Verksamhetsplan 2015 för Östra Söders förskolor

Transkript

1 Östra Söders förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (28) Handläggare Telefon: Till Östra Söders förskolor Verksamhetsplan 2015 för Östra Söders förskolor Förslag till beslut Östra Söders förskolor

2 Sid 2 (28) Inledning Förskoleverksamhet Alla barn på Södermalm har rätt till jämlika och goda uppväxtvillkor i en rolig, trygg och lärorik förskola med hög kvalitet. Förskolans kvalitet och verksamhet lägger grunden för ett livslångt lärande och ska anpassas till varje barns behov, förmågor och möjligheter. En av utmaningarna för Södermalms förskolor är att närma sig begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet byggd på forskning om förskolan och kunskap genom erfarenhet. Pedagogisk dokumentation är ett redskap för att synliggöra beprövad erfarenhet och är ett instrument för att utvärdera, analysera och utveckla verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen är också ett redskap som används för att säkra övergången förskola - skola. Södermalms förskolor kommer att fortsätta utveckla de pedagogiska miljöerna för att på så vis säkerställa miljön för språkutveckling, matematik och en tydlig genusmedvetenhet. Förskolorna kommer under vårterminen 2015 ta fram verktyg och checklistor för att på sikt nå målet om en giftfri förskola. Förskolans mål 2015 är att öka andelen förskollärare, gärna med genuskompetens. Genusnätverk kommer att starta under året. Förvaltningens kvalitetssäkrade rekryteringsprocess ökar träffsäkerheten vid rekrytering av medarbetare. För att attrahera förskollärare håller förskolorna en hög kvalitet, satsar på kompetensutveckling och tar emot många studenter. Förskolans kulturuppdrag innebär att alla barn ska ha tillgång både till professionella kulturupplevelser och att själva få skapa. Kultur för, av och med barn är lika viktigt. Barnen ska kunna skapa tillsammans med kompetenta vuxna som ger inspiration och stöd. Barnen ska genom detta både få intryck och skapa egna uttryck. Biblioteken är en viktig kulturpartner för förskolan. Sedan våren 2013 pågår projektet "Läsa mera", ett samarbete mellan Södermalms stadsdelsförvaltning och Stockholms stadsbibliotek. "Läsa mera" är en satsning på läsning inom förskolan för att tidigt skapa intresse för böcker och få barnen nyfikna på litteraturens magiska värld. Barn, kultur och fritid Ett levande föreningsliv bland medborgare i alla åldrar ska uppmuntras och stöttas. Alla barn och unga ska ha rätt till en meningsfull fritid och tillgång till trygga och jämställda mötesplatser oavsett ekonomiska förutsättningar och legal status. Södermalm tillhandahåller fritidsverksamhet för barn och ungdomar, såsom fritidsgårdar, öppen förskola och parklekar samt sommarkoloniverksamhet för barn i grundskola under sommaren. Under 2015 återgår de fristående parklekarna i egen regi. Ungdomar med funktionsnedsättning erbjuds att delta på samma villkor som alla andra. Den förebyggande verksamheten ska öka för att minska segregationen och för att alla barn och unga ska få goda uppväxtvillkor. Föreningslivet spelar där en viktig roll för att skapa en ökad gemenskap. Kultur- och föreningsstöd kan bland annat sökas från stadsdelsnämnden. Östra söders enhets utvecklingsområden för 2015 Hög medvetenhet om ett bra bemötande av barn, föräldrar och kollegor kommer vi att arbeta för under Utvecklingsgrupperna kommer säkerställa att vi ständigt reflekterar och fördjupar vårt kunnande om genus, likabehandling och normativt tänkande, miljö, hälsa och hållbarutveckling. Pedagogisk dokumentation som ett verktyg för all personal är inte fullt ut

3 Sid 3 (28) implementerat än så det arbetar vi vidare med. Barns inflytande kommer öka ju bättre vi blir på pedagogisk dokumentation. Läsprojektet kommer få stort utrymme och vidareutveckling av de pedagogiska miljöerna. Vi arbetar för estetiska miljöer med miljömässigt hållbart material. Miljöer där barnens kreativitet kan få fritt utlopp. Stadens fyra inriktningsmål: Ett Stockholm som håller samman där alla barn ges lika möjligheter att uppnå kunskapsmålen, bostäder finns till rimliga hyror, äldre garanteras en trygg ålderdom och där jämställdhet, jämlikhet och tillgänglighet är självklar. Ett klimatsmart Stockholm där cykel, gående och kollektivtrafik ska prioriteras. Ett effektivt och klimatsmart transportsystem kombineras med en ökad andel förnybar energi. Barn garanteras en giftfri vardag och mer ekologisk mat serveras i stadens verksamheter. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm där ansvaret för stadens ekonomi kombineras med insatser för en bättre fungerande arbetsmarknad där rätten till jobb, utbildning och bostäder utgör grunden. Ett demokratiskt hållbart Stockholm där de mänskliga rättigheterna stärks, diskriminering motverkas och alla invånare garanteras samma rättigheter och möjligheter. I enlighet med våra styrdokument vilar vår verksamhet på demokratins grund. Vi främjar aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Barnen är världsmedborgare i ett samhälle där hållbar utveckling står i fokus Vi är första steget i det livslånga lärandet. Tillsammans med föräldrarna lägger vi grunden för att barnet utvecklas till en öppen, hänsynsfull människa med förmåga till inlevelse och till samverkan med andra, i stånd till egna omdömen och problemlösningar. Trygghet uppnår vi med ett individuellt bemötande, en inspirerande miljö och med goda rutiner. Arbete i mindre grupper gör att vi kan se och bekräfta det enskilda barnet. Vi har ett nära samarbete med barnens vårdnadshavare. Respekt och bekräftande av barnens känslor, ökar förståelsen och omtanken om varandra. Barnen uppmuntras att visa hänsyn och att samarbeta. Olikheter är en tillgång som stärker vår medkänsla. Vi tar tillvara barnens förmågor. Upptäckarglädjen ligger till grund för verksamheten. Pedagogerna utmanar, inspirerar och vägleder barnen i deras lek och lust att lära. Barns utforskande och lek är viktiga instrument för att förstå sig själva och sin omvärld. Där utvecklas samarbete, fantasi, empati, ansvar, språk, matematiskt tänkande och problemlösning. Hållbar utveckling och ett miljömedvetet synsätt präglar vår förskola. Varje medarbetare är en världsmedborgare som med kompetens och engagemang är delaktiga tar ett ansvar för Östra söders förskoleenhets utveckling. Gemensamma reflektioner ger oss styrka, i att vår utveckling av förskolans arbete drivs med tanke på miljön och med ett normkritiskt förhållningssätt. Vi söker nya faktakunskaper inom olika ämnesområden för att kunna ge barnen spännande utmaningar.

