Hans söker vårdcentralen med en sårskada. (25p)

Transkript

1 Kod nr..1(20) Fall A Hans söker vårdcentralen med en sårskada. (25p) Hans söker vårdcentralen med en sårskada. Du pratar med honom och det framkommer att han ramlat och skrapat sig ordentligt längs hela benet då han blivit jagad av gangsters i förrgår. Han säger att han själv inte varit helt oskyldig till bråket, vilket berodde på han varit väldigt besviken eftersom han tidigare samma dag fått reda på att han blivit av med sitt jobb på grund av att hans arbetsgivare inte tyckte att han skötte sitt jobb. Detta blev droppen eftersom hans flickvän också gått ifrån honom nyligen. Då du försöker styra tillbaka samtalet på själva skadan och varför han söker först nu säger han att han inte kände så mycket smärta vid skadetillfället eftersom han var så uppe i varv. Dock kan han påminna sig att han först kände en snabb distinkt smärta som efter någon sekund efterföljdes av en dovare mer molande smärta. Då han lugnat ner sig lite senare på kvällen gjorde det ondare men han somnade ändå. Då han vaknade på morgonen var sårområdet rött, varmt och mycket smärtkänsligt. Det har sedan blivit värre och värre och är nu ordentligt svullet och varigt. Hans har nu även fått lätt feber (38.4 C). Fråga A1 (8p) Beskriv hur smärta signaleras från huden till hjärnbarken (rita gärna). Förklara den anatomiska och fysiologiska bakgrunden till varför Hans perception av smärtan förändrats över tiden.

2 Kod nr..2(20) Hans söker vårdcentralen med en sårskada. Du pratar med honom och det framkommer att han ramlat och skrapat sig ordentligt längs hela benet då han blivit jagad av gangsters i förrgår. Han säger att han själv inte varit helt oskyldig till bråket, vilket berodde på han varit väldigt besviken eftersom han tidigare samma dag fått reda på att han blivit av med sitt jobb på grund av att hans arbetsgivare inte tyckte att han skötte sitt jobb. Detta blev droppen eftersom hans flickvän också gått ifrån honom nyligen. Då du försöker styra tillbaka samtalet på själva skadan och varför han söker först nu säger han att han inte kände så mycket smärta vid skadetillfället eftersom han var så uppe i varv. Dock kan han påminna sig att han först kände en snabb distinkt smärta som efter någon sekund efterföljdes av en dovare mer molande smärta. Då han lugnat ner sig lite senare på kvällen gjorde det ondare men han somnade ändå. Då han vaknade på morgonen var sårområdet rött, varmt och mycket smärtkänsligt. Det har sedan blivit värre och värre och är nu ordentligt svullet och varigt. Hans har nu även fått lätt feber (38.4 C). -Nociceptorer, TRP-kanaler osv -Adelta- och C-fibrer -Terminerar i ryggmärgens bakhorns ytliga lager -Korsar segmentellt -Ascenderar i sidosträngen, i tractus spinothalamicus -Synaps i specifika talamuskärnor: VPL (+ Vmpo, MDvc) -Vidare till somatosensoriska cortex (+ insula och gyrus cinguli) -Snabb smärta (first pain) Adelta fibrer (myeliniserade och relativt snabba) -Molande smärta (second pain) C-fibrer -Initialt inte så mkt smärta p.g.a aktivering av sendogena smärthämmande system tex PAG - N. Raphe magnus enkefalinerga interneuron i ryggmärgen -Efterhand inflammatorisk hyperalgesi p.g.a. inflammatoriska mediatorers faciliterande effekt på nervändslut (+ mekanismer i ryggmärgen) Fråga A2 (2p) Nämn några andra symtom (systemiska - inte lokala) man skulle kunna misstänka att Hans har.

3 Kod nr..3(20) Hans söker vårdcentralen med en sårskada. Du pratar med honom och det framkommer att han ramlat och skrapat sig ordentligt längs hela benet då han blivit jagad av gangsters i förrgår. Han säger att han själv inte varit helt oskyldig till bråket, vilket berodde på han varit väldigt besviken eftersom han tidigare samma dag fått reda på att han blivit av med sitt jobb på grund av att hans arbetsgivare inte tyckte att han skötte sitt jobb. Detta blev droppen eftersom hans flickvän också gått ifrån honom nyligen. Då du försöker styra tillbaka samtalet på själva skadan och varför han söker först nu säger han att han inte kände så mycket smärta vid skadetillfället eftersom han var så uppe i varv. Dock kan han påminna sig att han först kände en snabb distinkt smärta som efter någon sekund efterföljdes av en dovare mer molande smärta. Då han lugnat ner sig lite senare på kvällen gjorde det ondare men han somnade ändå. Då han vaknade på morgonen var sårområdet rött, varmt och mycket smärtkänsligt. Det har sedan blivit värre och värre och är nu ordentligt svullet och varigt. Hans har nu även fått lätt feber (38.4 C). Sömnighet, kraftlöshet, aptitlöshet, sjukdomskänsla, nedstämdhet, muskelvärk o.s.v. Fortsättning av fallet: Hans nämner att han kanske inte varit helt nykter vid skadetillfället och då du frågar vidare framkommer det att han de senaste åren börjat dricka en hel del. Han har vid några tillfällen försökt dra ner på alkoholen men någon motgång har alltid gjort att han har börjat igen. Han säger att han på morgonen dricker för att över huvud taget kunna ta sig till jobbet och att kvällarnas umgänge kretsar nästan enbart kring sprit. Fråga A3 (3p) Hans uppvisar ett antal mer generella tecken på beroende. Vilka?

