E14/E45. Delen Lockne-Optand. Förbifart Brunflo

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG E14/E45. Delen Lockne-Optand. Förbifart Brunflo Östersunds kommun, Jämtlands län Vägplan Projektnummer:

2 Trafikverket Postadress: Nattviksgatan 8, Härnösand E-post: Telefon: TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.1.0 Dokumenttitel: Samrådsunderlag, E14/E45. Delen Lockne Optand. Förbifart Brunflo Utgivare: Trafikverket Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2015/18314 Projektnummer: Kontaktperson: Ulrika Sundgren, Trafikverket Region Mitt Uppdragsansvarig konsult: Pär-Eric Eriksson, EQC Mitt Miljöansvarig konsult: Sara Nordmark, EQC Karlstad Foton: EQC där inget annat anges

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET Planläggningsprocessen Bakgrund Åtgärdsvalsstudie Ändamål och projektmål Beskrivning av befintlig väganläggning Projektets omfattning Angränsande planering AVGRÄNSNINGAR Avgränsning i tid FÖRUTSÄTTNINGAR Markanvändning Miljöförutsättningar EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE Miljöeffekter FORTSATT ARBETE Planläggning Viktiga frågeställningar KÄLLOR 61 3

4 1. Sammanfattning Bakgrund och ändamål E14 och E45 är nationella stamvägar som båda ingår i TEN-T nätverket och är av särskild internationell betydelse. E14 utgör tillsammans med järnvägen en del av den mittnordiska transportkorridoren för godstrafik som genererar trafik mellan Trondheim i Norge via Östersund och Sundsvall vidare in i Finland. E45 sträcker sig från Göteborg i söder till Karesuando i norr och är en viktig förbindelse i inlandet för person-och godstrafik. E14/E45 går ihop mellan Brunflo och Östersunds tätorter och har en viktig funktion för näringslivets transporter, besöksnäringen samt för pendling. E14/E45 är tungt trafikerad och går genom Brunflo tätort. Detta leder till brister och problem inom Brunflo centrum i form av bristande framkomlighet för alla trafikantslag, bristande trafiksäkerhet och olika miljöstörningar. Det övergripande målet med projektet är att öka framkomligheten och bättra tillgängligheten genom att leda E14/E45 förbi Brunflo. Syftet med vägplanen är att klargöra förutsättningarna för att genomföra förbifart Brunflo med vägåtgärder som medger en hastighet på 100km/tim samt mötesseparering. Vägplanens samrådsunderlag ska utgöra ett underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas få betydande miljöpåverkan (BMP) eller inte. De åtgärder som studeras i vägplanens samrådsunderlag kommer i första hand att utvärderas mot nedanstående projektmål: Att tillsammans med myndigheter och allmänhet arbeta fram en vägplan som kan vinna laga kraft Arbeta fram kostnadseffektiva lösningar i projekteringen Utreda förutsättningarna för en förbifart med minimal störning för omgivningen Beskrivning av projektet Projektet innebär att utreda möjligheterna för en förbifart av E14/E45 i området öster om Brunflo. Förbifarten ska utredas som en mötesfri landsväg med vägbredden 14 meter och skyltad hastighet 100 km/tim. I samband med detta projekt utreds även flera trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs befintlig E14/E45 genom Brunflo i vägplanen E14/E45. Delen Lockne-Optand. Genomfart Brunflo. Där studeras bland annat åtgärder för att få en sammanhängande gång- och cykelväg längs med befintlig E14/E45. De två projekten är sammanlänkande och åtgärderna för i Brunflo kan inte komma till stånd om inte förbifarten byggs. Effekter och deras tänkbara betydelse En ny väg genom utredningsområdet kommer oavsett läge och utformning att leda till en ny och kraftig barriär i området. Utredningsområdet hyser många bevarandevärda miljöer samt flera riksintressen för exempelvis kultur, natur och friluftsliv. Många av de utpekade miljöerna vad gäller natur och kultur har en stark koppling till den öppna och hävdade jordbruksmarken som finns i de centrala delarna av utredningsområdet. Konsekvenserna bedöms därför som mer negativa vad gäller natur- och kulturmiljön om en förbifart placeras i de centrala delarna av utredningsområdet än om ett mer östligt alternativ väljs. 4

5 Förbifartens läge kan även komma att påverka aktiva jordbruk negativt, förstöra eller förändra utpekade naturmiljöer, komma i konflikt med kulturmiljöer, påverka landskapsbilden, leda till bullerstörningar i tidigare tysta områden samt andra negativa konsekvenser för miljön i och i anslutning till utredningsområdet. Det är av stor vikt att vägens placering och utformning görs med hänsyn tagen till de olika intressen som finns i utredningsområdet så att konsekvenserna kan mildras. Konsekvenserna bedöms bli något mindre negativa om vägen läggs i de östra delarna av utredningsområdet där det finns färre bostäder, mindre känslig natur- och kulturmiljö, och där markanvändningen till största delen består av skogsmark. En förbifart kommer dock att avlasta andra miljöer där miljökonsekvenserna istället blir positiva. I Brunflo tätort kommer förverkligandet av en förbifart öster om samhället att leda till positiva konsekvenser för exempelvis boendemiljön i området. För de oskyddade trafikanterna i Brunflo kommer projektet leda till en ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet genom en separerad gång- och cykelväg i anslutning till vägen genom Brunflo. 5

6 2. Beskrivning av projektet 2.1. Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan, se bild 1. I början av planläggningen tas ett underlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråden sammanställs i en samrådsredogörelse. Under de olika skedena i planläggningsprocessen analyseras och beskrivs väganläggningens lokalisering samt dess effekter på omgivningen. Planläggningsprocessen för väg syftar till att lokaliseringen samt detaljutformningen successivt läggs fast. Planering av en väganläggning är indelade i fyra steg, och som beskrivs i bild 1. Första skedet i en vägplan är att ta fram ett samrådsunderlag som ska ligga till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas få betydande miljöpåverkan (BMP) eller inte. Projekt som inte bedöms leda till betydande miljöpåverkan omfattas inte av krav på miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens 6 kapitel. I sådana projekt ska istället miljöpåverkan beskrivas i en miljöbeskrivning. Bild 1. Vägplanens olika skeden. Nuvarande status är samrådsunderlag. * Samrådshandling omfattar både val av lokaliseringsalternativ och utformning av anläggningen. Handlingen ligger till grund för utformningen av planens MKB/miljöbeskrivning. Samrådshandlingen har således olika inriktning beroende på var i processen man befinner sig. ** För projekt som ska tillåtlighetsprövas tillkommer granskningshandling inför tillåtlighetsprövning. Vägplaneringen förutsätter samordning med den kommunala planeringen och plan- och bygglagen. Ett vägprojekt måste samordnas med översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. I detaljplanelagda områden kan ett vägprojekt medföra behov av ändringar i gällande detaljplaner eller upprättande av nya detaljplaner. 6

7 2.2. Bakgrund E14 och E45 är nationella stamvägar som båda ingår i TEN-T nätverket och är av särskild internationell betydelse. E14 utgör tillsammans med järnvägen en del av den mittnordiska transportkorridoren för godstrafik som genererar trafik mellan Trondheim i Norge via Östersund och Sundsvall vidare in i Finland. E45 sträcker sig från Göteborg i söder till Karesuando i norr och är en viktig förbindelse i inlandet för person-och godstrafik. E14/E45 går ihop mellan Brunflo och Östersunds tätorter och har en viktig funktion för näringslivets transporter, besöksnäringen samt för pendling. E14/E45 är tungt trafikerad och går genom Brunflo tätort. Detta leder till brister och problem inom Brunflo centrum i form av bristande framkomlighet för alla trafikantslag, bristande trafiksäkerhet och olika miljöstörningar. Enligt Länstransportplan för Jämtlands län finns medel upptagna för investeringar i förbifart Brunflo E14/E45. Det är också angeläget att åtgärda nuvarande väg genom Brunflo som idag utgör en flaskhals på E14. En förstudie för E14 längs sträckan Pilgrimstad Lockne Optand togs fram år 1998 av dåvarande Vägverket. Sträckan för denna förstudie var ca 25 km lång från Pilgrimstad söder om Brunflo och vidare genom Brunflo tätort och fram till Optand. Detta arbete fortsatte år 2001 när en vägutredning togs fram för samma sträcka. I dessa utredningar studerades åtgärder för att förbättra vägens standard och höja trafiksäkerheten. Utredningsområdet i dessa utredningar var snävare än vad utredningsområdet är för detta samrådsunderlag. Projektet innebär att utreda möjligheterna för en förbifart av E14/E45 i området öster om Brunflo. Förbifarten ska utredas som en mötesfri landsväg med skyltad hastighet 100 km/tim. 7

