Verksamhetsplan för fakulteten för teknik 2015

Transkript

1 Dnr: 2014/ Verksamhetsplan för fakulteten för teknik 2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för teknik Gäller från

2 Verksamhetsplan för fakulteten för teknik 2015 Inledning Fakulteten för teknik har som vision och övergripande mål att inom en femårsperiod ansöka om examensrätt för civilingenjörsutbildning. Av fakultetens fyra huvudsakliga ämnesområden ingenjörsvetenskap, data/it, sjöfartsvetenskap respektive de grundläggande ämnena matematik och fysik inklusive lärarutbildning, är det i första hand områdena ingenjörsvetenskap och data/it som är aktuella för en civilingenjörsutbildning. Inledande undersökningar har visat att det är framför allt forskningsöverbyggnaden som behöver förstärkas. Fakulteten kommer också att prioritera utvecklandet av kurser på avancerad nivå, som på sikt lätt kan anpassas till kurser inom en framtida civilingenjörsutbildning. Fakulteten avser också att fortsätta satsa på forskningsuppbyggnaden inom sjöfartsvetenskap samt att stödja en stark forskning även inom de tekniskt viktiga grundvetenskaperna matematik och fysik. Fakulteten anser det också viktigt att stödja den didaktiska delen av ämnena matematik, fysik och teknik. Allmänt har fakulteten som ambition att stödja framgångsrika forskare så långt som möjligt. Det är också ett prioriterat mål för fakulteten att Linnéuniversitetet ska kunna visa upp en internationellt stark teknisk forskningsmiljö. Fakulteten kommer därför fortsätta stödja verksamheten för kunna erhålla minst ett Linnaeus University Center inom snar framtid. I övrigt kommer fakulteten under 2015 att ligga fokus på följande: - fortsatt planering för ansökan om inrättande av civilingenjörsutbildning - prioriteringar inom utbildningsutbudet, särskilt samordningsmöjligheter - kommande UKÄ-utvärderingen av forskarutbildning - internationalisering av samtliga utbildningsprogram Organisation Översynen som Rektor lät göra under 2014 av den nya organisationen visade på behov inom fakulteten av att se över framför allt ledningsstruktur, kollegialt inflytande och verksamhetsstödet. Fakultetsledningen har tillsatt en särskilt ansvarig person att samordna förbättringsarbetet. Flera konkreta förslag har redan bearbetats och bedöms kunna leda till förändringar redan under Speciellt har flera problem kunnat knytas till det faktum att fakulteten har så mycket som 11 institutioner. Ekonomiska förutsättningar Fakultetens ekonomiska resultat 2014 visade på ett betydande underskott ( 12,8 Mkr motsvarande 3,3% av omsättningen). Fakultetsledningen genomför under vt15 en noggrann genomgång av varje institutions ekonomiska situation i syfte att kunna identifiera var och hur nödvändiga ekonomiska besparingar ska kunna göras. Ett nödvändigt mål är att varje institution ska kunna hålla sin budget. Fakultetens totala budgetmål för 2015 är 3 Mkr, ett underskott som bör kunna undvikas Kompetensförsörjning Under hösten 2014 har institutionerna tagit fram kompetensförsörjningsplaner som ska sammanställas till en gemensam kompetensförsörjningsplan för fakulteten. Eftersom grunden till god kvalitet i utbildning och forskning är tillgången på kompetenta forskare och lärare, ser fakulteten kompetensförsörjningsplanerna som ett 2 (14)

3 strategiskt viktigt verktyg för att kunna planera och på så sätt långsiktigt säkerställa forskningens och utbildningens kvalitet. Speciellt kommer fakulteten framledes att fokusera på uppbyggnaden av kompetens som gagnar en framtida civilingenjörsansökan. Varje utlysning ska motiveras utifrån detta behov. Universitetsstyrelsen har gett varje fakultet samt NLU i uppdrag att i sin verksamhetsplan speciellt ta upp ett antal punkter. Dessa behandlas nedan i tur och ordning. beskriva arbetet med strategiska kompetensförsörjningsplaner Under hösten 2014 har prefekter och kanslichef tillsammans med personalkonsulter tagit fram kompetensförsörjningsplaner. Dessa kommer i fortsättningen att uppdateras årsvis i samband med verksamhetsplanen. Såsom tidigare nämnts kommer ett särskilt fokus ligga på att bygga upp erforderlig kompetens för en framtida civilingenjörsutbildning. Detta perspektiv ska särskilt beaktas i kompetensförsörjningsplanen, liksom behovet för befintlig verksamhet. Ansvarig/Uppdrag: Prefekt ansvarar för uppdatering av sin institutions kompetensförsörjningsplan. Under 2015 ska planen, om behov finns, tydliggöras m a p nyrekrytering och vidareutbildning av personal. presentera en sammanfattning av kompetensförsörjningsplanen Institutionernas kompetensförsörjningsplaner ska sammanställas till en övergripande kompetensförsörjningsplan för fakulteten. Se bilaga. visa hur andelen disputerade ska öka Kommande nyrekryteringar, bl a med avseende på en framtida civilingenjörsutbildning, kommer att öka andelen disputerade. Fakulteten kommer också fortsättningsvis att i viss utsträckning satsa på adjunkters forskarutbildning, vilket effektivt ökar andelen disputerade. Risk: fakulteten har i vissa fall erfarit bekymmer med att rekrytera disputerad personal beroende på lågt löneläge vid LnU. Risk: fakulteten har uppfattat tecken på svårighet att även behålla kompetenta forskare p g a begränsningar i andra resurser. För kvaliteten i professionsutbildningar är det viktigt att fakulteten rekryterar lärare med aktuell metodkunskap och yrkeserfarenhet. Detta gäller inte minst inom matematikdidaktik och sjöfartsvetenskap. För detta krävs i regel anställningar som adjungerad lärare eller adjunkt. Ansvarig/Uppdrag: Fakultetsledning och prefekter ska på olika sätt stödja rekrytering och kompetensutveckling mot att öka andelen disputerade lärare/forskare. Rekrytering tills vidare av odisputerade ska särskilt motiveras i enlighet med Rektors direktiv. visa hur den internationella rekryteringen ska öka FTK har en hög andel internationell personal framför allt inom lärarkåren, och rekryterar övervägande internationellt. Fakulteten ser därför inte detta som något prioriterat mål. Annonsering sker som regel även internationellt. Inom vissa ämnesområden är detta dessutom nödvändigt för att över huvud taget få tillräckligt antal sökande. Möjlighet: Lämpligt vore att universitetsledningen tillsammans med fakulteterna tar fram ett material för marknadsföring av Linnéuniversitetet, där Sveriges och regionens fördelar framhävs. Speciellt måste LnU kunna 3 (14)