4 Kod nr..4(20) Hans söker vårdcentralen med en sårskada. Du pratar med honom och det framkommer att han ramlat och skrapat sig ordentligt längs hela benet då han blivit jagad av gangsters i förrgår. Han säger att han själv inte varit helt oskyldig till bråket, vilket berodde på han varit väldigt besviken eftersom han tidigare samma dag fått reda på att han blivit av med sitt jobb på grund av att hans arbetsgivare inte tyckte att han skötte sitt jobb. Detta blev droppen eftersom hans flickvän också gått ifrån honom nyligen. Då du försöker styra tillbaka samtalet på själva skadan och varför han söker först nu säger han att han inte kände så mycket smärta vid skadetillfället eftersom han var så uppe i varv. Dock kan han påminna sig att han först kände en snabb distinkt smärta som efter någon sekund efterföljdes av en dovare mer molande smärta. Då han lugnat ner sig lite senare på kvällen gjorde det ondare men han somnade ändå. Då han vaknade på morgonen var sårområdet rött, varmt och mycket smärtkänsligt. Det har sedan blivit värre och värre och är nu ordentligt svullet och varigt. Hans har nu även fått lätt feber (38.4 C). Sömnighet, kraftlöshet, aptitlöshet, sjukdomskänsla, nedstämdhet, muskelvärk o.s.v. Hans nämner att han kanske inte varit helt nykter vid skadetillfället och då du frågar vidare framkommer det att han de senaste åren börjat dricka en hel del. Han har vid några tillfällen försökt dra ner på alkoholen men någon motgång har alltid gjort att han har börjat igen. Han säger att han på morgonen dricker för att över huvud taget kunna ta sig till jobbet och att kvällarnas umgänge kretsar nästan enbart kring sprit. Förlorad kontroll över drogintag (återfall). Stor del av tid/energi går åt till att få tag i eller inta droger. Drogintaget går ut över den beroendes övriga liv. Abstinenssymtom som botas med drogintag. O.s.v... Fråga A4 (1p) Alkohol är ett av flera beroendeframkallande medel. Trots att de molekyler i hjärnan de påverkar i första ledet är olika tror man att de vanligaste beroendeframkallande substanserna alla utövar en effekt som är mycket viktig för att göra dem beroendeframkallande. Vilken är denna effekt?

5 Kod nr..5(20) Hans söker vårdcentralen med en sårskada. Du pratar med honom och det framkommer att han ramlat och skrapat sig ordentligt längs hela benet då han blivit jagad av gangsters i förrgår. Han säger att han själv inte varit helt oskyldig till bråket, vilket berodde på han varit väldigt besviken eftersom han tidigare samma dag fått reda på att han blivit av med sitt jobb på grund av att hans arbetsgivare inte tyckte att han skötte sitt jobb. Detta blev droppen eftersom hans flickvän också gått ifrån honom nyligen. Då du försöker styra tillbaka samtalet på själva skadan och varför han söker först nu säger han att han inte kände så mycket smärta vid skadetillfället eftersom han var så uppe i varv. Dock kan han påminna sig att han först kände en snabb distinkt smärta som efter någon sekund efterföljdes av en dovare mer molande smärta. Då han lugnat ner sig lite senare på kvällen gjorde det ondare men han somnade ändå. Då han vaknade på morgonen var sårområdet rött, varmt och mycket smärtkänsligt. Det har sedan blivit värre och värre och är nu ordentligt svullet och varigt. Hans har nu även fått lätt feber (38.4 C). Sömnighet, kraftlöshet, aptitlöshet, sjukdomskänsla, nedstämdhet, muskelvärk o.s.v. Hans nämner att han kanske inte varit helt nykter vid skadetillfället och då du frågar vidare framkommer det att han de senaste åren börjat dricka en hel del. Han har vid några tillfällen försökt dra ner på alkoholen men någon motgång har alltid gjort att han har börjat igen. Han säger att han på morgonen dricker för att över huvud taget kunna ta sig till jobbet och att kvällarnas umgänge kretsar nästan enbart kring sprit. Förlorad kontroll över drogintag (återfall). Stor del av tid/energi går åt till att få tag i eller inta droger. Drogintaget går ut över den beroendes övriga liv. Abstinenssymtom som botas med drogintag. Alla vanliga beroendeframkallande substanser leder kort efter intag till ökad koncentration av dopamin det mesolimbiska systemets målområden (som nucleus accumbens). Fråga A5 (3p) Redogör för några molekylära mekanismer som allmänt tros vara viktiga för beroendeutvecklingen (nedströms dopaminfrisättningen).

