasserier och vad man kan göra om det sker bör implementeras. OTRYGGA PLATSER Åk 3-4 TOALETTER Toaletter uppfattas fortsatt som en otrygg plats även om resultaten förbättrats något. OMKLÄDNINGSRUM Platsen uppfattas fortsatt som relativt otrygg av många elever-resultaten relativt oförändrade. PLATSER FÖR RASTVERKSAMHET Skolgården och korridor/hall uppfattas som något tryggare platser än föregående år DIGITALA MÖTESPLATSER En något större andel elever upplever sig tryggare på digitala platser/internet, dock uppfattas det digitala fortsatt som en otrygg plats. Samma antal elever som föregående år har under det senaste året utsatts för taskigt sms, att någon skrivit något taskigt på nätet, någon laddat upp en bild/film mot elevernas vilja, någon har känt sig utanför på nätet eller att någon har utgett sig för att vara eleven på nätet eller eleven helt enkelt blivit ledsen. Cirka 80 % vet vem de skulle kunna vända sig om de blir utsatta digitalt. MATSAL Samma antal elever upplever att matsalen är otrygg.

10 KLASSRUM Tryggheten i klassrummet har minskat något i relation till föregående år. Åk 5-6 Generellt visar kartläggning att det finns en ökad otrygghet på i princip samtliga platser i åk 6. Åk 5 visar på en ökad trygghet vid toaletter, matsal, personalrum och omklädningsrum men upplever också att gemensamma utrymmen kring rastverksamhet är mer otrygga. Under läsåret 16/17 har rastschema för personal delvis gjorts om pga upplevd otrygghet. Så även ökad personalnärvaro vid övergångar/raster. Rastmaterial och ett system för utlåning samt utvecklade rastaktiviteter är ett utvecklingsområde, såväl som hur trygghet vid toaletterna och i omklädningsrummen ska förbättras. TOALETTERNA Toaletter uppfattas fortsatt som en otrygg plats även om resultaten förbättrats något. Förslag kring att flytta klädhängare för att undvika häng vid toaletterna har inte genomförts. Hänvisningar till övriga toaletter i andra delar av skolan har skett tidvis men inte konsekvent. OMKLÄDNINGSRUM Platsen uppfattas fortsatt som relativt otrygg av många elever-resultaten relativt oförändrade. Förslag på åtgärder saknades föregående plan. PLATSER FÖR RASTVERKSAMHET Ett ökat antal elever upplever rastverksamheten som otrygg. Det gäller framförallt inomhusmiljöer såsom korridorer, kapprum och hall men även utomhusmiljöer. Årskurserna har ofta rast under samma tider och det är tydligt att den oro som präglat år 6 påverkar år 5s rast-upplevelser. DIGITALA MÖTESPLATSER Färre elever i åk 5 och samma antal elever i åk 6 har under föregående år blivit utsatta för taskigt sms, att någon skrivit något taskigt på nätet, någon laddat upp en bild/film mot elevernas vilja, någon har känt sig utanför på nätet eller att någon har utgett sig för att vara eleven på nätet eller eleven helt enkelt blivit ledsen. Markant fler elever i åk 5 vet vem de ska vända sig till om de blir kränkta på nätet ( 91%) medan något färre elever vet vem de ska prata med i år 6. År 5 och 6 har haft begränsad tillgång till mobil/datoranvändning under skoldagen. Viss utbildning av personal har skett och samtal kring digitala mötesplatser och kränkningar på nätet har förts med eleverna vid upplevt behov. MATSAL Fler elever upplever matsalen som en trygg plats. Eleverna har haft bestämda platser och personal sitter med eleverna i matsalen. Åk 7-9 Arbetslaget upplever att de arbetar främjande och förebyggande kontinuerligt, vilket blir synbart även vid kartläggning och i individuella samtal med eleverna. Både personal och elever önskar ytterligare tid till arbete med likabehandlingsfrågor och normkritik. BEMÖTANDE, AGERANDE OCH TILLGÄNGLIGHET Något fler elever upplever att det är en ganska bra/mkt bra stämning i klassen. Fler elever uppger att de känner sig trygga i skolan och något färre är oroliga för att bli illa behandlade i skolan. Något fler uppger också att de aldrig känner oro för att bli ensamma när de är i skolan. Något färre elever uppger att de blivit utsatta för kränkningar och mobbning. De allra flesta elever uppger att kränkningarna har skett någon enstaka gång, i likhet med föregående år. Det sker en minskning vad gäller pågående mobbning. Kränkningarna handlar i största mån om koppling till klädstil, musikstil, fritidsintressen, i samband med konflikt, kroppsligt/utseende etcetera. Kränkningar förekommer även med koppling till etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning och kön.. De fysiska och psykiska kränkningarna har sjunkit något medan de digitala och verbala kränkningarna har ökat något. Majoriteten av eleverna har pratat med någon om kränkningarna, främst en kompis/syskon därefter en vuxen i skolan och på tredje plats en vuxen hemma. Resultaten är i princip detsamma som föregående år. Något fler pratar med en vuxen i skolan, något färre med en vuxen hemma.