4 erbjuda vissa konkurrenskraftiga fördelar. Möjlighet: LnU skulle med fördel bättre kunna paketera lärar-/forskarutbytesprogram för att öka andelen in- och utresande, och därmed öka chansen för att rekrytera potentiella nyckelkompetenser. Inom vissa av fakultetens ämnen finns snarare ett behov av att kunna rekrytera nationellt. Inom matematikdidaktik har detta särskilt varit problematiskt. Risk: löneläget vid LnU är allmänt bekymmersamt inom teknikområdet. Detta blir särskilt tydligt vid internationell rekrytering, då Sveriges generellt sett sämre löneläge inom akademin redan är en svårighet. Ansvarig: Universitetsledning, fakultetsledning och prefekter. redovisa arbetet med att behålla och kompetensutveckla befintlig personal Vid fakulteten för teknik erbjuds professorer 25 % basfinansiering. Fakulteten har fastställda riktlinjer för lektorers kompetensutvecklingstid, som innebär att forskningsaktiva lektorer ska ges möjlighet att använda 20 % tid för forskning. Denna satsning fortlöper 2015/2016. Fakulteten har ett system för att poängsätta forskningsmeriter, som uppfattas positivt av kollegiet. Hittills har resurserna räckt till drygt 50% finansiering för huvuddelen av professorerna, och näst intill för de mest meriterade lektorerna. De allra flesta forskningsaktiva har fått någon finansiering. Fr o m 2016 kommer resurserna inte längre att räcka lika generöst. Fakulteten har erfarit att de mest framgångsrika forskarna kräver större satsningar än vad fakulteten självt klarar av. Möjligheten att erhålla en extra satsning från universitetet i form av ett LNUC kan därför vara en kritisk komponent. Fakultetens styrelse har därför varit beredd till särskilt stöd om möjlighet skulle ges. FTK efterlyser här en strategisk dialog med universitetsledningen. Risk: fakulteten står inför ekonomiska åtstramningar, vilket kan försvåra möjligheten att behålla nyckelkompetens. Fakultetsledningen efterlyser därför en dialog med universitetsledningen om hur resurser skulle kunna omfördelas för att säkerställa tillräcklig forskningsbas för aktuella grupper. Fakulteten har under de senaste åren satsat strategiskt på kompetensutveckling av adjunkter, vilket kommer att fortsätta även Fakulteten ser positivt på universitetsledningens förslag om alternativa karriärvägar, men ser även behov av att också andra än pedagogiska meriter beaktas. Ansvarig/Uppdrag: prefekt ska i kompetensförsörjningsplanerna för 2015 inventera och redovisa hur adjunkter ska höja sin akademiska meritering. visa hur andelen kvinnliga professorer ska öka Fakulteten kommer 2015 att fortsätta stödja kvinnor i sin forskningskarriär i enlighet med Rektors och regeringens intention. Stödet kan utgöras av forskningsmedel för konferensdeltagande, utbyte, forskningstid eller dylikt. Ansvarig: Fakultetsstyrelsen ska fortsätta avsätta medel för att stötta yngre forskare i sin forskningskarriär. 4 (14)