8 Bild 2. Översiktskarta. Aktuell sträcka av E14/E45 är markerat med rött (Källa: Brister Nuvarande E14/E45 genom Brunflo är en europaväg med mycket genomfartstrafik och samtidigt är vägen en lokalgata för de som bor och arbetar i Brunflo. Vägen kantas av bostäder och verksamheter med flera mindre anslutningar. Miljön är rörig och för genomfartstrafiken blir vägen genom Brunflo en vägsträcka med lägre hastighet än omgivande delar samt med stora framkomlighetsproblem. 8

9 Behov av förbättringar Det finns ett stort behov av att förbättra tillgängligheten och öka framkomligheten längs E14/E45 genom Brunflo. En förbifart av E14/E45 kommer att förbättra boendemiljön inne i Brunflo centrum, samt öka framkomligheten för genomfartstrafiken Åtgärdsvalsstudie 2013 trädde den nya planläggningsprocessen för Trafikverket i kraft vilket innebär att en åtgärdsvalsstudie ska tas fram och verka som ett underlag för framtida åtgärder för infrastrukturen. Åtgärdsvalsstudien föregår den lagstadgade planläggningsprocessen för infrastrukturåtgärder och är en förberedande studie till en vägplan. Det har gjorts en åtgärdsvalsstudie för E14 från Sundsvall Östersund Trondheim också benämnd Mittstråket. Studien blev klar 2014 och belyser alla fyra trafikslag (väg, järnväg, luftfart och sjöfart) för personresor och godstransporter idag och i framtiden. Det övergripande målet med studien är att Mittstråket är ett funktionellt och hållbart gränsöverskridande transportstråk som främjar utvecklingen i Mittnorden. Enligt åtgärdsvalsstudien är nuvarande vägstandard för person- och godstransporter på E14 mellan Pilgrimstad Grytan bristande. Enligt studien är nuvarande vägstandard för personoch godstransporter på E14 mellan Pilgrimstad - Grytan bristande. Det är tagit fram ett antal åtgärdsförslag i åtgärdsvalsstudien som är prioriterade enligt fyrstegsprincipen (se bild 3). Det åtgärdsförslag som föreslås för E14/E45 vid Brunflo är inom steg 3 och steg 4 åtgärder som konkretiseras i att förbifart Brunflo genomförs med vägåtgärder som medger en hastighet på 100 km/tim, och som innebär att vägen utformas som en 2+1 väg med bland annat mötesseparering och säkrade sidoområden Fyrstegsprincipen För val av åtgärder i detta projekt har fyrstegsprincipen tillämpats. Fyrstegsprincipen är en metod för att hitta rätt omfattning av åtgärder för att lösa problem och brister i transportsystemet, se bild 3. Enligt metoden analyseras åtgärder i fyra steg. Bild 3. Fyrstegsprincipen. 9

10 Inom steg 1 ses över möjligheten att påverka transportefterfrågan och val av transportsätt. Inom steg 2 tas fram åtgärdsförslag för ett effektivare sätt att utnyttja det befintliga vägnätet. Inom steg 3 ges förslag på olika förbättringsåtgärder och ombyggnader på befintlig sträcka. Steg 4 genomförs om inte behoven kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det innebär större åtgärder som investeringar i nya vägar eller större ombyggnadsåtgärder. Steg 1 och 2 åtgärder anses inte tillräckliga för att öka framkomligheten och förbättra tillgängligheten på E14/E45 förbi Brunflo. Ett alternativ med föreslagna åtgärder i befintlig sträckning ska också utredas, ett så kallat noll+ alternativ för att kunna se om nuvarande väg kan byggas om. Detta noll+ alternativ förutsätter steg 3 åtgärder, medan förverkligandet av en förbifart öster om Brunflo innebär åtgärder enligt steg Ändamål och projektmål Övergripande mål och strategier Som grund för projektet ligger det övergripande transportpolitiska målet från 1998 att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktig hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Våren 2009 förtydligades det övergripande målet med två huvudmål; ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Förutom de transportpolitiska målen är även de arkitekturpolitiska målen och de 16 miljömålen aktuella för projektet. Miljömålen redovisas under avsnitt Funktionsmål Tillgänglighet Funktionsmålet innebär att det ska skapas tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska vara hållbart utifrån säkerhet, miljö och hälsa. Arkitekturpolitiska mål Riksdagen fastställde 1998 regeringens förslag Framtidsformer (Prop. 1997/98:117), för att främja god arkitektur och formgivning. Följande sex nationella mål har angivits av regeringen för arkitektur och formgivning och är i tillämpliga delar aktuella för gestaltning och markanvändning i vägars närområde: Arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling. Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintlig miljö ska tas tillvara och förstärkas. Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, design, formgivning och offentlig miljö ska stärkas och breddas. Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor. Svensk arkitektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete. 10

11 Aktuella problem och förutsättningar tillsammans med de övergripande målen ovan samt eventuella lokala och regionala mål är grunden för att ta fram mål för detta projekt, se vidare under avsnitt Ändamål och projektmål Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är att uppnå det övergripande transportpolitiska målet genom att öka framkomligheten och förbättra tillgängligheten på E14/E45 förbi Brunflo. Syftet med vägplanen är att klargöra förutsättningarna för att genomföra förbifart Brunflo med vägåtgärder som medger en hastighet på 100km/t och en mötesseparerad 2+1-väg. Vägplanens samrådsunderlag ska utgöra ett underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas få betydande miljöpåverkan (BMP) eller inte. De åtgärder som studeras i vägplanen kommer i första hand att utvärderas mot nedanstående projektmål: Att tillsammans med myndigheter och allmänhet arbeta fram en vägplan som kan vinna laga kraft Arbeta fram kostnadseffektiva lösningar i projekteringen Utreda förutsättningarna för en förbifart med minimal störning för omgivningen. Övergripande gestaltningsmål Den huvudsakliga målsättningen är att utbyggnaden av vägen ska göra så gott eftermäle som möjligt i landskapet. Genom att eftersträva vägarkitektonisk enkelhet och en lågmäld gestaltning kan vägens påverkan på det omgivande landskapet minimeras. Utformningen av vägutbyggnaden ska även ge trafikanten möjlighet att ta del av det karaktäristiska odlingslandskapet kring Brunflo med vackra utblickar och landmärken. Längs sträckan finns flera platser och vyer som kan tillföra trafikanten en positiv upplevelse av det omgivande landskapet. Vägens barriäreffekt kan inte undvikas men minimeras, såväl upplevelsemässigt som funktionellt. Målet med utformningen av det yttre rummet är att förankra vägen i landskapet så att en tilltalande miljö skapas även för betraktaren vid sidan av vägen Beskrivning av befintlig väganläggning Vägstandard Idag går E14/E45 genom Brunflo tätort. Inom utredningsområdet finns flera mindre statliga vägar med vägnummer 726, 730, 739, 740 och 605 vilka kan ses i bild 9. Det finns också flera enskilda vägar som ligger norr om Brunflo centrum. Vägarna inom Brunflo centrum är mestadels kommunala vägar. Vägbredden på väg 726, väg 730, väg 739 och väg 740 varierar mellan 3,5 meter och 6,5 meter. Hastigheten på vägarna varierar mellan 40 och 70 km/tim och det saknas gång- och cykelväg på alla dessa vägar. Det finns dock en gångbana längs väg 739 från korsningen med E14/E45 fram till skolan. 11

12 Längs befintlig sträckning av E14/E45 genom Brunflo finns det gång- och cykelväg på delar av sträckningen. Vägbredden är 9-10 meter på olika delar av sträckningen. Befintlig hastighetsbegränsning varierar mellan 40 och 80 km/tim. Det finns en trafikkontrollplats längs befintlig väg genom Brunflo på vägens östra sida efter passage av själva samhället Trafik E14/E45 går genom Brunflo centrum och är tungt trafikerad. Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) genom Brunflo uppgår som mest till 9964 fordon per dygn varav 1002 är tung trafik och mättes år Det finns flertalet vägar som ligger i anslutning till E14/E45, se bild 9. De kommunala vägarna har inte redovisad statistik i nationell vägdatabas (NVDB) utan endast de statliga vägarna. De statliga vägar som ligger i utredningsområdet utöver E14/E45 är väg 726, 730, 739, 740 och 605. För väg 605 saknas dock uppgifter gällande trafikmängden. Enligt Trafikverkets uppräkningstal (Vägverkets publikation 2013:124, kapitel 2 och trafikuppräkningstal för EVA ) och en sammanräkning i samråd med Trafikverkets trafikanalytiker, visar prognosen för åren 2030 och 2050 att årsmedeldygntrafiken ser ut att bli enligt tabell 1. Sträcka Fordon/dygn (mätår) Varav tung trafik (mätår) Prognos fordon/dygn 2030 (varav tung trafik) Prognos fordon/dygn 2050 (varav tung trafik) Väg (2004) 20 (2004) 560 (20) 620 (25) Väg (2008) 10 (2008) 320 (10) 360 (10) Väg (2008) 40 (2008) 450 (40) 500 (45) Väg (2007) 25 (2008) 510 (30) 560 (30) E14/E (2010) (2010) (1 070) (1 130) Tabell 1 Årsdygnsmedeltrafik uppmätt och uppräknad, mätår och prognosår Kollektivtrafik Det går i dagsläget flertalet bussturer mellan Östersund och Brunflo. Utöver busstrafiken går det även regionaltåg på järnvägen mellan Brunflo och Östersund. Som ett led i att främja kollektivtrafikresandet finns det parkeringsplatser med motorvärmare för kollektivtrafikspendlare. En nybyggd pendelparkering finns i anslutning till järnvägsstationen i Brunflo. 12

