Förslag till föredragningslista Direktion

Transkript

1 Handläggare Carin Lilliehöök Föredragningslista Sammanträdesdatum Sida 1(5) Till Direktionens ledamöter Ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Direktion 1. Upprop 2. Val av protokollsjusterare 3. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 4. Handlingsplan för samverkan och stärkande av OFB MK arbetsintegrerande sociala företag (ASF) AU RD 2016/116 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Region Dalarna integrerar ASF i det regionala tillväxtarbetet och genomföra aktiviteterna i handlingsplanen 2. Region Dalarna söker ett genomförandeprojekt från Tillväxtverket för att stärka ASF i Dalarna. Ärende bifogas 5. Regional Handlingsplan för kompetensförsörjning OFB DG RD 2016/175 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Den regionala handlingsplanen för kompetensförsörjning antas. Ärende bifogas

2 2(5) 6. Regional systemanalys som underlag inför OFB KS transportinfrastrukturplaneringen AU RD 2016/125 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Fastställa Regional systemanalys Dalarna. Ärende bifogas. 7. Region Dalarnas beställning till Central Sweden 2017 OFB HG AU RD 2016/164 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Beställningen till Central Sweden för år 2017 lyder enligt bilagt förslag. Ärende bifogas. 8. Ägardirektiv Almi Företagspartner GävleDala AB OFB HP AU RD 2016/166 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Förslag till ägaranvisning 2017 antas 2. Förslag till överenskommelse mellan ägare om finansiering av verksamheten 2017 antas. Ärende bifogas. 9. Ersättare Kommunernas Hus OFB MH AU RD 2014/194 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Till ersättare i styrelsen för Kommunernas Hus i Dalarna AB fyllnadsväljs Maja Gilbert Westholm (V) för resterande del av innevarande mandatperiod. Ärende bifogas.

3 3(5) 10. Nominering av förtroendevald revisor och OFB MH ersättare i Tåg i Bergslagen AB AU RD 2014/159 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Till förtroendevald revisor i Tåg i Bergslagen nomineras Sören Bertilsson. 2. Till ersättare för förtroendevald revisor i Tåg i Bergslagen nomineras Ann-Britt Åsebol. Ärende bifogas. 11. Trafikplan och Budget 2017 för AB Dalatrafik OFB HJ RD 2016/17 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta AB Dalatrafiks Trafikplan och budget 2017 fastställs. Ärende bifogas 12. Julgåva till Läkare utan gränser OFB MH AU RD 2016/168 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 2016 års julgåva till Region Dalarnas medarbetare och direktionens ordinarie ledamöter ersätts av en företagsgåva om 250 kr/medarbetare och 100 kr/ordinarie ledamot i Direktionen till Läkare utan gränser och deras rådgivnings- och utbildningsinsatser, enligt lagens villkor. Ärenden bifogas

4 4(5) 13. Projektärenden OFB EB AU RD U Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Diarienr. Projekt / sökande Sökt belopp U 2016/31 U 2016/33 U 2016/34 U 2016/35 Biologisk myggkontroll i Nedre Dalälven Nedre Dalälvens utvecklings AB Jämställd regional tillväxt i Dalarna Region Dalarna Plattform för kommersiell verksamhet på annans mark Region Dalarna Fjälltransfer Dalafjällen Region Dalarna U 2016/37 AlmeDalarna 2017 och 2018 Visit Södra Dalarna AB Besluten ovan gäller under förutsättning att genomförande och övrig finansiering sker enligt ansökan. Ärende bifogas Överläggningsärenden 14. Region Dalarnas svar på remiss Validering med mervärde OFB CD RD 2016/169 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Rekommendera direktionen att ställa sig bakom Region Dalarnas remissvar 2. Lägga informationen till handlingarna Ärende bifogas

5 5(5) 15. Studie- och Yrkesvägledning Hela skolans ansvar OFB DG RD 2016/176 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas 16. Strategi för hälsa OFB CW RD 2016/ 177 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. 17. Regionbildning OFB GC RD 2015/59 AU Diskussionspunkt/information på direktionen 18. Regiondirektörens rapport TO Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Rapporten läggs till handlingarna Ärende bifogas 19. Delegationsbeslut och anmälningar Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Informationen läggs till handlingarna Underlag cirkulerar under sammanträdet. 20. Övriga ärenden

6 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Mikael Källman Datum Rev Diarienummer RD 2016/116 Direktionen Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag (ASF) Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Region Dalarna integrerar ASF i det regionala tillväxtarbetet och genomföra aktiviteterna i handlingsplanen 2. Region Dalarna söker ett genomförandeprojekt från Tillväxtverket för att stärka ASF i Dalarna. Sammanfattning av ärendet Regeringen har beslutat att olika former av stöd ska ges till landets arbetsintegrerande sociala företag (ASF) så att de kan öka förmågan att skapa sysselsättning för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Region Dalarna har lämnat in en handlingsplan för länets ASF till Tillväxtverket som Region Dalarna under november/ december ska söka ett genomförandeprojekt utifrån. Medfinansiering till detta projekt kan också bli aktuellt från anslaget 1:1, regionala tillväxtåtgärder. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad i ärendet Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag Ärendet Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att, i samråd med Arbetsförmedlingen, utarbeta och genomföra ett nationellt program för sysselsättningsfrämjande insatser genom arbetsintegrerade sociala företag. Det finns stora förväntningar på att företagen ska bidra till att skapa arbetstillfällen och vägar till arbete för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. Region Dalarna bedömer att de arbetsintegrerade sociala företagen i länet behöver utveckla en mer genomgripande stödfunktion för företagsutveckling och affärsutveckling m.m. Stödet ska i förlängningen innebära att andelen

7 2(2) arbetsintegrerande sociala företag ökar i länet och framförallt att befintliga och nya företag ges ökade möjligheter att "stå på egna ben". Stödet ska innehålla ett antal insatser som är långsiktigt tillgängliga för de sociala företagen och därmed också ge möjlighet till en mer långsiktig hållbarhet. I dagsläget startas många sociala företag men ett problem är att få av dem är affärsmässiga. Många av de som driver sociala företag har, av förklarliga skäl, ett stort fokus på den sociala delen av företagandet men ett mindre fokus på att få affärsmässighet i företagandet. Genom att öka kunskapen om nyttan med ASF hos berörda samhällsaktörer samt att bygga upp ett utvecklat regionalt stöd som är "öppet" och tillgängligt för de som startar och driver sociala företag (med syfte att öka kunskapen om själva företagsdriften, ekonomi, affärsutveckling, marknadsföring, upphandling m.m.) bedöms flera sociala företag, starta och även "växla upp" befintliga och därmed även i högre utsträckning få ekonomi och struktur för att överleva. Hans Pontusson/ Mikael Källman Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar

8 Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag (Del 2) Instruktioner: Dokumentet är indelat i två delar. I del 1 återfinns riktlinjerna från Tillväxtverket. Del två är den mall som ska användas för analysen och prioriteringarna. Sida 1(21) Tillväxtverket

9 Innehåll DEL 2: Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag Nulä ges- och behovsänälys Ö vergripände nulä gesänälys äv regionäl utveckling De ärbetsintegrerände sociälä fo retägen i regionen... 5 Regionala prioriteringar och aktiviteter Motivering och syfte Mä tbärä/meningsfullä mä l Aktiviteter Prioritering nr 1: Prioritering nr 2: Prioritering nr 3: Genomfo rändekäpäcitet Sida 2(21) Tillväxtverket

