Ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och att erhålla statsbidrag eller särskilda medel

Transkript

1 Ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och att erhålla statsbidrag eller särskilda medel Utbildningens namn: Kvalificerad Signaltekniker Ansvarig utbildningsanordnare: Nässjö Kommun Omfattning poäng : 200 Studieort: Nässjö Studieform: Bunden Fullmaktsgivare: Tarenius, Helen ( , helen.tarenius@nassjo.se) Kontaktperson för ansökan är: Sievers, Martin ( , martin.sievers@nassjo.se ) Registreringstidpunkt: :41 Diarienummer: MYH 2015/3356 Ansökningsnummer:

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Kvalificerad Signaltekniker Utbildningsområde Samhällsbyggnad och byggteknik Ansvarig utbildningsanordnare Nässjö Kommun Organisationsnummer Organisationsform Kommuner Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Nässjö Kommun Adress: Box 174 Postnr/ort: Nässjö Besöksadress Organisation: Nässjö Kommun Adress: Framtidsvägen 1 Webadress, telefonnummer och e-postadress till ansvarig utbildingsanordnare Telefon Hemsida E-post larcenter@nassjo.se Fullmaktsgivare Helen Tarenius Telefon: E-post: helen.tarenius@nassjo.se Kontaktperson för ansökan Martin Sievers Telefon: E-post martin.sievers@nassjo.se Sida 1 (16)

3 Föregångare till den sökta utbildningen Utbildningsform YH Utbildningsnummer eller annan identitet Utbildningens omfattning i högskolepoäng Utbildningen omfattar 200 YH-poäng. Utbildningens studietakt Heltid Utbildningsort Nässjö, Nässjö kommun, Jönköping län Utbildningens studieform Bunden Utbildningsomgångar, starttidpunkt och antal studerandeplatser Omgång Startår Startmånad Slutår Slutmånad Antal Platser Omgång Augusti 2017 Maj 20 Omgång Augusti 2018 Maj 20 Sida 2 (16)

4 Ansökan Arbetsmarknadens efterfrågan Arbetsmarknadens behov av den specifika yrkesrollen Arbetslivets kompetenskrav Kompetenskrav 1 Kompetenskrav 2 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav 4 Kompetenskrav 5 Kompetenskrav 6 Kompetenskrav 7 Kompetenskrav 8 Kompetenskrav 9 Kompetenskrav 10 Kompetens att genomföra egna arbeten i trafikerad spårmiljö Ett högt utvecklat säkerhetstänkande som är förankrat genom eloch trafiksäkerhetsutbildningar Kompetens och helhetssyn där man förstår sambanden mellan de olika teknikområdena inom järnväg Förstå vikten av ett bra samarbete mellan spårentreprenör, tågoch eldriftledning samt tågoperatör Kompetens och kunskap om att utföra signaltekniskt arbete Kompetens och kunskap om att upptäcka felaktigheter i signalteknisk miljö samt att avhjälpa desamma Kompetens och kunskap hur signaltekniken fungerar som säkerhetssystem Kunskap om felsökning i de vanligaste signaltekniska ställverken samt att kunna hantera instument Kompetens och godkänd i utbildningen för att kunna erhålla behörighet som signalsäkerhetskontrollant Kompetens att kunna agera affärsmässigt i sin yrkesroll Eget företagande/anställning Leder i första hand till anställning Smalt yrke Leder ej till smalt yrke Nationell efterfrågan Det finns idag en stor efterfrågan av välutbildade signaltekniker inom järnvägen. Efterfrågan kommer dessutom av allt att döma öka ännu mer framöver på grund av de stora investeringar som väntar inom väg och järnvägsområdet. Riksdagen har beslutat att satsa 522 miljarder kronor fram till år 2025 för att förbättra transportinfrastrukturen. Det är en ökning med 20 procent gentemot riksdagens tidigare beslut för I den budget som lades våren 2015 har regeringen valt att satsa ytterligare 1,24 miljarder per år på järnvägsunderhåll fram till (4,5) Dessutom har nu planeringen av nya höghastighetsjärnvägar genom Sydsverige inletts. Bygget av Götalandsbanan, Europabanan och Ostlänken beräknas kosta 150 miljarder kronor och väntas ge årsarbetsplatser inom byggsektorn fram till 2035, enligt den kompetenskartläggning som SWECO genomfört. En av de yrkeskategorier som kommer att ha störst anställningsbehov är el-tekniker. Enligt utredningen väntas de nya snabbtågen leda till en 10-procentig ökning i hela byggbranschen. (6,8,) Sida 3 (16)

