Fall A Synmekanismer (12 p)

Transkript

1 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Fall A Synmekanismer (12 p) I nedanstående figur upplevs den vänstra inre rutan som mörkare än den högra, trots att de har samma ljusstyrka. Fråga A1 (5 p) Förklara den retinala mekanismen bakom detta fenomen.

2 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 I nedanstående figur upplevs den vänstra inre rutan som mörkare än den högra, trots att de har samma ljusstyrka. Förklara den retinala mekanismen bakom detta fenomen. Fenomenet uppstår pga. lateral inhibition. Detta uppstår genom hämning via horisontalcellerna i retina. Hämningen sker genom att horisontalcellerna påverkar bipolarcellen. En gangliecell har ett receptivt fält med center och surround. Om dess surround är ljust i kommer hämningen av centrum att bli större och därför upplevas som mörkare. Om dess surround är mörkt kommer hämningen att bli mindre och därför upplevas som ljusare. Mål: C5 Horisontalcellerna påverkar inställningen av retina mera lokalt, men det finns andra celler som påverkar den mera generella inställningen av retinas ljuskänslighet. Vi märker detta t.ex. när vi går från ett ljust rum till ett mörkt. Det tar då några sekunder för oss att se vår omgivning bättre. Fråga A2 (3 p) Vilka celler är det som reglerar denna inställning och vad har de för andra funktioner?

3 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Sk. lateral inhibition uppstår genom hämning via horisontalcellerna i retina. Hämningen sker genom att horisontalcellerna påverkar bipolarcellen. En gangliecell har ett receptivt fält med center och surround. Om dess surround är ljust i kommer hämningen av centrum att bli större och därför upplevas som mörkare. Om dess surround är mörkt kommer hämningen att bli mindre och därför upplevas som ljusare. Horisontalcellerna påverkar inställningen av retina mera lokalt, men det finns andra celler som påverkar den mera generella inställningen av retinas ljuskänslighet. Vi märker detta t.ex. när vi går från ett ljust rum till ett mörkt. Det tar då några sekunder för oss att se vår omgivning bättre. Vilka celler är det som reglerar denna inställning och vad har de för andra funktioner? Amacrincellerna hämmar flödet i övergången mellan bipolarcellen och gangliecellen och reglerar medelnivån på retinas ljuskänslighet. I fallet när vi går från ett ljust rum till ett mörkt, släpper de sin hämning. Vissa reagerar kortvarigt när ljuset slås på medan andra reagerar när ljuset släcks. Andra amacrinceller fungerar i den direkta kopplingen mellan stavarnas system dvs. stav bipolar amacrin (tapp)bipolar ganglioncell. Andra amacrinceller är rörelsekänsliga. Mål: C5 Apropå mörkt rum så vill ju de flesta människor ha relativt mörkt omkring sig på natten när de sover. Det känns mer vilsamt för ögonen. Fråga A3 (4 p) Hur är det egentligen med fotoreceptorernas aktivitet i mörker respektive ljus?

4 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Amacrincellerna hämmar flödet i övergången mellan bipolarcellen och gangliecellen och reglerar medelnivån på retinas ljuskänslighet. I fallet när vi går från ett ljust rum till ett mörkt, släpper de sin hämning. Vissa reagerar kortvarigt när ljuset slås på medan andra reagerar när ljuset släcks. Andra amacrinceller fungerar i den direkta kopplingen mellan stavarnas system dvs. stav bipolar amacrin (tapp)bipolar ganglioncell. Andra amacrinceller är rörelsekänsliga. Hur är det egentligen med fotoreceptorernas aktivitet i mörker respektive ljus? I mörker är fotoreceptorn depolariserad. Den blir depolariserad pga. att många Na + -kanaler är öppna och detta ger en minskad membranpotential. Den har då en hög elektrisk aktivitet, en stor energiförbrukning och en stor transmittoravgivning. För fotoreceptorn är det alltså knappast så vilsamt. I ljus är det tvärtom. Fotoreceptorn har då en låg elektrisk aktivitet, en liten energiförbrukning och en liten transmittoravgivning. Den är hyperpolariserad pga. Na + - kanalerna är stängda. Mål: C5