4 Sid 4 (28) Våra styrdokument är FN:s barnkonvention, Skollagen (2010:800), diskrimineringslagen och andra lagar och förordningar som reglerar verksamheten, Förskolan läroplan (Lpfö98), Stockholms stads förskoleprogram - Framtidens förskola, Likabehandlingsplanen, Södermalms Stadsdels åtaganden och budget och Östra Söders förskoleenhets verksamhetsplan. Organisation Östra söders förskoleenhets består av 6 olika förskolor, 350/400 barn och ca 95 anställda. Enheten har förutom förskolechefen, en intendent, en specialpedagog och en pedagogisk utvecklingsledare. Varje förskola har en ledningsgrupp. Förskolorna som ingår i enheten är: Tengdahlen, Östangård, Fyrklövern, Fyren, Skeppet och Engelska-Svenska förskolan Skanstull. 50 % procent av undervisningen sker på svenska och 50 % på engelska. vid Engelska-Svenska förskolan Skanstull. Tengdahlens förskola har utegrupper, även på förskolan Skeppet finns en utegrupp. Samlat under namnet Färgargårdstorgets förskolor har förskolorna Östangård och Fyrklövern fem specialplatser för barn med diagnos inom autismspektrat. Platserna är integrerade och fördelande i de olika grupperna. Fem personal med specialpedagogisk eller annan bakgrund arbetar med TBA (Tillämpad Beteende Analys) under handledning av Autismcenter för småbarn på Södermalm eller Banyan center tillsammans med föräldrarna Enhetens specialpedagog har specialkompetens i TBA (Tillämpad Beteende Analys). KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 39 % År Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik fastställs 2015 Andel nöjda föräldrar 85 % År Antal barn per grupp 16 År Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 År År År

5 Sid 5 (28) Nämndmål: 1 Barn i förskolan utvecklar sina matematiska och språkliga förmågor Beskrivning Barnen i förskolan ska ges förutsättningar att utveckla sina matematiska och språkliga förmågor. Miljöerna i förskolan ska vara väl genomtänkta både inom- och utomhus och ge möjlighet till lek, skapande och utforskande av matematik och språk. IKT (Informations- och kommunikationsteknik) är ett av redskapen för detta. Ett systematiskt kvalitetsarbete, där pedagogisk dokumentation ingår, utgör underlag för uppföljning av hur arbetet med matematik och språk fungerar. Förskolan kommer att fortsätta utveckla arbetet med flerspråkighet och interkulturalitet. Samarbetet med Stockholms stadsbibliotek i projektet "Läsa mera" fortsätter under Målet är att förskolebarnen genom tidig kontakt med böcker och berättelser ska utveckla sitt språk och intresse för läsning. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel förskolor som främjar läsande och berättande (GUF) 95 % Tertial Andel förskolor som främjar matematiska förmågor (GUF) 88 % Tertial Andel förskolor som har ett läsombud 100 % Tertial Personalens bedömning av "barns matematiska utveckling" (kvalitetsindikatorn) Personalens bedömning av "barns språkliga och kommunikativa utveckling" (kvalitetsindikatorn) 3,7 År 3,7 År Södermalms förskolor ska fortsätta arbeta för att litteratur och läsning är en naturlig del i förskolan och med särskild hänsyn till ett interkulturellt synsätt Södermalms förskolor ska fortsätta utveckla arbetet med språkutveckling och matematik i förskolan Åtagande: Barn iförskolan utvecklar sina matmatiska och språkliga förmågor. Förväntat resultat 88 % av barnen har utvecklat sina matematiska förmågor. 95 % av barnen har utvecklat sina språkliga förmågor. Pedagogernas bedömning av barns "matematiska utveckling" är 3,7 enligt Stockholms stads kvalitetsindikators sexgradiga skala. Pedagogernas bedömning av "barns språkliga och kommunikativa utveckling" är 3,7 enligt Stockholms stads kvalitetsindikators sexgradiga skala. 100 % av förskolorna på Östra söders förskoleenhet har läsombud Arbetssätt Vi använder korrekta matematiska och geometriska begrepp och rikt och varierat språk.