10 DEL 2: Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag Hä r änger ni region/lä n: Dälärnä Hä r änger ni kontäktperson: Häns Pontusson, Region Dälärnä (chef Tillvä xtenh.) Dätum: Nuläges- och behovsanalys Nedän fo ljer de rubriker ni skä änvä ndä i er nulä ges- och behovsänälys. Ömfättningen bo r värä mellän 5-10 sidor. 1. Övergripande nulägesanalys av regional utveckling Hä r beskriver ni regionen/lä net frä n ett o vergripände perspektiv, fo r ätt ge en inblick i det regionälä sämmänhäng som ärbetsintegrerände sociälä fo retäg verkär i. Av sä rskilt intresse ä r befolkningsmä ngd och befolkningsstruktur, ärbetsmärknäd, fo retägände, ärbetslo shet och sä rskilt utsättä grupper som här svä righeter ätt fä en fo ränkring pä ärbetsmärknäden. Dälärnä här 15 kommuner och cä invä näre spriddä pä kvädrätkilometer. Till ytän ä r lä net likä stort som Belgien. Dälärnä ä r Sveriges fjä rde sto rstä turismomrä de med norrä Europäs sto rstä vinterdestinätion. Lä net ä r ocksä ländets nä st sto rstä exportlä n rä knät per invä näre. Som en fo ljd äv hur ä rskullärnä ser ut i Dälärnä sä kommer ändelen ä ldre äv befolkningen ätt o kä mycket kräftigt i Dälärnä. Ett o kät behov äv vä rd och omsorg kommer med ä ldern sämtidigt som vä rd och omsorg här stor brist pä personäl. Dälärnäs industri ä r exportinriktäd. En stäbil globäl industrikonjunktur gynnär Dälärnä i täkt med ätt konjunkturen fo rstä rks. Vä rens nivä ä r den ho gstä sedän vä ren och trenden ä r fortsätt stigände. Bedo mningen äv efterfrä gän pä väror och tjä nster hä nger ihop med nivä n pä plänerät rekryteringsbehov dä käpäcitetsutnyttjändet ä r ho gt i lä net. Det betyder ätt fä fo retäg klärär äv en o käd efterfrä gän utän ätt nyänstä llä. Vi kän rä knä med ätt ytterligäre cä personer ä rligen fä r ärbete i form äv ersä ttningsrekryteringär fo r personer som gä r i pension. Fo rutsä ttningär finns sä ledes fo r ätt o kä sysselsä ttningen med cä personer bä de 2016 och Dettä ä r emellertid omo jligt i präktiken dä äntälet som uppfyller ärbetsgivärnäs kräv pä utbildning och erfärenhet inte finns. En reälistisk berä kning ä r ätt cä 60 procent äv efterfrä gän kän fylläs med ärbetsso kände som här tillrä ckligä kvälifikätioner. ASF - en möjlig verksam resurs där det råder både arbetskraftsbrist och arbetslöshet Arbetsmärknäden i Dälärnä kän dä rmed beskriväs som en pärädox. Bristtälen ä r ho gä, men sämtidigt finns mä ngä som säknär jobb. Pärädoxen blir ä n tydligäre sett ur ett regionält perspektiv med ärbetskräftsbrist i norrä lä nsdelen och ett motsätsfo rhä llände i so drä lä nsdelärnä, dä r främfo r ällt ärbetslo sheten ä r stor bländ ungdomär och nyänlä ndä. Arbetslo sheten vär i äpril 32 procent bländ utrikes fo ddä. Bländ ungdomärnä ä r skillnäden ä nnu sto rre. Dä r vär ärbetslo sheten 53 procent väd gä ller ung utrikes fo dd ärbetskräft. Dälärnäs lä n ligger sä mre till ä n rikets genomsnitt nä r det gä ller ärbetslo shet bländ utrikes fo ddä. Dennä tudelning bedo ms fortsä ttä o kä och hä r skulle ASF värä en verksäm resurs fo r ätt motverkä dettä. Sida 3(21) Tillväxtverket

11 Ökat fokus på stärkt entreprenörskap och stärkt företagsklimat I ägendän Mobiliserä fo r tillvä xt ägendä fo r stä rkt entrepreno rskäp i Dälärnä som äntogs äv Region Dälärnä i juni 2016 vill vi stä rkä entrepreno rskäpet och utvecklä ett ärbetssä tt som betonär betydelsen äv nä ringslivets fo rä ndrings- och konkurrensfo rmä gä. Det innebä r en kräftsämling äv regionälä äkto rer som vär fo r sig och tillsämmäns utvecklär de funktioner som bidrär till ätt stä rkä regionens fo retägsklimät. Ett klimät som bygger pä o ppenhet, toleräns och leder till en mä ngfäld äv mä nniskor, ide er, verksämheter och fo retäg. Dettä fo rutsä tter kompetent ärbetskräft, dynämik som skäpär fo rutsä ttning fo r lä rände och nyä ide er, fo rmä gä till nyskäpände, internätionellä nä tverk, fäktisk fo rmä gä till kommersiälisering och inte minst fysiskt käpitäl. Alltfler grupper har en utsatt ställning på arbetsmarknaden Drygt personer so ker ärbete i Dälärnä. Ö ver 70 procent äv ällä inskrivnä ärbetslo sä i Dälärnä tillho r grupper med utsätt stä llning pä ärbetsmärknäden. Endäst en del äv ällä som so ker jobb i Dälärnä här fo rutsä ttningär ätt utän sto d gä in och kunnä tä de jobb som blir ledigä. Allt fler beho ver exträ sto d och hjä lp fo r ätt kommä ut pä ärbetsmärknäden. Vi kän sä rskiljä en grupp som bestä r äv utomeuropeiskt fo ddä, personer med funktionsnedsä ttning som medfo r nedsätt ärbetsfo rmä gä, ä ldre ärbetslo sä ä r och personer med ho gst fo rgymnäsiäl utbildning. Fo r ärbetslo sä med funktionsnedsä ttning finns ett inärbetät sto dsystem, vilket innebä r ätt ärbetsso kände kän fä personligt sto d och introduktion pä en ärbetspläts äv speciellt utbildäde ärbetsfo rmedläre. De vänligäste behoven bländ funktionsnedsättä ä r änpässning äv ärbetstempo, ärbetsuppgifter och ärbetstid. Antälet ärbetslo sä vä xer snäbbäst bländ ärbetslo sä som här kort utbildning och/eller ä r fo ddä i lä nder utänfo r Europä. Pä sikt stä r Dälärnäs ärbetsmärknäd mellän välet äv ätt lä ngsämt do sotdo den eller ätt äktivt tä värä pä det potentiellä tillskottet äv ärbetskräft frä n mä nniskor som i däg stä r lä ngt frä n ärbetsmärknäden. Öhä lsä och utänfo rskäpet i regionen ä r sto rre ä n riket i helhet. Andelen hushä ll som ä r beroende äv ekonomiskt bistä nd ä r fo ljäktligen ho gre. Den relätivt storä ohä lsän jä mfo rt med riket kän sännolikt fo rkläräs äv fo rutsä ttningärnä pä ärbetsmärknäden och ho gä täl väd gä ller utänfo rskäp men ä ven äv ho gä ohä lsotäl fo r kvinnor och troligtvis en fo ljd äv ätt ärbetsmärknäden fo r kvinnor i ho gre utsträ ckning ä n riket ä r begrä nsäd till offentlig sektor. Källa: Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsprognos för åren 2016 och 2017 (8 juni 2016) Ökad risk för långvarig sjukdom och nedsatt arbetsförmåga hos lågutbildade Ländstinget Dälärnä redovisär ätt det i Dälärnä finns mä n och kvinnor med fo rgymnäsiäl utbildning som här lä ngvärig sjukdom med nedsätt ärbetsfo rmä gä. Ju lä gre utbildning personernä här desto fler ä r dräbbäde äv lä ngvärig sjukdom med nedsätt ärbetsfo rmä gä. Källa: Landstinget Dalarna - Hälsa på lika villkor Dalarna 2014 Sida 4(21) Tillväxtverket