13 Trafiksäkerhet E14 Pilgrimstad - Brunflo - Optand pekas ut som en sträcka med höga trafikflöden, många anslutningar och korsningar, tätortsmiljö och dålig geometrisk standard. Trafiksäkerheten längs befintlig E14/E45 är låg då det är hög trafikbelastning och det saknas en sammanhängande gång-och cykelväg på vägen. Vägen håller god plan- och profilstandard förutom på ett fåtal ställen där det är något sämre standard. Vid passager och övergångsställen finns det enklare trafiksäkerhetshöjande anordningar såsom mittrefug och/eller skyltning. Det finns även en planskild korsning för de oskyddade trafikanterna i anslutning till Brunflo centrum. Det finns även ett flertal platser där de oskyddade trafikanterna kan tänka sig att korsa vägen där det inte finns några trafiksäkerhetshöjande anordningar. Siktlängden är överlag god på de delar av sträckan där vägen är rak och har stora radier. Dock finns det några vägsträckor med flera korta radier som påverkar siktlängden negativt. På den aktuella sträckan av E14/E45 finns det vänstersvängskörfält vid de större väganslutningarna. Dessa gör att upphinnandeolyckor kan minimeras då fordon inte blir stillastående på E14/E45 för att invänta en möjlighet att svänga av vägen. Det finns däremot flertalet fastighetsanslutningar längs med E14/E45 genom Brunflo som saknar trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Olyckor Enligt Trafikverkets olycksdatabas STRADA har det inträffat 50 olyckor med personskador mellan åren på väg E14/E45 genom Brunflo, väg 726, väg 730, väg 739 och väg 740. Fem av dessa olyckor har inneburit olyckor med svåra utfall samt en dödsolycka. Resterande 44 olyckor är klassade som lindriga olyckor, se tabell 2. 13

14 Olyckstyp Antal Olyckor Fördelning (D, S, L) Avsvängande (motorfordon) 4 (-, -, 4) Cykel/moped (motorfordon) 2 (-, -, 2) Fotgängare (motorfordon) 3 (-, -, 3) Fotgängare/Cykel/Moped 9 (-, 2, 7) Korsande (motorfordon) 8 (-, 1, 7) Möte (motorfordon) 2 (-, -, 2) Singel (motorfordon) 12 (1, 1, 10) Upphinnande (motorfordon) 7 (-, -, 7) Övriga 3 (-, 1, 2) Totalt 50 (1, 5, 44) Tabell 2. Antal olyckor per olyckstyp och svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes visar antalet (Dödsolyckor, Svåra olyckor, Lindriga olyckor) Det har skett flest olyckor på E14/E45 (42 olyckor). På väg 726 har det inträffat en lindrig olycka de sista tio åren. På väg 730 har det skett en svår och en lindrig olycka, på väg 739 har det inträffat två lindriga olyckor och på väg 740 har det skett tre lindriga och en svår olycka. Olyckorna har inträffat på olika platser längs E14/E45 med vissa uppkomster av hopningar. För att tydligt kunna visa spridningen av olyckorna på vägarna inom Brunflo tätort är utredningsområdet indelat i söder och i norr, se bild 4 och 5. Inom den södra delen av utredningsområdet inträffade 26 olyckor ( ) varav en olycka med svårt utfall och 22 olyckor med lindrigt utfall. Flera av olyckorna inträffade vid Brunflo centrum enligt bild 4. 14

15 Bild 4. Redovisning av olyckor vid Brunflo (södra delen); inträffade olyckor med personskador (STRADA) 15

16 Inom den norra delen av utredningsområdet inträffade 24 olyckor ( ) varav en dödsolycka, fyra svåra olyckor och 22 lindriga olyckor. Flest olyckor inträffade vid korsningen E14/E45 och Ope och söder om Ope och vid Grytan och 12 av olyckorna i norr var singelolyckor enligt bild 5. Bild 5. Redovisning av olyckor vid Brunflo (norra delen); inträffade olyckor med personskador (STRADA) 16

17 Oskyddade trafikanter Enligt definitionen är oskyddade trafikanter gående, cyklande samt den som färdas på en moped eller på en motorcykel utan karosseri. Trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter är låg inom Brunflo, och möjligheten att gå eller cykla behöver förbättras. Trafikmiljöns utformning påverkar den oskyddade trafikantens säkerhet och även folkhälsan. Det finns flera hinder för den oskyddade trafikanten som höga trafikflöden, avsaknad av gång- och cykelvägar på flera ställen och avsaknad av trygga passager. Behovet för de oskyddade trafikanterna som cyklar eller går att förflytta sig längs den aktuella delen av E14/E45 är stort eftersom det finns bostadsområden och målpunkter längs vägen enligt avsnitt Gående och cyklister som ska röra sig längs med E14/E45 är hänvisade till vägrenen förutom på ett par platser där det finns gång- och cykelväg. Det finns även en smal gångbana på några platser längs vägen som kan användas av de som går. På stora delar av de andra statliga vägarna inom utredningsområdet får de oskyddade trafikanterna dela yta med övriga trafikslag utan tydliga avgränsningar. Längs väg 730 finns det en gångbana fram till skolan. Är det säkert att ta sig mellan olika målpunkter förväntas också antalet oskyddade trafikanter öka Byggnadstekniska förutsättningar Geotekniska förutsättningar Området för den planerade förbifarten ligger i en kuperad terräng, över högsta kustlinjen och delvis över den högsta strandlinjen för Centraljämtska Issjön. Nivån i utredningsområdet varierar mellan ca +330 och +430 meter över havet. I stora drag består jorden i söder och norr av moränlera eller lerig morän. De centrala delarna av utredningsområdet utgörs av ett tunt eller osammanhängande jordtäcke ovanpå berg. Det finns berg i dagen i delar av området. I den sydligaste delen av utredningsområdet finns ett område med isälvssediment, i geobildstolkning bedömt som grovsediment (silt, sand, grus). Det finns flera grustäkter i närheten av Brunflo. Öster om de centrala delarna av Brunflo passeras ett område med organisk jord som kan bestå av lösa torv-, dy- och gyttjelager. Den organiska jorden bedöms ha begränsad mäktighet, som djupast ca 3 meter. Berggrunden i området består främst av kalksten och slamsten med inslag av lerskiffer. Det finns flera kalkstensbrott i området. Det förekommer även diabas enligt bergartskartan från SGU. De grundförstärkningsåtgärder som kan bli aktuella i första hand är urgrävning och återfyllning av grovkornig jord eller berg, på de sträckor där organiskt material finns. Lermoränen kan användas som bankfyllnad men kan behöva bearbetas genom att man lägger dränerande skikt vid bankens uppbyggnad. Detta kan kombineras med en liggtid som kan medföra lång byggtid. 17

18 Då berget till stora delar består av kalksten är det lämpligt att användas som bankfyllnad. Material till förstärkningslager och bärlager finns till största delen inte att hämta inom utredningsområdet. Ledningar Det finns många luftburna högspänningsledningar inom utredningsområdet (se bild 6). Ett ställverk finns i närheten av Brunflo kyrka. Inom utredningsområdet finns ledningar och tekniska anläggningar som ägs av följande bolag: Jämtkraft El Skanova Tele Östersunds kommun VA Trafikverket Belysning Eventuella övriga ledningsägare och dess anläggningar som inte är registrerade i Ledningskollen utreds vidare. Ledningar och tekniska anläggningar kan komma i konflikt med vägförslaget. Var det skulle kunna vara och hur det löses kommer att utredas vidare i det kommande arbetet med vägplanen. Bild 6. Luftburna ledningar inom utredningsområdet 2.6. Projektets omfattning Nuvarande E14/E45 passerar idag igenom Brunflo tätort vilket bland annat innebär en otrygg boendemiljö för de som bor i närheten av vägen, samt även stora framkomlighetsproblem för trafiken. Projektet innebär att utreda möjligheterna för en förbifart av E14/E45 i området öster om Brunflo. Ett alternativ med åtgärder i befintlig sträckning ska även utredas, ett så kallat noll+ alternativ för att kunna se om nuvarande väg kan byggas om. Förbifarten ska utredas som en mötesfri landsväg, så kallad 2+1 väg, med skyltad hastighet 100 km/tim. Vägens belagda bredd ska vara 14 meter och dess lutning 18