11 En viss ökning har skett av elever som upplever sig kränkta av personalen. En ökning har skett vad gäller andel elever som berättar för någon i personalen om att hen märker att en elev blir illa behandlad eller kränkt. Ökningen gäller framförallt i åk 7 medan andel elever som berättar i åk 9 har minskat något. Eleverna uppfattar att en större andel av personalen oftast agerar när de får veta/märker att elever blir illa behandlade/kränkta. Resultaten är likvärdiga vad gäller upplevelse om det finns någon att prata med på skolan vid behov (illa behandlad/kränkt). Majoriteten anger att de skulle prata med sin mentor, därefter elevhälsan följt av en annan lärare. En viss minskning har skett vad gäller elever som upplever att de blivit utsatta för sexuella trakasserier av annan elev. En viss ökning har skett gäller elevernas upplevelse av att känna till innehållet i skolans likabehandlingsplan och delaktighet i skolans trygghetsarbete. OTRYGGA PLATSER Resultatet av kartläggningen visar en ökad upplevelse av trygghet på samtliga platser. På en organisationsnivå kan detta förstås utifrån att åk 6 flyttat upp en våning vilket skapat mer utrymme under ex rastverksamhet. Begränsning av mobil och datoranvändning under lektionstid och på specifika platser som matsal och omklädningsrum kan ha bidragit till ökad trygghet gällande digitala mötesplatser, samt ett aktivt åtgärdande arbetet från personalen när nätkränkningar har skett. TOALETTER Något bättre resultat vad gäller upplevelse av trygghet på toaletterna. OMKLÄDNINGSRUM/IDROTTSHALL Något bättre resultat vad gäller upplevelse av trygghet i omklädningsrum/idrottshall PLASTER FÖR RASTVERKSAMHET Inomhus- utomhus, kapprum/korridor/hall/skåp/entréer/café Något bättre resultat vad gäller upplevelse av trygghet i korridorer, hall, kapprum, entréer och cafét. Läsåret 15/16 delade åk 6 utrymme med åk 7-9 vilket blev trångt och skapade otrygghet under rastverksamheten. Under läsåret 16/17 har enbart åk 7-9 vistats på nedervåningen. En del material beställdes in med syfte att användas på raster (spel, kortlekar). Inför 17/18 är målet att utöka med ett pingisbord. DIGITALA MÖTESPLATSER Mycket bättre resultat vad gäller upplevelse av trygghet på digitala mötesplatser. Platsen upplevs som en av de tryggare på skolan. Något färre elever vet vem de ska vända sig till om de blir kränkta på nätet MATSAL Något bättre resultat vad gäller upplevelse av trygghet i matsalen PERSONALENS ARBETSRUM Något förbättrade resultat vad gäller upplevelse av trygghet i personalens arbetsrum. KLASSRUM/UNDERVISNINGSSAL Något bättre resultat vad gäller upplevelse av trygghet i klassrum och salar.. Fritidshemmets & Klubbens verksamhet åk F-6 Vår verksamhet före och efter skoltid har en viktig roll att spela i vårt trygghetsarbete. Klubben är vår öppna fritidsverksamhet för inskrivna efter skoltid i åk 4-6. Särskilda kartläggningar för fritidshemmets och Klubbens verksamhet gjordes via enskild enkät utformad av personalens trygghetsgrupp. 159 elever / fritid samt 40 elever/klubben medverkade Då utformandet av kartläggningen är ny går det inte att göra specifika jämförelser med föregående år men väl inför kommande utvärderingar och uppföljningar. Fritidshem (åk F-3) BEMÖTANDE, AGERANDE OCH TILLGÄNGLIGHET Eleverna upplever stor trygghet under vistelsen på fritids.

