ETT HÄFTE OM DIGITAL TERAPI

Transkript

1 presenterar ETT HÄFTE OM DIGITAL TERAPI Åtta texter om hur terapi kan kompleteras med digitala hjälpmedel Sammanställt av Niklas Laninge

2 INNEHÅLL 3. Förord 6. Nuläget för digitalt administrerad terapi 9. Är tekniker bättre behandlare än psykologer? 14. Automatiska e-mejl för att minska depressionssymtom 18. Negativa effekter vid internetbehanlding 22. Nätbehandlingar för depression: evidens, användarvänlighet och tillgänglighet 28. PE Coach - en uppskattad PTSD-app 33. (Mänskligt) stöd viktigt för allians - men det kan ske både via mejl eller telefon 38. SMS som stöd i KBT-behandling av låginkomsttagare Läs mer om digital terapi på Livvy.com

3 FÖRORD Av Hoa Ly, vd Hoa s Tool Shop (företaget bakom appen Livvy), samt forskare i klinisk psykologi vid Linköpings universitet

4 4 FÖRORD Vinnaren av Stora Psykologpriset 2014 blev professor Gerhard Andersson. En bidragande orsak till att Gerhard fick detta pris är hans världsledande forskning inom digitalt administrerad terapi - och mer specifikt internetterapi. Att ge psykologisk hjälp via nätet är egentligen inget nytt, utan startade (förstås på väldigt liten skala) redan när internet föddes. Bland annat satte man upp små självhjälpsgrupper av stödjande karaktär på nätet redan på 1970-talet. På 1980-talet föddes en populär tjänst för studenter vid Cornell University, Ask Uncle Ezra, som till en början syftade till att ge råd om psykisk ohälsa till studenter, men som sedan dess växt och där man idag kan få råd om lite vad som helst. Fältet kom igång på allvar i mitten på 1990-talet när forskning på internetterapi satte fart och numera är fältet väletablerat inom psykiatriforskning med både egna konferenser och tidskrifter. I vår e-bok hittar du åtta texter om digital terapi. Några av texterna är sammanställningar av de forskningsartiklar vi tycker är viktigast, några är våra egna slutsatser

5 5 och observationer kring området. Texterna är till för dig som vill veta mer om ämnet, oavsett om du är praktiserande psykolog, forskare, patient eller bara intresserad av området.

6 NULÄGET FÖR DIGITALT ADMINISTRERAD TERAPI En översiktlig genomgång av det rådande läget för ett ungt forskningsområde Av Hoa Ly

7 7 NULÄGET FÖR DIGITALT ADMINISTRERAD TERAPI Vad vet vi om digitalt administrerad terapi, hittills? Pionjärerna inom forskningen på detta fält har länge hävdat att ren självhjälp via nätet inte alls fungerar bra. Patienter behöver stöd från en människa i andra änden som aktivt hjälper till och strukturerar arbetet. Detta, tillsammans med det faktum att de allra flesta patienter föredrar traditionell face-to-face terapi har gjort att de ledande inom fältet mer riktar in sig på en specifik målgrupp. Ofta, men inte alltid, handlar det om yngre personer med lite högre utbildningsnivå. Dessa personer har lättare att ta till sig det stora textmaterial som många av dessa behandlingar bygger på idag. Inställningen har på senare år skiftat från att detta kan bli en rådande standard till att detta snarare är ett bra komplement till motiverande patienter, som söker sig denna typ av vård på egen hand. Psykologer och terapeuter kommer med andra ord inte att ersättas av dessa metoder.

8 8 Men om vi vet att digitala verktyg faktiskt kan hjälpa väldigt bra, och att många människor i Sverige idag använder datorer och/eller smartphones på daglig basis, varför inte ta hjälp av dessa verktyg i det vanliga arbetet? Ett nytt perspektiv har börjat växa fram där man menar på att en kombination av traditionell face-to-face terapi och det digitala är framtiden. Vi som utvecklar Livvy är lite av pionjärer på det området, men även forskningssidan i form av Gerhard Andersson och forskare vid Vrije Universiteit i Amsterdam är med och driver fram detta nya synsätt. Exakt hur digitala verktyg kommer att tillämpas i terapi återstår att se, men att det kommer vara en viktig del för att få människor att må bättre, det är jag och flera med mig övertygade om.

