Klara, 35 årig journalist med koncentrations- och minnessvårigheter (13p)
|
|
- Gustav Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fall A Aid nr..1(24) Klara, 35 årig journalist med koncentrations- och minnessvårigheter (13p) Klara är en 35 årig journalist på Expressen. Ensamstående. Haft en rad kortare relationer, men inte funnit den rätta. Arbetar mycket. Oregelbundna tider. Ibland rycker hon in även nattetid. Är mer eller mindre helt uppfyllt av arbetet. Efter att ha arbetat oregelbundet, timmar i veckan, sedan 4-5 månader har hon börjat känna sig allt mer utarbetad och mentalt tom. Hon sover dåligt, känner sig nere och märker att hon drar sig undan sociala sammanhang som hon upplever pressande. Hon gör även missar i arbetet, har svårt att koncentrera sig och tycker att minnet är sämre. Efter att hon vid en dragning för övriga på redaktionen mer eller mindre fått panik, känner hon att måttet är rågat, varför hon söker vård för allt. Fråga A1 (3p) Du anar att Klara lider av både nedstämdhet och ångest, förmodligen som en del i ett utmattningssyndrom. Utifrån den kliniska bilden, gör en tolkning vilka delar av hjärnan som är engagerade i hennes symtombild. Motivera ditt svar! 1
2 Aid nr..2(24) Klara är en ensamstående 35 årig journalist som arbetar allt för mycket. Hon sover dåligt, känner sig nere och drar sig undan sociala sammanhang som hon upplever pressande. Hon gör även missar i arbetet, har svårt att koncentrera sig och tycker att minnet är sämre. Efter att hon vid en dragning för övriga på redaktionen mer eller mindre fått panik, känner hon att måttet är rågat, varför hon söker vård för allt. Du anar att Klara lider av både nedstämdhet och ångest, förmodligen som en del i ett utmattningssyndrom. Utifrån den kliniska bilden, gör en tolkning vilka delar/nivåer av hjärnan som är engagerade i hennes symtombild. Motivera ditt svar! Hon har symtom på kortikal nivå (kognition, minne) (1 p), limbisk nivå (t ex panikkänslor, nedstämdhet) (1 p) och hjärnstams- och hypotalamusnivå (sömnstörning) (1 p). Mål: Konceptpyramid neuro, sinne, psyk; C1, C11, C12 Fråga A2 (3p) Ge en förklaring på psykologisk-neurobiologisk nivå till hur hennes situation uppstått och varför hennes kliniska bild är som den är. Koppla ihop hennes beteende och kliniska bild med konsekvenserna på hjärnnivå. 2
3 Aid nr..3(24) Klara är en ensamstående 35 årig journalist som arbetar allt för mycket. Hon sover dåligt, känner sig nere och märker att hon drar sig undan sociala sammanhang som hon upplever pressande. Hon gör även missar i arbetet, har svårt att koncentrera sig och tycker att minnet är sämre. Efter att hon vid en dragning för övriga på redaktionen mer eller mindre fått panik, känner hon att måttet är rågat, varför hon söker vård för allt. Du anar att Klara lider av både nedstämdhet och ångest, förmodligen som en del i ett utmattningssyndrom. Ge en förklaring på psykologisk/neurobiologisk nivå till varför hennes kliniska bild är som den är. Koppla ihop hennes beteende och kliniska bild med konsekvenserna på hjärnnivå. Klara undertrycker medvetet de autonoma (t ex trötthet, behov av vila) och limbiska (emotionell balans, rädsla) signalerna, utan att medvetandegöra dem och reflektera över dem (1 p). Det leder till slut till autonoma effekter (t ex sömnstörning) och emotionella störningar (panik, depressivitet) (1 p). När hennes mentala kontroll till slut inte räcker till, påverkas hennes kognition och de autonoma och emotionella symtomen briserar mer eller mindre okontrollerat. Mål: Konceptpyramid Neuro, sinne, psyk; C11, C12 Klara bedöms av dig på vårdcentralen. Hon aktualiserar hur stressad hon känner sig av att ständigt göra småfel och missar på jobbet. Hon är orolig för att hennes minnesproblem kan röra sig om en demenssjukdom. Du förklarar för henne att hennes historia och kliniska bild helt talar emot demenssjukdom. Däremot ger du henne psychoeducation, så till vida att du förklarar för henne med papper och penna hur tänkandet principiellt går till. Och att ett fungerande tänkande kräver mental balans och fokus. Fråga A3 (3p) Hur skulle du illustrera för Klara med papper och penna hur tänkandet från tanke till handling går till? Rita och förklara hur! Utgå från en hjärnbild i vänster lateralprojektion! 3
