LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007
|
|
- Elias Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007 Vårdprogram för Landstinget Sörmland
2 Vårdprogrammet har utarbetats av STRAMA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens), som är Läkemedelskommitténs expertgrupp i antibiotikafrågor. Medlemmar: C-G Sundin, smittskyddsläkare KI Pettersson, öl, ÖNH-klin, MSE L Alenius, öl, barn- och ungdomsklin, MSE B Forslund, distr. läk, VC Stadsfjärden, Nyköping G Stenlund, öl, inf. klin, MSE H Lindroth, öl, inf. klin, MSE M Mechti ST-läk Med.klin, NLN Faiz Fendukly, Lab läk Mikrobiol.lab, Capio Eskilstuna G Lööf, apotekare, sjukhusapoteket, MSE R Andersson Privatläkarföreningen Sörmland Allergikapitlet är granskat av dr Kaj Theman, allergimott, MSE
3 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA VID LUFTVÄGSINFEKTIONER I ÖPPEN VÅRD Diagnostik... 4 CRP och leukocytos... 4 Odlingar... 5 Streptokocktonsillit... 5 Röntgen, ultraljud och sinuspunktion... 5 Handläggning vid misstänkt penicillinallergi... 6 Bakgrund... 6 Utredning... 6 Provokation med provdos... 6 Akut otitis media (AOM) Sporadisk Recidiv Terapisvikt... 8 Akut faryngotonsillit... 9 Akut rhinosinuit Akut bronkit Akut exacerbation av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).. 13 Pneumoni... 14
4 Diagnostik En god diagnostik är ett viktigt instrument för att minska den totala antibiotikaförskrivningen. Man bör försöka att nå så långt som möjligt vad gäller att skilja mellan en bakteriell och en viral luftvägsinfektion. En detaljerad sjukhistoria, noggrann undersökning samt användning av snabbtester såsom CRP och streptokockantigenbestämningar måste framhållas i detta sammanhang. Vad gäller statusfynd så är det självklart att man vid akut mediaotit måste inspektera trumhinnan för att få korrekt diagnos. Detta görs säkrast med öronmikroskop som alltid skall användas, åtminstone vid recidivotit. Trumhinnans rörlighet bör undersökas om den är färg- och strukturförändrad, men ej buktande. Vid sinuitmisstanke har perkussionsömhet över bihålorna lågt diagnostiskt värde. Däremot har vargata, ensidig purulent snuva samt ensidig värk över käkhåla med tryck eller värk mot överkäkständer större diagnostiskt värde. Inspektion av munhålan kan ej differentiera mellan bakteriell infektion och virusfaryngit. Ömmande lymfadeniter i käkvinklar samt bakteriella manifestationer såsom impetigo och paronyki kan tala för streptokockinfektion, generell lymfkörtelförstoring och splenomegali för EBV-infektion. Vid herpangina (coxsackievirus) finner man blåsor på rodnad botten i mjuka gommen och i svalget. Svalginfektionsfynd samt konjunktivit kan tala för adenovirusinfektion. Atypiska pneumonier (Chlamydia, Mykoplasma, Legionella) kan ha helt negativa auskultationsfynd trots utbredda infiltrat. Anamnesen blir här mycket viktig där epidemiologin och symtombilden kan peka mot atypisk genes. Även bakteriella pneumonier centralt benägna i lungan kan ibland vara svåra att diagnostisera med auskultation. Lokaliserade rassel kan mycket väl förekomma utan att pneumoni föreligger, ffa hos barn. Andningsfrekvensen är ett mycket viktigt hjälpmedel där en frekvens på >20/min (vuxna) eller > 40/min (barn) utan annan förklaring, kan vara ett tidigt pneumonitecken. CRP och leukocytos CRP är inte specifikt för infektionssjukdomar utan man finner förhöjda värden även vid andra inflammatoriska tillstånd samt vid hjärtinfarkt och efter större operationer. För diagnostik av sinuit, otit och tonsillit är CRP-bestämningarna av begränsat värde. Vid nedre luftvägsinfektioner är CRP användbart för att skilja virala och andra icke-antibiotikakrävande infektioner från antibiotikakrävande pneumonier. Vuxna med bakteriell pneumoni brukar ha CRP > 100 mg/l om mer än ett dygn har gått sedan symtomdebuten. Mindre än 50 mg/l indikerar viral genes, men utesluter inte bakteriell pneumoni. Observera att influensa kan ge ett CRP omkring 100 mg/l. Hos barn med bakteriell pneumoni ser man lägre värden än hos vuxna. CRP > 50 mg/l talar här för bakteriell etiologi. B-LPK är av mycket begränsat värde både hos barn och vuxna. Differentialräkning av vita blodkroppar är av värde vid misstanken om mononukleos (rel. lymfocytos med atypiska lymfocyter) och pertussis (relativ lymfocytos).