6 Sid 6 (28) Materialet synliggörs och markeras med symboler, text och bilder. Barnens matematiska och språkliga utveckling stimuleras och utvecklas med sagor, berättelser, rim och ramsor, sång och dans. Förskollärarna och barnskötarna sätter ord och begrepp på vad barnen upplever, undersöker, utforskar, formar och gör, och deltar även aktivt i lekar och projekt. Förskolan erbjuder barnen pedagogiska miljöer som främjar det matematiska och språkliga lärandet. Det pedagogiska materialet är varierat med till exempel färg, lera, sand och vatten och annat material för experiment och konstruktion som utmanar barnens utforskarlust. Förskollärare och barnskötare lägger stor vikt vid att de vardagliga situationer som måltider, av- och påklädning och toalettbesök är lärande och utvecklande b.la. genom att använda ett rikt och varierat språk där matematiska begrepp ingår. Vårdnadshavare blir delaktiga genom utvecklingssamtal, föräldramöten, dokumentation och den dagliga dialogen med förskollärarna och barnskötarna. Resursanvändning Förskolans främsta resurs är barnen och personalen. Förskollärarna och barnskötarna uppmärksammar och tillvaratar barnens intressen och önskemål, samt medarbetarnas kompetens och idéer, bl. a genom olika ansvarsområden. Förskollärarna och barnskötarna har ett utbyte med andra förskolor, med stadsdelsförvaltningens administration och med externa aktörer. Vi ingår i Södermalms Läsprojekt ett samarbete med biblioteken och har ett eget nätverk inom enheten. Förskolan har anpassade och utformade lokaler, utemiljö, verksamhet och lekmateriel med hänsyn till lärande, utveckling, skapande, forskande och lek. Informationsteknik (IT), faktalitteratur, fortbildningar och föreläsningar erbjuds för att utveckla den pedagogiska verksamheten, kunskapen och dialogen mellan barn, personal och föräldrar/vårdnadshavare. Förskolan har en organisationsstruktur med rutiner och riktlinjer på intranätet och sparar gemensamma dokument i kataloger som all personal kan ta del av. Förskolan har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare. Enheten deltar i olika nätverk som utvecklar och fördjupar läroprocesserna. Uppföljning Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl det pedagogiska arbetet med lärande, lek och utveckling har uppnått målet, använder förskolan GUF (gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från kriterier som relaterar till målen i förskolans läroplan (Lpfö 98/10). GUF-arbetet är fortlöpande under hela verksamhetsåret och redovisas en gång per termin. Förskollärare och barnskötare använder observationer, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer, samt Stockholms stads kvalitetsindikator. Föräldrarnas/vårdnadshavarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning är ett viktigt underlag. Enheten har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare.

7 Sid 7 (28) Uppföljning görs med all personal i maj och i december. Utveckling Utveckling av IKT (informations- och kommunikations teknik) som pedagogiskt verktyg, är en satsning vi kommer göra under Läsprojektet kommer att synas tydligare i alla förskolornas arbete. Den pedagogiska miljön kommer att utvecklas tydligare i förhållande till vårt uppdrag. Nämndmål: 2 Barns lärande stöds av förskolans pedagogiska miljöer - såväl inom som utomhus Beskrivning Den pedagogiska inom- och utomhusmiljön erbjuder en estetisk miljö med ett varierat och rikt material. Miljön är utformad med utgångspunkt från läroplanens målområden och barnens intressen och fungerar som ett stöd för barnens lärande, lek och utveckling. Miljön är också genomtänkt ur ett genus- och likabehandlingsperspektiv och synliggör kulturella olikheter med ett interkulturellt förhållningssätt. Dokumentation om hur miljö och material används utgör underlag för reflektion och analys av hur miljön kan utvecklas under Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Antal yngre barn i förhållande till antalet medarbetare 5 barn År Antal äldre barn i förhållande till antalet medarbetare 7 barn År Personalens bedömning av "pedagogisk miljö och material" (kvalitetsindikatorn) 3,7 År Organisera så att förskolan använder inom- och utomhusmiljöerna för lärande på ett mer flexibelt vis under hela dagen Åtagande: Barnens lärande stöds av förskolans pedagogiska miljöer - såväl inom som utomhus. Förväntat resultat Pedagogernas bedömning av "pedagogisk miljö och material" är 3,7 på Stockholms stads kvalitetsindikators sexgradiga skala. Arbetssätt Förskolan erbjuder barnen pedagogiska miljöer som främjar det lustfyllda lärandet. Miljön är föränderlig efter barnens intressen och behov. Grunden är läroplanens uppdrag. Likabehandling och ett interkurellt förhållningssätt synliggörs i den pedagogiska miljön. Utemiljön i närområdet är varierad med många och stora grönområden. Vi använder oss av stadens kulturella utbud och stadmiljön.

8 Sid 8 (28) Det pedagogiska materialet vi använder är varierat med till exempel färg, lera, sand och vatten. Utrymme finns för och ges till sång, dans och rörelse. Förskollärarna och barnskötarna utmanar barnen, att efter förmåga, klara av uppgifter i situationerna själva eller tillsammans med andra barn. Vårdnadshavare blir delaktiga genom utvecklingssamtal, föräldramöten, dokumentation och den dagliga dialogen med förskollärarna och barnskötarna. Resursanvändning Förskolans främsta resurs är barnen och personalen. Förskollärarna och barnskötarna uppmärksammar och tillvaratar barnens intressen och önskemål, samt medarbetarnas kompetens och idéer, bl. a genom olika ansvarsområden. Våra närområden, i form av stora parker och stadsmiljön på Södermalm samt stadens kulturutbud är väl utnyttjade resurser. Förskollärarna och barnskötarna har ett utbyte med andra förskolor, med stadsdelsförvaltningens administration och med externa aktörer. Förskolan har anpassade och utformade lokaler, utemiljö, verksamhet och lekmateriel med hänsyn till lärande, utveckling, skapande, forskande och lek. Informationsteknik (IT), faktalitteratur, fortbildningar och föreläsningar erbjuds för att utveckla den pedagogiska verksamheten, kunskapen och dialogen mellan barn, personal och föräldrar/vårdnadshavare. Förskolan har en organisationsstruktur med rutiner och riktlinjer på intranätet och sparar gemensamma dokument i kataloger. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare. Enheten deltar i olika nätverk som utvecklar och fördjupar läroprocesserna. Uppföljning Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl det pedagogiska arbetet med lärande, lek och utveckling har uppnått målet, använder förskolan GUF (gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från kriterier som relaterar till målen i förskolans läroplan (Lpfö 98/10). GUF-arbetet är fortlöpande under hela verksamhetsåret och redovisas en gång per termin. Förskollärare och barnskötare använder observationer, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer, samt Stockholms stads kvalitetsindikator. Föräldrarnas/vårdnadshavarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning som underlag. Enheten har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare. Uppföljning görs med all personal i maj och i december. Utveckling Vi behöver utveckla högre kompetens kring den pedagogiska miljöns utformning så att vi vet att den fungerar utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Den pedagogiska dokumentationen är ett viktigt verktyg i kompetensutvecklingen och i arbetet. IKT som verktyg för barns lärande är ytterligare ett utvecklingsområde.

