Ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och att erhålla statsbidrag eller särskilda medel

Transkript

1 Ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och att erhålla statsbidrag eller särskilda medel Utbildningens namn: Kulinarisk destinationsutvecklare Ansvarig utbildningsanordnare: Kalmarsunds Gymnasieförbund, Ölands Gymnasium/Komvux Omfattning, poäng: 125 Studieort: Borgholm Studieform: Bunden Fullmaktsgivare: Håkansson, Joachim ( , joachim.hakansson@gyf.se) Kontaktperson för ansökan är: Fredriksson, Christer ( , christer@fredrikssons.org) Registreringstidpunkt: {dokumentet är ej registrerat} Diarienummer: {ej diariefört} Ansökningsnummer:

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Kulinarisk destinationsutvecklare Utbildningsområde Hotell, restaurang och turism Ansvarig utbildningsanordnare Kalmarsunds Gymnasieförbund, Ölands Gymnasium/Komvux Organisationsnummer Organisationsform Kommunalförbund Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Kalmarsunds Gymnasieförbund, Ölands Gymnasium/Komvux Adress: Box 500 Postnr/ort Borgholm Besöksadress Adress: Box 500 Postnr/ort Borgholm Webbadress, telefonnummer och e-postadress Fullmaktsgivare Telefon Hemsida E-post {Uppgift saknas} Förnamn: Joachim Efternamn: Håkansson Telefon: E-post: Sida 1 (15)

3 Kontaktperson för ansökan Förnamn: Christer Efternamn: Fredriksson Telefon: E-post: Föregångare till den sökta utbildningen Ansökan gäller utbildning utan kopplingar till tidigare utbildningar Utbildningens omfattning i yrkeshögskolepoäng Utbildningen omfattar 125 YH-poäng. Utbildningens studietakt Heltid Utbildningsort Borgholm, Borgholm kommun, Kalmar län. Utbildningens studieform Bunden Utbildningsomgångar, starttidpunkt och antal studerandeplatser Omgång Startår Startmånad Slutår Slutmånad AntalPlatser Omgång September 2015 April 25 Omgång September 2016 April 25 Sida 2 (15)

4 Ansökan Arbetsmarknadens efterfrågan Arbetsmarknadens behov av den specifika yrkesrollen Arbetslivets kompetenskrav Kompetenskrav 1: Kompetenskrav 2: Kompetenskrav 3: Kompetenskrav 4: Kompetenskrav 5: Affärsmässighet och professionalism för att utveckla hållbara besöksmål Förmåga att identifiera, förädla och sälja ett starkt destinationsvarumärke Vara utförare av det professionella värdskapet för specifika målgrupper Förmåga att utveckla mat- och måltidsupplevelser utifrån lokala och genuina förutsättningar Regional utveckling genom en koordinerande och entreprenöriell roll Eget företagande/anställning Smalt yrke Nationell efterfrågan Leder i första hand till eget företagande Leder ej till smalt yrke Besöksnäringen är en av de snabbast växande näringarna i världen. I Sverige med 275,5 miljarder kr i omsättning per år, sysselsatta (årsverken) 2012, vilket är en ökning av arbetstillfällen sedan år Mätt i medeltal sysselsatta ökade antalet sysselsatta inom turismen med 5,7 procent samtidigt som den totala sysselsättningen i Sverige ökade med 0,9 procent. Den Nationella strategin för hållbar besöksnäring Vision 2020 har ambitionen av en dubblering mellan 2010 till 2020! (Tillväxtverket, 2013) Inom besöksnäring sker utveckling inom flera parallella spår; destinationsutveckling av geografiska eller andra värden, evenemangsplanering och av mer fortlöpande utveckling för en hållbar och mogen besöksnäring. Ett område som förstärkts är profilering av aktiviteter och upplevelser riktade till tydliga målgrupper; idrottsturism, matturism och kulturturism. Flera av dessa med parallellt genomförande som ger primäreffekt, men där deras sekundäreffekter för besöksnäringen i stort är långt mycket större. Regeringens satsning "Sverige - det nya matlandet" initierar nu arbete med att utveckla "Gastronomiska regioner". Dessa utgör en väsentligt utvecklingsområde för målgruppsanpassad turism. Sida 3 (15)

