STRÖMSTADS ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 STRÖMSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2007 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande Organisationsöversikt Fakta om Strömstad Välfärdsbokslut Omvärldsanalys Kommunala jämförelser FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten under året Avstämning kommunfullmäktiges mål Koncernöversikt och analys Kommunen - ekonomisk översikt och analys Personalredovisning NÄMNDER Kommunstyrelsen Omsorgsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Teknisk nämnd Miljö- och byggnämnd BOKSLUT Resultaträkning - Kassaflödesanalys Balansräkning Notförteckning Redovisningsmodell och Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaring Tio års översikt -kommunen Revisionsberättelse Foto: Samtliga bilder är tagna av Irene Andersson, Strömstad - Koster Årsredovisning Innehållsförteckning sida 1

4 sida 2

5 RONNIE BRORSSON - KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE (S) Ekonomi Vi har fortsatt en hög tillväxt och gör ett resultat på ca: 8 milj. men kostnaderna ökar i högre takt än intäkterna vilket är mycket oroande och otillfredsställande. Så kan det givetvis inte fortsätta. Kommunen borde kunna klara sin ekonomi på enbart skattepengar men dit har vår kommun en väg att vandra. Möjligheter att förbättra ekonomin finns och det är ett arbete som både tjänstemän och politiker har ett gemensamt ansvar för. Vi pratar ofta om en hållbar utveckling och i det begreppet ryms också den ekonomiska utvecklingen. Vår kommuns ekonomiska utveckling är i dagsläget ej hållbar. Skulderna i lokalbolaget är höga vilket genererar höga kapitalkostnader, investeringsnivåerna bör diskuteras. Detta innebär att pengarna i alltför hög utsträckning får tas från driften och det är ej acceptabelt. Att amortera på skulden kanske vissa anser vara ett gammaldags tänkesätt men jag är helt övertygad om att det bl.a. är det kommunen måste göra i större utsträckning. Verksamhet Att Strömstad har tillväxt är positivt. Det innebär samtidigt att stora krav ställs på kommunens ekonomi och verksamheter. De förväntningar man har avgör också om man är blir nöjd eller inte. Ouppfyllda förväntningar uttrycks ofta i besvikelse. Vilka förväntningar är realistiska att ha på vår kommun? Flera av de uppsatta målen har uppfyllts under året samtidigt som andra mål återstår att klara av. Många verksamheter fungerar utmärkt men givetvis finns det alltid saker som kan förbättras. Organsation Arbetet med Verksamhetsutveckling i Strömstad (VUS) fortgår. Flera av de uppsatta målen har uppfyllts under året samtidigt som andra mål återstår att klara av. Målformuleringarna bör ytterligare konkretiseras och en ambitionsnivå bör kunna uttryckas. Mål som uppnåtts bör kunna tas bort och ersättas med andra mål. Omvärld 2007 minskade Strömstads befolkning med 11 personer. Det är sämre än förväntat då vi alla räknade med en ökning. Bostadsfrågan är som bekant en anledning men det är också fler som avlidit under 2007 än tidigare år. Fortsatt arbete med bostadsfrågorna är självklart högsta prioritet. Under 2008 ökar bostadsbyggandet. Befolkningsutvecklingen för 2008 ser lovande ut och vi har ökat med ca: 40 personer fram till 1 april En fortsatt stor extern investeringsvilja finns i vår kommun och även om trycket på miljö & byggförvaltningen är hårt så är det ändå angenäma problem. Arbetena med att färdigställa E6:an och Bohusbanan blir förmodligen framflyttade ett år p.g.a. överklaganden vilket är mycket tråkigt. Inledning - Bokslutskommentar av Ronnie Brorsson sida 3

6 Sammanfattning Reflektioner har gjorts under året och en fråga jag ofta ställer till mig själv och till andra är: Kan vi göra annorlunda? Svaret är ofta: Vi har pratat om det tidigare men det har aldrig blivit av. Att ha kostnader som svarar mot kommunens förmåga såväl nu som i framtiden är av stor vikt. Både omsorgen och barn & utbildning är kärnverksamheter och skall värnas. Att leva upp till ökade förväntningar hela tiden är svårt och kanske ej heller möjligt alltid. En god balans mellan investeringar och driftkostnader är av största vikt just för att trygga kärnverksamheten. Ambitionen är att öka antalet invånare. Målet på invånare år 2015 kvarstår. Orealistiskt säger en del, inte alls säger jag. En svår uppgift men också en underbar utmaning och faktiskt ett alldeles förträffligt konkret och bra mål. Tack till politiker och tjänstemän för året som gått och med hopp om ett bra Ronnie Brorsson sida 4 Inledning - Bokslutskommentar av Ronnie Brorsson

7 ORGANISATIONSÖVERSIKT Politisk organisation Kommunfullmäktige 39 ledamöter Överförmyndare Kommunledningskontor ARBETS- UTSKOTT Kommunstyrelse 11 ledamöter Valnämnd Kommunrevision TEKNISK NÄMND 5 ledamöter MILJÖ- OCH BYGGNÄMND 9 ledamöter BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND 9 ledamöter OMSORGSNÄMND 9 ledamöter Förvaltningsorganisation KOMMUNCHEF Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Teknisk förvaltning Miljö- och byggförvaltning Barn- och utbildningsförvaltning Omsorgsförvaltning Kommunägda bolag Strömstadsbyggen AB AB Strömstadslokaler AB Strömstads Badanstalt Inledning - Organisationsöversikt sida 5

8 KORTA FAKTA OM STRÖMSTAD Antal invånare 31/12 Mandatfördelning Strömstadspartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Moderaterna Folkpartiet Vänsterpartiet Kristdemokraterna Totalt Skattesats Kommunen 21,99 21,99 21,99 21,99 Regionen 10,25 10,45 10,45 10,45 Kyrkan Strömstad kyrkoavgift 1,10 1,03 1,138 1,138 begr.avgift 0,33 0,40 0,432 0,432 Skee - Tjärnö kyrkoavgift 0,98 1,03 1,138 1,138 begr.avgift 0,45 0,45 0,432 0,432 Idefjorden kyrkoavgift 1,05 1,05 1,138 1,138 begr.avgift 0,68 0,68 0,432 0,432 Totalt skatteuttag: 32,84-32,57-32,87-32,87-33,97 34,17 34,01 34,01 Nettokostnadsfördelning 2007 Miljö- och byggnämnd 4,0 % Omsorgsnämnden 33 % Barn- och utbildningsnämnd 52 % Teknisk nämnd 0,0 % Kommunstyrelsen 11 % Externa intäkter, fördelning 2007 Externa kostnader, fördelning 2007 Finansiella intäkter 0,6 % Taxor och avgifter 15,3 % Exploateringsintäkter 0,6 % Bidrag Av- och nedskrivningar 2,8 3,8 % % Lokalhyror 8,8 % Exploateringskostnader 0,5 % Kommunal utjämning 16,5 % Övriga kostnader 22,7 % Övriga intäkter 6,8 % Statsbidrag 4,1 % Kommunalskatt 56,1 % Löner och sociala avgifter 57,3 % Finansiella kostnader 0,1 % Pensionskostnader 4,0 % sida 6 Inledning - Fakta om Strömstad