9 ÄR TEKNIKER BÄTTRE BEHANDLARE ÄN PSYKOLOGER? Av Niklas Laninge

10 10 ÄR TEKNIKER BÄTTRE BEHANDLARE ÄN PSYKOLOGER? Innan vi går in på studien som ligger bakom rubriken ovan så vill jag klargöra tre saker:»» Majoriteten (ca två tredjedelar) av alla som behöver vård för psykisk ohälsa får inte det»» Landets psykologer räcker inte till för att möta vårdbehovet»» Att samtal med en psykolog en gång i veckan skulle vara det bästa sättet för ALLA att bli fri från sitt psykiskt lidande är inte bara naivt - det är troligtvis inte heller sant Med det sagt ger jag er en sammanfattning av studien Internet treatment for depression: a randomized controlled trial comparing clinician vs. technician assistance. Studien är utförd i Australien, ett land där många (nej, inte alla) bor på landsbygden och framför allt har enorma avstånd till viktiga saker, så som en psykolog. Som

11 11 en konsekvens av detta så har Australien kommit väldigt långt i forskning på internetbaserad terapi. I den här studien ville man undersöka om internetbaserade behandlingar kunde skötas av personer med lägre utbildning än en psykolog. Som de flesta av er vet så är det ganska svårt att bli psykolog och psykologer växer därför inte på träd. Det vore ju därför toppen om fler än psykologer kunde hjälpa människor som mår psykiskt dåligt, så länge kvalitén är densamma. Eller hur? Studien hade 141 patienter som alla led av depression. Patienterna delades in i tre grupper:»» De som fick gå ett internetbaserat behandlingsprogram mot depression, samt hade kontakt med en psykolog.»» De som fick gå samma program men som hade kontakt med en tekniker - en person som arbetade som clinic manager (fritt översatt till kontorsansvarig/ administrativ personal).»» De som fick vänta på någon av de ovanstående behandlingarna, det vill säga väntelista.

12 12 Det internetbaserade programmet gick under namnet The Sadness Program och bestod av sex online lektioner, automatiska mejl samt hemuppgifter. Den ena gruppen fick varje vecka personlig feedback från en psykolog medan den andra gruppen fick manualbaserad feedback från en tekniker. Vid frågor så fick teknikern bara referera tillbaka till avsnitt i programmet där det fanns svar på patienternas fråga. Allt övervakades givetvis av en erfaren kliniker (legitemerad psykolog) men denna person lade sig alltså inte i teknikerns arbete. Både psykologen och teknikern fick som instruktion att avvara totalt ungefär 60 minuter på varje patient under behandlingen. Behandlingsprogrammet sträckte sig över åtta veckor och när veckorna passerat hade båda grupperna blivit signifikant friskare än de som var på väntelistan (enligt depressionsmåttet BDI-II). Det festliga med studien är att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan de som fått stöd av psykologen och de som fått stöd av teknikern. Vid en uppföljning fyra månader senare så visade det sig att de som var i teknikerns grupp fortsatt förbättra sig jämfört med psykologgruppen.

13 13 Man bör känna till att patienter som är med i sådana här studier själva har sökt sig till dem. Vi kan således anta att dessa personer är mer motiverade än patienter som man stöter på i psykiatrin. Vidare så borde man jämföra behandlingar med aktiva kontrollgrupper. Istället för väntelista borde de kanske fått läsa en självhjälpsbok eller dylikt, och då se om dessa två behandlingar varit bättre än kontrollgrupp. Trots dessa invändningar så öppnar ju ändå studien upp för en potentiellt ny metod för behandling av depression. Resultatet innebär ju att det skulle finnas patienter som kan bli hjälpta av mindre kompetent personal, särskilt när det gäller just guidad självhjälp som denna typ av internetterapi innebär. Det i sig skulle kunna frigöra psykologers tid så att de kan arbeta med svårare fall. Utmaningen ligger sedan i hur man rullar ut liknande program och samtidigt bibehåller en hög klinisk standard. Referenser Titov, N., Andrews, G., Davies, M., McIntyre, K., Robinson, E., & Solley, K. (2010). Internet treatment for depression: a randomized controlled trial comparing clinician vs. technician assistance.