5 Utmanande utbildningar Fakulteten har ett brett utbildningsbud både på grund- och avancerad nivå. Eventuellt är detta väl brett mätt i antal program, något som kommer att klargöras under kommande genomlysning av fakultetens utbildningsutbud. Fakultetens utbildningar faller naturligt inom fyra huvudsakliga ämnesområden: ingenjörsvetenskap (690 hst), data/it-området (800 hst), sjöfartsområdet (640 hst), samt grundvetenskaperna matematik och fysik inklusive lärarutbildning (450 hst varav 200 hst via NLU). Fakulteten har under 2014 arbetat med att identifiera samläsningsmöjligheter inom respektive ämnesområde, samt att genomlysa utbildningarnas innehåll och upplägg i förhållande till UKÄ:s kvalitetsutvärderingar. Betydande samläsningsmöjligheter har identifierats inom området data/it, vilket redan lett till omläggning av kurser. Fakulteten avser också att tillsätta en projektgrupp med uppdraget att utveckla ett gemensamt förstaår för samtliga högskoleingenjörsprogram. Målsättningen med detta arbete är flerfalt. Dels bör det leda till ett effektivare användande av resurser, dels en kvalitetshöjning av innehållet, och dels som en förberedelse inför en framtida civilingenjörsutbildning. Under 2015 kommer fakulteten att implementera en plan för det fortsatta kvalitetsarbetet. Med hjälp av en kvalitetsmodell kommer man systematiskt att börja se över respektive utbildningsområdes programkvalitet. Fakultetens främsta strategiska satsning för de kommande åren gäller planering och utveckling av utbildningen inför en ansökan om examensrätt för civilingenjörsutbildning. En utvärdering med hjälp av externa experter av fakultetens förutsättningar har påbörjats under Utifrån detta underlag kommer fakulteten att identifiera de mest lämpliga utbildningsinriktningarna samt föreslå en plan för strategiska satsningar inom kursutveckling och kompetensförstärkning. Lärarutbildning Fakulteten för teknik har ansvar för lärarutbildningens kvalitet och forskningsanknytning inom skolämnena matematik, fysik och teknik. Därtill kommer ansvaret för lärarutbildningens behov inom området data/it. Fakulteten ser det som ett av sina huvudansvar att även studera ämnesdidaktiken inom sitt ansvarsområde. Detta gäller f n framför allt matematikdidaktik, men även fysik- och teknikdidaktik. Speciellt studeras dessutom nya möjligheter som modern IKT erbjuder. Universitetsstyrelsen har gett varje fakultet samt NLU i uppdrag att i sin verksamhetsplan speciellt ta upp ett antal punkter. Dessa behandlas nedan i tur och ordning. redovisa en plan för det systematiska arbetet med utbildningskvalitet En plan för det interna kvalitetsarbetet har utvecklats under 2014 och ska implementeras under våren Med utgångspunkt från kvalitetsrådets Plan för utvärdering av program/huvudområden genomförs initialt en översyn av samtliga program utifrån ett antal indikatorer och tillsammans med programansvariga kan eventuella brister inom olika områden identifieras. Arbetet fokuseras sedan på att analysera bristerna och genomföra lämpliga åtgärder i form av kvalitetsprojekt vars resultat följs upp och utvärderas. Ansvarig/Uppdrag: Utbildningsrådet står tillsammans med programansvariga för implementering och analys. Linnébarometern Fakultetens resultat visar på stor spridning mellan program. Fakulteten kommer i samband med kvalitetsarbetet i första hand utvärdera de program för vilka resultatet visat sig lågt. Under 2015 kommer man också att 5 (14)

6 försöka öka svarsfrekvensen för att få ett bättre underlag. visa hur antalet studenter på avancerad nivå ska öka 8% av fakultetens programstudenter studerar på avancerad nivå. Motsvarande siffra för fristående kurs är 10%. Detta kan jämföras med den målsättning för 2014 som universitetet hade på totalt 15%. Inom fakultetens nyinrättade huvudområden Matematikdidaktik och Sjöfartsvetenskap finns potential för att ytterligare utöka den avancerade nivån. Magisterprogrammet i matematikdidaktik har ett gott söktryck. Sjöfartshögskolan har utvecklat kurser på avancerad nivå som på sikt avses ingå i ett nytt magisterprogram. Båda dessa program utgör också en plattform för vidare utbildning på forskarnivå och som kompetensutveckling för adjunkter inom berörda institutioner. Ett ökat internationellt söktryck på masterprogrammen inom såväl skog och trä respektive bioenergiteknik medför att de kommer att ges och vidareutvecklas. Fakulteten kommer ht15 antagligen att starta ett eller fler program på avancerad nivå som varit vilande. Detta p g a en uppgång i antalet internationella sökande till dessa program. Fakulteten överväger i vår även att till ht16 åter utlysa mastersprogrammet i yrkeskunnande och teknologi. I syfte att ytterligare öka antalet studenter på avancerad nivå kommer fakulteten att tillvarata expertkompetensprojektens potential i det vidare arbetet med utveckling av A-kurser och planerad civilingenjörsutbildning. Fakulteten ska också analysera inom vilka områden det finns ett utökat behov av utbildning på avancerad nivå. Som en del i att öka attraktiviteten för vidare studier på avancerad nivå behöver kurser och program tydliggöra forskningsanknytningen. En möjlighet till att öka avancerad nivå kan också vara att utveckla samarbeten med andra lärosäten både nationellt och internationellt för att komplettera varandras utbildningar. Ett exempel kan vara möjligheten att erbjuda s k double degrees gemensamt med internationella lärosäten. Risk: inom vissa ämnesområden premieras inte examina på avancerad nivå av arbetsgivaren, vilket leder till en snävare arbetsmarknad. Detta leder naturligt till minskat intresse för studier efter grundexamen, något som tycks särskilt vanligt inom data/it- och ingenjörsområdena. Ansvarig/Uppdrag: prefekter ges i uppdrag att analysera behovet av avancerad nivå, att tydligare integrera forskning i undervisningen samt utreda möjligheter till vidareutveckling av avancerad nivå i samarbeten med andra lärosäten, näringsliv etc. Fakulteten arbetar som tidigare nämnts målinriktat för en kommande civilingenjörsutbildning. Initialt ska den befintliga högskoleingenjörsutbildningen vidareutvecklas och i förekommande fall anpassas till en efterföljande mastersutbildning. Under 2015 är ambitionen att starta ett eller flera mastersprogram för att pröva modellen. Ansvarig/Uppdrag: prefekter ges i uppdrag att se över utbildningsutbudet med sikte mot en civilingenjörsutbildning. Fakulteten avser att utse en projektgrupp för att arbeta vidare med förberedelser inför en kommande civilingenjörsansökan. presentera en prognos av det framtida söktrycket 6 (14)