4 Aid nr..4(24) Klara är en ensamstående 35 årig journalist som arbetar allt för mycket. Hon sover dåligt, känner sig nere och märker att hon drar sig undan sociala sammanhang som hon upplever pressande. Hon gör även missar i arbetet, har svårt att koncentrera sig och tycker att minnet är sämre. Efter att hon vid en dragning för övriga på redaktionen mer eller mindre fått panik, känner hon att måttet är rågat, varför hon söker vård för allt. Klara bedöms av dig på vårdcentralen. Hon aktualiserar hur stressad hon känner sig av att ständigt göra småfel och missar på jobbet. Hon är orolig för att hennes minnesproblem kan röra sig om en demenssjukdom. Du förklarar för henne att hennes historia och kliniska bild helt talar emot demenssjukdom. Däremot ger du henne psychoeducation, så till vida att du förklarar för henne med papper och penna hur tänkandet principiellt går till. Och att ett fungerande tänkande kräver mental balans och fokus. Rita och förklara hur De första tolkningsstationerna, (1) primära sensoriska områdena, integrerar information modalitetsvis (t.ex. syn, hörsel, känsel). Dessa kommunicerar sedan till bakre analysområdet (multimodala associationsområdet i parieto-temporalcortex) (2) där informationen integreras och analyseras. Därifrån aktiveras främre analysområdet (prefrontalcortex, främre associationscortex) där man värderar nyttan av det man vill göra (3) varefter man lägger upp en plan i premotorcortex (4) som sedan aktiverar motorkortex (5). Alla språkligt förenklade versioner av dessa punkter med samma innebörd är också korrekta. Mål: Konceptpyramid: sinne. C1. Klara är speciellt intresserad av att veta hur det kan komma sig att när hon får dessa panik-attacker i samband med presentationer inför andra, så tappar hon nästa fattningen, känner sig obehaglig/illamående, vet inte vad hon ska säga, får en ljus, svag röst och blir helt stel i kroppen. Fråga A4 (4p) Hur förklara du hur detta går till neurobiologiskt så att Klara förstår det? 4
5 Aid nr..5(24) Avslutning fall A Klara är en ensamstående 35 årig journalist som arbetar allt för mycket. Hon sover dåligt, känner sig nere och märker att hon drar sig undan sociala sammanhang som hon upplever pressande. Hon gör även missar i arbetet, har svårt att koncentrera sig och tycker att minnet är sämre. Efter att hon vid en dragning för övriga på redaktionen mer eller mindre fått panik, känner hon att måttet är rågat, varför hon söker vård för allt. Klara är speciellt intresserad av att veta hur det kan komma sig att när hon får dessa panik-attacker i samband med presentationer inför andra, så tappar hon nästa fattningen, känner sig obehaglig/illamående, vet inte vad hon ska säga, får en ljus, svag röst och blir helt stel i kroppen. Förklara hur detta går till neurobiologiskt Vid utmaningar och hot känner vi av aktivering av automatiska processer (autonoma hjärnfunktioner) i hjärnstämmen som ställer in hjärnan på flykt eller kamp. Det innebär en aktivering av stress-system till övre delen av magområdet, ökad hjärtfrekvens och en ökad spänning i ansikts- och tal- (larynx) muskulatur. Utöver denna kroppsliga reaktion, skapar scenskräcken en rädsla till följd av aktivering av den limbiska loben, ffa i amygdala, som i sin tur signalerar till frontalloberna att fly. Mål: Konceptpyramid Psyk. C11, C12. 5
6 Fall B Kurt, 40 år med dubbelseende (12p) Aid nr..6(24) Kurt 40 år inkommer till ögonkliniken pga. dubbelseende. Han har känt detta i flera år. Hans dubbelseende är störst vid blick åt höger och blir värre när han är trött, t.ex. efter en hel dags arbete vid dator. Vid blick åt höger ligger bilderna ovanför varandra. Kurt håller huvudet vridet åt höger och något lutat åt höger. Fråga B1 (2p) Förklara vad som händer i synbarken vid dubbelseendet? 6
7 Aid nr..7(24) Kurt 40 år inkommer till ögonkliniken pga. dubbelseende. Han har känt detta i flera år. Hans dubbelseende är störst vid blick åt höger och blir värre när han är trött t.ex. efter en hel dags arbete vid dator. Vid blick åt höger ligger bilderna ovanför varandra. Kurt håller huvudet vridet åt höger och något lutat åt höger. Vad kan man tänka sig händer i synbarken vid dubbelseende? C:a 80% av neuronen i människans synbark kan mottaga impulser från båda ögonen. Om informationen som ett neuron får från respektive öga inte stämmer överens uppstår en konflikt och dubbelseende uppstår. Mål: C1, C5 Ögonläkaren misstänker ögonmuskelpares och vid blick åt höger ser man att det vänstra ögat står över det högra. Fråga B2 (2p) Vilka 2 muskler kan vara paretiska? 7
8 Aid nr..8(24) Kurt 40 år inkommer till ögonkliniken pga. dubbelseende. Han har känt detta i flera år. Hans dubbelseende är störst vid blick åt höger och blir värre när han är trött t.ex. efter en hel dags arbete vid dator. Vid blick åt höger ligger bilderna ovanför varandra. Kurt håller huvudet vridet åt höger och något lutat åt höger. Ögonläkaren misstänker ögonmuskelpares och vid blick åt höger ser man att det vänstra ögat står över det högra. Vilka 2 muskler kan vara paretiska? Rectus superior höger öga eller obliquus superior vänster öga. Mål: C1, C5 Ögonläkaren gör en sk. huvudlutningstest, som visar att höjdskelningen är större vid lutning åt vänster. Han drar därför slutsatsen att det rör sig om en pares av obliquus superior på vänster öga. Fråga B3 (1p) Vilken nerv försörjer denna muskel? 8
