Kvalitetsredovisning Rektorsområde Norr 2008/2009

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Rektorsområde Norr 2008/2009 Förskola Rektorer: Bo Olsson Gunilla Rosenquist 1

2 Innehållsförteckning sid. Bakgrund.. 3 Beskrivning av Rektorsområde Norr....3 Utvecklingsområden inom rektorsområdets förskolor...5 Underlag för kvalitetsredovisningen.5 Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning.6 Utvecklingsområden Spångens förskola.7 Sammanfattning av föräldraenkät Avdelning Nyckelpigan Avdelning Humlan Avdelning Storken Avdelning Svanen...14 Avdelning Vitsippan Avdelning Skogsmusen Avdelning Pinuten Avdelning Socker- Klara DBV

3 Bakgrund Enligt förordningen om kvalitetsredovisning (SFS 2005: 609) skall varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Arbetet med kvalitetsredovisningen skall främja kommunens, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningens nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar också till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättas för verksamheten kända och enkelt åtkomliga för var och en. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan och deras vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Beskrivning av rektorsområde Norr. Rektorsområde Norr är ett av Sävsjö kommuns fyra rektorsområden. Det är en del av Sävsjö centralort med gångavstånd till centrum med affärer, torg och bibliotek. Det är nära till skog och natur. En omorganisation som genomfördes inför läsåret 2008/2009 har till syfte att stärka 1-16 års perspektiv och leda till högre måluppfyllelse. Detta nya rektorsområde som kallas Norr omfattas av Ljungaskolan som är en F-6 skola med ett fritidhem. Förskolorna på Ljungaområdet är Pinuten som har hand om de minsta barnen 1-2 ½ år, Vitsippan och Skogsmusen som är syskonavdelningar med barn i åldrarna 2 ½ - 5 år. Skogsmusen har profil som natur- och miljöförskola. Förskolan Socker- Klara är en samlingslokal för tätortens och rektorsområdets fem dagbarnvårdare som har barn i åldrarna 1-8 år. Vallsjöskolan tillhör också rektorsområde Norr och är en F-6 skola med tre fritidshem Lönnen, Björken och Syrenen. Hit hör även Spångens förskola som har fyra avdelningar med åldersindelade grupper. 3

4 Nyckelpigan har barn 1-2 år, Humlan har barn 2-3 år, Storkens barn är 4år och Svanen har femåringarna på sin avdelning. Till sist består rektorsområdet av en del/ ett arbetslag på högstadieskolan, Hofgårdsskolan. Det finns två rektorer som arbetar på området. På förskolorna består bemanningen av tre heltider/ avdelning och man är i huvudsak två förskollärare och en barnskötare per avdelning. Antalet barn som varit inskrivna på förskolorna är ca 160 barn. Spångens förskola har ett tillagningskök med en kokerska som lagar lunch till alla förskolorna i vårt rektorsområde. Vallsjöskolan har också ett tillagningskök och förser Vallsjöskolan och Ljungaskolan med lunch. På F-9 hade vi under läsåret 2008/2009 ca 420 elever. Dessa elever var fördelade på 2 stycken förskoleklasser och 17 grundskoleklasser. Vallsjöskolan och Hofgårdsskolan har också förberedelseklassundervisning i lokalerna. Det finns fyra stycken fritidshem på skolorna. Två avdelningar som har åldrarna 6-8 år och den tredje har från 9 år och uppåt och den fjärde har blandade åldrar från 6 år och uppåt. I fritishemmen har ca 105 barn varit inskrivna under läsåret. Arbetslagen i skolan är organiserade enligt nedanstående: Förskollärare, Klasslärare åk 1 och 2. Specialpedagog fritidspedagoger. Förskollärare Klasslärare år 1-3 Fritidspedagoger Elevassistent Klasslärare år 3-6, Specialpedagog Fritidspedagoger Elevassistent Fritidspedagoger/ 3 fritidshem Handledare/ ämneslärare år 7-9. Speciallärare Klasslärare år 4-6 Fritidspedagoger Speciallärare Fritidspedagoger/ 1 fritidshem elevassistenter 4