14 AUTOMATISKA E-MEJL FÖR ATT MINSKA DEPRESSIONSSYMTOM Av Niklas Laninge

15 15 AUTOMATISKA E-MEJL FÖR ATT MINSKA DEPRESSIONSSYMTOM Då och då stöter man på en vetenskaplig artikel som gör en så där extra exalterad - inte nödvändigtvis för att artikeln är superkorrekt utifrån konstens alla regler. Det som snarare gör mig exalterad är när en grupp forskare verkligen tagit sig an ett nytt område och tagit ut svängarna lite när det kommer till upplägget. Den artikeln jag tänker på heter Behavior change through automated s: mediation analysis of self-help strategy use for depressive symptoms. Studien gick ut på att undersöka hur automatiska e-mejl om depression kan påverka depressionssymtom. 568 vuxna rekryterades, notera att samtliga låg under gränsen för klinisk depression. Hälften av dessa fick sedan tolv mejl som uppmuntrade mottagaren att testa olika evidensbaserade strategier som är bra för att motverka depression. Resterande deltagare fick också tolv mejl men dessa innehöll generell information om depression. Samtliga deltagare fick också svara på formuläret PHQ-9 som mäter depressionssymtom.

16 16 Det visade sig att direkta, handlingsinriktade och evidensbaserade mejl var bättre än den generella informationen. Bättre hur, undrar du. Bättre i det att deltagarna som fick de förstnämnda mejlen (evidensbaserade strategier) reducerade sina depressionssymtom signifikant mer än de som fick de generella mejlen. Ok, vad innebär detta, tänker du. Dels indikerar denna studie att automatiska mejl kan få människor att må lite bättre (om man inte mår jättedåligt), vilket gör att man kan nå många. Samtidigt så kan det inte vara vilken skit som helst - som du ser ovan så duger inte generell information. Studien visar att skalbara och automatiska insatser kan vara ett kostnadseffektivt sätt att få en stor mängd individer, som från början inte är kliniskt deprimerade, att må bättre. I min mening är detta väldigt häftigt!

17 17 Referens Morgan, A. J., Mackinnon, A. J., & Jorm, A. F. (2013). Behavior change through automated s: mediation analysis of self-help strategy use for depressive symptoms. Behaviour Research and Therapy, 51(2),

18 NEGATIVA EFFEKTER VID INTERNETBEHANLDING Av Alexander Rozental, leg. psykolog och doktorand vid Stockholms universitet.

19 19 Negativa effekter av psykologisk behandling är ett relativt outforskat område, och föreställningen har länge varit att det inte finns några biverkningar av att tala med någon om sina problem. Forskning sedan slutet på 1960-talet har dock upprepade gånger visat att mellan fem och tio procent av alla patienter mår sämre efter att ha genomgått en behandling. Huruvida det beror på behandlingen i sig, patientens diagnos, eller andra faktorer är fortfarande oklart och kräver fler studier. Mycket talar emellertid för att en del patienter inte drar nytta av sin behandling, och att psykologer behöver bli bättre på att mäta såväl försämring som förbättring för att kunna vända en negativ trend i tid. Samtidigt finns det andra negativa effekter som inte har att göra med enbart en försämring av den diagnos som patienten har sökt hjälp för. Andra typer av biverkningar antas vara att bli beroende av sin psykolog eller behandlingen som sådan, att uppleva nya symtom som inte är relaterade till den diagnos man går i behandling för, liksom stigmatisering, sämre självförtroende vid en misslyckad behandling, och att ens förväntningar inte uppfylls

20 20 aspekter som skulle kunna leda till att patienten mår sämre, hoppar av en behandling, eller tappar tilltron till att man överhuvudtaget kan få hjälp. De senaste åren har negativa effekter av psykologisk behandling fått allt mer uppmärksamhet, och ett flertal framstående forskare har nyligen framfört vikten av att inte enbart titta på dess positiva effekt, utan även de biverkningar som kan förekomma. Vid Stockholms universitet pågår just nu ett projekt där man undersöker förekomsten av biverkningar i internetbaserad psykologisk behandling, och liknande initiativ förekommer också utomlands gällande biverkningar av traditionell samtalsbehandling. På samma gång behöver verksamma psykologer bli medvetna om att en del patienter råkar ut för negativa effekter. I en nyligen publicerad studie av Samuel Bystedt med flera fann man att många psykologer saknar kännedom om att biverkningar existerar, och att man inte vet hur dessa ska mätas eller hanteras.