9 Aid nr..9(24) Kurt 40 år inkommer till ögonkliniken pga. dubbelseende. Han har känt detta i flera år. Hans dubbelseende är störst vid blick åt höger och blir värre när han är trött t.ex. efter en hel dags arbete vid dator. Vid blick åt höger ligger bilderna ovanför varandra. Kurt håller huvudet vridet åt höger och något lutat åt höger. Ögonläkaren gör en s.k. huvudlutningstest, som visar att höjdskelningen är större vid lutning åt vänster. Han drar därför slutsatsen att det rör sig om en pares av obliquus superior på vänster öga. Vilken nerv försörjer denna muskel? N. Trochlearis (IV) Mål: C1, C8 Det rör sig sannolikt om en medfödd pares. Man kan se på foton från Kurts barndom att han lutar huvudet åt höger även då. Fråga B4 (4p) Förklara (rita gärna också) obliquus superiors förlopp och infästning på ögat (vänster öga). 9
10 Aid nr..10(24) Kurt 40 år inkommer till ögonkliniken pga. dubbelseende. Han har känt detta i flera år. Hans dubbelseende är störst vid blick åt höger och blir värre när han är trött t.ex. efter en hel dags arbete vid dator. Vid blick åt höger ligger bilderna ovanför varandra. Kurt håller huvudet vridet åt höger och något lutat åt höger. Det rör sig sannolikt om en medfödd pares. Man kan se på foton från Kurts barndom att han lutar huvudet åt höger även då. Förklara (rita gärna också) obliquus superiors förlopp och infästning på ögat (vänster öga). Mål: C1, C3 Ögonläkaren bedömer att en ögonmuskeloperation skulle kunna hjälpa Kurt. Han undersöker därför ögonrörelserna i 9 blickriktningar och är speciellt intresserad av de vertikala ögonrörelserna. Fråga B5 (3p) Vilka andra muskler styr de vertikala ögonrörelserna och vilka nerver försörjer dem? 10
11 Aid nr..11(24) Avslutning fall B Kurt 40 år inkommer till ögonkliniken pga. dubbelseende. Han har känt detta i flera år. Hans dubbelseende är störst vid blick åt höger och blir värre när han är trött t.ex. efter en hel dags arbete vid dator. Vid blick åt höger ligger bilderna ovanför varandra. Kurt håller huvudet vridet åt höger och något lutat åt höger. Det rör sig sannolikt om en medfödd pares. Ögonläkaren bedömer att en ögonmuskeloperation skulle kunna hjälpa Kurt. Han undersöker därför ögonrörelserna i 9 blickriktningar och är speciellt intresserad av de vertikala ögonrörelserna. Vilka andra muskler styr de vertikala ögonrörelserna och vilka nerver försörjer dem? M. rectus superior, m. rectus inferior och m. obliquus inferior. Samtliga försörjs av n. okulmotorius (III). Mål: C1, C8 11
12 Fall C Anton, 23 år åker på semester (13p) Aid nr..12(24) Du sitter i ett flygplan på väg över startbanan med din kompis Anton Posterotilt och planet skall just lyfta. Anton har inte studerat så mycket sinnesfysiologi som du men vill visa sin breda begåvning och förklarar för dig att moderna flygplan har en teknik att ganska snabbt vid start lyfta på noshjulet och köra på bakhjulen medan man tar fart för att sedan lyfta ordentligt. Därför känns det som man lutas tillbaka i flygplansstolen när planet just tar fart. Anton har pluggat maskinlära på högskolan och kör själv denna teknik med sin splitter nya HD motorcykel. Fråga C1 (3p) Hur förklarar du för Anton vad han upplever? Han gillar (ju) diagram! 12
13 Aid nr..13(24) Du sitter i ett flygplan på väg över startbanan med din kompis Anton Posterotilt och flygplanet skall just lyfta. Anton har inte studerat så mycket sinnesfysiologi som du men vill visa sin breda begåvning och förklarar för dig att moderna flygplan har en teknik att ganska snabbt vid start lyfta på noshjulet och köra på bakhjulen medan man tar fart för att sedan lyfta ordentligt. Därför känns som man lutas tillbaka i flygplansstolen när flygplanet just tar fart. Anton har pluggat maskinlära på högskolan och kör själv denna teknik med sin splitter nya HD motorcykel. Hur förklarar du för Anton vad han upplever? Han gillar ju diagram! Utriculus detekterar framåtaccelerationen och tillsammans med tyngdkraften upplever du då att kroppens kraftresultant är riktad snett bakåt istället för som normalt nedåt. Eftersom du inte just då tittar ut mot marken och förstår att planet faktiskt är horisontellt så kan balanssystemet inte skilja detta från den situation som uppkommer då man sitter bakåtlutad. CNS väljer då att tolka situationen som att planets nos är uppåt istället för att man gör en kraftig acceleration. Känn efter nästa gång du flyger! Mål T5C5, T5C7 Så småningom lyfter planet till höga höjder, solen skiner och världen ligger för dina och Antons fötter. Så bestämmer sig kapten för att det är dags för att gå ner, vilket inte alls blir lika behagligt eftersom du är lite förkyld. Det trycker otrevligt i öronen. En fördel är dock att Antons pladder hörs svagare. Fråga C2 (4p) Vad är det som händer och varför? Varför hände inget liknande vid uppstigningen? Hur kan du bli kvitt dessa otrevligheter och varför? 13