6 Kod nr..6(20) Hans söker vårdcentralen med en sårskada. Du pratar med honom och det framkommer att han ramlat och skrapat sig ordentligt längs hela benet då han blivit jagad av gangsters i förrgår. Han säger att han själv inte varit helt oskyldig till bråket, vilket berodde på han varit väldigt besviken eftersom han tidigare samma dag fått reda på att han blivit av med sitt jobb på grund av att hans arbetsgivare inte tyckte att han skötte sitt jobb. Detta blev droppen eftersom hans flickvän också gått ifrån honom nyligen. Då du försöker styra tillbaka samtalet på själva skadan och varför han söker först nu säger han att han inte kände så mycket smärta vid skadetillfället eftersom han var så uppe i varv. Dock kan han påminna sig att han först kände en snabb distinkt smärta som efter någon sekund efterföljdes av en dovare mer molande smärta. Då han lugnat ner sig lite senare på kvällen gjorde det ondare men han somnade ändå. Då han vaknade på morgonen var sårområdet rött, varmt och mycket smärtkänsligt. Det har sedan blivit värre och värre och är nu ordentligt svullet och varigt. Hans har nu även fått lätt feber (38.4 C). Sömnighet, kraftlöshet, aptitlöshet, sjukdomskänsla, nedstämdhet, muskelvärk o.s.v. Hans nämner att han kanske inte varit helt nykter vid skadetillfället och då du frågar vidare framkommer det att han de senaste åren börjat dricka en hel del. Han har vid några tillfällen försökt dra ner på alkoholen men någon motgång har alltid gjort att han har börjat igen. Han säger att han på morgonen dricker för att över huvud taget kunna ta sig till jobbet och att kvällarnas umgänge kretsar nästan enbart kring sprit. Förlorad kontroll över drogintag (återfall). Stor del av tid/energi går åt till att få tag i eller inta droger. Drogintaget går ut över den beroendes övriga liv. Abstinenssymtom som botas med drogintag. Alla vanliga beroendeframkallande substanser leder kort efter intag till ökad koncentration av dopamin det mesolimbiska systemets målområden (som nucleus accumbens). Fråga A6 (2p) De dopaminerga celler som är centrala i det mesolimbiska dopaminerga systemet ligger i det ventrala tegmentala området i mitthjärnan. I vilken annan närbelägen kärna finns stora delar av hjärnans dopaminerga celler och vart skickar de sina axoner?

7 Kod nr..7(20) Hans söker vårdcentralen med en sårskada. Du pratar med honom och det framkommer att han ramlat och skrapat sig ordentligt längs hela benet då han blivit jagad av gangsters i förrgår. Han säger att han själv inte varit helt oskyldig till bråket, vilket berodde på han varit väldigt besviken eftersom han tidigare samma dag fått reda på att han blivit av med sitt jobb på grund av att hans arbetsgivare inte tyckte att han skötte sitt jobb. Detta blev droppen eftersom hans flickvän också gått ifrån honom nyligen. Då du försöker styra tillbaka samtalet på själva skadan och varför han söker först nu säger han att han inte kände så mycket smärta vid skadetillfället eftersom han var så uppe i varv. Dock kan han påminna sig att han först kände en snabb distinkt smärta som efter någon sekund efterföljdes av en dovare mer molande smärta. Då han lugnat ner sig lite senare på kvällen gjorde det ondare men han somnade ändå. Då han vaknade på morgonen var sårområdet rött, varmt och mycket smärtkänsligt. Det har sedan blivit värre och värre och är nu ordentligt svullet och varigt. Hans har nu även fått lätt feber (38.4 C). Sömnighet, kraftlöshet, aptitlöshet, sjukdomskänsla, nedstämdhet, muskelvärk o.s.v. Hans nämner att han kanske inte varit helt nykter vid skadetillfället och då du frågar vidare framkommer det att han de senaste åren börjat dricka en hel del. Han har vid några tillfällen försökt dra ner på alkoholen men någon motgång har alltid gjort att han har börjat igen. Han säger att han på morgonen dricker för att över huvud taget kunna ta sig till jobbet och att kvällarnas umgänge kretsar nästan enbart kring sprit. Förlorad kontroll över drogintag (återfall). Stor del av tid/energi går åt till att få tag i eller inta droger. Drogintaget går ut över den beroendes övriga liv. Abstinenssymtom som botas med drogintag. Alla vanliga beroendeframkallande substanser leder kort efter intag till ökad koncentration av dopamin det mesolimbiska systemets målområden (som nucleus accumbens). Den andra stora populationen av dopaminerga celler i mitthjärnan ligger i substantia nigra och skickar sina fibrer till striatum Fråga A7 (6p) Redogör för hur striatum är kopplat till bansystemen som ligger bakom viljestyrda rörelser. Inkludera information om vilka kopplingar som är hämmande och vilka som är aktiverande. Rita gärna.

8 Kod nr..8(20) Fall B Du och Anton far (öron) och flyg (23p) Du sitter i ett flygplan på väg över startbanan med din kompis Anton Posterotilt och kapten skall just lyfta. Anton har inte studerat så mycket sinnesfysiologi som du men vill visa sin breda begåvning och förklarar för dig att moderna flygplan har en teknik att ganska snabbt vid start lyfta på noshjulet och köra på bakhjulen medan man tar fart för att sedan lyfta ordentligt. Därför känns som man lutas tillbaka i flygplansstolen när kapten just tar fart. Anton har pluggat maskinlära på högskolan och kör själv denna teknik med sin splitter nya HD motorcykel. Fråga B1 (5p) Hur förklarar du för Anton vad han upplever? Han gillar ju diagram.