21 21 Verksamma psykologer behöver därmed få bättre kunskap om negativa effekter, samtidigt som mer forskning behövs på området för att kunna hitta sätt att fånga upp och hjälpa de patienter som mår sämre av att genomgå en behandling. Vidare läsning Rozental, A., Andersson, G., Boettcher, J., Ebert, D. D., Cuijpers, P., Knaevelsrud, C., Carlbring, P. (2014). Consensus statement on defining and measuring negative effects of Internet interventions. Internet Interventions, 1(1),

22 NÄTBEHANDLINGAR FÖR DEPRESSION: EVIDENS, ANVÄNDARVÄNLIGHET OCH TILLGÄNGLIGHET Av Niklas Laninge

23 23 NÄTBEHANDLINGAR FÖR DEPRESSION: EVIDENS, ANVÄNDARVÄNLIGHET OCH TILLGÄNGLIGHET Trots att depression är en av världens vanligaste sjukdomar så är det långt ifrån alla som får den vård de behöver. Begränsade resurser, avsaknad av kvalificerad personal samt stigma kring sjukdomen är några barriärer för behandling. Behandling via internet kan vara ett sätt att ta sig an dessa barriäer. I artikeln Web-based intervention programs for depression: a scoping review and evaluation tar författarna sig an följande frågor:»» Vilka nätbehandlingar med interaktiva komponenter finns det för depression?»» Vad innehåller programmen och hur är deras användbarhet?»» Vad finns det för stöd i forskningen för respektive program?

24 24 Metoden som forskarna använde sig av gick ut på att två granskare använde sökmotorer (till exempel Google och Bing) för att hitta webbaserade interventioner för depression (längre ner på denna sida hittar du vilka sökord de använde). Totalt hittade de 32 program. Dessa utvärderades på en 28-gradig skala utifrån tillgänglighet, användbarhet, support samt evidens. Programmen sorterades in som antingen evidensbaserade eller icke-evidensbaserade beroende på om de hade utvärderats i minst en randomiserad kontrollerad studie (RCT). Inklusionskriterierna för programmen var att de:»» Skulle rikta sig mot depression»» Skulle vara interaktiva (d v s inte bara vara psykoedukativa)»» Skulle finnas på internet»» Vara på engelska

25 25 Resultatet visade att kognitiv beteendeterapi var den vanligaste inriktiningen bland de 32 program som man identifierade. De flesta program (30 st) var riktade mot en mer generell population så som ungdomar eller vuxna. När det gäller interaktiva komponenter så bestod dessa främst av humörsregistreringar, substitut till hemuppgiftsformulär samt aktivitetsregistrering och målsättning. Endast 12 av de 32 program som identifierades hade utvärderats i minst en RCT. Om du är nyfiken på programmen så kan du ladda hem hela listan över de utvärderade programmen här. Inget av programmen innehöll någon forma av stöd från andra deltagare och endast åtta program erbjöd någon form av stödkontakt från terapeut eller motsvarande. 17 av programmen lät deltagarna svara på någon form av depressionsskattning (PHQ-9, BDI etc.). Deltagarens svar användes sedan för att tillhandahålla feedback kring dennes utveckling genom programmet. Utöver sådana tillägg så kunde programmen innehålla tillägg så som mejlpåminnelser, kalender-synkning och anteckningsstöd. Majoriteten av programmen innehöll minst tre sådana

26 26 typer av tillägg. De program som var mest tillgängliga, samt var gratis och hade forskningsstöd var E Couch, MoodGYM, och This Way Up (självhjälpskurs mot oro och nedstämdhet). Författarna konstaterar att det finns en hel del interaktiva program som behandlar depression. De uppger dock att det bör komma program som kan erbjuda fler språk. Vidare så finns det idag många hinder kring registrering (programmen kräver inloggningskoder, godkännande av vårdgivare etc.). Dessutom erbjuder endast ett fåtal av programmen någon form av gratis testversion. Främst så poängterar de att det saknas mer nishade program och uppmanar därför framtida program att just bli bättre på att fokusera på specifika grupper snarare än att vara generella. Denna artikel är ett utmärkt sätt att snabbt få koll på vilka komponenter som är viktiga vid webbaserade behandlingar samt vilka program som har mest stöd. Jag tycker också att artikeln ger oss som arbetar med webbaserade