9 VÄLFÄRDSREDOVISNING Välfärden utvecklas i en positiv riktning. Men det finns tema som ökad delaktighet och grupper som barn och unga vuxna som behöver fortsatt prioritering och stöd för att nå målet om en hållbar tillväxt i Strömstad. Nationellt folkhälsomål. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Årets välfärdsbokslut relateras till de övergripande målen för Strömstads kommun. De fyra övergripande målen är: Ökat medborgarengagemang Förbättrad folkhälsa Effektiv ekonomisk o ekologisk hushållning Offensivt samhällsbyggande Målen baseras på tre dimensioner Den sociala dimensionen - innefattar aspekter rörande hälsa, arbetsförhållande, sociala förhållande och att människor känner trygghet och delaktighet. Den ekonomiska dimensionen - ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt Den miljömässiga dimensionen - yttre förhållanden som påverkar allt liv, omfattar luft, vatten, mark, naturresurser Visionen är att Strömstad har en balanserad och långsiktigt hållbar utveckling, där livskvalitet, miljö- och kulturvärden stärks ( och att vi är invånare år 2015). Den sociala dimensionen Den sociala dimensionen har delats in i fem olika teman som kopplas till de övergripande målen för Strömstads kommun. Tema: Delaktighet och inflytande Mål: Ökat medborgarengagemang Att vara delaktig och att kunna påverka har starka samband med både hälsoutveckling och tillväxt. Detta förutsätter att invånarna har både fysiska och mentala möjligheter att delta i samhällsutvecklingen. Ett relativt enkelt sätt mäta delaktighet och inflytande är med statistik som berör deltagande i allmänna val. Under år 2007 genomfördes inte några allmänna val. Delaktighet kan också mätas med kulturell aktivitet, t ex hur man använder biblioteket. Antalet besökare på huvudbiblioteket i Strömstad minskar. Men besökarna lånar fler böcker per person, jämfört med för några år sedan. Antalet barnbokslån per 0-14 åring är högt jämfört med de andra kommunerna i norra Bohuslän, trots att Strömstad har färre antal böcker per barn (enligt statistik från Kulturrådet). Andelen hushåll som komposterar kan vara ett annat sätt att beskriva Strömstadsbornas miljömedvetenhet och känsla av delaktighet. Andelen är konstant sedan flera år. Under året har ett antal medborgardialoger genomförts kring boendeplanen och andra planförslag i kommunen. Delaktighet och medborgardialog står högt på agendan i Strömstads kommun, men hur systematiserar och utvärderar vi dessa möten? Inledning - Välfärdsredovisning sida 7

10 procent Tema: Egen försörjning Mål: Effektiv ekonomisk och ekologisk hushållning Att kunna försörja sig själv är en grundläggande förutsättning i ett välfärdssamhälle. Det finns starka kopplingar mellan möjligheter till försörjning och egen hälsa. Egen försörjning ger både ekonomisk- och social trygghet, man befinner sig ett socialt sammanhang. En positiv trend i Strömstad är att antalet hushåll med försörjningsstöd minskar kraftigt. Antalet har halverats från 224 hushåll år 2002, till 112 hushåll år Drygt två procent av barnen lever i familjer med försörjningsstöd (cirka 40 barn). En jämförelsevis mycket låg siffra. Många unga vuxna (under 25 år) är ute i arbetslivet. Förvärvsfrekvensen är hög och andelen arbetssökande är låg bland unga vuxna. Endast ett fåtal får kommunalt försörjningsstöd. Under år 2007 fick 25 personer i åldern år kommunalt försörjningsstöd, vilket motsvarar 4-5% av totalantalet i åldersgruppen Arbetslösa eller i program ,8 4,6 5,4 3, ,4 6,5 5,6 3,8 7,1 7,1 7,9 5,3 3,2 8,4 9,2 9,2 7,1 5,2 Strömstad Riket Strömstad år Riket år Tema: Livslångt lärande, hälsosamma levnads vanor Mål: Förbättrad folkhälsa, livslångt lärande Ett livslångt lärande påverkar hälsan positivt i alla kulturer. Lusten för lärande grundläggs i barndomen. Utbildningsnivå påverkar både individens möjligheter för egna val av livsstil, arbetsliv samt ger goda förutsättningar för en känsla av sammanhang och ökad delaktighet. För att utbildningen skall ha en positiv betydelse för folkhälsoutvecklingen i Strömstad, behövs olika utbildningsmöjligheter under hela arbetslivet, hela livet. Andelen elever med godkänt i kärnämnen i årskurs 9 låg över rikssnittet, läsåret 2006/2007, (93% i Strömstad jämfört med 89% i riket). Det är framförallt i naturvetenskapliga ämne som eleverna inte når upp till de nationella målen. Norra Bohuslän har regionens lägsta studiedeltagande under arbetstid (enligt Västra Götalands regionen/ folkhälsoenheten). Goda kommunikationer /tillgänglighet till olika utbildningsenheter är också faktorer som påverkar förutsättningar för den bofasta befolkningen att studera. Övergång till högskola för unga Strömstadsbor under 26 år är låg. Strömstad ligger fortfarande bland de fem sämsta kommunerna i riket, enligt Högskoleverket. Hälsosamma levnadsvanor Barn och ungas levnadsvanor. Tandhälsan och fysisk aktivitet mätt med att klara målet för idrott och hälsa ämnet, i skolår 9, förbättrades år Men fortfarande är kroppsvikten i förhållande till längden hög hos många elever. Drygt sju av tio tioåringar har en vikt inom normalvärdena. Tobakskonsumtionen är lägre bland unga i Strömstad jämfört med riket. Alkohol och narkotikakonsumtionen ligger på riksnivå. Därmed EJ sagt att det är bra. Självskattad hälsa Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal har tillsammans med Folkhälsoinstitutet genomfört en utökad hälsoenkät till åringar, Hälsa på lika villkor. I den svarade 67 % av Strömstadsborna att de upplever sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Annat Strömstadsborna uppgav vara att: få snusar, fler kvinnor röker än genomsnitt, fler män uppgav att de överviktiga/feta, fler kvinnor har en sämre tandhälsa och fler kvinnor har riskabla alkoholvanor i Strömstad jämfört med andra kommuner i Fyrbodalsområdet. Äldre En klar majoriteten av deltagarna i Åldras väl projektet ( hembesök till 80 åringar i eget boende) upplever att de ha en god eller mycket god hälsa. Tema: En god, trygg och tillgänglig miljö Mål: Offensivt samhällsbyggande Alla i Strömstad skall känna trygghet och ha en god tillgänglighet till samhället. Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa, samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Ohälsotalet, Alla åldrar Strömstad 41,4 50,5 31,2 Riket ,1 45,9 30, år Strömstad 17,9 18,5 17,4 Riket 12,3 Sammanfattning: Den sociala dimensionen utvecklas i en positiv riktning. Men det finns tema som ökad delaktighet och grupper som barn och unga vuxna som behöver fortsatt prioritering och stöd för att nå målet om en hållbar tillväxt i Strömstad. sida 8 Inledning - Välfärdsredovisning