5 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Fall B Hans, 74 år har svårt att tala (16 p) Hans 74 år inkommer till vårdcentralen tillsammans med sin fru. Han har enligt hustrun sedan några timmar fått svårt att tala. Då du talar med Hans finner du att han talar sluddrigt och i korta telegramartade meningar men innehållet är adekvat och han förstår vad du säger. Han har däremot märkbart svårt att utföra vissa tämligen enkla uppgifter efter uppmaning. Hans högra mungipa hänger något och rör sig inte lika mycket som den vänstra. Han kan dock rynka pannan på ett liksidigt sätt. Han är också något fumlig med höger hand. Fråga B1 (4 p) Resonera, utifrån de funktioner som är störda hos Hans, kring var skadan skulle kunna sitta. Vilken del av Hans hjärna tror du är skadad om du utgår ifrån att endast ett sammanhängande område är skadat?

6 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Hans 74 år inkommer till vårdcentralen tillsammans med sin fru. Han har enligt hustrun sedan några timmar fått svårt att tala. Då du talar med Hans finner du att han talar sluddrigt och i korta telegramartade meningar men innehållet är adekvat och han förstår vad du säger. Han har däremot märkbart svårt att utföra vissa tämligen enkla uppgifter efter uppmaning. Hans högra mungipa hänger något och rör sig inte lika mycket som den vänstra. Han kan dock rynka pannan på ett liksidigt sätt. Han är också något fumlig med höger hand. Resonera, utifrån de funktioner som är störda hos Hans, kring var skadan skulle kunna sitta. Vilken del av Hans hjärna tror du är skadad om du utgår ifrån att endast ett sammanhängande område är skadat? Alla de funktioner som är nedsatta styrs av laterala delen av posteriora frontalloben framför sulcus centralis på vänster sida. Detta inkluderar följande områden: Brocas område: motorisk afasi Premotorområden: apraxi (svårt att genomföra meningsfulla rörelsesekvenser) Sludder/mungipa: någon stans i motorbanan till munnen med tanke på skadan i Brocas område sannolikt i de delar av primära motorcortex som styr mun Fumlig med höger hand: någon stans i motorbanan till handen med tanke på ovan sannolikt i de delar av primära motorcortex som styr hand Fumlighet och liknande skulle även kunna bero på skador i exempelvis cerebellum. Det kan dock inte förklara exempelvis afasin. Mål: C1,8,12. Din hypotes är att Hans drabbats av en stroke som skadat frontalloben på vänster sida. Gyrus precentralis verkar skadat i ansikts- och arm-regionen (nedsatt mun och armmotorik). Därtill tycks Brocas område (telegramartat tal) och premotorområden (apraxi svårt att genomföra meningsfulla rörelsesekvenser) drabbat. Fråga B2 (3 p) Hur kommer det sig att han kan rynka pannan på höger sida medan motoriken i höger sida av munnen är drabbad? Beskriv hur pannan och mungipan innerveras från hjärnbark till muskel och diskutera utifrån Hans situation.