9 Kod nr..9(20) Du sitter i ett flygplan på väg över startbanan med din kompis Anton Posterotilt och kapten skall just lyfta. Anton har inte studerat så mycket sinnesfysiologi som du men vill visa sin breda begåvning och förklarar för dig att moderna flygplan har en teknik att ganska snabbt vid start lyfta på noshjulet och köra på bakhjulen medan man tar fart för att sedan lyfta ordentligt. Därför känns som man lutas tillbaka i flygplansstolen när kapten just tar fart. Anton har pluggat maskinlära på högskolan och kör själv denna teknik med sin splitter nya HD motorcykel. Utriculus detekterar framåtaccelerationen och tillsammans med tyngdkraften upplever du då att kroppens kraftresultant är riktad snett bakåt istället för som normalt nedåt. Balanssystemet kan inte skilja detta från den situation som uppkommer då man sitter bakåtlutad, och inne i flygplanet väljer CNS att tolka situationen som att planets nos är uppåt istället för att man gör en kraftig acceleration. Fortsättning av fallet: Så småningom lyfter planet till höga höjder, solen skiner och världen ligger för dina fötter. Så bestämmer sig kapten för att det är dags för att gå ner, vilket inte alls blir lika behagligt eftersom du är lite förkyld. Det trycker otrevligt i öronen. En fördel är dock att Antons pladder hörs svagare. Fråga B2 (3+2+2p) a) Vad är det som händer och varför? b) Varför hände inget liknande vid uppstigningen? c) Hur kan du bli kvitt dessa otrevligheter och varför (tyvärr blir Antons babbel starkare igen)?

10 Kod nr..10(20) Du sitter i ett flygplan på väg över startbanan med din kompis Anton Posterotilt och kapten skall just lyfta. Anton har inte studerat så mycket sinnesfysiologi som du men vill visa sin breda begåvning och förklarar för dig att moderna flygplan har en teknik att ganska snabbt vid start lyfta på noshjulet och köra på bakhjulen medan man tar fart för att sedan lyfta ordentligt. Därför känns som man lutas tillbaka i flygplansstolen när kapten just tar fart. Anton har pluggat maskinlära på högskolan och kör själv denna teknik med sin splitter nya HD motorcykel. Utriculus detekterar framåtaccelerationen och tillsammans med tyngdkraften upplever du då att kroppens kraftresultant är riktad snett bakåt istället för som normalt nedåt. Balanssystemet kan inte skilja detta från den situation som uppkommer då man sitter bakåtlutad, och inne i flygplanet väljer CNS att tolka situationen som att planets nos är uppåt istället för att man gör en kraftig acceleration. Så småningom lyfter planet till höga höjder, solen skiner och världen ligger för dina fötter. Så bestämmer sig kapten för att det är dags för att gå ner, vilket inte alls blir lika behagligt eftersom du är lite förkyld. Det trycker otrevligt i öronen. En fördel är dock att Antons pladder hörs svagare. Vid nedstigningen så blev det successivt högre tryck utanför mellanörat och trumhinnan trycktes in eftersom mellanörat hade lägre tryck däruppe under flygningen. Den ökade spänningen i trumhinnan både gör ont och hindrar trumhinnerörligheten, sämre hörsel. Vid uppstigningen fick mellanörat ett högre tryck än omgivningen men örontrumpeten brukar kunna öppna sig och släppa ut övertrycket. Du kan göra en Valsalvamanöver, dvs öka trycket i näsa-munområdet och tvinga luft genom örontrumpeten så löser sig problemet. Fortsättning av fallet: Anton och du har nu lyckligt kommit till ert hotell och det är dags att njuta av fridykningen ned till fjordens djup och de vackra fiskarna där, det som ni så länge väntat på. Anton har varit ute och festat lite i helgen och tyvärr fått mottaga ett slag rakt över sitt vänstra öra läkaren sade igår att det inte gjorde så mycket, det hål han hade sett på trumhinnan skulle läka av sig självt på 1-2 veckor. Det klara och rena fjordvattnet kommer inte att ge honom någon infektion, som läkaren varit så rädd för. Anton hör faktiskt ganska bra. Fråga B3 (4p) Hur kan Anton höra bra när det finns hål på trumhinnan? Rekommenderar du Anton att köpa ett norskt vattensäkert inplastat lexikon för det skadestånd han räknar med att få för misshandeln hemma så han kan förstå vad dykinstruktören säger lite bättre?

11 Kod nr..11(20) Vid acceleration med flyg: Utriculus detekterar framåtaccelerationen och tillsammans med tyngdkraften upplever du då att kroppens kraftresultant är riktad snett bakåt istället för som normalt nedåt. Balanssystemet kan inte skilja detta från den situation som uppkommer då man sitter bakåtlutad, och inne i flygplanet väljer CNS att tolka situationen som att planets nos är uppåt istället för att man gör en kraftig acceleration. Flyget gå ner, det trycker i öronen. Vid nedstigningen så blev det successivt högre tryck utanför mellanörat och trumhinnan trycktes in eftersom mellanörat hade lägre tryck däruppe under flygningen. Den ökade spänningen i trumhinnan både gör ont och hindrar trumhinnerörligheten, sämre hörsel. Vid uppstigningen fick mellanörat ett högre tryck än omgivningen men örontrumpeten brukar kunna öppna sig och släppa ut övertrycket. Du kan göra en Valsalvamanöver, dvs öka trycket i näsa-munområdet och tvinga luft genom örontrumpeten så löser sig problemet. Anton och du har nu lyckligt kommit till ert hotell och det är dags att njuta av fridykningen ned till fjordens djup och de vackra fiskarna där, det som ni så länge väntat på. Anton har varit ute och festat lite i helgen och tyvärr fått mottaga ett slag rakt över sitt vänstra öra läkaren sade igår att det inte gjorde så mycket, det hål han hade sett på trumhinnan skulle läka av sig självt på 1-2 veckor. Det klara och rena fjordvattnet kommer inte att ge honom någon infektion, som läkaren varit så rädd för. Anton hör faktiskt ganska bra. Ett litet hål på trumhinnan ger nästan ingen hörselnedsättning pga att ljudvågorna kan verka över största delen av trumhinnan ändå. Anton kan köpa ett vanligt vattenkänsligt lexikon istället han får 100% dykförbud pga risken för rotatorisk yrsel vid den kaloriska reaktion som uppkommer vid hans första dyk och han svävar då i livsfara om han är på djupt vatten. Fortsättning av fallet: Anton ville egentligen aldrig bli maskiningenjör men han missade datum för att söka till astronautskolan vilket grämer honom närmast varje dag (han gick ingen KBT kurs heller). SAS är inte bara ett flygbolag och engelska elitsoldater utan står även för Space Adaptation Syndrome, dvs att astronauter ofta blir illamående de första dygnen i rymden pga rymdsjuka. Teorierna säger att olika former av åksjuka har att göra med samordningen av människans signalsystem för postural kontroll och omgivningsupplevande. Fråga B4 (4p) Beskriv hur olika typer av signaler samverkar och bearbetas för att vi skall hålla vår posturala kontroll.