12 Det finns en grupp som ibland känner oro för att bli ensamma på fritids. När en kompis gått hem upplever flera elever oro för vem de ska vara med. Eleverna önskar ökat stöd av personalen för att hitta nya relationer. I åk 3 uttrycker en större andel elever att någon annan elev har varit dum mot dem den senaste tiden. Eleverna menar att det framförallt handlar om verbala kränkningar eller att en inte fått vara med. Kartläggningen visar att eleverna upplever att personalen har hög tillgänglighet, gott bemötande och agerar när något händer. Det finns dock elever som upplever att de inte känner all personal och därför inte vågar säga till/fråga. Några upplever även att de blir orättvist behandlade eller att personalen inte gör något när de säger till. Eleverna uttrycker även behov av fortsatt stöd av personal i konflikter och bråk med andra barn på fritids. Eleverna önskar mer gemensamma aktiviteter för att lära känna varandra över årskursgränserna. OTRYGGA PLATSER Eleverna upplever stor trygghet på fritids och få platser upplevs som otrygga. I likhet med skolverksamheten är toaletterna den minst trygga platsen. TOALETTER Toaletterna upplevs fortsatt som en otryggare plats i jämförelse med andra, oro för att någon ska öppna, rycka i handtaget, rädsla för att bli inlåst, smutsigt på toaletten (papper och kiss på ringen/golvet). Övriga resultat/önskemål från eleverna Många elever uttrycker en önskan om mer aktiviteter/lekar för att lära känna varandra. Önskemål om mer aktiviteter /organiserade lekar utomhus, mer coola legobitar, ibland spela ipad/tv-spel/på mobilen ibland, mer lekmaterial (bollar och leksaker), fredagsklubben igen. Klubbens verksamhet (åk 4-6) BEMÖTANDE, AGERANDE OCH TILLGÄNGLIGHET Barnen uttrycker i kartläggningarna att de upplever stor trygghet på Klubben. Det finns en grupp som ibland känner oro för att bli ensamma på fritids. När en kompis gått hem upplever flera elever oro för vem de ska vara med. Eleverna önskar ökat stöd av personalen för att hitta nya relationer. Få elever upplever att andra elever har varit dumma mot dem den senaste tiden. Om det har hänt handlar det framförallt om verbala kränkningar, att man inte fått vara med/känt sig utanför eller någon form av fysisk kränkning. Några elever upplever att personalen är för hård och några elever uppger att de inte vågar prata med personalen om något har hänt eller inte vet vem de ska vända sig till. OTRYGGA PLATSER UTOMHUSVERKSAMHET Det finns en större otrygghet utomhus jämfört med inomhus. Dock uppger de allra flesta att de är trygga även utomhus ( skolgården/skogen/vid hemresa) TOALETTER Toaletten är fortsatt otrygg även vid klubben. Stress när andra rycker i handtaget, rädsla att någon ska låsa upp utifrån. DIGITALA MÖTESPLATSER Nätet upplevs ibland som otryggt, kan finnas skummisar på nätet. Dock uppger de allra flesta att de inte har sociala medier eller befinner sig på nätet under tiden på klubben. Övriga resultat/önskemål från eleverna Önskemål om mer saker att göra på klubben, slippa mobilförbud ibland, fräschare toaletter, fler vuxna.

