E14/E45. Delen Lockne Optand. Genomfart Brunflo

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG E14/E45. Delen Lockne Optand. Genomfart Brunflo Östersunds kommun, Jämtlands län Vägplan Projektnummer:

2 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Trafikverket Postadress: Nattviksgatan 8, Härnösand E-post: Telefon: Dokumenttitel: E14/E45. Delen Lockne Optand. Genomfart Brunflo Utgivare: Trafikverket Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2015/18313 Projektnummer: Kontaktperson: Ulrika Sundgren, Trafikverket Region Mitt Uppdragsansvarig konsult: Pär-Eric Eriksson, EQC Mitt Miljöansvarig konsult: Sara Nordmark, EQC Karlstad Foton: EQC om inget annat anges

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET Planläggningsprocessen Bakgrund Åtgärdsvalsstudie Ändamål och projektmål Beskrivning av befintlig väganläggning Projektets omfattning Angränsande planering AVGRÄNSNINGAR Avgränsning i tid FÖRUTSÄTTNINGAR Markanvändning Miljöförutsättningar EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE Miljöeffekter FORTSATT ARBETE Planläggning Viktiga frågeställningar KÄLLOR 49 3

4 1. Sammanfattning Bakgrund och ändamål E14 och E45 är nationella stamvägar som ingår i TEN-T nätverket och är av särskild internationell betydelse. E14 utgör tillsammans med järnvägen en del av den mittnordiska transportkorridoren för godstrafik som genererar trafik mellan Trondheim i Norge via Östersund och Sundsvall vidare in i Finland. E45 går från Göteborg i söder till Karesuando i norr och är en viktig förbindelse i inlandet för person-och godstrafik. E14 och E45 går ihop mellan Brunflo och Östersunds tätorter och har en viktig funktion för näringslivets transporter, besöksnäringen samt för pendling. E14/E45 är idag tungt trafikerad och går genom Brunflo tätort. Detta leder till brister och problem i Brunflo i form av miljöstörningar, bristande framkomlighet för alla trafikantslag och bristande trafiksäkerhet. Det övergripande målet med projektet är att bygga ett sammanhängande gång- och cykelstråk mellan Brunflo och Östersund. Detta förväntas öka framkomligheten, tillgängligheten och trafiksäkerheten längs sträckan för samtliga trafikslag. Syftet med vägplanen är att klargöra förutsättningarna för att komplettera befintlig gångoch cykelväg längs E14/E45 i Brunflo och att trafiksäkra befintlig sträckning på E14/E45. Vägplanens samrådsunderlag ska utgöra ett underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas få betydande miljöpåverkan (BMP) eller inte. De åtgärder som studeras i vägplanens samrådsunderlag kommer i första hand att utvärderas mot nedanstående projektmål: Öka säkerheten för oskyddade trafikanter Säkra passage utefter sträckan för de oskyddade trafikanterna Att tillsammans med myndigheter och allmänhet arbeta fram en vägplan som kan vinna laga kraft Arbeta fram kostnadseffektiva lösningar i projekteringen Beskrivning av projektet Trafiksäkerheten längs sträckan är låg då det saknas en sammanhängande gång- och cykelväg och det är hög trafikbelastning längs vägen. Projektet innebär att utreda trafiksäkerhetsåtgärder på E14/E45 i form av en separerad gång- och cykelväg genom Brunflo och hastighetssänkande åtgärder. Samtidigt med detta samrådsunderlag tas även ett samrådsunderlag fram för projektet E14/E45. Delen Lockne-Optand. Förbifart Brunflo där åtgärder studeras för en förbifart av E14/E45 öster om Brunflo. Projekten drivs parallellt med framtagande av varsin vägplan. De två projekten är sammanlänkande och åtgärderna genom Brunflo kan inte komma till stånd om inte förbifarten byggs. 4

5 Effekter och deras tänkbara betydelse Projektet förväntas att skapa positiva effekter med avseende på trafiksäkerhet, tillgänglighet och framkomlighet. Med projektet skapas ett långt sammanhängande cykelstråk, vilket möjliggör för ett miljövänligare alternativ för transport mellan Brunflo och Östersund. Boendemiljön längs nuvarande E14/E45 förväntas förbättras av detta projekt tillsammans med projektet förbifart Brunflo E14/E45. Trafikmängden genom Brunflo kommer att minska vilket leder till mindre buller- samt vibrationsstörningar från vägtrafiken. Även positiva effekter för luftkvaliteten kan förväntas. Projektet kommer att påverka de utpekade artrika vägkanterna som finns längs E14/E45. Det finns dock goda möjligheter att ta tillvara vägkantsfloran och återskapa liknande miljöer i de nya vägslänter som skapas. Den björkallé som finns i den södra infarten till samhället kan komma att påverkas beroende på gång- och cykelvägens sträckning. 5

6 2. Beskrivning av projektet 2.1. Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan, se bild 1. I början av planläggningen tas ett underlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråden sammanställs i en samrådsredogörelse. Under de olika skedena i planläggningsprocessen analyseras och beskrivs väganläggningens lokalisering samt dess effekter på omgivningen. Planläggningsprocessen för väg syftar till att lokaliseringen samt detaljutformningen successivt läggs fast. Planering av en väganläggning är indelade i fyra steg, och som beskrivs i bild 1. Första skedet i en vägplan är att ta fram ett samrådsunderlag som ska ligga till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas få betydande miljöpåverkan (BMP) eller inte. Projekt som inte bedöms leda till betydande miljöpåverkan omfattas inte av krav på miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens 6 kapitel. I sådana projekt ska istället miljöpåverkan beskrivas i en miljöbeskrivning. Bild 1. Vägplanens olika skeden. Nuvarande status är samrådsunderlag. * Samrådshandling omfattar både val av lokaliseringsalternativ och utformning av anläggningen. Handlingen ligger till grund för utformningen av planens MKB/miljöbeskrivning. Samrådshandlingen har således olika inriktning beroende på var i processen man befinner sig. ** För projekt som ska tillåtlighetsprövas tillkommer granskningshandling inför tillåtlighetsprövning. Vägplaneringen förutsätter samordning med den kommunala planeringen och plan- och bygglagen. Ett vägprojekt måste samordnas med översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. I detaljplanelagda områden kan ett vägprojekt medföra behov av ändringar i gällande detaljplaner eller upprättande av nya detaljplaner. 6

7 2.2. Bakgrund E14 och E45 är nationella stamvägar som ingår i TEN-T nätverket och är av särskild internationell betydelse. E14 utgör tillsammans med järnvägen en del av den mittnordiska transportkorridoren för godstrafik som genererar trafik mellan Trondheim i Norge via Östersund och Sundsvall vidare in i Finland. E45 går från Göteborg i söder till Karesuando i norr och är en viktig förbindelse i inlandet för person-och godstrafik. E14 och E45 går ihop mellan Brunflo och Östersunds tätorter och har en viktig funktion för näringslivets transporter, besöksnäringen samt för pendling. E14/E45 är idag tungt trafikerad och går genom Brunflo tätort. Detta leder till brister och problem i Brunflo i form av miljöstörningar, bristande framkomlighet för alla trafikantslag och bristande trafiksäkerhet. Enligt Länstransportplan för Jämtlands län finns medel upptagna för investeringar i E14/E45 genom Brunflo, Östersunds kommun. En mycket angelägen åtgärd är en gång- och cykelväg mellan Brunflo fram till och med avfarten mot Ope. Enligt länstransportplanen föreslås att gång- och cykelvägen finansieras inom ramen för den nationella planen. Gång- och cykelvägen ska planeras, projekteras och utföras i samband med projektet Förbifart Brunflo som innebär att E14/E45 dras om i en nysträckning öster om Brunflo, och nuvarande väg genom Brunflo utgår att vara europaväg. Åtgärderna i Brunflo kan inte genomföras om inte en förbifart byggs. En förstudie för E14 längs sträckan Pilgrimstad Lockne Optand togs fram år Sträckan för denna förstudie var ca 25 km lång från Pilgrimstad söder om Brunflo och genom Brunflo till Optand, se bild 2. Detta arbete fortsatte år 2001 när en vägutredning togs fram för samma sträcka. I dessa utredningar studerades åtgärder för att förbättra vägens standard och höja trafiksäkerheten. I detta utredningsarbete ingick inga åtgärder gällande gång- och cykelvägar på den nu aktuella sträckan genom Brunflo. Projektet innebär att utreda trafiksäkerhetsåtgärder på E14/E45 och en separerad gång- och cykelväg genom Brunflo. 7