9 Sid 9 (28) Nämndmål: 3 Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Beskrivning Barnen utmanas i goda lek- och lärandemiljöer som stimulerar lärandet inom olika områden. Den pedagogiska dokumentationen ska ligga till grund för att utveckla lek och lärande. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande (GUF) Halvår Andel nöjda vårdnadshavare avseende utveckling och lärande (FU) Halvår Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,7 År Alla förskolor ska arbeta för att hitta strukturer för att verka för vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet Alla förskolor ska arbeta med pedagogisk dokumentation Arbetet inom förskolan sker med ett genus- och likabehandlingsperspektiv samt med ett interkulturellt förhållningssätt Åtagande: Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande. Förväntat resultat 92 % av barnen har grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande. 81 % av föräldrarna är nöjda i förskoleundersökningen avseenda utveckling och lärande. Personalens bedömning av förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling är 3,7 på Stockholms stads kvalitetsindikators sexgradiga skala. Arbetssätt Förskolan erbjuder barnen pedagogiska miljöer som främjar det lustfyllda lärandet. Verksamheten struktureras så att barnen har tid och utrymme för lek. Det pedagogiska materialet är varierat med till exempel färg, lera, sand och vatten och annat naturvetenskapligt material som utmanar barnens utforskarlust och stimulerar fantasin. All undervisning är kopplad till lek och forskande. Materialet synliggörs, markeras med symboler, text och bilder och stimulerar till olika former av användning. Vi använder korrekta matematiska och geometriska begrepp, ger kunskap om materials möjligheter. Allt det ger rikedom som används i de kreativa processerna. Barnen får uttrycka sig med sagor, berättelser, rim och ramsor, sång och dans. Förskollärarna och barnskötarna läser sagor och berättelser för barnen. De sätter ord och begrepp på vad barnen upplever, undersöker, utforskar, formar och gör. Förskollärarna och barnskötarna

10 Sid 10 (28) iakttar och deltar aktivt i lek och i projekt. Vårdnadshavare blir delaktiga genom utvecklingssamtal, föräldramöten, dokumentation och den dagliga dialogen med förskollärarna och barnskötarna. Resursanvändning Förskolans främsta resurs är barnen och personalen. Förskollärarna och barnskötarna uppmärksammar och tillvaratar barnens intressen och önskemål, samt medarbetarnas kompetens och idéer, bl. a genom olika ansvarsområden. Förskollärarna och barnskötarna har ett utbyte med andra förskolor, med stadsdelsförvaltningens administration och med externa aktörer. Förskolan har anpassade och utformade lokaler, utemiljö, verksamhet och lekmateriel med hänsyn till lärande, utveckling, skapande, forskande och lek. Informationsteknik (IT), faktalitteratur, fortbildningar och föreläsningar erbjuds för att utveckla den pedagogiska verksamheten, kunskapen och dialogen mellan barn, personal och föräldrar/vårdnadshavare. Förskolan har en organisationsstruktur med rutiner och riktlinjer på intranätet och sparar gemensamma dokument i kataloger som såväl personal som vårdnadshavare kan ta del av. Förskolan har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare. Enheten deltar i olika nätverk som utvecklar och fördjupar läroprocesserna. Uppföljning Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl det pedagogiska arbetet med lärande, lek och utveckling har uppnått målet, använder förskolan GUF (gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från kriterier som relaterar till målen i förskolans läroplan Lpfö 98/10. GUF-arbetet är fortlöpande under hela verksamhetsåret och redovisas en gång per termin. Förskollärare och barnskötare använder observationer, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer, samt Stockholms stads kvalitetsindikator. Föräldrarnas/vårdnadshavarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning som underlag. Enheten har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare. Uppföljning görs med all personal i maj och i december. Utveckling Stort fokus kommer att ligga på det Läs projekt vi har tillsammans med biblioteken. Vi kommer utveckla kunskap om IKT (information- och kommunikations teknik) som pedagogiskt verktyg. Estetiska läroprocesser för öka förmågan att uttrycka sig på olika sätt kommer vi arbeta med under året. Medarbetarna ska ha kunskap i att tidigt identifiera barn i behov av

11 Sid 11 (28) särskilt stöd för att ge barnen rätt stöd. Vid behov ska stödenhetens resurser för barn i behov av särskilt stöd användas. Nämndmål: 4 Barn får en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Beskrivning Det pedagogiska arbetet främjar ett positivt samband mellan kost, rörelse och hälsa och ska ge barnen grundläggande kunskaper och förutsättningar för detta på olika sätt. Verksamheten pågår såväl inom- som utomhus och miljöerna används flexibelt under hela dagen. Den pedagogiska måltiden är viktig ur ett hälso- och trivselperspektiv och har stor betydelse för barnens välbefinnande. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel vårdnadshavare som anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa (FU) Halvår Förskolans kock ska ingå i ett köksnätverk Södermalms förskolor ska ge barnen näringsriktig mat och grundläggande kunskaper om kopplingen mellan mat och hälsa Tillhandahålla vegetarisk mat i förskolan Åtagande: Barn får en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa. Förväntat resultat 87 % av vårdnadshavarna är nöjda med förskolans arbeta med kost och rörelse Arbetssätt Maten introduceras på ett positivt sätt. Kocken och köket är känt för barnen. Kockarna arbetar för en ekologisk, närodlad meny och har en hög (50 %) andel ekologiska varor. Maten är vällagad. Förskollärarna, barnskötarna och kockar har ett samarbete för att kunna introducera nya smaker. Barnen har planerade aktiviteter ute och inne. Grovmotorik, balans, koordination och finmotorik tränas dagligen. Förskolorna har också årliga sportevenemang t.ex. "minivasalopp" och "minimara". Resursanvändning Kockarna inom Östra söders förskolor har en grupp som arbetar för gemensam utveckling. Varje förskola har representanter i gruppen för hälsa som arbetar för att förmedla kunskap och idéer för bra psykosocial och fysisk miljö på förskolan. Närmiljön och skogen används för