5 Utvecklingsområden inom rektorsområdets förskolor Ny organisation Läsåret 2008/2009 var det första i en ny organisation. Mycket tid och kraft har gått till att skapa mötesplatser mellan olika verksamheter. Vi började läsåret med en cykelrunda där ca 110 personal i indelade i olika grupper cyklade runt och se och fick de olika verksamheterna presenterade för sig. Rektorsområde Norr är kommunens största rektorsområde och verksamheterna är spridda ganska långt geografiskt från varandra. Vi har startat en ny ledningsgrupp med representanter från alla de olika verksamheterna och även en gemensam samverkansgrupp. Det tror vi är viktigt i arbetet att få alla att känna sig delaktiga och ansvariga för alla barn och ungdomar 1-16 år som vi ansvarar för. Praktisk IT- och Mediakompetens PIM De senaste åren har pedagogisk personal gått IT- utbildningen PIM. Personalen på rektorsområdet har varit flitiga och en hög procent har nått nivå 3. Under läsåret 2008/2009 var det 8 st pedagoger i förskolan som blev klarar med sin utbildning. Kommunal utvecklingsgrupp Förutom den lokala utvecklingsgrupp för förskolan som vi startade upp med nya organisationen finns också en central utvecklingsgrupp för förskolan. Området har två representanter där och den leds av kommunens utvecklingsledare. Läsa och berätta projekt De olika förskolorna har deltagit i ett Läsa och berätta projekt Det är Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping som drivit det tillsammans med Länsbiblioteket barnböcker. Det har varit föreläsningar om barnbokens betydelse, genus perspektiv, hur man kan jobba med böcker med barn med annat modersmål m.m. Ett visst samarbete har funnits mellan barnbibliotekarien på Sävsjös bibliotek men det är ett samarbete som kan utvecklas vidare. Underlag för kvalitetsredovisningen 2008/ 2009 Läroplanerna för förskola, grundskola och fritidshem. Föräldraenkät förskolan Kvalitetsredovisningen 2007/2008 5

6 Statistiska uppgifter från BU- kontoret Elevutvärderingar Nationella prov år 3, 5 och 9. Utvärdering gjord av pedagogisk personal VT 2008 Kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen Rutinerna för analys och utvärderingar har varit otydliga och ostrukturerade, både inom förskola/ grundskola men vi är nu på väg att få struktur på detta. Ledningen för verksamheten har börjat styra upp detta arbete och vi hoppas den pedagogiska personalen ska kunna dra nytta av kvalitetsredovisningen i sitt eget arbete med barnen/ eleverna. Personalen som arbetar med barn/ eleverna 1-16 år kom tillsammans fram till att gemensamt prioriterat område de närmaste åren skulle vara hälsa och kommunikation och det är de områden som kommer att presenteras i kvalitetsredovisningen. Mycket tid och energi har gått till att få till stånd en samsyn både vad gäller de olika åldrarna och även över de olika förskolorna/ grundskolorna inom vårt rektorsområde. Det har varit många lärorika och inspirerande samtal som förts i olika grupper och vi har lagt grunden för ett fortsatt gott samarbete mellan personalen i deras arbete med våra barn/elever. Vi har arbetat med att förbättra våra rutiner i arbetsmiljöarbetet och efter att arbetsmiljöverkets inspektion på förskolan Spången finns det nu en plan för det fortsatta arbetsmiljöarbetet för förskolorna. Det har funnits en fungerande ledningsgrupp och samverkansgrupp och förskolans lokala och centrala utvecklingsgrupp har varit viktiga för samsyn och utveckling av kvalitén i förskolan. Fritidshemmen har representanter i fritidshemmens nätverksgrupp som leds av en engagerad fritidspedagog anställd i kommunen. Flera av fritidshemmens personal har under året gått en högskoleutbildning När intresse blir kunskap och detta utmynnade i en redovisning/ utställning strax innan jul. Det har blivit en synligare kopplig mellan verksamheten och läroplanens mål och fritidshemmen har kommit långt i sin utveckling av dokumentationen. Föräldraföreningarna inom förskolorna har haft 4 träffar under läsåret och på grundskolorna har det varit 6 träffar varav två gemensamma för rektorsområdet. Vi planerar att under HT- 09 även ha någon gemensam träff för förskolornas föräldrar. 6

7 Spångens förskola Utvecklingsområden under året Läsåret 2006/2007 gick personalen på förskoleavdelningarna en 5- poängsutbildning Forskande barnmedforskande pedagoger. Som en fortsättning på detta gjordes ett studiebesök på en Reggio Emilia inspirerad förskola. Utbildningen och studiebesöket gjorde att personalen under hösten 2007 började fundera på hur man skulle organisera verksamheten för att kunna jobba mer med detta pedagogiska arbetssätt. Att ha mer åldershomogena grupper sågs som en av de viktigaste förutsättningarna. Personalen tog under förra läsåret året tillsammans med rektor och föräldraförening fram ett förslag till omorganisation hösten Personalen fick anonymt rösta om man var för denna förändring eller inte. Vi hade tre alternativ. 1. Ja, jag vill att vi gör denna förändring och jag tror på den pedagogiska idén. 2. Jag är tveksam men om det blir en förändring vill jag jobba kvar och lovar att göra allt för att det ska bli så bra som möjligt och 3. nej, jag vill inte att vi genomför förändringen. Resultatet blev att alla var för förändringen utom två som valde alternativ två. Det var en stor omställning för framför allt personalen att nu splittra arbetslag som jobbat tillsammans, en del i över 20 år. Genom att barnen fördelades på avdelningar efter ålder så följde det med minst en personal från gamla avdelningen. Detta för att det skulle bli så lite personalbyte som möjligt för barnen. Det har i medarbetarsamtalen framkommit att det varit ganska arbetsamt att börja om från början. Att ta alla de där pedagogiska diskussionerna om hur man ska göra och varför. När man kom från olika avdelningar så visade det sig att det var ganska mycket man inte gjort lika och som man nu var tvungen att enas om. Man är ganska överens om att det har varit nyttigt och varit ett lyft pedagogiskt. Man känner också att det är öppnare mellan avdelningarna nu. Mer vi som jobbar tillsammans i huset än vi på vår avdelning. Genom att barnen nu är mer åldershomogena finns också andra möjligheter till pedagogiska utmaningar. Personaltätheten är i snitt 3 heltider/ avdelning. Under läsåret har man i kommunen gjort en föräldraenkät för att utvärdera kvalitén i barnomsorgen. Sammanfattningen från den stämmer väl överens med det resultat som förskolorna på rektorsområde Norr fick. 7