12 2. De arbetsintegrerande sociala företagen i regionen Nedän fo ljer sex sä rskilt betydelsefullä omrä den. Under värje omrä de skä ni ge en nulä gesbild och en behovsänälys utifrä n nulä get som sedän skä ländä i de prioriteringär som ni vill genomfo rä i kommände projekt. Hä r beskriver ni nulä get och de behov ni identifierät inom omrä det. Nulä ges- och behovsänälysen skä värä ett underläg fo r de prioriteringär som ni vill genomfo rä i kommände projekt. Nulä gesbeskrivningen skä ge en bild äv utgä ngslä get inom respektive omrä de. Nulä get kän beskriväs utifrä n ett fäktäbäserät underläg som stätistik eller ändrä underso kningär som genomfo rts och en beskrivning äv de insätser som här genomfo rts och som pä gä r. Utifrä n beskrivningen äv hur det ser ut idäg bo r ett äntäl behov synliggo räs. Behov kän hä r fo rstä s pä tvä sä tt: (1) som svägheter och/eller hinder som beho ver ä tgä rdäs eller (2) som styrkeomrä den och/eller mo jligheter dä r det finns mo jligheter till vidäre utveckling och spridning äv lä rdomär. Tä nk pä ätt nulä ges- och behovsänälysens utgä ngspunkt ä r ätt fä hä llbärä ärbetsintegrerände sociälä fo retäg som kän skäpä sysselsä ttning och ärbete. I. Systematiskt ledningsarbete - i vilken mån och hur kan arbetsintegrerande sociala företags insatser involveras i arbetet med RUS, andra strategier och program för ex. tillväxt, arbetsmarknad, integration, socialt stöd, kompetensförsörjning. Go r en beskrivning enligt ovän. Hur finns ärbetsintegrerände sociälä fo retäg som resurs med i regionälä/kommunälä strätegier och progräm fo r tillvä xt, nä ringslivsutveckling, fo retägände, innovätion, ärbetsmärknäd, kompetensfo rso rjning m.fl? Kän ASF finnä en nisch och bidrä inom dessä omrä den? Kän ASF inriktäs mot omrä den/bränscher med bä ttre märknädsfo rutsä ttningär och potentiäl fo r lä ngsiktig ekonomisk hä llbärhet? Kän deräs sociälä verksämhet kombineräs med mer lo nsämmä äffä rsverksämheter och mer effektivä äffä rsmodeller fo r ätt skälä upp och spridä verksämheter sä vä l nätionellt som internätionellt? Kän innovätivä modeller fo r ätt ä städkommä inkludering äv personer som stä r lä ngt frä n ärbetsmärknäden täs främ? Sida 5(21) Tillväxtverket

13 Nulägesbild Det finns i däg inget strätegiskt tä nkände runt ASF som resurs i Dälärnä. Den sociälä ekonomin nä mns visserligen pä nä grä stä llen i de regionälä mä len fo r Dälärnä. Dälästrätegin Dälärnä 2020, som äntogs äv Region Dälärnäs direktion Bl.ä. skriver män ätt entrepreno rskäp i sociälä fo retäg ses som en kä llä till tillvä xt bländ ändrä former fo r fo retägände. Det finns ocksä en del änsätser och ingä ngär dä r ASF kän fä en o käd betydelse och fä en mer äccepteräd och erkä nd fo retägsform. Bl.ä. finns det ett flertäl kommuner som här policydokument fo r ätt upphändlä med sociälä hä nsyn och sto ttä sociälä fo retäg. Kompetensinsätser här genomfo rts äv Upphändlingsdiälog Dälärnä ätt drivä pä offentligä verksämheter ätt go rä upphändlingär med sysselsä ttningskräv. Ludvikä kommun här pä ett konkret sä tt inkluderät ASF i sitt tillvä xt- och ärbetsmärknädspolitiskä ärbete. Det regionälä utvecklingsboläget AB Sämärkänd2015 ärbetär bländ ännät med en breddning äv ärbetsmärknäden sämt ett projekt Hä llbärt Vä sterbergslägen dä r CSR ingä r. Sämärkänds sämordningsänsvär här utmynnät i en sto dplättform fo r sociälä fo retäg dä r fokus här lägts pä strätegiskt och operätivt sto d till de sociälä fo retägen. Svagheter A ven om det uppenbärligen finns ämbitioner sä ä r tyvä rr vä gen lä ng frä n ord till händling. Det säknäs i de flestä kommuner strätegier som leder till verkstäd och konkretä resultät. Styrkor Det finns pä flerä hä ll politiskä ämbitioner ätt sto ttä främvä xten äv ASF. ASF beho vs fo r ätt Dälärnä skä nä mä len i Dälästrätegin Dälärnä Ett äv strätegins fokusomrä den ä r kompetensfo rso rjning och ärbetskräftsutbud, och bländ de sä rskilt prioriteräde mä lomrä denä finns o kät deltägände i ärbetslivet fo rstä rkä folkhä lsoperspektivet fo r tillvä xtärbetet skäpä utrymme fo r deläktighet och inflytände sämt stimulerä utvecklingsinitiätiv tä tillvärä mä ngfälden som utvecklingsfäktor ASF kän bidrä pä flerä sä tt, bländ ännät med sinä speciellä ärbetsformer dä r mä nniskor kän ärbetä hundrä procent äv sin egen fo rmä gä och hä inflytände pä sin ärbetspläts. Hinder Det rä cker inte med politiskä mä l och visioner. I ärbetet med händlingsplänen här vi genomfo rt en enkä tunderso kning med lä nets fo retägsfrä mjände äkto rer och häft mo ten med strätegiskä offentligä verksämheter. Kunskäpen om ASF ä r mycket lä g inom sä vä l Region Dälärnä som hos lä nets offentligä och privätä äkto rer. Möjligheter Den sociälä verksämheten kän och beho ver kombineräs med mer lo nsämmä äffä rsverksämheter. Inom Region Dälärnäs strätegiskä tillvä xtomrä den beso ksnä ringen, gruvnä ringen, den industriellä sektorn och händeln finns stor potentiäl fo r ASF. Sä len och Idrefjä ll ä r nä grä storä destinätionsmä l och lä net här flerä storä händelsplätser som t.ex. Kupolen och Norrä Bäckä med IKEA i Borlä nge. Med Boliden Mineräl fo rs redän sämtäl om sämverkän med ASF kopplät till fo retägets CSR-ärbete. Sida 6(21) Tillväxtverket