7 Söktrycket till fakultetens utbildningar på grundnivå är generellt sett bra till högt. Söktrycket till program på avancerad nivå är generellt sett alltid lägre. Data/IT-utbildningar har ett mycket gott söktryck. Delvis antas detta bero på ett högt intresse för ämnet i sig, dels på en god arbetsmarknad. Utvecklingen inom ämnet är fortsatt stor liksom arbetsmarknadens behov, varför intresset för studier på högre nivå kan antas fortsatt vara högt under kommande år. Förmodan är att söktrycket till en framtida civilingenjörsutbildning inom Data/IT-området också kommer att vara förhållandevis gott. Söktrycket till lärarutbildningen varierar starkt beroende på inriktning. Inriktningar mot lägre åldrar har ett bra söktryck, medan ämneslärarinriktningarna mot matematik och fysik på senare år haft ett begränsat antal sökande. Med tanke på arbetsmarknadens starka behov och regeringens ökade satsningar på skolområdet kan söktrycket bara förväntas att öka. Söktrycket till kurs- och programutbud för verksamma lärare är högt och kan förväntas förbli så under flera år framåt med tanke på mängden obehöriga lärare. Distansutbildningar har allmänt sett ett gott söktryck. Däremot varierar prestationsgraden högst betydligt. Vissa distansutbildningar har påtagligt låg prestationsgrad. Den fortsatta samhällsutvecklingen liksom förbättrad distansteknik talar för ett ökat söktryck i framtiden. Inom ingenjörsområdet nådde ansökningstalen en bottennotering för ett antal år sedan och har därefter ökat något. Idag har vissa ingenjörsprogram ett begränsat söktryck medan andra åter har ett tämligen gott söktryck. Omdaningen av samhället mot en lägre koldioxid- och miljöpåverkan som EU och Sverige slagit in på har medfört ökat intresse och söktryck för högskoleingenjörsprogrammet i energi och miljö. Arbetsmarknaden är god och inom vissa områden t o m mycket god. Intresset för traditionell ingenjörskonst bland dagens ungdomar tycks emellertid alltmer begränsat. Inget tyder idag på att söktrycket skulle förändra sig på kort sikt. Detta ses som ett bekymmer inför starten av en eventuell civilingenjörsutbildning. Söktrycket till sjöbefälsutbildningarna är stabilt och förväntas öka kommande år främst av två skäl: gymnasieskolans kursstruktur och införandet av tonnageskatt. Sjömansgymnasiernas kursstruktur har anpassats, vilket kommer ge fler med behörighet att söka sjöbefälsutbildningar. Behovet av utbildade sjöbefäl är stort Internationellt sett. Under 2015 förväntas beslut om svensk tonnageskatt, vilket förväntas öka antalet svenskflaggade fartyg och därmed sjöbefäl. Införande av praktik kommer antagligen också att öka söktrycket till sjöbefälsprogrammen. Sjöingenjörsprogrammet bedöms emellertid kunna få ett något sjunkande söktryck de närmaste åren. Nedgången bedöms tillfällig. Det frigjorda utbildningsutrymmet kan då lämpligen utnyttjas för att öka Drift och underhållsteknikprogrammet, som har en god efterfrågan. Ansvarig/Uppdrag: prefekter ges i uppdrag att identifiera vilka program som eventuellt befinner sig i riskzonen för vikande söktryck. visa hur studenternas efterfrågan respektive arbetsmarknadens behov påverkar utbildningsutbudet Söktryck och arbetsmarknadens behov är två av de aspekter som ingår i analysen som görs inför fakultetsstyrelsens beslut om programutbud och planeringstal. Arbetsförmedlingens nya rapport Var finns jobben? (2015) listar bl a ITarkitekter, mjukvaru- och systemutvecklare, byggnadsingenjörer och 7 (14)