12 Kod nr..12(20) Vid acceleration med flyg: Utriculus detekterar framåtaccelerationen och tillsammans med tyngdkraften upplever du då att kroppens kraftresultant är riktad snett bakåt istället för som normalt nedåt. Balanssystemet kan inte skilja detta från den situation som uppkommer då man sitter bakåtlutad, och inne i flygplanet väljer CNS att tolka situationen som att planets nos är uppåt istället för att man gör en kraftig acceleration. Flyget gå ner, det trycker i öronen. Vid nedstigningen så blev det successivt högre tryck utanför mellanörat och trumhinnan trycktes in eftersom mellanörat hade lägre tryck däruppe under flygningen. Den ökade spänningen i trumhinnan både gör ont och hindrar trumhinnerörligheten, sämre hörsel. Vid uppstigningen fick mellanörat ett högre tryck än omgivningen men örontrumpeten brukar kunna öppna sig och släppa ut övertrycket. Du kan göra en Valsalvamanöver, dvs öka trycket i näsa-munområdet och tvinga luft genom örontrumpeten så löser sig problemet. Anton och du har nu lyckligt kommit till ert hotell och det är dags att njuta av fridykningen ned till fjordens djup och de vackra fiskarna där, det som ni så länge väntat på. Anton har varit ute och festat lite i helgen och tyvärr fått mottaga ett slag rakt över sitt vänstra öra läkaren sade igår att det inte gjorde så mycket, det hål han hade sett på trumhinnan skulle läka av sig självt på 1-2 veckor. Det klara och rena fjordvattnet kommer inte att ge honom någon infektion, som läkaren varit så rädd för. Anton hör faktiskt ganska bra. Ett litet hål på trumhinnan ger nästan ingen hörselnedsättning pga att ljudvågorna kan verka över största delen av trumhinnan ändå. Anton kan köpa ett vanligt vattenkänsligt lexikon istället han får 100% dykförbud pga risken för rotatorisk yrsel vid den kaloriska reaktion som uppkommer vid hans första dyk och han svävar då i livsfara om han är på djupt vatten Space Adaptation Syndrome (SAS), dvs att astronauter ofta blir illamående de första dygnen i rymden pga rymdsjuka. Teorierna säger att olika former av åksjuka har att göra med samordningen av människans signalsystem för postural kontroll och omgivningsupplevande. Synintryck, proprioceptiva och inneröresignaler samordnas i vestibulariskärnorna och styr ögonen (VOR) och posturala musklers (nacke, rygg, ben, osv) aktivering i en feedback loop som sedan återkopplas till sensoriska indatasystemen osv. Fråga B5 (3p) Nåväl, analysera med utgångspunkt från detta och lite fysik kunskaper vad som borde vara orsaken till SAS i tyngdlöshet, dvs uteslut successivt vilka delar av systemet som ej bör vara inblandade.

13 Kod nr..13(20) Fall C Mia söker vårdcentral pga värk i högra handen (21p) Mia söker till sin vårdcentral på grund av värk i högra handen sedan 3-4 veckor tillbaka som har försämrats nu sista veckan. Hon har svårt att sova pga. detta. Hon känner också att det sticker och att fingrarna domnar bort; så har det nog varit ganska länge, fr.a. på nätterna, men nu har det alltså börjat göra ont också. Hon förnekar att hon gjort illa sig och har ingen förklaring till vad som kan ligga bakom. Hon har märkt att det blir sämre när hon kör bil längre sträckor; då kan det bli besvär i vänster hand också, så att hon kanske måste stanna och skaka på händerna. Då lossnar det, liksom. Hon tycker att hon blivit fumlig, kan tappa saker som hon bär med höger hand. Fråga C1 (2p) Hur vill du undersöka Mia? Vad gör du för slags statusundersökning?

