UTMANANDE BETEENDE. Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu

Transkript

1 Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt 2012 UTMANANDE BETEENDE Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu

2 Sammanfattning Utmanande beteende är ett beteende som skadar, skrämmer eller upprör känslor hos både personen som har beteendet och personer i dess omgivning. Jag vill i detta projektarbete beskriva olika beteenden som kan upplevas som utmanande, hitta orsaker till beteendet samt hitta strategier för att minska beteendet. Att hitta orsaken eller orsakerna till det utmanande beteendet är ofta svårt. Jag har redogjort för några metoder som kan vara användbara till detta arbete. Jag har också skrivit om olika strategier som kan vara till hjälp för att brukaren ska slippa hamna i situationer han inte kan bemästra. Genom föreläsningar, handledningar, litteratur, Internet, egna erfarenheter och observationer jag har fått information och kunskap, som jag sedan sammanställt i detta arbete. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 3 1. Inledning och bakgrund 4 2. Syfte 4 3. Metod 5 4. Definition 5 5. Vad är utmanande beteende? 5 6. Orsaker till utmanande beteende 6 7. Metoder för att ta reda på orsaker till 9 utmanande beteende 8. Strategier för att minska det utmanande 9 beteendet 9. Varningstecken Debriefing- Bearbeta och reducera stress Diskussion 14 Referenser 15 Bilagor 16 3

4 1. Inledning och bakgrund Anledningen till valet av projektarbete är att jag jobbar på en gymnasiesärskola där vi har brukare med utmanande beteende. Den personal som jobbar med dessa brukare påverkas både fysiskt och psykiskt. Det är ansträngande att vara på sin vakt, att hela tiden vara beredd på ett eventuellt slag. Det är också ansträngande att inte veta hur dagen kommer att bli, att hela tiden ligga före i planering, att leta varningssignaler, att vara rädd utan att eleven ska känna av rädslan, att känna sig otillräcklig och att känna ett misslyckande i sin profession. Personalens önskan är att brukaren med det utmanande beteendet ska slippa att komma i affekt. Brukaren mår ofta väldigt dåligt efter ett utbrott och känner ibland både ånger och misslyckande. För brukarnas skull är det viktigt att det är en liten personalgrupp som jobbar runt dem. Detta innebär att det blir en viss sårbarhet. Det är få personer som kan vikariera vilket medför att planeringstid och raster ofta går åt till att ställa upp för varandra. Personalen som inte jobbar med dessa brukare påverkas också genom att vara med och lösa den dagliga verksamheten. De avlastar då den personal som jobbar med brukarna i den mån det är möjligt. Deras beteende påverkar också andra brukare. Vissa är rädda för dem, störs av deras ljud, störs av att ibland behöva anpassa sig efter deras speciella behov. De påverkas också genom att det blir de som får vikarier när ordinarie personal behövs för brukaren med det utmanande beteendet. Eftersom varje enskild brukare har olika behov och olika svårigheter medför det att det ibland kan bli situationer som är svåra att lösa. Det kan vara svårt att förstå varför personalen gör på ett visst sätt med en viss brukare. Jag har valt att skriva utmanande beteende istället för problemskapande beteende. Jag tycker att det passar bättre på de brukare som jag och mina kollegor tillbringar dagarna med. Visst skapar deras beteende problem men jag tycker ännu mer att deras beteende är av utmanande karaktär och skapar utmaning för personalen. Det utmanade beteendet kan visa sig på många olika sätt. Jag vill genom samtal med personal, handledning och litteraturstudier försöka hitta orsaker till deras beteende och strategier så att brukarna inte lika ofta hamnar i situationer de inte kan bemästra. Detta är min utmaning. 2.Syfte Syftet med detta arbete är att beskriva beteenden som upplevs som utmanande för omgivningen, ta reda på olika orsaker till dessa beteenden samt undersöka vilka strategier som kan användas för att minska utmanande beteenden. 4