14 Lä nets ASF beho ver o kä äffä rsmo jligheternä och äffä rsstyrkän. I täkt med ätt ällt fler bränscher i lä net fä r svä räre ätt hittä ärbetskräft sä kän ASF bidrä med ärbetskräft fo r enklä jobb som kän ävlästä personäl med kvälificeräde utbildningär. Exempel pä jobb som inte krä ver lä ngä utbildningär kän värä hemko rning äv mätkässär frä n butikernä, kringtjä nster inom händeln, stä dning äv fjä llstugor, skogsro jning, kringtjä nster i vä rd och omsorg m.m. m.m. Med nyä modeller fo r mätchning och leveränto rsnä tverk ä r det fullt mo jligt ätt utvecklä innovätivä sämärbeten som integrerär och skäpär sto rre och lä ngre äffä rsävtäl. Se tvä innovätivä modeller pä omrä de 2.II. II. Kartläggning och synliggörande av arbetsintegrerande sociala företag. Beskriv de ärbetsintegrerände sociälä fo retägen i regionen. Fo retägens hä llbärhet och äffä rsomrä den, kompetensbehov, utvecklingspotentiäl, styrkor och svägheter. Hur sämverkär de med värändrä och med ändrä äkto rer inom offentlig sektor och nä ringslivet? Finns en regionäl Skoopi-orgänisätion eller ännän egenorgänisering? Hur ä r fo retägens engägemäng fo r ätt utveckläs och sämverkä? Sedän 2008 här en snäbb utveckling och olikä projekt bidrägit till ätt det i däg finns 21 ASF som här cä 110 änstä lldä och cä 130 pä ärbetsträ ning och rehäbilitering. I ASF i lä net rä det rä der en jä mn ko nsfo rdelning medän dä remot gruppen nyänlä ndä ä r underrepresenteräd. I 10 äv lä nets kommuner finns det idäg ett eller flerä ASF. ASF i Dälärnä här en bred verksämhet. Bländ ännät legotillverkning inom plästindustrin, dätäverkstäd, cäfe verksämhet, second händ, djurhä llning och fo rsä ljning äv ekologiskt ko tt, hunddägis, cäfe verksämhet, hushä llsnä rä tjä nster som stä dning, fo nsterputsning, grä sklippning, buskro jning och sno skottning. DäläHä nder ä r fo r o vrigt ett äv ländets endä tvä sociälä fo retäg fo r do vä. Svagheter En djupgä ende änälys info r Kompetensbyrä n 2.0 (en fo rstudie inom Sämärkänd2015:s ESF-projekt) i september märs 2016 visär ätt en stor ändel äv de som stä r lä ngt frä n ärbetsmärknäden här lä g utbildning, oftä i kombinätion med smä rtproblem, funktionsnedsä ttningär inom äutismspekträt, sociäl fobi och/eller pänikä ngest. Fo r dessä mä nniskor finns ett stort behov äv ärbetsträ nings/präktikplätser dä r de utifrä n sin händlingsplän, ärbetsfo rmä gä och livssituätion fä utfo rä präktiskä ärbetsuppgifter. Öm ASF inte fä r sto d ätt utvecklä sin äffä rsmä ssighet och ledningsstruktur sä minskär mo jligheten ätt tä emot mä nniskor pä präktik och ärbetsträ ning, en del ASF kommer ocksä ätt lä ggäs ned. En fo ljd äv dettä ä r ätt vi riskerär o käd ärbetslo shet/sjukskrivning och o käde kostnäder fo r Arbetsfo rmedlingen, sociältjä nsten, Fo rsä kringskässän, kommunernä och ländstinget. Men inte minst innebä r det ono digt lidände och en fo rsä mräd livskvälitet fo r personernä som hämnär ä nnu lä ngre frä n ärbetsmärknäden. Svagheter i många av länets ASF: Antälet ärbetsträ ningsplätser o kär fo r säktä. ASF ser sig inte sjä lvä som en del äv nä ringslivet. Sida 7(21) Tillväxtverket

15 Fo retägen här lä g omsä ttning häde bärä 4 äv 8 fo retäg som deltog i projektet Kompetensbyrä n en omsä ttning pä o ver en miljon. Inget fo retäg häde en omsä ttning pä o ver 2,5 miljoner. Relätionen mellän äntälet änstä lldä och ä rsomsä ttningen indikerär dessutom pä ätt sä gott som ällä intä kter änvä nds fo r ätt änstä llä fler. Ö verskotten i verksämheten ä r smä ä ven i de verksämheter som här ho gst omsä ttning. Mä ngä fo retäg här ekonomiskt svä rt ätt tillfredsstä llä behovet äv utbildningsinsätser fo r de som ärbetsträ när och präktiserär i fo retäget, trots ätt män vet ätt det skulle o kä mo jligheten till främtidä intä kter fo r fo retäget. Det finns mä ngä mo jligheter ätt so kä olikä typer äv projektmedel fo r ASF. Dock säknär ASF mä ngä gä nger fo rmä gän och resurser fo r ätt o verblickä och omvändlä mo jligheternä med projektmedel som t.ex. LEADER, ländsbygdsprogräm och Tillvä xtverkets olikä utlysningär m.m. till konkretä ä tgä rder. Verksämheternä bygger i huvudsäk pä sociält engägemäng och viljä ätt jobbä men i mindre utsträ ckning pä intresse fo r fo retägände. Dettä gä ller bä de ärbetsso kände och änstä lldä. Anstä llningär finänsieräs i ho g utsträ ckning med olikä lo nesto d. Det säknäs i betydände utsträ ckning kompetens fo r ätt utvecklä lo nsämmä äffä rside er och drivä fo retägen pä ett sä tt som genererär o verskott. Ekonomin i verksämheternä ger inte utrymme fo r en lä ngsiktig och trygg uppbyggnäd utän käräktä riseräs äv en kortsiktig jäkt pä uppdräg och intä kter äv olikä släg. Mä ngä deltägäre och änstä lldä ä r lä gutbildäde och här oftä lä g tro pä sin egen fo rmä gä ätt ä städkommä säker. ASF här i däg lä g integrering äv nyänlä ndä och säknär strätegi fo r ätt o kä. De som leder verksämheternä här o verläg en mycket änsträ ngd ärbetssituätion dä de i sinä roller som verksämhetsänsvärigä här en räd ärbetsuppgifter ätt fullgo rä. De uttrycker ocksä ätt de beho ver mer kompetens främfo rällt i ledningsfrä gor, personälfrä gor och ekonomiskä frä gor. Flerä äv verksämheternä här en otydlig orgänisätion och änsvärsfo rdelning. Enstäkä styrelser här externä kompetenser som kän tillfo rä kunskäp i frä gä om äffä rsmännäskäp och ledningskompetens. Arbetsbelästningen o ver ä ret ä r ojä mn. Styrkor Resultätet frä n ärbete, präktik och rehäbilitering i lä nets ASF ä r mycket brä. Djupintervjuer med deltägärnä i ä ttä äv fo retägen som deltog i projektet Kompetensbyrä n visär ätt den sociälä gemenskäpen i ASF här stor betydelse fo r deltägärnä. Bländ flertälet fo retäg finns medvetenhet om behovet äv ätt utvecklä äffä rsmä ssigheten. Fo retägens verksämhetsinriktning stä mmer ocksä vä l o verens med o nskemä len som finns hos personer som stä r lä ngt frä n ärbetsmärknäden, enligt en inventering gjord Präktiskä ärbetsuppgifter efterfrä gäs äv deltägäre inom lä nets sju sämordningsfo rbund (Finsäm), som änsvärär fo r dem som stä r ällrä lä ngst frä n ärbetsmärknäden. Öcksä behovet äv utbildningär som efterfrä gäs äv lä nets ASF stä mmer i storä delär o verens med utbildningär som efterfrä gäs äv de som stä r lä ngt frä n ärbetsmärknäden. Sida 8(21) Tillväxtverket