5 Internationellt är detta ett utvecklat område, såväl inom destinationsverksamhet som inom forskning. se bl.a. Sustainable culinary systems : local foods, innovation, tourism and hospitality (Hall/Gössling, 2013) Forskningsprojekt görs av prof. Stefan Gössling genom Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond BFUF och Kampradstiftelsen. Matkonsumtion är en väsentlig del av turismupplevelsen och regional mat och produkter har ökad betydelse för landsbygdsturismen, regional hållbarhet och regionala varumärken och marknadsförinsinsatser. En internationell konferens hålls i Kalmar i september 2013: Tourism, local foods and regional development" av Linnéuniversitetet. Den visar på att många aspekter är under utveckling; trender i regional matkonsumtion, restauratörers intresse för lokal mat, framväxandet av distributionskedjor, besökras betalningsvilja för lokalproducerat, matfestivaler och events, "second homes" och "det goda livet", matrelaterat entreprenörskap, IT and matnätverk, region, regional matvision och destinationsutveckling, mm. I den nationella strategin för utvecklingen av besöksnäringen i Sverige, Strategi2020 (Visit Sweden), inom insatsområde 5; Strategi för entreprenörskap, företagande och kompetens redogörs för några utmaningar: En av besöksnäringens största utmaningar är att driva näringen till högre effektivitet, professionalitet och lönsamhet att bli en modern och mogen näring i termer av entreprenörskap och produktutveckling, företagande och styrning, arbetsorganisation och attraktivitet som arbetsgivare Utvecklat företagande och entreprenörskap kräver att ökat medvetande hos företagen om vikten av att utveckla företagen i termer av affärsidéer, produktutveckling, målgrupps- och konkurrentanalyser, affärsplanering och ekonomisk styrning. Detta kräver ett kompetenslyft hos näringens företagare, potentiella företagare och kommande generationers företagare. I produktutvecklingsledet måste inslagen av strukturerat affärsutvecklingsarbete öka. Företagen behöver också se nyttan av innovationsarbete och forskning.... Hållbar besöksnäring innebär såväl miljöaspekter som att optimera användningen av naturresurser och säkerställa ekologisk balans som att respektera sociala och kulturella genuina värden. Samtidigt att säkerställa tillförlitlig, ekonomisk verksamhet som ger samhällsekonomiska och rättvist fördelade vinster för alla parter, inkluderande stabila anställningar och inkomstmöjligheter samt social service till den lokala regionen mm. (UNWTO; World Tourism sustainable concepts) Efterfrågan är mycket stor på utveckling och paketering av matupplevelser samt att konceptualisera besöksmål på ett professionellt, affärsmässigt och långsiktigt sätt. Uttrycket Sverige är lätt att sälja, men svårt att köpa, visar med tydlighet på att vi har mycket att erbjuda men att vi inte genom dessa värden gynnar den lokala ekonomin. Det saknas aktörer med erforderlig kompetens som avser att påbörja egen verksamhet inom besöksnäringen. Väl skickade och drivna entreprenörer, utifrån denna YH-utbildning, har sannolikt större möjlighet att såväl påbörja en destinationsutveckling eller ett företag inom besöksnäringen, såväl som att få dem uthålliga och hållbara affärsekonomiskt. Efterfrågan av yrkeskategorin är svår att kvantifiera. Dels består besöksnäringen inte av ensamlad branschkategorisering. Dels är yrkesgruppen relativt ny och under formande med egen yrkesidentitet. Med utgångspunkt från den nationella prognosen av antal anställda inom besöksnäringen med sikte på 2020 och med en ekonomisk kvantifiering, så bör antalet destinationsutvecklare som behövs rekryteras dock vara stor. Sida 4 (15)