8 Sammanfattning av föräldraenkät Den genomförda föräldraenkäten visar på flera saker. Svarsfrekvensen är förhållandevis godvilket visar på ett stort intresse och engagemang. Detta understryks också av alla kommentarer, förslag och synpunkter som lämnats under de öppna frågorna om hur barnsomsorgen har utvecklats och kan förbättras. Svarsfrekvensen innebär att resultatet är statistiskt tillförlitligt. Föräldrarna har genomgående en positiv bild av barnomsorgen i Sävsjö kommun. Barnen trivs och det finns ett stort förtroende för personalens sätt att ta hand om barnen. Resultatet av enkäten visar att övervägande andel av föräldrarna är mycket eller ganska nöjda med barnomsorgen i stort som med de olika delarna som undersökts i föräldraenkäten. Det positiva omdömet gäller för både förskola och familjedaghem. Det är dock en högre andel mycket nöjda bland föräldrar med barn i familjedaghem. Det finns ingen nämnvärd skillnad mellan föräldrar till flickor och pojkar. Föräldrar som har haft barnomsorgen i 0-3 år är i större utsträckning mycket nöjda än de som har haft barnomsorg mer än 3 år. De inledande frågorna i enkäten----- om man är nöjd med den verksamhet som barnomsorgen erbjuder, om man tycker att barnomsorgens innehåll och kvalitet stämmer överens med vad man förväntar sig och om man känner sig trygg när man lämnar och hämtar sitt barn har i genomsnitt fått 98,4 positiva svar. Det genomsnittliga resultatet på de 25 delfrågorna som handlar om verksamheten (om barnet, personalen, pedagogik och utveckling, inflytande och delaktighet och förutsättningar för verksamheten) visar att 57,1 procent av föräldrarna är mycket nöjda 30,9 procent är ganska nöjda. 6,8 procent har svarat att de är mindre nöjda och 1,4 procent är inte alls nöjda. Det finns några frågor som inte är besvarade därför blir summeringen inte 100 procent. Föräldrarna är mest nöjda med: barnets trivsel öppettider personalens kompetens hur föräldrarna bemöts när de lämnar och hämtar sitt barn vistelsetiden ute 8

9 Föräldrarna anser att de viktigaste kvalitetsfrågorna är: barnets trivsel på förskolan/familjedaghemmet personalens engagemang i sitt arbete personaltäthetens anpassning till barngruppens behov barngruppens storlek hur barnen får lära sig ta hänsyn och bry sig om varandra De flesta föräldrar anser att det viktigaste är att deras barn trivs på förskolan/familjedaghemmet. Denna fråga har också fått störst andel positiva svar. Föräldrarna upplever att barnen trivs i kommunens barnomsorg. Det näst viktigaste är personalens engagemang. Denna fråga har också stor andel positiva svar. Personaltäthetens anpassning och barngruppens storlek har en jämn fördelning på tredje och fjärde plats. Av föräldrarna har personaltäthet och barngruppens storlek fått minst andel positiva svar. Hur barnen får lära sig ta hänsyn och bry sig om varandra anser många föräldrar är en viktig kvalitetsfaktor. Denna fråga har också stor andel positiva svar. Föräldrarna ger också personalen högt betyg vad det gäller bemötande när de lämnar och hämtar sitt barn, personalens engagemang i sitt arbete och personalens kompetens i sitt arbete. Övervägande del av föräldrarna upplever att barnomsorgen har utvecklats positivt under den tid som deras barn har varit i barnomsorgen. De flesta kommentarerna har lämnats om förbättringar inom pedagogik och utveckling, bland annat genom den pedagogiska dokumentationen. Flest kommentarer och förslag till förbättringar har föräldrarna avseende personaltäthet och barngruppens storlek. Från föräldrarna framkommer många kommentarer till förslag till förbättringar som är knutna till respektive förskoleavdelning/familjedaghemsverksamhet. 9