8 Bild 2. Översiktskarta med aktuell sträcka markerat med rött (Källa: Brister Det saknas ett sammanhängande gång- och cykelstråk i det aktuella utredningsområdet. Det fattas ett par kilometer för att få ett sammanhängande gång- och cykelstråk mellan Östersunds- och Brunflos lokalgatunät. Oskyddade trafikanter rör sig idag längs E14/E45 där det saknas gång- och cykelväg. E14/E45 är ett av de högst trafikbelastade landsvägsavsnitten i länet och plan- och profilstandarden på vägen är låg. 8

9 Behov av förbättringar För att öka trafiksäkerheten och förbättra framkomligheten för de oskyddade trafikanterna som går eller cyklar behövs en sammanhängande gång- och cykelväg längs E14/E45 inom utredningsområdet. Plan- och profilstandarden på vägen är något sämre på ett par ställen och behöver förbättras. E14/E45 har höga trafikflöden och trafikmiljön är otydlig fördelad mellan olika trafikslag. Det behövs en gång- och cykelvägen separat från vägtrafiken så att gående och cyklande har en tydlig avgränsad yta att röra sig på avskild från motortrafiken. Gång- och cykelvägen kommer att öka både framkomligheten och trafiksäkerheten för samtliga trafikantgrupper när de olika trafikslagen separeras Åtgärdsvalsstudie 2013 trädde den nya planläggningsprocessen för Trafikverket i kraft vilket innebär att en åtgärdsvalsstudie ska tas fram och verka som ett underlag för framtida åtgärder för infrastrukturen. Åtgärdsvalsstudien föregår den lagstadgade planläggningsprocessen för infrastrukturåtgärder och är en förberedande studie till en vägplan. Det har gjorts en åtgärdsvalsstudie för E14 från Sundsvall Östersund Trondheim också benämnd Mittstråket. Studien blev klar 2014 och belyser alla fyra trafikslag (väg, järnväg, luftfart och sjöfart) för personresor och godstransporter idag och i framtiden. Det övergripande målet med studien är att Mittstråket är ett funktionellt och hållbart gränsöverskridande transportstråk som främjar utvecklingen i Mittnorden. Enligt studien är nuvarande vägstandard för person- och godstransporter på E14 mellan Pilgrimstad - Grytan bristande. Det är tagit fram ett antal åtgärdsförslag i åtgärdsvalsstudien som är prioriterade enligt fyrstegsprincipen (se bild 3). Det åtgärdsförslag som föreslås för E14/E45 vid Brunflo är inom steg 3 och steg 4 åtgärder som konkretiseras i att förbifart Brunflo genomförs med vägåtgärder som medger en hastighet på 100km/tim, och som innebär att vägen utformas som en 2+1 väg med bland annat mötesseparering och säkrade sidoområden Fyrstegsprincipen För val av åtgärder i detta projekt har fyrstegsprincipen tillämpats. Fyrstegsprincipen är en metod för att hitta rätt omfattning av åtgärder för att lösa problem och brister i transportsystemet. Enligt metoden analyseras åtgärder i fyra steg enligt bild 3. 9

10 Bild 3. Fyrstegsprincipen. Inom steg 1 ses över möjligheten att påverka transportefterfrågan och val av transportsätt. Inom steg 2 tas fram åtgärdsförslag för ett effektivare sätt att utnyttja det befintliga vägnätet. Inom steg 3 ges förslag på olika förbättringsåtgärder och ombyggnader på befintlig sträcka. Steg 4 genomförs om inte behoven kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det innebär större åtgärder som investeringar i nya vägar eller större ombyggnadsåtgärder. Steg 1 och 2 åtgärder anses inte tillräckliga för att öka framkomligheten och förbättra tillgängligheten på E14/E45 förbi Brunflo. Projektet förutsätter att det krävs steg 3 åtgärder för att kunna bygga en sammanhängande gång- och cykelväg och att förbättra befintlig väg genom Brunflo. Åtgärdsförslag genom Brunflo är beroende av att projekt E14/E45. Delen Lockne Optand. Förbifart Brunflo genomförs Ändamål och projektmål Övergripande mål och strategier Som grund för projektet ligger det övergripande transportpolitiska målet från 1998 att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Våren 2009 förtydligades det övergripande målet med två huvudmål; ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Förutom de transportpolitiska målen är även de arkitekturpolitiska målen och de 16 miljömålen aktuella för projektet. Miljömålen redovisas under avsnitt Funktionsmål Tillgänglighet Funktionsmålet innebär att det ska skapas tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, d.v.s. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska vara hållbart utifrån säkerhet, miljö och hälsa. 10

11 Arkitekturpolitiska mål Riksdagen fastställde 1998 regeringens förslag Framtidsformer (Prop. 1997/98:117), för att främja god arkitektur och formgivning. Följande sex nationella mål har angivits av regeringen för arkitektur och formgivning och är i tillämpliga delar aktuella för gestaltning och markanvändning i vägars närområde: Arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling. Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintlig miljö ska tas tillvara och förstärkas. Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, design, formgivning och offentlig miljö ska stärkas och breddas. Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor. Svensk arkitektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete. Aktuella problem och förutsättningar tillsammans med de övergripande målen ovan samt eventuella lokala och regionala mål är grunden för att ta fram mål för detta projekt, se vidare under avsnitt Ändamål och projektmål Det övergripande målet med projektet är att bygga ett sammanhängande gång- och cykelstråk mellan Brunflo och Östersund. Detta förväntas öka framkomligheten, tillgängligheten och trafiksäkerheten längs sträckan för samtliga trafikslag. Syftet med vägplanen är att klargöra förutsättningarna för att komplettera befintlig gångoch cykelväg längs E14/E45 i Brunflo och att trafiksäkra befintlig sträckning på E14/E45. De åtgärder som studeras i vägplanens samrådsunderlag kommer i första hand att utvärderas mot nedanstående projektmål: Öka säkerheten för oskyddade trafikanter Säkra passage utefter sträckan för de oskyddade trafikanterna Att tillsammans med myndigheter och allmänhet arbeta fram en vägplan som kan vinna laga kraft Arbeta fram kostnadseffektiva lösningar i projekteringen Genom att bygga ut gång- och cykelvägen till ett sammanhängande gång- och cykelstråk genom Brunflo förbättras framkomligheten och trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter längs sträckan. Övergripande gestaltningsmål Den huvudsakliga målsättningen är att ombyggnaden av vägen ska göra så gott eftermäle som möjligt i samhället Brunflo. Målet med utformningen av gång- och cykelvägen genom Brunflo är att vägen ska underordna sig samhället. 11

