Detaljplan för fastigheten Floda 3:174 m.fl. Berghultsskolan LERUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN. Planbeskrivning Antagandehandling KS12.

Transkript

1 KS Illustration över tänkbar om- och tillbyggnad. Detaljplan för fastigheten Floda 3:174 m.fl. Berghultsskolan LERUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Planbeskrivning Antagandehandling Sektor Samhällsbyggnad Planenheten

2 Innehåll Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar... 3 Planens syfte 4 Plandata 4 Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 5 Behovsbedömning 5 Tidigare ställningstaganden 5 GR:s Strukturbild för Göteborgsregionen... 5 Översiktsplan... 5 Riksintressen och förordnanden... 6 Detaljplaner och områdesbestämmelser... 6 Kommunala beslut i övrigt... 6 Förutsättningar och förändringar 6 Landskap... 6 Topografi och vegetation... 6 Naturmiljö... 6 Kulturmiljö... 7 Geologi och geotekniska förhållanden... 7 Radon... 7 Lokalklimat... 7 Bebyggelse... 8 Bostäder, arbetsplatser, övrig bebyggelse... 8 Offentlig och kommersiell service... 8 Lek och rekreation... 8 Infrastruktur... 9 Gator och vägar... 9 Gång- och cykelvägar, cykelparkering... 9 Kollektivtrafik Parkering, varumottagning och utfarter Teknisk försörjning Konsekvenser av planens genomförande 13 Trafikrörelser och trafiksäkerhet Sociala konsekvenser

3 Administrativa frågor 13 Genomförandetid Huvudmannaskap Ledningsavtal Tekniska frågor Ledningar Fastighetsrättsliga frågor Markägoförhållanden Fastighetsbildning Medverkande 14 Planprocessen Detaljplanen handläggs enligt plan- och bygglagens (2010:900) regler för enkelt planförfarande. Planförslaget har varit ute på samråd och ett samrådsmöte har hållits. Ytterligare information om samrådet och inkomna yttranden finns i samrådsredogörelsen. Arbetet med att ta fram en detaljplan får förenklas enligt Plan- och bygglagen, 5:e kapitlet, 7, om vissa villkor är uppfyllda. Kommunen bedömer att planförslaget är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande om denna. Kommunen bedömer vidare att förslaget inte är av stor vikt eller har principiell betydelse och inte heller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan samt saknar intresse för allmänheten. Planbeskrivning Planbeskrivningen ska redovisa de förutsättningar och de syften planen har samt underlägga förståelsen av planförslagets innebörd och följdverkningar/konsekvenser av dess genomförande. Här redovisas allmänna intressen, bakgrund till avvägningar som gjorts klargörs samt eventuella avsteg från översiktsplan, program eller dylikt. Skälen till planens utformning och motiven till valda bestämmelser redovisas och överväganden som legat till grund för bestämning av bygglovspliktens omfattning ska alltid tas upp. Rättsverkan Planbeskrivningen har ingen självständig rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den ska ange planens syfte och förklara planens innehåll. Handlingar Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning med genomförandebeskrivning (denna handling) Grundkarta Fastighetsförteckning 3

4 Planens syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra om- och tillbyggnad av Berghultskolan i en till tre våningar samt med en utökad byggrätt. Detaljplanen syftar också till att utreda lösningar för skolgård, angöring och parkering. Sektor lärande planerar att kunna utöka skolans kapacitet från nuvarande ca 250 elever upp till ca 500 elever. Utbyggnaden är tänkt att kunna genomföras etappvis med utgångspunkt i tillgängligt elevunderlag. En flexibel lokalanvändning över tid är viktig och därför måste skolan ha möjligheter att kunna organiseras med andra årskursindelningar jämfört med idag. Inom ramen för skolans utbyggnad ska även nya förskolelokaler tillåtas. Plandata Planområdet omfattar ca m² och ligger i södra Floda. Avståndet till Floda centrum är ca 1,5 km. Planområdet utgörs av delar av fastigheterna Floda 3:161, 3:174, 3:25 och 3:28. Samtliga fastigheter ägs av kommunen. Planområdet avgränsas av Södra vägen i norr, gång- och cykelväg i söder och småhustomter i öster och väst. I sydost har precis en ny detaljplan antagits, där kommer en ny förskola byggas. Bild 11. Orienteringskarta 4