27 27 stöd en bra hint om vad nuvarande program saknar och vad framtida program bör fokusera på. Jag rekommenderar verkligen att du klickar dig vidare till artikeln och går igenom de tabeller som finns i den, det finns mycket spännande läsning där om du vill fördjupa dig i detta! Referens Renton T, Tang H, Ennis N, Cusimano MD, Bhalerao S, Schweizer TA, Topolovec-Vranic J Web-Based Intervention Programs for Depression: A Scoping Review and Evaluation J Med Internet Res 2014;16(9):e209

28 PE COACH - EN UPPSKATTAD PTSD-APP Av Niklas Laninge

29 29 PE COACH - EN UPPSKATTAD PTSD-APP Vår applikation Livvy är ett digitalt verktyg som psykologer använder tillsammans med sina patienter. Alltså, traditionell terapi med ett digitalt stöd - blended treatment. Ett liknande verktyg är appen PE Coach som finns till både Android och iphone. PE Coach är till för så kallad prolonged exposure, ett vanligt verktyg vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). I artikeln The PE coach smartphone application: an innovative approach to improving implementation, fidelity, and homework adherence during prolonged exposure beskriver en grupp forskare appen och lyfter fram dess fördelar. Nedan hittar du en sammanfattning av artikeln. Författarna börjar med att konstatera att det är svårt att få ut evidensbaserade metoder i vården. Trots att metoder så som imaginär exponering har gott stöd, så uppger författarna att det endast är 17 procent av terapeuterna som använder detta vid behandling av PTSD. Ett annat verktyg som visat sig mycket effektivt vid PTSD är hemuppgifter. Dock är problem med hemuppgifter snarare en regel än

30 30 ett undantag inom kognitiv beteendeterapi. Författarna till ovannämnda artikel lyfter också upp detta allvarliga problem. De poängterar bland annat att patienter sällan utför sina registreringar vid rätt tidpunkt utan snarare gör det i väntrummet inför kommande session. PE Coach är ett strukturerat verktyg med en tydlig rational till varje session. Appen saknar en hel del förklarande texter så det är tydligt att den inte är ett självhjälpsverktyg utan något som man använder tillsammans med någon som kan hantera prolonged exposure (PE). I appen kan patienten bland annat:»» Schemalägga nästa session och påminnelser kring denna.»» Spela in ett ljudspår från en session och spela upp den vid ett senare tillfälle.»» Skatta upplevd ångest när man utför olika övningar. Dessutom innehåller PE Coach massor utav psykoedukation som kan ses som en påminnelse/repetition av det som

31 31 behandlaren tar upp i sessionen. Tack vare appen så kan patienten alltid ha planerade och utförda hemuppgifter nära till hands. I skrivandets stund så kan man som patient inte skicka sin data till sin behandlare. En sådan funktion skulle innebära andra typer av krav på datasäkerhet. Författarna till artikeln lyfter i slutet fram hur häftigt det skulle vara om data från PE Coach kunde föras över automatiskt till journalhanteringssystem. De främsta invändningarna de har till appen är att den ju kräver en smartphone och patienter med viss app-vana. I vårt arbete med appen Livvy har vi givetvis också stött på dessa utmaningar, men precis som författarna så tror jag att sådana problem snart kommer att vara borta. Alla telefoner är ju snart smartphones och alla kommer därmed att ha app-vanan inne. Bland det mest spännande är att läsa om hur författarna pratar om hur PE Coach är ett perfekt sätt att se till så att evidensbaserade metoder kommer ut i vården. Vi delar som sagt deras uppfattning om att digitala stöd i behandling kan minska utmaningarna kring hemuppgifter, något som vår app Livvy fokuserar på.