12 I samband med ombyggnaden smalnas vägrummet av visuellt och ges en karaktär av stadsgata. Utformningen av vägombyggnaden ska ge trafikanten möjlighet att ta del av de identitetsskapande element och landmärken som finns i Brunflo. Byggnader, murar och solitära träd i vägens närhet bevaras och lyfts fram för att skapa god orienterbarhet samt tillföra trafikanten en positiv upplevelse av omgivningen. Vackra utblickar bevaras. Vägens barriäreffekt kan inte undvikas men minimeras, såväl upplevelsemässigt som funktionellt. Tillgänglighet och framkomlighet för de oskyddade trafikanterna ska förbättras. Tydliga och välkomnande entréer till orten Brunflo skapas Beskrivning av befintlig väganläggning Vägstandard Vägbredden är 9 meter för ungefär första hälften av utredningsområdet. Därefter ökar vägbredden till 10 meter för resterande del utredningsområdet mot Ope. Det finns vissa undantag där vägbredden ökar lokalt vid vänstersvängskörfält. På E14/E45 genom Brunflo är befintlig hastighetsbegränsning mellan 40 och 80 km/tim. Hastighetsgränsen längs sträckan de första 2,4 km varierar mellan 40 km/tim och 50 km/tim. På resterande del av sträckningen är hastighetsgränsen 80 km/tim. I den södra delen av utredningsområdet finns det, till stora delar, en gångbana för oskyddade trafikanter på den östra sidan vägen. Den är mellan 1,5 och 2 meter bred. Där det inte finns gångbana finns det möjlighet att använda sidovägar som inte ligger i direkt anslutning till E14/E45. Vid centrala Brunflo finns en befintlig gång- och cykelväg som är delvis separat och som går under E14/E45 till ett bostadsområde väster om vägen. Det finns även en gångbana på vägens västra sida inom delar av utredningsområdet. Kartan i bild 6 visar de befintliga stråk som finns för gående och cyklister. E14/E45 har i olika omgångar fått nytt slitlager vilket lett till att kantstenen blivit otydlig. Det finns en trafikkontrollplats i den norra delen av utredningsområdet på vägens östra sida Trafik E14/E45 går genom Brunflo centrum och är tungt trafikerad. Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) genom Brunflo uppgår till fordon per dygn varav är tung trafik och mättes år Det finns flertalet vägar som ligger i anslutning till E14/E45, se bild 10. De kommunala vägarna har inte redovisad statistik i nationell vägdatabas (NVDB) utan endast de statliga vägarna. De statliga vägar som ligger i eller i anslutning till utredningsområdet utöver E14/E45 är väg 726, 730, 739 och 740. För väg 605 saknas uppgifter gällande trafikmängden. Enligt Trafikverkets uppräkningstal (Vägverkets publikation 2013:124, kapitel 2 och trafikuppräkningstal för EVA ) och en sammanräkning i samråd med 12

13 Trafikverkets trafikanalytiker, visar prognosen för åren 2030 och 2050 att årsmedeldygntrafiken ser ut att bli enligt tabell 1. Sträcka Fordon/dygn (mätår) Varav tung traf (mätår) Prognos fordon/dygn Prognos fordon/dygn 2030 (varav tung trafik 2050 (varav tung traf Väg (2004) 20 (2004) 60 (20) 620 (25) Väg (2008) 10 (2008) 320 (10) 360 (10) Väg (2008) 40 (2008) 450 (40) 500 (45) Väg (2007) 25 (2008) 510 (30) 560 (30) E14/E (2010) 1000 (2010) (1070) (1130) Tabell 1. Årsdygnsmedeltrafik (ÅDT) uppmätt och uppräknad, mätår och prognosår Kollektivtrafik Det går i dagsläget flertalet bussturer mellan Östersund och Brunflo. Utöver busstrafiken går även en del resor med regionaltåg på järnvägen mellan Brunflo och Östersund. Som ett led i att främja kollektivtrafikresandet finns det parkeringsplatser med motorvärmare för kollektivtrafikspendlare. En nybyggd pendelparkering finns i anslutning till järnvägsstationen i Brunflo Trafiksäkerhet E14 Optand-Brunflo-Pilgrimstad pekas ut som en sträcka med höga trafikflöden, många anslutningar och korsningar, tätortsmiljö och dålig geometrisk standard. Trafiksäkerheten längs sträckan är låg då det saknas en sammanhängande gång- och cykelväg och det är hög trafikbelastning på vägen. Vägen håller god plan- och profilstandard förutom på ett fåtal ställen där det är något sämre standard. Vid passager och övergångsställen finns det trafiksäkerhetshöjande anordningar så som mittrefug och/eller skyltning. Vid Brunflo centrum finns en planskild korsning under E14/E45 för gång- och cykeltrafikanter. Det finns även ett flertal platser där oskyddade trafikanter kan tänka sig att korsa vägen där det inte finns några trafiksäkerhetshöjande anordningar. Siktlängden är överlag god på de delar av sträckan där vägen är rak och har stora radier. Dock finns det på några ställen med flera korta radier som påverkar siktlängden negativt. Det finns gångbana, eller säkra sidovägar, på den östra sidan av E14/E45 längs den södra delen av sträckan. Emellanåt finns gångbana på västra sidan vägen men generellt sett är det den östra sidan vägen som har bättre möjligheter för de oskyddade trafikanterna att röra sig längs med E14/E45. På delar av utredningsområdet i norr finns enbart vägrenen för oskyddade trafikanter att röra sig längs med på E14/E45. För den sista delen av utredningsområdet finns en gångbana på östra sidan vägen, se bild 6. 13

14 E14/E45 har vänstersvängfält vid de större väganslutningarna inom utredningsområdet. Det gör att upphinnandeolyckor kan minimeras då fordon inte blir stillastående på E14/E45 för att invänta en möjlighet att svänga av vägen. Det finns däremot flertalet fastighetsanslutningar längs med E14/E45 som saknar trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Olyckor Enligt Trafikverkets olycksdatabas STRADA har det inträffat 42 olyckor med personskador mellan åren på väg E14/E45 genom Brunflo. Fyra av dessa olyckor har inneburit olyckor med svåra utfall samt en dödsolycka. Resterande 37 olyckor är klassade som lindriga olyckor, se tabell 2. Olyckstyp Antal Olyckor Fördelning (D, S, L) Avsvängande (motorfordon) 4 (-, -, 4) Cykel/moped (motorfordon) 1 (-, -, 1) Fotgängare (motorfordon) 2 (-, -, 2) Fotgängare/Cykel/Moped 4 (-, 1, 3) Korsande (motorfordon) 7 (-, 1, 6) Möte (motorfordon) 2 (-, -, 2) Singel (motorfordon) 12 (1, 1, 10) Upphinnande (motorfordon) 7 (-, -, 7) Övriga 3 (-, 1, 2) Totalt 42 (1, 4, 37) Tabell 2. Antal olyckor per olyckstyp och svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes visar antalet (Dödsolyckor, Svåra olyckor, Lindriga olyckor) Olyckorna har inträffat på olika platser längs med den aktuella delen av E14/E45 med vissa uppkomster av hopningar. För att tydligt kunna visa spridningen av olyckorna är utredningsområdet indelat i söder och i norr, se bild 4 och bild 5. Inom den södra delen av utredningsområdet inträffade 20 olyckor ( ) varav en olycka med svårt utfall och 19 lindriga olyckor. Flera av olyckorna skedde vid Brunflo centrum enligt bild 4. 14

15 Bild 4. Redovisning av olyckor vid Brunflo (södra delen); inträffade olyckor med personskador (STRADA) 15

16 Inom den norra delen av utredningsområdet inträffade 22 olyckor ( ) varav en dödsolycka tre svåra olyckor samt 18 olyckor med lindrigt utfall. Flest olyckor skedde vid korsningen E14/E45/Ope och vid Grytan enligt bild 5. Bild 5. Redovisning av olyckor vid Brunflo (norra delen); inträffade olyckor med personskador (STRADA) 16

17 Oskyddade trafikanter Enligt definitionen är oskyddade trafikanter gående, cyklande, den som färdas på en moped eller på en motorcykel utan karosseri. Trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter är låg inom Brunflo, och möjligheten att gå eller cykla behöver förbättras. Trafikmiljöns utformning påverkar den oskyddade trafikantens säkerhet och även folkhälsan. Det finns flera hinder för den oskyddade trafikanten som höga trafikflöden, avsaknad av gång- och cykelvägar på flera ställen och avsaknad av trygga passager. Behovet för de oskyddade trafikanterna som cyklar eller går att förflytta sig längs den aktuella delen av E14/E45 är stort eftersom det finns flera bostäder och målpunkter längs vägen enligt avsnitt Gående och cyklister som ska röra sig längs med E14/E45 är hänvisade till vägrenen förutom på ett par platser där det finns gång- och cykelväg. Det finns även en smal gångbana på några platser längs vägen som kan användas av de som går. De flesta passager är i plan och av enklare standard, men det finns en planskild korsning i anslutning till Brunflo centrum, se bild 6. Är det säkert att ta sig mellan olika målpunkter förväntas också antalet oskyddade trafikanter öka. 17