19 ska inte överstiga 5 %. Vid bergsskärningar, branta eller höga slänter, eller andra fasta hinder inom säkerhetszonen kommer sidoräcken att anläggas. Den föreslagna sektionen redovisas i bild 7. Vid anslutningar till det befintliga vägnätet kan andra sektioner bli aktuella. Bild 7. Typsektion 2+1 väg I sin områdesplan för Brunflo-Grytanområdet från år 1986 pekade kommunen ut ett ca 100 meter brett reservatsområde för en blivande förbifart öster om Brunflo. Detta reservat finns även med i den nu gällande översiktsplanen. Vägverket, nu Trafikverket, har i de tidigare utredningarna tagit fram flera förslag på en nysträckning och dessa kommer att utredas vidare i denna vägplan. De gamla förslagen från Trafikverket är att E14/E45 ska dras om i en ny sträckning strax öster om Brunflo centrum. Två lösningar på hur dessa vägsträckor ska ansluta mot befintlig E14 i söder har studerats. Antingen ansluter de mot befintlig E14 i höjd med Häggdalstorpet vilket gör att E14 blir genomgående, eller också ansluts E14 till den befintliga cirkulationsplatsen vid vägskälet med E45 och då får E45 en genomgående sträckning. Vägförslagen går sedan i dalgången mellan Brunflo och byarna Gusta, Åkre, Vamsta samt Södergård och ansluter mot befintlig E14/E45 vid Optands flygplats. Utöver tidigare förslag studeras även ett nytt alternativ i en sträckning som går ovanför byn Gusta i skogsområdet. Detta förslag har tagits fram för att kunna undvika större delen av bebyggelsen som ligger längs med väg 740 i de centrala delarna av utredningsområdet. Ett alternativ med åtgärder i befintlig sträckning ska även utredas; noll+alternativ. I det fortsatta utredningsarbetet kan även ytterligare nysträckningar av en förbifart bli aktuella inom utredningsområdet. En förbifart kommer att leda till ett ökat behov av ett sammanhängande parallellvägnät i anslutning till förbifarten. Detta vägnät ska till exempel användas av de boende och de oskyddade trafikanterna, men ska även kunna användas vid en eventuell olycka på E14/45 då trafiken behöver ledas om. Behovet och utformningen av detta vägnät kommer att utredas i detta projekt. 19

20 Den nuvarande E14/E45 genom Brunflo kommer att trafikeras av mindre trafik än för dagens situation när en förbifart byggs. I samband med detta projekt utreds även flera trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs befintlig E14/E45 genom Brunflo i vägplanen E14/E45. Delen Lockne-Optand. Genomfart Brunflo. Åtgärder på befintlig E14/E45 kan dock enbart komma till stånd om en förbifart byggs så att genomfartstrafiken flyttas bort från Brunflo samhälle Angränsande planering Det pågår för närvarande ett arbete med en vägplan för delar av E14/E45 vid Grytan, från korsningen med Opevägen (väg 605) och ca 150 meter söderut. I den vägplanen föreslås att anlägga en gång- och cykelväg på den västra sidan av E14/E45 med föreslagen vägbredd på minst 2,5 meter. Utredningsområdet för vägplan E14/E45 Brunflo (Grytan) slutar i den norra gränsen till vägplanen för E14/E45. Delen Lockne-Optand. Genomfart Brunflo. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP 2040) föreslår kommunen att avsätta mark för en kombiterminal söder om Brunflo för att kunna flytta över godstransporter från landsväg till järnväg och stärka näringslivet i regionen Parallella projekt Samtidigt med detta samrådsunderlag har även ett samrådsunderlag tagits fram för projektet E14/E45. Delen Lockne-Optand. Genomfart Brunflo där åtgärder studeras för att få ett sammanhängande gång- och cykelvägsstråk genom hela Brunflo samt för att höja trafiksäkerheten och öka framkomligheten genom Brunflo centrum. Projekten drivs parallellt med framtagande av varsin vägplan. De två projekten är sammanlänkande och åtgärderna längs befintlig väg genom Brunflo kan inte komma till stånd om inte förbifarten byggs. Bild 8. En gång- och cykelväg längs befintlig E14/E45 genom Brunflo utreds parallellt med detta projekt 20

21 3. Avgränsningar Utredningsområdet för vägplanen är beläget i Östersunds kommun i samhället Brunflo, se bild 9. Området börjar söder om cirkulationsplatsen där E45 och E14 sammanstrålar och sträcker sig cirka 9 km norrut till i höjd med Optands flygplats. Området sträcker sig sedan i ett stort område öster om Brunflo och inga alternativ söks väster om befintlig väg. Den geografiska avgränsningen av utredningsområdet gäller det område inom vilket olika alternativ söks. Influensområdet är större än vägplanens utredningsområde. Inom influensområdet kan de föreslagna åtgärderna ge en viss påverkan till exempel genom att trafiken förändras på kringliggande vägar. Exempel på miljöaspekter som har ett större influensområde än projektets fysiska omfattning är boendemiljö, naturmiljö och vattenfrågor. Influensområdets storlek är olika stort beroende på vilken miljöaspekt som avses. Vattenburna föreningar bedöms kunna påverka Storsjön och Locknesjön som båda ligger utanför utredningsområdet. Buller och luftföroreningar kan även sprida sig utanför utredningsområdet och då orsaka störningar i ett större område än utredningsområdet. För naturmiljön kan en förändrad markanvändning inom utredningsområdet även påverka miljöer utanför området. Konsekvenserna inom influensområdet berörs endast på en översiktlig nivå i detta skede Avgränsning i tid Arbetet med vägplanen påbörjades under hösten Denna handling; vägplan status samrådsunderlag kommer att skickas till Länsstyrelsen i Jämtlands län under våren 2015 för beslut om betydande miljöpåverkan. Därefter fortsätter arbetet med en utredning gällande val av lokalisering under Vägplan status granskningshandling planeras att skickas till länsstyrelsen för yttrande våren

22 Bild 9. Utredningsområde 22

23 4. Förutsättningar 4.1. Markanvändning Brunflo samhälle ligger ca 16 km sydost om Östersund och är en mindre tätort i Östersunds kommun med cirka invånare. Det finns flera mindre byar utanför Brunflo, till exempel Södergård och Gusta som ligger öster som tätorten. I de centrala delarna av tätorten finns service i form av skolor, förskolor, affärer och diverse företag. Här finns också badhus och idrottshall. Stora delar av Östersunds kommun innehåller levande landsbygder, attraktiva natur- och kulturmiljöer samt ett jordbruk som är inriktat på växtodling Befolkning 2014 hade Östersunds kommun invånare och i Brunflo fanns det invånare år Sedan 1990 har folkmängden i Brunflo minskat med ca 8 %. Av den totala folkmängden i Brunflo är fördelningen 23 % i åldern 0-19 år, 54 % i åldern år och 23 % 65 år och äldre Bebyggelse och annan markanvändning Det finns bostadsbebyggelse i större delen av utredningsområdet. Det är främst fristående villor längs med E14/E45 med inslag av flerbostadshus och olika verksamheter som affärer, matställen och bensinmack. Det finns bebyggelse på båda sidor av E14/E45 och järnvägen även om den mesta bebyggelsen återfinns öster om vägen. Öster om Brunflo tätort finns spridd bebyggelse av mer lantlig karaktär. Bostadsbebyggelsen minskar längre österut i utredningsområdet. Jordbruket är dominerande inom utredningsområdet, och jordbruket bedrivs i form av mindre gårdar. Det finns också en stor del hästgårdar. Det finns flera vägsamfälligheter inom utredningsområdet vilka är Brunflo centrum-, Grytan-Håkansta-, Optand-Prästbodenoch Lundgatans samfällighetsförening och Östersund Södergård ga:3. I de östra delarna av utredningsområdet finns skogsmark som sedan fortsätter i ett stort sammanhängande skogsområde utanför utredningsområdet. I skogsområdet öster om utredningsområdet finns ett stort område som har använts som ett militärt övningsområde Näringsliv och sysselsättning Europavägen genom Brunflo är en viktig transportled för Östersunds kommuns näringsliv och besöksnäring samt även för transporter med längre destinationer. E14 utgör tillsammans med järnvägen en del av den mittnordiska transportkorridoren för godstrafik som genererar trafik mellan Trondheim i Norge via Östersund och Sundsvall vidare in i Finland. E45 sträcker sig från Göteborg i söder till Karesuando i norr och är en viktig förbindelse i inlandet för person-och godstrafik. Delen mellan Göteborg och Gällivare ingår i det av EU utpekade TEN-T (Trans European Transport Network) och är av särskild internationell betydelse. Under 2012 pendlade personer dagligen till och från Brunflo. År 2012 arbetade personer i Brunflo, varav 49,4 % män och 50,5 % kvinnor. De flesta arbetade inom vård och 23