14 Aid nr..14(24) Du sitter i ett flygplan på väg över startbanan med din kompis Anton Posterotilt och flygplanet skall just lyfta. Så småningom lyfter planet till höga höjder, solen skiner och världen ligger för dina fötter. Så bestämmer sig kapten för att det är dags för att gå ner, vilket inte alls blir lika behagligt eftersom du är lite förkyld. Det trycker otrevligt i öronen. En fördel är dock att Antons pladder hörs svagare. Vad är det som händer och varför? Varför hände inget liknande vid uppstigningen? Hur kan du bli kvitt dessa otrevligheter och varför (tyvärr blir Antons babbel starkare igen) Vid nedstigningen så blir det successivt högre tryck utanför mellanörat och trumhinnan tryckts in eftersom mellanörat har lägre tryck däruppe under flygningen och vid nedstigningen inte spontant ventileras via örontrumpeten. Den ökade spänningen i trumhinnan både gör ont och hindrar trumhinnerörligheten, och därför får man sämre hörsel. Vid uppstigningen fick mellanörat ett högre tryck än omgivningen men örontrumpeten brukar kunna öppna sig och släppa ut övertrycket i det läget. Du kan göra en Valsalvamanöver, dvs. öka trycket i näsa-munområdet och tvinga luft genom örontrumpeten så löser sig problemet. Mål T5C3, T5C5 Anton och du har nu lyckligt kommit till ert hotell och det är dags att njuta av fridykningen ned till fjordens djup och de vackra fiskarna där, det som ni så länge väntat på. Anton har varit ute och festat lite i helgen och tyvärr fått mottaga ett slag rakt över sitt vänstra öra. Läkaren sade igår att det inte gjorde så mycket, det hål han hade sett på trumhinnan skulle läka av sig självt på 1-2 veckor. Anton bedömer att det klara och rena fjordvattnet inte kommer att ge honom någon infektion, som läkaren varit så rädd för. Anton hör faktiskt ganska bra. Fråga C3 (3p) Hur kan Anton höra bra när det finns hål på trumhinnan? Vad rekommenderar du Anton att göra när det gäller dykning? Motivera din rekommendation! 14
15 Aid nr..15(24) Anton och du har nu lyckligt kommit till ert hotell och det är dags att njuta av fridykningen ned till fjordens djup och de vackra fiskarna där, det som ni så länge väntat på. Anton har varit ute och festat lite i helgen och tyvärr fått mottaga ett slag rakt över sitt vänstra öra. Läkaren sade igår att det inte gjorde så mycket, det hål han hade sett på trumhinnan skulle läka av sig självt på 1-2 veckor. Anton bedömer att det klara och rena fjordvattnet inte kommer att ge honom någon infektion, som läkaren varit så rädd för. Anton hör faktiskt ganska bra. Hur kan Anton höra bra när det finns hål på trumhinnan? Vad rekommenderar du Anton att göra när det gäller dykning? Motivera din rekommendation! Ett litet hål på trumhinnan ger nästan ingen hörselnedsättning pga. att ljudvågorna kan verka över största delen av trumhinnan ändå. Anton kan köpa ett vanligt vattenkänsligt lexikon istället han får 100 % dykförbud pga. risken för rotatorisk yrsel vid den kaloriska reaktion som uppkommer vid hans första dyk och han svävar då i livsfara om han är på djupt vatten. Mål T5C5, T5C7 Anton ville egentligen aldrig bli maskiningenjör men han missade datum för att söka till astronautskolan vilket grämer honom närmast varje dag (han gick ingen KBT kurs heller). SAS är inte bara ett flygbolag och engelska elitsoldater utan står även för Space Adaptation Syndrome, dvs. att astronauter ofta blir illamående de första dygnen i rymden pga. rymdsjuka. Teorierna säger att olika former av åksjuka har att göra med samordningen av människans signalsystem för postural kontroll och omgivningsupplevande. Fråga C4 (3p) Förklara hur olika typer av signaler samverkar och bearbetas för att vi skall hålla vår posturala kontroll! 15
16 Aid nr..16(24) Avslutning fall C Anton ville egentligen aldrig bli maskiningenjör men han missade datum för att söka till astronautskolan vilket grämer honom närmast varje dag (han gick ingen KBT kurs heller). SAS är inte bara ett flygbolag och engelska elitsoldater utan står även för Space Adaptation Syndrome, dvs. att astronauter ofta blir illamående de första dygnen i rymden pga. rymdsjuka. Teorierna säger att olika former av åksjuka har att göra med samordningen av människans signalsystem för postural kontroll och omgivningsupplevande. Förklara hur olika typer av signaler samverkar och bearbetas för att vi skall hålla vår posturala kontroll! Synintryck, proprioceptiva och inneröresignaler samordnas i vestibulariskärnorna och styr ögonen (VOR) och posturala musklers (nacke, rygg, ben, osv) aktivering i en feedback loop som sedan återkopplas till sensoriska indatasystemen osv. Mål T5C5, T5C7 16
17 Fall D Agneta Andersson, 70 år med sömnsvårigheter (22p) Aid nr..17(24) Du arbetar som allmänläkare i Motala. En dag söker Agneta Anderson, 70 år, för sömnsvårigheter. Hon sover nästan aldrig mer än 6 timmar på natten, fast hon brukade sova 8 timmar när hon var yngre. Hon undrar nu om detta kan vara farligt, och hur som helst så vill hon sova bättre, hon vill ha sömnmedel. Fråga D1 (2p): A) Hur många timmar ska man sova på natten för att det ska räknas som normalt? B) Hur vill du svara på hennes fråga: kan det vara skadligt för hennes hälsa att sova 6 timmar när hon brukade sova 8? 17