18 Bild 6. Befintlig gång- och cykelväg längs E14/E45 genom Brunflo. 18

19 Byggnadstekniska förutsättningar Provtagning indikerar att asfalten på nuvarande väg genom Brunflo innehåller stenkolstjära. Detta kommer att följas upp med ytterligare provtagning. Geotekniska förutsättningar Området ligger i en terräng som varierar något i nivåskillnad, främst i vägens tvärled. Nivån längs den planerade gång- och cykelvägen varierar mellan ca +328 och Längs nuvarande E14/E45 finns två konstruktioner inom utredningsområdet. Den ena är en bro över Gustabäcken enligt bild 7, och den andra är en port för gång- och cykelväg som är planskild från motorfordonstrafiken. Bild 7. Bro över Gustabäcken. I stora drag består jorden i området kring Brunflos samhälle av morän (siltig sandig morän, sandig morän, moränlera eller lerig morän) och isälvssediment (i geobildstolkning bedömt som grovsediment, silt, sand, grus). Isälvssedimentet återfinns enligt SGU:s jordartskarta främst på den västra sidan av vägen, närmast Brunfloviken. Det förekommer även organisk jord som kan bestå av lösa torv-, dy- och gyttjelager. Den organiska jorden bedöms ha begränsad mäktighet, som djupast ca 3 meter. Enligt beskrivningar i äldre detaljplaner från tätorten är jordtäcket av varierande djup och ytnära berg förekommer. Berggrunden i området består främst av kalksten med inslag av lerskiffer. Det finns flera kalkstensbrott i området. Det förekommer även diabas enligt bergartskartan från SGU. De grundförstärkningsåtgärder som kan bli aktuella i första hand är urgrävning och återfyllning av grovkornig jord eller berg, på de sträckor där organiskt material finns. Lermoränen kan användas som bankfyllnad men kan behöva bearbetas genom att man lägger dränerande skikt vid bankens uppbyggnad. Detta kan kombineras med en liggtid som kan medföra lång byggtid. 19

20 Ledningar Inom utredningsområdet finns ledningar och tekniska anläggningar som ägs av följande bolag: Jämtkraft El Skanova Tele Östersunds kommun VA Trafikverket Belysning Eventuella övriga ledningsägare och dess anläggningar som inte är registrerade i Ledningskollen utreds vidare. Ledningar och tekniska anläggningar kan komma i konflikt med vägförslaget. Var det skulle kunna vara och hur det löses kommer att utredas vidare i det kommande arbetet med vägplanen Projektets omfattning Utredningsområdet omfattar en sträcka av ca 5 km av E14/E45 genom Brunflo. Vägplanen ska utreda lösningar för att höja trafiksäkerheten i befintlig sträckning. De lösningar som studeras är en gång- och cykelväg, hastighetssänkningar och avsmalningar av nuvarande väg. På sträckan föreslås en separerad gång- och cykelväg med bredden 3 meter. Längs delar av sträckan finns en befintlig gång- och cykelväg som ska anpassas till den nya gång- och cykelvägen. De passager som finns ska ses över och anpassas till den nya gång- och cykelvägen, och behovet av nya passager ska även undersökas. Vägens bredd föreslås minskas från dagens nio meter till sju meter vid nuvarande skyltad hastighetsgräns km/tim, se bild 8. På typsektionerna i bild 8 och 9 illustreras hur det kan tänkas se ut i en sektion. Läget på gång- och cykelvägen utreds fortfarande. Bild 8. Typsektion. Gång- och cykelväg i direkt anslutning till befintlig väg 20

21 Vägens bredd föreslås minskas från 10 till 7.5 meter vid nuvarande skyltad hastighetsgräns 80 km/tim, se bild 9. Avståndet mellan vägen och gång- och cykelvägen kan variera något men det ska minst vara 2 meter. Bild 9. Typsektion. Gång- och cykelväg separerad från befintlig väg 2.7. Angränsande planering Det pågår för närvarande ett arbete med en vägplan för delar av E14/E45 vid Grytan, från korsningen med Opevägen (väg 605) och ca 150 meter söderut. I den vägplanen föreslås att anlägga en gång- och cykelväg på den västra sidan av E14/E45 med föreslagen vägbredd till minst 2,5 meter. Utredningsområdet för vägplan E14/E45 Brunflo (Grytan) slutar i den norra gränsen till den här vägplanen. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP 2040) föreslår kommunen avsätta mark för en kombiterminal söder om Brunflo för att kunna flytta över godstransporter från landsväg till järnväg och stärka näringslivet i regionen Parallella projekt Samtidigt med detta samrådsunderlag tas även ett samrådsunderlag fram för projektet E14/E45. Delen Lockne-Optand. Förbifart Brunflo där åtgärder studeras för en förbifart av E14/E45 öster om Brunflo. Projekten drivs parallellt med framtagande av varsin vägplan. De två projekten är sammanlänkande och åtgärderna genom Brunflo kan inte komma till stånd om inte förbifarten byggs. 21

22 3. Avgränsningar Utredningsområdet för vägplanen är beläget i Östersunds kommun i samhället Brunflo, se bild 10. Den geografiska avgränsningen av utredningsområdet gäller det område inom vilket olika alternativ söks. Området sträcker sig från cirkulationsplatsen i söder där E45 och E14 sammanstrålar och ca 5 km norrut till korsningen med väg 605. Utredningsområdet sträcker sig 50 meter på vardera sidan från E14/E45. Inga alternativ söks väster om järnvägen så på vissa partier kan därmed utredningsområdet vara snävare än 50 meter på den västra sidan om befintlig E14/E45. Influensområdet är större än vägplanens utredningsområde. Inom influensområdet kan de föreslagna åtgärderna ge en viss påverkan till exempel genom att trafiken förändras på kringliggande vägar. Exempel på miljöaspekter som har ett större influensområde än projektets fysiska omfattning är boendemiljö, naturmiljö och vattenfrågor. Influensområdets storlek är olika stort beroende på vilken miljöaspekt som avses. Vattenburna föreningar bedöms kunna påverka Storsjön som ligger utanför utredningsområdet. Buller och luftföroreningar kan även sprida sig utanför utredningsområdet och då orsaka störningar i ett större område än utredningsområdet. Konsekvenserna inom influensområdet berörs endast på en översiktlig nivå i detta skede Avgränsning i tid Arbetet med vägplanen påbörjades under hösten Vägplan status samrådsunderlag planeras att skickas till Länsstyrelsen i Jämtlands län under våren 2015 för beslut om betydande miljöpåverkan. Därefter fortsätter arbetet och vägplan status granskningshandling planeras att skickas till länsstyrelsen för yttrande våren