5 3. Metod För att ge exempel på vilka beteenden som upplevs som utmanande tar jag del av det resultat vi fick fram under en workshop på en Studio III föreläsning som jag deltog i, februari Jag kommer även att utgå från egna erfarenheter samt exempel som finns i litteratur och på Internet. För att kunna se möjliga orsaker till det utmanande beteendet använder jag mig både av att betrakta olika situationer i verkliga livet tex hur brukaren reagerar på en annan brukares ljudande, samt kunskap från litteratur, Internet och föreläsningar. För att hitta strategier för att begränsa tillfällen till utmanande beteende tar jag del av mina kollegors strategier, handledningar, litteraturstudier men främst från den information jag fick när jag gick Studio III kursen förebygga och hantera utmanande beteende och av Bo Hejlskov Jörgensens bok Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder Studentlitteratur Definition Utmanande beteende Ett beteende av sådan intensitet, frekvens eller varaktighet att den fysiska säkerheten för personen eller andra personer utsätts för allvarlig fara eller ett beteende som sannolikt allvarligt kommer att begränsa eller neka åtkomst till användning av lokala inrättningar (Emerson 1995) Utmanande beteende kan definieras som ett beteende som skadar, skrämmer eller upprör känslor både hos personen som har beteendet och personer i dess omgivning. 5.Vad är utmanade beteende? Om ett beteende är utmanande eller inte beror på hur det påverkar individen med beteendet och hur det uppfattas av personer i omgivningen. Olika personer uppfattar beteendet på olika sätt. Det kan tex bero på när, var och hur beteendet inträffar, vem som har beteendet och vår relation till personen. Det kan också bero på hur vi som personal mår, om vi känner stöd och trygghet av omgivningen mm. Det är först i betraktarens ögon som beteendet blir utmanande. Utmanande beteende kan visa sig på många olika sätt. 5

6 Exempel på beteenden som uppfattas utmanande är tex: Skrik Slag Riva Bita Spotta Slå sig själv Skära sig själv Bita sig själv Dunka huvud i vägg Ha sönder saker Kladda med bajs Äta farliga saker 6. Orsaker till utmanande beteenden Vad det är som orsakar ett utmanade beteendet är svårt att se. Det vi med säkerhet vet är att det alltid finns en underliggande orsak. Det kan vara ett stort, ibland nästan omöjligt arbete att ta reda på orsaken till beteendet. Hejlskov tar i sin bok Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder upp exempel på vad som kan orsaka ett utmanande beteende. Med hjälp av hans bok kap 4 Stress och belastning, Enigma education och egna erfarenheter redogör jag för några möjliga orsaker. Några orsaker till det utmanande beteendet kan vara: 1. Medicinska orsaker Trötthet Brukaren har svårt att behålla fokus, lättirriterad, okoncentrerad. Smärta Brukare med smärttillstånd tex fysiska funktionsnedsättningar eller ledbesvär, har oftare ett utmanande beteende när de har ont. Besvär med magen kan också skapa oro och stress hos brukaren. Dofter En del brukare blir triggade av dofter. De kan väcka minnen. 6

7 Mat Mat kan vara en stressfaktor. Det kan handla om var man ska sitta, hur mycket man ska/får äta. Vissa brukare känner ett inre tvång att de måste äta upp all mat oavsett om de orkar eller inte. Detta kan skapa en obehaglig mättnadskänsla. Vissa brukare känner inte någon mättnadskänsla alls. 2. Kommunikation Krav Brukare kan känna krav både från sig själv och från sin omgivning. Det kan handla om det egna kravet att lyckas, att bete sig rätt och att vara duktig. Det kan också handla om känslan av att andra ställer antingen för höga eller för låga krav. För högt ställda krav eller för många krav kan ge känslan av att leva i en vardag full av måsten och otillräcklighet. Detta kan upplevas oerhört stressande. För lågt ställda krav kan å andra sidan upplevas ostimulerande. Minnen Händelser, personer, dofter med mera kan väcka minnen som triggar brukaren. Personer i närmiljön Brukare kan vara rädd för andra brukare eller för andra personer i omgivningen. Det kan tex bero på händelser som inträffat, vissa ljud som andra har för sig, ett visst utseende eller ett visst kroppsspråk. Oförutsägbarhet Brukaren har svårt att förstå orsak/verkan och att förutsäga andras beteende och vad som kan hända. Om brukaren också har ett begränsat språk och en låg ordförståelse kan det skapa stor frustration och osäkerhet när tillvaron inte är tillräckligt tydlig och strukturerad. Val För många val kan medföra att strukturen bryts och tillvaron upplevs oförutsägbar för brukaren. Förändringar Brukare kan ha svårt för stora livshändelser tex flytta, byta skola och dagverksamhet. Det omgivningen upplever som små förändringar kan vara en stor förändrig och skapa stark stress hos brukaren. 7