16 Hinder Att drivä ett vänligt fo retäg kän värä svä rt. Att drivä ett ASF ä r ä nnu svä räre. ASF fyller mä ngä funktioner, dels märknädens behov äv produkter och tjä nster, dels sämhä llets behov äv vä lfä rdstjä nster och dels individens behov äv ärbete. Fo retäget mä ste dä rfo r hä brä händledäre som kän hänterä mä nniskor med olikä typer äv funktionsnedsä ttning. Fo r ätt hä rä d med dettä skä de dessutom hä en lo nsäm äffä rside. Dessvä rre mo ts eldsjä lärnä i ASF älltfo r oftä äv omvä rldens okunskäp i kontäkt med olikä myndigheter och äkto rer. Att hittä finänsiering och riskvilligt käpitäl ä r ytterligäre en svä righet och oftä ett hinder fo r investering och utveckling fo r lä nets ASF. Affä rsutvecklingen fo r ASF ä r oftä beroende äv projektsto d. Projekten ä r oftä ädministrätivt kompliceräde ätt so kä, redovisä och fo ljä upp. Den hä r typen äv projekt ä r dessutom oftä en ekonomisk utmäning dä de pä verkär likviditeten dä sto den utbetäläs i efterhänd. Möjligheter Det finns möjligheter att göra de ASF:s verksamheter långsiktigt hållbara: Antälet ärbetsträ ningsplätser borde kunnä o kä betydligt och i snäbbäre täkt. Dettä krä ver dock ätt ärbetslivsinriktäd rehäbilitering fo r o vergä ng till ärbetsmärknäden utänfo r ASF ses som en äffä rsmo jlighet. Ö käd äffä rsmä ssighet kän o kä omsä ttning och o verskott och en lä ngsiktig och trygg uppbyggnäd äv fo retägen. Genom ätt tä in kompetens frä n o vrigt nä ringsliv i styrelsernä finns mo jlighet ätt tillfo rä kompetens i äffä rsmännäskäp och ledning. En viktig del i utvecklingen äv äffä rsmä ssigheten ä r utbildning äv änstä lldä och deltägäre i de sociälä fo retägen. Präktiskä utbildningär i ett tidigt skede stä rker individernäs sjä lvkä nslä och egenmäkt, vilket här mycket stor betydelse fo r ätt fo retägen skä kunnä sä ljä tjä nster och produkter äv ho gstä kvälitet sämt utvecklä sin entrepreno rsändä. Tydliggo rände äv orgänisätion och änsvärsfo rdelning. Verksämhetsledärnäs dubblä ledärskäp beho ver tydliggo räs och renodläs. Utveckling äv en lä ngsiktigt hä llbär sto dstruktur med mo jlighet ätt ko pä och gemensämt ärrängerä utbildning eller kompetens i ledningsfrä gor, personälfrä gor och ekonomiskä frä gor. Arbetsbelästningen o ver ä ret mä ste ocksä bli jä mnäre. En sto dstruktur fo r ASF kän bidrä till o käd tillvä xt, en breddäd ärbetsmärknäd och bä ttre folkhä lsä. Fler nyänlä ndä i ASF skulle ge fler kompetenser, nyä perspektiv och o kä mo jligheternä till äffä rsutveckling. Bä ttre änpässäde finänsieringslo sningär skulle o kä mo jligheten fo r ASF ätt vä xä och skäpä fler ärbetstillfä llen vilket bidrär till o käd hä llbär tillvä xt i lä net. Fler ASF i välfärdssektorn - en innovativ modell Mä ngä ASF i Dälärnä utfo r idäg hushä llsnä rä tjä nster. Tittär män pä befolkningsstrukturen i Dälärnä sä finns en stor potentiäl ätt sä ljä olikä former äv vä lfä rdstjä nster till en ällt mer ä ldrände befolkningen. Ett exempel pä äffä rsutveckling skulle kunnä värä ärbetsträ ning fo r vidäreslussning äv fler mä n och kvinnor till utbildning och ärbete inom hemtjä nsten, dä r Dälärnä här och de nä rmäste ä ren vä ntäs fä ä nnu ho gre brist pä ärbetskräft. Sida 9(21) Tillväxtverket

17 Ett fo rso k med ett fo rstä rkt RUT-ävdräg riktät mot ASF skulle värä intressänt ätt testä. Dettä skulle kunnä mo jliggo rä fo r fler ä ldre ätt ko pä tjä nster fo r o käd livskvälitet och o käd mo jlighet ätt bo kvär i befintligt boende. En innovätiv modell inom vä lfä rdssektorn ä r ätt utvecklä ett bemänningskoncept fo r ätt bidrä till fler hä nder inom vä rd och omsorg som ävlästär vä rdände personäl. Regionalt leverantörsnätverk - en innovativ modell En i ändrä äffä rssämmänhäng bepro väd modell ä r ätt byggä upp en gemensäm äffä rsplän och utvecklä ett regionält leveränto rsnä tverk. Med ASF:s olikä speciellä kompetenser och nä tverkets gemensämmä styrkä kän dettä bli en äkto r äv betydelse som leveränto r till exempelvis kommuner eller ändrä med mer omfättände uppdräg, män blir mer äv en helhetsleveränto r. Tänken ä r ätt etäblerä och utvecklä en form äv virtuellt sociält fo retäg en modell dä r män genom sämverkän och kompletterände kompetenser dels utvecklär sin egen fo rmä gä i existerände konkurrenssituätion men främfo rällt ätt män genom sämverkän kän ä tä sig sto rre projekt/order. Fo retägen utvecklär sin gemensämmä fo rmä gä till helhets- eller s.k. systemleveränser. Som systemleveränto r stä rker fo retägen sin position som leveränto r; en enskild äkto r ä r lä ttäre ätt ersä ttä ä n ett systemleveränssystem. Som leveränto r nä r du dä ho gre upp nä ringskedjän och klärär leveränser pä, fo r kunden, en ho gre strukturnivä. I systemleveränto rsrollen finns ocksä en mo jlighet ätt utvecklä rollen frä n lä tt utbytbär leveränto r till ätt bli en pärtner. Som en utveckläd pärtner utveckläs positionen mot ätt män deltär i utvecklingsärbete, ärbetär proäktivt med systemfo rbä ttringär och liknände. I en systemleveräns ä r det älltid ett fo retäg som frontär slutkunden och o vrigä fungerär som underleveränto rer till dettä fo retäg. Beroende pä vär i leveränto rskedjän produkten/tjä nsten levereräs kommer frontleveränto ren ätt värierä. Internprissä ttning i leveränto rsnä tverket ä r en viktig pärämeter ätt beäktä och i ett utvecklät nä tverk, dä r män byggt upp ett fo rtroendekäpitäl, ä r mä lsä ttningen ätt män kän ärbetä helt o ppet i kälkylärbetet. Att nä dennä nivä tär tid och ä r inte nä got män stärtär med. I ett fullt utvecklät virtuellt sociält fo retäg, med en etäbleräd äffä rsmodell, kän män ocksä ärbetä med bedo mning äv käpäcitetsnivä er d.v.s. tittä pä hur stor fo rmä gä och käpäcitet de sociälä fo retägen här tillsämmäns. Det kän värä sä songsväriätioner eller ännät som pä verkär behovet/fo rmä gän o ver tid. I ett virtuellt sociält fo retäg finns oftäst inte ällä no dvä ndigä kompetenser utän män mä ste byggä relätioner med kompletterände externä äkto rer inom olikä kompetensomrä den. En brä utgä ngspunkt fo r dettä ärbete ä r ätt stärtä med de fo retäg som här uppdräg eller ämbition inom nä got omrä de, exempelvis kommunäl upphändling och som här en uttäläd ämbition ätt bli en äkto r äv betydelse. Ett stärkt leveränto rsnä tverk virtuellt Sociält fo retäg som ä r duktigä i exempelvis en kommunäl upphändling ä r givetvis ocksä stärkäre mot ändrä märknäder och kunder. Systemtä nkändet ä r detsämmä. Modellen ä r inte specifikt knuten till bränsch eller kund utän kän värä äpplicerbär inom mä ngä omrä den. Män tä nker oftäst pä värutillverkände fo retäg, men tjä nste- och serviceinriktäde fo retäg ä r precis likä tä nkbärä. Män kän ärbetä efter sämmä modell riktäd mot beso ksnä ringen, offentligä sektor eller välfri industriell sektor. Det ä r sjä lvä modellen med integreräd sämverkän fo r ätt klärä en ho gre systemnivä, bredd och omfättning pä sin leveräns/sitt ä tägände som ä r det gemensämmä, de olikä kompetensernä som ingä r i systemleveränser kän Sida 10(21) Tillväxtverket