6 Regional efterfrågan Regionförbundet i Kalmar län genomförde hösten 2009 en undersökning kring kompetensbehovet hos företagare inom besöksnäringen (Tur i Sverige B/DEMA Group AB, ) i Kalmar län. I denna framkommer en stor variation i företagarnas upplevda kompetensbehov. Det gällde marknadsföring, marknadsanalys, marknadskommunikation och främst inom områden som produktutveckling. Branschens aktörer är många småföretagare utan funktionell organisation med olika ansvarsområden, utan de får i fåmansföretagen vara tusenkonstnärer utan möjlighet att tillhandaha medarbetare med specialiserad kunskap att delegera till. Den utbildningspalett som sedan erbjöds i projektet blev utformat av detta med flertal stöd till ekonomi, administration, språk, data, försäljning, företagsutveckling, service, kvalitet handel, mm. Utbildningsinsatsen, som finansierades av Sociala strukturfonden inom EU, slutfördes i april Sydöstra Sverige har en mycket stor potential kring utveckling av besöksnäring. Den attraktivitet som storstäder erbjuder besökare behöver kompletteras med andra genuina värden i olika delar av Sverige för att uppnå den Nationella strategin En ökad satsning på kulinarisk destinationsutveckling innebär att regionen får en drivkraft för besöksnäringen. Marknadsföring och sammanhang kan då gå hand i hand för de produkter och värden som kan erbjudas besökare. Inom området finns det möjlighet för nya aktörer, vilket gör att utbildningar inom destinationsutveckling bör kunna vara efterfrågade. När event och arrangemang kopplas till genuina upplevelser kring mat, kultur och natur ger det nya produkter som kan erbjudas besökarna. Detta är ett område där sydöstra Sverige har en stor potential att förstärka sin roll som destination för såväl svenska som internationella besökare. En utveckling av boende, matupplevelser och möjligheter till aktiviteter behövs för att regionen ska ha en mogen och hållbar besöksnäring. I antalet gästnätter så var det Kalmar län som, av de fem största regionerna i Sverige, var det län som ökade mest procentuellt under 2012, plus 3,7 procent. Även restaurangnäringen är i vår sydöstra region starkt kopplad till turismen/besöksnäringen och de s.k. satelliträkenskaperna visar på en stark ökning, t.o.m. så att restaurangkonsumtionen kopplad till turism ökade snabbare än den totala turismkonsumtionen. Sammantaget utgjorde här Kalmar län ett av de tre län hade en starkare tillväxt avseende tursim/besöksnäring. (Tillväxtverket 2013, Kommunindex, SHR/Svensk Handel, web 2012) Idag har ca 3000 personer i Kalmar län sin sysselsättning i besöksnäringen och stora satsningar i regionen av varumärkesbärarna och offentliga institutioner, görs nu för att branschen ska få förutsättningar att uppnå sin tillväxtpotential. Om man utgår från den nationella tillväxtsiffran på 5-7 %, innebär det ett reellt behov på personer årligen, bara i Kalmar län. Smålandslänen och Blekinge har genomfört en OECD-rapport, s.k. Territorial Review, som lyfter fram de förutsättningar regionen har och de möjligheter och utmaningar man står inför. OECDrapporten lyfter fram att regionen är en av de mest hälsosamma, säkra och stabila regionerna i OECD att bo, turista och etablera företag i men de pekar också särskilt på utmaningar. En av nyckelfrågorna framöver är kompetensförsörjningen. Ett område är stöd till kunskapsintensiv entreprenörsverksamhet. Satsningar på besöksnäring och kulturella- och kreativa näringar (KKN) pågår på många håll. Det är viktigt för att öka antalet yrkesverksamma branscher och möta behov som finns. Det är dock svårt att skatta sysselsättningsökningen inom detta område, då efterfrågan styrs till största delen av köpkraften hos de som förväntas nyttja dessa tjänster. I den statistiska analys som ligger som grund för regionens analys av kompetensförsörjningsbehovet är det svårt att uppskatta andel yrkesverksamma inom besöksnäringen. "Besöksnäringen" är ingen egen bransch eller kategoriserad i samlande SNI-koder. Sammantaget visar ändå den rapport som skett i samverkan mellan regionförbunden i Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronobergs län samt Sida 5 (15)