5 Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel Inga naturresurser tas i anspråk enligt hushållningsbestämmelserna i miljöbalken kapitel 3. Planområdet finns med i kommunens översiktsplan som planerad bebyggelse. I översiktsplanen har utvecklingsområdets lämplighet prövats vad avser bestämmelserna i miljöbalkens 3 kapitel. Detaljplanen bedöms överensstämma med översiktsplanens intentioner och får således anses förenligt med en ur allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt miljöbalkens 3 kapitel. Planförslaget medför inte betydande påverkan på naturresurser enligt 3 och 4 kapitlet i miljöbalken och bedöms i övrigt vara tillräckligt väl utformat ur naturresurssynpunkt. Sektor samhällsbyggnad bedömer att detaljplanen inte strider mot miljöbalkens 3, 4 eller 5:e kapitel. Behovsbedömning Inga intresseområden vad gäller flora, fauna eller rödlistade arter finns registrerade. Planområdet omfattas inte av skydd enligt miljöbalken och är inte beläget inom område som bedömts som ekologiskt särskilt känsligt. Sektor samhällsbyggnad bedömer att konsekvenserna av planens genomförande på miljön och hushållningen med naturresurser inte blir betydande. Tidigare ställningstaganden GR:s Strukturbild för Göteborgsregionen Strukturbild för Göteborgsregionen antogs av GR:s förbundsstyrelse och är en överenskommelse om gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Göteborgsregionen ska utvecklas som en stark och tydlig tillväxtregion som är attraktiv att bo, leva och verka i. För att nå en hållbar utveckling är kollektivtrafiken ett viktigt medel. Ett av Göteborgsregionens mål är att minst 40 % av resorna ska ske med kollektivtrafik år 2025, vilket innebär en fördubbling av resandet med kollektivtrafiken. Detta ställer inte bara krav på hur kollektivtrafiken utformas utan också hur regionen utvecklas med ny bebyggelse och arbetsplatser. Planen stöder strukturbilden genom att möjliggöra fler skolplatser vilket i sin tur ger förutsättningar för förtätning och tillväxt av bostäder i närområdet. Översiktsplan Detaljplanen överensstämmer med Lerums framtidsplan ÖP2008 både vad gäller strategin att utveckla kvartersstrukturen i bebyggelsen i Floda och de mer övergripande strategierna om varsamhet vid exploatering och att satsa på utbyggnad av kommunens tätorter. En utbyggnad med fler bostäder i Floda leder till fler skol- och förskolebarn i närområdet, därav behovet av en skolutbyggnad som detaljplanen möjliggör. 5