14 Kod nr..14(20) Mia söker till sin vårdcentral på grund av värk i högra handen sedan 3-4 veckor tillbaka som har försämrats nu sista veckan. Hon har svårt att sova pga. detta. Hon känner också att det sticker och att fingrarna domnar bort; så har det nog varit ganska länge, fr.a. på nätterna, men nu har det alltså börjat göra ont också. Hon förnekar att hon gjort illa sig och har ingen förklaring till vad som kan ligga bakom. Hon har märkt att det blir sämre när hon kör bil längre sträckor; då kan det bli besvär i vänster hand också, så att hon kanske måste stanna och skaka på händerna. Då lossnar det, liksom. Hon tycker att hon blivit fumlig, kan tappa saker som hon bär med höger hand. Du prövar rörligheten i hand och arm. Den är god. Du tittar på lederna; ingen svullnad. Du prövar kraften i handgreppet; höger hand är något svagare än vänster. Du prövar känseln i handflatan, på handryggen och fingrarna. Mia upplever beröring och 2-punktsdiskrimination klart sämre på högra handens pek- och långfinger. Handflatan och handryggen skiljer sig inte alls från vänster hand, och ingen större skillnad beträffande lillfingret heller. Fråga C2 (3p) Förklara vilka perifera nerver som försörjer underarmen och handen sensoriskt (palmart och dorsalt). Rita gärna in i figuren!

15 Kod nr..15(20) Mia söker till sin vårdcentral på grund av värk i högra handen sedan 3-4 veckor tillbaka som har försämrats nu sista veckan. Hon har svårt att sova pga. detta. Hon känner också att det sticker och att fingrarna domnar bort; så har det nog varit ganska länge, fr.a. på nätterna, men nu har det alltså börjat göra ont också. Hon förnekar att hon gjort illa sig och har ingen förklaring till vad som kan ligga bakom. Hon har märkt att det blir sämre när hon kör bil längre sträckor; då kan det bli besvär i vänster hand också, så att hon kanske måste stanna och skaka på händerna. Då lossnar det, liksom. Hon tycker att hon blivit fumlig, kan tappa saker som hon bär med höger hand. Du prövar rörligheten i hand och arm. Den är god. Du tittar på lederna; ingen svullnad. Du prövar kraften i handgreppet; höger hand är något svagare än vänster. Du prövar känseln i handflatan, på handryggen och fingrarna. Mia upplever beröring och 2-punktsdiskrimination klart sämre på högra handens pek- och långfinger. Handflatan och handryggen skiljer sig inte alls från vänster hand, och ingen större skillnad beträffande lillfingret heller. Anterior Posterior Nervus musculocutaneous Nervus radialis Nervus medianus Nervus ulnaris Fråga C3 (2p) En del av din undersökning består av kontroll av armen och underarmens reflexer biceps och triceps reflexerna. I fall reflexerna fungerar normalt tyder detta på att motsvarande motornerv och nervrot i halsryggen är intakta. Vilka nerver och nervsegment testar biceps respektive tricepsreflexerna?

16 Kod nr..16(20) Mia söker till sin vårdcentral på grund av värk i högra handen sedan 3-4 veckor tillbaka som har försämrats nu sista veckan. Hon har svårt att sova pga. detta. Hon känner också att det sticker och att fingrarna domnar bort; så har det nog varit ganska länge, fr.a. på nätterna, men nu har det alltså börjat göra ont också. Hon förnekar att hon gjort illa sig och har ingen förklaring till vad som kan ligga bakom. Hon har märkt att det blir sämre när hon kör bil längre sträckor; då kan det bli besvär i vänster hand också, så att hon kanske måste stanna och skaka på händerna. Då lossnar det, liksom. Hon tycker att hon blivit fumlig, kan tappa saker som hon bär med höger hand. Du prövar rörligheten i hand och arm. Den är god. Du tittar på lederna; ingen svullnad. Du prövar kraften i handgreppet; höger hand är något svagare än vänster. Du prövar känseln i handflatan, på handryggen och fingrarna. Mia upplever beröring och 2-punktsdiskrimination klart sämre på högra handens pek- och långfinger. Handflatan och handryggen skiljer sig inte alls från vänster hand, och ingen större skillnad beträffande lillfingret heller. Bicepsreflexen som utlöses genom ett lätt slag på bicepssenan i fossa cubiti testar primärt för C6- roten. M biceps brachii innerveras av N. Musculocutaneus Tricepsreflexen som utlöses genom ett lätt slag på tricepssenan posteriort på armbågen testar primärt för C7- roten. M triceps brachii innerveras av N. Radialis. Fråga C4 (2p) Mia har alltså lite svårt att gripa med höger hand; när hon kramar din hand känns det svagare än när hon gör det med vänster. Du prövar också hennes förmåga att spreta med fingrarna och att sätta ihop tummen och pekfingret till ett pincettgrepp. Detta fungerar ganska bra. Vilka perifera nerver försörjer handens muskler?

17 Kod nr..17(20) Mia söker till sin vårdcentral på grund av värk i högra handen sedan 3-4 veckor tillbaka som har försämrats nu sista veckan. Hon har svårt att sova pga. detta. Hon känner också att det sticker och att fingrarna domnar bort; så har det nog varit ganska länge, fr.a. på nätterna, men nu har det alltså börjat göra ont också. Hon förnekar att hon gjort illa sig och har ingen förklaring till vad som kan ligga bakom. Hon har märkt att det blir sämre när hon kör bil längre sträckor; då kan det bli besvär i vänster hand också, så att hon kanske måste stanna och skaka på händerna. Då lossnar det, liksom. Hon tycker att hon blivit fumlig, kan tappa saker som hon bär med höger hand. Du prövar rörligheten i hand och arm. Den är god. Du tittar på lederna; ingen svullnad. Du prövar kraften i handgreppet; höger hand är något svagare än vänster. Du prövar känseln i handflatan, på handryggen och fingrarna. Mia upplever beröring och 2-punktsdiskrimination klart sämre på högra handens pek- och långfinger. Handflatan och handryggen skiljer sig inte alls från vänster hand, och ingen större skillnad beträffande lillfingret heller. Bicepsreflexen som utlöses genom ett lätt slag på bicepssenan i fossa cubiti testar primärt för C6- roten. M biceps brachii innerveras av N. Musculocutaneus Tricepsreflexen som utlöses genom ett lätt slag på tricepssenan posteriort på armbågen testar primärt för C7- roten. M triceps brachii innerveras av N. Radialis. Mia har alltså lite svårt att gripa med höger hand; när hon kramar din hand känns det svagare än när hon gör det med vänster. Du prövar också hennes förmåga att spreta med fingrarna och att sätta ihop tummen och pekfingret till ett pincettgrepp. Detta fungerar ganska bra. Thenarmuskulaturen försörjs huvudsakligen av n. medianus, medan interosséer. lumbrikaler och lillfingerabduktorn försörjs av n. ulnaris. Fråga C5 (1p+2p) Du misstänker att Mia har fått en nervskada i handen. A. Vilken skada är den mest troliga? B. Du vill remittera henne för någon eller några laboratorieundersökningar för att säkerställa diagnosen. Vilken/vilka?