7 av Arbetsförmedlingens analysavdelning att området är under förändring. (Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge, , Funktionen destinationsutvecklare innebär att besöksnäringen kan säkerställa en kvalitetsnivå genom kunskap om kvalificerad destinationsutveckling samt sätta besöket i ett större sammanhang för kunden. Den internationella trenden kring besöksnäring utifrån genuina värden, målgruppsinriktade arrangemang och delvis förändrat resandemönster gör att kundgruppen är stor och ett flertal besöksaktörer, såväl redan befintliga som nyföretagare, kan möta marknadens behov. Faktorer som kan påverka efterfrågan Inom besöksnäringen används begreppet exportmogen eller hållbar och mogen besöksnäring. I detta åsyftas att det finns en bokningsbarhet, en gemensam informationsportal/kommunikations- och budskapsplattform, erforderlig infrastruktur för snabb tillgänglighet (tåg, flyg, buss). Vidare att det finns boende och matupplevelser anpassat för målgruppen samt inte minst tillräckligt antal aktiviteter som erbjuds på besöksmålet under minst 3-5 dagar. I stora delar av Sverige är detta en brist. Besöksantalet är stort men förmågan att erbjuda en "hållbar och mogen besöksnäring" är begränsad. Utbildningen till Kulinarisk destinationsutvecklare fyller här ett behov och kan öka professionalismen och affärsmässigheten. I samtal med aktörer, såväl med primäraktörer som är verksamma inom besöksnäringen som sekundäraktörer som påverkar/-s av besöksnäringens kringeffekter,påtalas behovet av samverkan. Denna samverkan bör ske metodiskt och strukturellt för bästa långsiktighet. Inom skilda områden behövs mer formella forum för att främja besöksnäringen. Inom utbildning och kompetensförsörjning saknas denna kontinuerliga arena för att säkerställa en mogen och hållbar besöksnäring. YHutbildningen som sker inom BesöksAkademin/Kalmarsunds Gymnasieförbund och i samarbete med flertal regionala aktörer kan därmed fylla detta behov. I den nyligen antagna turismstrategin för Öland är visionen "Det äkta Öland är ett naturligt val". De strategiska målen är: - fördubblade turismintäkter fram till Öland ska till 2020 utgöra en fullt exportmogen destination - minst 20 exportmogna företag ska finas på ön antalet sysselsatta inom besöksnäringen på Öland ska till 2020 ökat med 50% - turismen på Öland ska vara hållbar och ansvarsfull. (Turismstrategi Öland - vägen mot en hållbar och konkurrenskraftig destination, Ölands näringslivskontor/tendensor maj 2012) I Kalmar läns regionala utvecklingsstrategin (RUSEN) har Regionförbundet i Kalmar län synliggjort förutsättningar för att öka den regionala konkurrenskraften. Strategin utgår bland annat från den analys OECD gjorde 2011, Territorial Review,för Småland och Blekinge. I denna är besöksnäringen prioriterad. Sida 6 (15)

8 Utbildningsformen och dess lämplighet för att tillgodose de angivna kompetensbehoven Bygger på nationellt program från gymnasieskolan Det finns i nuläget inget nationellt program som tillgodoser den kompetens som krävs som Kulinarisk destinationsutvecklare. Program som Hotell- och turismprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet och ekonomprogrammet, kan alla i olika delar utgöra en bra bas för studierna, men YH-utbildningen bygger inte implicit på denna typ av erfarenhet och kunskap. Bygger inte på nationellt program från gymnasieskolan Verksamhetsområdet för en Kulinarisk destinationsutvecklare sker i gränssnittet mellan gastronomi, turism och ekonomi. Det finns inga gymnasieprogram för detta område i sin helhet. YH-utbildningen är mer operativ till sin karaktär och leder till verksamhet som egen företagare i besöksbranschen eller som anställd. Motivering till varför yrkeskollen bör utbildas inom Yh Det finns i nuläget ingen utbildning Kulinarisk destinationsutvecklare i Sverige. Denna form är dock vanlig internationell och utgör även ett eget forskningsområde. De turismutbildningar som idag sker vid svenska högskolor och universitet, är mer teoretisk till sitt innehåll och leder till en annan form av verksamhet. Utbildningen syftar till att ge specifik operativ kompetens som krävs för arbete med affärsmässighet och kvalitet för att produktutveckla upplevelser och besöksprodukter, Den som genomgått Kulinarisk destinationsutvecklare har efter stutförd utbildning erfarenhet och kunskap för att starta och driva ett eget företag. Genom samarbetet inom utbildningen med branschen så leder den till hög ändamålsenlighet. Inom utbildningen fokuseras särskilt på branschens unika förutsättningar i ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv samt hur destinationens besöksmålgrupp kan bemötas och breddas. Högskolans utbildningar inom turism leder inte till denna operativa kompetens och har inte heller denna specifika inriktning mot matturism och utvecklandet av gastronomiska regioner. Andra utbildningsvägar Vår utbildning till Kulinarisk destinationsutvecklare är en specialisering inom besöksnäringsområdet och för utveckling av regional besöksverksamhet. Ingen utbildning med denna specialisering finns inom gymnasieskolans ordinarie programutbud. Idag finns ett utbildningsglapp mellan gymnasienivån, som befinns otillräcklig, och högskolenivån, som ofta leder mot mer strategiska befattningar. De eftergymnasiala utbildningarna (YH) som finns inom detta segment räcker volymmässigt inte till för att besöksnäringen ska kunna ta tillvara sin fulla tillväxtpotential. Det finns idag yrkeshögskoleutbildningar vid några utbildningsanordnare men med annan inriktning. I sydöstra Sverige finns idag ingen liknande utbildning som kan möta det regionala behovet. Detta är anmärkningsvärt och ett utvecklingshinder då flera stora varumärken inom besöksnäringen,glasriket, Astrid Lindgrens Värld, Kalmar och Öland, årligen lockar stora mängder besökare. Sida 7 (15)

