Kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts primärvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts primärvård"

Transkript

1 2015 Kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts primärvård

2 INNEHÅLL Lite bättre varje dag... 5 God och trygg vård... 6 Kvalitetsmått inom primärvården... 9 De största folksjukdomarna Mäta och följa upp behandlingsresultat Kompetens Patientupplevd kvalitet Kontinuitet och delaktighet Tillgänglighet inom primärvården Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Anmälningsärenden Miljö Källor och adresser... 30

3 Vårt långsiktiga mål med kvalitetsarbetet är att vi ska vara marknadsledande när det gäller kvalitet och patientsäkerhet. Även i år kan vi se att vårt dagliga arbete kring kvalitet, kontinuitet och kompetens gör att patienterna återigen är nöjdast med Praktikertjänsts verksamheter. Jag är övertygad om att det är vår unika ägarstruktur, där aktieägare möter patienter varje dag, som är nyckeln till patienternas nöjdhet och vår framgång. För oss är patienten viktigast och vi arbetar varje dag för att ge bättre vård för bättre liv. Johan Fredriksson, vd Praktikertjänst 3

4 Lite bättre varje dag Praktikertjänst är Sveriges största koncern inom privat tandvård och hälso- och sjukvård. Praktikertjänsts vårdcentraler ligger fördelade i 15 landsting. De orangea prickarna representerar mottagningar öppnade under 2014 och ingår inte i kvalitetsbokslutet. Vi har verkat inom svensk tandvård och hälso- och sjukvård i över 50 år. Hela tiden med samma grund; att driva småskalig vård nära patienterna. Det är en verksamhet i ständig utveckling där vi blir lite bättre varje dag. Vår affärsmodell är unik med aktieägare som själva är verksamhetsansvariga på mottagningar runt om i landet. Det ger förutsättningar för god vård av hög medicinsk kvalitet och kontinuitet, och skapar ett engagemang som är själva kärnan i vår verksamhet. Vi är stolta över den tandvård och hälso- och sjukvård som våra verksamheter ger tiotusentals patienter varje dag. Praktikertjänsts affärsområde Hälso- och sjukvård är den största aktören i Sverige inom privatdriven vård. Vår primärvård med 81 vårdcentraler (2014) ägs av Praktikertjänst och drivs av verksamhetsansvariga aktieägare. Över hela landet, både i storstad och på landsbygd, utvecklar och driver vi verksamheter. Januari 2015 var patienter listade på Praktikertjänsts vårdcentraler. Totalt verkar 670 verksamhetsansvariga aktieägare inom affärsområde Hälso- och sjukvård. Det är läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter/ sjukgymnaster, dietister, kiropraktorer, psykologer, barnmorskor, psykoanalytiker, arbetsterapeuter, socionomer och logopeder. Koncernens omsättning uppgick 2014 till miljarder kronor, varav affärsområde Hälso- och sjukvård stod för 53 procent av koncernens nettoomsättning, miljarder kronor. Praktikertjänst Hälso- och sjukvård har cirka medarbetare inom ett stort antal professioner. Nästan alla verksamheter är småskaliga där alla arbetar nära och teambaserat och där det finns stora möjligheter att direkt påverka sin arbetsmiljö. Det ger arbetsplatser där man trivs och stannar kvar. Den genomsnittliga anställningstiden för läkare är 13 år, och för sjuksköterskor 12 år. Trivsamma arbetsplatser leder också till låg sjukfrånvaro. Praktikertjänst är ett av Sveriges friskaste företag med drygt 2 procent sjukfrånvaro. 5

5 God och trygg vård Praktikertjänsts verksamheter arbetar varje dag för att skapa en god och trygg vård för våra patienter. Det viktigaste kvalitetsarbetet görs av medarbetarna i verksamheterna; varje dag följer de upp kvaliteten och arbetar med förbättringar för patienterna. Att erbjuda en vård med god kvalitet och hög patientsäkerhet är en självklarhet. Kvalitetsarbetet skapar mervärde för patienterna, det är vi övertygade om. Vi vill att alla patienter ska vara nöjda med kvaliteten och känna sig trygga med både mottagande, bemötande och resultat av de vårdinsatser vi ger. En nöjd patient är den bästa återkoppling vi kan få på vårt arbete. Kvalitet handlar om att ha ordning och reda i verksamheterna, att ha koll på resultaten och att ständigt arbeta med förbättringar. Ett sätt är öppna kvalitetsredovisningar som är efterfrågade av både patienter, medborgare, beställare, beslutsfattare och av de som arbetar inom vården. De öppna kvalitetsredovisningarna är ett sätt att stimulera och öka motivationen till förbättringsarbete samtidigt som vi visar vilka resultat vi uppnår. För att utveckla vården och få förtroende från patienterna är transparens en avgörande faktor. Vi vill bidra till denna öppenhet presenterade vi vårt första kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts primärvård. Bokslutet togs emot väl av verksamheter, politiker, beställare och andra. Nu är det dags för vårt andra kvalitetsbokslut. Precis som förra året omfattar kvalitetsbokslutet både resultat i form av nationella mätningar av tillgänglighet och kontinuitet men också patienternas uppfattning om den vård vi levererar. I år har vi också fått tillgång till vårdresultat via det nationella kvalitetsregistret Nationella diabetesregistret (NDR). Att denna gång kunna visa på medicinska mått är mycket spännande. Drivkraft och syfte med att ta fram kvalitetsbokslut är flera. Vi vill visa på primärvårdens resultat, på det arbete vi utför, att vi är stolta över våra verksamheter och alla medarbetare. Vi vet också att många patienter vill ha fakta för att kunna välja vilken vårdcentral de vill gå till. Men kvalitetsbokslutet är också en del i vår strategi att ständigt förbättra oss, genom att ta reda på våra resultat kan vi också vidareutveckla och förbättra vården för våra patienter. I kvalitetsbokslutet för 2014 har vi förbättrat vårt arbetssätt med att få fram vårdresultat genom kontakt med några av de nästan 90 nationella kvalitetsregistren som finns idag. Vi har också förbättrat vårt interna arbete med att kvalitetssäkra de data vi får fram från olika källor. Elisabet Linder kvalitetschef Hälso- och sjukvård Praktikertjänst De resultat vi redovisar för våra vårdcentraler som bedrev verksamhet under 2014 kommer till exempel från: Nationella mätningar kring bland annat tillgänglighet och patientnöjdhet Nationella kvalitetsregister Data från journalsystem Data direkt från verksamhetsansvariga Anmälningsärenden från patientnämnder och IVO (Inspektionen för vård och omsorg) 6 7