11 OMVÄRLDSANALYS Försvagad konjunktur globalt men fortsatt stark utveckling lokalt Världsekonomin utvecklas nu svagare än de senaste åren. Konjunkturnedgången i USA smittar av sig på andra länder, främst inom OECD. Även Sverige påverkas, men de offentliga finanserna är starka och det finns utrymme för en mer expansiv finanspolitik som ska kunna motverka en alltför stor nedgång. Det samlade kommunresultatet 2007 var bra, men sämre än i fjol. Förutsättningarna är tillräckligt goda för att klara välfärden på medellång sikt och utmaningarna ligger snarare i omprioritering och anpassning. På längre sikt ser det sämre ut, då de demografiska behoven ökar mer än resursutvecklingen. En bred politisk prioriteringsdiskussion måste till för att god ekonomisk hushållning ska bibehållas i kommunsektorn. I Strömstad präglas samhällsutvecklingen av ett fortsatt högt tryck. Att befolkningen minskat under året ska inte ses som ett tecken på ett minskat inflyttningstryck, det är snarare tvärtom. Bostadsbristen är stor ännu, för att kommunfullmäktiges mål på invånare år 2015 ska uppnås måste bostadsbyggandet komma igång. Arbetsmarknaden är god och sträcker sig långt utanför kommunens gränser. Färdigställandet av E6:an kommer med stor sannolikhet att leda till ytterligare regionförstoring. Något försvagad global tillväxt i finanskrisens spår Efter fyra år i rad med en global BNP på ca 5 procent förväntas den globala tillväxten växla ner till 4 procent 2008 och Många ekonomier i OECD-området upplever en konjunktursvacka till följd av krisen på de finansiella marknaderna samt höga energi- och livsmedelspriser. I USA bidrar fallande huspriser och minskad riskbenägenhet hos bankerna till att dra ner tillväxten även år Den starka tillväxten i många tillväxtekonomier innebär dock att inbromsningen av den globala tillväxten de kommande två åren blir måttlig. Det finns en risk för att nedgången i USA blir djupare och mer långvarig än vad som hittills förutspåtts, vilket skulle ge negativa effekter på den globala tillväxten inklusive den svenska. Tabell 1. BNP- utveckling i valda länder åren Euroområdet 2,9 2,6 1,8 1,9 Sverige 4,1 2,6 2,5 2,6 USA 2,9 2,2 1,3 2,0 Kina 10,8 11,4 10,3 9,8 Världen 5,1 4,8 4,0 4,0 Källa: Konjukturinstitutet, Konjunkturläget Mars 2008 En mer expansiv ekonomisk politik att vänta i Sverige Konjunkturnedgången i svensk ekonomi fortsätter 2008 till följd av finansoron, avtagande global tillväxt, 1 svagare exportefterfrågan och försiktiga hushåll. KI bedömer att den finansiella turbulensen minskar framöver, vilket kommer att sätta fart på konsumtionstillväxten igen. Därutöver är en mer expansiv ekonomisk politik att vänta, vilket kommer att motverka fortsatt konjunkturnedgång Sysselsättningsutvecklingen bromsar in snabbare än väntat och sysselsättningen ökar med ca personer per år 2008 och skapas jobben inom den kommunala sektorn till följd av en förväntad expansiv finanspolitik. Arbetslösheten föll i slutet av 2007 till 5,9 procent och stabiliseras 2008 och 2009 på denna nivå, strax under KI's bedömning av jämviktsarbetslöshetsnivån. Lönerna i näringslivet ökar med 4,4 procent per år 2008 och Inflationsförväntningarna ligger en bit över 2 procent för närvarande. Reporäntan ligger kvar på nuvarande nivå över sommaren, därefter blir penningpolitiken något mer expansiv och räntan sänks i två steg ner till 3,75 under andra halvåret KPIX-inflationen blir 2,2 procent i år, sjunker till 2 procent 2009 och knappt 2 procent De offentliga finanserna är starka och det finns utrymme för en mer expansiv finanspolitik utan att äventyra överskottsmålet på 1 procent över en konjunkturcykel. Det kan röra sig om 30 miljarder kronor (mdkr) under 2009, varav 14 mdkr i skattesänkningar och 16 mdkr i utgiftsökningar. Merparten av utgiftsökningarna, 12 mdkr, förväntas gå till offentlig konsumtion och offentliga investeringar. Effekten väntas bli ca 0,5 procentenheter högre BNP än med hittills beslutad finanspolitik, enligt Konjunkturinstitutets bedömning. Kommunernas ekonomi Resultat 2007 Kommunsektorns samlade preliminära resultat före extraordinära poster uppgick till 9,5 mdkr, en försämring 2 med 3,8 mdkr jämfört med Summan av skatter, generella statsbidrag och utjämning ökade med 17,5 mdkr, eller 5 procent. 1 Konjunkturinstitutet, Konjukturläget Mars SCB Kommunernas bokslut 2007, Mars 2008 Inledning - Omvärldsanalys sida 9