7 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Hans 74 år inkommer till vårdcentralen med nyligen tillkomna talsvårigheter. Då du talar med Hans finner du att han talar sluddrigt och i korta telegramartade meningar men innehållet är adekvat. Han har däremot märkbart svårt att utföra vissa tämligen enkla uppgifter efter uppmaning. Hans högra mungipa hänger något och rör sig inte lika mycket som den vänstra. Han kan dock rynka pannan på ett liksidigt sätt. Han är också något fumlig med höger hand. Din hypotes är att Hans drabbats av en stroke som skadat frontalloben på vänster sida. Gyrus precentralis verkar skadat i ansikts- och arm-regionen (nedsatt mun och armmotorik). Därtill tycks Brocas område (telegramartat tal) och premotorområden (apraxi svårt att genomföra meningsfulla rörelsesekvenser) drabbat. Hur kommer det sig att han kan rynka pannan på höger sida medan motoriken i höger sida av munnen är drabbad? Beskriv hur pannan och mungipan innerveras från hjärnbark till muskel och diskutera utifrån Hans situation. Pannan på ena sidan innerveras av kontralaterala primära motorcortex men även av båda sidors gyrus cinguli. Innervationen går via nucleus facialis (kontralateralt med avseende på cortex). Se bild. Mål C8. Din hypotes är att Hans drabbats av en stroke som skadat frontalloben på vänster sida. Gyrus precentralis verkar skadat i ansikts- och arm-regionen (nedsatt mun och armmotorik). Därtill tycks Brocas område (telegramartat tal) och premotorområden (apraxi svårt att genomföra meningsfulla rörelsesekvenser) drabbat. Fråga B 3 (1 p) Tror du Hans skulle kunna le med höger sida av munnen om du sade något han tyckte var roligt? Motivera utifrån dina neuroanatomiska kunskaper.

8 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Hans kommer till dig på grund av talsvårigheter. Din hypotes är att Hans drabbats av en stroke som skadat parietalloben på vänster sida. Gyrus precentralis verkar skadat i ansikts- och arm-regionen (nedsatt mun och armmotorik). Därtill tycks Brocas område (telegramartat tal) och premotorområden (apraxi svårt att genomföra meningsfulla rörelsesekvenser) drabbat. Tror du Hans skulle kunna le med höger sida av munnen om du sade något han tyckte var roligt? Motivera utifrån dina neuroanatomiska kunskaper. Det är inte alls omöjligt. Emotionell mimik styrs till stora delar från mediala/djupa delar av framhjärnan (t.ex. ventrala striatum och pallidum samt hypothalamus) och eftersom skadan här tycks sitta ganska nära hjärnbarken kan dessa system mycket väl vara sparade. Mål C8,12. Hans är fumlig då han ska utföra finmotoriska rörelser. Han har däremot inga problem med att hålla huvudet uppe eller att utföra grova rörelser. Fråga B4 (5 p) Beskriv de banor som sköter fin- respektive grovmotorik och förklara varför Hans främst har problem med finmotoriken.

9 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Hans kommer till dig på grund av talsvårigheter. Din hypotes är att Hans drabbats av en stroke som skadat frontalloben på vänster sida. Gyrus precentralis verkar skadat i ansikts- och armregionen (nedsatt mun och arm-motorik). Därtill tycks Brocas område (telegramartat tal) och premotorområden (apraxi svårt att genomföra meningsfulla rörelsesekvenser) drabbat. Beskriv de banor som sköter fin- respektive grovmotorik och förklara varför Hans främst har problem med finmotoriken. Hans skada sitter i hjärnbarken och den kortikospinala banan som står för finmotorik är därför drabbad. Grovmotoriken är mindre känslig eftersom den till större del styrs bilateralt (spinala motorneuronen på en sida får indirekt inflöde från båda sidors cortex) och delvis även styrs av hjärnstamssystem som den retikulospinala banan (vad gäller nacken även vestibulospinala och colliculospinala). Se bild för beskrivning av corticospinala och reticulospinala banan. Mål C8 I Hans fall beror talproblemen till stor del på att skadan sitter i den vänstra hjärnhalvan som ju styr viktiga delar av språket hos de flesta av oss. I populärvetenskapen hävdas ofta dock med begränsat vetenskapligt stöd att vänster hjärnhalva står för logik och att höger hjärnhalva är den kreativa. Fråga B5 (3 p) Förklara en funktion, som inte har med språk att göra, där höger hjärnhalva spelar större roll än vänster, och beskriv vilka symptom som en högersidig skada i det område som styr denna funktion kan leda till (motsvarande skada på vänster sida ska inte ge motsvarande symtom kontralateralt).