5 Odlingar Nasopharynxodling är av begränsat värde hos barn, då andelen friska förskolebarn med växt av pneumokocker, Haemophilus influenzae (HI) och M. catarrhalis är stor. Hos vuxna med pneumoni är växt av pneumokocker eller HI i nasopharynx en uppgift av större värde. NP-odling är motiverat vid pneumoni hos vuxna samt vid terapisvikt eller täta recidiv av mediaotit eller sinuit. Representativt sputumprov från nedre luftvägarna är ibland svårt att få men är mycket värdefullt vid pneumoni och exacerbation av KOL. Purulenta sputa hos KOL-patient är ett viktigt tecken på bakteriell genes vid akut exacerbation. I dessa fall är CRP av mindre värde. Streptokocktonsillit Förutom de fyra huvudkriterierna för streptokocktonsillit, dvs feber, svullna körtlar tonsillbeläggningar och frånvaro av snuva och hosta så ställs diagnosen vanligtvis med snabbtester. Man bör dock hålla i minnet att falskt negativt snabbtest förekommer, särskilt vid lågt bakterieantal. Man bör därför, om det finns stark misstanke på streptokocktonsillit, utföra svalgodling och helst avvakta med behandling till positivt odlingsresultat föreligger. Likaså bör man vid recidiv svalgodla eftersom snabbtesterna ej fångar ß-hemolyserande streptokocker grupp C och G. Observera att snabbtesterna kan vara falskt positiva efter påbörjad behandling. Många patienter som söker för halsont kan diagnostiseras som troliga virusinfektioner på den kliniska bilden ffa om snuva och hosta förekommer. Man behöver i dessa typiska fall av virusorsakad svalginfektion ej använda streptokocktester för att utesluta streptokocktonsillit. Host-PCR Med ett enkelt pinnprov från bakre svalgväggen kan man med PCR-teknik påvisa mykoplasma-, chlamydia pneumonie- och pertussisinfektioner. Detta är ju en rejäl förbättring av diagnostiken jämfört med serologierna. OBS att provet måste tas med speciell provtagningspinne och skickas i speciellt provtagningsrör. Dessa kan rekvireras från Mikrobiologen. Röntgen, ultraljud och sinuspunktion Ultraljud eller röntgen av bihålor kan vara av värde för att avskriva misstanke om akut sinuit, men de kan, vid positivt resultat, inte avgöra om det föreligger en bakteriell infektion i bihålorna eller inte. För att få svar på denna fråga bör, efter röntgenundersökning, punktion med aspiration från käkhålan utföras. Detta skall göras vid recidivmisstanke och terapisvikt. Vid typisk sjukhistoria och typiska auskultationsfynd hos patienter utan underliggande sjukdom behöver inte röntgen av lungorna utföras vid pneumonimisstanke. Hos patienter med underliggande sjukdom, återkommande lunginflammationer eller misstanke om TB eller tumör, skall röntgen utföras. 5
6 Handläggning vid misstänkt penicillinallergi Bakgrund Penicillinutlösta reaktioner från hud och gastrointestinalkanal förekommer hos ca 5-10 % av behandlade patienter, dessa är dock mycket sällan IgE-medierande. Penicillin-V är ett viktigt förstahandsmedel vid behandling av bakteriella luftvägsinfektioner. Det är angeläget att identifiera det fåtal patienter som kan förväntas att få snabballergisk, IgE-medierad reaktion i samband med penicillinbehandling, liksom att bedöma vilka reaktioner som är ofarliga och inte stämpla patienter som penicillinallergiker i onödan. Utredning Nedanstående rekommendationer är avsedda för utredning och handläggning av patienter som reagerat i samband med per os penicillinbehandling i öppen vård. 1. Utslag utan klåda/gastrointestinala symtom: - Fortsatt behandling. Ny kur kan ges utan utredning. 