12 Av ökningen avser 4,2 mdkr justeringar samt slutavräkning av den preliminära kommunalskatten. Verksamhetens nettokostnader ökade med 19,2 mdkr, eller 6 procent. Av ökningen avser 4,8 mdkr avsättning till pensioner. Skatteunderlaget ökade med 3,8 procent, jämfört med 3,1 procent föregående år. Den genomsnittliga skattesatsen var 20,78 procent, en minskning med 0,05 procentenheter. Soliditeten enligt balansräkningen blev oförändrad 53 procent. Pensionsförpliktelser utanför balansräkningen ökade med ca 15 procent. Flera kommuner gjorde ett bättre resultat år Andelen kommuner som redovisar ett resultat på över 500 kronor/invånare har minskat från 85 procent 2006 till ca två tredjedelar Av kommunerna visar 90 procent överskott före extraordinära poster jämfört med 97 procent Fyra procent av kommunerna visar underskott på mer än 500 kronor/invånare, det gjorde inte en enda kommun ifjol.förutsättningarna framöver Förutsättningarna framöver Medellång sikt Skatteunderlaget förväntas öka med ca 5 procent per år i genomsnitt under perioden enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Högre i början av perioden och successivt avtagande till en mer normal nivå. Under 2007 bidrog den starka sysselsättningstillväxten till ungefär halva ökningen, från 2008 bidrar timlöneökningar och sociala ersättningar till största delen och från 2009 är antalet arbetade timmar i stort sett oförändrat. Tabell 2. Skatteunderlagets tillväxt samt bidrag från olika komponenter, åren , procentuell förändring Timlön, hela ekonomin 2,7 3,9 3,5 3,4 3,3 Sysselsättning 2,4 1,0 0,1-0,1-0,2 Sociala ersättningar -0,3 0,8 1,5 1,3 1,3 Övriga inkomster 0,4 0,3 0,2 0,2 0,2 Avdrag 0,1 0,0-0,3-0,2-0,2 Summa 5,4 6,1 5,1 4,6 4,3 S:a exkl regelförändr 5,2 5,9 5,1 4,6 4,3 Regelförändringar 0,2 0,2 Medelskattesats 20,78 20,72 20,72 20,72 20,72 Källa: SKL, Cirkulär 08:19, prognos februari 2008 De reala resurserna ökar mer i kommuner och landsting om skatteunderlagstillväxten består av ett ökat antal arbetade timmar i högre grad och timlöneökningar i lägre grad. Prognosen pekar dock i motsatt riktning åren framöver så expansionsutrymmet avtar successivt. index Men fram till 2011 är det ännu balans mellan den reala skatteunderlagsutvecklingen och kostnadsvolymutvecklingen, vilka ligger på 1,4 respektive 1,2 procents ökning i snitt under perioden. Befolkningsutvecklingen medför endast en marginell efterfrågeökning fram till Däremot ställer statliga reformer och arbetsmarknadspolitiska åtaganden krav på utökad verksamhet som ökar kostnaderna. Trots en förhållandevis måttlig total behovsökning står många kommuner inför krav på omprioriteringar inom och mellan verksamheterna. Ett exempel är att antalet elever i grundskolan minskar samtidigt som antalet gymnasieelever ökar. Samtidigt växer andelen elever i fristående skolor snabbt. Det innebär sämre förutsättningar att planera skolverksamheten. För de kommuner som väljer att införa det vårdnadsbidrag som regeringen aviserat kommer detta att innebära kostnadsökningar som kräver ytterligare verksamhetsanpassningar Diagram 1. Volymutveckling av skattefinansierad verksamhet till av demografi och reform, år Index 2006=100 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Funktionshindrade Övrigt Källa: SKL, Ekonomirapporten, prognos november 2007 Totalt exkl bidrag I diagrammet framgår hur olika demografins effekter slår på den kommunala verksamheten. Omställningskostnader och effektiviseringsvinster har inte tagits med i kalkylen. Handikappomsorgen växer kraftigt hela perioden, gymnasieskolan växer snabbt de två första åren men minskar markant det sista året. Äldre- och barnomsorg ökar relativt måttligt i volym hela perioden. Den verksamhet som avviker är grundskolan som minskar kraftigt i volym till Att övrigt minskar beror på att plusjobben upphör under Eventuella nya reformer till följd av en mer expansiv finanspolitik från 2009 finns inte med. De bortre åren i kalkylen är beräkningar av vad som händer om utvecklingen följer en bana utan konjunkturvariationer. sida 10 Inledning - Omvärldsanalys

13 Procent Ekonomin befinner sig hela tiden i en balanserad utveckling. Sammanfattningsvis utgår kalkylen från följande: skatteintäkterna ökar med knappt 5 procent per år de generella statsbidragen är nominellt oförändrade alternativt räknas upp med skatteunderlaget fastighetsavgiften räknas upp enligtbudgetpropositionen och periodiseras verksamhetsvolymen ökar knappt 1 procent per år. Hittills under 2000-talet har den kommunala verksamhetsvolymen ökat mer än vad som motiveras av demografi och reformer. SKL räknar med att det kommer att bli så även under åren framöver. Lång sikt Fram till 2020 ser förutsättningarna sämre ut än på medellång sikt. Vad gäller resursutvecklingen så ökar det reala utrymmet en halv procent per år utifrån vissa antagna förutsättningar, exempelvis att de generella statsbidragen växer i takt med skatteunderlaget. Men, från 2014 ökar de demografiskt betingade behoven med upp till en procent per år, med oförändrad servicenivå och standard, dvs nästan dubbelt så mycket som resurserna. Diagram 2. Demografiskt betingad behovsförändring. Årlig procentuell förändring 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Demografiskt betingad behovsförändring 0, Källa: SKL, Ekonomirapporten, prognos november 2007 Förväntningar på standardförbättringar ökar gapet mellan resurser och behov ytterligare. Förväntade resurstillskott täcker vare sig volymökningarna eller en fortsatt kvalitativ vidareutveckling av verksamheten. Förväntningar och krav på sektorn ökar med ökad allmän ekonomisk standard. Det är hög tid att ta fram en långsiktig strategi för välfärdens omfattning och finansiering. En bred politisk prioriteringsdiskussion behövs. Samhällsutvecklingen i Strömstad Möjligheten att skapa en långsiktigt hållbar utveckling i Strömstad är beroende av ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. En stabil befolkningstillväxt ger förutsättningar för att utveckla välfärden och minska hälsoklyftorna i samhället. Ökad samverkan mellan kommuner och andra aktörer skapar bättre förutsättningar för en god välfärdsutveckling även i ett längre tidsperspektiv. De flesta faktorer som bestämmer utvecklingen är påverkbara och påverkas både av politiska beslut och av den enskilda människans val. Befolkningsförändring Befolkningens sammansättning förändras varje år genom att människor föds och dör och genom att människor flyttar in och ut ur kommunen. Förenklat kan man säga att befolkningsförändringar styrs av födelsenettot (födda-döda) och flyttningsnettot (inflyttade-utflyttade). Under år 2007 minskade befolkningen i Strömstads kommun med 11 personer. Vid årets slut uppgick befolkningen till personer. Det årliga dödstalet är relativt stabilt medan födelsetalet varierar mer från år till år. Under 2007 föddes 111 barn, något fler än de senaste åren. Antalet döda är vanligtvis fler än antalet födda. Det gör att ett positivt flyttningsnetto är avgörande för befolkningen ska öka. År 2007 uppgick födelsenettot till -39 personer. Tack vare ett positivt flyttningsnetto 31 personer minskade inte folkmängden med mer än 11 personer Flyttströmmar Diagram 3. Flyttningsnetto gentemot VG-regionen, riket och utlandet Flyttnetto VG-regionen Flyttnetto riket Flyttnetto utland De senaste fem åren är det fler som flyttat in från utlandet än som har flyttat ut till utlandet. En stor del av det totala flyttningsnettot från utlandet kommer från Norge. Efter en tillbakagång 2005 ökade nettoinflyttningen från utlandet igen under 2006 men har under 2007 minskat igen. Inledning - Omvärldsanalys sida 11