8 Misslyckanden Varje situation där brukaren inte lyckas är ett nederlag och kan innebära stor frustration och besvikelse. Det är inte ovanligt att brukaren överför denna känsla på personalen genom tex slag. Bristande struktur Brukaren har svårigheter att planera och genomföra eller hålla tillbaka impulser. Svårt att förstå sammanhang och konsekvenser av sitt eget beteende. En schemaförändring eller ett oplanerat personalbyte kan skapa stor förvirring och stress för brukaren. 3. Perception Ljud Vissa brukare har svårt att sålla bort småljud vilket innebär att de måste tänka på ljuden och sålla bort dem medvetet. Detta är mycket energikrävande. Vissa plötsliga ljud som en nysning eller smäll i en dörr kan ibland utlösa ett utmanande beteende för brukare som är känsliga för sinnesintryck. Känsel Brukaren kan ha ett annorlunda känselsinne beträffande tex smärttröskel, temperaturupplevelser, hudkänsel och beröringar. Omgivningar Brukaren kan ha svårt med visuella intryck. Det kan vara färger, mönster och prylar som stör. Det kan också vara belysningen eller ljuset som kommer utifrån som på något vis upplevs som störande. Andra faktorer kan vara historik, miljö, intellektuell förmåga och koncentrationsförmåga. Enligt Studio III visar forskningen att den allra största anledningen till att utmanande beteende uppstår har att göra med krav i olika former. Om kraven kan minskas eller individanpassas kan beteendet avta både i intensitet och frekvens. 8

9 7. Metoder för att ta reda på orsaker till utmanande beteende. Det finns flera metoder för att ta reda på orsaker till det utmanande beteendet. Nedan nämns några olika sätt. Dokumentationsmall En metod, som vi fått ta del av från Stöd & Resurs, Utbildning och Handledning är att dokumentera incidenten efter en mall för att hitta gemensamma punkter. På så sätt kan man tex. ta reda på om det inträffar fler incidenter någon speciell dag, speciell tid, med någon speciell personal och vilken typ av incident. Denna dokumentation kan göras väldigt enkel och kortfattad men ändå ge bra information om det inträffade. För att kunna avläsa ett mönster bör det finnas ca incidenter dokumenterade. Om man kan se ett mönster kan man börja jobba med att undersöka vad som tex händer denna speciella dag och tid. Det utmanande beteendet kanske kan bero på att brukaren vet att en annan brukare som ljudar högt har rast då. Det är viktigt att dokumentationsmallen är enkel att fylla i så att alla incidenter verkligen fylls i. Exempel på dokumentationsmall, se bilaga Observation Ett annat sätt att hitta orsaken till det utmanande beteendet kan vara observation. Om brukaren har två personer hos sig, låt den ena hålla sig i bakgrunden och observera, kartlägga och dokumentera. Detta bör göras så diskret som möjligt för att brukaren inte ska känna sig iakttagen och reagera på den annorlunda situationen. Att dela med sig av sina iakttagelser är viktigt. Någon kan se tecken som inte andra lägger märke till. För att inte missa detta är dokumentationen viktig. 8. Strategier för att minska det utmanande beteendet Studio III ger i sitt kursmaterial STUDIO III förebygga och hantera utmanande beteende ( rekommendationer när det gäller sociala regler för att främja en positiv möjlighet att hantera en utmanande situation. Det är viktigt att möta personen på ett sätt som inte ökar affekten. Hejlskov 2009, skriver om olika strategier till att minska det utmanande beteendet. Med hjälp av ovan nämnd litteratur och egna erfarenheter sammanställer jag ett antal strategier. 9