2. Utslag med klåda och/eller lindrig till måttlig urticaria: - Avbryt penicillinbehandlingen. Ta ställning till indikation för fortsatt behandling med annan typ av antibiotika. - Om symtomen kom inom de första behandlingsdygnen: remittera till specialistmottagning för utredning med pricktest och provokation per os. (Barn: barnmottagningarna vid NLN, KSK och MSE. Vuxna: allergimott, MSE samt medicinmott NLN och KSK.) - Om symtomen kom senare: utredning med per os provokation. Den första dosen penicillin ges som provdos på mottagningen. Pat observeras under en timme med anafylaxiberedskap. 3. Uttalad urticaria med eller utan led- och ansikssvullnad: - Avbryt behandlingen. Remittera för utredning enligt ovan. 4. Anafylaktisk reaktion eller mukokutant syndrom (utbredda hudsymtom, blåsor och sår på slemhinnor): - Abryt behandlingen. Akut remiss till sjukhus. Anmäl till biverkningsregistret. Muntlig och skriftlig information till patienten/föräldrar. Journalen märkes med VARNING PENICILLIN. 5. Indikation för utredning med per os provokation kan även föreligga vid: - Oro hos föräldrar efter misstänkt reaktion på penicillin. - Återkommande episoder med utslag och lindrig klåda vid upprepad behandling med penicillin. Provokation med provdos Kan ges på mottagningen i infektionsfritt intervall eller som första dos i samband med nästa behandlingskrävande infektion. Till barn ges som engångsdos penicillin V 25 mg/kg i tablettform eller mixtur. Observation med anafylaxiberedskap 1 timme på mottagningen. Om testdosen inte ger upphov till reaktion, kan vanligt penicillin ges i framtiden. Negativ provokation utesluter dock inte sena reaktioner.
7 Akut otitis media (AOM) 1. Sporadisk Orsak: Bakteriell Pneumokocker % Haemophilus influenzae % Symtom och fynd: Öronvärk, feber, hörselnedsättning. Förtjockad, blek eller rodnande och buktande trumhinna ibland med små blåsor. Vid perforation sekret i hörselgången. Behandling: Barn mindre än 2 år och ungdomar/vuxna över 15 år bör antibiotikabehandlas då diagnosen AOM ställs. Barn mellan 2 och 15 år gamla bör antibiotikabehandlas - vid spontanperforerad trumhinna - påverkat allmäntillstånd - vid förekomst av immunbristtillstånd, missbildningssyndrom, kromosomrubbningar - vid tidigare genomgången rekonstruktiv mellanörekirurgi, skallbasfraktur eller pågående immunosuppressiv behandling. Sk otitbenägna barn, dvs barn med återkommande akut öroninflammation, bör även fortsättningsvis handläggas enligt nu gällande praxis, dvs med hög patient-läkarkontinuitet och oftast antibiotika vid AOM. I övriga fall av enstaka perioder av AOM kan behandlande läkare välja att efter individuell bedömning av den enskilda patienten behandla med antibiotika eller avstå från detta. Om antibiotika ej sätts in bör föräldrarna erhålla information, helst skriftlig, att snarast höra av sig vid ev försämring. Vid oförändrade besvär efter två dygn bör behandlande läkare kontaktas för rådgivning och ev förnyad undersökning alt insättande av antibiotika. Analgetika Kåvepenin Vid Pc-allergi (ej anafylaxi) Lorabid Vid Pc-allergi (anafylaxi) Ery-Max alt. Bactrim Behandlingstid: Dosering: 5 dagar Enligt FASS 2. Recidiv Definition: Orsak: Symtom och fynd: Utredning: Ny AOM inom 1 månad efter föregående infektion. Oftast samma bakterie som vid primärinfektion. Som vid sporadisk infektion. NP-odling Undersökning med öronmikroskop.