8 byggnadstekniker som yrken där det råder störst brist på arbetssökande inom en snar framtid. Fakultetens stora professionsinriktade utbildningsutbud ligger i god samklang med arbetsmarknadens behov. Samhället visar fortsatt behov av fler utbildade inom samtliga fakultetens områden: högskoleingenjörer, data/it-yrken, sjöbefäl och lärare. Samhället har också behov av ett litet antal fysiker och matematiker. De få som fakulteten utbildar har också direkt hittat jobb. Utveckling av program och kurser sker ofta med deltagande av företrädare från arbetsmarknaden. Under 2015 bör fakultetens fyra programkommittéer kompletteras med avseende på externa ledamöter och studentrepresentanter. Programkommittéernas arbete kommer under 2015 att fokusera på kvalitetsarbetet i enlighet med fakultetens kvalitetsplan samt delta i planeringen av möjliga program- och kursstrukturer för kommande civilingenjörsprogram. Det fortsatta stödet för expertkompetensprogrammen inom Hållbart träbyggande och Sociala medier och webbteknologier ska tas till vara för att under 2015 kunna utgöra en del av en plattform för framtida civilingenjörsprogram. En ansökan om rättighet att utfärda civilingenjörsexamen bör föregås av ett arbete med det grundläggande fundamentet i ingenjörsvetenskap samt etablering av två-åriga mastersprogram. Alumni kan vara en stor tillgång i kvalitetsarbetet och för vidareutvecklingen av nuvarande program, samt den planerade civilingenjörsutbildningen. Fakulteten efterlyser universitetsövergripande stöd och verktyg för att möjliggöra en alumniverksamhet. Anvariga/Uppdrag: programansvariga ska tillsammans med programkommittéer kontinuerligt utvärdera programmens relevans för arbetsmarknaden. visa hur fakulteten bidrar till studenters inträde på arbetsmarknaden Den vanligaste formen för en introduktion till arbetslivet för fakultetens studenter är genom att det självständiga arbetet genomförs inom en för studenten relevant extern organisation såsom t ex ett företag i regionen. För att stärka utbytet och därmed studentens arbetslivserfarenhet kan kontakten med företag och potentiella externa handledare förstärkas. Detta kan t ex ske genom att tydligare knyta examinatorer och interna handledare till de nätverk som kan bistå med partnerföretag, t ex LTC, IEC och CIL. För att vidareutveckla kvalitén i det självständiga arbetet inom program med en tydlig internationell prägel bör även berörda externa organisationers roll gentemot internationella studenter tydliggöras. Inom några program finns tydliga inslag av praktik, vilket är ett bra sätt att bidra till studenters inträde på arbetsmarknaden. Ett mål för fakulteten är att samtliga professionsutbildningar ska innehålla någon form av praktikinslag. Det kan t ex. vara verksamhetsförlagd utbildning, studiebesök eller projektkurser med casestudies. Ansvarig/Uppdrag: i anslutning till det interna kvalitetsarbetets programutvärderingar analyseras inslaget av praktik i utbildningen. Under 2015 ska programansvariga för program som inte erbjuder någon form av praktikinslag se över programmets upplägg med syfte att införa praktikinslag där så är relevant. redovisa en plan för hur uppdragsutbildning ska utvecklas Uppdragutbildningen har minskat med HST jämfört med senaste två åren och motsvarar 80 HST för 2014, där den största delen utgörs av 8 (14)

9 uppdragsutbildning inom sjöfartsnäringen (55 HST) samt för yrkesverksamma lärare inom matematikdidaktik (11 HST) och fysik/teknik (11 HST). Inom skolan utgör verksamma lärares fortbildning och behörighetsgivande utbildning ett stort behov, och utgör ett underlag för fakultetens uppdragsutbildning inom matematik, fysik och medieteknik. Som ett komplement till bl a skolverkets satsning på s k lärarlyftet är det didaktiska kompetenscentrum inom Ma/Fy/IKT en strategisk viktig nod för att synliggöra och kommunicera fakultetens verksamhet, vilket genererar olika uppdragsutbildningar till skolvärlden. Sjöfartshögskolan har sedan länge ett mycket nära samarbete med sjöfartsnäringen, vilket genererar flera stora uppdragsutbildningar. På Sjöfartshögskolan har man också tagit fram en handlingsplan och gör en översyn av hela kursutbudet för att om möjligt bättre svara upp mot omgivande samhällets behov. Sjöfartshögskolan bedriver kurser i överlevnadsteknik för programstudenter i både Sjöingenjörsprogrammet och Sjökaptensprogrammet. Det är ett krav från Transportstyrelsen och det internationella regelverket STCW för att studenten efter examen ska kunna få jobb i det yrke utbildningen syftar till. Det finns också en efterfrågan från branschen på uppdragsutbildningar inom ämnet överlevnadsteknik och så kallade Basic Safety -kurser. Efterfrågan på kurser kommer från 2015 att öka, eftersom senaste STCW-uppdateringen ställer krav på repetitionskurser vart femte år, vilket medför en markant ökning av efterfrågan på kurser. För att möta den ökade efterfrågan planerar fakulteten och Sjöfartshögskolan att bygga ett Rescue Training Center, vilket blir en helt unik anläggning i Sverige. I syfte att möjliggöra utvecklingen av fler uppdragutbildningar även inom andra områden, behöver prefekter göra en översyn av möjliga och prioriterade områden samt vilka resurser som finns att tillgå. Detta arbete behöver ske i samarbete med avdelningen för externa relationer och fakultetens samverkansansvarige. Fakulteten har i dialog med representanter från ER identifierat ett behov av juridisk expertis, utformning av avtal och överenskommelser, budgetberäkningar etc. Fakulteten efterlyser ekonomiska modeller för uppdragsutbildning, där det tydliggörs vem som utför, handlägger uppdraget, avsätter resurser mm. Ansvarig/Uppdrag: prefekter uppdras att tillsammans med samverkansansvarig göra en översyn av möjliga och prioriterade områden samt vilka resurser som finns att tillgå. Fakulteten ska tillsammans med ER sprida information om stöd för avtal och ekonomiska modeller etc för att underlätta utvecklingen av uppdragsutbildningar. Framstående forskning Inom fakulteten finns följande forskningsmiljöer: byggteknik, bioenergiteknik, hållbart byggd miljö, skog och träteknik, maskinteknik, elektroteknik, datavetenskap, medieteknik, informatik, systemekonomi, sjöfartsvetenskap, matematik, matematikdidaktik, samt fysik. Några miljöer består av ett fåtal personer, andra utgör en hel institution. Huvuddelen av verksamheten håller betydande internationell standard. Vissa grupper håller t o m hög internationell standard med artiklar i de mest välrenommerade tidsskrifterna, inkluderat Science och Nature. Fakulteten har som allmän grundprincip att stödja god forskning och framgångsrika forskare. Ett visst strategiskt fokus kommer emellertid att läggas de kommande åren på att särskilt utöka verksamheten inom de områden som bedöms mest väsentliga för en framtida civilingenjörsutbildning. Fakultetskollegiet har förordat en fördelningsmodell för forskningsanslag som baserar sig på meritpoäng. Styrelsen har sålunda beslutat om en modell som tar hänsyn till 9 (14)