9 Motivering till utbildningens omfattning Utbildningen omfattar 25 veckors heltidsstudier, dvs. 125 YHp. Utbildningen längd motsvarar branschens behov för nyanställning avseende kompetens och ekonomi. En kortare utbildning ger de färdigheter och kunskaper som erfordras samt kan ske förlagd under en lågsäsongsperiod. En längre utbildning skulle sannolikt ge färre sökanden och inte erbjuda fler möjligheter till anställning. En fortsättning på Kulinarisk destinationsutvecklare kan, efter ett antal års arbetserfarenhet, byggas på med en mer arbetsledande- och verksamhetsutvecklande yrkesroll. Arbetslivsanknytning Arbetslivets medverkan i utbildningens planering och genomförande Organisationsnamn: Astrid Lindgrens Värld Förnamn: Mikael Efternamn: Ahlerup Stationeringsort: Vimmerby Telefon: E-postadress: mikael.ahlerup@alv.se Hemsida: Medverkan planering: Nej LIA-företag: Ledningsgrupp: Nej Annan typ av medverkan Astrid Lindgrens Värld har representation i Rådet för BesöksAkademin Har uttryckt anställningsbehov: Organisationsnamn: Destination Kalmar Förnamn: Åke Efternamn: E Andersson Stationeringsort: Kalmar Telefon: E-postadress: ake.andersson@kalmar.com Hemsida: Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Annan typ av medverkan Destination Kalmar har representation i Rådet för BesöksAkademin Har uttryckt anställningsbehov: Organisationsnamn: Ekerum Resort AB Förnamn: Magnus Efternamn: Lagerlöf Stationeringsort: Ekerum Telefon: E-postadress: magnus.lagerlof@ekerum.se Hemsida: Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Annan typ av medverkan Ekerum Resort har representation i Rådet för BesöksAkademin Har uttryckt anställningsbehov: Sida 8 (15)

10 Organisationsnamn: Glasriket AB Förnamn: Stine Efternamn: Breum Appelqvist Stationeringsort: Nybro Telefon: E-postadress: Hemsida: Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Annan typ av medverkan Glasriket AB har representation i Rådet för BesöksAkademin Har uttryckt anställningsbehov: Organisationsnamn: Halltorps Gästgiveri Förnamn: Anders Efternamn: Klevsand Stationeringsort: Halltorp Telefon: E-postadress: klevsand@halltorpsgastgiveri.se Hemsida: Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Annan typ av medverkan Halltorps Gästgiveri har representation i Rådet för Kulinariska Akademin. Har uttryckt anställningsbehov: Organisationsnamn: Linnéuniversitetet Förnamn: Stefan Efternamn: Gössling Stationeringsort: Solberga Telefon: E-postadress: stefan.gossling@lnu.se Hemsida: Medverkan planering: LIA-företag: Nej Ledningsgrupp: Nej Annan typ av medverkan Rådgivande roll och kontakt med internationell forskningsarena, bl.a. genom projekt om matdestination inom Kampradsstiftelsen i samarbete med Smålands och Ölands Gastronomiska Akademi. Har uttryckt anställningsbehov: Nej Organisationsnamn: Regional Matkultur Småland Förnamn: Sten Efternamn: nér Stationeringsort: Björköby Telefon: E-postadress: sten.janer@telia.com Hemsida: Medverkan planering: LIA-företag: Nej Ledningsgrupp: Annan typ av medverkan Representation i Rådet för Kulinariska Akademin samt ledamot av Sida 9 (15)