23 Bild 10. Utredningsområde genomfart Brunflo. 23

24 4. Förutsättningar 4.1. Markanvändning Brunflo samhälle ligger ca 16 km sydost om Östersund och är en mindre tätort i Östersunds kommun med cirka invånare. Det finns flera mindre byar utanför Brunflo, till exempel Södergård och Gusta som ligger öster som tätorten. I de centrala delarna av tätorten finns service i form av skolor, förskolor, affärer och diverse företag. Här finns också badhus och idrottshall. Stora delar av Östersunds kommun innehåller levande landsbygder, attraktiva natur- och kulturmiljöer samt ett jordbruk som är inriktat på växtodling Befolkning 2014 hade Östersunds kommun invånare och i Brunflo fanns det invånare år Sedan 1990 har folkmängden minskat med ungefär 8 %. Av den totala folkmängden i Brunflo är fördelningen 23 % i åldern 0-19 år, 54 % i åldern år och 23 % 65 år och äldre Bebyggelse och annan markanvändning Det finns bostadsbebyggelse i större delen av utredningsområdet. Det är främst fristående villor längs med E14/E45 med inslag av flerbostadshus och olika verksamheter som affärer, restauranger och bensinmackar. Det finns bebyggelse på båda sidor av E14/E45 och järnvägen även om den mesta bebyggelsen återfinns öster om vägen Näringsliv och sysselsättning Europavägen genom Brunflo är en viktig transportled för Östersunds kommuns näringsliv och besöksnäring samt även för transporter med längre destinationer. E14 utgör tillsammans med järnvägen en del av den mittnordiska transportkorridoren för godstrafik som genererar trafik mellan Trondheim i Norge via Östersund och Sundsvall vidare in i Finland. E45 sträcker sig från Göteborg i söder till Karesuando i norr och är en viktig förbindelse i inlandet för person-och godstrafik. Delen mellan Göteborg och Gällivare ingår i det av EU utpekade TEN-T (Trans European Transport Network) och är av särskild internationell betydelse. Under 2012 pendlade personer dagligen till och från Brunflo. År 2012 arbetade personer i Brunflo, varav 49,4 % män och 50,5 % kvinnor. De flesta arbetade inom vård och omsorg (25 % av alla sysselsatta i Brunflo) efterföljt av 16 % inom handel och kommunikationer, och 14 % inom utbildning. Det finns affärer, caféer, restauranger och bensinmackar som ligger i nära anslutning till E14/E45 genom Brunflo Kommunala planer och framtida markanvändning I Östersund kommuns översiktsplan (ÖP 2040) tar kommunen ställning till kommunikationerna i hela kommunen och följande prioritering gäller i planeringen: gång-, cykel-, kollektivtrafik-, varutransporter och biltrafik. Gång- och cykeltrafikanter hanteras var för sig. Kommunen vill främja cykelpendling på längre sträckor som t ex 20 km. Cykelnätet ska byggas ut så att cykelvägarna länkas ihop och gång- och cykelvägar ska i möjligaste mån 24

25 separeras från den övriga trafiken. Enligt kommunen ska eventuella detaljplaner och bygglovsprövningar lämna utrymme för framtida gång- och cykelväg mellan Brunflo och Östersund. Inom utredningsområdet för genomfarten finns cirka 20 stycken detaljplaner som gäller inom eller i anslutning till de centrala delarna av Brunflo Viktiga målpunkter Viktiga målpunkter i anslutning till E14/E45 genom Brunflo är busshållplatser, Brunflo järnvägsstation, bostadsområden, arbetsplatser, idrottsplatser,handel och kommunal service såsom skolor, förskolor och vårdcentral se bild 11. Sträckan trafikeras också av genomfartstrafik med målpunkter utanför Brunflo. Nordost om Brunflo centrum, utanför utredningsområdet, finns Åkreängs idrottsanläggning. Anläggningen innehåller bland annat simhall, fotbollsplan och tennisplaner. I södra Brunflo finns ytterligare en idrottsanläggning med bland annat en fotbollsplan. Det finns också ett område med elljusspår, skidspår och skidbacke väster om utredningsområdet. Östersund tätort är en viktig målpunkt för arbetspendling antingen längs med väg 605/Opevägen eller E14/E45. Där finns arbetsplatser, sjukhus och andra viktiga målpunkter. 25

26 Bild 11. Målpunkter i och i anslutning till vägplanens utredningsområde 26

27 Riksintressen Inom utredningsområdet finns flera riksintressen enligt miljöbalken, dessa redovisas på bild 12. Riksintressen är områden som har betydelse för hela landet, och dessa områden ska skyddas så långt det är möjligt mot åtgärder som kan skada det utpekade värdet. Riksintresse för kulturmiljövård (MB 3 kap, 6): Storsjöbygden omfattar ett stort område (ca 1470 km 2 )med skiftande bebyggelse och landskapsförhållanden. Riksintresset pekar på en central, ålderdomlig jordbruksbygd med rötter i förhistorisk tid. Området visar ett kultursystem som är bevarandevärt även ur europeisk synpunkt. Det är ett öppet jordbrukslandskap med radbyar och äldre gårdar med 1800-talsgården som dominerande gårdstyp. I Brunflo med omnejd märks kyrkomiljön med medeltida kastal och prästgård, gravfält och spridda gårdar samt välhållna gårdar i Vamsta. Kalkstensbrott, gravfält och odlingsröseområden finns i de centrala delarna av området, kring byarna Åkre-Gusta-Berge. För närvarande pågår en översyn av riksintressena för kulturmiljövården av Länsstyrelsen i Jämtlands län. Storsjöbygden är ett av de områden som förslås prioriteras vid en översyn. Det är ett område som anses vara svårhanterbart av både de berörda kommunerna samt av länsstyrelsen bland annat på grund av dess storlek. Riksintresse för friluftslivet (MB kap 3, 6): Storsjöbygden, riksintresset består av Storsjöbygden med nära kontakt med kalfjäll och odlingsbygd. Friluftsliv som exempelvis fiske, båtsport, natur- och kulturstudier samt cykling är utpekade intresseaspekter. Det pågår ett arbete med att revidera riksintressebeskrivningen av Länsstyrelsen i Jämtlands län då den är i stort behov av uppdatering och fördjupning. Området bör inte minska i storlek, men det är enligt länsstyrelsen angeläget att djupare beskriva de olika värden för friluftslivet som finns inom området för att kunna göra nödvändiga avvägningar mellan olika intressen i samhällsplaneringen. Riksintresse för kommunikationer (MB 3 kap, 8): Mittbanan och E14/E45. Dessa ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av dessa anläggningar. 27

28 Bild 12. Riksintressen inom utredningsområdet 28

29 4.2. Miljöförutsättningar Miljöintressen som finns inom utredningsområdet visas på kartor i bild Rekreation och friluftsliv Området kring Brunflo har goda förutsättningar för bland annat vandring, fritidsfiske, vintersport och naturupplevelser, och tillgängligheten till dessa platser är goda. Stora delar utredningsområdet ligger inom riksintresset för friluftsliv. En av grundförutsättningarna för att ett område ska klassas som riksintresse för friluftslivet är att tillgängligheten till området är bra. Inom hela utredningsområdet råder skoterförbud, vilket innebär att skotrar enbart får framföras på anvisade skoterleder. Det går flera skoterleder inom utredningsområdet och dessa korsar E14/E45 på två punkter, den ena passagen är vid trafikkontrollplatsen och den andra passagen finns norr om korsningen E14/E45 och Opevägen/väg Hushållning med mark- och vattenområden Majoriteten av Östersunds kommun grundvattenförekomster bedöms vara av god kvalitet. En grundvattenförekomst som benämns Brunflo är belägen mellan Storsjön och Locknesjön, och delar av denna förekomst ryms i de södra delarna av utredningsområdet, se bild 26. Det är en sand- och grusförekomst med mycket goda uttagsmöjligheter. Brunflo har, enligt Vattenmyndigheten, en mycket stor potentiell föroreningsbelastning och har förhöjda kloridhalter på grund av betydande påverkan från vägsalt. Grundvattenförekomsten skyddas av miljökvalitetsnormer, se mer under avsnitt Klimat och energi Utsläppen från vägtrafiksektorn utgör den största påverkan gällande klimat och energi inom utredningsområdet. Nuvarande E14/E45 genom Brunflo har en hög trafikbelastning med ca fordon/dygn vilket bla genererar utsläpp till omgivningen av växthusgaser och partiklar. I dagsläget står resor och transporter i Östersunds kommun för 50 % av växthusgasutsläppen. Utsläppen påverkar de som bor eller rör sig i vägens närhet samt närliggande miljöer, men utsläppen når även ett större område genom spridningen via luften och genom avrinningen från vägen. Avrinningen från vägen som benämns vägdagvatten kan leda till negativ påverkan av miljöer som nås via yt- eller markavrinningen. Idag hanteras vägdagvattnet inom utredningsområdet mestadels via vägdiken där en viss rening av vattnet sker innan det rinner vidare. Den pågående klimatförändringen kommer innebära att temperaturen ökar under alla årets säsonger. För Jämtland kommer vintrarna bli mildare och nederbörden kommer troligtvis komma mer som regn än som snö. Extrema väder som skyfall och stormar förväntas öka Landskapsbild E14/E45 och järnvägen löper i huvudsak parallellt genom Brunflo. Vägen har en viss karaktär av en landsbygdsväg även där den passerar genom samhället. Ett brett och diffust vägrum med till exempel öppna vägdiken gör att vägen inte ger ett intryck av en stadsgata. Bebyggelsen utmed vägen är relativt gles och vägrummet upplevs som extra brett på grund av de många stora asfalterade ytorna i anslutning till vägen. Dessa ytor fungerar som 29