5 AF bedömer att arbetsmarknaden för eltekniker blir god både på fem och tio års sikt. Behovet av eltekniker kommer att vara stort de närmaste tio åren och antalet som utbildar sig med den här inriktningen bedöms inte räcka till för att täcka behoven. Anläggningsinvesteringarna har ökat med 14 procent under 2014 och transport är ett av de områden som står för den största ökningen. Regeringens nya satsning på järnvägsunderhåll kommer ytterligare att påverka sysselsättningen i branschen (1,2,3) Branschbehovet bekräftas också av Lars Redtzér ansvarig för infrastrukturfrågor inom Sveriges Byggindustrier (BI) och n Matsson, ansvarig för kompetensförsörjning inom branschföreningen Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (tel ), som säger att Branschföretagen har ett mycket stort anställningsbehov av signaltekniker, kontaktledningstekniker och bantekniker och det behövs fler utbildningar inom dessa områden för att möta det stora behovet framöver. Nässjöakademins utbildning inom området är därför mycket viktig för att förse branschen med rätt kompetens. Även arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv har lyft upp den stora bristen på järnvägstekniker med rätt utbildning. Ett av de medlemsföretag som har mycket svårt att hitta utbildade signaltekniker är Företaget VR Track, som har stora rekryteringsbehov runtom i landet, men har svårt att hitta personal. De bedömer att signaltekniker är en av de yrkesgrupper som är svårast att få tag på. De senaste åren har företaget fördubblat sin personalstyrka och företagets Vd Joachim Ytterstene ser ett fortsatt mycket stort rekryteringsbehov framöver. Företagets ambition är att ha 500 anställda inom 3 år, vilket innebär att de behöver anställa ytterligare cirka 200 personer.(7) Behovet av yrkesrollen bekräftas även av Trafikverket, som är en av Sveriges största statliga beställare och köper varor och tjänster för cirka 40 miljarder kronor varje år. Lennart Andersson, Regionchef på Trafikverket (tel ) säger att; Sett ur vårt perspektiv företrädande den störste beställaren av järnvägstjänster i landet så uppfattar jag främst att vi har en påtaglig brist på duktiga signaltekniker hos oss, hos konsultfirmorna och hos entreprenörerna. En stor del av dem som behärskar ämnesområdet idag är till åren komna och jag skulle önska en ökad takt i föryngringen för att säkra tillgången på kompetens framöver. Efterfrågan bekräftas också av den enkät som skickats ut inför arbetet med ansökan till branschföretagen. Samtliga företag ser ett stort anställningsbehov av yrkesrollen de närmaste 3-5 åren. Urban Strand på Infratek konstaterar; Det saknas riktiga utbildade signalare med hög kompetens och vana. Det har inte fyllts på med denna kategori, de som finns kvar börjar bli till åren och detta är redan idag och kommer i än högre grad att bli ett branschproblem. Källor 1.AF: Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2016 och en långsiktig utblick AF: Arbetsmarknadsutsikterna våren AF: Yrkeskompassen. Elingenjörer och eltekniker i Sverige. 4. Regeringen.se: Ur budgetproposition för 2016: Investeringar för fler jobb. investeringar-for-fler-jobb/ Regeringens proposition 2012/13:25 Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem 6. SWECO: Kompetensbehov för byggande av Infrastruktur längs Ostlänken Svenskt näringsliv: VR Track vill dubbla men hittar inte folk 8. Sveriges Radio: Största bygget någonsin ger många tusen nya jobb Trafikverket. Nationell plan för transportsystemet Regional efterfrågan Även regionalt finns en stor efterfrågan av el- och signaltekniker. Nässjö är en knutpunkt för järnvägstrafiken i Sydsverige med 6 ingående järnvägslinjer. Här finns ett 30-tal järnvägsföretag med cirka 600 anställda. Utifrån antalet järnvägsanläggningar inom regionen är bedömningen att det finns ett kontinuerligt behov av uppskattningsvis 60 El- och signaltekniker för att klara av nödvändiga drift och underhållsåtaganden. Inom regionen har flera av landets stora entreprenadföretag fasta etableringar, bland annat VR Track, Infranord och Strukton Rail. Här Sida 4 (16)