13 Planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna och respektive utvärdering Generella förebyggande åtgärder för skola, fritidshem och klubben Kartläggningen av Friends, samt gruppsamtal med elever, vårdnadshavare och personal visar att tryggheten på JP generellt upplevs som mycket god. Det finns också förbättrings och utvecklingsområden som i ett förebyggande arbete kan resultera i högre trygghet, ökad likabehandling och minskade kränkningar. Kartläggningen visar att elever från år 3-9 har upplevelser av att bli kränkta på nätet. Personalen pekar på att det även kan finnas ett stort mörkertal, dvs elever som inte berättar om kränkningar som sker, då det ofta inträffar efter skoltid. Det innebär att ett förebyggande arbete kring detta bör inledas redan från åk 1. Trygghetsgruppen fortbildar sig i nätkränkningar via seminariet Säkra varje unge och för kunskapen vidare till sina arbetslag Samtliga mentorer i år 1-9 ansvarar för att arbeta med nätfrågor, förslagsvis knutet till terminshjulets tema rättigheter och skyldigheter. Säkra varje unge besöker år 4-6 i maj-18 och föreläser. Utbildningen handlar om säkert internetanvändande, med inriktning på näthat/nätmobbning/kränkningar och grooming. Huvudsyftet är att informera eleverna om vad det finns för risker på nätet, vad man kan göra för att undvika dem samt vad man kan göra om man har blivit utsatt. Vårdnadshavare erbjuds vid behov träff på skolan för att diskutera trygghetsfrågor kring digitala mötesplatser tillsammans med personalen. Dessa möten planeras och genomförs med utgångspunkt i uppkomna situationer eller observationer av berörda pedagoger/elever/trygghetsgrupp. Ansvar : Trygghetsgruppen samt alla undervisande mentorer. Kartläggningen visar att de flesta otrygga platser på skolan blivit tryggare. Dock vet vi att de flesta kränkningar sker under raster. För att få inspiration kring hur vi ytterligare kan förbättra rastverksamheten och öka tryggheten på JP har ledningsgruppen vidtagit följande åtgärd: Föreläsning och workshop för hela skolans personal med Gustav Sundh kring rastverksamhet/värdegrund v.42 Tor 12/10-17 Utvärderingar, samtal och kartläggningar bland personal, elever och vårdnadshavare visar på en önskan om ökad samsyn gällande regler, förhållningssätt och rutiner på JP. Bearbetning av dokumentet rättigheter och skyldigheter till ett förväntansdokument som delas ut till samtliga elever/vårdnadshavare på skolan ht-17. En ny konsekvenstrappa och förtydligande av gemensamma och åldersspecifika regler. Samtliga nya dokument är förankrade och utarbetade via personal, elever, ledning och skolråd. Ansvar: Samtliga arbetslag, trygghetsgruppen, elevernas trygghets/elevrådsgrupp, ledningsgrupp samt vårdnadshavare via Skolråd 26/9-17 Kartläggning och utvärderingar visar att elever och personal till stor del känner sig delaktiga i likabehandlings och trygghetsfrågor på JP. Dock finns det fortfarande de som inte känner till alla rutiner vid ex kränkande behandling.

14 Under höstterminen ges tillfälle att vid personalkonferens gå igenom de dokument som ska användas vid kränkande behandling och trygghetsgruppen får en möjlighet att presentera sig och sitt arbete för alla medarbetare. Trygghetsgruppsmedlem + kurator presenterar sig för de årskurser de är knutna till. Vårdnadshavare informeras och involveras vid möten på skolan, ex Skolråd. Ansvar : Ledning ansvarar för att avsätta tid vid mötestillfällen. Kurator i samverkan med trygghetsgruppen ansvarar för planering och genomförande. Specifika förebyggande åtgärder F-2 BEMÖTANDE, AGERANDE OCH TILLGÄNGLIGHET För att minska antalet elever som upplever rädsla för ensamhet på rasten: En samlingsplats skapas för de som vill hitta någon att leka med. Exempelvis en sol på marken som symbol. En vuxen rastvärd är ansvarig att styra upp en lek den rasten. Ansvar: Anastasia Ge eleverna rastbingo, detta uppmuntrar till att prova olika lekar under veckan. Ansvarig: Helena Genomföra lek med kompisar man inte brukar leka med, ge en specifik lek och specifika kompisar. Ansvarig: Mentorer Hemlig kompis, göra speciella saker för en elev under en vecka. Ansvarig: Mentorer Laminerade lekar tas fram av ansvarig lekledare och håller i lek på fm rast. Finns redan i boden, använd den till solen. Ansvarig: Maria skriver ut och