18 Aid nr..18(24) Du arbetar som allmänläkare i Motala. En dag söker Agneta Anderson, 70 år, för sömnsvårigheter. Hon sover nästan aldrig mer än 6 timmar på natten, fast hon brukade sova 8 timmar när hon var yngre. Hon undrar nu om detta kan vara farligt, och hur som helst så vill hon sova bättre, hon vill ha sömnmedel. A) Hur många timmar ska man sova på natten för att det ska räknas som normalt? B) Hur vill du svara på hennes fråga: kan det vara skadligt för hennes hälsa att sova 6 timmar när hon brukade sova 8? A) Det går inte att säga generellt. Man behöver så många timmars sömn som det krävs för att hålla sig alert under dagen, och detta behov varierar från individ till individ, och kan också vara olika i olika åldrar eller skeden i livet. B) Nej, det behöver inte vara skadligt, det kan vara så att hon har ett minskat nattligt sömnbehov. C2: transmittorsystemens utbredning och funktionella samband C14: Vakenhet och sömn Basvetenskap: CNS-mekanismer som styr sömn och vakenhet Fortsättning på fallet: Fråga D2 (3p) Kan Agnetas sömnbesvär ha något med åldern att göra? Beskriv typiska förändringar av sömn och sömnmönster hos äldre personer jämfört med yngre! 18
19 Aid nr..19(24) Du arbetar som allmänläkare i Motala. En dag söker Agneta Anderson, 70 år, för sömnsvårigheter. Hon sover nästan aldrig mer än 6 timmar på natten, fast hon brukade sova 8 timmar när hon var yngre. Hon undrar nu om detta kan vara farligt, och hur som helst så vill hon sova bättre, hon vill ha sömnmedel. Kan Agnetas sömnbesvär ha något med åldern att göra? Beskriv tre typiska förändringar av sömn och sömnmönster hos äldre personer jämfört med yngre! Dygnsrytmen tenderar att bli annorlunda, så att äldre personer blir sömniga tidigare på kvällen och vaknar tidigare på morgonen. Nattsömnen blir ofta kortare. Den tenderar också att bli ytligare, dvs. mer sömn i stadierna 1 och 2 och mindre djupsömn. Dygnsrytmen blir mindre tydlig. Det blir svårare att bibehålla både vakenhet och sömn under längre perioder. C14: Vakenhet och sömn Basvetenskap: CNS-mekanismer som styr sömn och vakenhet Fråga D3 (3p) Agneta säger att hon då och då är trött på dagarna. Förklara för henne vilka faktorer som påverkar sömnbehovet dagtid och beskriv på vilket sätt. 19
20 Aid nr..20(24) Du arbetar som allmänläkare i Motala. En dag söker Agneta Anderson, 70 år, för sömnsvårigheter. Hon sover nästan aldrig mer än 6 timmar på natten, fast hon brukade sova 8 timmar när hon var yngre. Hon undrar nu om detta kan vara farligt, och hur som helst så vill hon sova bättre, hon vill ha sömnmedel. Förklara vilka faktorer som påverkar sömnbehovet dagtid, och beskriv på vilket sätt. 1. Den totala sömntiden natten före det finns en direkt korrelation mellan total sömntid på natten och sömnbenägenhet dagen efter 2. Sömnens kvalitet det finns en stark koppling mellan dagsömnighet och antal nattliga uppvaknanden 3. Dygnsrytmeffekt har man varit utomlands, exempelvis, kan man bli väldigt sömnig på dagen pga. detta. 4. Olika farmaka/droger och alkohol kan ge sömnighet dagtid pga. störd sömn nattetid eller ökat sömnbehov. C14: Vakenhet och sömn Basvetenskap: CNS-mekanismer som styr sömn och vakenhet Fråga D4 (3p) Agneta tar ett tidigt morgonflyg och sover dåligt natten innan. Förklara vilka fysiologiska konsekvenser för kropp och själ det kan bli efter en natt med 3 timmars sömn istället för de 8 timmar som Agneta brukar sova? 20
21 Aid nr..21(24) Du arbetar som allmänläkare i Motala. En dag söker Agneta Anderson, 70 år, för sömnsvårigheter. Hon sover nästan aldrig mer än 6 timmar på natten, fast hon brukade sova 8 timmar när hon var yngre. Hon undrar nu om detta kan vara farligt, och hur som helst så vill hon sova bättre, hon vill ha sömnmedel. Förklara vilka fysiologiska konsekvenser för kropp och själ det kan bli efter en natt med 3 timmars sömn istället för de 8 timmar som Agneta brukar sova? De mentala funktionerna påverkas i första hand. Morgonhuvudvärk och muskelstelhet, nedstämdhet och irritabilitet, koncentrationssvårigheter och minnesstörningar (inpräglingssvårigheter), ökad sömnbenägenhet dagtid C2: transmittorsystemens utbredning och funktionella samband C14: Vakenhet och sömn Basvetenskap: CNS-mekanismer som styr sömn och vakenhet Fråga D5 (4p) Om Agneta normalt sovit 8 timmar men viljemässigt minskat sömntiden till mindre än 6 timmar under ett par månader, vilka fysiska konsekvenser skulle detta kunna få. Förklara de bakomliggande mekanismerna. 21