6 finns också flera bemannings- och rekryteringsföretag som är inriktade mot järnvägsbranschen. Behovet av att rekrytera personal med olika typer av järnvägsteknisk kompetens i regionen har varit mycket stort de senaste åren. VR Track har rekryterat ett 60-tal personer för att klara av underhållet av Södra Stambanan mellan Nässjö och Arlöv. En av de personalkategorier som de sökt är Signaltekniker. Även Strukton Rail har haft ett stort anställningsbehov av Signaltekniker då Trafikverket gett dem uppdraget att sköta underhållet på Södra stambanan mellan Nässjö och Järna. Den stora bristen på utbildad arbetskraft i yrkesrollen har gjort att det även gått mycket bra för de bemanningsföretag som är inriktade mot Järnvägsbranschen. Nässjöföretaget Infraservice Scandinavian räknar med att fördubbla sin omsättning från 45 miljoner till 100 miljoner 2015 och har ett ständigt behov av att rekrytera signaltekniker. De senaste två åren har de anställt 6 signaltekniker och VD Joakim Stenqvist (tel ) räknar med att behöva anställa minst ytterligare 6 stycken signaltekniker fram till år Hela branschen har idag mycket svårt att hitta utbildade signaltekniker och vi ser därför ett mycket stort behov av den planerade utbildningen på Nässjöakademin. (4,5,8) AF bedömer att det kommer att vara mycket liten konkurrens om jobben som eltekniker i regionen och allra störst är bristen i Nässjö och omkringliggande kommuner. Även YH-myndigheten konstaterar i sin bedömning av den regionala efterfrågan att det kommer att finns ett rekryteringsbehov framöver i Jönköpings län: Eftersatt underhåll inom spårbunden trafik (järnväg, signalsystem med flera) kommer att kräva kvalificerad arbetskraft under många år framöver. Efterfrågan bekräftas också av den enkät som skickats ut inför arbetet med ansökan till branschföretagen. Samtliga företag i ansökan ser ett stort anställningsbehov av yrkesrollen de närmaste 3-5 åren. (1,2,3) De stora infrastrukturprojekt som nu planeras i regionen kommer ytterligare att öka bristen på kvalificerad arbetskraft inom elteknik. En stor del av de årsarbetskrafter som krävs för att bygga de planerade nya höghastighetsspåren genom Sydsverige kommer att finnas i Jönköping och omkringliggande län. Ostlänken mellan Järna och Linköping startar 2017 och beräknas ge nya årsarbeten, varav mer än 1000 finns inom elteknik väntas beslut om Europabanan och Götalandsbanan genom Jönköping, som beräknas innebära minst en 10- procentig ökning av antalet anställda i bygg och anläggningssektorn.(7,9)) Den kraftiga ökningen av tågtrafiken nationellt har fått stor betydelse för järnvägsbranschen i regionen och Järnväg är nu en av de branscher som växer mest i Småland. Den ökande trafikströmmen gör att det finns stora behov av upprustning och förbättring av väg och järnvägar. Jönköpings län har tilldelats en ram på strax över 1000 miljoner kronor att använda till regionens mest prioriterade infrastruktursatsningar. Bland annat kommer Jönköpingsbanan mellan Falköping och Nässjö att byggas om för 200 miljoner kronor med start Regionförbundet i Jönköpings län har satt som mål att järnvägstrafiken i länet ska fördubblas fram till 2025 och vill se en kraftigt utbyggd tågtrafik. För att detta ska vara möjligt krävs både effektivare transportupplägg och utbyggnader i infrastrukturen. Detta kommer ytterligare att öka efterfrågan av yrkesrollen.(6) Källor: 1. AF: arbetsmarknadsutsikterna våren Jönköpings län. 2. AF: Yrkeskompassen. Elingenjörer och eltekniker i Sverige. Regional bedömning, Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge. 3. Myndigheten för yrkeshögskolan. Regional efterfrågan på kompetens och utbildning inom yrkeshögskolan NNAB. Infraservice Scaninavian i fördubblad omsättning Produktaktuellt. Strukton får förnyat och utökat ansvar på Södra stambanan Region Jönköping. Regional transportplan för Jönköpings län SWECO: Kompetensbehov för byggande av infrastruktur längs Ostlänken Tranås tidning. VR Track söker folk Östsam. Kompetensbehovsanalys i samband med byggandet av Ostlänken. Faktorer som kan påverka efterfrågan Då stora investeringar inom infrastrukturområdet redan är beslutade så kommer det av allt att Sida 5 (16)