14 Flyttningsnettot från Västra Götaland och övriga Sverige varierar mer och har under större delen av talet varit negativt eller endast svagt positivt. Under 2004 och 2005 bröts denna trend då en tydlig nettoinflyttning från riket och VG-regionen uppstod. Under 2006 vände det och flyttningsnettot gentemot VGregionen och riket landade båda på nära noll. Under 2007 har flyttningsnettot från VG-regionen varit svagt positivt medan det har skett en nettoutflyttning till resten av Sverige. De senaste sju årens flyttningsnetton tycks samvariera med tillkomsten av nya bostäder i kommunen. Preliminära siffror för 2007 visar att bostadsbyggandet uppgick till endast 12 nya bostäder. Flyttningsnettots utveckling de kommande åren beror i hög grad på om bostadsbyggandet kommer igång och de flyttkedjor det genererar. Genom att dela upp det totala flyttningsnettot i olika åldersgrupper är det möjligt att se hur det påverkar befolkningens sammansättning ur ett åldersperspektiv. En stor del av flyttningsnettot genereras från utlandet. En uppdelning av flyttningsnettot upp på inrikes och utrikes flyttningsnetto ger en mer nyanserad bild av flyttströmmarna i olika åldersgrupper. Diagram 4. Flyttningsnetto år 2007 efter ålder samt riktning inrikes resp. utlandet Totalt Inrikes Utlandet w De största flyttunderskotten återfinns i åldersgrupperna och Detta underskott skapas av flyttningar inrikes medan de utrikes flyttningarna skapar ett litet överskott i dess åldersgrupper. Underskottet i åldersgruppen kan ses som något positivt då det är tänkbart att utflyttning i den åldersgruppen sker för att strömstadsungdomar flyttar för att utbilda sig. En fördelning av flyttningsnettot över årets tolv månader visar att en stor del av utflyttning sker i början av hösten. Samma mönster kan skönjas för år Detta gör det sannolikt att anta att utflyttningen bland ungdomar kan bero på att de flyttar för att studera. Flyttströmmarna i åldersgruppen uppvisar för år 2007 ett trendbrott. Mellan åren 2002 och 2006 har inflyttningsöverskottet i denna åldersgrupp legat stadigt på i genomsnitt 30 personer per år. Flyttnettot fördelat på riktning har under dessa år visat att överskottet kommer ifrån Sverige. I år ser vi dock ett litet flyttunderskott i denna åldersgrupp. I övrigt sker en inflyttning i de yrkesverksamma åldersgrupperna 25-59, inte oväntat med den fortsatt goda situationen på arbetsmarknaden i gränsregionen. Flyttöverskotten i dessa grupper är dock inte så stora som de varit de senaste åren, vilket sannolikt har att göra med att få nya bostäder byggts under året. Under året flyttade 618 personer in till kommunen och 587 personer flyttade ut. Inflyttningen motsvarar det årliga genomsnittet för inflyttning under 2000-talet medan utflyttningen låg lite över det årliga genomsnittet. Av de som flyttade ut från Strömstad hade en tredjedel (189 personer) flyttat in under åren 2006 och Ungefär hälften av utflyttarna (324 personer) flyttade till kommunen under perioden Av de som flyttade in till Strömstad under året hade 21 procent flyttat från Strömstad någon gång under de senaste tjugo åren. Av utflyttarna hade 78 procent flyttat in till Strömstad under de senaste 20 åren. Arbetsmarknaden ur ett kommuninvånarperspektiv Arbetsmarknaden i en kommun beskrivs vanligtvis med statistik över antalet arbetstillfällen i kommunen fördelat på olika näringsgrenar. Detta ger en god bild av de arbetstillfällen som erbjuds i kommunen. Det ger dock inte en fullständig bild av hur arbetsmarknaden ser ut ur den enskilde kommuninvånarens perspektiv. Alla kommuninvånare arbetar inte i den egna kommunen utan arbetspendling 3är vanligt förekommande. En generell tendens i det svenska samhället är att boendet blir allt viktigare för människor och man är därför villig att pendla allt längre för att arbeta. Detta gäller även för Strömstad. De senaste 20 åren har pendelströmmarna fördubblats. Undersökningar visar att smärtgränsen för arbetspendling går någonstans vid 45 minuter. På den tiden kan man ta sig långt bortom kommunens gränser nästan ända till Moss, Dals-Ed eller Uddevalla. I takt med E6:an färdigställs kommer man allt längre. Drygt av Strömstads kommuninvånare bor och arbetar i kommunen medan av kommuninvånarna pendlar ut ur kommunen. Av dessa pendlar 575 till andra svenska kommuner, cirka 400 av dem arbetar i Tanum. Resterande 525 personer pendlar över gränsen in i Östfold. Av dessa 525 personer arbetar 130 personer i Halden, cirka 100 i Fredrikstad och 100 i Sarpsborg. 3 Arbetspendling uppstår när den förvärvsarbetande har sin huvudsakliga arbetsplats i en annan kommun än den där den förvärvsarbetande är folkbokförd. sida 12 Inledning - Omvärldsanalys