10 Nyckelpigan Verksamhetens förutsättningar Nyckelpigan är en av fyra avdelningar på Spångens förskola. Det finns 16 barn inskrivna som är 1-2 ½ år unga. Utvärdering prioriterade utvecklingsområden Kunskap/ svenska Förskolorna har som hela rektorsområdet haft Hälsa och Kommunikation som prioriterat område. Under Kommunikation har man valt språkutveckling för att förbereda läsinlärning. Metod för utvärdering är TRAS (tidig registrering av språket). Arbetet i verksamheten. Det har varit mycket läsning för barnen. Både spontan och planerad läsning. Regelbundna besök på Stadsbiblioteket. I samlingarna har man utgått från böckerna Nalle för barnen som är 1-2 år och för de äldre barnen boken Knacka på. Samlingarna har innehållit mycket sånger, sånglekar och ramsor. Man använder sig också av ramsor vi maten och sånger spontant under dagen. Genom att hela tiden prata med barnen och benämna saker som görs, kroppsdelar och kläder tränar man på att ge barnen bra förståelse för språket ett stort ordförråd. Under året har man varit på två teatrar och man har delvis deltagit i ett språkprojekt. Barngruppen har varit språkligt mycket duktig. På avdelningen finns två barn med invandrarbakgrund som inte kunde någon svenska när de började. De pratar fortfarande inte så mycket men har ett stort passivt ordförråd. Trots att man använder rim och ramsor i verksamheten känner man att det är något som går att utveckla vidare. Inskolningarna som sträcker sig över hela året slår ofta sönder det som är planerat. Att ha två grupper vid samlingarna har varit bra. Det vore bra om man hade kunnat dela gruppen oftare men det är svårt med den personaltäthet som nu finns. TRAS görs på alla barn från två års ålder. Hälsa och Livsstil Rörelse/ värdegrundsarbete Målet är att barnen/ ungdomarna ska få goda vanor för ett sunt liv. Detta vill man nå genom lustfylld lek och naturliga inslag under dagen. 10

11 Utevistelse minst en gång/ dag. En gång i veckan går man till skogen. Både inne och ute gör man mycket rörelselekar. För tillfället är det Farmors lilla kråka som gäller! Frukt äter man minst en gång om dagen. Händerna tvättas före maten och efter toalettbesök. Efter frukost borstar man tänderna. De vuxna äter tillsammans med barnen och är goda föredömen. Att lära barnen att äta grönsaker är viktigt och paprikagodis är något man gillar. På gården finns en fin klätterställning där barnen kan klättra, krypa och åka rutschkana. TRAMSK ( tidig registrering av motorik, självständighet och kognitiv utveckling) görs från 2 år. Personalen önskar att man oftare kunde gå iväg från gården men då det är mycket barn är det svårt att komma iväg. Man har under året inte gått till gymnastiksalen men haft gymnastik i skogen där man tränat att balansera på stockar, hoppat från stubbar, springa m.m. Humlan Verksamhetens förutsättningar Humlan är tänkt som 3- års avdelning men har under året haft barn i åldrarna 2-3 år. Då omorganisationen gjordes ville vi inte flytta de minsta barnen som just skolats in på Humlan. Ca 18 barn har varit inskrivna på avdelningen. Utvärdering prioriterade utvecklingsområden Kunskap/ svenska På Humlan har man under läsåret läst mycket böcker och ofta gått till biblioteket. Att prata mycket med barnen är naturligt. Samtalet är viktigt och man har som vuxen uppmuntrat barnen till detta. Det är viktigt att ge barnen tid. Rim, ramsor och sånglekar är naturliga inslag i verksamheten. Det finns namnlappar vid barnens kort och siffran på åldern. Namnlapparna används till att skrivas av och det finns också lösa bokstäver som barnen leker med. Datorn används en del av barnen. Både till spel och skrivinlärning. Man har möblerat och planerat avdelningen så att materialet ska vara tillgängligt och synligt. Det har varit två teaterföreställningar som varit uppskattade. De yngsta barnen har under året blivit duktiga på att prata. De lite äldre intresserar sig för bokstäver och sina namn. De gillar att räkna och har lärt sig flera rim och ramsor och sånger. De sitter nu mer still och 11