24 omsorg (25 % av alla sysselsatta i Brunflo) efterföljt av 16 % inom handel och kommunikationer, och 14 % inom utbildning. Det finns fyra aktiva kalkstensbrott inom utredningsområdet, och de finns i de nordöstra delarna av utredningsområdet. Den största täkten finns öster om Södergård, se bild 10. Det finns affärer, caféer, restauranger och bensinmackar som ligger i nära anslutning till E14/E45 genom Brunflo Kommunala planer och framtida markanvändning Östersund kommuns översiktsplan, Östersund 2040, antogs 20:e mars 2014 och blickar 30 år framåt i tiden mot år Kommunens storlek och geografiska läge är beroende av väl fungerande kommunikationer både med omvärlden och inom kommunen. En god infrastruktur anses av kommunen vara en viktig funktion för att människor ska vilja bo och verka i kommunen. I översiktsplanen tar kommunen ställning till trafikplaneringen och då gäller följande prioritering för framkomlighet: gång-, cykel, kollektivtrafik, varutransporter och biltrafik. Kommunen pekar ut Brunflo som en tätort med särskilt goda förutsättningar för utbyggnad av bostäder med fina söderlägen med utsikt, och mycket god kollektivtrafik med buss och regionaltåg. I översiktsplanen uttrycker kommunen en positiv inställning till att förbifart Brunflo realiseras. Kommunen uttrycker vidare att det ska finnas en hög ambition när det gäller vägens utformning och placering i landskapet så att vägens synlighet begränsas. Enligt översiktsplanen har den gamla trafikplaneringen skapat miljöer som idag upplevs som otrygga och oattraktiva, och därför ska trafiksepareringen öppnas upp så att problemet kan reduceras. Kommunen tydliggör i översiktsplanen att landsbygden är en stor tillgång för kommuninvånarna och är en konkurrensfördel när kommunen ska attrahera nya invånare, företag och besökare. Områdena är viktiga att bevara så de förblir orörda och att den unika naturen och den värdefulla kulturmiljön inte går förlorade. Inom utredningsområdet finns cirka 20 stycken befintliga detaljplaner, och dessa finns i eller i anslutning till de centrala delarna av Brunflo. Det finns inga detaljplaner som berör området öster om Brunflo tätort Viktiga målpunkter Viktiga målpunkter i anslutning till E14/E45 genom Brunflo är busshållplatser, Brunflo järnvägsstation, bostadsområden, arbetsplatser, idrottsplatser, handel och kommunal service såsom skolor, dagis, vårdcentral, se bild 10. Nordost om Brunflo centrum finns Åkreängs idrottsanläggning. Anläggningen innehåller bland annat simhall, fotbollsplan och tennisplaner. I södra Brunflo finns ytterligare en idrottsanläggning med bland annat en fotbollsplan. Det finns också ett område med elljusspår, skidspår och skidbacke väster om utredningsområdet. 24

25 E14/E45 trafikeras också av genomfartstrafik med målpunkter utanför Brunflo. Östersunds tätort är en viktig målpunkt för arbetspendling antingen längs med väg 605/Opevägen eller E14/E45. Där finns arbetsplatser, sjukhus och andra viktiga målpunkter. Bild 10. Karta målpunkter inom utredningsområdet. 25

26 Riksintressen Inom utredningsområdet finns flera riksintressen enligt miljöbalken och dessa redovisas på bild 11. Riksintressen är områden som har betydelse för hela landet, och dessa områden ska så långt det är möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada det utpekade värdet. Riksintresse för kulturmiljövård (MB 3 kap, 6): Storsjöbygden omfattar ett stort område (ca 1470 km 2 )med skiftande bebyggelse och landskapsförhållanden. Riksintresset pekar på en central, ålderdomlig jordbruksbygd med rötter i förhistorisk tid. Området visar ett kultursystem som är bevarandevärt även ur europeisk synpunkt. Det är ett öppet jordbrukslandskap med radbyar och äldre gårdar med 1800-talsgården som dominerande gårdstyp. I Brunflo märks kyrkomiljön med medeltida kastal och prästgård, gravfält och spridda gårdar samt välhållna gårdar i Vamsta. Kalkstensbrott, gravfält och odlingsröseområden finns i de centrala delarna av området, kring byarna Åkre-Gusta-Berge. För närvarande pågår en översyn av riksintressena för kulturmiljövården av Länsstyrelsen i Jämtlands län. Storsjöbygden är ett av de områden som förslås prioriteras vid en översyn. Det är ett område som anses vara svårhanterbart av både de berörda kommunerna samt av länsstyrelsen bland annat på grund av dess storlek. Bild 11. Kulturmiljölandskapet sett från Brunflo kyrka 26

27 Riksintresse för friluftslivet (MB kap 3, 6): Storsjöbygden, riksintresset består av Storsjöbygden med nära kontakt med kalfjäll och odlingsbygd. Friluftsliv som exempelvis fiske, båtsport, natur- och kulturstudier samt cykling är utpekade intresseaspekter. Det pågår ett arbete med att revidera riksintressebeskrivningen av Länsstyrelsen i Jämtlands län då den är i stort behov av uppdatering och fördjupning. Området bör inte minska i storlek, men det är enligt länsstyrelsen angeläget att djupare beskriva de olika värden för friluftslivet som finns inom området för att kunna göra nödvändiga avvägningar mellan olika intressen i samhällsplaneringen. Riksintresse för vattendrag (MB kap 4, 4): Ljungan/Gimån, vattenkraftverk samt vattenreglering för kraftändamål får inte utföras i Ljungan samt dess biflöde Gimån. Vattendragens avrinningsområde tangerar utredningsområdet på ett par platser. Riksintresse för kommunikationer (MB 3 kap, 8): Mittbanan, E14/E45 samt en korridor för nysträckning av E14/E45 enligt vägutredning från Dessa ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Riksintresse för naturvården (MB 3kap, 6): Södergård och Gusta är två områden som är utpekade för sina geologiska kvaliteter. Södergård är en öppen och välhävdad betesmark med en fin ängsflora, och hagen omges av åkermark och barrskog. Gusta utgör idag en bra illustration till de jordskorperörelser som har påverkat de nuvarande förekomsterna av berggrunden i området. Natura 2000-område enligt Art- och Habitat-direktivet: Södergård, de naturtyper som är utpekade är kalkgräsmarker (viktiga orkidélokaler) och höglänta slåtterängar. Riksintresse för värdefulla ämnen (MB 3 kap, 7): Ett punktobjekt är markerat nordost om Brunflo samhälle gällande kalkstensförekomsten i området. Östersunds kommun redovisar i sin ÖP 2040 en egen tolkning av riksintresset för värdefulla ämnen, denna tolkning redovisas i bild 13. Denna tolkning är inte avvägd utifrån andra intressen såsom kultur-, naturmiljö mm utan det får göras från fall till fall. Kommunen avser enligt ÖP:n att tillgodose riksintresset genom hänsynstagande vid planläggning och lovprovning inom det tolkade området. 27

28 Bild 12. Riksintressen inom utredningsområdet 28

29 Bild 13. Redovisning av kommunens tolkning av riksintresset för värdefulla ämnen (Källa ÖP2040) 29

30 4.2. Miljöförutsättningar Miljöintressen som finns inom utredningsområdet visas på kartor i bild 14, 19 och Rekreation och friluftsliv Området kring Brunflo har goda förutsättningar för bland annat vandring, fritidsfiske, vintersport och naturupplevelser, och tillgängligheten till dessa platser bedöms vara goda. De södra delarna av utredningsområdet ingår i riksintresset för friluftsliv; Storsjöbygden. Riksintresset består av den natursköna och variationsrika Storsjöbygden med nära kontakt mellan kalfjäll och rik odlingsbygd, samt vida utblickar. Friluftsliv som till exempel fiske, båtsport, natur- och kulturstudier samt cykling är av intresse. Områdets värden kan reduceras av olämpligt utformad bebyggelse, olämpligt utformad skogsavverkning, skogsodling på eller igenväxning av odlingsmarkerna. Nordost om Brunflo centrum finns Åkreängs idrottsanläggning. Anläggningen innehåller bland annat simhall, fotbollsplan och tennisplaner. I södra Brunflo finns ytterligare en idrottsanläggning med bland annat en fotbollsplan. I de centrala och östra delarna av utredningsområdet används området bland annat som närrekreationsområde för de boende i trakten. Höjdpartierna i öster erbjuder vackra utblickar över Brunflo och Storsjön med omnejd. Inom utredningsområdet finns ett stort antal gårdar med hästar, och hästarna motioneras och tränas runt om i utredningsområdet på till exempel grusvägar. Utöver den närrekreation som sker i området så passerar Pilgrimsleden S:t Olofsleden genom utredningsområdet, se bild 14. Leden är 560 km lång och går mellan Selånger och Trondheim. Leden har restaurerats och vandringsresor anordnas längs hela eller delar av pilgrimsleden. Inom stora delar av utredningsområdet råder skoterförbud, vilket innebär att skotrar enbart får framföras på anvisade skoterleder. Det går flera skoterleder inom utredningsområdet, se bild 14 vilka som korsar nuvarande E14/E45. Den ena korsningspunkten ligger i den norra delen av utredningsområdet 1,5 km norr om korsningen Opevägen (väg 605) och E14/E45. Den andra korsningspunkten är vid trafikkontrollplatsen. Skoterleden korsar också E14 2,1 km söder om cirkulationsplatsen vilket ligger utanför utredningsområdet. 30