15 Det innebär att 20 procent av kommunens arbetskraft arbetar utanför kommunens gränser. Ungefär personer från andra kommuner pendlar in till Strömstads kommun för att arbeta. Någon statistik över vilka näringsgrenar utpendlarna arbetar inom finns inte men det är sannolikt att anta att många av pendlarna är verksamma inom yrken som där det inte finns ett stort utbud av arbetstillfällen inom kommunens gränser. Näringslivsutveckling I kommunens näringslivsstrategi identifieras fyra branscher; besöksnäring/handel, fiske och areell näring, industri/hantverk samt service och tjänster. Under året har Strömstad utmärkt sig inom alla branscher utom areell näring. Kommunen blev utsedd till Årets turistkommun. Kriterierna för utmärkelsen vittnar om en positiv tillväxt i näringslivet. Kommunen ligger högst i landet i detaljhandelindex, med en gränshandel som fortsatt ökar trots hårdare konkurrens från nya köpcenter i bl.a. gränstrakterna. Kommunen toppar med antalet båtnätter, trots en dålig sommar fortsätter antalet fritidsbåtar öka. Antalet övernattningar på campingplatser och andelen utländska gästnätter placerar Strömstad på en andraplats i landet, omsättningen inom restaurangnäringen på en tredje och hotellens omsättning på en sjätteplats. Sedan 1991 har den svenska turismen fördubblats. De utländska besökarna stod för 11 miljoner övernattningar, en ökning med 2,3 procent från Intäkterna för övernattning på hotell ökade med 10 procent. Besöksnäringen är en näringslivsgren under fortsatt stark utveckling. Beslutet om nedsättningen av socialavgifter för delar av tjänstesektorn träder i kraft 1 juli vilket bör vara positivt för många företag i Strömstad. I rapporten om Regionernas tillstånd 2007, från institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, framgår att det är storstadsregionerna som har den största befolkningsoch ekonomiska tillväxten. Storstäderna står för 50 procent av landets lönesumma, prognosen är att de tre storstädernas andel av befolkningen och produktionen fortsatt kommer att öka framtill I samma rapport nämns Strömstad som ett undantag utanför storstadsregionerna med den bästa ekonomiska tillväxten under decenniet. Ett faktum som hänger samman med kommunens närhet och samhörighet till Östfoldsregionen. I Sveriges byggindustriers lista över byggnation i landet hamnar Strömstad på sjätteplats bland landets 290 kommuner med kr per invånare i bygginvesteringar, att jämföra med Stenungsund som toppar med kr per invånare. Bygginvesteringarna i övriga kommuner i norra Bohuslän ligger långt under Strömstad. Antalet nyregistrerade företag i Strömstad ökade från 91 (2006) till 106 (2007). 4 Nya verksamhetsområden planeras på Bastekärr vilket medför tillgång till mycket strategisk mark intill E6:an. Handelsområdet på Nordby utvecklas ytterligare och har kompletterats med en egen färjelinje till Norge. Gränspendeln mellan Strömstad och Oslo är viktig för arbetspendlingen. Att den dessutom går till Rygge flygplats är stor fördel för såväl företagare som privatpersoner. Samförvaltningsinitiativet, hållbart kustnära fiske, har fått allt mer nationell uppmärksamhet. Projektet kommer att förlängas och målet är att området blir ett permanent fiskeområde med lokal förvaltning och blir ett viktigt inslag i Kosterhavets nationalpark. Skandinaviens första marina nationalpark kan rätt förvaltat bli kommunens största näringslivsprojekt då det ligger rätt i tiden med ökad efterfrågan på eko- och upplevelseturism och detta även året runt, inte minst kopplat till den växande andelen konferensgäster som besöker Strömstad. Tjärnö marinbiologiska forskningsstation är en stor resurs i kommunen. Projektet Tjärnö innovationscenter, TIS, har upphört och kommer att ersättas med Mare Novum, ett projekt med fokus på utvecklig av marin forskning samt koppling till näringslivet genom kommersialisering av forskningen. Biotech och Ostrea är exempel på företag som produktutvecklat bl.a. marin forskning. Inom detta område finns stora utvecklingspotentialer som förhoppningsvis det lokala näringslivet och utbildningssektorn utnyttjar. Den goda arbetsmarknad som råder i kommunen med endast 2 procents arbetslöshet skapar arbetskraftsbrist och rekryteringsproblem. Viktiga faktorer för näringslivet är att det finns bostäder, barnomsorg, bra skola och en utbildningssektor som anpassar utbildningen efter arbetsmarknadens behov. Bättre samspel mellan näringslivet, kommunen och högskola skapar fortsatt tillväxt och ett arbetskraftsutbud som anpassas till närliggande arbetsmarknad vilket inkluderar Norge. Den norska arbetsmarknaden bör uppmärksammas mer då det är en naturlig del av vårt arbetsmarknadsområde. Med beaktande av detta är Strömstads näringsliv inte så ensidigt som det i vissa sammanhang framställs. 4 Källa: Nyföretagarcentrum, Nyföretagarbarometern Jobs and Society Inledning - Omvärldsanalys sida 13

16 Infrastruktur i form av transporter är fortsatt centrala frågor för privat och offentlig sektor. Färdigställandet av E6:an 2010 samt flygplatsen på Rygge, invigning februari 2008, är stora framgångsfaktorer för turist- och konferensstaden Strömstad. Järnvägen är ett viktigt transportmedel även i framtiden då det ur miljösynpunkt är det klart bästa alternativet. X 2000 Stockholm-Strömstad, året runt, hade skapat ytterligare utvecklingspotentialer i kommunen. Även en utveckling till att få över gods till järnväg från väg bör ha goda förutsättningar, inte minst med avseende på klimatfrågan. Strömstad med sitt strategiska läge vid gränsen till Norge samt möjligheterna att utveckla Bohusbanan ger oss förutsättningar till att etablera en kombiterminal, en godsnod, både för trailers men även enhetslaster i containerformat. Kopplingen finns även till hamnen och dess godsströmmar via färjorna. Utblick mot framtiden Denna utblick är en kort sammanfattning av olika omvärldsanalyser/trendspaningar som genomförts med olika grupper: politiker, tjänstemän i kommunen, representanter för näringsliv och turism samt en grupp med kommuninvånare. För att kunna identifiera utmaningar i framtiden är det viktigt att många olika människor får komma till tals i utvecklingsarbetet. En mer utförlig omvärldsanalys kommer att finnas med i årets välfärdsbokslut. Den utbyggda E6:an ger ökad regionförstoring. Bättre kommunikationer, mer pendling och ett större genomflöde. Strömstad kommer närmare andra orter men samtidigt kommer det att gå snabbare att ta sig förbi Strömstad. Strömstad knyts regionmässigt tätare samman med Norge. Fortsatt stor känslighet för politiska beslut i Norge. Samverkan över gränsen blir allt viktigare. Ett fortsatt högt exploateringstryck. Många söker lyckan i Strömstad. Det är viktigt att värna om den attraktiva naturmiljön. Trycket är högt idag men kommer sannolikt att öka ytterligare. Välståndet ökar i Sverige och i Norge. Människor har mer pengar, kan unna sig mer fritid och är beredda att betala för kvalitet. Unikt säljer, fokus på rätt målgrupp är viktigt. Utveckling genom att bevara det unika är en framgångsfaktor. Fortsatt guldläge för entreprenörsanda men med unik småskalighet som ledord istället för stordrift. Det fortsatta trycket inom handel och turism fortsätter att pressa bostadspriserna uppåt. Det blir svårare för unga att etablera sig på bostadsmarknaden, något som på sikt kan ha en segregerande effekt på samhället, enbart välbärgade har råd att äga sitt boende. De höga bostadspriserna och ökande räntor leder till allt högre boendekostnader som tvingar strömstadborna att arbeta allt mer, vilket i sin tur ställer högre krav på barnomsorgen. Barnafödandet ligger i nuläget på en hög nivå, liksom boendekostnaderna. Småbarnsföräldrar kommer inte att ha råd att stanna hemma med sina barn i lika stor utsträckning. Kraven på barnomsorgen ökar, inte bara rörande antalet platser utan även på ett upplägg mer i enlighet med situationen på arbetsmarknad (öppet även på kvällar, nätter och helger). Kraven på andra typer av offentlig service ökar också, allt fler väljer privata/enskilda lösningar för att tillgodose behov. Större andel äldre kommer att påverka resursfördelningen. Ökad samverkan blir ett måste för att klara åtaganden. Ökat våld och gängbildningar bland unga är en nationell trend. Det har dock inte kommit till Strömstad än, samverkan mellan olika aktörer gör att man fångar upp problem innan de eskalerar. Klimatförändringar blir allt påtagligare. Kanske påverkar detta resmönstren, Strömstad får ett mer attraktivt klimat, men det kan också medföra flera andra nackdelar som högre vattenstånd, regnruskiga vintrar Sol, vind och vågkraft ger flera alternativa energikällor. Här finns en möjlighet att ligga i framkant. Miljöteknik är en potentiell ny näringsgren, det är viktigt att jobba medvetet för att utnyttja detta. sida 14 Inledning - Omvärldsanalys