18 Kod nr..18(20) Mia söker till sin vårdcentral på grund av värk i högra handen sedan 3-4 veckor tillbaka som har försämrats nu sista veckan. Hon har svårt att sova pga. detta. Hon känner också att det sticker och att fingrarna domnar bort; så har det nog varit ganska länge, fr.a. på nätterna, men nu har det alltså börjat göra ont också. Hon förnekar att hon gjort illa sig och har ingen förklaring till vad som kan ligga bakom. Hon har märkt att det blir sämre när hon kör bil längre sträckor; då kan det bli besvär i vänster hand också, så att hon kanske måste stanna och skaka på händerna. Då lossnar det, liksom. Hon tycker att hon blivit fumlig, kan tappa saker som hon bär med höger hand. Du prövar rörligheten i hand och arm. Den är god. Du tittar på lederna; ingen svullnad. Du prövar kraften i handgreppet; höger hand är något svagare än vänster. Du prövar känseln i handflatan, på handryggen och fingrarna. Mia upplever beröring och 2-punktsdiskrimination klart sämre på högra handens pek- och långfinger. Handflatan och handryggen skiljer sig inte alls från vänster hand, och ingen större skillnad beträffande lillfingret heller. Bicepsreflexen som utlöses genom ett lätt slag på bicepssenan i fossa cubiti testar primärt för C6- roten. M biceps brachii innerveras av N. Musculocutaneus Tricepsreflexen som utlöses genom ett lätt slag på tricepssenan posteriort på armbågen testar primärt för C7- roten. M triceps brachii innerveras av N. Radialis. Mia har alltså lite svårt att gripa med höger hand; när hon kramar din hand känns det svagare än när hon gör det med vänster. Du prövar också hennes förmåga att spreta med fingrarna och att sätta ihop tummen och pekfingret till ett pincettgrepp. Detta fungerar ganska bra. Thenarmuskulaturen försörjs huvudsakligen av n. medianus, medan interosséer. lumbrikaler och lillfingerabduktorn försörjs av n. ulnaris. A. Skada på n medianus under carpaltunneln. B. Du vill remittera henne för neurofysiologisk undersökning med neurografi = nervledningshastighetsbestämning av medianus- och ulnarisnerverna. Du önskar också F-svar för att få en uppfattning om ledningsförmågan i nerverna upp till rötterna i halsryggen. Smärta och andra symptom förmedlade av nervsystemet kan ha sitt ursprung i handen eller underarmen, men kan även ha sina orsaker i halsryggen där motoriska och sensoriska nerver till handen kommer ut från ryggmärgen. Du kan också begära ett EMG eftersom hon har en viss svaghet i handen, men det är egentligen inte nödvändigt för att ställa diagnosen. Fråga C6 (4p) Mia kommer till neurofysiologiska kliniken för undersökning av nervledningshastigheterna i medianus- och ulnarisnerverna. Beskriv kortfattat hur man gör 1) undersökning av motorisk ledningshastighet och 2) undersökning av sensorisk ledningshastighet. Rita gärna!