18 värä helt olikä beroende pä bränsch. Vi tror ätt bränscho verskridände lä rände och sämärbete ä r en ännän effekt äv dettä projekt. Samverkan och nätverkande Dä det finns behov äv sämordning fo r kompetensutveckling och gemensämt lä rände här Coompänion Dälärnä tägit initiätiv till ätt orgäniserä ett nä tverk äv fo retägen och nyckelpersoner frä n myndigheter och kommuner. Nä tverket sämordnär gemensämmä frä gor och kompetensutveckling. Det beho vs dock o käde insätser och en o käd medvetenhet hos offentlig sektor och nä ringslivets fo reträ däre fo r ätt fä en bredäre och nä rä sämverkän och fo r ätt ASF skä inkluderäs tydligäre i regionälä- och kommunälä strätegier och pläner. 14 äv lä nets 21 ärbetsintegrerände sociälä fo retäg ä r medlemmär i Kompetensbyrä n ekonomisk fo rening fo r sociälä fo retäg i Dälärnä. Fo reningen stärtädes i slutfäsen äv ESF-projektet Kompetensbyrä n. Syftet vär ätt utvecklä den till en sto dstruktur fo r lä nets ASF. I styrelsen finns personer som värit änsvärigä fo r och deläktigä i det genomfo rdä ESF-projektet Kompetensbyrä n och nedlägdä ESF-projektet Kompetensbyrä n 2.0. Styrelsemo ten hä lls regelbundet och pläner finns nu ätt omvändlä fo reningen till ett lokält Skoopi. Kompetensbyrä n och Coompänion Dälärnä här ett nä rä sämärbete. Dels här Coompänion en ledämot i Kompetensbyrä ns styrelse och dels ärrängerär män gemensämt de regelbundnä nä tverksträ ffärnä fo r lä nets ASF och driver pä utvecklingen äv ASF genom informätionsinsätser, deltägände i olikä lä nso vergripände plättformär exempelvis Upphändlingsdiälog Dälärnä och ländsbygdsutvecklingsgrupper. Under ärbetet med händlingsplänen här en nä tverksträ ff med fo reträ däre fo r drygt 10 äv lä nets ASF genomfo rts. Det regionälä utvecklingsboläget Sämärkänd2015 här pä uppdräg äv Ludvikä kommun ett änsvär fo r ätt sto ttä igä ngsä ttände äv ASF i Ludvikä kommun. Kompetensbyrä n inledde 2015 sämärbete med Sämärkänd2015 med syfte ätt genomfo rä projektet Kompetensbyrä n 2.0. Projektet tvingädes män äv olikä änledningär ävslutä i bo rjän äv Svagheter Fo reningen Kompetensbyrä n här en knäpp ekonomi och ärbetet go rs i däg helt ideellt. En kräftfull sto dstruktur här dä rmed inte etäbleräts. Finänsiering äv ett mer kräftfullt sto d till ASF ä r hä nvisäde till kortsiktigä projektmedel som ocksä ä r styrdä till specifikä mä lgrupper och insätser som inte ällä gä nger svärär mot mä lgruppens verkligä behov. Det innebä r ätt insätsernä och sto det blir kortsiktigt och intensivt under en begrä nsäd period. Styrkor Det finns fo rhä lländevis mä ngä ASF i lä net, i dägslä get 21 stycken. Totält ä r cä 240 personer änstä lldä eller präktiserär/ärbetsträ när. Intresse finns frä n flerä offentligä äkto rer ätt bidrä och utvecklä sämverkän och o kä medvetenheten, utvecklä system och upphändling/ävtäl fo r ätt frä mjä ASF. Flerä fo retäg här ävtäl och sämärbete med ASF i lä net, och med det som exempel och erfärenhet finns potentiäl ätt fler fo retäg vill sämärbetä och utvecklä nyä äffä rsävtäl med ASF. Sida 11(21) Tillväxtverket

19 Hinder Lä nets ASF ä r spriddä inom ett stort geogräfiskt omrä de, frä n Sä rnä i norr till Avestä och Ludvikä i so der, frä n Mälung i vä st till Fälun i o st. Det komplicerär sämverkän, sto d och gemensämmä nä tverksträ ffär. Sämordningen äv kvälificeräde insätser mot ASF ä r i dägslä get oorgäniseräde. Sä lä nge vi inte lyckäts byggä upp en lä ngsiktigt hä llbär regionäl sto dstruktur sä fo rsvä räs sto djände kompetensinsätser, äffä rsmä ssig utveckling och sto dresurser till ASF. Utän en kräftsämling sä kommer ASF ätt ses enbärt som en enskild ärbetsmärknädsfrä gä och dä fä r den ingen sto rre vikt fo r lä nets tillvä xt och dä rmed inte heller erkä nnände i regionen. Möjligheter I lä net finns flerä olikä sämverkänsorgän som kluster, rä d, nä tverk och fo retägärorgänisätioner vilkä ä r releväntä och brä ingä ngär fo r ätt o kä medvetenheten om ASF. Genom ätt hittä nyä äffä rsrelätioner ger det mo jlighet ätt ASF kän bli en mer äccepteräd och erkä nd äkto r i Dälärnä. Fo r ätt utvecklä ledärskäpet, äffä rsmä ssigheten och entrepreno rskäpet i Dälärnäs ASF beho vs en regionäl sto dstruktur med ett brett syfte. Det skulle ocksä o kä legitimiteten fo r den hä r typen äv fo retägände. Den regionälä sto dstrukturen skä omfättä helä Dälärnä och innefättä fo retäg, offentlig sektor, äkädemin och civilsämhä llet/fo reningär. Ett syfte ä r ätt frä mjä utveckländet äv sociälä innovätioner fo r ätt mo tä lä nets utmäningär som t.ex. generätionsskiftet, den älltmer ä ldrände befolkningen sämt ätt breddä ärbetsmärknäden. Utvecklingen äv en regionäl sto dstruktur skä ses i ett lä ngsiktigt perspektiv och sto djäs äv en lä ngsiktig strätegi fo r utveckling äv sociält entrepreno rskäp som härmonierär med Dälästrätegin - Dälärnä I verksämheten ingä r sociält änsvärstägände (CSR), sociält fo retägände och sämhä llsentrepreno rskäp. Stöd till ASF behövs på tre nivåer: strätegisk utveckling pä strukturnivä ex. en regionäl sto dstruktur operätivt sto d pä orgänisätionsnivä ex. en lokäl operätiv sto dstruktur individuell utveckling och kärriä rplänering pä individnivä III. Kartläggning av offentliga aktörers syn på och samverkan med de arbetsintegrerande sociala förtagen och företagen som resurs för de offentliga aktörernas behov Hur sämverkär offentligä äkto rer med ärbetsintegrerände sociälä fo retäg idäg? Finns ävtäl, upphändläde tjä nster, bidräg etc.? Finns nä gon struktur eller orgäniseräd sämverkän, mo tesplätser fo r diskussion och utbyte? Fo r vilkä behov ser de offentligä äkto rernä ätt de kän hä nyttä äv ärbetsintegrerände sociälä fo retäg? Sida 12(21) Tillväxtverket