17 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER Styrkor och svagheter framträder vid jämförelser med andra Syftet med kommunala jämförelser är att hitta goda exempel, utbyta erfarenheter, lära av varandra och utveckla verksamheten. Vid jämförelserna framträder såväl styrkor som svagheter hos Strömstads kommun. Till styrkor räknar vi bland annat hög frisknärvaro och låg sjukfrånvaro, en effektiv VA-verksamhet och äldreomsorg samt i viss mån även finansiell styrka mätt i soliditet, även om andra utvecklats bättre finansiellt på senare tid. När det gäller svagheter, eller områden som vi behöver bli bättre på, kan nämnas att kostnaden i barnomsorgen är högst i norra Bohuslän. Att vi inte kan få fram underlag till jämförelsen av fastighetskostnader är också att betrakta som en svaghet. Glädjande är att en tidigare svaghet förbättrats då andelen elever med behörighet till gymnasiet har ökat kraftigt och nu tangerar snittet i norra Bohuslän. Kommunerna i Västsverige Under förbättrades det genomsnittliga resultatet bland kommunerna i Västra Götalands län. Orsakerna är dels skattehöjningar och ökade bidrag från staten men även låga kostnadsökningar. Detta i förening med relativt låga investeringsutgifter gjorde att kommunernas handlingsutrymme förbättrades. Under samma period var den ekonomiska utvecklingen för Strömstad något mindre god än för genomsnittet av länets kommuner och kommunens ekonomiska position försämrades. År har Strömstads samtliga perspektiv försvagats (kort- resp långsiktig handlingsberedskap,, vilket innebär att kommunen finansiellt sett utvecklats svagare än genomsnittet i Västra Götalands län. Men trots det har Strömstads kommun fortfarande en något starkare ställning än genomsnittskommunen i Västra Götaland. Resultat, soliditet, budgetföljsamhet och finansiella nettotillgångar har högre poäng och endast kassalikviditet och skattesats har lägre poäng. Benchmarking i Norra Bohuslän Kommunerna i norra Bohuslän, Tanum, Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Strömstad, bedriver sedan ett antal år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. Befolkning Kommunerna i norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseenden lätta att jämföra med varandra. Lysekil är störst med sina dryga invånare medan Sotenäs är minst med drygt invånare. Strömstad och i viss mån Tanum har haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren medan övriga kommuner har haft en vikande befolkningsutveckling. Under 2007 var befolkningsförändringarna små i alla fem kommunerna, från -11 i Strömstad till + 8 i Munkedal. Diagram 1 Befolkningsutveckling åren De senaste åren har Strömstad redovisat en resultatnivå som ligger i nivå med vad som anses som god ekonomisk hushållning. För att Strömstads långsiktiga finansiella handlingsutrymme ska stärkas ytterligare och ge utrymme för framtida satsningar krävs att kommunen bibehåller en god resultatnivå och kombinerar den med en balanserad investeringsvolym. Genomsnittligt resultat - 3år Kontroll Resultat före extraord. poster Skattefin. av investeringar Långsikt. kapacitet Kort sikt beredskap Skattesats Budgetföljsamhet Kassalikvidation Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Inledning - Kommunala jämförelser Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Finansiella jämförelser Utdebitering Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög utdebitering jämfört med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Strömstad, Sotenäs och Tanum har höjt skatten den senaste femårsperioden. (se nästa sida Diagram 2. Primärkommunal skattesats 2007) sida 15

18 Diagram 2 23,00 22,50 22,00 21,50 21,00 20,50 20,00 19,50 Diagram 3 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Diagram 4 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0 Strömstad Primärkommunal skattesats 2007 Lysekil Munkedal Resultat Alla kommunerna redovisade positiva resultat 2007, liksom de föregående två åren. Sett över tre år har Lysekil haft den bästa resultatutvecklingen medan Strömstad har halkat ner på fjärde plats. Resultatutveckling, miljontals kronor Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Nettokostnadsutveckling, procent Nettokostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs kontroll över nettokostnadsutvecklingen och att inte nettokostnaderna ökar snabbare än intäkterna (skatter och statsbidrag). Alla kommuner hade en högre kostnadsutveckling under 2006 och 2007 än de två föregående åren. Strömstad hade en betydligt högre kostnadsökning än övriga kommuner den senaste treårsperioden. Under 2005 och 2006 var det motiverat av befolkningsökningen och att skatteintäkterna ökade i motsvarande grad. Men det gäller inte för 2007 så kostnadsökningstakten måste anpassas bättre till intäkterna framöver om Strömstad ska behålla en balans i ekonomin. Sotenäs Tanum Länet Riket Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Soliditet inklusive hela pensionsförpliktelsen Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital, medan framförallt Sotenäs har en mycket hög soliditet. Under slutet på 1990-talet försämrades den ekonomiska ställningen i de flesta kommunerna. Goda resultat de senaste åren har förbättrat soliditeten. Förändrat beräkningssätt avseende pensionsskulden har dock inneburit att värdet har ökat kraftigt under 2007, vilket medfört att fyra av fem kommuner redovisar försämrad soliditet under Noteras bör att jämförbarheten haltar på grund av att Strömstads kommuns fastigheter, till skillnad från övrigas, förvaltas i eget bolag. Om kommunens balansräkning justeras med lokalbolagets balansräkning sjunker Strömstads kommuns soliditet med cirka en tredjedel, till drygt 14 procent. Diagram 5 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0-50,0 Soliditet inklusive hela pensionsförpliktelsen Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Barnomsorg Kommungruppen redovisar i stort sätt en likvärdig resursfördelning till de olika barnomsorgsverksamheterna. Inom förskolan motsvarar denna resurs ca 3 tjänster per avdelning. Strömstads kommun har den högsta kostnaden per vistelsetimme inom förskolan och den näst högsta kostnaden per vistelsetimme inom familjedaghemmen. Den främsta orsaken är att Strömstads kommun har högst personaltäthet av samtliga kommuner i kommungruppen inom förskolan och den näst högst personaltätheten inom familjedaghemmen. Eftersom resurstilldelningen i princip är likvärdig mellan kommunerna är skillnaden i kostnader orsakat av det faktum att Strömstads kommun har färre antal vistelsetimmar per avdelning än övriga kommuner. Det genomsnittliga antalet placeringstimmar varierar mycket mellan kommunerna Den genomsnittliga placeringstiden inom förskolan varierar mellan 30,9 i Strömstad och 25,6 timmar per barn i Munkedal. (se nästa sida Tabell 1. Kostnad per vistelsetimme, barnomsorg) sida 16 Inledning - Kommunala jämförelser