8 Behandling: Behandlingstid: Dosering: Kåvepenin 10 dagar Enligt FASS 3. Terapisvikt Definition: Orsak: Symtom och fynd: Utredning: Behandling: Behandlingstid: Dosering: Ny AOM under pågående antibiotikabehandling eller utebliven förbättring av AOM trots tre dygns antibiotikabehandling. Oftast Haemophilus influenzae (dock sällan betalaktamasbildande). Såsom vid sporadisk AOM. Anamnes: Följsamhet till given ordination? NP-odling, ev odling från mellanöresekret efter paracentes (kontakt med ÖNH-specialist). Amimox (förstahandsval) alt: Spektramox eller Lorabid 10 dagar Enligt FASS
9 Akut faryngotonsillit Orsak: Epstein-Barr-virus (EBV mononuclueos), adenovirus, coxsackievirus. ß- hemolytiska streptokocker grupp A (GAS). Observera att även grupp C och G i enstaka fall kan ge bakteriell tonsillit. Dessa fångas ej på snabbtest utan sedvanlig svalgodling måste utföras. Arcanobacterium haemolyticum kan ge tonsillit framförallt hos ungdomar och yngre vuxna med recidivtonsillit med exanthem (fråga efter denna vid svalgodling). Symtom och fynd: Utredning: Behandling: Behandlingstid: Dosering: Se under diagnostik. Observera att antibiotikabehandling enbart skall ges till patienter med febril tonsillit med påtagliga symtom samt med påvisad streptokockinfektion. Snabbtest för GAS, ev svalgodling. Kåvepenin Vid PC-allergi (ej anafylaxi): Cefadroxil Vid PC-allergi (anafylaxi): Dalacin alt Ery-Max Recidiv: Cefadroxil alt Dalacin i 10 dagar. (Om Arcanobacterium haemolyticum, ges Ery-Max) 10 dagar Enligt FASS Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna: 1. Feber > 38,5 2. Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 3. Beläggning på tonsillerna 4. Ingen hosta 1 av 4 diagnostiska kriterier eller förekomst av samtidig hosta, snuva eller heshet 2-4 av 4 diagnostiska kriterier 4 av 4 diagnostiska kriterier + ett tilläggskriterium Trolig virusinfektion Möjlig S.p-infektion Sannolik S.p-infektion Ingen Strep A Ingen antibiotikabehandling Neg Strep A Pos Erbjud antibiotikabehandling Tilläggskriterier: 1. S. pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag
10 Akut rhinosinuit Orsak: Symtom och fynd: Utredning: Pneumokocker och Haemophilus influenzae dominerar. Vid dentalsinuit: anaeroba bakterier. Se under diagnostik. Anamnes och status. Bakteriologi med odling från sinusaspirat. Ultraljud och röntgen kan utesluta maxillarsinuit. Nyare rön visar att även bakteriella rhinosinuiter kan behandlas med framgång med lokala steroider i högdos utan tillägg av antibiotika (t ex Nasonex nässpray 50 µg/dos, 2 doser x 2). Antibiotikabehandling övervägs främst till ordentligt påverkade patienter med långdragna besvär och/eller feber. ÖLI-symtom < 10 dagar, färgad snuva, lätt/måttlig värk ÖLI-symtom > 10 dagar, svår värk, färgad snuva. Kraftig försämring efter 5-7 dagars ÖLI-symtom Svårt sjuk, svår värk, svullnad, hög feber misstanke på ethmoidit eller frontalsinuit Symtomlindrande behandling Akut handläggning röntgen/önh specialist Färgat sekret i näshåla, ensidighet, uttalad smärta och dubbelinsjuknande. Minst 3 av 4 delsymtom Färgat sekret i näshåla, ensidighet, uttalad smärta, dubbelinsjuknande < 3 delsymtom Vargata vid mellersta näsgången eller i epifarynx Möjlig bakteriell rinosinuit Sannolik bakteriell rinosinuit Rtg sinus CRP/SR Vätskenivå eller heltät käkhåla punktion? Sannolik bakteriell rinosinuit CRP>10 SR>10 män SR>20 kvinnor Möjlig bakteriell rinosinuit CRP och SR Normala med >10 dagars ÖLI Symptomlindrande behandling 10
11 Behandling: Behandlingstid: Dosering: Dentalsinuit: Recidiv: Kåvepenin Vid PC-allergi (ej anafylaxi): Lorabid Vid PC-allergi (anafylaxi): Doxyferm (> 8 år), Bactrim (< 8 år) Vid terapisvikt samt recidiv inom 1 månad: Amoxicillin 7-10 dagar Enligt FASS Remiss till ÖNH-specialist Se under Diagnostik (Röntgen, ultraljud, sinuspunktion). Terapisvikt:
12 Akut bronkit Orsak: Behandling: Akut obstruktiv bronkit hos barn är nästan alltid virusorsakad. Akut bronkit hos vuxna orsakas vanligen av virus. Vid långvariga besvär kan dock hos både vuxna och barn sekundärinfektion med luftvägsbakterier föreligga (H.influenzae, pneumokocker, M. catarrhalis). Antibiotikaterapi är ej indicerad vid: - akut insjuknande utan sputa eller ofärgad sputa, CRP < afebril, opåverkad patient med kort anamnes, trots färgade sputa och/ eller positiv sputumodling. - vid obstruktiv bronkit hos barn < 2 år. Antibiotikaterapi kan övervägas (efter odlingar) vid: - långdragna besvär (ex feber > 5 dagar), fynd av luftvägsbakterier i NP-odling eller representativ sputumodling samt CRP > 100 mg/l. Antibiotika väljes efter odlingssvar med resistensbesked. Behandlingstid: Dosering: 10 dagar Enligt FASS 12