12 Sid 12 (28) rörelse och utforskande. Den inre pedagogiska miljön har utrymme för rytmik, rörelse och dans. Förskollärarna och barnskötarna arbetar tillsammans med kockarna för att introducera maten på ett positivt sätt för barnen. Uppföljning Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl det pedagogiska arbetet med barns upplevelse av kost, rörelse och hälsa fortlöper, används förskolans underlag för utvärdering av verksamhetsplanen. Arbetet pågår under hela verksamhetsåret och redovisas en gång per termin. Förskollärare och barnskötare använder observationer, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer som uppföljningsmaterial. Föräldrarnas/vårdnadshavarnas åsikter från Stockholms stads årliga förskoleundersökning används som uppföljningsunderlag. Enheten har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare. Uppföljning görs med all personal i maj och i december. Utveckling Vi ska utveckla arbetet med saperemetoden - en metod att upptäcka och verbalisera smaker och dofter. Ett sätt att öva på att vara "här och nu". Nämndmål: 5 Vårdnadshavare och förskolan har goda former för samverkan Beskrivning Förskolans medarbetare har professionella relationer med vårdnadshavarna och en tydlig dialog med dem kring barnet. Vårdnadshavarna har möjlighet att vara med och påverka verksamheten och erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per år. Förskolan bjuder också in till föräldramöten där information om förskolans mål, åtaganden och resultat från förskoleundersökningen presenteras. Anpassa bemötandet till vårdnadshavarens behov Åtagande: Vårdnadshavare och förskola har goda former för samverkan. Förväntat resultat 87 % av vårdnadshavare anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa. Arbetssätt Förskollärarna och barnskötarna skapar en bra relation till såväl barn som vårdnadshavare genom en väl planerad introduktion och presentation av förskolan, förskolans rutiner och dess pedagogiska verksamhet. Vårdnadshavarna deltar i verksamheten tillsammans med sina barn

13 Sid 13 (28) under introduktionens första del. Vårdnadshavare och personal utbyter information och funderingar i den dagliga kontakten vid lämning och hämtning. Förskolan erbjuder föräldramöten, förskole råd, föräldrafixardagar, traditionella högtider, föräldrafika. Varje månad får vårdnadshavare skriftlig aktuell information om förskolans verksamhet, s.k. månadsbrev. De har även tillgång till enhetens styrdokument på förskolans anslagstavlor och hemsida. Vårdnadshavare kan uttrycka åsikter om förskolan i Stockholms stads förskoleundersökning som kommer en gång per år och skriftligt på stadens hemsida. Förskollärarna och barnskötarna uppmuntrar föräldrar/vårdnadshavare att vara med och forma förskolans pedagogiska miljö, t ex lek- och material samt att erbjuda barn studiebesök på t ex arbetsplatser eller i andra inspirerande och utvecklande aktiviteter som berikar förskolans verksamhet. Förskolan erbjuder föräldrar/vårdnadshavare minst ett utvecklingssamtal per år. Samtalet fokuserar på barnets vardag, utveckling och lärande. Vid behov kan såväl personal som vårdnadshavare initiera ytterligare samtal. Resursanvändning Förskolans främsta resurs är vårdnadshavarna och personalen. Förskollärarna och barnskötarna uppmärksammar och tillvaratar vårdnadshavarnas frågor, tankar och önskemål, medarbetarnas kompetens och idéer, samt förskolans tillgångar/möjligheter att uppfylla aktuella önskemål. Förskollärarna och barnskötarna tillvaratar och värdesätter vårdnadshavares kunskap om det egna barnet och vårdnadshavares åsikter i den dagliga dialogen. Personalen för protokoll på såväl föräldramöten som förskolerådsmöten, och utformar verksamheten med hänsyn till föräldrarnas/vårdnadshavarnas åsikter och önskemål, inom ramen för förskolans uppdrag. Förskolan analyserar förskoleundersökningen, där vårdnadshavarnas åsikter finns formulerade. Analysen finns som en av grunderna för verksamhetens utveckling. Uppföljning Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl det pedagogiska arbetet med samverkan mellan vårdnadshavare och förskola har uppnått målet, använder förskolan GUF (gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från kriterier som relaterar till målen i förskolans läroplan (Lpfö 98/10). GUF-arbetet är fortlöpande under hela verksamhetsåret och redovisas en gång per termin. Vårdnadshavarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning. Uppföljning görs med all personal i maj och i december. Utveckling Analysen av föregående års resultat visar att vi behöver förbättra informationen till vårdnadshavarna och vi kommer arbeta med bemötande under 2015.

14 Sid 14 (28) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar och förståelse för människors lika värde Beskrivning Förskolans medarbetare ger barnen förutsättningar att utveckla sin förmåga att känna ansvar och förståelse för grundläggande demokratiska värderingar. Det innebär bland annat att barnen visar ansvar, respekt och solidaritet med andra människor och förståelse för alla människors lika värde, en viktig förutsättning för att barnen ska kunna lära och utvecklas. Förskolans arbete ska bedrivas med ett medvetet genus- och likabehandlingsperspektiv samt med ett interkulturellt förhållningssätt. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som visar förståelse för demokratiska värderingar(guf) Halvår Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande (GUF) 84 % Halvår Andel vårdnadshavare som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) Halvår Alla förskoleenheter ska ha en medarbetare som har genuspedagogisk utbildning/kompetens Förskolorna ska arbeta aktivt med att bryta traditionella könsmönster Starta ett nätverk för alla förskolor på Södermalm i syfte att öka kompetensen gällande genus/jämställdhet/normkritiskt tänkande Åtagande: Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar och förståelse för människors lika värde.. Förväntat resultat 87 % av barnen visar grundläggande demokratiska värderingar. 90 % av föräldrarna är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga Arbetssätt Barn och vuxna uppmärksammar och respekterar varandra. Förskollärarna och barnskötarna fungerar som goda förebilder och lägger grunden för barnens förståelse och respekt för rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle. Förskollärarna och barnskötarna