7 döma att finnas en tydlig efterfrågan av yrkesrollen framöver, oberoende av konjunkturläget. Politiskt finns en stor samstämmighet att satsningar på järnvägen behövs. Det är därför svårt att se något som skulle kunna påverka efterfrågan negativt. Däremot kan det komma ytterligare satsningar på infrastruktur framöver, och det skulle i så fall kunna påverka efterfrågan positivt, vilket leder till ännu större behov av yrkesrollen. Utbildningsformen och dess lämplighet för att tillgodose de angivna kompetensbehoven Bygger på nationellt program från gymnasieskolan Utbildningen bygger på kunskaper motsvarande El- och energiprogrammet. Utbildningens kurser är upplagda på en tydlig eftergymnasial nivå och grundläggande eltekniska kunskaper är en förutsättning för att man ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningens upplägg och innehåll är anpassat till branschens kompetensbehov och de näringslivsföreträdare som varit delaktiga i utformandet av ansökan har mycket tydligt uttalat att dessa förkunskaper krävs för att utbildningen ska ge den kompetens som efterfrågas i yrkesrollen. Bygger inte på nationellt program från gymnasieskolan {uppgift saknas} Motivering till varför yrkesrollen bör utbildas inom Yh Den sökta utbildningen ger både djupa och breda kompetenser och färdigheter inom yrkesrollen. Arbetslivet har mycket tydligt efterfrågat de kompetenser som ingår i den sökta yrkesrollen. Det är viktigt att utbildningen läggs upp i nära samverkan med arbetslivet och att den ger både goda teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter för att yrkesrollen ska vara anpassad till arbetslivets behov. Det är också viktigt att det ingår en stor del praktik i utbildningen för att de som utbildas till yrkesrollen ska lära sig tillämpa sina kunskaper utifrån företagens behov. Detta talar för att Yrkeshögskola är den utbildningsform som passar bäst för att möta behovet av kvalificerad arbetskraft i den angivna yrkesrollen. Den sökta utbildningen finns dessutom inte på högskolenivå och eftersom den bygger på kunskaper från ett yrkesförberedande program som inte ger behörighet för högskolestudier är yrkeshögskolan den lämpligaste utbildningsnivån. Andra utbildningsvägar Det finns idag inget nationellt program inom gymnasiet eller något högskoleprogram som ger den kompetens som ges i den sökta utbildningen. Motivering till utbildningens omfattning Utbildningens upplägg och innehåll har tagits fram i nära samverkan med arbetslivet och det är arbetslivets krav som styrt antal YH-poäng. Kraven på yrkesrollen är stora och komplexa och förutsätter kunskaper inom skiftande ämnesområden. Studenterna måste både få goda teoretiska kunskaper och dessutom möjligheten att tillämpa dem praktiskt ute i arbetslivet genom LIA. Detta gör att utbildningen bör ha det omfång i antal YH-poäng och de förkunskapskrav som angetts i ansökan. Sida 6 (16)

8 Arbetslivsanknytning Arbetslivets medverkan i utbildningens planering och genomförande BDX Företagen AB Robert Eriksson Luleå Telefon: robert.eriksson@bdx.se Uppskattat anställningsbehov: Eltel Network Peter Åkerlund Stockholm Telefon: peter.akerlund@eltelnetworks.com Uppskattat anställningsbehov: Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ) n Matsson Stockholm Telefon: j.mattsson@leonhard-weiss.com Annan typ av medverkan: Intygar att det finns ett mycket stort anställningsbehov av yrkesrollen i branschen. Ordförande i nuvarande ledningsgrupp Uppskattat anställningsbehov: Heda Skandinavien AB Sida 7 (16)

9 Benny Johansson Stockholm Telefon: Uppskattat anställningsbehov: Industrispår AB Gert Andersson Ystad Telefon: Uppskattat anställningsbehov: Infranord Anna rl Alvesta Telefon: Uppskattat anställningsbehov: Infraservice Scandinavian AB Joakim Stenqvist Nässjö Telefon: Sida 8 (16)

10 Annan typ av medverkan: Uppskattat anställningsbehov: {Uppgift saknas} Infratek, Järnväg Urban Strand Stockholm Telefon: Uppskattat anställningsbehov: Infratjänst AB Thomas Svanholm Höllviken Telefon: Uppskattat anställningsbehov: Jordarna Jörgen Eriksson Eksjö Telefon: Uppskattat anställningsbehov: Nässjö Näringsliv AB Holger Sida 9 (16)