30 parkeringar och uppställningsplatser till handel och verksamheter. Verksamheterna bidrar också till att det finns ett stort antal utfarter mot genomfartsvägen. Brunflo centralort är ett stationssamhälle med tidstypisk bebyggelse från senare delen av 1800-talet. Idag domineras orten av villabebyggelse i en- och tvåvåningar från 1950-talet och framåt. I centrala delen av samhället finns även flerfamiljshus med två och tre våningar. Det finns ingen tydlig början och slut på samhället i den norra delen av utredningsområdet utan karaktären kring vägrummet övergår från natur till samhälle på ett otydligt sätt. I söder börjar samhället vid cirkulationsplatsen där E14 och E45 möts, se bild 13. Vägsträckan genom orten saknar en genomgående och medveten gestaltning. Bild 13. Cirkulationsplats där E14 och E45 möts I södra delen av utredningsområdet finns en enkelsidig allé av björkar på den västra sidan av vägen fram till järnvägsstationen. Den upplevs som otydlig då den inte är sammanhängande och genomgående på hela sträckan. Enstaka stora vackra solitära tallar återfinns här och var utmed E14/E45. På övriga partier i centrum avgränsas vägrummet av vildväxande vegetation, häckar och staket. En vacker stenmur, av röd kalksten från orten, löper utmed vägens östra sida vid stationsområdet. Gustabäcken korsar E14/E45 under en stenbro i den centrala delen av samhället. Där E14/E45 passerar centrum bjuds trafikanten på fina utblickar ut över Brunfloviken som är en del av Storsjön Kulturmiljö Projektets utredningsområde ligger inom riksintresset Storsjöbygden. Området innehåller stora kulturhistoriska värden, även ur nationellt perspektiv. Jordbrukslandskapet öster om Brunflo är öppet med radbyar och äldre gårdar. Området kring Brunflo har brukats i över 1500 år. Järnvägen mellan Torpshammar och Östersund färdigställdes under år 1879 vilket öppnade upp för transporter via tåg. Stationshuset i Brunflo, som ligger väster om centrala Brunflo, utgör ett statligt byggnadsminne sedan I det gamla ställverket vid järnvägsstationen i Brunflo finns Jämtlands Järnvägsmuseum där äldre föremål från järnvägen kan ses. 30

31 I samband med de tidigare utredningarna för vägprojektet utförde Jämtlands museum år 1999 en kulturhistorisk utredning samt en landskapshistorisk analys. Dessa utredningar är aktuella för detta projekt. Brunflo med övrig omgivning är mycket rikt på fornlämningar som härstammar från järnålder samt medeltiden, se bild 14. Inom utredningsområdet finns en lämning som består av en övrig kulturhistorisk lämning i form av en bytomt (RAÄ Brunflo 242:1). Strax innantill utredningsområdet finns en annan övrig kulturhistorisk lämning i form av en fyndplats (RAÄ Brunflo 114:1). En lämning med antikvarisk bedömning uppgift om finns inom utredningsområdet. Lämningen består av en fångstanläggning övrig (RAÄ Brunflo 249:1) och ligger på den östra sidan av E14/E45, ungefär centralt i Brunflo. En övrig kulturhistorisk lämning antas ha tillkommit efter 1850-talet, och har inte ett omedelbart skydd enligt lag, jämfört med en fornlämning. De lämningar som berörs av projektet är alltså inte direkt skyddade av kulturmiljölagen utan för dessa krävs ett samråd med länsstyrelsen vid en eventuell påverkan. 31

32 Bild 14. Karta över kulturmiljön 32

33 Naturmiljö och skyddade arter Vägkanterna längs stora delar av E14/E45 inom utredningsområdet är utpekade som artrika vägkanter av Trafikverket, se bild 16. Vägkanterna har artrik kalkflora med fridlysta och hotade arter, torrslänter och färggrann ängsflora. I den inventeringen som gjordes på talet längs dessa vägkanter fanns bland annat tvåblad, skogsnycklar, brudsporre och blåsippa. Dessa arter är alla fridlysta. Det bedöms finnas arter inom utredningsområdet som är utpekade i Artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Artskyddsförordningen anger regler om fridlysning av djur och växter med stöd i miljöbalkens kapitel 8. För närvarande är ca 300 växt- och djurarter fridlysta i hela landet, och utöver detta är ca 50 arter fridlysta i ett eller flera län. En fridlyst art får inte plockas, samlas in eller skadas. För många arter är det även förbjudet att skada deras livsmiljö vilket då ger ett starkare skydd för den aktuella arten. Artdatabankens rapportsystem ( samt uttag ur Artdatabankens observationsdatabas visar fynd av ett par olika rödlistade arter i det utredningsområdet. En rödlistad art har inget automatiskt skydd men är en viktig signal om artens bevarandestatus. Vid den södra infarten till Brunflo finns en enkelsidig allé med mestadels björkträd som återfinns på den västra sidan om vägen, se bild 15 och bild 16. Allén skyddas av det generella biotopskyddet som regleras i miljöbalken kapitel 7, 11a och handlar om att bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet, samtidigt bevaras också landskapets kulturhistoriska värden. Bild 15. Delar av befintlig allé i anslutning till vägen genom Brunflo Tre vattendrag korsar vägen inom utredningsområde. Längst i söder i de centrala delarna av Brunflo passerar E14/E45 över Gustabäcken på en mindre bro, se bild 7. Från Sankt Olovs källa rinner ytterligare ett av vattendragen som sedan passerar E14/45 i en trumma under vägen. Norr om Grytan korsar ett vattendrag E14/E45 i en trumma. Gustabäcken är ett mindre vattendrag som mynnar ut i Storsjön, se bild 16. Vattendraget hyser stationär öring längre upp i vattendraget, men det finns flera vandringshinder i vattendraget vilket förhindrar öringens vandring ner mot Storsjön. Under 2014 så har man 33

34 öppnat för vandring ifrån Storsjön och vidare upp till ett vandringshinder som finns vid järnvägsövergången inne i Brunflo. Vattendragen inom utredningsområdet skyddas av strandskydd på 100 meter. Strandskyddet regleras i miljöbalken kapitel 7, 13. Det syftar till att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor på land och vatten för djur- och växtliv. I detaljplanelagda områden kan strandskyddet dock vara upphävt. 34

35 Bild 16. Naturmiljökarta 35

36 Miljöbelastning Boende och hälsa Inom utredningsområdet finns det verksamheter och bostäder i närheten av E14/E45, och majoriteten av dem ligger öster om vägen. Från den södra infarten utgörs byggnaderna främst av diverse verksamheter, några enstaka finns på den västra sidan men majoriteten ligger på den östra sidan av E14/E45. Längre mot centrum består byggnaderna mer och mer av bostäder. Norr om centrala Brunflo övergår det mer till endast bostäder i form av fristående villor, både på den östra och västra sidan av vägen. Trafiken på E14/E45 skapar höga bullernivåer och ger upphov till vibrationsstörningar, som kan förstärka bullret, för bostäderna i vägen närhet. Järnvägen ligger ungefär 50 meter väster om E14 och den kan förstärka buller- och vibrationsstörningarna. Buller mäts i decibel och brukar anges som ekvivalenta eller maximala ljudnivåer. Ekvivalent ljud anger medeljudnivån under en given tidsperiod. Maximalt ljud anger den högsta förekommande ljudnivån som uppstår när ett fordon passerar. Bullerproblemens omfattning bedöms med hjälp av riktvärden och vid all planläggning ska gällande riktvärden för buller eftersträvas. Miljömålet God bebyggd miljö ställer krav på att platser där människor vistas ska ha en god ljudmiljö och vara fri från betydande buller från trafiken. Målet ska uppnås inom en generation, till år Så här har Boverket konkretiserat det långsiktiga målet utifrån de riktvärden för buller som riksdagen ställt sig bakom, till år 2020 ska ingen i sin boendemiljö ha ljudnivåer överstigande: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Vid tillämpning av riktvärdena ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall som utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte ska överskridas. Trafikverkets översiktliga bullerkartläggning kopplat till redovisningen för miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller visar att de ekvivalenta ljudnivåerna överstiger 65 db(a) längs med och i närheten av E14/E45 genom de norra delarna av Brunflo, se bild