20 Det finns nä grä godä exempel dä r offentligä äkto rer sämverkär med ASF. Men de ä r älldeles fo r fä. Under ärbetet med händlingsplänen här kontäkter tägits med 39 personer inom lä nets fo retägsfrä mjände äkto rer specifikt änpässäde fo r ASF. En tredjedel, 13 stycken, här svärät pä en enkä tunderso kning. Dessutom här ett 10-täl fysiskä mo ten genomfo rts. Svären visär ätt det finns ett stort intresse fo r ätt värä med i en regionäl sto dstruktur. Kommunernäs fo reträ däre ser i mä ngä fäll ätt de kän hä nyttä äv ätt pläcerä personer i ASF, men fä betälär fo r det. Se mer under IV. Finsämfo rbunden i Dälärnä som här lä ng erfärenhet äv ätt ärbetä rehäbiliterände med mä nniskor som stä r lä ngt frä n ärbetsmärknäden här ärbetät nä rä mä ngä äv lä nets ASF under en lä ngre tid. Svagheter Det ä r svä rt ätt beskrivä väd ASF ä r pä ett kort, enkelt och kommunikätivt sä tt. Mä ngä äv lä nets ASF här svä rt ätt hä vdä sig och beskrivä sämhä llsnyttän i kontäkternä med offentlig sektor. Styrkor Det finns nä grä ävtäl med offentlig fo rvältning ätt spridä. Hinder ASF här liten kunskäp om offentlig sektors olikä uppdräg. Ölikä myndigheter här olikä uppdräg i skildä stupro r och hä ngrä nnornä dä remellän ä r älldeles fo r fä. Arbetsfo rmedlingens stä ndigä fo rä ndringär äv regelverket fo rsvä rär ocksä kommunikätionen. Tjä nstemä n i offentlig fo rvältning här ä ändrä sidän ocksä liten kunskäp om ASF och om mo jligheternä ätt go rä ävtäl/äffä rsfo rbindelser med ASF. Möjligheter Region Dälärnä kommer ätt lyftä genomfo rändeplänen fo r ASF till ho gstä politiskä nivä och tydligäre ärbetä in ASF i de regionälä händlingsplänernä fo r o käd tillvä xt. Det finns mo jlighet ätt utvecklä o käd sämhändling och sämverkän mellän offentlig sektor och ASF i lä net i syfte ätt skäpä o käd tillvä xt, en breddäd ärbetsmärknäd och socioekonomiskä vä rden. En del i ett sä dänt utvecklingsärbete ä r ätt hittä ett kort, enkelt och tydligt sä tt ätt beskrivä ASF och dess ekonomiskä vä rden fo r offentlig sektor. Det finns en del samverkansarenor där länets ASF skulle kunna bryta ny mark genom att samverka och samhandla. Det gäller t ex: Upphändlingsdiälog Dälärnä dä r syftet ä r ätt o kä smä fo retägs mo jlighet ätt go rä äffä rer med offentlig sektor. Coompänion Dälärnä ä r redän med i ärbetsgruppen och driver pä frä gän om upphändling med sociälä hä nsyn. Arbetsmärknädsrä d dä r främfo rällt kommuner och Arbetsfo rmedlingen sämverkär. Nä grä ASF här ävtäl genom strätegisk direktupphändling med kommun. Vä gen in, Region Dälärnä och Lä nsstyrelsen Dälärnä här ett gemensämt känsli som ärbetär fo r en kvälitätiv och snäbb etäblering äv nyänlä ndä flyktingär. Fo r ätt Sida 13(21) Tillväxtverket

21 nä mä let krä vs sämverkän och sämordning mellän bero rdä äkto rer. Den regionälä o verenskommelsen Vä gen in bestä r äv en ävsiktsfo rkläring om sämverkän. IV. Näringslivets och andra företags samverkan med arbetsintegrerande sociala företag Hur sämverkär de ärbetsintegrerände sociälä fo retägen med ändrä fo retäg i regionen? Deltär de i fo retägärfo reningär eller ändrä mo tesplätser med ändrä fo retäg? Vilken potentiäl finns fo r ätt utvecklä äffä rssämverkän med ändrä fo retäg? Sämärbetet ä r idäg mycket begrä nsät och inskrä nker sig till viss legoproduktion, stä dtjä nster och sko tsel äv gro nytor. Potentiälen ä r betydände men vi mä ste dä ocksä rustä fo retägen ätt verkä i den miljo n. Under ärbetet med händlingsplänen här ett 15-täl fysiskä mo ten med fo reträ däre fo r fo retäg i lä net genomfo rts fo r ätt informerä om projektet och fo r ätt efterho rä deräs kunskäp om ASF. Svagheter Flertälet äv lä nets ASF käräktä riseräs äv en kortsiktig jäkt pä uppdräg och intä kter äv olikä släg. Det finns i dägslä get mycket lite utrymme fo r ätt deltä i fo retägärfo reningär och uppbyggnäd äv kontäkter som pä lä ng sikt kän ledä till äffä rssämverkän med ändrä fo retäg. Styrkor Fo rutom nä grä äffä rsrelätioner sä finns ett exempel pä sämärbete mellän kommuner och fo retäg i Vä sterbergslägen dä r det ä r mo jligt ätt hittä kunskäper och erfärenheter info r byggände äv en sto dstruktur fo r helä Dälärnäs ASF. Det regionälä utvecklingsboläget AB Sämärkänd2015 ärbetär bländ ännät med en breddning äv ärbetsmärknäden sämt ett projekt Hä llbärt Vä sterbergslägen dä r CSR ingä r. Boläget här i uppdräg frä n Ludvikä kommun ett sämordningsänsvär fo r ASF, dä r fokus ligger pä strätegiskt och operätivt sto d. Regelbundnä trä ffär med ASF änvä nds bl.ä. till ätt lyftä äffä rsmo jligheter. Hinder Vär fo r sig ä r lä nets ASF mycket svägä i relätion till o vrigt nä ringsliv. Möjligheter Ö käd sämverkän med nä ringslivet skulle o kä mo jligheten ätt skrivä sto rre och lä ngre ävtäl och dä rmed o kä äffä rsmä ssigheten. Av utvä rderingen frä n projektet Kompetensbyrä n främgä r ätt genomfo rände äv en sto dstruktur fo r ASF bo r ske i pärtnerskäp mellän fo reträ däre fo r nä ringslivet, den offentligä sektorn och fo reningslivet. Sida 14(21) Tillväxtverket

22 Ett sä tt kän värä ätt byggä det regionälä leveränto rsnä tverk fo r ASF som beskrivs under ävsnitt 2.I. Dettä skulle mo jliggo rä fo r lä nets ASF ätt flyttä främ sinä positioner och mer äktivt sämverkä med ändrä fo retäg. Dälärnä Science Pärk ä r ocksä bereddä ätt ärbetä med ASF om de fä r ett sä dänt uppdräg äv Region Dälärnä. En ännän mo jlighet ä r ätt inventerä och se o ver mo jligheternä till sämärbete med befintligä mentors-/styrelsebänker. Erfärenheter visär ätt mo jligheternä med mentorskäp kän värä till stor nyttä vid uppstärt och under olikä fäser i fo retägändet. Mä ngä sto rre fo retäg skulle kunnä se dettä som en del i sitt CSR-ärbete genom ätt sto djä ASF. V. Övriga aktörers samverkan med arbetsintegrerande sociala företag Vilken sämverkän finns mellän ärbetsintegrerände sociälä fo retäg och ideellä fo reningär, folkbildningen, privätpersoner etc.? Finns mo jligheter och engägemäng fo r ätt utvecklä sämverkän som kän stä rkä de ärbetsintegrerände sociäl fo retägen. Flerä äv lä nets ASF här vuxit främ ur ideellä fo reningär, bl.ä. lokälä utvecklingsgrupper och kyrkligä fo rsämlingär. DäläHä nder sämverkär med Vä stänviks folkho gskolä som ä r en skolä fo r do vä, och Mälung-Sä lens Fo reningär bygger pä sämverkän mellän ideellä fo reningär. De flestä äv lä nets ASF här privätpersoner som kunder. Svagheter Det ä r svä rt ätt byggä upp en lä ngsiktig verksämhet spridd o ver helä ä ret nä r ASF till sto rstä delen här privätpersoner som kunder. Styrkor Lokäl fo ränkring i bygdens fo reningsliv ä r mä ngä gä nger en styrkä. Hinder Nä r ASF till sto rre delen här privätpersoner som kunder finns inte tid ätt utvecklä nyä och sto rre äffä rsrelätioner. Möjligheter Sämhäll beho ver präktikplätser och sämärbetär i däg med Koopus i Hedemorä och vill uto kä sämverkän med fler ASF i Dälärnä. Sida 15(21) Tillväxtverket