15 Sid 15 (28) uppmuntrar och utmanar barnen i turtagning, beslutsfattande och samarbete, i lek och i dagliga rutiner. Förskollärarna och barnskötarna åskådliggör etiska problem utifrån barnens frågeställningar, sätter ord på barnens känslor och ger utrymme för dialog om kamratskap, allas lika värde och olikheter/likheter. Alla barn ges utrymme att uttrycka tankar, funderingar, idéer och erfarenheter. Gruppstorleken anpassas utifrån barnens behov. Ombuden i likabehandlingsgruppen träffas fyra gånger om året för att utveckla likabehandlingsarbetet, höja genusmedvetenheten och medvetenheten kring alla diskrimineringsgrunderna på enheten. Föräldrarna är delaktiga i skrivandet av likabehandlingsplanen. Vårdnadshavare blir delaktiga genom bl. a utvecklingssamtal, föräldramöten och dokumentation. Genom föräldrarådet som deltar aktivt i skrivandet av likabehandlingsplanen blir vårdnadshavarna ytterligare involverade. Vi uppmärksammar Barnkonventionen på internationella barndagen. Barnen är delaktiga i utformandet av dagen och föräldrar bjuds in till föräldrafika. Resursanvändning Förskolans främsta resurs är barnen och personalen. Förskollärarna och barnskötarna uppmärksammar och tillvaratar barnens intressen och önskemål, samt medarbetarnas kompetens och idéer, bl. a genom olika ansvarsområden. Kunskap om Barnkonventionen och material som vi använder i arbete med barnen för att synliggöra barnkonventionen. Enhetens likabehandlingsplan är ett aktivt dokument som upprättas varje år. Varje arbetsgrupp har ett likabehandlingsombud som tar ett aktivt ansvar för implementeringen av likabehandlingsplanen. Förskolan har anpassade och utformade lokaler, miljö, verksamhet och lekmaterial med hänsyn till ett demokratiskt, jämställt och jämlikt förhållningssätt. Förskollärarna och barnskötarna har ett utbyte med andra förskolor, med stadsdelsförvaltningens administration och med externa aktörer. Informationsteknik (IT), faktaliteratur, fortbildningar och föreläsningar erbjuds för att utveckla den pedagogiska verksamheten, kunskapen och dialogen mellan barn, personal och vårdnadshavare. Förskolan har en rutin och organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare Uppföljning Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl det pedagogiska arbetet med demokrati och likabehandling har uppnått målet, använder förskolan GUF (gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från kriterier som relaterar till målen i förskolans läroplan (Lpfö 98/10). GUF-arbetet är fortlöpande under hela verksamhetsåret och redovisas en gång per termin. Som underlag använder förskolan även observationer, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer. Vårdnadshavarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning. Enheten har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare. Uppföljning görs med all personal i maj och i december.

16 Sid 16 (28) Utveckling Vid utvärderingen i maj enades vi om att vi ska fördjupa oss i förhållningssätt, normer och värderingar under Likabehandlingsplanen är utgångspunkt för fördjupade diskussioner kring förhållningssätt till barn och vuxna. Vi kommer använda oss av rollspel, litteraturläsning och reflektioner. Åtagande: Barnen är delaktiga och har inflytande. Förväntat resultat 84 % av barnen är delaktiga och har inflytande. Arbetssätt Förskollärarna och barnskötarna uppmuntrar barnen att uttrycka önskemål och åsikter om sin vardag och om förskolans verksamhet. Alla barn får komma till tals och deras åsikter respekteras av såväl barn som personal. Förskollärare och barnskötare är lyhörda för varje barns specifika förmåga och önskan att uttrycka sig. Förskolan skapar forum anpassade till barns olika behov och förutsättningar, under måltider, samlingar och projekt. Andra viktiga forum är leken, barnrådet och barnintervjuer. Hela verksamheten är jämlik och jämställd. Förskollärare och barnskötare reflekterar tillsammans med barnen kring projekt och övrig verksamhet. Förskolans material introduceras hos barnen så att de förstår och känner ett gemensamt ansvar för såväl material som miljö. Barnens delaktighet ska säkerställas genom återkommande samtal och dokumentation. Vårdnadshavarnas delaktighet säkerställs genom utvecklingssamtal, tillgång till dokumentation och föräldramöten. Resursanvändning Förskolans främsta resurs är barnen och personalen. Förskollärarna och barnskötarna uppmärksammar och tillvaratar barnens intressen och önskemål, samt medarbetarnas kompetens och idéer. Förskolan tillhandahåller lokaler, miljö, verksamhet och lekmateriel som inbjuder till och främjar barns delaktighet. Informationsteknik (IT), faktalitteratur, fortbildningar och föreläsningar erbjuds för att utveckla den pedagogiska verksamheten, kunskapen och dialogen mellan barn, personal vårdnadshavare. Förskolan har en organisationsstruktur med rutiner och riktlinjer på intranätet och sparar gemensamma dokument i kataloger som såväl personal som vårdnadshavare kan ta del av. Förskolan har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare. Uppföljning Enheten har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare.