31 Bild 14. Rekreation och friluftsliv Hushållning med mark- och vattenområden Inom utredningsområdet finns naturresurser såsom kalkstensförekomster, jordbruksmark och skogsmark. 31

32 Kalkstenen i området kring Brunflo bildades för 465 miljoner sedan och är den äldsta och hårdaste kalkstenen i Europa. Den kalksten som finns i Brunflotrakten är unik i sitt slag då stenen finns i tre olika färger; grå, röd och svart färg. Brunflo kastal som finns bredvid Brunflo kyrka är byggd i denna kalksten, se avsnitt Inom utredningsområdet finns för närvarande fyra aktiva täkter där kalksten bryts, men det finns intressenter för att etablera nya brytningar. Enligt gällande översiktsplan sker en årlig produktion av blocksten inom området av cirka ton. En del av kalkstensbrotten har även utvecklats till att bli viktiga platser för studier av den lokala geologin. Bild 15. Kalkstensbrott Öster om centrala Brunflo finns jordbruksmark som har ett stort värde som naturresurs för bygden. Den kalkrika berggrunden som finns inom utredningsområdet är en stor anledning till den bördiga jorden som finns kring Storsjön. Jordbruksmarken är uppdelad i många mindre långsmala skiften som ger landskapet en särskild prägel. I den östra utkanten av utredningsområdet finns skogsmark i form av mestadels barrskog. Skogsmarken fortsätter sedan vidare österut i ett stort skogsområde. Det finns flera områden i utredningsområdet som är utpekade i länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering, se mer under avsnitt I norr tangerar utredningsområdet det sekundära vattenskyddsområdet för Östersunds kommuns råvattentäkt (Minnesgärdet) som är belägen i Storsjön. Majoriteten av Östersunds kommun grundvattenförekomster bedöms vara av god kvalitet. En grundvattenförekomst som benämns Brunflo är belägen mellan Storsjön och Locknesjön, och delar av denna förekomst ryms i de södra delarna av utredningsområdet, se bild 27. Det är en sand- och grusförekomst med mycket goda uttagsmöjligheter. Brunflo har, 32

33 enligt Vattenmyndigheten, en mycket stor potentiell föroreningsbelastning och har förhöjda kloridhalter på grund av betydande påverkan från vägsalt. Grundvattenförekomsten skyddas av miljökvalitetsnormer, se mer under avsnitt Delar av de sydöstra delarna Brunflo samhälle är utpekat av kommunen som ett riskområde för VA (vatten och avlopp) se bild 16. Området har vissa problem med vattenkvalitén det tillsammans med terrängen är begränsande faktorer för eventuell tillkommande bebyggelse. Kommunen kan i detta område kräva en högre skyddsnivå vad gäller enskilda avlopp och det finns ett långsiktigt behov av en bättre lösning vad gäller vatten och avlopp i detta område. Bild 16. Den blå cirkeln avser riskområdet för VA (Källa ÖP 2040). Jovnevaerie sameby (Offerdals sameby) har vinterbetesmarker inom utredningsområdet Klimat och energi Utsläpp från vägtrafiksektorn utgör den största påverkan gällande klimat och energi inom utredningsområdet. Nuvarande E14/E45 genom Brunflo har en hög trafikbelastning med ca fordon/dygn vilket bla genererar utsläpp till omgivningen av växthusgaser och partiklar. I dagsläget står resor och transporter i Östersunds kommun för 50 % av växthusgasutsläppen. Utsläppen påverkar de som bor eller rör sig i vägens närhet samt närliggande miljöer, men utsläppen når även ett större område genom spridningen via luften och genom avrinningen från vägen. Avrinningen från vägen som benämns vägdagvatten kan leda till negativ påverkan av miljöer som nås via yt- eller markavrinningen. Idag hanteras vägdagvattnet inom utredningsområdet mestadels via vägdiken där en viss rening sker av vattnet innan det rinner vidare. Den pågående klimatförändringen kommer att innebära att temperaturen ökar under alla årets säsonger. För Jämtland kommer vintrarna bli mildare och nederbörden kommer troligtvis komma mer som regn än som snö. Förändringen kommer att innebära en förändring i vegetationsperioden som kan påverka området kring Brunflo där det finns mycket jordbruksmark. Extrema väder som skyfall och stormar förväntas öka Landskapsbild Brunflo ligger i ett starkt kulturpräglat landskap. Omgivningarna har ett stort kulturhistoriskt värde med många välbevarade karaktärsdrag. Landskapet breder ut sig på 33

34 naturligt formade terrasser som har varit bebodda och uppodlade sedan järnåldern. En bördig jordmån och berggrund av kalksten och skiffer har gett goda förutsättningar för odling på den böljande högslätten. Det öppna odlingslandskapet med sin ålderdomliga prägel är än idag relativt fritt från modern påverkan. Små byar med mindre bostadshus ligger uppradade stegvis i etapper på terrasserna. Åkeroch ängsmarker återfinns i sluttningarna däremellan. Ridåer av tall och lövskog i ägogränser bryter utblickarna och delar in det öppna odlingslandskapet i mindre rum, se bild 18. I den östra delen av utredningsområdet tar skogsmarker vid. De domineras i huvudsak av granskog. Terrängen är högre och där öppningar i vegetationen uppstår får man fina utblickar ner över samhället och Storsjön med Brunfloviken. Brunflo centralort är ett stationssamhälle med tidstypisk bebyggelse från senare delen av 1800-talet. Idag domineras orten av villabebyggelse i en- och tvåvåningar från 1950-talet och framåt. I centrala delen finns även flerfamiljshus med två och tre våningar. Brunflo kyrka och den medeltida kastalen är unika landmärken i landskapet, se bild 17. Andra tydliga landmärken i landskapet är gårdsbebyggelsen med de röda ekonomibyggnaderna. Även kalkstensbrottet som ligger i nordöstra delen av utredningsområdet är ett framträdande element. Bild 17. Brunflo kyrka och kastal 34

35 Bild 18. Landskapsanalys Kulturmiljö Brunflo är en bygd där det finns spår av en bofast befolkning från 400-talet. Namnet Brunflo betyder brunnen från myren och kommer från gården Brunflo som fanns vid S:t Olofskällan vid Lövberget. Enligt traditionen uppsöktes källan av kungen av Norge; Olof 35

36 Haraldsson år 1030 samt även under medeltiden av pilgrimer på väg till Nidaros i Norge. En pilgrimsled passerar genom området, se mer under Brunfloområdet är det område som vid sidan om Frösön har Jämtlands största mängd av fornlämningar från järnåldern, se bild 19. Det finns gott om järnåldersgravar vid gårdarna i utredningsområdet och många av fornfynden vittnar om ett tidigt välstånd i bygden. Berggrunden utgör en förutsättning till det öppna jordbruksbygd som karaktäriserar Brunflos kulturlandskap. Odlingslandskapet är uppbyggt av naturligt formade terrasser som samtliga har varit bebodda och brukade sedan järnåldern. Det går att tyda var järnåldersgårdarna existerat genom att studera gravhögarna som finns på terrasserna. Utredningsområdet ligger till största delen inom Storsjöbygden som är av riksintresse för kulturmiljövården och har stora kulturhistoriska värden. Området kring Brunflo har brukats i mer än 1500 år, och ett mycket stort antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar liksom strukturen i landskapet som helhet visar detta. Fornlämningar samt dess fornlämningsområde skyddas per automatik enligt Kulturmiljölagen. Övriga kulturhistoriska lämningar har inte ett automatiskt skydd utan för dessa krävs ett samråd med länsstyrelsen vid en eventuell påverkan. Det finns även registrerade bevakningsobjekt som innebär att man vid inventeringstillfället inte kunnat ta ställning till om lämningen är en fornlämning eller inte. Med tanke på det fornlämningstäta landskapet kan det inte uteslutas att det finns oupptäckta lämningar. 36