13 Akut exacerbation av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Orsak: Symtom och fynd: Oftast orsakad av pneumokocker, H. influenzae eller M. catarrhalis. Gramnegativa enterobakterier kan förekomma. Även virusinfektioner kan orsaka exacerbationer. Ökad hosta, purulenta sputa, takypné/dyspné, eventuell feber. Allmän sjukdomskänsla. Sänkt PEF-värde jämfört med basalnivån. Eventuell ronki vid auskultation. En okomplicerad exacerbation ger normalt inte förhöjt CRP. Ett CRP > 100 mg/l talar för samtidig pneumoni eller annan invasiv infektion. Utredning: Andningsfrekvens, hjärtfrekvens, temperaturmätning, PEF, eventuellt syrgasmättnad. CRP. Representativ sputumodling. Host-PCR. Behandling: Behandlingstid: Dosering: För att undvika ensidig användning av ett preparat föreslås växelbruk av följande. Dock bör Amimox Doxyferm användas i första hand sedan Lorabid Spektramox Bactrim forte 10 dagar Enligt FASS 13
14 Pneumoni Orsak: Vuxna pneumokocker. Mykoplasma och Chlamydia pneumoniae kan dock dominera vissa år hos yngre vuxna. H. influenzae hos patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom som får pneumoni. Tänk på Legionella vid pneumoni efter utlandsresa. Barn virus vanligare som pneumoniorsak hos barn än hos vuxna. Bland bakterier pneumokocker och H.influenzae. Mykoplasma ovanlig före 5 års ålder, vanligare hos skolbarn. Symtom och fynd: Pneumokocker: plötsligt insjuknande, frossa, hög feber, hållsmärta, tilltagande purulent hosta. Ökad andningsfrekvens (> 20/min) samt dämpning, nedsatt andningsljud, hårda rassel. CRP > 100 mg/l, LPK > 15 x 10 9 /l (i normalfallet). Mykoplasma, Chlamydia pneumoniae: långsamt insjuknande, feber, rethosta. Sällan andningspåverkad eller hållsmärta. Diskreta statusfynd. CRP < 100 mg/l (SR hög vid mykoplasmainfektion). LPK < 15 x 10 9 /l. Hos barn kan vid bakteriell etiologi plötsligt insjuknande, hög feber, påverkat AT samt buksmärtor och ej påtagligt mycket hosta vara framträdande. Ökad andningsfrekvens (> 40/min). Vid auskultation ofta normalt andningsljud. Vid mykoplasma och virus ofta långsamt insjuknande med feber, hosta och snabb andning. Utredning: CRP, B-LPK, odling från nasopharynx och, om möjligt, sputum samt lungröntgen (framförallt vid oklar diagnos, recidiverande pneumonier och misstanke på empyem). Host-PCR. Behandling: Vuxna: Kåvepenin (dosering 3 dos/dygn) Vid PC-allergi (ej anafylaxi): Lorabid Vid PC-allergi (anafylaxi): Ery-Max alt Dalacin Barn: Kåvepenin (dosering 3 dos/dygn) Vid PC-allergi (ej anafylaxi): Lorabid Vid PC-allergi (anafylaxi): Dalacin eller Ery-Max Doxyferm > 8 år (vid H. influenzae misstanke) Vid klar mykoplasmamisstanke ges till både vuxna och barn Ery-Max eller Doxyferm (> 8 år). Behandlingstid: Dosering: 7-10 dagar Enligt FASS 14
15
16 Dahlströms Tryckeri AB Nyköping mars 2007
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merBehandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner
Behandlingsrekommendationer Luftvägsinfektioner Våren 2013 U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D SIDAN 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTION
Läs merÖroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Läs merSKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merHöstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se
Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler
Läs merHandläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne
Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av
Läs merHalsont - faryngotonsillit
Halsont - faryngotonsillit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna
Läs merBehandling av infektioner i öppenvård - barn
Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen
Läs merPowerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården
Läs merAntibiotika vid luftvägsinfektion
Terapiriktlinjer för Antibiotika vid luftvägsinfektion Läkemedelskommittén i Värmland 2016-01-01 Utgångsdatum 2018-12-31 1(16) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING AV TERAPIRIKTLINJER... 2 KLINISKA RIKTLINJER
Läs merHandläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens
Läs merNedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total
Läs merPneumoni på vårdcentral
Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013
Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Problemets omfattning Luftvägsinfektioner utgör 10-30% av alla konsultationer i öppen vård Bland patienter
Läs merPatientfall akut media otit
Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit
Läs merNedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö
Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket
Läs merRekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3
Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit
Läs merHur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping
Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling
Läs merpvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna
Läs merpvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se
pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket
Läs merNedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen
Läs merAntibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)