10 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Hans kommer till dig på grund av talsvårigheter. Din hypotes är att Hans drabbats av en stroke som skadat parietalloben på vänster sida. Gyrus precentralis verkar skadat i ansikts- och arm-regionen (nedsatt mun och armmotorik). Därtill tycks Brocas område (telegramartat tal) och premotorområden (apraxi svårt att genomföra meningsfulla rörelsesekvenser) drabbat. Hans skada sitter i hjärnbarken och den kortikospinala banan som står för finmotorik är därför drabbad. Grovmotoriken är mindre känslig eftersom den till större del styrs bilateralt (mororneuronet på en sida får indirekt inflöde från båda sidors cortex) och delvis även styrs av hjärnstamssystem som den retikulospinala banan (vad gäller nacken även vestibulospinala och colliculospinala). Rums/kroppsuppfattning, posteriora parietalcortex, Neglect (rums- eller person-)(även andra välmotiverade svar godkännes) Mål C12.

11 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Fall C Midsommarfirande (20 p) Nalle och Maria var bjudna till goda vänner för midsommarfirande. Det blir en munter men blöt fest (både ute och inne), dvs. många snapsar blev det. Sedan gick de till sängs i den ganska smala sängen i gäststugan. Fråga C1 (3 p) Alkohol har liknande effekter som ett flertal narkosmedel. Beskriv mekanismen bakom alkohols sederande effekt. Vilka strukturer i CNS påverkas i första hand?

12 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Nalle och Maria var bjudna till goda vänner för midsommarfirande. Det blir en munter men blöt fest (både ute och inne), dvs. många snapsar blev det. Sedan gick de till sängs i den ganska smala sängen i gäststugan. Alkohol har liknande effekter som ett flertal narkosmedel. Beskriv alkoholens mekanism på molekylär nivå. Vilka strukturer i CNS påverkas i första hand? Etanol aktiverar GABAA-receptorer som har kloridkanaler. Kloridjoner flödar därför in i nervcellen, varvid membranpotentialen stabiliseras runt kloridjonens jämviktsspänning som är -60 mv. Nervcellens aktivitet hämmas därför. Alla strukturer som har GABA-erg innervation påverkas, men i första hand cortex. Mål: C25 Natten blev lång och tung, med en del konstiga drömmar. Fråga C2 (3 p). Vilka generella effekter har alkohol på sömn?

13 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Nalle och Maria var bjudna till goda vänner för midsommarfirande. Det blir en munter men blöt fest (både ute och inne), dvs. många snapsar blev det. Sedan gick de till sängs i den ganska smala sängen i gäststugan. Natten blev lång och tung, med en del konstiga drömmar. Vilka generella effekter har alkohol på sömn? Alkohol gör att man somnar snabbt (den avslappnande effekten av ruset), men man snarkar också mer pga. den muskelavslappnande effekten. Detta kan störa sömnen, men den främsta sömnstöraren är att alkohol tenderar att fragmentera REM-sömn, så att man kan få täta uppvaknanden mot morgonsidan. Typiskt är också uppvaknanden efter ca 4 timmar, när ruseffekten börjar gå över. Alkohol är alltså en potentiell sömnstörare. Mål: C14 Nalle vaknade på midsommardagens morgon med Maria sovandes på hans högerarm. Han flyttade på henne därför att armen känns domnad och obehaglig, och märkte då till sin förskräckelse att handen också hängde; han kunde inte sträcka i handleden eller tummen. Handryggen på tumsidan var också alldeles känslolös. Han kunde dock knyta handen, spreta med fingrarna och sträcka i armbågsleden (Nalle är neurolog, så han testade omedelbart sig själv). Fråga C3 (2 p) Vilken eller vilka nerver/nervgrenar var påverkade?