17 Sid 17 (28) För att ta reda på hur väl det pedagogiska arbetet med barns inflytande och delaktighet har uppnått målet, använder förskolan; - GUF (gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från kriterier som relaterar till målen i förskolans läroplan Lpfö 98/10. GUF-arbetet är fortlöpande under hela verksamhetsåret och redovisas en gång per termin. Kvalitetsindikatorn som är ett självvärderingsverktyg utarbetat av Stockholms stad är ytterligare ett verktyg för att se hur mycket inflytande och delaktighet vi lyckas uppnå för barnen i vår verksamhet. Förskolan använder observationer, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer som underlag. Uppföljning görs löpandet under året med all personal. Utvärdering sker i december och slutet av vårterminen. Vårdnadshavarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning. Utveckling Vid utvärderingen har vi kommit fram till att vi behöver fördjupade kunskaper i likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen ligger till grund för barns ökade delaktighet. Arbetslagen och pedagogiska utvecklingsgruppen utarbetar metoder för att säkerställa en aktiv likabehandlingsplan. Enheten fortbildar kontinuerligt förskollärarna och barnskötarna inom demokrati, genus, etik, barns inflytande, utveckling och lärande. Förskollärarna och barnskötarna hittar ständigt nya metoder för att synliggöra barnens inflytande, bl. a genom dokumentation och reflektion över verksamheten. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Nämndmål: Barn har jämlika livschanser Beskrivning Förvaltningens arbete är jämställt där makt, möjligheter och resurser fördelas jämnt oavsett kön. Barns rättigheter stärks och social utsatthet bekämpas. Barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för att utvecklas ogynnsamt upptäcks tidigt. Genom bra arbetsmetoder får barnen och ungdomarna rätt insats vid rätt tillfälle. Föräldrar ska ges möjlighet att delta i ABC-utbildning

18 Sid 18 (28) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Transporter i Stockholm är hållbara Nämndmål: Nämndens transporter är hållbara Beskrivning Resor i nämnden verksamheter görs på ett effektivt och hållbart sätt. I stadsdelsnämndens resepolicy anges riktlinjerna för tjänsteresor. Följa stadsdelsnämndens resepolicy som anges i miljöhandlingsplanen KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 25 % Tertial Nämndmål: Nämndens verksamheter underlättar valet av miljövänlig livsstil Beskrivning Nämndens verksamheter köper i ökad omfattning ekologiska livsmedel. Genom att följa nämndens miljöhandlingsplan bidrar samtliga verksamheter till att underlätta valet av miljövänlig livsstil. Nämnden ska med hjälp av med miljö- och hälsoskyddsnämnden påbörja arbetet med att minska förekomsten av skadliga kemikalier i nämndens verksamheter. Alla förskolor ska arbeta med att öka andelen ekologisk mat till 33 procent Arbeta för att öka andelen förskolor med Grön flagg Följa nämndens miljöhandlingsplan Redovisa åtgärder vid avvikelser i samband med tertialrapporter och i verksamhetsberättelsen

19 Sid 19 (28) 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Nämndens verksamheter drivs inom givna ekonomiska ramar Beskrivning Verksamheterna ryms inom tilldelad budget. Befintliga resurser används optimalt och avtal följs upp systematiskt. Invånarna får största möjliga nytta för sina skattepengar. Rätt insatser ges i rätt tid och rätt mängd. Förvaltningen kännetecknas av en kultur där ständiga förbättringar är en del av arbetet. Chefer har ekonomiuppföljning nio gånger per år. Med stöd av controller görs analyser och uppföljning av kostnader och intäkter. Vid befarade underskott vidtas åtgärder och verksamheten anpassas utifrån de nya förutsättningarna. Chefer inhämtar information och deltar i utbildningar och aktiviteter. Åtagande: Det ekonomiska resultatet är positivt. Förväntat resultat Det ekonomiska resultatet är positivt. Arbetssätt Hela enheten har en balans mellan antalet barn och personal som är likvärdigt. På varje Arbetsplatsträffarna informeras all personal om det aktuella budgetläget. Arbetslagsledarna på varje förskola ansvarar för en bra schematäckning för den dagliga organisationen. Enheten har en egen vikarielista att använda vid behov. Vikarielistan sköts av intendenten. Gemensamma beslut om inköp görs i ledningsgruppen. Enheten har en "utbytespool" (byte av material mellan förskolorna) som sköts av pedagogiska utvecklingsledaren. Beställningar som görs av förbrukningsmateriel är likvärdiga över hela enheten, och urvalet av produkter görs med tanke på hållbar utveckling. Enhetens kockar träffas regelbundet, samarbetar och diskuterar budgethållning utifrån hållbar utveckling och ekologiskt perspektiv. Förskolechefen gör ekonomiska uppföljningar varje månad som skickas in till stadsdelen. Förskolechefen och intendenten träffar regelbundet stadsdelens controller för fördjupade budgetdiskussioner. Resursanvändning Förskolechefen och intendenten har regelbundna träffar med stadsdelens controller för budgetgenomgång. Schemaändringar och omfördelning av personal för att optimera att resurserna används på bästa sätt. Sambeställningar över enheten. Samarbete mellan enhetens olika kockar för bästa möjliga beställningar. Budgetläget presenteras på APT. Det är känt hur ekonomiska fördelningen ser ut inom olika

20 Sid 20 (28) konton som t.ex. pedagogiskt material/avdelning/år, livsmedel/månad/år. Uppföljning Ekonomiska rapporter görs varje månad. Utöver det görs också tertialrapporter som är mer övergripande. Budgeten följs fortlöpande upp på arbetsplatsträffar (APT). Utveckling För att varje medarbetare ska förstå sin egen möjlighet att påverka enhetens budget ska budgeten brytas ner i ännu mindre delar. Resursanvändning Budget 2015 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex 82 År Ledarskapsindex 78 År Motivationsindex 82 År Sjukfrånvaro 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden Styrningsindex 82 År Nämndmål: Chefer ger förutsättningar för en god kvalitet i verksamheten Beskrivning Tertial Chefer har ett ansvar för att nå förväntade resultat i sin verksamhet. I uppdraget ingår att tydligt förmedla verksamhetens uppdrag och mål så att medarbetare kan förstå sin del i helheten och hur denna bidrar till hög kvalitet. Det sker genom att chefen förmedlar verksamhetens uppdrag och mål samt ger återkoppling på medarbetarnas arbetsinsatser. Chefer är tillgängliga, lyssnande och visar tillit till medarbetarna samt skapar förutsättningar för dialog och delaktighet. Ledarskapet leder till helhetssyn, initiativkraft och att allas kompetens tas till vara. Chefer på Södermalm ger medarbetarna förutsättningar att