11 Har uttryckt anställningsbehov: Smålands och Ölands Gastronomiska Akademi Nej Organisationsnamn: Restaurang- och hotellhögskolan vid Grythyttan, Örebro Universit Förnamn: Richard Efternamn: Tellström Stationeringsort: Grythyttan Telefon: E-postadress: Hemsida: Medverkan planering: LIA-företag: Nej Ledningsgrupp: Annan typ av medverkan Rådgivare och kontakt till nationell och internationell forskning och upplevelseverksamhet inom matdestinationsområdet, bl.a. genom nuvarande internationella forskningsprojekt. Har uttryckt anställningsbehov: Nej Samverkan med arbetslivet Utbildningen har framarbetats i samarbete med branschrepresentanter samt med rådgivning av forskarna Stefan Gössling, Linnéuniversitetet, och Richard Tellström, Grythyttan/Örebro universitet. Utbildningen genomförs inom BesöksAkademin som är ett samarbetsforum mellan flertal aktörer inom besöksnäringen. Akademin har som syfte att: -att öka kvaliteten i de produkter (mat, upplevelser, boende, mm) som erbjuds besökarna för att bli en mogen och hållbar besöksnäring, - att vara drivande för att initiera fler upplevelseprodukter som kan erbjudas våra besökare, - att vidareutbilda befintliga företagare inom besöksnäringen och stimulera till att nya företag startas samt - att utgöra en centrumbildning kring värdskap/bemötande/service för att tillgodose rekryteringsbehovet i sydöstra Sverige. Bakom BesöksAkademin står Regionförbundet i Kalmar län, Kalmarsunds Gymnasieförbund. Borgholms kommun m.fl., där Kalmarsunds Gymnasieförbund är projektägare. Destination Kalmar / Åke E Andersson (Vd) Olika varumärken (Kalmar, Öland, Glasriket, Astrid Lindgrens värld, m.fl.) drar gemensamt besökare till regionen. Inom besöksnäringen är målgruppsinriktade besöksaktiviteter en växande marknad. Kalmar har genom Ironman, EM i damfotboll och flera andra arrangemang skapat ett utbud inom besöksnäringen som inte bara kommer Kalmar till del, utan hela regionen. Ölands Skördefest / Stefan Ahlgren (Vd) Ölands Skördefest är en etablerad institution som årligen lockar en stor mängd besökare till Öland. Den är ett exempel på aktivitetsdriven turism/besöksnäring där ett evenemang stödjer förlängningen av säsongen. Inom Ölands Skördefest finns idag en stor erfarenhet och kompetens. Skördefesten arrangerade även tidigare den årliga nationella Matlandetkonferensen i enlighet med visionen matlandet Sverige. Richard Tellström / docent, måltidsforskare, Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan Sida 10 (15)

12 NNNNNN Initiativ till ansökan Stefan Gössling / professor, besöksnäringsforskare, Linnéuniversitetet NNNNN Initiering av kompetensförsörjning av Kulinarisk destinationsutvecklare kom från flera parter samtidigt. Arbetslivet inom besöksnäringen har genom ett antal företag varit drivande för turism- och besöksutveckling. Inte minst utifrån en ökad kundefterfrågan på denna inriktning. En viktig faktor var Richard Tellströms forskning och internationella erfarenhet av denna yrkeskategori och som saknade motsvarighet i Sverige. Ledningsgrupp; Ekerum/Magnus Lagerlöf Ölands Skördefest/Stefan Ahlgren Ölands Turism/Ander Nyholm Destination Kalmar/Åke E Andersson Linnéuniversitet/Anneli Andersson Organisation och ledning av utbildningen Utbildningsledare Utbildningsledaren är direkt underställd YH-ansvarig rektor och ansvarar för utbildningens innehåll. Det innebär att utbildningen bedrivs i enlighet med förordning, utbildningsplan och tilldelade resurser. Utbildningsledaren har ansvar för att erforderlig lärarkompetens inklusive föreläsare finns tillgängliga och att schemaläggning och kursadministration fullföljs. Ansvaret för kontinuerlig dialog med ledningsgruppen och fullföljandet av dess beslut åligger även utbildningsledaren. Vidare att ha kontakter med studerande, LIA-handledare och lärare samt föreläsare. Utbildningsledaren ska även säkerställa en god och systematisk omvärldsbevakning samt vidhålla kontakter med näringens olika aktörer på ett professionellt och lyhört sätt så att en vidare utveckling av utbildningen kan ske. Undervisande och handledande personal Kompetens- och kvalifikationskrav, undervisande personal Utbildningen syftar till att vara övergripande, framåtblickande och nytänkande återspeglas i urvalet av lärare, föreläsare och handledare. Stor vikt läggs vid att de som undervisar både har en hög praktisk ämneskompetens och kan förmedla relevant och aktuell teoretisk kunskap. Den som undervisar ska ha en nära koppling till och erfarenhet av branschens område. I stor utsträckning används även yrkesverksamma personer inom branschen som föreläsare som har hög kompetens och legitimitet. Dessa får stöd av utbildningsledaren för att säkra att utbildningen följer kursplanen och uppnår sitt syfte. Urvalet av lärare och föreläsare görs i samarbete med branschrepresentanter. Den undervisande personalen utgör ett arbetslag så att deras teoretiska kunskap och undervisningserfarenhet paras med praktiskt, erfarenhetsbaserat, aktuellt yrkeskunnande inom varje utbildningsdel. Sida 11 (15)