10 Utstråla lugn Att ge sken av att själv vara lugn kan minska brukarens stressnivå. Kroppsspråket har stor betydelse. För att verka lugn är det viktigt att andas lugnt och att vara avslappnad. Det är inte alltid så lätt men kan tränas upp till viss del. Håll behörigt avstånd Minst en meter är ett bra avstånd när en brukare är i affekt. Det går då att kommunicera med brukaren utan att han känner sig trängd. Ju mer han är i affekt desto större ska det personliga avståndet vara. Det är viktigt att röra sig långsamt om man känner att avståndet är för långt eller för kort. Snabba rörelser kan upplevas hotfulla. När du känner behov av att gå framåt ska du gå två steg baklänges Genom att gå bakåt istället för framåt skapar man möjlighet för brukaren att behålla självkontrollen Bo Hejlskov Elvén. Undvik att stå mitt emot en brukare med utmanande beteende. Detta kan upplevas som provocerande och dominerande. Även om avståndet är upp till två meter är det dubbelt så provocerande som om du stod vid sidan av brukaren och undvek att titta honom i ögonen. Undvik ögonkontakt Undvik att titta brukaren i ögonen. Det kan upplevas utmanande och hotfullt. Titta på ett annat ställe i hans ansikte. Beröring Beröring kan upplevas som tecken på värme och vänlighet men också som tecken på dominans. Beröring kan upplevas hotfull och triggande. Undvik att beröra brukare som är i affekt. När brukaren börjar lugna sig kan det eventuellt vara bra med beröring, såsom en hand på en axel. Det gäller att vara lyhörd och veta när det kan vara läge att röra vid brukaren. Ljudkänslighet En brukare kan reagera negativt på ljud av olika slag. Tänk på miljön runt brukaren, boendet, rummet, placering, omgivning. Lyssna Ta dig tid till att lyssna på brukaren. Han kan ha svårt att uttrycka sig och få fram vad han egentligen vill ha sagt. Han kanske själv inte vet vad han vill säga. Inbjud till samtal, hitta en bra miljö där det går att prata och lyssna ostört. Tänk på kroppsspråk och avstånd. Att samtala under en promenad eller en biltur fungerar ofta bra. Kommunikation / Tydlighet Hitta ett sätt att kommunicera med just den här brukaren. Det kan vara svårt att nå en brukare som är i affekt. Ett sätt kan vara skriftliga eller visuella instruktioner. Lämna en lapp med en enkel text eller bilder. 10

11 Röstläge När man pratar med en brukare som har ett utmanande beteende är det viktigt att tänka på röstläget. Tala långsamt, lugnt och sansat. Använd korta och enkla meningar. Om brukaren tappat kontrollen är det bäst att inte prata alls. Kroppsspråk Munnen säger en sak och kroppen kan säga en annan sak. En brukare i affekt har svårt att ta till sig ord men lättare att läsa kroppsspråk. Visa med din kropp att du är lugn. Undvik att ha armarna i kors, att spänna musklerna, bredda axlarna. Om du själv spänner dig så är det vanligt att även brukaren gör det affektsmitta. Genom att sätta sig på golvet eller att gå ner på ena knäet spänner du inte musklerna lika mycket och du tar inte lika stor plats i brukarens medvetande. Affektsmittan visar sig även här burkaren blir mer avslappnad i musklerna och därmed lugnare. Det gäller emellertid att göra detta när brukaren är på väg upp i varv men inte är i full affekt. Visa att brukaren har din fulla uppmärksamhet. Avled Att avleda brukaren är ofta ett bra sätt att hantera ett utmanade beteende. Det kan handla om att byta samtalsämne, att locka med något som han gillar, byta aktivitet, bryta en situation som är på väg att stegras genom att tex gå en promenad, lyssna på musik, se film, spela dator mm. För att detta skall lyckas är det viktigt att inte lova sådant som inte kan hållas. Det är också viktigt att avleda innan brukaren förlorat kontrollen. Få iväg andra personer För att undvika att andra personer blir indragna i en obehaglig situation där en brukare är i affekt, är det viktigt att få dem att lämna platsen där brukaren befinner sig. Det är oftast lättare att flytta andra personer än att få brukaren att flytta på sig. Placering i rummet Tänk på placeringen i rummet. Om en brukare ofta drar i håret, låt då brukaren sitta på en plats där han inte passerar andra. Placera sittplatser längs med väggarna, allt för att brukaren inte ska komma åt att dra någon i håret. Tänk även på personalens placering i tex klassrum. Det ska vara fria vägar för att kunna backa ur farliga situationer. Ge dig Om kraven känns för höga och det finns risk för att brukaren hamnar i affekt på grund av det, är det en bra lösning att ta bort eller minska kraven. Det kan innebära att en liten kravförändring gör att affekten/konflikten uteblir. Det gäller dock att strukturen inte försvinner för brukaren Det är aldrig för sent att ge upp Ronny Eriksson. Motivation Hjälp brukaren att se syftet med att ändra sitt beteende, det skapar motivation. Rutiner Även små förändringar kan skapa ett kaos. Försök hitta rutiner som fungerar för brukaren. Dokumentera dessa så ny personal, vikarier mm har något att följa. Det är viktigt att alla jobbar på samma sätt. Det kan innebära ett misslyckande när en rutin bryts. Det är viktigt med så få misslyckanden som möjligt. 11