32 32 Referens Reger, G. M., Hoffman, J., Riggs, D., Rothbaum, B. O., Ruzek, J., Holloway, K. M., & Kuhn, E. (2013). The PE coach smartphone application: an innovative approach to improving implementation, fidelity, and homework adherence during prolonged exposure. Psychological Services, 10(3),

33 (MÄNSKLIGT) STÖD VIKTIGT FÖR ALLIANS - MEN DET KAN SKE BÅDE VIA MEJL ELLER TELEFON Av Niklas Laninge

34 34 (MÄNSKLIGT) STÖD VIKTIGT FÖR ALLIANS - MEN DET KAN SKE BÅDE VIA MEJL ELLER TELEFON Det är sedan länge etablerat att internetbehandling med terapeutstöd är bättre än behandling utan terapeutstöd. Dock är det inte helt utrett på vilket sätt som stödet bör levereras på. I artikeln The impact of telephone versus e- mail therapist guidance on treatment outcomes, therapeutic alliance and treatment engagement in Internetdelivered CBT for depression: A randomised pilot trial presenteras en studie där man just undersöker om kommunikationskanal spelar någon roll. Artikeln undersöker dels om kommunikationskanalen påverkar behandlingsutfall men också om kanal/medium påverkar alliansen mellan terapeuten och patienten. Till studien rekryterade man 38 deltagare, samtliga uppfyllde kraven för major depression.

35 35 Deltagarna delades in i två grupper:»» internetbehandling med terapeutstöd via telefon»» internetbehandling med terapeutstöd via mejl Behandlingen bestod av ett självhjälpsprogram innehållandes sju moduler (en per vecka). Dessa fokuserade främst på beteendeaktivering samt ett par ACT-influerade insatser (defusion och arbete med värderingar). Efter varje avslutad modul fick patienten summera och reflektera över innehållet, samt skicka med några frågor till terapeuten. Terapeuterna hade instruktioner om att lägga max 15 minuter per patient och vecka. De patienter som var i mejlgruppen fick ett svar från sin terapeut efter 24 timmar. De i telefongruppen fick bestämma en tid då terapeuten kunde ringa upp. Telefonamtalet varade i ungefär 10 minuter. Utfall mättes med BDI-II, BAI, MADRS-S samt QOLI, och allians mättes med Working Allians Inventory (WAI-S). Patienterna fick fylla i WAI-S efter vecka två, vid avslutad behandling och vid en uppföljning tre månader efter

36 36 avslutad behandling. Vid avslutad behandling fick varje deltagare svara på hur engagerad han/hon varit i behandlingen genom att uppskatta hur mycket tid som hade lagts. Resultatet visade att behandlingarna hade effekt i båda grupperna, se tabellen nedan. Dock fanns det inga signifikanta skillnader mellan grupperna - både telefon och mejl verkar alltså vara en bra kommunikationskanal. Vad gäller allians så fanns det heller inga skillnader mellan grupperna. Slutligen så fanns det inga skillnader vad gäller engagemang i det att deltagarna i respektive grupp lade ungefär lika mycket tid på behandlingen. Notera att studien endast innehöll 38 deltagare, därav inramningen pilotstudie i titeln. Trots det så visar den på rätt intressanta resultat. Att det inte fanns några skillnader mellan kommunikationskanalerna indikerar ju att psykologer skulle kunna ha ett mer flexibelt arbete. Att skicka mejl tar ju dels mindre tid än att ringa, men är ju dessutom någonting som inte kräver att två personers schema ska klaffa. Psykologer är ju idag ett av få kvalificerade yrken som kan skötas på distans. En slutsats man kan dra från studien är detta öppnar upp för att man i framtiden kan

37 37 vara psykolog i Sverige, fast verksam från valfri strand i världen. Referens Lindner, P., Olsson, E. L., Johnsson, A., Dahlin, M., Andersson, G., & Carlbring, P. (2014). The impact of telephone versus therapist guidance on treatment outcomes, therapeutic alliance and treatment engagement in Internet-delivered CBT for depression: A randomised pilot trial. Internet Interventions, 1 6.