13 Kompetens- och kvalifikationskrav, LIA-handledare Handledarna inom LIA utbildas genom handledarutbildning. I denna ingår mål- och styrdokument för Yrkeshögskoleutbildningar generellt och för berörd utbildning speciellt. Vidare metodiskt och pedagogiskt förhållningssätt för ett gott lärande. Sammantaget ska medverkande personer ha - Aktuellt yrkeskunnande inom branschen - Stort kontaktnät inom branschen - Pedagogisk utbildning eller likvärdigt - Erfarenhet från att undervisa i branschanknutna ämnen - Personlig lämplighet och vara ett föredöme för branschen Kompetensutveckling Kompetensutveckling sker inom BesöksAkademin, dvs. den utbildnings-, inspirations- och utvecklingsplattform som erbjuder olika målgrupper växande inom besöksnäringen. Denna är unik genom att mötesplatsen inte bara förmedlar utbildning utan även med alla samverkande aktörer vidareutvecklar den. Till BesöksAkademin finns seminarier, workshop och aktiviteter som medverkande lärare och handledare inbjuds till. Ett e-brev med nyheter, spaning och information går ut kontinuerligt. Ett externt nätverk finns därmed för kvalitetssäkring och utveckling. Rådet för BesöksAkademin innebär att det finns ett kontinuerligt forum för kvalitetssäkring, kontakter och utveckling för hela BesöksAkademins verksamhet. I de avtal som Kalmarsunds Gymnasieförbund genom Ölands Gymnasium / BesöksAkademin gör med undervisande personal regleras de krav som ställs på dem vad gäller individuell kompetensutveckling och löpande bransch- och omvärldsbevakning i sitt ämnesområde. Anlitade föreläsare ombeds att göra förteckning över vilken egen kompetensutveckling som de genomfört och planerar att genomföra under utbildningsperioden. Efter varje kurs ges studenterna möjlighet att utvärdera undervisningen och får då även bedöma föreläsarnas yrkeskunskap och kompetens. Detta innebär att kompetenssäkring görs i ett systematiskt perspektiv, såväl genom externa kopplingar till branschen/rådet som internt av de studerande. Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning erbjuds till de studerande inom YH-utbildningen genom redan etablerad ledningsfunktion kopplad till gymnasialutbildning och vuxenutbildning inom Ölands Gymnasium. Vägledarens uppdrag är att tillse att professionell vägledning ges om studiealternativ, antagning och tillträde. Vägledningsfunktionen är nära integrerad såväl mot restaurangbranschen som besöksnäringen genom aktivt kontaktnät med branscherna, inte minst utifrån tidigare yrkesverksamhet inom dessa. Sida 12 (15)