6 1,3 miljoner besök på 51 av våra vårdcentraler under Kvalitetsmått inom Primärvården Den 1 januari 2015 fick Sverige en ny patientlag. En viktig nyhet i lagen är att patienten får möjlighet att välja vårdgivare inom den offentligt finansierade primärvården i hela landet. I Sverige saknar vi en enhetlig primärvård. För patienter som vill söka information och göra jämförelser av medicinska resultat för att kunna göra sitt fria val, blir det svårt. Varje landsting/region har utformat ett eget system utifrån övergripande hälso- och sjukvårdslagsstiftning. Landstingen/regionerna har olika vårdvalssystem, olika journalsystem, saknar en enhetlig terminologi och tillämpar olika regler och krav som styr både de egna likväl som de privata vårdcentralerna. Avsaknaden av en enhetlig uppföljning påverkar möjligheten att jämföra medicinska resultat mellan olika delar av landet. För Praktikertjänst som har 81 vårdcentraler i 15 landsting (2014), blir det svårt att göra en tydlig jämförelse bara mellan våra egna vårdcentraler. För en patient som vill jämföra medicinska resultat inom primärvården, oavsett vårdgivare, är detta nästan ett omöjligt uppdrag. Samtidigt är ett kvalitetsbokslut med öppna medicinska resultat ett viktigt verktyg för patienten att få mer kunskap inför sitt vårdbesök. I arbetet med vårt andra kvalitetsbokslut har vi fokuserat på att få fram kvalitetssäkrad data för att kunna presentera medicinska kvalitetsmått. Vi kan med uppgifter från Nationella diabetesregistet (NDR) presentera dessa mått. Tillsammans med de uppgifterna presenterar vi även intern statistisk från våra vårdcentraler som använder de mest förekommande journalsystemen Take Care och Journal III. Det innebär att vi har hämtat journaluppgifter från 51 av våra 81 vårdcentraler. Vid dessa vårdcentraler gjordes drygt 1,3 miljoner besök under 2014, varav närmare 61 procent avsåg läkarbesök och 30 procent var besök till sjuksköterska/ distriktssköterska. För att ge en säker vård är det viktigt att patienten får rätt diagnos, samt att diagnosen registreras i patientjour- 8 9

7 De största folksjukdomarna 89% diagnos registreringsgrad nalen för att kunna ge rätt vård och utvärdera resultatet av olika behandlingar. Vid de 51 vårdcentraler som ingår i statistiken hade patienten en fastställd diagnos vid 89 procent av läkarbesöken. I Sverige finns ett stort antal nationella kvalitetsregister med patientuppgifter inom specifika områden eller diagnoser. Registren används för förbättringsarbete och uppföljning av vårdens resultat både på verksamhetsnivå och på nationell nivå samt för forskning. Inom Praktikertjänsts primärvård rapporterar vi främst till följande register: Nationella diabetesregistret (NDR) Senior alert (nutrition, trycksår, fall gällande äldre patienter) OM nationella diabetesregistret, NDR I Sverige finns cirka 90 nationella kvalitetsregister. Nationella diabetesregistret är det största nationella kvalitetsregistret sett både till antalet personer med diabetes, vars vård registret vill vara ett stöd för, och sett till antalet sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal som bidrar till och som använder det. Registrets data möjliggör en jämförelse inom hälso- och sjukvården på nationell och/eller regional nivå. Nationella diabetesregistret följer upp den medicinska kvaliteten (överlevnad, komplikationer och läkemedel) i vården, och dess data används till viktig forskning. Patienten kan följa sina egna resultat och satta individuella mål i Diabetesprofilen som kan skrivas ut från vid besöket, vilket kan vara ett stöd i mötet med vården. Vid våra vårdcentraler är det, som i resten av primärvården, de stora folksjukdomarna som dominerar. Högt blodtryck, förmaksflimmer och depression är tre stora diagnosgrupper i vår primärvård. På listan över de vanligaste folksjukdomarna finns även akut övre luftvägsinfektion, my år 0-7 år 75+ år algi (generell muskelvärk) och ångest. Till primärvårdens uppdrag hör också de stora folksjukdomarna som diabetes typ 2, astma och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) år år Svenska Demensregistret (SveDem) Luftvägsregistret (astma/kol) På Praktikertjänsts 51 vårdcentraler som ingår i statistiken (av 81) befinner sig den största patientgruppen i åldersspannet år. De vanligaste diagnoserna vid Praktikertjänsts vårdcentraler