37 Bild 17. Redovisning av vägtrafikbuller kopplat till MKN för omgivningsbuller för Östersunds kommun (Källa: Trafikverket) Den befintliga sträckningen av vägen är ytterst viktig för transporter genom Brunflo och för de boende att ta sig till och från arbete, skola och fritidsaktiviteter, men E14/E45 är även en barriär som delar Brunflo i två delar. Vägen och järnvägen ger upphov till en stor barriäreffekt för de oskyddade trafikanterna i Brunflo. De boende i Brunflo kan även känna en oro vad gäller bristen på trafiksäkerhetshöjande anordningar när exempelvis deras barn rör sig längs med eller korsar vägen. Vid centrum i Brunflo finns en planskild korsning för de oskyddade trafikanterna, men i övrigt finns det enbart korsningar i plan längs den aktuella sträckan. Farligt gods är ämnen och produkter som har så farliga egenskaper att de kan skada människor och omgivande miljö vid ett eventuellt utsläpp. E14 och E45 är rekommenderade transportleder för transporter av farligt gods. I jämförelse med andra län transporteras inte några stora mängder farligt gods inom Jämtlands län. Majoriteten av alla transporter till länet sker via E14 från Sundsvall. Inom utredningsområdet sker transporter av farligt gods via lastbilstransporter på E14/E45 samt via transporter på järnvägen. Enstaka transporter kan förekomma till näringsidkare längs det övriga vägnätet men det är enbart E14/E45 som är utpekad som transportled för farligt gods inom utredningsområdet. 37

38 Luftföroreningar Problem med luftkvaliteten är av begränsad omfattning inom utredningsområdet och även inom länet. Det som utgör det största hotet generellt är långväga transporterade föroreningar, även om studier visar att dessa utsläpp har minskat betydligt det senaste årtiondet. I Jämtland är vägtransporter, användning av terrängfordon samt intensiv vedeldning de största källorna till problem med luftföroreningar. Resor och transporter står för ca 50 % av växthusgasutsläppen inom Östersunds kommun. Trafikbelastningen på nuvarande E14/E45 är hög med nästan fordon per dygn. Utsläppen från trafiken påverkar de boende längs vägen samt de som rör sig längs vägen, men spridningen av föroreningar via luften gör att flera områden kan drabbas. Gaturummet kring E14/E45 genom Brunflo är öppna vilket är positivt då luften kan cirkulera och det minskar risken för dålig luftkvalité. Trots det höga trafikflödet på E14/E45 utgör det inget större hot för luftkvalitén eftersom trafiken inte står still under längre perioder. Gångoch cykeltrafikanter som rör sig längs vägen exponeras dock i högre grad av utsläppen och kan därför uppleva en sämre luft. Enligt länsstyrelsens uppföljning av miljömålen från 2014 minskade utsläppen av växthusgaser med 24 % under åren Minskning av utsläppen från transportsektorn var under åren endast 11 %. Transporterna bidrog med 53 % av utsläppen under Länet har den längsta genomsnittliga körsträckan per person och år i Sverige. Förorenade områden (mark och vatten) Naturvårdsverket har arbetat fram en metodik för inventering och riskklassning av förorenad mark, som kallas för MIFO-modellen (Metod för Inventering av Förorenade Områden). Området placeras i en riskklass från 1-4 som beror av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivån, områdets spridningsförutsättningar samt känslighet för människors hälsa och naturens skyddsvärde. Klass 1 innebär en mycket stor risk, riskklass 2 innebär en stor risk. I Brunflo finns områden som har riskklass 2, 3 och 4. I projektets utredningsområde finns det några kända områden som är potentiellt förorenade där utredningar pågår, se bild 18. De förorenade områdena finns från den södra infarten och längs genomfarten norrut. Områdena har blivit förorenade av pågående eller avslutade verksamheter, och består av bland annat bensinstationer, banverk samt såg- och hyvleriverksamhet. Ett område som finns väster om vägen genom Brunflo avser Nynäsdepån där omlastning och hantering av drivmedel bedrivits mellan åren Detta område ingår i länsstyrelsens prioriteringslista över förorenade område i länet för åren Objektets känslighet bedöms som stor bland annat med tanke på närheten till grundvattentäkten. Området har klassats i riskklass 2, övriga områden har riskklass 3 eller 4. Det är troligt att även vägdikena i anslutning till E14/E45 innehåller en del föroreningar med tanke på mängden trafik som trafikerar sträckan. Provtagningar på asfalten för nuvarande E14/E45 har utförts inom utredningsområdet. Resultatet indikerar att asfalten innehåller stenkolstjära på delar av sträckan. Sedan 2002 klassas stenkolstjära som farligt avfall om halten cancerogena ämnen överstiger 0,1 %. Vägtrafik är en källa till spridning av olika föroreningar och utsläppen kommer från exempelvis vägbanan, däcken och avgaserna. Utsläppen från vägtrafiken blandar sig med 38

39 regn och snö och rinner av vägarna ut i omgivande miljön. Detta avrinnande vatten kallas för vägdagvatten och är potentiellt skadligt för miljön om det orenat rinner ut i sjöar och vattendrag. För nuvarande väg genom Brunflo renas vägdagvattnet till viss del i de gräsbeklädda diken som omger vägen. Detta leder till att det kan finnas förorenad mark även i vägdikena vilket ska beaktas. Bild 18. Redovisning av kända, potentiellt förorenade område inom utredningsområdet 39

40 Miljökvalitetsnormer och miljömål Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel i miljölagstiftningen gällande kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. De används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. De beskrivs närmare i miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan införas för hela landet eller för ett geografiskt område, till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå de nationella miljömålen. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. För närvarande finns det miljökvalitetsnormer för: Olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) Olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660) Olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Omgivningsbuller (SFS 2004:675) Havsmiljön (SFS 2008:56) Luft I miljöbalkens 5:e kapitel och i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft regleras tillåtna halter i utomhusluft för ett antal ämnen. Överskridande av normers nivåer för utomhusluft är generellt lokala och beror främst på höga trafikflöden eller tät vedeldning. Det finns brister gällande mätningar i tätortsluften i relation till miljökvalitetsnormer. Mätningarna har utförts i Östersund och endast under vinterhalvåret. Det saknas även mätningar i gaturum under ett helt kalenderår. De längsta mätserierna för tätortsluft i Jämtland är från Östersunds urbana bakgrund. Haltutvecklingen har varit nedåtgående för såväl kvävedioxid, svaveldioxid och bensen. Det mätningar som har utförts i Östersund indikerar att luften klarar miljökvalitetsnormerna för samtliga ingående ämnen. De ämnen som har varit centrala för mätningarna är kvävedioxid, bensen och partiklar (PM 10). Enligt nomogram i Vägverkets publikation 2001:128 ger årsmedeldygnstrafiken på sträckan i kombination med gaturummets utformning, inte upphov till att miljökvalitetsnormerna överskrids. Enligt samma publikation ligger trafikmängden under de värden där mer detaljerade beräkningar behöver övervägas. Överlag har Jämtland låga halter av föroreningar i bakgrundsmiljön. Sot och partikelbundet ammonium har ökat under senaste åren. Halterna av tungmetaller i luften i Jämtland bedöms vara långt under de nedre värden som anges inom miljökvalitetsnormen. Vatten Miljökvalitetsnormer för vatten används för att ge krav på vattnets kvalitet i flera olika avseenden. Vattenkvaliteten bedöms utifrån en mängd olika kvalitetsfaktorer och uttrycks som mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus. Utgångspunkten är att alla sjöar, vattendrag och kustvatten ska uppnå god ekologisk och kemisk status senast 22/ Grundvatten ska uppnå god kvantitativ och kemisk grundvattenstatus senast 22/