22 Aid nr..22(24) Du arbetar som allmänläkare i Motala. En dag söker Agneta Anderson, 70 år, för sömnsvårigheter. Hon sover nästan aldrig mer än 6 timmar på natten, fast hon brukade sova 8 timmar när hon var yngre. Hon undrar nu om detta kan vara farligt, och hur som helst så vill hon sova bättre, hon vill ha sömnmedel. Förklara vilka risker för fysiska konsekvenser som finns om en person viljemässig minskar sin sömntid till mindre än 6 timmar under ett par månader och förklara de bakomliggande mekanismerna. Ökad kroppsvikt pga. ökad hunger och ökat sockersug (ghrelin-produktionen i hypotalamus ökar i förhållande till leptin); ökad risk för diabetes pga. ökad insulinresistens; ökad infektionskänslighet pga. negativ inverkan på det cellbundna immunförsvaret C2: transmittorsystemens utbredning och funktionella samband C14: Vakenhet och sömn Basvetenskap: CNS-mekanismer som styr sömn och vakenhet Fråga D6 (4p) Förklara översiktligt de viktigaste transmittorsystemen i centrala nervsystemet som styr sömn respektive vakenhet? 22
23 Aid nr..23(24) Du arbetar som allmänläkare i Motala. En dag söker Agneta Anderson, 70 år, för sömnsvårigheter. Hon sover nästan aldrig mer än 6 timmar på natten, fast hon brukade sova 8 timmar när hon var yngre. Hon undrar nu om detta kan vara farligt, och hur som helst så vill hon sova bättre, hon vill ha sömnmedel. Förklara översiktligt de viktigaste transmittorsystemen i centrala nervsystemet som styr sömn respektive vakenhet? 1) De sömninducerande neuronen i ventrolaterala preoptiska arean uttrycker GABA och galanin. 2) Vakenhetsstimulering: ascenderande fibrer från det retikulära aktiverande systemet (RAS) i hjärnstammen (monoaminerga och cholinerga neuron); dopamin-banorna fr basala ganglierna; histamin, från nucleus tubero-mammilaris i hypothalamus. C2: Transmittorsystemens utbredning och funktionella samband C14: Vakenhet och sömn Basvetenskap: CNS-mekanismer som styr sömn och vakenhet Du tycker inte att du kan skriva ut sömnmedel till Agneta på så lite information (bra!). Istället frågar du vad hon menar med sömnsvårigheter, egentligen. Hon berättar då att hon brukar somna utan svårighet. Hon är sömnig på kvällarna så hon går vanligen och lägger sig runt kl 21. Men sedan vaknar hon runt och kan inte somna om. Dessförinnan har hon sovit ganska bra, hon brukar inte vakna. Totalt tycker hon dock att hon får alldeles för lite sömn på natten, och det är inte roligt att vakna så tidigt, det finns inget att göra då. Hon är kanske lite trött på dagarna, och tar gärna en tupplur en timme eller två på eftermiddagen, men det kan väl bero på att hon sover för lite på natten? Fråga D7 (3p) Tycker du nu att du direkt kan skriva ut ett långverkande sömnmedel till Agneta, eller är det något annat du skulle kunna föreslå som kunde hjälpa henne? 23
24 Aid nr..24(24) Avslutning fall D Du arbetar som allmänläkare i Motala. En dag söker Agneta Anderson, 70 år, för sömnsvårigheter. Hon sover nästan aldrig mer än 6 timmar på natten, fast hon brukade sova 8 timmar när hon var yngre. Hon undrar nu om detta kan vara farligt, och hur som helst så vill hon sova bättre, hon vill ha sömnmedel. Tycker du nu att du direkt kan skriva ut ett långverkande sömnmedel till Agneta, eller är det något annat du skulle kunna föreslå som kunde hjälpa henne? Agneta lider inte av någon egentlig sjukdom, utan mer av att nattsömnsfasen har förskjutits bakåt så att hon både somnar och vaknar tidigare än vad hon brukat göra när hon var yngre. Detta är vanligt hos äldre personer, och alltså inte sjukligt. Tupplurar på dagen tenderar också att göra nattsömnen kortare, så hennes totala sömntid är nog inte så mycket kortare än tidigare. Skriv helst inte ut något sömnmedel, i alla fall inte vid första besöket. Här gäller det snarare att beskriva vad problemet beror på (den förskjutna dygnsrytmen) och att diskutera vad som kan göras så att hon håller sig alert på eftermiddagarna (låt bli tuppluren!) och kvällarna (inte gå till sängs så tidigt!). Vidare vad hon skulle kunna sysselsätta sig med under de tidiga morgontimmarna? C2: Transmittorsystemens utbredning och funktionella samband C14: Vakenhet och sömn Basvetenskap: CNS-mekanismer som styr sömn och vakenhet 24
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merMelatonin, vårt främsta sömnhormon
SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merFrån sömnlös till utsövd
SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merStresshantering en snabbkurs
Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad
Läs merFörlossningsberättelse
Förlossningsberättelse Torsdag 17 oktober På kvällen börjar jag känna av mensvärkslika smärtor i nedre delen av magen. Jag antar att det är helt normalt och reflekterar inte mer över det. Jag sover oroligt
Läs merIntervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär
Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande
Läs merAtt leva med. Narkolepsi
Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur
Läs merLärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken
Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken Kurs i stresshantering med inriktning på tonåringar. Kursen är anpassad till elever mellan 12 och 19 år. Ämnesövergripande biologi, svenska, idrott & hälsa mfl
Läs merGOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen
GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1
Läs merPlugga och må bra. Samtidigt.
Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:
Läs merChecklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke
Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merBörja med att berätta om din huvudperson. Börja t.ex. med: Mattias är en helt vanlig kille på 12 år som bor i
Kapitel 1 Allt börjar. 1 I det här kapitlet övar vi på att skriva i en annan persons namn, alltså INTE i jag-form, och på att beskriva. Börja med att läsa igenom alla instruktioner så att du inte missar
Läs merVälkommen till din loggbok!
Loggbok för: 1 Välkommen till din loggbok! Den här boken är till för dig som ska träna med Minneslek. I loggboken får du information om arbetsminnet, veta hur träningen går till och ett schema där du kan
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merBörja med att berätta om din huvudperson. Börja t.ex. med: Mattias är en helt vanlig kille på 12 år som bor i
Kapitel 1 Allt börjar. 1 I det här kapitlet övar vi på att skriva i en annan persons namn, alltså INTE i jag-form, och på att beskriva. Börja med att läsa igenom alla instruktioner så att du inte missar
Läs merTema: 24-timmarsdygnet
Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merAlla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan
Alla får ligga strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan 001 FÖRSPEL IN 168 KAPITEL ETT N o 001 013 Rätt inställning KAPITEL TVÅ N o 014 022 Utsidan KAPITEL TRE N o 023 051
Läs mermodiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering
UPPLYSANDE» för säkrare hantering Första-hjälpen modiga till hästar Hur vi hanterar hästars rädslor kan variera väldigt och resultaten blir inte alltid som vi önskat. Svante Andersson, erkänd hästtränare,
Läs merBehandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Läs merKÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merTanketräning. Instruktioner
Tanketräning Det här liknar närmast det som brukar kallas hypnos eller självhypnos. Eftersom de begreppen lätt leder tankarna fel har vi valt att istället kalla det för tanketräning. Det handlar om att
Läs merSjä lvskättningsformulä r
Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter
Läs merJAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra
Läs merAndas bättre må bättre!
Andas bättre må bättre! 28-dagars Medveten andningsträning NEDLADDNING: medvetenandning.se/28-dagars All strävan efter förbättrad hälsa och ökat välbefinnande bör inkludera en förbättrad andning som en
Läs merBättre Självförtroende NU!
Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:
Läs merDet var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna.
Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna. I slaskhinken intill dörren mellan köket och verandan hade man glömt att lägga locket
Läs merFrågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem
Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Datum: CPR nr: Namn: VÄGLEDNING: Detta frågeformulär innehåller frågor om hur din höft och/eller ljumske fungerar. Du skall ange hur din höft och/eller ljumske
Läs mer1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?
Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig
Läs merMOTION. Muskler. Träning
MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll
Läs merGod natt och sov riktigt, riktigt gott.
God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig
Läs mer(Känner ni inte igen namnen på övningarna som står i programmet så finns det en förklaring bifogad till av alla övningar i slutet av detta kompendium)
Hallå laget. Nu blir det som bekant ett uppehåll från den gemensamma barmarksträningen. Tyvärr har närvaron över lag varit alldeles för dålig! Vissa av er har gjort det bra med hög närvaro och meddelat
Läs merNär ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.
Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merSommarträning office 2015
Sommarträning office 2015 Träningsprogrammet skall följas och kommer att kontrolleras med tester när vi startar igen (BIP samt Coopertest). Ju mer du tränar desto lättare blir det under säsong. Syftet
Läs merAllmänna sömnråd. Generella rekommendationer:
Inför eventuell förskrivning av sinnesstimulerande hjälpmedel Bilaga 1 Allmänna sömnråd Generella rekommendationer: Sovrumsmiljö som främjar sömnen - Bekväm säng i välkänd miljö - Rätt temperatur, gärna
Läs mermy baby carrier SVENSKA BRUKSANVISNING
my baby carrier BRUKSANVISNING SVENSKA Integrerat huvudstöd VIKTIGT! SPARA BRUKS- ANVISNINGEN SÅ ATT DU HAR DEN TILL HANDS OM DU SKULLE BEHÖVA DEN IGEN! Integrerad ryggförlängning... > VARNINGAR VARNING:
Läs merMitt sista samtal till Pappa. på hans begravning
Mitt sista samtal till Pappa på hans begravning den 19 maj 2011 Kära Carl-Fredriks närmaste! För sista gången har vi alla pratat med Carl-Fredrik, nu måste vi vänja oss vid att bara prata om honom. Vi
Läs merSVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG?
SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG? PATIENTINFORMATION SOM STRÅLEN VAR FÖRR VAR DET BÄTTRE FÖRR? När det gäller strålen, är det många män som tycker det var bättre förr, men få som söker hjälp. Vi hoppas
Läs mer1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?
1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994
Läs merDRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON
DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON 2010-10-09 Dröm av NN, Översvämning En drömtolkning är inte bara en "liten rolig grej" utan ska ge vägledning i ditt Liv och berätta vad du kan göra för att må ännu bättre!