6 Riksintressen och förordnanden Den föreslagna detaljplanen berör varken utpekade riksintressen för naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård eller kommunikation. Området omfattas inte av strandskyddsförordnande eller annat förordnande enligt miljöbalken. Planområdet berör inga områden som klassificerats som Natura 2000-områden. Detaljplaner och områdesbestämmelser Området är tidigare planlagt. Gällande plan, SB 36, fastställdes och genomförandetiden har gått ut. Marken i planområdet är planlagd för allmänt ändamål och idrottsområde. Inom områdets ytterkanter får marken inte bebyggas. Planområdet har tidigare varit en del av en detaljplaneprocess och 1999 antogs ett planprogram för området. Processen avbröts dock innan samråd (2004). I samband med den planprocessen togs det fram en naturvärdesinventering, en arkeologisk undersökning och en VA-utredning från Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsen beslutade att upprätta en detaljplan för fastigheten Floda 3:174 m.fl. Sektor samhällsbyggnad fick i uppdrag att ta fram ett planförslag av utbyggnad av Berghultsskolan och sända ut det på samråd med enkelt planförfarande. Parkeringspolicy Enligt Lerums kommuns parkeringspolicy bör generellt en särskild parkeringsutredning göras för övriga verksamheters, t.ex. skolors parkeringsbehov. För förskolor och skolor med årskurs F-3 bör behovet av angöring för hämtning och lämning särskilt beaktas. Förutsättningar och förändringar Landskap Topografi och vegetation Planområdet är idag inhägnad skolgård i öster och idrottsplats med grusplan, asfalterad parkering och uppväxta träd i väster. Söder om planområdet finns Hagåsakullen som är en brant norrsluttning med rejäla lövträd. Kullen är en stor tillgång för skolan. Naturmiljö Planområdet ligger vid Hagåsakullens lövskogsklädda norra slänt. Naturens variationsrikedom och terrängens kupering utgör en betydelsefull del av Kulladalsområdets identitet och bidrar till dess attraktivitet. Lövskogen utgörs av en blandning av björk, ek och sälg med inslag av barrträd, främst tall. 6

7 Kulturmiljö Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Om fornlämningar ändå påträffas i samband med markarbeten i området ska arbetet omedelbart avbrytas och länsstyrelsen kontaktas i enlighet med 2 kap. 10 i lagen om kulturminnen. Geologi och geotekniska förhållanden På uppdrag av Lerums kommun har en utvärdering gjorts (Bohusgeo ) av tidigare geoteknisk undersökning som omfattar planområdet (Bohusgeo , utlåtande beträffande Kråkmossen, Floda). Enligt den nya utvärderingen består marken i huvudsak av torv och ett ytlager av silt/lera samt fast lagrad friktionsjord. Markens släntstabilitet bedöms som tillfredsställande för planerad exploatering. Någon risk för bergras och blocknedfall bedöms inte finnas. De planerade byggnaderna bedöms preliminärt behöva grundläggas på fast botten med pålar eller plintar. Grundläggningen måste emellertid anpassas till de eventuella byggnadsdelar som kommer att behållas. Radon Risken för skadliga radonhalter varierar inom planområdet, med låg risk i de västra delarna och eventuellt hög risk i de östra delarna på grund av att berggrunden är starkt förskiffrad i området. Vid uppförande av ny byggnad avsedd för människors stadigvarande vistelse, ska denna uppföras i radonsäkert utförande, om inte särskild utredning påvisar att radon förekommer endast i ringa omfattning. Lokalklimat Detaljplanen medger byggnation av skola i en till tre våningar. För detaljplanen har en översiktlig skuggstudie utförts. Studien visar att med en skola i tre våningar är solförhållandena fortsatt bra på skolgården i sydväst. De delar som ligger norr om byggnaderna blir skuggade större delen av dagen, framför allt på vinterhalvåret. Även den planerade förskolan i sydost har fortsatt soligt i de södra delarna av lekgården. För att säkra sol vid förskolans entré, har kryssmark lagts i delarna närmast förskolan. Skuggstudie: december klockan 13 7

8 Skuggstudie: mars/oktober klockan 13 Skuggstudie: juni klockan 13 Bebyggelse Bostäder, arbetsplatser, övrig bebyggelse Bebyggelsen inom planområdet är skolbyggnader i en våning uppförda på 1970-talet. Planförslaget innebär att skolan tillåts byggas till en höjd av en till tre våningar vilket ger plats till ca 500 elever jämfört med dagens 250 elever samt en förskola med plats till barn. Utbyggnaden planeras ske i etapper. Planförslaget innebär att de tre paviljonger som står uppställda på området idag etappvis kan avvecklas. I den sydöstra delen av skolgården ska en ny förskola byggas. I övrigt omges skolan av en bebyggelsestruktur med friliggande enbostadshus. I norra delen av planområdet begränsas bebyggelsens höjd till en våning för att säkerställa fortsatt goda solförhållanden på tomterna norr om skolan. En begränsning av byggnadshöjden sätts till sju meter för att förtydliga att gymnastiksal kan rymmas inom en våning. Offentlig och kommersiell service Avståndet till Floda centrum är cirka 1200 meter. Där finns ett stort utbud av handel och offentlig service. På cirka 200 meters avstånd finns en bensinstation med viss dagligvaruhandel. Lek och rekreation Inom planområdet finns en inhägnad skolgård med lekredskap etc. Inom skolans område finns även en grusad fotbollsplan och en anlagd skolidrottsplats. Enligt kommunens tidiga uppdragsbeskrivning ( rev ) krävs ca 10 m²/elev mark avsedd för raster, vid skolor med fler än 200 elever. Siffrorna är baserade på rekommendationer från Arbetsmiljöverket. För de framtida 500 eleverna krävs alltså minst 5000 m² skolgård, och för den planerade förskolan krävs ytterligare ca 8