41 Vissa av vattenförekomsterna har fått tidsfrist fram till år 2021 för att ha möjlighet att uppnå detta då deras miljöproblem kan vara för svåra att åtgärda till år Det finns statusklassningar samt beslutade miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomsten Brunflo som finns i de södra delarna av utredningsområdet. Den kemiska statusen är otillfredsställande och det finns en risk att den inte uppnår god status till år Den kvantitativa statusen är god. Utanför utredningsområdet finns vattenförekomsten Storsjön som tar emot delar av avrinningen från utredningsområdet. Storsjön har idag en måttlig ekologisk status och har fått tidsfrist till år 2021 för att komma tillrätta med sina problem. Den kemiska statusen exklusive kvicksilver är god. Storsjön har problem med främmande arter, kontinuitet och morfologiska förändringar. Buller Miljökvalitetsnormen för buller är en så kallad målsättningsnorm som innebär att det finns en skyldighet att genom att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Kartläggningen av buller i Sverige har skett i olika faser med början i de folkrikaste kommunerna och vid de högst trafikerade vägarna, järnvägarna och flygplatserna. Delar av nuvarande E14/E45 genom Brunflo är med i denna kartläggning, och resultatet finns redovisat hos Trafikverket, se avsnitt Miljömål Regeringen har antagit 16 nationella miljömål, se bild 19. Dessa ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Bedömningen av uppfyllelse av nationella miljömål är främst relevant för storskaliga miljöeffekter på systemnivå. De miljömål som bedömts relevanta för detta projekt har markerats med fet stil nedan. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö 41

42 God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Bild 19. Illustration över de 16 miljömålen (Källa: miljomal.se) Länsstyrelsen i Jämtlands län arbetar med alla miljömål förutom Hav i balans. Sju av målen är extraprioriterade i det regionala arbetet och det är: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Levande sjöar Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Östersunds kommun har ett miljömålsarbete för kommunens eget arbete. Det övergripande miljöarbetet utgår ifrån Agenda-visionen som antogs år Utifrån visionen och den årliga miljöredovisningen prioriterar kommunen ett antal miljöaspekter för kommande år och det är inom dessa områden kommunen avser att arbeta med att förbättra miljön. Från 2015 gäller följande övergripande kommunala mål: Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt 2030: Det innebär att fossila koldioxidutsläpp ska minska med 100 % och att energiförbrukningen ska minska med 20 % jämfört med år I Östersund är livsmiljön hållbar, trygg och säker: Det innebär att planering och genomförande av verksamheter inte ska öka befintliga eller skapa nya miljö- och hälsoproblem. Arbetet med kemikalier som finns i varor som är i bruk och ska köpas in prioriteras. 42

43 5. Effekter och deras tänkbara betydelse 5.1. Miljöeffekter Rekreation och friluftsliv Gång- och cykelvägsutbyggnaden kommer att förbättra möjligheten till ett aktivt friluftsliv inom utredningsområdet som är i samklang med intentionen med det riksintressanta området för friluftslivet. Projektet medför ett miljövänligare alternativ för transporter mellan Brunflo och Östersund. Den planerade gång- och cykelvägen kommer skapa ett långt sammanhängande cykelstråk där cykel kan ersätta bilen som transportmedel Hushållning med mark- och vattenområden Projektet kommer i stor omfattning att nyttja redan exploaterad mark, och undviker på så vis ingrepp i mark- och vattenområden. Det finns idag gångbanor eller sidovägar längs delar av befintlig E14/E45. Marken som idag används till de befintliga gångbanorna kan till viss del användas till den nya planerade gång- och cykelvägen. Grundvattenförekomsten bedöms inte bli påverkad av projektet. Projektet leder till en ökad trafiksäkerhet vilket är positivt för grundvattentäkten då risken för en olycka minskar Klimat och energi Byggandet av gång- och cykelvägen möjliggör att människor kan välja cykel som ett attraktivt, miljövänligt transportmedel för resor inom Brunflo men även in till Östersund. Efter utbyggnaden av gång- och cykelvägen genom Brunflo kommer det att finnas ett långt, sammanhängande cykelstråk hela vägen in till centrala Östersund. Det är ca 16 km från Brunflo till centrala Östersund. Vägen genom Brunflo kommer att avlastas vad gäller trafikmängd när förbifarten byggs ut. Den största mängden trafik kommer att använda sig av förbifarten och nuvarande väg kommer att bli mer lik en lokalgata än dagens genomfartsväg. I det fortsatta arbetet med vägplanen ska hänsyn tas till den pågående klimatförändringen, vilket till exempel kan innebära att vägtrummor dimensioneras för ett större flöde än vad som gäller för dagens situation Landskapsbild En separerad gång- och cykelväg längs med befintlig E14/E45 genom Brunflo innebär att mark för gång- och cykelvägen tas i anspråk mestadels från körytan. Vägbredden kommer således inte att öka annat än på ett par ställen. Konsekvensen för landskapsbilden blir liten. Anläggandet av en ny gång- och cykelväg kan ge ett positivt bidrag till landskapsbilden, om man i samband med utbyggnaden även väljer att göra andra åtgärder som bidrar till att visuellt smalna av vägrummet och skapa tydliga entréer till orten Brunflo. Sådana åtgärder kan i sin tur bidra ytterligare till att reducera fordonstrafikens hastighet genom samhället. 43

44 Bild 20. Projektet kan bidra till en bättre gestaltning av vägen genom Brunflo Kulturmiljö I projektets centrala delar kan intrång komma att ske i den övriga kulturhistoriska lämning (RAÄ Brunflo 242:1) som utgörs av en bytomt/gårdstomt. Vid projektering av gång- och cykelvägen kommer hänsyn att tas till lämningsområdets gränser och hur de negativa konsekvenserna kan minimeras på lämningen. Projektet bedöms inte påverka övriga kulturmiljöintressen inom utredningsområdet. Projektet bedöms inte påverka riksintresset gällande kulturmiljö negativt då åtgärderna enbart kommer att utföras i anslutning till befintlig väg. Riksintresset pekar ut kulturlandskapet kring Brunflo med dessa höga kulturhistoriska värden och detta kommer inte att påverkas negativt av utbyggnaden av en gång- och cykelväg Naturmiljö och skyddade arter Projektet kommer att påverka de utpekade artrika vägkanterna som finns längs E14/E45. Det finns dock goda möjligheter att ta tillvara vägkantsfloran och återskapa liknande miljöer i den nya slänterna som skapas. För att de nuvarande miljöerna vid vägkanterna lättare ska kunna återetablera sig kan avbaningsmassorna tas tillvara och läggas ut i den nya vägslänterna. En naturinventering ska göras längs berörda delar av de artrika vägkanterna under sommaren 2015, och det är då tänkbart att någon fridlyst arter lokaliseras inom utredningsområdet. Dispens från Artskyddsförordningen kan enbart fås om det inte finns någon annan lämplig lösning för den aktuella åtgärden, och att den planerade åtgärden inte påverkar möjligheten att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för arten. Vattentrumman som Gustabäcken rinner igenom kommer troligtvis att behöva förlängas. Vilka åtgärder som kommer behövas för att minimera negativ påverkan måste utredas vidare, projektet får inte leda till att några nya vandringshinder skapas i vattendraget. Vid åtgärder i vatten ska hänsyn tas till öringens lekperioder för att inte störa fiskens reproduktion. Björkallén som ligger på den västra sidan av vägen vid den södra infarten är skyddat av det generella biotopskyddet. Den kan komma att påverkas beroende på gång- och cykelvägens 44