37 Bild 19. Kulturmiljökarta 37

38 I samband med de tidigare utredningarna för vägprojektet utförde Jämtlands museum år 1999 en kulturhistorisk utredning samt en landskapshistorisk analys inom utredningsområdet. Dessa utredningar är delvis aktuella även för detta projekt även om utredningsområdet var mindre då så de östra delarna av det nuvarande utredningsområdet inte är undersökt. Utredningarna från Jämtlands museum visade att det finns flera kulturvärden av olika slag inom utredningsområdet. Det rör sig om den riksintressanta kulturmiljön, kulturhistoriskt värdefulla byggnader, fornlämningar samt äldre vägdragningar av kulturhistoriskt intresse. Utredningen kartlade vägarnas historik inom utredningsområdet. Det har till exempel funnits tre olika generationer av huvudvägen genom Brunflo som varit belägna öster om Brunflo. Det finns även flera mindre vägar vars sträckningar är påverkade av samhällets utveckling. Flertalet av vägarna har ett klart samband med Brunflo kyrka som ligger centralt i utredningsområdet. Brunflo kyrka är en stenkyrka som är byggd på 1700-talet. Tidigare fanns där en korskyrka från 1100-talet på samma plats, dopfunten från 1200-talet finns bevarad och återfinns i den nuvarande kyrkan. I anslutning till kyrkan finns Brunflo kastal som är ett torn som uppfördes på 1100-talet. Kastalen är en av Sveriges mäktigaste byggnader från medeltiden och är ett 30 meter högt torn som är murat i kalksten från bygden. Kastalen uppfördes som en förvaltningsbyggnad åt ärkebiskopen för hans tionde som var en kyrklig skatt. Sedan 1600-talet har kastalen fungerat som klockstapel. Området kring kyrkan består av en kulturhistorisk intressant miljö med bland annat gravhögar, pilgrimskälla, prästgård, församlingshem, arrendatorbostäder och kyrkbacke. Vamsta by finns i anslutning till kyrkomiljön och där finns flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader och mycket fornlämningar. Gravplatsen Jungfrukullen som är en gravplats med 5 olika gravar med ursprung från vikingatiden finns i detta område, öster om kyrkan. En av gravarna har grävts ut på 1920-talet då en smalspårig järnväg, Gustabanan, byggdes genom detta område. Byarna Åkre, Gusta och Berga pekades ut i museets utredning då byarna visar upp flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader i ett småskaligt kulturlandskap. En ovanligt stor mängd med odlingsrösen är bevarade i detta område, främst i byn Berge. I detta område finns även Gusta gamla stenbrott där en del av den kalksten brutits som utgjort råvaran för stenindustrin i Brunflo. Förutom stenbrottets industrihistoriska värde är området även av riksintresse för naturvården, se avsnitt Vid Gusta finns ett mindre museum, Gusta stenmuseum, som bland annat visar en utställning om kalkstenens historia i Brunflobygden från slutet av 1800-talet fram till nu. De gamla stenbrotten förvandlade under 1800-talet Brunflo till en ort med en blomstrande kalkstensindustri. I det gamla ställverket vid järnvägsstationen i Brunflo finns Jämtlands Järnvägsmuseum där äldre föremål från järnvägen kan ses. Det finns även ett Skolmuseum samt ett Lantbruksmuseum i utredningsområdet. Hembygdsföreningen i Brunflo har gjort i ordning en kulturstig inom delar av utredningsområdet där man till fots kan se och uppleva bygden. Längs kulturstigen finns flera skyltar som berättar om bygdens historia. 38

39 Naturmiljö och skyddade arter I området kring Brunflo finns mycket ängs- och hagmarksmiljöer med en stor artrikedom av både flora och fauna. Det finns flera arter inom utredningsområdet som är utpekade i Artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Artskyddsförordningen anger regler om fridlysning av djur och växter med stöd i miljöbalkens kapitel 8. För närvarande är ca 300 växt- och djurarter fridlysta i hela landet, och utöver detta är ca 50 arter fridlysta i ett eller flera län. En fridlyst art får inte plockas, samlas in eller skadas. För många arter är det även förbjudet att skada deras livsmiljö vilket då ger ett starkare skydd för den aktuella arten. Många av de skyddsvärda arter som finns i utredningsområdet har en koppling till jordbruksmarken så deras utbredning är störst i de centrala delarna av utredningsområdet där marken brukas. På grund av den rika förekomsten av kalksten som finns i berggrunden så gynnas vissa arter som till exempel brunkulla och kattfot. I skogsmarken i de östra delarna av utredningsområdet bedöms artrikedomen vara mindre vad gäller dessa skyddsvärda arter. Bild 20. Hagmark inom utredningsområdet Uttag ur Artdatabankens observationsdatabas har gjorts och visar ett stort antal fynd av rödlistade eller särskilt skyddsvärda arter. Artdatabanken visar inrapporterade fynd av kärlväxter, svampar, mossor, lavar, alger, fiskar och övriga vertebrater (ryggradsdjur). Även uttag ur Svalan har gjorts; som är ett rapportsystem för fåglar, vilket visar förekomst av rödlistade fågelarter. En rödlistad art har inget automatiskt skydd men är en viktig signal om artens bevarandestatus. Under 1990-talet gjorde länsstyrelsen inventeringar av ängs- och hagmarker i Jämtland. Inom utredningsområdet finns flera utpekade område från den inventeringen i form av 39

40 ängar och betesmarker, se bild 21. Det rör sig om områden med en artrik flora till stor del präglad av kalkstensförekomsten. Bild 21. Naturmiljökarta Jämtlands läns landskapsblomma, den fridlysta orkidén brunkulla växer i utredningsområdet. Brunkullan är en lågväxt orkidé som växer på kalkrika gräsmarker, se 40

41 bild 22. Den är sällsynt och finns med på den svenska rödlistan över skyddade arter och är placerad i kategorin starkt hotad (EN). Naturvårdsverket har tagit fram ett vägledande åtgärdsprogram gällande för åren för att försöka bryta artens negativa utveckling. Brunkullans marker bör skötas genom årlig slätter för att gynna arten. Igenväxningen av de gamla slåtterängarna är idag det största hotet mot brunkullan. Alla vilda orkidéer är fridlysta enligt 8 i Artskyddsförordningen. Bild 22. Brunkulla (källa Naturhistoriska riksmuseet, Det finns två områden som är av riksintresse för naturvården inom utredningsområdet; Södergård och Gusta. Båda områdena är utpekade som riksintressen utifrån sina geologiska kvaliteter. Det rör sig om två mindre områden som återfinns i de centrala delarna av utredningsområdet. Gusta är ett tidigare kalkstensbrott som idag är en viktig utbildningslokal där man kan studera kalksten, dess lagring, tidigare rörelser i berget samt fossil. Södergård som även är ett Natura-2000 område ligger ca 2 km norr om Brunflo centrum. Vid Södergård har man en vacker utsikt över exempelvis Brunflo kastal och Storsjön, och berggrunden består av kalksten och jordarten är lerig morän. Den norra delen ligger som en upphöj terrass och i slänten finns mindre och gamla stenbrott. Större delen av området består av flack fukt- och friskäng. Artrikedomen är stor och många arter indikerar lång och obruten hävd, det växer bland annat brunkulla, brudsporre och vildlin. Särskilda utpekade naturtyper är kalkgräsmarker med viktiga orkidélokaler samt artrika-friska låglandsgräsmarker. Hagens norra del består av en höjd med en gravkulle. Alla Natura 2000-områden som finns i Sverige skyddas genom kapitel 7 i miljöbalken. I de utpekade områdena ska en gynnsam bevarandestatus upprätthållas för de aktuella naturtyperna och arterna som redogörs i varje områdes bevarandeplan. Åtgärder inom eller i anslutning till ett Natura 2000-område som på ett betydande sätt kan skada naturmiljön i det utpekade området kräver tillstånd enligt länsstyrelsen. Tillstånd får bara beviljas för 41

42 åtgärder som varken skadar de skyddade naturtyperna eller försvårar bevarandet av de skyddade arterna. Norr om Gustabäcken har Skogsstyrelsen pekat ut tre områden, se bild 21. Två av områdena är nyckelbiotoper; en kalkbarrskog och ett rikkärr/kalkkärr och det tredje området är ett naturvärde i form av en lövskog. En nyckelbiotop är ett område med en speciell naturtyp som har stor betydelse för skogens flora och fauna och har förutsättningar att hysa hotade och rödlistade arter. Ett område med naturvärde är ett område som kan komma att utvecklas till en nyckelbiotop men som ännu inte uppfyller kraven. Dessa områden har inget formellt skydd, men är miljöer som är värda att bevara. Generella biotopskyddet Objekt som omfattas av det generella biotopskyddet har ett värde som livsmiljöer och spridningskorridorer i jordbrukslandskapet. Det generella biotopskyddet regleras i miljöbalken kapitel 7, 11a och handlar om att bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och samtidigt bevara landskapets kulturhistoriska värden. De generella biotopskydden i jordbruksmark omfattar följande miljöer: Alléer Källor med omgivande våtmark Odlingsröse i jordbruksmark Pilevallar Småvatten och våtmarker Stenmurar Åkerholmar I kommande arbete med vägplanen kommer förekomsten av dessa utpekade miljöer att undersökas. Det är troligt att flera av dessa miljöer finns inom utredningsområdet. Bild 23. Delar av befintlig allé i anslutning till nuvarande väg genom Brunflo Vattenförekomster Storsjön som ligger väster om utredningsområdet tar emot avrinnande vatten från delar av utredningsområdet. Det är Sveriges femte största sjö och är en näringsfattig sjö med klart 42