8 Mäta och följa upp behandlingsresultat Diabetes är en folksjukdom, uppskattningsvis är det cirka 4 procent av befolkningen som har sjukdomen, de flesta har typ 2 diabetes. Diabetesvård med kompetens och individanpassad vård Sverige har en lång tradition att arbeta med diabetesteam. Välutbildade diabetessjuksköterskor är ofta navet i en väl fungerande diabetesvård. Arbetet handlar till stor del om att coacha patienter och ge dem tillräckligt mycket kunskap för att de själva ska kunna ha kontrollen och öka sina möjligheter att leva ett så friskt liv som möjligt. Inom Praktikertjänst finns specialistutbildade diabetessjuksköterskor på 93 procent av våra vårdcentraler (81, 2014). För att kunna följa upp vården och mäta kvalitet registreras ett antal värden i journalen. HbA1c HbA1c är ett blodvärde som visar blodsockret över tid, värdet har ett starkt samband med risken att utveckla diabetes. Det är viktigt att följa detta värde för att undvika komplikationer. Så här stor andel av våra patienter registrerade i NDR har ett registrerat HbA1c-värde: 95 procent Enligt nationella riktlinjer är målet att HbA1c ska vara lägre än 52mmol/mol. Medelvärdet för patienterna i Praktikertjänst primärvård är: 53 mmol/mol Blodtryck Det är viktigt med en effektiv behandling av högt blodtryck hos personer med diabetes för att minska risken för skador på små och stora blodkärl. Komplikationerna på de stora blodkärlen, det vill säga: stroke, hjärtinfarkt, kärlkramp och perifer kärlsjukdom, står för merparten av den ökade sjukligheten och dödligheten vid typ 2-diabetes. Så här stor andel av patienterna har ett registrerat blodtryck: 95 procent Det är mycket viktigt att förebygga komplikationer Ögonbottenundersökning Personer med diabetes kan drabbas av synnedsättning på grund av skador på de små blodkärlen i ögonbotten och därmed skada på näthinnan, diabetesretinopati. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderas ögonbottenundersökning var tredje år för typ 2 diabetes hos de som inte har ögonskador. Så här stor andel av våra patienter har genomgått en ögonbottenundersökning de senaste tre åren: 72 procent 95% av våra diabetespatienter har ett registrerat blodtrcyk Andelen patienter över 18 år med diagnosen diabetes på Praktikertjänsts vårdcentraler (51 av 81) är 7 procent Samtliga av våra 81 vårdcentraler registrerar i Nationella diabetesregistret, NDR; 100% Antalet patienter med diagnosen diabetes i Praktikertjänsts primärvård som registrerats i NDR är De data vi presenterar här har vi hämtat från Nationella diabetesregistret, NDR 12 13

9 För patienter med diabetes är kontinuitet extra viktigt. Vi har ett system som bland annat säkrar att de kallas minst två gånger per år samt vilka prover som ska tas vid kontrollen. Patienten får träffa samma team, bestående av distriktsköterska specialist diabetes och läkare, vid sina besök. Kontinuiteten höjer vårdkvalitén. Genom att vi träffar samma patienter regelbundet kan vi följa upp deras hälsa och förebygga komplikationer. Kompetens Hög kompetens är en grundpelare inom Praktikertjänst. Vi ställer mycket höga krav på kompetens och erfarenhet hos de specialister som driver verksamheter hos oss. Våra 81 vårdcentraler (2014) är nästan uteslutande bemannade med specialister i allmänmedicin, eller ST-läkare i allmänmedicin. Sofia Högberg distriktssjuksköterska specialist diabetes Ängsgårdens vårdcentral Fotstatus Det är viktigt att tidigt upptäcka förändringar på fötterna, känselnedsättning och försämrad cirkulation för att då sätta in förebyggande fotvård, ortopedtekniska behandlingar och kärlkirurgiska åtgärder som kan förhindra svårare komplikationer och amputationer. Så här stor andel av våra patienter har fått sina fötter undersökta det senaste året enligt NDR: 83 procent Levnadsvanorna är viktiga att ta hänsyn till för en god vård av diabetespatienterna BMI Bland patienter i åldrarna år med typ 2 diabetes är BMI som högst; andelen överviktiga och feta är 52 procent bland män och 59 procent bland kvinnor. Så här stor andel av patienterna har ett BMI angivet i journalen: 86 procent Fysisk aktivitet Fysisk inaktivitet är en hälsorisk av mycket stor betydelse. Forskning visar att fysisk aktivitet skyddar personer med typ 2 diabetes mot hjärtkärlsjukdomar. Så här stor andel av patienterna tillfrågades om fysisk aktivitet: 72 procent Rökning Rökning är den enskilt största riskfaktorn för hjärtkärlsjukdomar. Många vårdcentraler arbetar mycket aktivt med rökavvänjning. Andelen som röker ser nu ut att tydligt minska hos personer med typ 2- och typ 1-diabetes. Så här stor andel av patienterna har tillfrågats om rökning: 88 procent Vid Praktikertjänsts vårdcentraler arbetar cirka 400 specialister i allmänmedicin. Av dessa är 75 procent aktieägare i Praktikertjänst. Även när det gäller andra yrkeskategorier på våra vårdcentraler är andelen specialistkompetens hög. På våra vårdcentraler arbetar bland annat: 368 distriktssjuksköterskor 231 sjuksköterskor 152 undersköterskor 226 läkarsekreterare Utöver detta omfattar Praktikertjänsts primärvård ett flertal andra yrkeskategorier som exempelvis kuratorer, psykologer, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. 73 procent av läkarbesöken på våra vårdcentraler (51 av 81, 2014) sker hos en läkare med specialistkompetens i allmänmedicin. På 89 procent av våra samtliga vårdcentraler finns specialistmottagningar såsom astma/kol, rökavvänjning, inkontinens, demens, livsstil, hjärtsvikt och hypertoni. Var Tredje patient mår psykiskt dåligt En tredjedel av de patienter som söker till primärvården lider av psykisk ohälsa. Ångest, depression och sömnstör- ningar är några av de diagnoser som är vanligast. För att möta dessa patienter är det viktigt att det finns tillgång till kompetens på området. På 98 procent av våra samtliga vårdcentraler finns tillgång till kurator och/eller psykolog. bidrag till den framtida läkarförsörjningen På 63 av våra 81 vårdcentraler gör 163 ST-läkare sin ST-tjänstgöring. Vi skulle kunna erbjuda fler läkare STtjänstgöring men ofta utgör lokala regelverk i landsting/regioner ett hinder för detta. Det finns även betydande skillnader mellan landsting/regioner vad gäller den ersättning som lämnas för ST-läkare