11 Jonasson Nässjö Telefon: Uppskattat anställningsbehov: Rejlers Sverige AB Sven Assarsson Malmö Telefon: Uppskattat anställningsbehov: RM Project-management AB Rade Mladenovic Nässjö Telefon: Uppskattat anställningsbehov: Strukton Rail AB Thomas Svensson Nässjö Telefon: Sida 10 (16)

12 Annan typ av medverkan: Uppskattat anställningsbehov: {Uppgift saknas} Sveriges Byggindustrier (BI) Lars Redtzér Stockholm Telefon: Annan typ av medverkan: Har intygat att det finns ett stort anställningsbehov hos medlemsföretagen som är verksamma inom branschen Uppskattat anställningsbehov: Trafikverket Lennart Andersson Malmö Telefon: Annan typ av medverkan: Trafikverket är den största enskilda beställaren av de tjänster som yrkesrollen utför och intygar att det finns ett stort anställninsgbehov av yrkesrollen hos dem själva, konsulter och entrepenörer för att kunna utföra alla planerade projekt. Uppskattat anställningsbehov: Trafikverket Guido Gustavsson Gävle Telefon: Uppskattat anställningsbehov: VR Track Sida 11 (16)

13 Christer Ivarsson Solna Telefon: Uppskattat anställningsbehov: Samverkan med arbetslivet Ansökan och utbildningsplanen har kvalitetssäkrats tillsammans med ledningsgruppen för den pågående utbildningen kvalificerad signaltekniker, företrädare från näringslivet och lärare inom ämnesområdet. I arbetet med ansökan har kontakt tagits med samtliga branschföretag för att undersöka efterfrågan av arbetskraft och intresse av att stödja utbildningen genom att ta emot studenter, sitta med i ledningsgrupp eller delta på annat sätt. Utbildningsplanen har tagits fram av Brinellgymnasiet, som driver signaltekniska utbildningar från gymnasiet upp till yh-nivå. Ledningsgruppen och företrädare från näringslivet har också varit delaktiga i framtagande av ansökan och utbildningsplan, bland annat n Matsson från Föreningen Sveriges Järnvägsentrepenerörer (tel ),Sven Assarsson från Rejlers (tel ) och Joakim Stenqvist från Infraservice Scandinavian (tel ) Initiativ till ansökan Initiativet till ansökan kommer från näringslivet i regionen och ledningsgruppen för den pågående utbildningen kvalificerad signaltekniker, som sett att det är mycket svårt att få tag på utbildad personal i yrkesrollen. Både lokala företag och bransch- och företagsorganisationer har påtalat den stora efterfrågan av personal med den kompetens som ges i yrkesrollen. Det lokala näringslivsbolaget Nässjö Näringsliv AB, NNAB (Holger Jonasson tel ) har vid sina företagsbesök och i enkätundersökningar sett att det finns en tydlig efterfrågan av yrkesrollen och har efterfrågat en utbildning på området. Även Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ), Trafikverket m.fl. har efterfrågat utbildningsinsatser på området och stödjer ansökan. Sida 12 (16)