14 Arbete mot kränkande behandling Jämställdhet Verksamheten inom Yrkeshögskoleutbildningen och övrig verksamhet inom Kalmarsunds Gymnasieförbund ska utgå från läroplanens värdegrund; "Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Elever ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är manligt och kvinnligt" I Gymnasieförbundets Ekonomisk Planering finns följande; "Från och med 2012 ska samtliga enheter redovisa hur respektive verksamhet bidrar till att uppnå en ökad jämställdhet. Gymnasieförbundet ska tillsammans med varje enhet arbeta strategiskt för en jämnare könsfördelning på förbundets program". Gymnasieförbund har alltsedan projektet "Jäm(n)t i Skolan" (07/08) och "Hållbar Jämställdhet" (09/10) arbetat metodiskt med jämställdhetsintegrering. Målet med processen är att: "kvalitetssäkra verksamheten inom förbundet och målet är att elever, personal och vårdnadshavare alltid ska uppleva att verksamheten genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv." Vid rekrytering av studerande Under utbildningen Inom Yrkeshögskoleutbildningen är ansatsen en hållbar bransch och yrkesverksamhet. Denna bygger på en arbetsplats bestående av såväl mån som kvinnor. I den specifika branschen råder idag en obalans av män och kvinnor i verksamhetens olika delar och år inom yrket. Strukturella orsaker, som arbetstider, stress, belastning och annat inverkar. Även kulturella faktorer som förväntansvärde och rådande organisationskultur inverkar. I marknadsföring och information kommer jämställdhet och hållbar yrkeskarriär vara framträdande. Kalmarsunds Gymnasieförbund har den 27 mars 2012 antagit en ny Jämställdhetsplan för både personal och elever för åren I denna finns mål, aktiva åtgärder, ansvar och tidsplan. Ett projekt "Hållbar jämställdhet" gör att arbetet bedrivs proaktivt och systematiskt. Utbildningens ansats till en hållbar näring innebär att dessa frågor ges stort utrymme inom kurserna och LIA-perioden. Utbildningens struktur för att formalisera och än mer utveckla rådande entreprenörskultur är här av stor betydelse. Genom utbildningen ges kursdeltagarna verktyg för att planera och organisera utifrån uppdrag och regelverk. Samtidigt syftar utbildningen till att öka medvetenheten kring jämställdhetsfrågor, så att kulturen på sikt kan ändras inom branschen. Utöver Kalmarsunds Gymnasieförbunds övergripande arbete så ges jämställdhetsfrågorna utrymme i lärarlagets utveckling och planeringen av utbildningen. Ansvarig för detta är enhetschefen/rektor för skolan samt utbildningsledaren för YH. I arbetet med utbildningen strävar vi efter att ha en så jämn könsfördelning som möjligt bland undervisande personal. Vid lika meriter prioriteras sökande av underrepresenterat kön. Sida 13 (15)

15 Fysisk tillgänglighet Utbildningen sker i ändamålsenliga lokaler. Dels i utbildningslokaler vid Ölands Gymnasium i Borgholm, dels integrerad i en lokal hotell- och konferensanläggning. Lokalerna håller hög standard och erbjuder goda fysiska förutsättningar som är inriktade mot utbildningens innehåll. Samtliga lokaler är tillgänglighetsanpassade och i lokalerna finns faciliteter som toaletter, vilrum och kafé. I skolan finns dessutom möjligheter till vägledning, kontakter med utbildningsledningen och elevhälsa, som är inrymda i samma lokaler. I lokalerna sker olika utbildningar parallellt och även andra konferenser och workshop, föreläsningar, mm. Detta innebär att de studerande erbjuds en kreativ arena, där möten, inspiration, och kunnande står i centrum. Utbildningens bundna delar sker genom detta i nära samverkan med branschen och branschens aktörer. Utbildningen sker inom BesöksAkademin, som är en utbildningsplattform, där många aktörer samverkar. Övrigt Kalmarsunds Gymnasieförbunds Styrelse har genom beslut i Arbetsutskottet den 1209XX ( XX, Dnr 2013/XXXXXX) ställt sig bakom ansökan om denna YH-utbildning. Ekonomisk planering Ekonomisk planering Kostnadsbudget Gruppstorlek i undervisningen 25 Antal poäng som utbildningen avser 125 Antal sökta platser 25 Antal poäng LIA totalt 10 Antal undervisningstimmar (skolförlagd) / vecka 25 Belopp/omgång varav medfinansiering Kostnader för undervisningen Kostnader för kursen LIA och ledningsgruppsarbete Lokalkostnader Driftskostnader Kostnader undervisningsmaterial Kostnader utrustning inkl. avskrivningar 0 0 Övriga intäkter 0 Budgeterad totalkostnad för en utbildningsomgång Belopp/omgång Summa Medfinansiering LIA + ledningsgrupp 17,54% Summa annan medfinansiering 2,31% Nettokostnad en utbildningsomgång efter avdrag för medfinansiering Nettokostnad per studerande och utbildningsomgång Sida 14 (15)

16 Nettokostnad årsstudieplats Statsbidrag/särskilda medel Söker statsbidrag eller särskilda medel enligt schablon Prisgrupp D - schablonbidrag SEK Sida 15 (15)