hänger i personalrummet i C-huset. Påminna varandra att uppmärksamma och genomföra enskilda samtal med extra ängsliga elever. Prata kontinuerligt med elevernas om att söka upp en vuxen om man känner sig ensam eller om något inte känns bra. Prata med eleverna innan och efter rasten om vad man kan leka och vad man har lekt. Ansvarig: All berörd personal F-2 För att öka medvetenheten hos eleverna vem/vilka de kan prata med om viktiga saker/ trygghetsfrågor: Trygghetsgruppsrepresentanter+kurator hälsar på hos alla elever under hösten-17. Ansvar: Kurator samordnar. Trygghetsfrågor lyfts regelbundet vid klassråd. Ansvar: Mentor/fritidspedagog OTRYGGA PLATSER TOALETTER Kartläggning visar att toaletterna fortfarande är en otrygg plats för F-2. Toaletterna upplevs ofräscha, lätta att öppna eller som svåra att låsa. Åtgärder: Samtal kring toalettvett. Hur använder vi toaletten? Hur många inne på toaletten samtidigt? Ansvar: Mentor Trasiga, slitna låsanordningar. Ansvar: Arbetslaget meddelar vaktmästare om det underhåll som behövs. Vaktmästare genomför. Önskemål om nya låsanordningar. Ansvar: Rektor vidarebefodrar önskan till fastighetsavdelningen. Nya toalettringar? När/hur ofta ska toaletterna renoveras? De slits med åren. Ansvar: Arbetslag meddelar vaktmästare om det underhåll som behövs, Vaktmästare genomför OMKLÄDNINGSRUM Kartläggning visar att omklädningsrummet är en otrygg plats. Åtgärder:

15 Bättre insynsskydd från själva hallen, t.ex en skärmvägg innanför, samt att dörren öppnas från andra hållet, dvs att gångjärnen sätts på andra sidan. Ansvarig: Kommunen. Rektor kontaktar dem för att se över möjligheter till förändring. Samtal kring Omklädningsvett, hur beter vi oss i omklädningsrummet. Ansvar: Mentorer och fritids Bryta upp grupper för att få lugn. Ansvarig: Mentorer och fritids, redan gjort i åk 1 Jobba i klassrummet med det här är min kropp Ansvarig: Mentorer, mellan höstlov och jullov Att en vuxen är ständigt närvarande inne i omklädningsrummen. Ansvar: arbetslag F-1, 2-3 Fasta platser i omklädningsrummet. Ansvar: Mentorer och fritids PLATSER FÖR RASTVERKSAMHET Kartläggning visar inte på någon större otrygghet vid rastverksamhet. Trots det vet vi att rasten är en tid då kränkningar sker och då otryggheten ökar för många barn. Eftersom att rastverksamheten är ett utvecklingsområde kommer följande åtgärder att vidtas: Föreläsning av Gustav Sundh kring rastverksamhet/värdegrund To 12/10-17 Lyft vikten av att hålla rastvärdstider. Ansvar: bit.rektor samt arbetslagets trygghetsgruppsrepresentant. Alltid försäkra sig om att det är en vuxen ute innan man släpper ut elever. Ansvar: mentor/fritids DIGITALA MÖTESPLATSER Friends kartläggning täcker inte digitala mötesplatser för F-2 men pedagoger vittnar om behov av arbete kring nätfrågor för att förebygga kränkningar i äldre åldrar när eleverna är mer aktiva på nätet. Åtgärder: Arbeta enligt terminshjulet med trygghetsfrågor kring nätet. Ansvar: Mentor och fritidspersonal Samtal om digitala mötesplatser med Vh på skolråd, informationsmöte för vårdnadshavare samt vid behov under utvecklingssamtal ht17/vt18 Ansvarig: kurator samt mentor MATSALEN Kartläggning visar att matsalen ibland är en otrygg plats. Åtgärder: Bestämda platser i matsalen. Ansvar: mentorer Håll på tiderna! Ansvar: mentorer Förslag att ge 5 åringarna smörgåsar och bröd på borden. Ansvar: Helena undersöker om den möjligheten finns. Önskemål om att förskoleklass ska äta sist så de kan äta i lugn och ro och de fick möta högstadiets elever, bra blandning. Ansvar: Helena undersöker om den möjligheten finns. Förebyggande åtgärder åk 3-6 BEMÖTANDE, AGERANDE OCH TILLGÄNGLIGHET Kartläggningen visar att det finns en rädsla för ensamhet i skolan/ raster. Åtgärder: Föreläsning för personalen om rastverksamhet/värdegrund To 12/ Styrda rastlekar under lunchrasten. Varje arbetslag ansvarar för att hitta ett sätt att styra upp det, eleverna har förslag; T.ex att äldre elever kan hålla rastlekar för de yngre, med stöd av en vuxen, att klassvärdar kan se till att det finns lekar och bjuda in andra elever i leken, Leka ute-låda från Akademibokhandeln osv. Ansvar: Arbetslag 3-6 Samlingsplats skapas på skolgården dit ensamma elever kan gå till om de känner sig ensamma. Ansvar: Trygghetsgruppen påtalar behovet/ vaktmästare målar ex Sol.