10 Som ST-läkare på en vårdcentral får jag en bred kompetens och jag får ofta frågor från mina kollegor om de senaste rönen. Våra diskussioner bidrar till att kompetensen på mottagningen ständigt kompletteras och uppdateras. Jag delar med mig av det nya, mina seniora kollegor delar med sig av sin erfarenhet. Den interaktivt lärande miljön gynnar inte bara verksamheten, i slutändan handlar det om en bättre kvalitet för patienterna. Patientupplevd kvalitet När patienterna får svara på frågor kring vårdkvalitet får Praktikertjänsts vårdcentraler i genomsnitt högre betyg än både övriga privata vårdgivare samt offentliga verksamheter. Tina Holmberg ST-läkare Nödinge Vårdcentral Psykisk ohälsa, stress och oro blir allt vanligare hos befolkningen och är exempel på besvär som man inte behöver gå till psykiatrin med. Dessa problem kan vi behandla här på vårdcentralen. För patienterna innebär det kontinuitet och trygghet att de kan vända sig till oss, som de känner, istället för att behöva slussas vidare till en annan mottagning. Under hösten 2014 genomfördes den sjätte landstingsövergripande patientenkäten inom primärvården av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Till skillnad från 2013 där samtliga landsting/regioner deltog är detta en så kallad mellanårsmätning. I mätningen 2014 deltog 13 landsting/regioner: Blekinge, Gotland, Gävleborg, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Västerbotten, Västernorrland, Västra Götaland och Östergötland. Nationell Patientenkät, NPE, är den främsta undersökningen om hur patienterna upplever kvaliteten på den vård som ges i primärvården. Undersökningen är helt öppen och alla resultat ned till enskild vårdcentral publiceras på webbplatsen för NPE. Hösten 2014 skickades enkäter ut till slumpmässigt utvalda patienter, närmare valde att svara på enkäten. Det ger en svarfrekvens på cirka 52 procent. Resultatet för Praktikertjänsts verksamheter är i genomsnitt bättre än både övriga privata vårdgivare samt offentlig verksamhet i samtliga åtta kategorier som redovisas öppet: helhetsintryck, bemötande, delaktighet, förtroende, information, rekommendera, tillgänglighet och upplevd nytta. Resultatet från två av våra viktiga begrepp inom Praktikertjänst, kontinuitet och delaktighet, visar att patienterna är mycket nöjda med oss. På frågan Brukar du få träffa samma läkare vid dina besök på mottagningen? är medel 79 procent vid våra verksamheter, medel för hela landet är 64 procent. Och på frågan Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? var medel 84 procent vid Praktikertjänsts verksamheter, medel för hela landet var 78 procent. Tabell och diagram på nästa sida >> Martin Sundberg psykolog Hammarby Sjöstads Husläkare 16 17

11 1,00 0,90 Medel Praktikertjänst Medel övriga privata 100 % Kontinuitet och delaktighet 0,80 Medel offentliga 90 0,70 0,60 0,50 HelhetsintryckHelh etsint Bemötande ötande Delaktighet ghet Förtroende Förtroe endee Information on RekommenderaRek menderara Tillgänglighet glighetet Upplevd Upplevd nytta nyttata Medel samtliga Genomsnittsbetyg för samtliga kategorier per vårdgivarklass, hela Sverige. Källa: Nationell Patientenkät (SKL) Praktikertjänst övriga privata offentliga samtliga Helhetsintryck 0,76 0,72 0,69 0,71 Bemötande 0,93 0,90 0,89 0,90 Delaktighet 0,83 0,79 0,77 0,78 Förtroende 0,89 0,85 0,83 0,84 Information 0,80 0,78 0,76 0,77 Rekommendera 0,89 0,83 0,80 0,82 Tillgänglighet 0,78 0,77 0,77 0,77 Upplevd nytta 0,85 0,82 0,80 0, Praktikertjänst tjänst (61 st enheter) Medel hela Sverige Praktikertjänsts primärvård har en fortsatt god läkarkontinuitet publicerade vi en rapport om kontinuiteten. Rapporten visade ett resultat där vi endast hade 4 procents hyrläkare. Andelen hyrläkare inom offentlig verksamhet var 23 procent och inom övriga privata vårdgivare var den 15 procent. Hos Praktikertjänst har det inte förändrats. Vi har fortsatt få hyrläkare och kan ge våra patienter en god läkarkontinuitet i våra verksamheter. När SKL gjorde sin årliga mätning Nationell Patientenkät (i år en mellanårsmätning 2 där 13 landsting/regioner valt att medverka) eter) fick vi återigen ett högt betyg av patienterna avseende kontinuiteten. 1 2 Praktikertjänst (61 vårdcentraler) Medel hela Sverige % Brukar du få träffa samma läkare vid dina besök på mottagningen? Fick du träffa den läkare som du brukar träffa? Kontinuitet, hela Sverige 18 19