1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs merAntibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne
2017 1 Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Rekommenderade läkemedel Läkemedelsrådet i Region Skåne Terapigrupp Antibiotika/Infektioner i öppen vård www.skane.se/skanelistan 2 INNEHÅLL Streptokocktonsillit...
Läs merRekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD
Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av
Läs merSTRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se
STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för
Läs merregiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917
Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015
Läs merPrimärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010
Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179
Läs mer10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Läs merSTRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna
STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,
Läs merNedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från
Läs merAntibiotikaval vid luftvägsinfektioner. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2013 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version
Läs merPneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta
Godkänt den: 2016-07-18 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta Innehåll Bedömning av svårighetsgrad enligt CRB-65...2 Etiologisk
Läs merLuftvägsinfektion. ST-utbildn, STRAMA ÖLI,otit, tonsillit, sinuit Anita Groth 2007-10-09. Varför blir man förkyld och hur smittar förkylning?
Luftvägsinfektion Antibiotikaförbrukningen har minskat med 20% totalt sedan 10 år I åldersgruppen 0-6 år med nästan 50%!!! MEN Förbrukningen hos äldre har ökat katastrofalt och ökat för alla grupper 2006
Läs merNationella behandlingsrekommendationer. Christer Norman, Allmänläkarmöte,
Nationella behandlingsrekommendationer Christer Norman, Allmänläkarmöte, 2010-09-28 Akut otit Effekt av PcV vs placebo vid purulent otit på öronvärk och sekretion Thalin A, Densert 0, Larsson A, Lyden
Läs merLeder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?
Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merAnvändandet av StrepA på Sävja Vårdcentral
Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.
Läs merFrågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås
Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar
Läs merAkut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10
Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års
Läs merNya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning
MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny
Läs merLuftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm
Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna
Läs merSTRAMA SKÅNE APP ÖPPENVÅRD
STRAMA SKÅNE APP ÖPPENVÅRD INNEHÅLL ALLMÄN INFORMATION ANTIBIOTIKAREAKTIONER ANTIBIOTIKADOSERING (BARN) HERPESINFEKTIONER HUD/MJUKDELSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTIONER TARMINFEKTIONER URINVÄGSINFEKTIONER
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county
Läs merÖvre luftvägsinfektioner hos barn
Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker
Läs merÖverdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare
Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare 20181113 Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning? 1. 30 % 2. 50 % 3. 75 % 4. 90 % Vanligt
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merBehandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)
Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner
Läs merÖvre luftvägsinfektioner
Reviderad upplaga 2010 Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö
ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö För vilka diagnoser är det viktigast att förändra vården? 10 diagnoser står för ca 90% av antibiotikarecepten =
Läs merRekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03
PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merHandläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,
Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merLätt att jämföra dina resultat med
Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med
Läs merGuide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.
Läs merHandläggning av antibiotikaallergi
VO INFEKTIONSSJUKDOMAR Dokumenttyp: Medicinskt PM Titel: Antibiotikaallergi Dokumentansvarig: Simon Werner, Malmö Malin Inghammar, Lund Godkänt av: Peter Lanbeck Publicerat av: Irene Silfver Reviderad
Läs merLångdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra
Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna
Läs merLuftvägsinfektionerantibiotika
Luftvägsinfektionerantibiotika eller inte Anita Groth Med.dr. ÖNH-specialist Medlem i terapigruppen för antibiotika i öppen vård, Läkemedelsrådet och Strama, Region Skåne STRAMA Samverkan mot antibiotikaresistens
Läs merNär behöver vi antibiotika?