12 tycker om att lyssna på böcker. Genom att de äldre utvecklat sitt ordförråd och pratar mer med varandra har knuffandet minskat och de leker nu mycket rollekar. Önskan finns att oftare kunna dela gruppen i smågrupper. Hälsa och Livsstil Rörelse/ värdegrundsarbete Målet är att barnen/ ungdomarna ska få goda vanor för ett sunt liv. Detta vill man nå genom lustfylld lek och naturliga inslag under dagen. Man går ut minst en gång per dag. Är ute i alla väder. Går iväg från gården för att ibland besöka andra lekparker eller skogen. Fruktstund har man både på fm. och em. Man lär barnen att tvätta händer före och efter maten och efter toalettbesök. Leker mycket rörelselekar och i leken försöker personalen styra upp så att alla ska känna sig delaktiga. Man märker att leken inne blir bättre om man tidigare varit ute en stund. Det är nästan alltid så att det är mindre konflikter ute än inne. Även grovmotoriken stimuleras mer i uteleken än inne. Storken Verksamhetens förutsättningar Storken är tänkt som fyraårsavdelning. Under detta första år i nya organisationen har det dock funnits 7 st treåringar. Tillsammans har det varit ca 20 barn inskrivna. Utvärdering prioriterade utvecklingsområden Kunskap/ svenska Man har haft två olika grupper med högläsning efter maten. Även samlingen har man delat i två grupper, här efter ålder. En dag i veckan har man jobbat med språklekar och varje dag har man lunchsamling med rim och ramsor, sånger m.m. Barnen lägger en pärla för dagen och man pratar om veckodag, namnsdag, månad siffror m.m. En dag i veckan spelar man teater/ cirkus tillsammans med barnen. 12

13 Vardagssamtal blir det naturligt och att lyssna, visa intresse och ge barnen tid stimulerar till många samtal. Målet är att man någon stund varje dag pratat vardagsprat med alla barn. Vid maten sitter man vid tre bord i två olika rum för att få en lugn och trevlig stund vid maten med många samtal. Genom att vilan upphörde då man inte längre hade de yngre barnen på avdelningen kunde man i stället införa två läsgrupper. Man känner att man nu mer kan tillgodose barnens olika behov t ex. de barn med invandrarbakgrund, språkstörningar m.m. Fantasin har utvecklats genom att man läst sagor utan bilder, berättat sagor fritt utan bok, ritat och pratat om handlingen etc. efteråt. Språk, fantasi och ordförråd har utvecklats. Man upplever att barnen får ut mycket mer av verksamheten då man är i smågrupper. Som personal når man lättare varje individ och man vill fortsätta att dela gruppen så ofta det bara är möjligt och lämpligt. Genom lunchsamlingen har barnen gått ner i varv och det har blivit en bra matsituation. Barnen har blivit öppnare och berättar mer spontant. Hälsa och Livsstil Rörelse/ värdegrundsarbete Man är ute varje dag. Går till skogen en gång i veckan. På samlingarna gör man rörelselekar och Röris. Varannan vecka går man på gymnastik. Fruktstund är det varje dag och efter frukost borstar man tänderna. Handtvätt är naturligt före och efter mat samt vid toalettbesök. Barnen gungar, cyklar, leker i sanden och spelar innebandy. På vår och sommar är gården varm och det finns dåligt med skugga. Önskan finns att utveckla gården. Göra den mer avskärmad, små rum, att det finns annat material som spis, diskbänk m.m. En hinderbana och mer solskydd i form av träd och buskar. Att göra Röris och att gå på gymnastik har barnen tyckt varit roligt. Det har även varit uppskattat av föräldrar. Kroppsuppfattningen och självförtroendet har utvecklats. Man har tidigare haft frottéhanddukar på toaletten men de är nu utbytta till pappershanddukar. 13

14 Svanen Verksamhetens förutsättningar Svanen är vår femårsavdelning och det har varit 24 barn inskrivna på avdelningen. Utvärdering prioriterade utvecklingsområden Kunskap/ svenska Det har varit mycket läsning på avdelningen under året, både ur bok och fritt berättande. Även barnen har hittat på berättelser eller berättat sagor som man kan utantill inför gruppen. Rim och ramsor, sångsamlingar, vardagssamtal är naturliga inslag. Det har varit flera teaterföreställningar under året. Både genom kulturgruppens regi och genom Barn- och fritidsprogrammet på gymnasieskolan. Uppdragspåsen är ett tema man haft. Här har barnen fått med sig en påse hem och ska där i samla saker på en given bokstav. Föräldrar och syskon har varit delaktiga i uppdraget och det har varit ett uppskattat tema. Vid måltiden har man suttit vid tre bord i olika rum för att få en så lugn och trevlig måltid som möjligt. Det har varit uppskattat när någon berättat saga utan bok. Ibland har man använt material som passar för att förstärka innehållet. Barnen har ofta kommit spontant och vill att man ska berätta. Problem har varit att få till en lugn plats. Hälsa och Livsstil Rörelse/ värdegrundsarbete Utelek varje dag. Gymnastik går man på varannan vecka. Skogen ligger nära och dit går man varje vecka. Frukt äts varje dag och man försöker lära barnen goda hygienvanor. Barnen är ute varje dag. Ibland går de ut själva. Genom att de är fem år så kan de klara sig själva ganska bra och de får fritt välja om de vill leka inne eller ute. Gymnastiken har barnen deltagit aktivt på och någon gång har något barn själv planerat gymnastiken. Barnen är duktiga på att äta frukt och de är duktiga på att sköta sin hygien. 14