14 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Nalle och Maria var bjudna till goda vänner för midsommarfirande. Det blir en munter men blöt fest (både ute och inne), dvs. många snapsar blev det. Sedan gick de till sängs i den ganska smala sängen i gäststugan. Natten blev lång och tung, med en del konstiga drömmar. Alkohol gör att man somnar snabbt (den avslappnande effekten av ruset), men man kan få täta uppvaknanden mot morgonsidan. Nalle vaknade på midsommardagens morgon med Maria sovandes på hans högerarm. Han flyttade på henne därför att armen känns domnad och obehaglig, och märkte då till sin förskräckelse att handen också hängde; han kunde inte sträcka i handleden eller tummen. Handryggen på tumsidan var också alldeles känslolös. Han kunde dock knyta handen, spreta med fingrarna och sträcka i armbågsleden (Nalle är neurolog, så han testade omedelbart sig själv). Vilken eller vilka nerver/nervgrenar var påverkade? N. radialis, både motoriskt och sensoriskt. Mål: C8, C10 Nalles arm kändes domnad och obehaglig, hängde och han kunde inte sträcka i handleden eller tummen. Han kunde dock knyta handen, spreta med fingrarna och sträcka i armbågsleden. Fråga C4 (2 p) Flera muskler försörjs av n. radialis. Förklara vilka som kan ha varit påverkade i detta fall.

15 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Nalle och Maria var bjudna till goda vänner för midsommarfirande. Det blir en munter men blöt fest (både ute och inne), dvs. många snapsar blev det. Sedan gick de till sängs i den ganska smala sängen i gäststugan. Natten blev lång och tung, med en del konstiga drömmar. Alkohol gör att man somnar snabbt (den avslappnande effekten av ruset), men man kan få täta uppvaknanden mot morgonsidan. Nalle vaknade på midsommardagens morgon med Maria sovandes på hans högerarm. Han flyttade på henne därför att armen känns domnad och obehaglig, och märkte då till sin förskräckelse att handen också hängde; han kunde inte sträcka i handleden eller tummen. Handryggen på tumsidan var också alldeles känslolös. Han kunde dock knyta handen, spreta med fingrarna och sträcka i armbågsleden (Nalle är neurolog, så han testade omedelbart sig själv).vilken eller vilka nerver/nervgrenar var påverkade? Flera muskler försörjs av n. radialis. Förklara vilka som kan ha varit påverkade i detta fall. Mm brachioradialis, extensor carpi radialis longus, extensor carpi radialis brevis, extensor carpi ulnaris, supinator, extensor digitorum, extensor digiti minimi, abductor pollicis longus, extensor pollicis brevis, extensor pollicis longus, och extensor indicis. Kort sagt alla underarmens sträckarmuskler. Mål: C8 Nalles hand hängde och han kunde inte sträcka i handleden eller tummen. Handryggen på tumsidan var också alldeles känslolös. Han kunde dock knyta handen, spreta med fingrarna och sträcka i armbågsleden. Fråga C5 (4 p) Var (vilken lokal) och hur kan nervskadan ha uppkommit?

16 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Nalle och Maria var bjudna till goda vänner för midsommarfirande. Det blir en munter men blöt fest (både ute och inne), dvs. många snapsar blev det. Sedan gick de till sängs i den ganska smala sängen i gäststugan. Nalle vaknade på midsommardagens morgon med Maria sovandes på hans högerarm. Nalles hand hängde och han kunde inte sträcka i handleden eller tummen. Handryggen på tumsidan var också alldeles känslolös. Han kunde dock knyta handen, spreta med fingrarna och sträcka i armbågsleden. Var (vilken lokal) och hur kan nervskadan ha uppkommit? Skadan har sannolikt uppkommit på mitt på överarmen, dorsalt-lateralt, där radialisnerven skruvar sig runt humerus (sulcus n. radialis). Nerven är där i sitt mest utsatta läge, dvs om den utsätts för ett yttre tryck så pressas den mot benet och kan bli skadad. Här kan då den så kallade klassiska Saturday night och Sunday morning paresen uppstå; om någon somnar med huvudet mot armen kan en radialis-pares orsakas på partnern. Normalt vaknar man då det börjar sticka i handen och armen, men eftersom Nalle var tämligen berusad hände inte detta. Trycket varade då så länge att en ischemi uppkom i nerven med störd retbarhet. Mål: C10 Nalles hand hängde och han kunde inte sträcka i handleden eller tummen. Handryggen på tumsidan var också alldeles känslolös. Han kunde dock knyta handen, spreta med fingrarna och sträcka i armbågsleden. Fråga C6 (3 p) Förklara några principiella mekanismer för nervskada.