16 Förslag att skapa fler uppmålade saker på skolgårdens asfalt, t.ex ett stort tre-i-rad, hage, schack och ett rutmönster för att kunna leka bom (fritidshemmens dag). Uppmålade handavtryck (färgduellen). Samt fylla i de befintliga king-rutorna. Ansvarig: fritids/vaktmästare Kartläggningen visar också att eleverna kan brista i förtroende för vuxna på skolan, att de önskar att stämningen skulle vara ännu bättre samt att alla elever inte vet vem de ska prata med om det händer något och vad som görs när något händer. Åtgärder: Hög vuxennärvaro efterfrågas. Vuxna uppmärksammar eleverna, hälsar, äter lunch tillsammans med eleverna även om det inte är deras klass som äter just då. Ansvar: all personal. Vi påminner varandra om att visa samma respekt gentemot eleverna som mot personal/kollegor. Ansvar: all personal På mentorstid ska den nya konsekvenstrappan och förväntansdokumentet lyftas fram. Ansvar: Mentor Personalen följer de regler som finns på skolan och den nya konsekvenstrappan. De är noga med att visa vad de gör och berätta varför. Ansvar: all personal Personalen strävar efter att öka sin tydlighet gentemot eleverna i hur man har agerat i en viss situation. Detta kan ex ske vid mentorstid. Ansvar: all personal Kurator och trygghetsgruppsrepresentanter hälsar på i klasserna och presenterar sig och sitt uppdrag. Ansvar: Kurator samordnar Trygghetsfrågor lyfts fram vid elevråd. Samtala med eleverna kring strategier vid kränkningar. Ansvar: Mentor OTRYGGA PLATSER Åk 3-4 TOALETTER Tryggheten är något förbättrad men uppfattas fortfarande som den mest otrygga på skolan. Framförallt handlar det om osäkerhet kring låsen, att nån kan/ska öppna dörren och att toaletterna är ofräscha. Åtgärder: Toalettvett. Hur använder vi toaletten? Hur många inne på toaletten samtidigt? Ansvar: Mentor/fritidspedagoger Eleverna efterfrågar skylt glöm inte att spola. Ansvarig: personal i år 3 och 4. Nya toalettringar? När/hur ofta ska toaletterna renoveras? De slits med åren. Ansvar: Arbetslag meddelar vaktmästare om det underhåll som behövs, Vaktmästare genomför Trasiga, slitna låsanordningar. Ansvar: Arbetslaget meddelar vaktmästare om det underhåll som behövs. Vaktmästare genomför. OMKLÄDNINGSRUM Platsen uppfattas som otrygg av många elever. Framförallt utifrån att det går att se in i omklädningsrummet om dörren öppnas. Åtgärder: Bättre insynsskydd från själva hallen, t.ex en skärmvägg innanför, samt att dörren öppnas från andra hållet, dvs att gångjärnen sätts på andra sidan, alt att ett draperi sätts upp. Ansvar: Kommunen. Rektor kontaktar dem för att se över möjligheter till förändring. PLATSER FÖR RASTVERKSAMHET Skolgården uppfattas som en något tryggare plats än tidigare, men för att fortsätta förbättra tryggheten vid rastverksamheten kommer följande aktiva åtgärder att genomföras: Föreläsning för personalen av Gustav Sundh kring rastverksamhet/värdegrund To 12/ Ansvar: all pedagogisk personal medverkar. Pedagogerna påminner varandra om att inte stå på en och samma plats, istället cirkulera över skolgården inom det område man är värd för. Ansvar: alla rastvärdar. Trygghetsgruppen påminner.