15 Barnen är ute varje dag men de behöver en mer utmanade gård. Genom att barnen har samma ålder så kan man göra mer avancerade lekar på gymnastiken. Temat med uppdragspåsen har varit uppskattat och barnen har lärt sig jättemycket om bokstäver. Några har även knäckt läskoden. Ljungaområdets förskolor VITSIPPAN Verksamhetens förutsättningar Vitsippan är en syskonavdelning med barn 2 ½ - 5 år och har ca 23 barn inskrivna. Normer och värden Man har använt sig av en diamant i den stora gruppen. Det barn som har diamanten får prata i gruppen, de andra barnen och vuxna lyssnar. I en av de små grupperna har mycket av samtalen handlat om kompisrelationer. Det har fungerat bra ibland och ibland inte. De har förstått men inte alltid kunnat överföra det till leken. Det man kan se är att barnen hjälper varandra spontant och man får se det som ett långsiktigt arbete. Alla barn och föräldrar har varit delaktiga i värdegrundsarbetet och personalen har haft information på föräldramöten och utvecklingssamtal. Utveckling och lärande/kunskaper Förskolan bygger på en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Barnen utvecklar sin nyfikenhet och lust lära. Man har vistats mycket i naturen där barnens nyfikenhet har väckts. Man har haft gruppen indelad i tre grupper för att alla barn ska komma till tals och för att pedagogerna ska få mer möjlighet att uppmärksamma alla barnen på ett positivt sätt. Dokumentationen är viktig och barnets sociala och kunskapsmässiga utveckling dokumenteras. TRAS och TRAMSK används men inte fullt ut på det sätt man som pedagog önskar. 15

16 Genom att bara mycket i naturen inhämtar barnen kunskaper som är nödvändiga för varje individ i samhället. Barnen har varit intresserade och har ställt mycket frågor om djur och natur som man som personal tagit vara på och arbetat vidare med. Man tycker att det har varit bra att ibland ha gruppen delad i tre grupper både för att barnen får större utrymme i gruppen och för personalen som lättare ser varje barns möjligheter och behov. Barns inflytande Barnen får uttrycka sina tankar och åsikter samt är delaktiga i planeringsarbetet utifrån sina egna förutsättningar och ålder. Med hjälp av aktivitetsschema kan barnen själva få välja vad de vill göra. Barnen har varit med och utformat ett Café som man gjort på avdelningen. Aktivitetsschemat fungerar bra om det inte är för mycket barn på avdelningen. Caféet har varit lyckat och barnen har varit engagerade och delaktiga. Förskola, skola och hem Verksamheterna tillsammans med hemmet stödjer/ansvarar för barnens/elevernas utveckling Man har ju på förskolan daglig kontakt med föräldrarna och där lämnas mycket information om och kring barnet. Utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraförening är andra tillfällen då verksamhet och barn diskuteras. Hälsa och Livsstil Pedagogerna är förtrogna med och känner till elevens, barnets situation och stödjer dennes utveckling socialt, emotionellt, kognitivt och hälsomässigt. Detta försöker man leva upp till genom att stödja varje barn utifrån deras behov. När det behövs tas hjälp av specialpedagog och logoped. 16

17 Man går på gymnastik, har haft barens Vasalopp och Höstruset. Förskolans placering mitt i ett naturområde gör att omedelbart är ute i skog och mark. Stödet av specialpedagog och logoped upplevs positivt. Bra att få tips på hur man kan träna för att utveckla barnen. Man märker väl att barnen har stort behov av att röra sig och de planerade aktiviteterna som man gjort har varit uppskattade. SKOGSMUSEN Verksamhetens förutsättningar Skogsmusen är en Natur- och miljöförskola som har barn mellan 2 ½ - 5 år. Har ca 22 barn inskrivna. Normer och värden Målet är att alla barn och personal, visar respekt för varandra och att alla barn och föräldrar är delaktiga i värdegrundsarbetet Man har måbrastolen, samling där alla barn blir sedda med kort som visar barnen och dagliga samtal vid konflikter. På Skogsmusen sjunger man sånger med barnen som berör hur kompisar ska vara. Vid föräldramöte och utvecklingssamtal diskuteras värdegrundsarbetet Arbetet med värdegrundsarbetet har gett resultat. Alla barn leker med alla. De påpekar när något är fel. Alla barn lär sig fort vad övriga barn heter. Barnen är stolta att få sitta i stolen och övriga barnen lär sig ge beröm. Utveckling och lärande/kunskaper Man tar vara på barnens nyfikenhet och ser dagsrytmens fördelar. Matematik och svenska läggs in i lekar och även värdegrunden. Samling dagligen i de stora grupper där man har haft språkövningar. Gruppen har delats in i tre smågrupper efter deras åldrar tre gånger i veckan där man har haft t.ex. sagoläsning, berättarövningar, rim och ramsor, sammansättning av sagor tillsammans. En gång i veckan har det varit gymnastik. 17