17 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Nalle och Maria var bjudna till goda vänner för midsommarfirande. Det blir en munter men blöt fest (både ute och inne), dvs. många snapsar blev det. Sedan gick de till sängs i den ganska smala sängen i gäststugan. Nalle vaknade på midsommardagens morgon med Maria sovandes på hans högerarm. Nalles hand hängde och han kunde inte sträcka i handleden eller tummen. Handryggen på tumsidan var också alldeles känslolös. Han kunde dock knyta handen, spreta med fingrarna och sträcka i armbågsleden. Förklara några principiella mekanismer för nervskada. Nervcellens retbarhet är beroende av kaliumjonkoncentrationen i blodet. Denna är vanligtvis mycket strikt reglerad till 3,5 5,0 mm (serum). Koncentrationsförändringar leder till sänkt retbarhet. Membranpotentialen upprätthålls av Na+/K+ ATPas (jonpump) som pumpar K+ in i cellen och Na+ ut ur den. Na+/K+ ATPas är mycket energiberoende och tar sin energi från glukos via citronsyracykeln/mitokondrier/atp. Stryps blodtillförseln till nerver, t ex genom ökat tryck på nerven, stryps både tillförsel av glukos och av syre för bildandet av ATP för jonpumpen. En impulsblockering kommer därför att uppstå. Om trycket består under längre tid, kommer axonet att degenerera pga. brist på trofiska faktorer, och man får en permanent nervskada. Mål: C10 På måndagen uppenbarade sig Nalle på jobbet (neurologkliniken) med hängande hand, varvid kollegorna bröt ut i ett kollektivt skratt. Fråga C7 (3 p) Hur blir framtiden för stackars Nalle? Blir han för evigt känd som neurologen med dropphanden? Kan skadan läkas?

18 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Nalle och Maria var bjudna till goda vänner för midsommarfirande. Det blir en munter men blöt fest (både ute och inne), dvs. många snapsar blev det. Sedan gick de till sängs i den ganska smala sängen i gäststugan. Nalle vaknade på midsommardagens morgon med Maria sovandes på hans högerarm. Nalles hand hängde och han kunde inte sträcka i handleden eller tummen. Handryggen på tumsidan var också alldeles känslolös. Han kunde dock knyta handen, spreta med fingrarna och sträcka i armbågsleden. Hur blir framtiden för stackars Nalle? Blir han för evigt känd som neurologen med dropphanden? Kan skadan läkas? Han har en god chans till spontan läkning. I det perifera nervsystemet finns en mycket stark tendens till reinnervation, om det inte finns något anatomiskt hinder (som ärrvävnad), och det gör det ju inte i det här fallet. Hade han tur så är det bara fråga om en impulsblockering, som går över på några dagar. I annat fall måste det ske en återutväxt av nya nervtrådar, och då kan det ta ett par månader. Mål: C8

19 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Fall D Hörselnedsättning (25p) Professor Mats Oideus från Hammarby hade just städat färdigt när han genom sitt just tätade fönster ser sin gamle vän Stickan Bygel komma cyklande genom labyrinten på tomten. I vestibulen börjar de språka om dagens okunniga läkare som inte alltid klarar att hitta vad som är fel. Stig hade idag sökt på öronkliniken för ordentlig hörselnedsättning på höger öra och de påstod att det inte fanns någon vaxpropp fast han kände att det var nåt i örat! Fråga D1 (8 p) Våra vänner kanske inte har hela bilden klara för sig angående varför man kan höra bra eller dåligt på höger öra, eller? Förklara för dem om normalhörseln i två tydligt skilda delar, a) systematiskt med platser och b) vad som sker med ljudets energi.