12 Delaktighet/information, hela Sverige En fråga i enkäten lyder Brukar du få träffa samma läkare vid dina besök på mottagningen?. I genomsnitt svarade 80 procent av patienterna vid Praktikertjänsts vårdcentraler ja på frågan, jämfört med 64 procent i genomsnitt för samtliga privata och offentliga vårdcentraler i landet. Vi är övertygade om att en patient som har en fast läkarkontakt och som känner förtroende och en delaktighet i sin vård har en högre grad av följsamhet till de ordinationer som läkaren ger. Det ger en vård med hög kvalitet, och bidrar starkt till att Sverige kan ha en vård i världsklass. 1 2 Praktikertjänst (61 vårdcentraler) Medel hela Sverige % Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? Även avseende delaktighet och information visar Praktikertjänsts vårdcentraler på ett gott resultat. På frågan Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? svarade i genomsnitt 83 procent patienterna vid Praktikertjänsts vårdcentraler ja, jämfört med 78 procent för samtliga privata och offentliga vårdcentraler i landet. Ytterligare en fråga var om patienten fick tillräckligt med information om sitt tillstånd. På våra vårdcentraler svarade i genomsnitt 81 procent ja, jämfört med 77 procent för samtliga privata och offentliga vårdcentraler i landet. Hälsocentralen City firar fem år i höst och har legat i toppen i Nationell Patientenkät varje år. För dem är kontinuiteten självklar, när patienten får träffa samma läkare blir de tryggare. Ing-Marie Ekström, verksamhetschef Hälsocentralen City: Kvalitet och kontinuitet går hand i hand. Om du träffar dina patienter regelbundet, har koll på deras behandling och värden samt visar att du är intresserad av hur de mår blir ofta patienterna själva mer intresserade av sin hälsa. I slutändan ger det friskare patienter 20 21

13 Tillgänglighet inom primärvården Den nationella vårdgarantin har funnit sedan 2005 och är sedan 2010 en del av hälso- och sjukvårdslagen. Nationella vårdgarantin omfattar både primärvården och den specialiserade sjukvården, med undantag för akut vård. TidSgränserna innebär: 0 Kontakt med primärvården samma dag: Samma dag som man söker hjälp ska man få kontakt med primärvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Det kan ske via telefon eller genom besök. 7 Läkarbesök i primärvården inom sju dagar: Bedömer vårdpersonal att man behöver träffa en läkare ska man få tid på vårdcentralen inom högst sju dagar. 90 Besök i planerad specialiserad vård inom 90 dagar: Det gäller även om man sökt vård utan remiss. 90 Behandling/operation påbörjad inom 90 dagar: Efter beslut om behandling inom specialiserad vård, till exempel en operation, ska man få en tid till detta inom 90 dagar. Sveriges kommuner och landsting mäter i mars och oktober varje år hur vårdgarantin efterlevs och redovisar resultaten på webbplatsen vantetider.se. Den senaste mätningen för primärvården är från hösten Praktikertjänst redovisar här den del av vårdgarantin som avser primärvård. 0 Kontakt samma dag Det som mäts är alla samtal till vårdcentralerna som handlar om sjukvårdsrådgivning eller bokning av tid till läkare. Uppgifter hämtas endast från vårdcentraler med återuppringnings eller datoriserade telefonisystem. Stockholms läns landsting deltar inte i denna redovisning eftersom landstingets metod för att mäta telefontillgänglighet inte är jämförbar med övriga landet. Den senaste mätningen visar att av patienterna vid Praktikertjänsts vårdcentraler får i genomsnitt 90 procent kontakt med sin vårdcentral samma dag. 7 Läkarbesök inom sju dagar Bedömer vårdpersonalen att man behöver träffa en läkare ska man få tid inom högst sju dagar. Alla landsting/ regioner redovisar tillgänglighet till allmänläkarbesök två gånger om året. Det som mäts är hur många patienter som fick ett läkarbesök inom sju dagar och omfattar patienter som besökt vårdcentralen för ett nytt hälsoproblem eller för en kraftig försämring av ett tidigare känt hälsoproblem. Kontroller och uppföljning av tidigare besök, hälsointyg och vaccinationer är exempel på besök som inte ingår i redovisningen eftersom de inte omfattas av vårdgarantin. 94% Mätningen visar att i genomsnitt 94 procent av alla patienter hos Praktikertjänsts vårdcentraler får tid till läkare inom sju dagar. E-tjänster via Mina vårdkontakter Det blir allt vanligare att vägen till vården går via den egna datorn, surfplattan eller mobilen. I dag är samtliga landsting anslutna till den nationella e-tjänsten Mina vårdkontakter. Av Praktikertjänsts vårdcentraler är 79 av 81 anslutna (2014). Efter inloggning kan den enskilde till exempel beställa tid, av- och omboka tid, förnya recept eller be mottagningen kontakta patienten. Utbudet av tjänster i Mina vårdkontakter kan variera mellan landstingen och regionerna. Av våra 81 vårdcentraler är 79 anslutna till e-tjänsten Mina vårdkontakter

14 81% diplomerade vårdcentraler Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete För oss inom Praktikertjänst har kvalitets- och patientsäkerhetsarbete högsta prioritet. Det är ett arbete som sker ute i alla verksamheter där patienterna finns. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ställer höga krav på samordning och stöd då kraven från oss själva, från myndigheter och från patienterna hela tiden förändras och ökar. Det är en ständigt pågående kunskapsspridning. Vi arbetar kontinuerligt och metodiskt för att ge stöd till alla verksamheter inom primärvården bland annat genom ett webbaserat kvalitetsledningssystem, en intern diplomeringsmodell och vår uppföljningsmodell Kvalitetsdialogen. Praktikertjänst har hög beredskap och öppenhet i dessa frågor. Kvalitetsbokslutet är ett led i att göra vårt arbete mer tillgängligt. Det långsiktiga målet med Praktikertjänsts interna kvalitetsarbete är att vara marknadsledande när det gäller kvalitet och patientsäkerhet. Kvalitetsledningssystem Praktikertjänst Hälso- och sjukvård har ett webbaserat ledningssystem där verksamheterna dokumenterar sina rutiner direkt i systemet. Det är ett integrerat ledningssystem som innefattar kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet. Ledningssystemet uppdateras och revideras kontinuerligt utifrån ändrade krav från bland annat myndigheter och beställare. Kvalitetsdialogen 2012 införde vi Kvalitetsdialogen för att ytterligare följa upp det kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som pågår i verksamheterna. Kvalitetsdialogen innebär att alla verksamheter får ett personligt besök av en kollega med specifik kunskap kring kvalitet, där kvalitet och patientsäkerhet diskuteras strukturerat. Exempel på några områden som vi följer upp är avvikelsehanteringen, patientsäkerhetsberättelsen, hygienrutiner och journalhantering. Kvalitetsdialogen följer en genomarbetad struktur där förbättringsområden identifieras och dokumenteras. Samtliga vårdcentraler har haft kvalitetsdialogbesök. Praktikertjänst har tre 24 25