9 1000 m². Sammanlagt kräver planändringarna att skolgården minst ska vara 6000 m². Det framtida ytbehovet tillgodoses inom skolans nuvarande inhägnade skolgård, som är ca m². I söder gränsar skolgården till Hagåsakullen, en skogsslänt som är en populär lekyta och en viktig resurs för lek, som komplement till skolgården. Skogsslänten är lätt att nå från skolbyggnaden. Även om skolans behov av utemiljö efter expansion tillgodoses inom dagens skolgård kan eventuellt framtida organisationsförändringar innebära andra behov från eleverna i form av olika typer av miljöer med möjlighet till lek och utevistelse. För de äldre eleverna krävs även utrymme för idrott i skolverksamheten. Därför planläggs det område, som i tidigare plan var planlagt för idrott, istället som skoländamål. Det säkrar skolans behov av friyta och idrottsplats. Infrastruktur Gator och vägar En remsa mellan skoltomten och Södra vägen planläggs som HUVUDGATA. Kulladalsvägen ansluter till Södra vägen i planområdets nordöstra hörn. Korsningen planläggs som HUVUDGATA. Kulladalsvägen planläggs som ENTRÉGATA avsedd för trafik till skola, förskola och angränsande bostäder. I samband med detaljplanen har trafiken utretts. Trafikmätningar utfördes på Södra Vägen i nära anslutning till timhållplats vid Berghultsskolan, onsdagen och torsdagen den 2 och 3 september Totalt uppmättes i genomsnitt 1457,5 fordonsrörelser per dygn. Idag går ca 250 elever på skolan. I framtiden räknar man med maximalt ca 480 skolelever samt totalt ca 140 förskolebarn (inkluderat den nya förskolan i sydöst som hör till en annan detaljplan). Detta beräknas ge en ökning av antalet fordonsrörelser per dygn längs Södra Vägen med ca 400, vilket skulle ge totalt ca 1860 fordonsrörelser per dygn. En stor del av den tillkommande trafiken är hämtning och lämning av barn, där en hämtning räknas som två fordonsrörelser och en lämning som två. Gång- och cykelvägar, cykelparkering Det går idag en gång- och cykelväg rakt igenom planområdet i nord/sydlig riktning. I planförslaget hamnar denna gång- och cykelväg på skolmark och därför är det lämpligt att utreda eventuellt hastighetsdämpande åtgärder i kommande projekteringsskede för att säkerställa en säker skolgård för skolbarnen. Planområdet omfattar en liten bit av den gång- och cykelväg som går söder om skolgården. Den förbinder det större grönområdet i Kulladal med Floda allé. Cykelleden Västgötaleden går längs med Södra vägen norr om planområdet. I övrigt är skolan lätt att nå via gång- och cykelvägnätet från övriga orten. Skolområdet angörs norrifrån via gång- och cykelväg längs Stenhusvägen och söderifrån utmed Kråkmossevägen. Ambitionen är att utöka antalet cykelparkeringar inom området i samband med utbyggnad. Detta kommer att studeras närmre i samband med projektets genomförande. 9