38 SMS SOM STÖD I KBT- BEHANDLING AV LÅGINKOMSTTAGARE Av Niklas Laninge

39 39 SMS SOM STÖD I KBT-BEHANDLING AV LÅGINKOMSTTAGARE I artikeln Text messaging as an adjunct to CBT in lowincome populations: A usability and feasibility pilot study undersöks hur automatiska text-meddelanden (SMS) kan fungera som ett stöd vid kognitiv beteendeterapi för patienter med låg inkomst. Vi har tidigare skrivit om hur automatiska insatser visat sig ha god effekt på mental ohälsa. Studien hade bara tolv deltagare eftersom man var mer intresserad av att undersöka huruvida SMS kan fungera som ett bra stöd i gruppbehandling. Deltagarna rekryterades via primärvården där de deltog i en gruppbehandling som heter Healthy management of reality. Behandlingen kompletterades alltså sedan med dagliga SMS. Personligen tycker jag att det är toppen att man valt att fokusera på en sådan enkel och tillgänglig teknik som SMS. Idag kan man nog förutsätta att de flesta vuxna använder sig av SMS, oavsett socioekonomisk bakgrund, något man absolut inte kan säga om smartphones (även om den utvecklingen går fort framåt). Författarna till artikeln menar

40 40 att SMS kan bidra till ökad följsamhet kring hemuppgifter då de hjälper patienten att ta med sig behandlingen ut i vardagen. Vi har tidigare skrivit om hur vanligt det är med problem kring just hemuppgifter. Över 50 procent av tillfrågade psykologer uppger att de har problem med att få sina patienter att göra sina hemuppgifter. Samtidigt är det väletablerat att hemuppgifter ger bättre behandlingar. En färsk meta-analys visar till exempel på en mellanstor effektstorlek (d=.36) för behandlingar som innehåller hemuppgifter. De tolv deltagarna fick mellan två till tre meddelande per dag. Forskarna bad deltagarna att svara på dessa SMS så snart de hade möjlighet till det. En typ av meddelande bad dem att uppskatta hur de mådde på en skala från Dessa SMS kom slumpvis under dagen. I slutet av dagen fick de sedan en fråga som knöt an till behandlingen, till exempel:»» hur många positiva tankar har du haft idag?»» hur många njutningsfulla aktiviteter har du gjort idag?

41 41»» hur många positiva interaktioner har du gjort idag? Efter avslutad behandling uppgav nio av tio deltagare att meddelandena hade hjälp dem att känna sig närmare behandlingsgruppen och deras terapeut. Åtta deltagare uppgav också att meddelandena bidrog till att de deltog i fler sessioner. Vad gäller mängden meddelanden så önskade 40 procent av deltagarna att det hade fått fler meddelanden medan 60 procent var nöjda med att få 2-3 meddelanden om dagen. En uppenbar begränsning var det låga deltagarantalet, men studien var heller ingen utfallsstudie utan en så kallad usability-feasibility-studie. De hade heller ingen kontrollgrupp att jämföra eventuella behandlingsutfall med, vilket bör vara något för framtida forskning? Trots sådana brister så är detta ändå viktig forskning. Dels för att det är bra att testa enklare och mer tillgänglig teknik. Men också för att de valde att testa den på låginkomsttagare. Verkligheten är ju tyvärr så att det alltid kommer att finnas de som inte har råd med den senaste tekniken. Det glädjer mig därför att se att en del forskare inte blir

42 42 förblindade av cool teknik utan fokuserar på att hitta behandlingar som fyller en funktion för fler än bara teknikhungriga så kallade early adopters. Referens Aguilera, A., & Muñoz, R. F. (2011). Text messaging as an adjunct to CBT in low-income populations: A usability and feasibility pilot study. Professional Psychology: Research and Practice, 42(6),

43 EFTERORD Hoppas att du har uppskattat våra texter om digital terapi. Som du ser så finns det forskning som pekar på att digitala komplement kan förbättra flera typer av behandlingar. Samtidigt så är det tydligt att fältet är i sin linda, vilket inte minst märks på de ganska små deltagarantalen i studierna. Du som arbetar med kognitiv beteendeterapi och tycker att digital terapi verkar spännande får gärna besöka vår sajt Livvy.com. Här kan du själv börja använda vår KBTapp som just är ett digitalt komplement till vanlig KBTbehandling (face-to-face). På sajten skriver vi också mer om fältet digital terapi. Gillade du det du läste i det här häftet kommer du även att gilla det vi skriver på sajten. Tack för att du laddade hem vår e-bok. Sprid den gärna till vänner och kollegor! Niklas Laninge & Team Livvy Tusen tack! Niklas

44 Tack! Är du intresserad av att arbeta med digital terapi eller vill du veta mer om fältet kan du nå oss på