10 mängden externa medel, publiceringsgrad och citeringsfrekvens. Detta får då också en motiverande effekt. Den slutliga fördelningen baseras därutöver på en bedömning gjord av externa experter. redovisa hur forskningens externfinansiering ska öka Forskarna har detta år lämnat in ett flertal större ansökningar om externa medel varav tre Horisont 2020 ansökningar Creative Science Innovation (Milrad), Quantum Judgment and Decision Making (Khrennikov) och Reconfigurable Manufacturing Systems Integrability Diagnosability (Al-Najjar). Det har skickat in en synergiansökning The Next Generation Self-Adaptive Software Systems (Weyns) och två KK-ansökningar avseende internationella gästprofessorer (byggteknik och elektroteknik). Utöver detta flera ansökningar till Craafordska stiftelsen, VR, Formas mfl. Totalt sökt belopp är 97 Mkr. Vi förväntar oss att detta leder till en ökad andel externa medel. Under 2014 har ett stort antal rekryteringar av disputerad personal gjorts, framför allt inom Skog och träteknik, Datavetenskap och Medieteknik. Detta förstärker forskningsmiljöerna och kommer på sikt att generera ökad externfinansiering. Fakulteten ska under 2015 inventera inom vilka områden externa medel inte söks eller där söksiffrorna är låga. Beroende på orsak kommer olika typer av stödåtgärder att erbjudas. Fakultetens fördelningsmodell ger i princip incitament för att öka andelen sökta medel. Detta tycks dock inte alltid vara tillräckligt. Vi avser också att utnyttja det stöd ER kan erbjuda. Ansvarig/Uppdrag: fakultetskansliet har i uppdrag att tillsammans med ER utreda inom vilka områden externa medel inte söks eller kan tyckas låga, samt allmänt undersöka sökbeteende hos forskarna, dvs vilka söker, kan fler söka, var söker man, etc. redovisa hur vetenskaplig publicering ska öka Fakulteten har sammantaget en tämligen god publiceringsfrekvens. Beroende på olika ämnesområdens varierande förutsättningar så skiljer sig publiceringsfrekvensen mer eller mindre. Den begränsande faktorn för publicering anses vara bristen på resurser till forskningsarbetet (forskningstiden) och därmed möjligheten till att generera publicerbara resultat. Det är alltså inte tidsbrist för att författa publikationer som är det största problemet. Fakulteten avser att undersöka saken närmare. Under 2014/2015 har fakulteten påbörjat ett informationsarbete bland forskare om publiceringsstrategier. Bland annat engageras kunnig personal från UB att hålla seminarium. Vid dessa presenteras flera konkreta tips att iaktta i samband med publicering. Man riktar sig härvid inte minst till unga forskare och doktorander. Som nämnts i föregående avsnitt, så bör fakultetens fördelningsmodell för forskningsmedel ge incitament för ett optimalt publieringsbeteende. Ansvarig/Uppdrag: fakultetsledningen inbjuder till seminarium kring publiceringsstrategier. redovisa strategier för arbetet i relation till Familjen Kamprads stiftelse 10 (14)

11 Fakulteten har flera medarbetare som erhållit medel ur Familjen Kamprads stiftelse, bl a för projekt inom datavetenskap och matematikdidaktik. Det bör finnas ytterligare potential inom områden som IT-stöd för äldre, projekt med anslutning till e-hälsoinstitutet, Smart Housing, och en levande landsbygd. Någon särskild strategi härvidlag finns ej. Ansvarig/Uppdrag: prefekterna ges i uppdrag att föra en diskussion med forskarna om möjligheter att söka medel från FKS. Samhällelig drivkraft Fakulteten bedriver samverkan inom både forskning och utbildning med en rad aktörer inom ramen för samhällelig drivkraft och anser att det är en viktig strategisk fråga att samarbeta med att bygga upp kunskapsnav för gemensam fortsatt utveckling. Arbetet bedrivs inom innovationsmiljöer som Smart Housing Småland, Information Engineering Center, Linnaeus Technical Center och Baltic Maritime Science Park men även i form av nätverk med skolor och uppbyggnad av NT didaktiskt centrum. Universitetsstyrelsen har gett varje fakultet/nlu i uppdrag att i verksamhetsplanen: redovisa en plan för arbetet med samhällelig drivkraft, inklusive hur medel ska kunna erhållas inom strukturfonderna, Horisont 2020 och KK-stiftelsen. Planen ska vara möjlig att följa upp och visa hur avdelade resurser ska användas Fakultetens hittills inlämnade ansökningar till Strukturfonder, Horisont 2020 och KKS redovisas under Framstående Forskning. För att ytterligare ta vara på innovationsmiljöerna avser fakulteten att tillsätta en strategisk forskningsgrupp med uppdrag att i samverkan med ER ta fram planer för utveckling av specifika områden som FTK bör fokusera på. Uppdraget blir att beskriva hur miljöerna och nätverken kan utnyttas som stöd för externa forskningsansökningar samt för kvalitetshöjning av utbildningar och utveckling av uppdragsutbildningar. I detta arbete är samverkansanvarig ett stöd. Fakulteten kommer även att fortsätta stötta KK-projekten expertkompetens inom byggteknik och medieteknik vilka kan utgöra del av plattformarna för utvecklingen av den framtida civilingenjörsutbildningen. Ansvarig/Uppdrag: Fakultetens samverkansansvariga, ER-stöd, forskningsrådgivare och presidiet får i uppdrag att tillsätta en strategisk forskningsgrupp med fokus på samverkan och samarbete kring befintliga och potentiella nätverk. Globala värden Internationalisering Internationaliseringsarbetets inriktning utgår från institutionernas behov och önskemål och diskuteras i ledningsrådet. Under 2015 ska arbetet fokusera på att synliggöra och förbättra samarbetsavtal och kvalitetssäkra mottagandet av internationella studenter, lärare och forskare. redovisa en plan för internationaliseringsarbetet För att stärka hela internationaliseringsarbetet har fakulteten förändrat sitt sätt att fördela medel för internationalisering genom att göra större gemensamma satsningar. Fakulteten ska fortsätta arbetet mot strategiska internationella partnerskap, som en del i detta vill fakulteten uppmuntra samarbete inom större EU-projekt och på 11 (14)