21 Sid 21 (28) samarbeta med andra enheter, avdelningar och aktörer Åtagande: Förskolechefen ger förutsättningar för god kvalitet i verksamheten Förväntat resultat Förskolechefen förmedlar uppdrag och mål så att alla förstår sin del i helheten. Medarbetarna får återkoppling på sina arbetsinsatser. Arbetssätt Varje termins första APT tar förskolechefen upp uppdraget och vår organisation i relation till den. Alla medarbetare deltar aktivt i utvecklingsgrupper som driver utvecklingen framåt. Alla möten har en mötesstruktur som är tydlig. Vi har en samtalsordning som är känd för alla och garanterar allas möjlighet till delaktighet. Enheten har ett årskalendarium och en årscylinder som täcker; Det pedagogiska året, Arbetsmiljö, Föräldrasamverkan o Övrigt. Den används vid varje APT och AGM. Cylindern säkerställer att inget faller mellan stolarna och avgränsar arbetsbelastningen. Alla uppföljningsmetoder är kända för medarbetarna. Resursanvändning Enheten har en tydlig organisation som presenteras varje termin. Vi har ett kalendarium och en årscylinder som ett verktyg som vi arbetat fram som ger en balans i arbetsåret. Ledningsgruppen på varje förskola leder utvecklingen tillsammans med chefen. Styrgruppen länkar samman de olika förskolorna. Utvecklingsgrupper under ledning av den pedagogiska utvecklingsledaren vidareutvecklar verksamheten för hela enheten. Intendenten ansvarar för köken utveckling och hälsogruppen. Specialpedagogen och resurssamordnaren ansvarar för utvecklingen av arbetet för barn med extra behov. All fast och terminsanställd personal ingår i en grupp och känner och tar ansvar för vidareutveckling av verksamheten. Förskolechefen finns lätt tillgänglig via telefon, sms och mail. Fasta dagordningar och tydlig mötesstruktur. Samtalsordning på möten säkerställer att alla kommer till tals. Protokoll eller minnesanteckningar från samtliga möten som läggs på gemensam gruppdisk på intranätet så att alla kan ta del av dem. Uppföljning Varje APT (arbetsplatsträff) har en stående punkt som behandlar arbetsmiljö. Hela Ledningsgruppen (ledningsgrupperna från varje förskola) träffas 4-5 heldagar fördelade under året med och arbetar vid varje tillfälle med förbättringar av vår årscylinder som är ett verktyg för att förenkla uppdragets komplexitet. Medarbetarenkäten kommer en gång per år. Vi går igenom resultatet gemensamt på APT i december/januari och därefter gör varje arbetsgrupp en djupdykning i valda delar av enkäten. Styrgruppen sammanställer en analys som ledningsgruppen tar dela och kommenterar. Den slutgiltiga analysen ligger till grund för nästa års Handlingsplan. Handlingsplanen presenteras i februari på APT. Det årliga medarbetarsamtalet är en viktig del i uppföljningen.

22 Sid 22 (28) Utveckling En kontinuerlig dialog med alla medarbetare om förbättringar som kan göras Nämndmål: Chefer och medarbetare har rätt kompetens och goda arbetsvillkor Beskrivning Alla i förvaltningen är medarbetare men några har också ett uppdrag som chefer och ledare. Alla, oavsett roll, ska ges möjlighet till lärande och växande i arbetet och alla har ett eget ansvar för sin egen utveckling. Medarbetare ska erbjudas grund och vidareutbildning när det krävs. Särskilt fokus ska läggas på en god introduktion för nyanställda och unga i yrket. Södermalms stadsdelsförvaltning ska fortsätta att locka nya medarbetare. Det sker bland annat genom trygga anställningsformer där heltid och fast anställning är norm. Södermalms stadsdelsförvaltning har en god arbetsmiljö som avspeglas i en låg sjukfrånvaro. I förvaltningen är det självklart att jämlikhet råder, olikheter bejakas och att diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling på arbetsplatsen aktivt motarbetas. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Min chef ger mig återkoppling på min arbetsinsats År Åtagande: Ledarskapet är tydligt aktivt och kommunikativt Förväntat resultat Medarbetares känsla av motivation (Motivationsindex) är 82 Medarbetares upplevelse av chefens ledarskap (Ledarskapsindex) är 78 Medarbetares upplevelse av styrning av verksamheten (Styrningsindex) är 82 Arbetssätt Förskolechefen förmedlar verksamhetens uppdrag och mål. Varje termin går förskolechefen igenom uppdraget och det sytematiska kvalitetsarbetet med all personal på APT (arbetsplatsträff). Det finns tydliga förväntningar på varje medarbetare. Strukturen för återkoppling på medarbetares arbetsinsatser är tydlig. Kalendarium och årscylinder finns som verktyg för alla där alla kan se vad vi har fokus på vid de olika perioderna under året. Ledarskapet leder till helhetssyn, initiativ och att allas kompetens tas till vara. På varje förskola finns flera arbetslagsledare att vända sig till. Chefen är tillgänglig efter överenskommelse. Chefen är lyssnande, visar tillit till medarbetare och ger förutsättningar för delaktighet. På möten har vi en samtalsordning som säkerställer allas delaktighet. Alla fast anställda medarbetare är med i någon av enhetens utvecklingsgrupper. Utvecklingsgrupperna driver hela enheten framåt. Under året ska chefen förmedla verksamhetens uppdrag och mål så att de känner att de bidrar TLL att nå stadens övergripande vision och mål. Hen ska ge medarbetare återkoppling på deras prestation - både det som fungerar bra och det som kan förbättras genom samtal.