20 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Professor Mats Oideus från Hammarby hade just städat färdigt när han genom sitt just tätade fönster ser sin gamle vän Stickan Bygel komma cyklande genom labyrinten på tomten. I vestibulen börjar de språka om dagens okunniga läkare som inte alltid klarar att hitta vad som är fel. Stig hade idag sökt på öronkliniken för ordentlig hörselnedsättning på höger öra och de påstod att det inte fanns någon vaxpropp fast han kände att det var nåt i örat! Våra vänner kanske inte har hela bilden klara för sig angående varför man kan höra bra eller dåligt på höger öra, eller? Förklara för dem om normalhörseln i två tydligt skilda delar, a) systematiskt med platser och b) vad som sker med ljudets energi. Ljudet går enl ytteröra - hörselgång trumhinna hörselben ovala fönstret. Mekanisk svängning med frekvensberoende förstärkning. Övergång till vätskesvängningar vid ovala fönstret, förbi basilarmembranet, förbi tectorialmembranet. Här i Cortiska organet omvandlas via hårcellerna mekanisk energi till nervpotentialer. Neurala stationerna är sedan Scarpas ganglion cochleariskärnorna (delvis sidokorsande banor) oliva superior colliculus (fyrhögsplattan) mediala knäkroppen - hörselcortex. Mål: T5C5 Fortsättning av fallet Stig Bygel säger nu (samtidigt som de gemensamt beundrar utsikten från det runda fönstret) till sin gode anförvant Oideus att läkaren sagt att det finns ett ordentligt hål på högra trumhinnan och men att det knappast kunde vara hela orsaken till att Stig hör dåligt på örat, han tänkte utreda lite mer. Dessutom fick Stig rekommendationen att abdikera från sina avsikter att ta dykarcertifikat på Solna fridykarklubb. Men han begriper inte det funkar ju bra att höra instruktionerna med vänster öra så han vill helst inte skippa dykningsträningen? Fråga D2 (5 p) Kan du hjälpa honom genom att i detalj beskriva varför han nog borde kräva sin anmälningsavgift åter illa kvickt innan det är för sent?

21 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Stig Bygel hade sökt på öronkliniken för ordentlig hörselnedsättning på höger öra och de påstod att det inte fanns någon vaxpropp fast han kände att det var nåt i örat! Han har ett ordentligt hål på högra trumhinnan. Han fick rekommendationen att abdikera från sina avsikter att ta dykarcertifikat på Solna fridykarklubb. Kan du hjälpa honom genom att i detalj beskriva varför han nog borde kräva sin anmälningsavgift åter illa kvickt innan det är för sent? Stickan vill nog inte riskera att få svenskt kallvatten rakt in i mellanörat då det stimulerar laterala båggången kaloriskt mkt kraftigt och ger vätskerörelser mot/från cupulan och aktiverar en kraftig VOR reaktion (inkl beskrivning hur) med nystagmus och rotatorisk yrsel under vattnet. Livsfara! Mål: T5C5, T5C7 Stickan begriper att han nog bör hålla sig på landbacken, liksom hans oroliga syster Otitia gjort ända sedan hon genomgick en operation där man borrade ett pyttelitet hål genom stigbygelns basplatta. Av misstag borrade man några tiondels millimeter för långt och det började droppa nån vätska ut ur hålet. Fråga D3 (4 p) Beskriv anatomin som finns där man opererade och vätskans namn och sammansättning.