12 så sätt sätta fakulteten och Linnéuniversitet på kartan. En fördelningsnyckel för studieavgifter bör tas fram i samarbete med den centrala förvaltningen (hur mycket till program, till utbildningsadministration, till internationell marknadsföring, till internationalisering, etc.). Fakulteten ser ett behov av att kvalitetssäkra mottagandet av internationella studenter, lärare och forskare. Det finns även ett behov av att kondensera antalet partnerskap och fakultetens målsättning är att fördjupa utbyte- och forskningssamarbete med ett mindre antal universitet utomlands. En målsättning kan vara att ha 5-6 djupa samarbeten per program. Fakulteten har en stor internationell lärarkategori som kan användas som resurs för internationalisering på hemmaplan. Fakulteten inrättar under våren 2015 ett nätverk för internationalisering. Internationaliseringsstödet underlättas genom att utse en samordnare vid fakulteten. redovisa hur antalet ut- och inresande studenter ska öka En åtgärd för att öka antalet utbyten är att tydliggöra för studenter såväl som för lärare vilka specifika samarbetsavtal som är kopplade till respektive program och hur kontakter initieras. Andra åtgärder för att öka utbytet kan vara att genomföra en inspirationsdag med erfarenhetsutbyte och tydliggöra nyttan med utbyte. Ansvarig/Uppdrag: Fakulteten ska genomföra en kartläggning över antalet utoch inresande studenter. För att underlätta för utresande studenter ska utlandsstudiemöjligheter per program tydliggöras. redovisa hur det internationella lärarutbytet ska öka Fakultetens lärare och studenter deltar generellt ganska litet i lärar- och studentutbyte (utresande), däremot är fakultetens forskare och administratörer delaktiga i högre grad. Fakulteten ser det som mycket viktigt att bygga upp hållbara relationer med lärosäten utomlands, inte minst för att bygga upp ett kontaktnät för forskningssamarbete, rekrytering, post-doc-/doktorand-utbyte etc. Linnéuniversitet bör skapa incitament för studenter, lärare, forskare och administratörer att delta i internationaliseringsaktiviteter. Universitet behöver bli bättre på att i en helhet paketera lärar-/forskar-utbytesprogram för att bli mer attraktiva vilket kan öka andelen in-/utresande och också bidra till att öka chansen för lyckad internationell rekrytering. Ansvarig/Uppdrag: Internationaliseringssanvarig ska tillsammans med institutioner och central förvaltning (ER/Studerandeavdelning) planera hur utbytesprogram kan paketeras. Prefekterna ska planera in lärarutbyte i kompetensförsörjningsplanerna. Hållbar utveckling Varje fakultet ska i verksamheten för 2015 redovisa hur hållbarhetsmålen ska uppnås Hållbar utveckling genomsyrar de flesta delar av fakultetens verksamhet och utbildningsutbud. Masterutbildningen Energi och miljö har högt söktryck vilket visar på att hållbar utveckling ligger i tiden. I samband med flytten av avdelningen för energiteknik rensades kemikalieförrådet och rutinerna för 12 (14)