14 Organisation och ledning av utbildningen Utbildningsledare Utbildningsledaren ansvarar för utbildningens operativa genomförande samt utbildningens förändrings- och utvecklingsarbete i enlighet med förordning och styrdokument. Utbildningsledaren ansvarar för kontakt, samordning och handledning av utbildningens undervisande personal. Utbildningsledaren ansvarar för att undervisningen sker i enlighet med vad som finns angivet i lag, förordning, utbildningsplan och den av ledningsgruppen fastställda arbetsordningen. Utbildningsledaren har tät kontakt med arbetslivet för att säkra utbildningens kvalitet och utveckling. Utbildningsledaren ska ta fram underlag till beslut om antagning och tillgodoräknande samt andra relevanta underlag för behandling i ledningsgruppen. I utbildningsledarens roll ingår studeranderekrytering och att ha nära och vardagliga kontakter med de studerande under hela utbildningstiden. Utbildningsledaren ska stödja de studerande i frågor som rör deras genomförande av och mål med utbildningen, val av LIA-plats och kontakter med arbetsliv. Utöver den dagliga kontakten med studerande ska utbildningsledaren även träffa representanter för de studerande för mer formella samtal och utvärderingar av utbildningen regelbundet under utbildningen. Undervisande och handledande personal Kompetens- och kvalifikationskrav, undervisande personal Följande krav ställs på medverkande lärare/konsultlärare: - Relevant eftergymnasial utbildning, eller motsvarande - Pedagogisk skicklighet och dokumenterad undervisningsvana på eftergymnasial nivå - Yrkeserfarenhet från aktuellt yrkesområde Inför anställning/konsultuppdrag görs CV-granskning, referenstagning och intervju för att säkerställa att personen uppfyller ställda krav. Styrdokument och rutiner finns för anställning av ny personal, gästlärare och konsulter. Under utbildningens gång gör utbildningsledaren kontinuerligt uppföljningar, i första hand med hjälp av samtal och de reguljära kursutvärderingarna. Kursutvärderingarna följs upp med aktuell lärare, på klassmöten (studeranderåd) och i ledningsgruppen. Om utvärderingar eller rapporter visar på att åtgärder behöver vidtas, ansvarar utbildningsledaren för att relevanta åtgärder sätts in. Det kan handla om mentorsinsatser, kompetensutveckling eller att konsultuppdrag inte förlängs. Kompetens- och kvalifikationskrav, LIA-handledare Följande krav ställs på LIA-handledaren: - Relevant erfarenhet av yrkesrollen - Utsedd av sin organisation som LIA-handledare - Pedagogiskt intresse och en syn på handledarskapet som intressant och utvecklande - Väl insatt i utbildningens mål, innehåll och nivå - Väl insatt i de styrdokument som reglerar LIA-kursen och dess genomförande Ovanstående områden behandlas och diskuteras under handledarutbildningen som varje LIAhandledare erbjuds. Sida 13 (16)

15 Kompetensutveckling För tillsvidareanställd personal görs årligen en kompetensutvecklingsplan i samband med medarbetarsamtal för att säkerställa kompetensnivån. Utöver den ämnestekniska kompetensen beaktas särskilt pedagogisk skicklighet, värdegrund, bemötande och jämställdhet samt kunskaper inom områden som kvalitet, miljö och säkerhet. Lärare och övriga personal på Nässjöakademin erbjuds regelbundet kompetensutveckling. De senaste åren har ett flertal seminarier och utbildningar genomförts, bland annat en högskolekurs inom pedagogik och en inom kvalitetsarbete har all undervisande personal också erbjudits att delta i ett kompetensutvecklingsprogram som genomförts av Tekniska högskolan i Jönköping. Denna satsning kommer att fortsätta under Skolans utbildningsledare har även erbjudits att genomgå en kurs för Utbildningsledare inom YH på Tranås Utbildningscentrum och målet är att alla anställda utbildningsledare ska ha genomgått en sådan utbildning. Då externa konsulter är inblandade ansvarar utbildningsledaren för att följa upp om den kontrakterade konsulten äger tillräcklig kompetens för att utföra sitt uppdrag. Frågor kring kompetensutveckling tas också upp i samband med eventuell avtalsförnyelse eller vid uppföljning av kursutvärderingar. Regelbundet erbjuds ledningsgrupp, handledare från LIA-företag samt alla utbildare inklusive tilltänkta externa konsulter en kortare utbildning. Kvalitetssystemet med utvärderingar i studeranderåd ger snabba indikationer på om den pedagogiska och/eller ämnesmässiga kompetensen uppvisar brister och extra kompetensutvecklingsinsatser sätts in vid behov. Vid sidan av den utbildning som erbjuds varje termin erbjuds handledarutbildning och stöd för LIA-handledare kontinuerligt under hela utbildningen. Det sker i första hand i form av samtal mellan kursansvarig för LIA-kurserna och LIA-företagets handledare om aktuella LIA-uppgifter och uppdrag. Studie- och yrkesvägledning Nässjöakademin ingår i Nässjö lärcenter, som är den samlade organisationen för vuxnas lärande i Nässjö kommun, i vilken också vägledningsenheten ingår. På enheten finns fyra studie- och yrkesvägledare, varav en är kopplad direkt till Nässjöakademin. Arbete mot kränkande behandling Nässjöakademin omfattas av de riktlinjer mot kränkande särbehandlingar på arbetsplatsen som antagits av Nässjö kommun: På våra arbetsplatser respekterar vi varandra och kränkande särbehandling får inte förekomma. Kränkande beteende eller bemötande kan aldrig accepteras oavsett vem det gäller eller vilka som drabbas. På varje arbetsplats ska det finnas ett bra psykosocialt arbetsklimat, där var och en känner sig respekterad och öppet kan uttrycka sina åsikter. Alla ska känna sig delaktiga i verksamheten. Riktlinjerna tillämpas för både personal och studenter på Nässjöakademin. Vid terminsstart informeras studenterna om riktlinjerna. Uppföljning att de följs sker regelbundet, både individuellt i utvecklingssamtal och i programråd med klassrepresentanter. Vid misstänkta fall av kränkningar ska skolan ta fram ett åtgärdsprogram. Sida 14 (16)