15 Erik Tyrberg, läkare och verksamhetsansvarig vid Ängsgårdens vårdcentral samt intern kvalitetskonsult, Praktikertjänst Hälso- och sjukvård: Det roligaste och bästa med vårt kvalitetsarbete är själva dialogen kollegor emellan. Om verksamheten inte redan kommit igång med kvalitetsarbetet och diplomeringsarbetet, brukar vetskapen om mitt besök hjälpa till som en liten knuff. Jag hjälper till med tips, och tar även med mig nya tankar till nästa kvalitetsdialog. Anmälningsärenden Praktikertjänst har tydliga rutiner för risk- och avvikelsehantering i ledningssystemet. Avseende risker i verksamheten görs en riskanalys vid förändring i verksamheten, införande av nya metoder, material och annat som direkt kan påverka patientsäkerheten. interna kvalitetskonsulter, två läkare och en barnmorska. Diplomeringsmodell Vår interna kvalitetsdiplomering innebär att verksamheten ska ha alla rutiner dokumenterade och att man årligen uppdaterar dessa. Verksamheten ska också arbeta systematiskt med avvikelsehantering. Detta för att säkerställa att verksamheterna lever upp till de krav som finns inom kvalitet och patientsäkerhet. Våren 2015 var 69 vårdcentraler (motsvarande 81 procent) inom Praktikertjänst diplomerade. Arbetet fortsätter med målet att samtliga vårdcentraler ska vara diplomerade under Patientsäkerhetsberättelse Varje år upprättar Praktikertjänst en patientsäkerhetsberättelse, enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Patientsäkerhetsberättelsen är en sammanställning av patientsäkerhetsarbetet där det framgår hur arbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Vi anger också i patientsäkerhetsberättelsen hur patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas under det kommande året och vilka förbättringsområden som identifierats. Den patientsäkerhetsberättelse som vi upprättar på koncernnivå finns att ta del av på praktikertjanst.se Varje verksamhet tar även fram en egen lokal patientsäkerhetsberättelse med beskrivning av den egna verksamhetens patientsäkerhetsarbete. Den övergripande redogörelsen utgör tillsammans med den lokala en komplett redovisning av patientsäkerhetsarbetet. Patientens rätt till ett bra bemötande, information kring behandlingsalternativ och delaktighet i vården är grundläggande för en framgångsrik vård. Trots insatser från vårdgivarens och verksamhetens sida inträffar ändå klagomål riktade dels mot vårdgivaren, dels mot enskilda vårdutövare. Patienters och närståendes synpunkter på vården är viktiga för oss. Klagomål direkt till enheterna, till Patientnämnderna och till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, är en del av det förbättringsarbete som sker ute i verksamheterna. Genom att ta till vara synpunkterna på ett systematiskt sätt, och genom att dokumentera, åtgärda och följa upp blir vården bättre. Viktigt är också att patienten får en återkoppling på sitt klagomål. Vanligast är att verksamheterna direkt hanterar klagomålet/synpunkten och återkopplar till patient eller närstående. Patienten kan också vända sig med sitt klagomål till landstingens/ regionernas patientnämnd för hälsooch sjukvård, PaN. Under 2014 gjordes 428 stycken sådana anmälningar gällande Praktikertjänsts primärvård. Patienter kan även göra en anmälan till IVO. Antalet anmälningar var 59 stycken. Praktikertjänst har också liksom andra vårdgivare skyldighet att anmäla händelser som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO, enligt lex Maria. Under 2014 gjorde Praktikertjänst 12 sådana anmälningar. Av dessa gällde 3 stycken brister i behandling, medan 4 gällde att patienten fått vänta för länge på sin diagnos. Resterande 5 anmälningar enligt lex Maria gällde självmord. Praktikertjänst är enligt lagen skyldigt att göra en anmälan om en patient begått självmord inom fyra veckor efter vårdkontakten med den aktuella vårdcentralen. I samband med en anmälan enligt lex Maria görs alltid en särskild händelseanalys, i syfte att få svar på vad det är som hänt, varför det inträffat, och vad som kan göras för att förhindra liknande händelser i framtiden