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merFördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv
1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Vad handlar boken om? Boken handlar om Tarik och Ida som ska på skolresa. Tarik vill så gärna följa med, men hans pappa har sagt att i hans familj sover man hemma. Fröken
Läs merSIDAN 1. Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Boken handlar om Rasmus och hans pappa Sören. Rasmus mamma har blivit dödad i en bilbomb. Det var ett mc-gäng, som Rasmus pappa har varit med i, som
Läs mer1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen
Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden
Läs merVarför är jag domare. Roller och förväntningar
Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför
Läs merKasta ut nätet på högra sidan
Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte
Läs merwww.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN SOM Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! Kapitel 1 1. Jim och Amir studerar på en folkhögskola. Vet du vad en folkhögskola är? Vad är
Läs merFÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare
Läs merBlir man sjuk av stress?
Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merDet visar sig att hon har fått diabetes. Pappa tittar ner på Moa som är ledsen.! -Moa du kan inte ha kalas i morgon. Säger pappa.! -Va? Säger Moa.!
Dag 1 Det är en varm och solig fredag över potatis land. Moa potatisson äter glass på sin balkong i rad huset. hennes mamma är i London. Moa har sommarlov. Moa ska ha födelsedagskalas på söndag hon har
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som ska på semester, till solen, med sina föräldrar. Noa får gå upp väldigt tidigt för att åka till flygplasten. När han sitter
Läs merUtdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo
Utdrag ur Misstänkt ljus Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Har du tänkt på att ljuset från ficklampan syns ut genom tältduken, viskade Kajsa. Om det skulle komma ett ufo flygande där uppe över trädtopparna
Läs merVarmt välkomna till SK Ägirs baby- och minisim på Sollidenbadet!
Varmt välkomna till SK Ägirs baby- och minisim på Sollidenbadet! Adress: Sollidenvägen 64A (Skulle entrén och/eller korridoren vara låsta är koden för att komma in 1719). När ni kommer in genom huvudentrén
Läs merMagbild gravid 19 veckor
Magbild gravid 19 veckor Idag har det gått 19 veckor av graviditeten och jag går in i vecka 20, nästan hälften! Det här går i ett rasande tempo. Enligt gravidappen börjar nu kosten jag äter påverka barnets
Läs merKärleken gör dig hel
Kärleken gör dig hel Jag frågade den där kallaste torsdagen i februari, vad är kärlek? Det hade bildats rimfrost på mina fönsterrutor den här morgonen och jag tittade inte ens på termometern innan jag
Läs merKänner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core.
Stabilitet Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Tina Reuterswärd är ledare för jympa-, core-, flex
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs mer7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Läs merSträck ut efter träningen
Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.
Läs merVälkommen! Mikael Widerdal
Välkommen! Den här titeln du håller i din hand innehåller de bästa och mest kraftfulla mentala redskap från de 20 år som jag utbildat, coachat och föreläst för människor i hela Sverige. Den här är indelad
Läs merPatientenkät uppföljning 6 månader efter ECT
Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Information om formuläret: I det här formuläret ber vi dig att besvara några frågor om din ECT. Frågorna handlar bland annat om vilken information du har fått
Läs merKursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16
Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas
Läs merCopyright 2007 Human Excellence, all rights reserved
Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved Personligt Mästerskap - Träningsjournal. Samtliga åtta program som ingår i Personligt Mästerskap är cirka 20 minuter långa. De innehåller alla samma
Läs merLite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s
Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för
Läs merSUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004
SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger
Läs merPositiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Det ska vara ryttaren som tänker en tanke, ryttarens huvud som ger en signal till kroppen, ryttarens kropp som ger en signal till hästen, och
Läs mer40-årskris helt klart!
40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här
Läs merAtt leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK11, 12, 13 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-04-24 Tid: Hjälpmedel: inga tillåtna Totalt
Läs merTill Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder
IV Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder Här kommer det fjärde frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller med bland annat frågor hur du upplever
Läs merAktiva och passiva handlingsstrategier
Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna
Läs merSnabba fakta. När deltagare: 30 juli 5 augusti När funktionär: 29 juli 7 augusti. Var: Vässarö, ytterskärgården 14 mil norr om Stockholm
När deltagare: 30 juli 5 augusti När funktionär: 29 juli 7 augusti Var: Vässarö, ytterskärgården 14 mil norr om Stockholm Snabba fakta Vem: Boomerang riktar sig till dig som är Utmanarscout och Roverscout
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merGiltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merFöräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9
Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 Läs igenom frågan, tillsammans eller var för sig. Välj det svar du tycker passar dig bäst eller eget alternativ. Lägg
Läs merLästid 6 minuter. Zappo. Monica Pönni
Lästid 6 minuter Zappo Monica Pönni fanns både glans och glimtar kvar. I sitt sinne var Zappo fortfarande den valp hon hade hämtat den där vårdagen och kanske var det därför det kändes så svårt. Att släcka
Läs merLev utan Stress & Oro
Tillåt dig att skapa ditt liv! Att skapa med din tanke och känsla Egentligen borde det heta Hjärtats Kraft att skapa med ditt Hjärta för det är just det som allt handlar om Först och främst, ja! Du kan
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merDet blåste nästan storm ute. Trädens
1 Det blåste nästan storm ute. Trädens kronor böjde sig för vinden och löven låg i frusna drivor på marken. Det var onsdagen före höstlovet. Måste vi gå ut på rast? sa Maja när skolklockan ringde. Nej,
Läs merJet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet Jet-lag, sömn och trötthet Jet-lag orsakas av resor över tidszoner vilket innebär att efterföljande arbete eller
Läs merUndersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar
Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar INNEHÅLLSFÖRTECKNING Välkommen till avdelningen för klinisk neurofysiologi 3 Vad skall man göra
Läs mer