43 och rent vatten. Den kalkrika berggrunden som omger sjön ger den ett bra skydd mot försurning. Viken utanför Brunflo benämns Brunfloviken. Söder om utredningsområdet finns Locknesjön dit delar av utredningsområdet också avvattnas mot. Sjön är en källsjö med ett begränsat nederbördsområde där en stor del av tillrinningen sker via grundvatten vilket gör vattnet kalkrikt. Sjön har en unik fiskfauna med bland annat flera sikarter som endast har hittats på någon enstaka övrig plats i Sverige. Det finns även ädelfisk som röding och öring i sjön. Vattnet har en självrenande förmåga och ett stort siktdjup. Locknesjön är utpekat som ett Natura 2000-område enligt Art- och Habitatdirektivet och sjön är även ett riksintresse för naturvård enligt miljöbalken kapitel 3 6. Gustabäcken är ett mindre vattendrag som passerar genom utredningsområdet och mynnar ut i Storsjön, se bild 22. Vattendraget är uträtat/utdikat i dess övre delar inom utredningsområdet, bäckens lutning är väldigt flack i de övre delarna där vattnet rinner i jordbruksmark. I dessa övre delar är vattendraget uträtat och utdikat. Biskopsbäcken är ett annat vattendrag som korsar E45 i den södra delen av utredningsområdet och fortsätter sedan österut och korsar sedan E14. Båda dessa vattendrag hyser stationär öring inom delar av utredningsområdet, men det finns flera vandringshinder i de två vattendragen vilket förhindrar öringens vandring och spridning till hela vattendragen. Under 2014 så har det öppnats för vandring i Gustabäcken ifrån Storsjön och vidare upp till ett vandringshinder som finns vid järnvägsövergången inne i Brunflo. För Biskopsbäcken är det stopp vid den gamla branddammen som finns i ett industriområde i de sydvästra delarna av utredningsområdet. Vattenansamlingar har bildats vid tidigare aktiva kalkbrott genom uppträngande av grundvatten samt genom ansamlingar av regnvatten. Vilka naturvärden dessa miljöer innehåller får undersökas vid en eventuell påverkan. Det finns även ett par mindre vattendrag som rinner igenom de norra delarna av utredningsområdet. Vid Sankt Olofs källa finns en mindre vattenansamling som nyligen restaurerats. Sjöar och vattendrag inom utredningsområdet skyddas av strandskydd på 100 meter. Strandskyddet regleras i miljöbalken kapitel 7, 13. Det syftar till att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor på land och vatten för djur- och växtliv. I detaljplanelagda områden kan strandskyddet vara upphävt Miljöbelastning Boende och hälsa I centrala Brunflo är nuvarande E14/E45 samt järnvägen de stora källorna gällande buller och vibrationer. Järnvägen ligger ungefär 50 meter väster om E14/E45 och den förstärker buller- och vibrationsstörningarna i samhället. Inom det övriga utredningsområdet är boendemiljön annorlunda med en mer lantlig karaktär med färre störningskällor. Där är störningskällorna kopplade till kalkstensbrotten med buller- och vibrationsstörningar från själva brytningen men även från de transporter som förekommer till och från kalkstensbrotten. 43

44 Bild 24. Tung trafik genom Brunflo Buller mäts i decibel och brukar anges som ekvivalenta eller maximala ljudnivåer. Ekvivalent ljud anger medeljudnivån under en given tidsperiod. Maximalt ljud anger den högsta förekommande ljudnivån som uppstår när ett fordon passerar. Bullerproblemens omfattning bedöms med hjälp av riktvärden och vid all planläggning ska gällande riktvärden för buller eftersträvas. Miljömålet God bebyggd miljö ställer krav på att platser där människor vistas ska ha en god ljudmiljö och vara fri från betydande buller från trafiken. Målet ska uppnås inom en generation, till år Så här har Boverket konkretiserat det långsiktiga målet utifrån de riktvärden för buller som riksdagen ställt sig bakom, till år 2020 ska ingen i sin boendemiljö ha ljudnivåer överstigande: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall som utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Trafikverkets bullerkartläggning kopplat till redovisningen av miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller visar att de ekvivalenta ljudnivåerna överstiger 65 db(a) längs med och i närheten av E14/E45 genom de norra delarna av Brunflo, se bild

45 Bild 25. Redovisning av vägtrafikbuller kopplat till MKN för omgivningsbuller för Östersunds kommun (Källa: Trafikverket) Naturvårdsverket anser därutöver att följande värden ska eftersträvas vad gäller rekreations- och friluftsområden: Rekreationsområden i tätort ekvivalentnivå 55 dba för vardagsmedeldygn Friluftsområden där låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet ekvivalentnivå 40 dba för vardagsmedeldygn. Vägen och järnvägen ger upphov till en stor barriäreffekt för de oskyddade trafikanterna i Brunflo. De boende i Brunflo kan även känna en oro vad gäller bristen på trafiksäkerhetshöjande anordningar när exempelvis deras barn rör sig längs med eller korsar vägen. Vid centrum i Brunflo finns en planskild korsning för de oskyddade trafikanterna, men i övrigt finns det enbart korsningar i plan längs den aktuella vägsträckan. Farligt gods är ämnen och produkter som har så farliga egenskaper att de kan skada människor och omgivande miljö vid ett eventuellt utsläpp. E14 och E45 är rekommenderade transportleder för transporter av farligt gods. I jämförelse med andra län transporteras inte några stora mängder farligt gods inom Jämtlands län. Majoriteten av alla transporter till länet sker via E14 från Sundsvall. Inom utredningsområdet sker transporter av farligt gods via lastbilstransporter på E14/E45 samt via transporter på järnvägen. Enstaka transporter kan förekomma till näringsidkare längs det övriga vägnätet men det är enbart E14/E45 som är utpekad som transportled för farligt gods inom utredningsområdet. 45

46 Luftföroreningar Problem med luftkvaliteten är av begränsad omfattning inom utredningsområdet och även inom länet. Det som utgör det största hotet generellt är långväga transporterade föroreningar, även om studier visar att dessa utsläpp har minskat betydligt det senaste årtiondet. I Jämtland är vägtransporter, användning av terrängfordon samt intensiv vedeldning de största källorna till problem med luftföroreningar. Nuvarande E14/E45 genom Brunflo är den största källan inom utredningsområdet vad gäller utsläpp av luftföroreningar. Vägen omges dock av ett öppet landskap där möjligheten till omblandning och utspädning av luften är god. Inom det övriga utredningsområdet är trafikmängderna inte tillräckligt höga för att bidra till några problem med luftkvaliteten. Enligt länsstyrelsens uppföljning av miljömålen från 2014 minskade utsläppen av växthusgaser med 24 % under åren Minskning av utsläppen från transportsektorn var under åren endast 11 %. Transporterna bidrog med 53 % av utsläppen under Länet har den längsta genomsnittliga körsträckan per person och år i Sverige. Förorenade områden (mark och vatten) Naturvårdsverket har arbetat fram en metodik för inventering och riskklassning av förorenad mark som kallas för MIFO-modellen (Metod för Inventering av Förorenade Områden). Området placeras i en riskklass (1-4) som beror av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivån, områdets spridningsförutsättningar samt känslighet för människors hälsa och naturens skyddsvärde. Klass 1 innebär en mycket stor risk, riskklass 2 innebär en stor risk. Områden med riskklass 3 och 4 har måttlig risk eller liten risk att påverka människors hälsa och miljön. I Brunflo finns områden som har riskklass 2, 3 och 4. I projektets utredningsområde finns det några kända områden som är potentiellt förorenade där utredningar pågår, se bild 26. Områdena finns mestadels i anslutning till nuvarande E14/E45 och Brunflo samhälle. Inom det övriga utredningsområdet finns enbart ett par enstaka kända områden. Områdena har blivit förorenade av avslutade eller pågående verksamheter och består av bland annat bensinstationer, banverk samt såg- och hyvleriverksamheter. Ett område som finns väster om vägen genom Brunflo avser Nynäsdepån där omlastning och hantering av drivmedel bedrivits mellan åren Detta område ingår i länsstyrelsens prioriteringslista över förorenade område i länet för åren Objektets känslighet bedöms som stor bland annat med tanke på närheten till grundvattentäkten. Området har klassats i riskklass 2, övriga områden har riskklass 3 eller 4. Det är troligt att även vägdikena i anslutning till E14/E45 innehåller en del föroreningar med tanke på mängden trafik som trafikerar sträckan. Provtagningar på asfalten längs nuvarande E14/E45 genom Brunflo har utförts. Resultatet indikerar att asfalten innehåller stenkolstjära på delar av sträckan. Sedan 2002 klassas stenkolstjära som farligt avfall om halten cancerogena ämnen överstiger 0,1 %. Vägtrafik är en källa till spridning av olika föroreningar och utsläppen kommer från till exempel från vägbanan, däcken och avgaserna. Utsläppen från vägtrafiken blandar sig med regn och snö och rinner av vägarna ut i omgivande miljön. Detta avrinnande vatten kallas för vägdagvatten och är potentiellt skadligt för miljön om det orenat rinner ut i sjöar och 46

47 vattendrag. För nuvarande väg genom Brunflo renas vägdagvattnet till viss del i de gräsbeklädda diken som omger vägen. Bild 26. Redovisning av kända, potentiellt förorenade områden 47