18 Språket tränas och utvecklas överallt. På gymnastiken, vid måltiden i leken m.m. Pedagogerna jobbar medvetet med detta och tar till vara på de olika situationer som uppstår under dagen. Till salladsbuffén har man gjort ordbilder. Personal och barn är förebilder för varandra. Personalen försöker ge dem tilltro till sin egen förmåga. Skogsmusen har Grön flagg mål inom verksamheten.. Barnen är öppna och nyfikna och vågar ställa frågor. Personalen känner att de får feedback från barnen genom att de spontant använder det de har lärt sig. Barnen är intresserade av bokstäver i alla möjliga situationer, t.ex. på bildäck, pinnar som ser ut som bokstäver, ser bokstäver när man befinner sig ute i närmiljön. De känner igen bokstäver i olika situationer t.ex. barnens namn och andra ordbilder som används dagligen m.m. Barnen kan nästan läsa alla ordbilderna som vi använder. Barns ansvar och inflytande I samlingar lyfter personalen extra upp barnens åsikter och tankar. Demokratiska röstningar har man ofta om t.ex. hönsnamn, vart man går, inköp. Enligt läroplanen ska barnen vara med och påverka verksamhet och miljö. Genom observationer ser man vad barnen leker och kan på så vis ge dem t.ex. material att vidare utveckla leken. Barnen visade att de var intresserade av bokstäver ute. Då skapades ett alfabet ute.. Barnen vågar stå för sin åsikt (måbrastolen, röstning). Barnen är nyfikna och vill veta mer, då det pratas mycket om nedskräpning barnen älskar att plocka skräp. Genom att barnen får följa med till affären och handla, panta gå till torget m.m. så kommer barnen naturligt i kontakt med näringslivet. De har lärt sig vart man ska gå och hur man uppför sig. Förskola, skola och hem Genom tamburkontakt, utvecklingssamtal, föräldramöten, föräldraförening, Tras, Tramsk, bilder som kopplas till läroplanen, miljöråd, månadsbrev via mail till föräldrar, utnyttjandet av specialpedagoger stödjer och ansvarar verksamheten tillsammans med hemmet för barnets utveckling. 18

19 . Vart barn blir synligt i sin utveckling. Bilddokumentation i hall och trapphus kopplat till Lpfö98, månadsbrev, muntlig vardagskontakt, skriftlig dokumentation bidrar till att utveckla samspelet med hemmet. Det har gett engagerade föräldrar som kommer med många förslag och gör mycket till förskolan ideellt. Föräldrar finns med i miljöråd och föräldraförening. Hälsa och Livsstil Genom att visa foton på alla barnen med deras namn på vid varje morgonsamling synliggör man varje barn. Barnen delas i mindre grupper för att pedagogerna lättare ska kunna stödja barnen att klä deras känslor, viljor och fantasier i ord samt att göra dem uppmärksamma på andras behov och känslor och ge dem stöd i hur man kan agera. Personal och barnen tvättar händerna innan matsituationerna och efter toalettbesök även ute. Tre grönsaker erbjuds dagligen utom till soppan. Man har varit ute så mycket som vädret har tillåtit. Har haft en ny rörelselek varje månad. Gymnastik en gång i veckan. Planerat och genomfört Höstruset, Vasaloppet och Förskolans dag. De övriga förskolorna på ljungas rektorsområde har deltagit.. Barnen känner sig trygga i både den stora/lilla gruppen. Man ser att barnen går till vilket barn som helst och vet vad de heter. Barnen har gjort framsteg i att förklara sina känslor med ord i stället för genom handling. Barnen förväntar sig frukt efter samling (rutinsituationer). Barnen ställer sig spontant vid plasthandfaten och de vet att de ska tvätta sig innan maten, håller reda på varandra (rutinsituationer). Ekonomibiträdet påpekar att våra barn äter mer grönsaker och mat, jämförelsevis än med den andra avdelningen. Man kan se att barnen leker över åldersgränserna och könsneutralt. Barnen är positiva och vill självmant gå ut. Alla barn deltar i gymnastiken. Leker spontant rörelselekar. 19