16 ISO/IEC Miljö Praktikertjänsts vårdcentraler har generellt en låg belastning på omgivande miljö. Miljöarbetet styrs av miljöpolicyn och interna riktlinjer. Vi följer kraven i miljölagstiftningen och tillhörande förordningar. Regionalt tar vi hänsyn till landstingens/regionernas miljöpolitiska program och arbetar för att bidra till nationella och regionala miljömål. Rutinerna för miljöarbetet på vårdcentralerna bedrivs i enlighet med det webbaserade ledningssystemet. Miljöledningssystemets innehåll bestäms både av gällande lagar och föreskrifter och av villkoren för miljöcertifiering enligt ISO Vårdcentralernas miljöarbete ingår i kvalitets- och verksamhetsutvecklingen och bedrivs på samma systematiska sätt som övriga ledningsfrågor. Varje verksamhet har rutiner för miljöarbetet i ledningssystemet. Alla medarbetare på vårdcentralen har tillgång till ledningssystemet på intranätet. Miljörutinerna uppdateras årligen av medarbetarna. Uppdateringen säkerställer att tillämpliga lagar och andra krav är kända och följs. Lokala miljömål formuleras i verksamheten. Målen följs upp och utvärderas, som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. Den viktigaste miljöaspekten är läkemedelshanteringen. Läkemedel som inte tas upp av kroppen kommer till stor del ut i miljön via reningsverken. Det finns idag ingen teknik som kan rena avloppsvatten från läkemedelsrester. Därför är läkemedel i allt större omfattning miljödeklarerade och för vissa gäller en restriktiv förskrivning. Verksamheternas läkemedelsrester och smittförande avfall samlas in för destruktion i någon av de särskilda anläggningar som är avsedda för förbränning av smittförande avfall och läkemedel. Vid köp av företagsbilar väljs miljöklassade bilar med låga koldioxidutsläpp. Vid tecknande av elavtal väljs förnybar el och elförbrukningen begränsas genom rutiner för att släcka och stänga av utrustning över nätter och helger. Miljöpåverkan beaktas vid inköp av ISO CERTIFIKAT SP är ett av SWEDAC ackrediterat organ för certifiering av miljöledningssystem SP is a Certification Body, accredited by SWEDAC, for certification of environmental management systems 1002 CERTIFICATE nr/no M Detta är en avskrift av originalcertifikatet utförd av SP./ This is a duplicate of the original certificate issued by SP. Härmed intygas att:/this is to certify that: PRAKTIKERTJÄNST AB AFFÄRSOMRÅDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD har ett miljöledningssystem som uppfyller kraven enligt SS-EN ISO 14001:2004 med multisite vad gäller: has an eco management system that fulfils the requirements of SS-EN ISO 14001:2004 with multisite regarding to: Hälso- och sjukvård i privat regi Private provider of health and medical care Certifikatet är giltigt till och med 30 december 2015 och utfärdades ursprungligen 30 december Kompletterande uppgifter finns på och i tillhörande bilaga. This certificate is valid until and including 30 December, 2015 and was originally issued 30 December, Additional details are provided at and in the appertaining appendix. Borås den 18 december 2012/18 December, 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Technical Research Institute of Sweden Certifiering - Certification Lennart Månsson produkter och tjänster och miljömärkta produkter väljs när det är möjligt. Kemikaliehanteringen är begränsad och sker på ett säkert sätt. Några utsläpp till omgivningen via avlopp eller ventilation ska inte förekomma. Medarbetarna tar ett personligt ansvar för miljön och deltar aktivt i verksamhetens miljöarbete. Miljösamordnare utses på vårdcentralerna för att bevaka och driva miljöarbetet framåt. En viktig del är att tillföra ny kunskap och kommunicera miljöfrågorna så att medarbetarna blir delaktiga och kan påverka. Miljöfrågorna tas upp på arbetsplatsmöten, i avvikelsehanteringen, i kvalitetsarbetet och genom löpande uppdatering av ledningssystemet. Miljöcertifierade vårdcentraler genomgår årligen interna och externa miljörevisioner. Samtliga Praktikertjänsts vårdcentraler i Västra Götaland, Region Skåne, Stockholms län och Västmanland är miljöcertifierade enligt ISO Hela vårdcentralen är engagerad i miljöarbetet och vi diskuterar alltid miljörutinerna på våra personalmöten. Miljöpolicyn är direkt kopplad till verksamhetens mål och vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan så mycket som möjligt. Vi har tillsatt en särskild miljögrupp med en representant från varje yrkeskategori. Gruppen jobbar med allt från kemikaliehantering till att minska användandet av papper. En åtgärd vi har vidtagit är att sprita britsarna istället för att täcka dem med papper, något som har resulterat i en stor miljöbesparing. Marie Ragnartz och Hjördis Johansson, miljösamordnare på Ekerö vårdcentral 28 29

17 Praktikertjänsts primärvård i siffror På 63 av våra 81 vårdcentraler gör 163 ST-läkare sin ST-tjänstgöring patienter var listade på Praktikertjänsts vårdcentraler i januari 2015 En läkare stannar i genomsnitt 13 år i Praktikertjänst Vi har endast 2 % sjukfrånvaro På 93 % av våra vårdcentraler finns specialistutbildade diabetessjuksköterskor 94 % inom 7 dagar får av Praktikertjänsts patienter tid till läkare 81 % av våra vårdcentraler är kvalitetsdiplomerade

18 Praktikertjänst är den största koncernen inom privat tandvård och hälso- och sjukvård i Sverige. Affärsmodellen är unik med aktieägare som själva är verksamhetsansvariga på mottagningar runt om i landet. Aktieägarna är tandläkare, tandtekniker, tandhygienister, läkare, sjukgymnaster, psykoanalytiker/ terapeuter, psykologer, sjuksköterskor, barnmorskor, logopeder, arbetsterapeuter, socionomer, kiropraktorer och dietister. Omsättningen är cirka 10 miljarder kronor och antalet medarbetare ungefär Inom koncernen ingår även tjugo dotterbolag.