19 Tabell 1. Kostnad per vistelsetimme, barnomsorg Förskola Fritidshem Familjedaghem Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Grundskola Bruttokostnad per elev Jämfört med kommungruppen redovisar Strömstads kommun kostnader för 2007 som ungefär ligger på genomsnittet för gruppen. Undervisningsresursen är den enskilt största kostnadsposten inom grundskolan. Strömstads kommun hade 2007 en lärartäthet på 8,5 tjänster per 100 elever vilket var lägst i kommungruppen. Tabell 2. Bruttokostnad per elev i grundskolan Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Gemensam enkät i grundskolan årskurs 9 Under arbetets gång inom benchmarkingsamarbetet har framkommit en önskan att tränga djupare i jämförelsen av våra organisationer och få fram mer bakomliggande orsaker till att våra resultat ser ut som de gör. Därför beslutades att hösten 2006 genomföra en enkät med frågeställningar kring trygghet, trivsel, arbetsro, arbetsmiljö och liknande områden. Under v 40, 2007, genomfördes därför åter en enkät i årskurs 7 9 inom ramen för benchmarkingsamarbetet. Detta är andra året som samma enkät användes. Den har byggt på påståenden som de svarande kunnat ta ställning till från Instämmer inte alls (1) till Instämmer helt (4). 1 är således lägsta möjliga medelvärde medan 4 är det högsta. Eftersom enkäten genomförs i årskurs 9 är det inte samma elevgrupp som följs. Det är därför vanskligt att genomföra resultaten, men man kan se några smärre förändringar mellan åren. Arbetsron bedöms med ett högre värde i Munkedal och Orust medan den får ett lägre i Färgelanda. I Lysekil, Munkedal och Orust bedömer eleverna att de vet vad som krävs av dem med ett högre värde under 2007 än under I Tanum kommun redovisas detta med ett lägre värde. I Munkedal, Orust och Strömstad bedömer årets årskurs 9 att de kan vara med och påverka sitt arbete i högre grad än vad tidigare årskurs 9 gjorde. Det resultat som tydligast kan läsas ut ur enkätresultatet som helhet är att elevernas upplevelse av sin skolgång är mycket lika i de olika kommunerna. Upplevelsen av trygghet i skolan ligger med relativt små avvikelser mitt emellan att till stor del eller helt hålla med om enkätens påstående. Diagram 6. Elever i år 9 - Jag vet vad som krävs av mig för att få ett visst betyg 3,40 3,30 3,20 3,10 3,00 2,90 2,80 2,70 2,60 Diagram 7. 3,50 3,40 3,30 3,20 3,10 3,00 2,90 2,80 2,70 2,60 Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum 4: Instämmer helt 1: Instämmer inte alls Elever i år 9 - Jag trivs i skolan Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum 4: Instämmer helt 1: Instämmer inte alls Gymnasiebehörighet För att vara behörig till gymnasiet krävs betyget Godkänt i ämnena svenska, engelska och matematik. Tabellen nedan visar hur stor del av eleverna som har gymnasiebehörighet. Strömstad kommuns resultat är glädjande då det är det högsta resultatet sedan Samtliga i kommungruppen ligger över riksgenomsnittet och redovisar därför goda resultat. Samtliga kommuner redovisar också ett bättre resultat än året före. Tabell 3. Andel gymnasiebehöriga Strömstad 91,4 86,3 93,0 Lysekil 94,0 92,8 95,6 Munkedal 94,0 88,9 89,7 Sotenäs 94,1 88,9 95,7 Tanum 92,3 90,1 91,9 Inledning - Kommunala jämförelser sida 17

20 Omsorgsverksamhet Äldreomsorg Antalet personer i åldersgruppen 80-W har minskat något jämfört med år 2006 vilket gör att kostnaden slås ut på färre personer. Det som visar sig i ökningen är också tillskott av tjänster inom både ordinärt och särskilt boende som beviljades i budget till år Även den kompensation för uppräkning av semester- och sjukviksfaktorer som beviljades från år 2007 visar sig i ökningen. Trots detta har Strömstad fortfarande den lägsta kostnaden av jämförelsekommunerna. Diagram Diagram Äldreomsorg, nettokostnad/inv 80-W, i tkr. Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Strömstad har högst andel av antalet invånare 80 år och äldre som erhåller kommunal insats i form av Särskild boendeplats, hemtjänst eller hemsjukvård. Strömstad har hittills haft en god balans mellan tillgång och efterfrågan på särskilda boendeplatser. Strömstad har en särskilt hög andel insatser till brukare i Ordinärt boende. Handikappomsorg Nettokostnadsökningen inom LSS/LASS-verksamheten utgörs av ökade insatser för barn och unga med funktionshinder. Endast marginella förändringar har skett i Strömstad under de tre senaste åren när det gäller insatser enligt LSS och dessa små förändringar ger inte utslag i detta underlag. Strömstad har samma andel personer med insatser år 2007 som vid de tidigare jämförelseåren utslaget på invånarantal 0-65 år. 65 personer har under år 2007 haft insats enligt LSS. Många av dessa personer har flera olika insatser. Handikappomsorg, nettokostnad/inv 0-65 år, i kr. Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Individ- och familjeomsorg I Strömstad har kostnaderna för försörjningsstöd minskat under en lång följd av år. En gynnsam arbetsmarknad, bra samverkan med förvaltningens egen Arbetslivsenhet och med andra myndigheter, bidrar till överskottet. En tendens kan dock skönjas att allt fler hushåll står helt utan inkomst. Detta har medfört högre utbetalningar i flera fall även om det totala antalet hushåll som beviljats bidrag har minskat i förhållande till föregående år. År ,8 milj.kr/141 hushåll År 2007: 2,5 milj.kr/112 hushåll Diagram Försörjningsstöd, nettokostnad/invånare Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum VA-verksamhet VA-taxa Samtliga kommuner i jämförelsegruppen har som mål att VA-taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten. Strömstad har full kostnadstäckning. Av kommunerna i norra Bohuslän har Strömstad fortfarande den lägsta VA-taxan Strömstad har vatten av god kvalitet, en rening med hög ambition samt ett väl förvaltat system med god framförhållning vad gäller produktionsanläggningar och ledningsnät. Strömstad har en hög kompetensnivå som bland annat möjliggör att ledningssanering samt viss utbyggnad kan bedrivas i egen regi, vilket visar sig vara kostnadseffektivt. Tabell 4. VA-taxa 2007, årskostnad normalvilla 2007 Strömstad Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum sida 18 Inledning - Kommunala jämförelser