20 PINUTEN Verksamhetens förutsättningar Pinuten är en småbarnsavdelning med barn 1-2 ½ år. Har ca 16 barn inskrivna. Prioriterade mål Kunskap/Svenska/ God läsutveckling med ökad läsförståelse Detta har varit et prioriterat område för att stimulera språkutvecklingen och förbereda läsinlärning. Pedagogerna på Pinuten har jobbat mycket med rim och ramsor, högläsning, språklekar, sånger, film och teater och att ta tillvara på massor av vardagssamtal. Viktigt att ge barnen tid och uppmuntran vid samtal. Metod för uppföljning har varit TRAS. Vi har haft många av de äldre barnen som har varit sena i sin språkutveckling men vi märker att det har börjat lossna för alla. Vi har haft många riktigt små barn som har haft långa dagar och tagit mycket tid. Därför har vi inte kunnat läsa för barnen i den utsträckning som vi velat. Däremot anser vi att vi har samtalat väldigt mycket med barnen (vi tänker mycket på att samtal ska vara i tre led). Vi har gett mycket tid för samtal och ser till att alla barnen kommer till tals. Lärdom/åtgärder för utveckling Vi börjar komma in i arbetet med smås barn. Till hösten tänker vi fokusera mer på böcker och läsning, samt dela upp barnen i mindre grupper. Vi trycker upp ett häfte med ramsor och sånger som vi använder oss av och som föräldrarna även får hem. Hälsa och Livsstil Rörelse/Värdegrundsarbete Utevistelse dagligen (gård, lekplats, skog m.m.), rörelselekar, gymnastik, fruktstund, goda hygienvanor. 20

21 Detta för att få trygga barn och ungdomar med goda vanor för ett sunt liv och som är medvetna om hur man ska vara mot varandra för att förebygga mobbing. Man är ute varje dag, ibland två gånger/dag. Försöker att gå till skogen ca 1 gång/vecka och besöker även andra lekplatser. Frukt äts varje dag. Barnen är medvetna om att de ska tvätta sig efter maten. Höstruset, Vasaloppet och Förskolans dag har genomförts tillsammans med Socker-Klara, Skogsmusen och Vitsippan. Varje dag serveras minst två sorters grönsaker till lunchen. Det finns inget material framtaget för denna åldersgrupp som lämpar sig för utvärdering och uppföljning. Resultat/analys/måluppfyllelse Anser att vi har uppfyllt målen helt. Alla barnen tycker om att vara ute och är duktiga på att äta frukt och grönsaker. Lärdom/åtgärder för utveckling Att dela upp barnen i grupper även på utevistelsen. DBV UTVÄRDERING AV PRIORITERADE MÅL Kunskap/Svenska/ God läsutveckling med ökad läsförståelse Målet har varit att stimulera språkutvecklingen för barnen 1-5 år. Under temaarbetet har det fungerat bra med språkträningen. Genom att upprepa ramsor, sånger har barnen getts möjlighet att lära sig komma ihåg. Det har jobbats med högläsning, film, teater, språklekar. Vardagssamtal är som alltid viktig och något som pedagogerna lagt stor vikt på. Det är viktigt att DBV har sin förskola som de kan gå till och där ha gemensamt temaarbete som vi sedan dokumenteras på väggar och dörrar synligt och barnen kan på så sätt lättare komma ihåg vad de lärt sig under hela läsåret. Resultat/analys/måluppfyllelse Barnen har varit engagerade, de har tyckt det varit roligt att lära sig korta ramsor som de sedan fått visa upp bland annat på luciadagen eller andra liknande aktiviteter. Fantastiskt hur de kunde rabbla sina sifferramsor högt och tydligt! Om sagor eller ramsor upprepas tillräckligt mycket ser 21

22 man att barnen är med och tycker det är roligt att lära. Detta har gjort att man valt att inte ha med så många olika ramsor eller sagor. Barngrupperna får inte bli större då det är svårt att tillgodose alla barn. Barnen är i så olika åldrar och många barn har ett annat första språk. Metod för uppföljning är TRAS. Hälsa och Livsstil Rörelse/Värdegrundsarbete Genom utevistelse dagligen (gård, lekplats, skog m.m.), rörelselekar, gymnastik, fruktstund, goda hygienvanor hoppas man lägga grunden för ett fortsatt sunt liv där man genom värdegrundsarbetet förebygger mobbing. Genom att dela barnen i olika åldersgrupper har de större barnen kunnat vara med längre ute i skogen. De mindre barnen har haft tryggheten att vara i en mindre grupp i skogen och sedan fått gå till förskolan. Naturlekplatsen har använts mer än tidigare och detta har varit mycket uppskattat, med olika miljöer för utevistelse. Inga av barnen sover inomhus utan ute i vagnar. Resultat/analys/måluppfyllelse DBV försöker nå målen genom lustfyllda inslag under dagen. Dagliga utevistelser i olika miljöer. Barnen har blivit medvetna om hur viktigt det är att tvätta händerna efter utevistelse och innan maten. Pappershanddukar används numera på Sockerklaras förskola. Metod för utvärdering/uppföljning Enkäter/intervjuer (kommer att utarbetas) där både personal och barn/elever kan ge svar på hur deras uppfattning om kroppens behov av rörelse har ökat. Trivselenkät. Enkäterna besvaras strax innan varje terminsslut 22