När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning
Läs merÖverdiagnostik av penicillinallergi
Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare TG Infektion 20190131 10 % av USAs befolkning, 32 milj, har en uppgiven penicillinvarning 1 Vanligt men ofta fel! Vanligt att patienter
Läs merFul urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama
Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama Asta 82 år Hjärtsvikt, FF, svikt. Tidigare CVL med viss kvarstående svaghet vä och afasi.
Läs merLäkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge. Antibiotikaval. öppenvård
Läkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge Antibiotikaval öppenvård 2016-2017 Infektioner Antibiotika - så sällan som möjligt Hög antibiotikaanvändning bidrar till ökad antibiotikaresistens. WHO
Läs merPM Medicinskt. Pneumokocker- Akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK>15x10 9. Ses i alla åldrar. Haemophilus influenzae- Vanlig hos patienter med KOL
Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Jon Olinder/Anna-Karin Larsson Faktaansvarig: Jon Olinder/Anna-Karin Larsson Godkänt av: Johan Sundler Skapat: 2008-01-22 Reviderat: 2013-04-04
Läs merURINVÄGSINFEKTIONER 2002
URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Läs merÖron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad
Läs merLUFTVÄGS- INFEKTIONER
STRAMA-gruppen i Skaraborg Diagnostik och behandling av LUFTVÄGS- INFEKTIONER FÖR ÖPPENVÅRDEN 2015 Femte upplagan, mars 2015 Luftvägsinfektioner Riktlinjer för diagnostik och behandling för öppenvården
Läs merKonjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit
Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 10 diagnoser / 85 % av all antibiotika, 40 vårdcentraler, 2009 Cystit 22 % Tonsillit 15 % AOM 14
Läs merHandläggning av akut rinosinuit hos vuxna på Krokslätts VC år 2000 respektive 2010.
Lena Humble Rangmar ST-läkare Krokslätts VC Handledare: Professor Robert Eggertssen Göteborg i juni 2011 1 Handläggning av akut rinosinuit hos vuxna på Krokslätts VC år 2000 respektive 2010. Inledning
Läs merProvtagning vid luftvägsinfektioner. Snabbtest för streptokocker / CRP -vara eller inte vara?
Provtagning vid luftvägsinfektioner Snabbtest för streptokocker / CRP -vara eller inte vara? Peter Bergman docent, klinisk mikrobiolog, Karolinska Sofia Hellman allmänläkare, Strama Stockholm Sidan 1 Upplägg
Läs merOnt i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten
Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller
Läs merStrama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Läs merFöljsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling
Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling En journalstudie vid Närhälsan Mösseberg vårdcentral Författare: Efim Ionidis, ST-läkare Närhälsan Mösseberg vårdcentral, Falköping Rapport 2019:2
Läs merBehandlingsrekommendationer för infektioner i öppen vård
Behandlingsrekommendationer för infektioner i öppen vård STRAMA Sydvästra Skåne år 2000 Innehåll Inledning 3 Handläggning av barn som reagerat i samband med peroral penicillinbehandling... 4 Akut sinuit..
Läs merLUFTVÄGS- INFEKTIONER
STRAMA-GRUPPEN I SKARABORG Diagnostik och behandling av LUFTVÄGS- INFEKTIONER Fjärde upplagan, februari 2005 Distribueras i samarbete med Läkemedelskommittén i Skaraborg Luftvägsinfektioner Riktlinjer
Läs merÖvre luftvägsinfektioner
Reviderad upplaga 2012 Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med Strama
Läs merLäkemedelsbehandling av rinosinuit Behandlingsrekommendation
Behandlingsrekommendation Den 19 20 oktober 2004 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, STRAMA, ett expertmöte
Läs merMål och mått Slutenvården Rekapitulation
Mål och mått Slutenvården 2013 Rekapitulation Övriga??? Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om
Läs merALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss!
ALK-dagar hösten 2015 Praktiska tips från oss! Infektioner hörselgång/ytteröra Extern otit Erysipelas Otit Mastoidit Extern otit Vi suger rent. Om svullnad så tamponeras med Alsolsprit eller Diproderm.
Läs merAgenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.
Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens
Läs mer