13 hantering sågs över, detta är ett konkret exempel avseende ett av delmålen i hållbarhetspolicyn som beslutats av rektor. I samband med programrevideringar ser utbildningsrådet över programmens innehåll inom området hållbar utveckling. Fakulteten fortsätter och kommer att öka andelen distansmöten med avsikt att minska resandet mellan orterna. Fakulteten följer regler för upphandling. Lika villkor Varje fakultet ska i verksamheten för 2015 redovisa planer för utbildningsinsatser inom lika villkorsområdet redovisa planer för att integrera lika villkor i all ordinarie verksamhet, särskilt i berednings- och beslutsprocesser Fakulteten för teknik anser att Lika villkor är en viktig fråga, men för att komma framåt inom området bör det skapas tid och resurser för att kunna införa nya rutiner och material att arbeta med. Ett konkret exempel på hur fakultetens personal arbetar med lika villkor är projekt VENUS, där lärare inom fakulteten fungerar som mentorer för kvinnliga teknologer. Vid uppföljning av våra utbildningar bör fokus ligga på att ta tillvara på den kompetens och det arbete som görs ute bland lärarna och kollegierna redan idag. Det är också viktigt att åtgärder för att eliminera diskriminering och trakasserier bland studenter såsom bland anställda diskuteras vid institutionerna. På förekommen anledning har Sjöfartshögskolan tillsammans med andra aktörer inom sjöfart tagit initiativ till en handlingsplan mot trakasserier. Fakulteten stödjer den centrala målsättningen att erbjuda alla lärare utbildning i normkritisk pedagogik, och anser att fakulteten skulle kunna ha det som målsättning också. Det bör också vara tydligt meriterande att vara uppmärksam, intresserad och kunnig i dessa frågor. Ansvarig/Uppdrag: Prefekter och kanslichef ska bjuda in anställda till information om hur diskriminering och trakasserier kan hanteras och åtgärdas och erbjuda personal utbildning i normkritisk pedagogik. Fakulteten ska under 2015 göra en analys om olika ekonomiska förutsättningar föreligger för olika kategorier. Fakulteten har uppmärksammat att befintliga fördelningsmodeller för fördelning av forskningsmedel (som enbart baseras på publikationer, externa medel, citeringar) tenderar att missgynna unga forskare och cementera seniora forskares forskningsmedelstilldelning. Fakulteten avser därför att med lämpliga åtgärder lyfta fram unga lovande forskare. Fakulteten har för 2014 och 2015 fördelat särskilda medel till forskningsaktiva kvinnor. Institutionerna ska även vid rekryteringsärenden väga in lika villkor. Ansvarig/Uppdrag: Prefekter och fakultetsledning ska under 2015 genomföra en lönekartläggning samt analysera forskningsmedelsfördelningsmodellens ekonomiska effekt för olika personalkategorier. Verksamhetsstöd Under 2014 delades en av fakultetens institutioner upp i två nya institutioner. Därmed består fakulteten av 11 institutioner och ett kansli bestående av drygt 50 administratörer och teknisk personal inkluderat egen IT-stab. 13 (14)

14 Institutionerna och framförallt kanslipersonalen är utspridda på två orter och i fyra olika byggnader, vilka är fysiskt väl åtskilda. Den spridda lokaliseringen utgör i sig en påfrestning för verksamheten och lägger man därtill att kanslipersonal arbetar inom flera väl avgränsade och specialiserade funktionsgrupper medför detta svårigheter att nå en optimal och därmed effektiviserad administration samtidigt som närhetsperspektivet för verksamhetsstödet ska beaktas. Varje fakultet ska i verksamheten för 2015 Redovisa hur kanslierna deltar i arbetet med att effektivisera och förbättra hela verksamheten Redovisa hur kansliet arbetar med effektivitet och kvalitet Aktuell funktionsgruppsindelning på FTK är utbildningsadministration, ekonomiadministration, information/kommunikation, internationalisering, samverkan, IKT och IT- administration. En process pågår för att samla personal inom de respektive olika funktionerna och utse en funktionsledare för respektive funktion, några funktionsledare är redan utsedda. Funktionsansvariga har uppdraget att i samarbete med kanslichef driva och hålla ihop olika kvalitetsutvecklingsprojekt inom gruppen och mellan olika funktionsgrupper samt med centrala enheter. Genom att på detta sätt dela in kansliet i olika funktionsgrupper blir det möjligt att fokusera och arbeta mer kvalitetsdrivande inom respektive funktions specifika verksamhetsfält och däri ingående rutiner och processer. Då det inom de olika funktionsgrupperna anordnas regelbundna möten fås kontinuitet och ökat fokus på förändrings- och förbättringsåtgärder vilket genererar ökad kvalitet och förbättrad effektivitet inom respektive verksamhetsområde. En digital handbok för FTK-personal har färdigställts under tidig vår, där de viktigaste utbildningsadministrativa processerna förklaras med länkhänvisningar till styrande dokument, såväl interna som externa. En ekonomihandbok med årsprocess för budget- och prognosarbetet finns också framtagen som stöd för kvalitetssäkring och effektivisering. Ett mer ingående arbete med att analysera vilka kostnader/utgifter som är fakultetsgemensamma liksom hela kostnadsstrukturen för kansliet kommer att påbörjas Denna analys blir ett stöd för både framtida besparingar som kvalitets- och effektivitetsdrivande ändamål. Jämförbarhet med andra fakulteter blir också ett värdefullt instrument för optimering. De kontinuerliga ledningsrådsmötena inom fakulteten kommer att fokusera än mer på effektivitet och kvalitetsarbete med bla utgångspunkt från vår interna organisationsutredning. Förbättringsförslag diskuteras sedan med berörda funktioner inom kansliet och kommande förändringar implementeras och följs upp. Genom att delta i centralt organiserade administrativa nätverk får kansliet inblick och stöd men få också möjlighet att påverka processer så hela verksamhetsstödet kan förbättras och effektiviseras. Kanslichefsmöten och regelbundna träffar med förvaltningens sektionschefer ger också understöd för förståelse och drivkraft framåt mot mer effektiv och kvalitetsdriven verksamhet. Rådet för verksamhetsutveckling, RUV, är en annan viktig länk för kvalitetsutvecklingen inom fakulteten Fakulteten efterfrågar en funktion motsvarande det nedlagda nämndkansliet för samordning av frågor/handläggning/regelverk som är eller borde vara gemensamma för alla fakulteter. Vidare anser fakulteten att några administrativa system behöver utvärderas, exempelvis antagning och anställning för att på sikt 14 (14)

15 förbättra och effektivisera processerna. Detta är viktigt ur en kvalitetsaspekt och för transparens ur ett myndighetsperspektiv. Ansvarig: kanslichef och fakultetsledning. 15 (14)