22 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Stig Bygel hade sökt på öronkliniken för ordentlig hörselnedsättning på höger öra och de påstod att det inte fanns någon vaxpropp fast han kände att det var nåt i örat! Han har ett ordentligt hål på högra trumhinnan. Han fick rekommendationen att abdikera från sina avsikter att ta dykarcertifikat på Solna fridykarklubb. Stigbygelplattan ligger på ovala fönstret och när detta genomborras av misstag rinner perilymfa (extracellulärvätska, låg K, hög Na) från scala vestibuli ut. Mål: T5C5 Stig Bygel förstår att innerörats strukturer är både små och delikata. Fråga D4 (3 p) Vad finns för någon annan genomskinlig vätska precis intill scala vestibuli och var produceras den? Rita gärna och ange olika anatomiska rum och vätskor i den benkavitet vi rör oss i.

23 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Stig Bygel hade sökt på öronkliniken för ordentlig hörselnedsättning på höger öra och de påstod att det inte fanns någon vaxpropp fast han kände att det var nåt i örat! Han har ett ordentligt hål på högra trumhinnan. Han fick rekommendationen att abdikera från sina avsikter att ta dykarcertifikat på Solna fridykarklubb. Vad finns för någon annan genomskinlig vätska precis intill scala vestibuli och var produceras den? Rita gärna och ange olika anatomiska rum och vätskor i den benkavitet vi rör oss i. Endolymfa, produceras i stria vascularis i scala medias yttervägg i cochlean, i vars tvärsnitt även scala tympani med perilymfa finns. Mål T5C5 Nog om hörseln. Stickan tänker inte avstå från att flyga fastän han har hål på trumhinnan. Han sitter nu i ett flygplan på väg över startbanan med sin kompis Anton Posterotilt och planet skall just lyfta. Anton är inte så kunnig i sinnesfysiologi som Stickan och förklarar att moderna flygplan har en teknik att ganska snabbt vid start lyfta på noshjulet och köra på bakhjulen medan man tar fart för att lyfta ordentligt. Han har ju pluggat maskinlära på högskolan och kör själv denna teknik när han accelererar med sin splitter nya HD motorcykel. Du som HULÄK-T5a är nog lite mer skeptiskt inställd till förklaringen till det Du känner. Fråga D5 (5 p) a) Hur bör Stickan förklara mekanismen för Anton (väl medveten om att Antons självkänsla kommer att ta stryk och semestern kommer att gå i misstänksamhetens tecken)? b) Hur rädd behöver Stickan vara i den här situationen pga. sitt trumhinnehål? Fysiologi i båda svaren tack!

24 Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen av 24 Stig Bygel hade sökt på öronkliniken för ordentlig hörselnedsättning på höger öra och de påstod att det inte fanns någon vaxpropp fast han kände att det var nåt i örat! Han har ett ordentligt hål på högra trumhinnan. Han fick rekommendationen att abdikera från sina avsikter att ta dykarcertifikat på Solna fridykarklubb. Stig sitter nu i ett flygplan på väg över startbanan med sin kompis Anton Posterotilt och planet skall just lyfta. Anton är inte så kunnig i sinnesfysiologi som Stickan och förklarar att moderna flygplan har en teknik att ganska snabbt vid start lyfta på noshjulet och köra på bakhjulen medan man tar fart för att lyfta ordentligt. Han har ju pluggat maskinlära på högskolan och kör själv denna teknik när han accelererar med sin splitter nya HD motorcykel. Du vet ju bättre. Vad tycker du Stickan ska säga till honom a) Otoliterna (utriculus) signalerar apparent bakåtlutning pga framåtaccelerationen som detekteras tillsammans med gravitationen. Planet lyfter inte på något noshjul, hur skulle man kunna styra då. Känn efter nästa gång du flyger! b) Trumhinnehålet har ingen betydelse alls, flygplanskabinen har normalt lufttryck på marken. Mål: T5C5, T5C7