19 Kod nr..19(20) Mia söker till sin vårdcentral på grund av värk i högra handen sedan 3-4 veckor tillbaka som har försämrats nu sista veckan. Hon har svårt att sova pga. detta. Hon känner också att det sticker och att fingrarna domnar bort; så har det nog varit ganska länge, fr.a. på nätterna, men nu har det alltså börjat göra ont också. Hon förnekar att hon gjort illa sig och har ingen förklaring till vad som kan ligga bakom. Hon har märkt att det blir sämre när hon kör bil längre sträckor; då kan det bli besvär i vänster hand också, så att hon kanske måste stanna och skaka på händerna. Då lossnar det, liksom. Hon tycker att hon blivit fumlig, kan tappa saker som hon bär med höger hand. Du prövar rörligheten i hand och arm. Den är god. Du tittar på lederna; ingen svullnad. Du prövar kraften i handgreppet; höger hand är något svagare än vänster. Du prövar känseln i handflatan, på handryggen och fingrarna. Mia upplever beröring och 2-punktsdiskrimination klart sämre på högra handens pek- och långfinger. Handflatan och handryggen skiljer sig inte alls från vänster hand, och ingen större skillnad beträffande lillfingret heller. Bicepsreflexen som utlöses genom ett lätt slag på bicepssenan i fossa cubiti testar primärt för C6- roten. M biceps brachii innerveras av N. Musculocutaneus Tricepsreflexen som utlöses genom ett lätt slag på tricepssenan posteriort på armbågen testar primärt för C7- roten. M triceps brachii innerveras av N. Radialis. Mia har alltså lite svårt att gripa med höger hand; när hon kramar din hand känns det svagare än när hon gör det med vänster. Du prövar också hennes förmåga att spreta med fingrarna och att sätta ihop tummen och pekfingret till ett pincettgrepp. Detta fungerar ganska bra. Thenarmuskulaturen försörjs huvudsakligen av n. medianus, medan interosséer. lumbrikaler och lillfingerabduktorn försörjs av n. ulnaris. Skada på n medianus under carpaltunneln. Du vill remittera henne för neurofysiologisk undersökning med neurografi = nervledningshastighetsbestämning av medianus- och ulnarisnerverna. Du önskar också F-svar för att få en uppfattning om ledningsförmågan i nerverna upp till rötterna i halsryggen. Smärta och andra symptom förmedlade av nervsystemet kan ha sitt ursprung i handen eller underarmen, men kan även ha sina orsaker i halsryggen där motoriska och sensoriska nerver till handen kommer ut från ryggmärgen. Du kan också begära ett EMG eftersom hon har en viss svaghet i handen, men det är egentligen inte nödvändigt för att ställa diagnosen. 1. Motorisk ledningshastighet. Elektrisk stimulering på medianusnerven där den ligger ytligt vid handleden och i armvecket. Avledning av muskelsvar från thenar. 2.Sensorisk ledningshastighet. Stimulering på nerven genom elektrisk retning på de fingrar som försörjs av nerven och avledning av svar från nervstammen där den ligger ytligt vid handleden. Fråga C7 (3p) Med nervledningshastighetsundersökning kan man diagnostisera två huvudtyper av nervskador. Beskriv dessa, samt hur de visas i en sådan undersökning, samt uppkomstmekanismerna.

20 Kod nr..20(20) Mia söker till sin vårdcentral på grund av värk i högra handen sedan 3-4 veckor tillbaka som har försämrats nu sista veckan. Hon har svårt att sova pga. detta. Hon känner också att det sticker och att fingrarna domnar bort; så har det nog varit ganska länge, fr.a. på nätterna, men nu har det alltså börjat göra ont också. Hon förnekar att hon gjort illa sig och har ingen förklaring till vad som kan ligga bakom. Hon har märkt att det blir sämre när hon kör bil längre sträckor; då kan det bli besvär i vänster hand också, så att hon kanske måste stanna och skaka på händerna. Då lossnar det, liksom. Hon tycker att hon blivit fumlig, kan tappa saker som hon bär med höger hand. Du prövar rörligheten i hand och arm. Den är god. Du tittar på lederna; ingen svullnad. Du prövar kraften i handgreppet; höger hand är något svagare än vänster. Du prövar känseln i handflatan, på handryggen och fingrarna. Mia upplever beröring och 2-punktsdiskrimination klart sämre på högra handens pek- och långfinger. Handflatan och handryggen skiljer sig inte alls från vänster hand, och ingen större skillnad beträffande lillfingret heller. Bicepsreflexen som utlöses genom ett lätt slag på bicepssenan i fossa cubiti testar primärt för C6- roten. M biceps brachii innerveras av N. Musculocutaneus Tricepsreflexen som utlöses genom ett lätt slag på tricepssenan posteriort på armbågen testar primärt för C7- roten. M triceps brachii innerveras av N. Radialis. Mia har alltså lite svårt att gripa med höger hand; när hon kramar din hand känns det svagare än när hon gör det med vänster. Du prövar också hennes förmåga att spreta med fingrarna och att sätta ihop tummen och pekfingret till ett pincettgrepp. Detta fungerar ganska bra. Thenarmuskulaturen försörjs huvudsakligen av n. medianus, medan interosséer. lumbrikaler och lillfingerabduktorn försörjs av n. ulnaris. Skada på n medianus under carpaltunneln. Du vill remittera henne för neurofysiologisk undersökning med neurografi = nervledningshastighetsbestämning av medianus- och ulnarisnerverna. Du önskar också F-svar för att få en uppfattning om ledningsförmågan i nerverna upp till rötterna i halsryggen. Smärta och andra symptom förmedlade av nervsystemet kan ha sitt ursprung i handen eller underarmen, men kan även ha sina orsaker i halsryggen där motoriska och sensoriska nerver till handen kommer ut från ryggmärgen. Du kan också begära ett EMG eftersom hon har en viss svaghet i handen, men det är egentligen inte nödvändigt för att ställa diagnosen. 1. Motorisk ledningshastighet. Elektrisk stimulering på medianusnerven där den ligger ytligt vid handleden och i armvecket. Avledning av muskelsvar från thenar. 2.Sensorisk ledningshastighet. Stimulering på nerven genom elektrisk retning på de fingrar som försörjs av nerven och avledning av svar från nervstammen där den ligger ytligt vid handleden. A. Demyeliniserande nervskador ger i första hand långsamma ledningshastigheter. Myelinets funktion är att öka ledningshastigheten i axonen, och skadas detta minskar naturligtvis ledningshastigheten. B. Axonala skador ger låga svar. Det man mäter är de sammansatta aktionspotentialerna från en mängd axon som urladdas samtidigt, och minskar detta antal minskar potentialens amplitud. Fråga C8 (2p) Mia har ett s.k. carpaltunnelsyndrom. Vilka fynd tror du att man gjorde i hennes fall i neurografin?