10 Kollektivtrafik Precis norr om planområdet finns en busshållplats som har direkt anknytning till såväl Lerum som Floda station. Busslinje 531 har i dagsläget en turtäthet på ca en buss i timmen. Parkering, varumottagning och utfarter Idag finns 36 parkeringsplatser i öst, enligt skiss i detaljplanen för den nya förskolan öster om planområdet, och 10 befintliga platser i väst in till grusplanen. Parkeringsbehovet för skolan har studerats för att se på möjligheten att samutnyttja parkeringsbehovet inom skolområdet. Utredningen visar att parkeringsbehovet för den framtida skolan (inkl. ny förskola) och den detaljplanelagda förskolan i öster sammanlagt är platser, varav 67 är personalplatser (baserat på anställda). För mer information kring parkeringsbehovet se kommunens parkeringspolicy. Förskolans primära parkeringsbehov löses på parkeringsyta i planområdets östra delar och skolans primära parkeringsbehov löses väster om skolbyggnaderna. Planförslaget innebär att den befintliga parkeringen på västra delen av skoltomten flyttas norrut för att uppnå en bilfri skolmiljö. Infarten ligger kvar på befintlig plats. Den flyttade parkeringen får i planförslaget utrymme för 37 parkeringsplatser tillsammans med kiss n ride -funktion där man snabbt kan stanna till och lämna barn samt ett litet antal korttidsparkeringar för föräldrar. På båda parkeringsplatserna bör särskilda platser reserveras för föräldrar som ska till förskolan, då de ofta följer med barnen in. I plankartan är den västra parkeringen något större än det beräknade behovet, så möjlighet för framtida expansion finns. Skolans varumottagning och sophämtning sker som tidigare från den östra parkeringen. För att underlätta sophämtning tillåts uppförande av komplementbyggnader, t. ex. miljöhus, på denna yta. Bild 1. Skiss över den flyttade parkeringen i väster. 10

11 Plankartan har infartsförbud längs med hela Södra vägen förutom runt infarten till den västra parkeringen. Infarten till den östra parkeringen sker från Kulladalsvägen. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Verksamheten är kopplad till det kommunala nätet. Dagvatten Planområdet täcks i dagsläget in av dagvattenledningar som är kopplade till det kommunala dagvattennätet. Det rinner även en bäck bakom skolan mot Hagåskullen som samlar ytvatten från omkringliggande ytor och leder ut vattnet i det kommunala dagvattennätet. I planförslaget föreslås dagvattnet från området fördröjas på en yta i planområdets sydvästra del innan det leds ut i den befintliga bäcken och de kommunala dagvattenledningarna. Energiförsörjning, El Lerums Energi planerar en ny transformatorstation söder om planområdet som kommer att försörja skolan med el. Bebyggelsen ska genomföras energieffektivt och med hållbar energiförsörjning i enlighet med gällande energiplan för Lerums kommun. De angivna energipolitiska målen innebär bland annat ökad användning av förnyelsebar energi och minskad användning av el för uppvärmning. Om gemensam uppvärmning med förnyelsebar energi inte kan anordnas ska husen uppföras med lägre energiförbrukning än vad de generella byggreglerna kräver, enligt Lerums energiplan. Avfall Kravet på källsortering och återvinning ska tillgodoses enligt de rutiner och regler som gäller för renhållning, källsortering och kompostering i kommunen. Brandvattenförsörjning Brandsläckningsanordningar i området ska tas fram i samråd med brandförsvaret. Störningar Ambitionen är att eventuella störningar i form av buller och avgaser från skolans lastzon och från biltrafik vid lämning och hämtning ska begränsas så att en lugn, tyst och trafikfri sida skapas för barnen. Med en parkering som är flyttad norrut (enligt skiss) blir större delen av planområdet bilfritt och en bilfri passage mellan skolgården och idrottsområdet kan uppnås. Bullernivåerna för hela planområdet ligger till största del inom riktvärdena för skolgårdar enligt Boverket. Enligt kommunens bullerkartläggning, med beräkningar från 2010 avseende väg- och järnvägsbuller, har i princip hela området ljudnivåer under 11