12 9. Varningstecken När personalen jobbat ett tag och lärt känna brukaren kan de ibland se på brukaren när stressnivån stiger och något är på väg att hända. Detta är varningssignaler som ska tas på allvar. Varje gång brukaren hamnar i affekt är ett misslyckande. Kan ett utbrott undvikas så ska personalen göra vad de kan för att så ska ske. Utifrån Hejlskov 2009 och egna erfarenheter ger jag några exempel på varningssignaler som brukare kan ge. Särskilda ord eller ljud Särskilda rörelsemönster Svarta ögon Särskilda samtalsämnen Prata om särskilda minnen Dra sig undan Bli inbunden / avskärma sig Trötthet Aggresivitet / Irritabilitet Ångest Tvångstankar / Tvångsbeteende Rastlöshet Ojämnt humör Sämre hygien Tappade färdigheter 12

13 10. Debriefing - Bearbeta och reducera stress Efter att varit med om en händelse som påverkat dig starkt är det viktigt att få prata med någon om det inträffade. Personen du pratar med bör vara någon du känner och har förtroende för. Det är viktigt att samtalet sker så fort som möjligt efter det inträffade och att den drabbade ges möjlighet att prata ut om händelsen. Att inte ha möjlighet att göra det kan på sikt innebära att man inte orkar längre. Ytterligare en anledning till att prata ut så fort som möjligt är att dokumentation blir bättre och ger en mer objektiv beskrivning av det inträffade. Det är annars lätt att dokumentationen uttrycker personens känslor och blir objektiv. Källa: Studio III - förebygga och hantera utmanande beteende 13

14 11. Diskussion Arbetet med att samla uppgifter om vad utmanande beteende är, orsaken till beteendet och strategier för att minska beteendet har varit mycket lärorikt. Jag har i mitt projekt inte funnit några färdiga lösningar till våra elevers utmanande beteenden men det har öppnat nya infallsvinklar och gett mig idéer till nya arbetsmetoder. I mitt arbetslag jobbar vi ständigt med att leta orsaker och hitta strategier till det utmanande beteendet. Kanske är det så att det inte alltid finns en orsak till beteendet. I stället för att söka orsak ska vi kanske jobba på det sätt vi tror är rätt. Det finns inte en strategi som fungerar i alla situationer. Vi jobbar ändå på att underlätta för både brukaren och för personalen. Jag kommer att dela med mig av mina erfarenheter till mina kollegor. Vi jobbar mycket nära varandra och inser vikten av att följa gemensamma rutiner och att jobba åt samma håll. Därför anser jag det extra viktigt att alla får ta del av det resultat jag fått fram i mitt arbete. Det räcker inte med att jag tror på en strategi utan vi som jobbar med den specielle eleven måste alla tro på strategin. För att kunna hitta bra och fungerande strategier för eleven är det viktigt att de kollegor som jobbar med eleven träffas regelbundet. Det är viktigt att det finns tid till att lösa både kortsiktiga problem och hitta långsiktiga lösningar. 14

15 Referenser Litteratur: Aspeflo Ulrika, Aspeflo om autism, 2010 Ulrika Aspeflo och Pavus Utbildning AB Emerson Eric, Challanging behavior, 1995 Enigma Education, Studio III förebygga och hantera utmanande beteenden Hejlskov Jörgensen Bo, Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009 Råberg Elisabeth, Omsorg utan våld, Konsten att möta människor med autism. Borås tidning 2008 Internet:

16 Bilagor Dokumentationsmall 1 Typ av beteende: 2 Var inträffade det? 3 När inträffade det? 4 Hur länge höll det på? 5 Vilken personal var det som var närvarande? 6 Hur gick det till? (använd baksidan att skriva på) 7 Vad TROR du orsakade beteende? 8 Vilken konsekvens av beteendet fick X? När dessa frågor är besvarade sätts dokumentet i en pärm som tas med till nästa uppföljningsmöte. Alla tillbud ska dokumenteras för att sedan kunna ligga till grund för en kartläggning där eventuella mönster ska kunna avläsas. 16