16 Jämställdhet Vid rekrytering av studerande I arbetet med information och marknadsföring utgår vi från Nässjö kommuns Mångfaldspolicy. Nässjöakademin arbetar aktivt för att nå en könsmässig balans bland de studerande, bl. a tas följande hänsyn: - Allt bildmaterial till information och marknadsföring granskas ur jämställdhetsperspektiv. - Informations- och marknadsföringstexter granskas ur jämställdhetsperspektiv. - Vid mässor och informationstillfällen företräds skolan och utbildningen av både män och kvinnor. Under utbildningen De studerande i utbildningen ges stöd i sitt yrkesval, där också genusperspektiv vägs in. Skolan jobbar aktivt för att förebygga traditionellt könsbundna val av LIA-platser och andra förekommande moment i utbildningen. Under utbildningen ska studenterna få möta bra förebilder som speglar mångfalden i samhället både ur genusperspektiv och på andra sätt, vilket påverkar valet av föreläsare och lärare. Tillgänglighet Nässjö kommun ska arbeta för att arbetsförhållandena, både den fysiska och psykiska arbetsmiljön, ska vara lämplig för alla medarbetare oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet. Arbetsförhållandena ska anpassas så att hinder för arbetstagare med fysiskt eller psykiskt funktionshinder undanröjs så långt som möjligt. Alla lokaler på Nässjöakademin är tillgängliga för både personal och studerande som är behöriga för tjänster och utbildningar. Det är en stor och viktig uppgift för Nässjöakademin att möta människors behov av livslångt lärande och deras krav och förväntningar på innehåll och delaktighet. Nässjöakademin ska skapa förutsättningar för att bedriva denna verksamhet så den är tillgänglig för alla. Övrigt {uppgift saknas} Ekonomisk planering Ekonomisk planering Kostnadsbudget Gruppstorlek i undervisningen 20 Antal poäng som utbildingen avser 200 Antal sökta platser 20 Antal poäng LIA totalt 70 Antal undervisningstimmar (skolförlagd) / vecka 20 Belopp/omgång varav medfinansiering Sida 15 (16)

17 Kostnader för undervisningen Kostnader för kursen LIA och ledningsgruppsarbete Lokalkostnader Driftskostnader Kostnader undervisningsmaterial Kostnader utrustning inkl. avskrivningar 0 0 Övriga intäkter 0 Budgeterad totalkostnad för en utbildningsomgång Summa Medfinansiering LIA + Ledningsgrupp 39,04 % Summa annan medfinansiering 3,49 % Nettokostnad för en utbildningsomgång efter avdrag för medfinansiering Nettokostnad per studerande och utbildningsomgång Nettokostnad årsstudieplats Statsbidrag/särskilda medel Söker statsbidrag eller särskilda medel enligt schablon Prisgrupp E1 - schablonbidrag SEK Motivering till sökt belopp enligt schablon Utbildningen kräver till större delen tillgång till särskilt anpassade lokaler och undervisningsspecifik utrustning inom järnvägsteknik. Utbildningen kräver därför tillgång till den övningsanläggning som Brinellgymnasiet i Nässjö har,där det finns möjlighet att tillämpa kunskaperna en riktig spåranläggning och anpassade övningslokaler med utrustning för signalteknik. Stora delar av utbildningen genomförs också i mindre grupper och innebär ett behov av ökat antal lärartimmar. Stora investeringar har gjorts för att kunna driva utbildningen och avskrivningskostnaderna för övningsanläggningen är stora. Utbildningen har även en en hög andel kurser där kursplanens upplägg och mål kräver praktisk tillämpning, även i den delen som inte är förlagd till arbetslivet. Sida 16 (16)