12 riktvärdet 55 db(a) ekvivalentvärde samt största delen under riktvärdet 70 db(a) maximalvärde. Kartan över ekvivalenta ljudnivåer gäller år 2020 och kartan över maximala ljudnivåer gäller år db(a) db(a) Ekvivalenta ljudnivåer, db(a) Maximala ljudnivåer,

13 Konsekvenser av planens genomförande Trafikrörelser och trafiksäkerhet Föräldrar som hämtar och lämnar barn kan komma att bidra till ökad trafikalstring till skolområdet. Trafikökningen har beräknats till ca 400 fordonsrörelser per dygn eller ca 28%. Sammantaget bedöms den tillkommande trafiken som begränsad och hanterbar inom befintligt gatunät. Närheten till busshållplats, cykelväg och offentlig och kommersiell service ger bra förutsättningar för ett hållbart resande till och från skolan och förskolan. Genom att motorfordon och parkering begränsas till två ställen i norra delen av planområdet, förblir en stor del av skolområdet bilfritt och trafiksäkert och man får en trafikfri passage mellan idrottsplatsen och skolgården. Sociala konsekvenser Om skolan byggs till innebär det att fler barn ska samsas om skolgården. Den yta som är reserverad för barnen utökas i och med att det som idag är planlagt för idrottsändamål istället planläggs för skoländamål. Hur många barn som samtidigt är ute på rast beror till stor del på hur skoldagen organiseras. Närheten till Hagåsakullen och idrottsplatsen och de sammantaget sett stora ytorna gör att förhållandena för barnens utevistelse bedöms som goda. Barn är extra känsliga för buller. Ökad trafik och fler barn på skolgården kommer att leda till högre bullernivåer åtminstone vid vissa tidpunkter. Bullernivåerna för hela planområdet ligger idag till största del inom riktvärdena för skolgårdar enligt Boverket, vilket bedöms vara tillräckligt bra. Det tematiska tillägget till översiktsplanen anger att den högsta ekvivalenta bullernivån inomhus i undervisningslokaler inte får överskrida 30 db(a). Detta är något som måste tillgodoses i projekteringen av skolbyggnaderna. Administrativa frågor Inom planområdet finns inga organisatoriska eller ekonomiska frågor att behandla. Genomförandetid Genomförandetiden för planen börjar löpa när detaljplanen vunnit laga kraft och varar i 5 år. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Ledningsavtal Om genomförandet av planförslaget innebär att ledningar behöver flyttas ska avtal mellan ledningsägare och fastighetsägare tecknas. 13

14 Tekniska frågor Ledningar U-området i det östra området i detaljplanen bevakar vatten, spillvatten och dagvattenledningar. Båda u-områdena förvaltas av teknisk service. U-området i västra delen av planområdet omfattar elledningar från Lerums Energi. Då Lerums kommun idag äger kvartersmarken behövs ingen ledningsrätt. Om ledningsrätt skulle behövas i framtiden kan man inrätta detta med stöd av u-områdena i detaljplanen. Fastighetsrättsliga frågor Markägoförhållanden Planen omfattar delar av sex fastigheter. Samtliga ägs av Lerums kommun. Fastighetsbildning De delar av fastigheterna som ligger inom kvartersmark kan fastighetsregleras till en fastighet. Medverkande Planhandlingarna har tagits fram av FOJAB arkitekter genom landskapsarkitekt LAR/MSA Magdalena Hedman, planeringsarkitekt FPR/MSA Emma Olvenmyr, landskapsarkitekt MSA Marit Hedlund och landskapsarkitekt LAR/MSA Elvira Grandin. Från Sektor samhällsbyggnad har planchef Ann-Christin Wellander, planarkitekt Henrik Ohlson och planarkitekt Jakob Aldén medverkat. Sektor samhällsbyggnad Jakob Aldén planarkitekt Ann-Christin Wellander planchef 14