19

Kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts Primärvård & rehabilitering

Kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts Primärvård & rehabilitering Kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts Primärvård & rehabilitering 2015 1 1 Sveriges nöjdaste patienter Praktikertjänst är Sveriges största koncern inom privat hälso- och sjukvård samt tandvård. Kvalitetsarbetet

Läs mer

2014 kvalitetsbokslut FÖR PRaktikeRtjänsts PRimäRvåRd

2014 kvalitetsbokslut FÖR PRaktikeRtjänsts PRimäRvåRd kvalitetsbokslut FÖR PraktikertjänstS primärvård 2014 INNEHÅLL detta är praktikertjänst...sid 3 INLEDNING...sid 4 kvalitetsmått inom primärvården...sid 6 Kontinuitet...sid 9 patientupplevd kvalitet...sid

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

arverbusssommar 2010 15 välutbildade experter Sid 4

arverbusssommar 2010 15 välutbildade experter Sid 4 arverbusssommar 2010 15 välutbildade experter Sid 4 Sommar 2010 Vi kallar oss bussexperter nu genomför vi en nysatsning på Arver i Katrineholm och startar upp något vi valt att kalla Arver Buss. I företaget

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige (2013) 1 mars (6)

Patientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige (2013) 1 mars (6) Patientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige (2013) 1 mars 2014 1 (6) Sammanfattning Colosseum Sverige arbetar systematiskt och engagerat med kvalitets - och patientsäkerhetsfrågor. Under 2013 har fokus

Läs mer

ISO 9001 CERTIFIKAT CERTIFICATE. nr/no. 1277. Härmed intygas att:/this is to certify that: BROSON STEEL AB

ISO 9001 CERTIFIKAT CERTIFICATE. nr/no. 1277. Härmed intygas att:/this is to certify that: BROSON STEEL AB ISO 9001 CERTIFIKAT SP är ett av SWEDAC ackrediterat organ för certifiering av ledningssystem för kvalitet SP is a Certification Body, accredited by SWEDAC, for certification of quality management systems

Läs mer

Allt är nytt inget är annorlunda.

Allt är nytt inget är annorlunda. Offentlig interiör Allt är nytt inget är annorlunda. Hej och välkommen till AJ Offentlig Interiör. Ja, Frimeko har bytt namn, men du kommer att känna igen dig. Vi har länge varit en del av AJ koncernen.

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017 Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete 5 april 2017 Program 13.00 14:40 Introduktion. Marie Brandvold, enhetschef. Presentation av tillsynens resultat Jan-Erik Ingwall, inspektör,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige 1 mars (6)

Patientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige 1 mars (6) Patientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige 1 mars 2013 1 (6) 2 (6) Sammanfattning Colosseum Sverige arbetar systematiskt och engagerat med kvalitets - och patientsäkerhetsfrågor. Under 2012 har fokus

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018 Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Stockholm, 2019-02-25 Ingemar Gustafsson Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Stockholm den 2 januari 2016 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Hur ska bra vård vara?

Hur ska bra vård vara? Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Flen Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline is a unique impact socket coating with no heavy metals

Läs mer

Kvalitetsdeklaration Primärvård

Kvalitetsdeklaration Primärvård 1 Kvalitetsdeklaration Primärvård En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Sophiahemmet AB Sophiahemmets Husläkarmottagning Kvalitetsdeklaration för 2015 Att arbeta med kvalitet är en

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6) Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19

Kvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 Kvalitetsbokslut 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 INNEHÅLL 1. Om CityAkuten...3 2. Vision och Affärsidé...4 3. Kvalitetspolicy...4 4. Ledningssystem...4 5. Ansvar...5 6. Ledningens representant...5

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet) Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:

Läs mer

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2017 Diarienummer: RS170819 2018-01-11 Patrick Överli Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet Ortopedspecialisternas mål med patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

IVO:s klagomål enligt PSL januari-augusti 2016

IVO:s klagomål enligt PSL januari-augusti 2016 IVO:s klagomål enligt PSL januari-augusti 2016 Övergripande statistik ÄRENDESLAG INKOMNA BESLUTADE UTREDDA VARAV KRTIKBESLUT 2014 6832 7559 4630 1503 2015 6198 8678 6102 1932 2016 (T1 & T2) 4717 4543 2644

Läs mer

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt

Läs mer

MILJÖCERTIFIKAT ULL Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för stad och land

MILJÖCERTIFIKAT ULL Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för stad och land MILJÖCERTIFIKAT ULL SP är ett av SWEDAC ackrediterat organ för certifiering av miljöledningssystem SP is a Certification Body, accredited by SWEDAC, for certification of environmental management systems

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare 2015 - steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Utvärderingsuppdrag från fullmäktige - ökad läkarbemanning 1/1500 - utveckling av småskalig

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2016

Bilaga Uppföljning 2016 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2014

Bilaga Uppföljning 2014 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare [Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd

Läs mer

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer

Patientlagen 2014:821

Patientlagen 2014:821 Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

Det finns en enkel väg till vården =

Det finns en enkel väg till vården = Det finns en enkel väg till vården = Mina vårdkontakter är en flexibel e-tjänst och hanteras av samma personal som du möter vid besök på din mottagning = Här finns Mina vårdkontakter Stockholm, Västra

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen

Läs mer

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi Patienttoppen 2014 En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi April 2014 Innehåll Förord... 3 1 Sammanfattning... 4 2 Diskussion... 5 2.1 Högre

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9 SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2018-07-02 Reviderad senast 2020-07-02 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO Herman Pettersson Inspektör / Jurist Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO De viktigaste lagarna som berör medicinska insatsen Det går inte att välja vilka lagar som

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG +- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Linden Katrineholm

Kvalitetsbokslut VC Linden Katrineholm Kvalitetsbokslut 2011 VC Linden Katrineholm Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för 2016

Patientsäkerhetsberättelse för 2016 1 (4) Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Kostnadsställenummer I enlighet med 3 kap 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) och SOSFS 2011:9 7 kap 2 och 3 redovisar verksamhet... sitt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Digitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid

Digitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid Digitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid Sofie Zetterström, vice vd 27 oktober 2016 Sofie Zetterström Sofie.zetterstrom@inera.se Fram till idag över 40 tjänster 1999

Läs mer