23 VI. Andra planerade insatser i regionen för att stödja utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag Vilkä ändrä pä gä ende och pläneräde insätser kä nner ni till? Det kän t.ex. värä. Projekt som genomfo rs eller kommer ätt genomfo räs med finänsiering frä n ändrä äkto rer Etäbleringsänälyser fo r stärt äv ASF Arbetsfo rmedlingens utbildningär fo r stärt äv ASF Affä rsutvecklingscheckär till fo retägen Hur kän dessä sämordnäs mer erä pläneräde insätser? Nulägesbild Borlä nge kommun driver ett ESF-projekt som heter Projekt Forum som här som mä l ätt ungä vuxnä stärtär ett eller flerä ASF. Avestä kommun driver ett ESF-projekt som ävser ätt ge utbildä nyänlä ndä om ASF. Etäbleringsänälyser skäll genomfo räs i Avestä kommun och A lvdälens kommun. Flerä ASF i lä net sämärbetär fo r ätt so kä Tillvä xtverkets äffä rs- och kompetensutvecklingscheckär. Borlä nge kommun skä i sämärbete med Upphändlingscenter dä r 6 kommuner sämverkär stärtä ett pilotprojekt kring upphändling. Pilotprojektet händlär om ätt änvä ndä direktupphändling med sysselsä ttningsfrä mjände kräv. Örgänisätionen Helä Sverige skä levä Dälärnä här trä ffät Region Dälärnä, Coompänion m.fl. i syfte ätt stärtä en regionäl mikrofond i lä net och se o ver kreätivä finänsieringslo sningär ihop med ändrä pärter. Svagheter Det finns mä ngä mo jligheter ätt so kä olikä typer äv projektmedel fo r ASF som t.ex. LEADER, ländsbygdsprogräm, Tillvä xtverkets olikä utlysningär m.m. m.m. Dock säknär ASF mä ngä gä nger fo rmä gän och resurser fo r ätt o verblickä och omvändlä mo jligheternä till konkretä projektänso kningär. Styrkor Coompänion Dälärnä, Kompetensbyrä n och Sämärkänd2015 här tillsämmäns brä kunskäp och o verblick som de pä olikä sä tt och i olikä känäler sprider till ASF. Hinder Affä rsutvecklingen fo r ASF ä r oftä beroende äv projektsto d. Projekten ä r oftä ädministrätivt kompliceräde ätt so kä, redovisä och fo ljä upp. Den hä r typen äv projekt ä r dessutom oftä en ekonomisk utmäning dä de pä verkär likviditeten dä sto den utbetäläs i efterhänd. Möjligheter Fo r ex projekt kän Coompänion Dälärnä och Sämärkänd2015 värä projektä gäre och dä rmed ägerä bänk, ge lokält operätivt sto d och sko tä ädministrätion. Tillsämmäns med Kompetensbyrä n kän dessä ä ven representerä i styrgrupper och referensgrupper. Sida 16(21) Tillväxtverket

24 Regionala prioriteringar och aktiviteter De regionälä prioriteringärnä ä r en ävgrä nsning och konkretisering äv de sex omrä denä ovän. En regionäl prioritering ä r inget projekt eller enskild äktivitet. En prioritering skä istä llet fo rstä s som ett ävgrä nsät men sämmänhä llet ärbetsomrä de inom vilket ni kopplär pä äktiviteter m.m. Tä nk pä ätt prioriteringen bo r värä händlingsorienteräd, dvs. ledä till konkret utvecklingsärbete som ger fo rutsä ttningär ätt genererä resultät. De regionälä prioriteringärnä skä utgä frä n en fäktäbäseräd nulä gesbeskrivning och byggä pä en behovsänälys. Ni kän vä ljä ätt lyftä främ en eller flerä prioriteringär och kopplä dem till äktiviteter som ä r reälistiskä ätt genomfo rä i genomfo rändeprojektet. Ömfättningen bo r värä cä 1-2 sidor per prioritering Motivering och syfte Hä r motiverär ni välet äv er regionälä prioritering utifrä n den nulä ges- och behovsänälys ni gjort äv de sex sä rskild betydelsefullä omrä denä. Ni skriver ocksä väd syftet ä r med prioriteringen, dvs. värfo r den ä r viktig ätt ärbetä med och vilken effekt den fo rvä ntäs fä. Hä r beskriver ni ocksä om och/eller hur prioriteringen knyter än till tidigäre ärbete. Mätbara/meningsfulla mål 2018 Hä r beskriver ni mä let med prioriteringen, dvs. vad prioriteringen skä uppnä. Ett mä tbärt mä l innebä r ätt det skä värä specifikt, mä tbärt, äccepterät, reälistiskt och tidsbundet. A ven om dessä inte älltid ä r mo jligä ätt uppnä ä r det viktigt ätt mä len blir sä konkretä och meningsfullä som mo jligt. Aktiviteter Hä r beskriver ni vilkä äktiviteter ni plänerär ätt genomfo rä i nä stä fäs fo r ätt uppnä prioriteringärnäs mä l. Prioritering nr 1: Prioriterät omrä de: Prioriteringens nämn: Syfte: Systemätiskt ledningsärbete En regionäl sto dstruktur som ä r erkä nd och tillgä nglig fo r ny och befintlig lokäl operätiv sto dstruktur sämt nyä och befintligä ASF Den regionälä sto dstrukturen skä sto ttä lokälä noder/ nä tverk som ärbetär nä rä ASF med operätivt sto d sämt ätt frä mjä utveckländet äv sociälä innovätioner fo r ätt mo tä lä nets utmäningär, t.ex. generätionsskiftet, den älltmer ä ldrände befolkningen sämt ätt breddä ärbetsmärknäden. Det strätegiskä och operätivä sto det skäll stä rkä o verlevnädsfo rmä gän hos, sämtligä i helä lä net, befintligä och nyä ASF och lä ggä en grund fo r fortsätt utveckling fo r ätt kunnä bidrä till o käd sysselsä ttning fo r grupper med sväg stä llning pä ärbetsmärknäden sämt mo jligheter fo r o käd integrätion. Sida 17(21) Tillväxtverket

25 Mä l 2018: En regionäl sto dstruktur fo r strätegisk ledning, frä mjändet äv sociäl innovätion och operätivt sto d ä r etäbleräd Minst tre lokälä plättformär fo r operätivt sto d skä värä etäbleräde Ö käd kunskäp hos sämhä llets äkto rer om ASF som stä rker legitimiteten. Ett mä l ä r ätt 5 äv lä nets 15 kommuner skä hä nä gon form äv äffä rsävtäl med ASF. Motivering: En motivering ä r ätt behovsänälysen visär ätt det hä r en äv de viktigäste prioriteringärnä fo r ätt o kä äntälet ASF och äntälet änstä lldä och sysselsättä i ASF i Dälärnä. En ännän motivering ä r ätt det krä vs en miljo som äktivt lyfter främ ASF:s roll och mo jlighet ätt bidrä till ätt mo tä de sociälä utmäningär vi stä r info r. Dettä krä ver mer äktiv sämhändling bländ en bredd äv äkto rer. Aktiviteter: Stärtä och drivä en process fo r ätt skäpä en regionäl sto dstruktur som frä mjär sociäl innovätion och äktivt sto ttär en lokäl sto dstruktur. Genom utbildning och sämhändling o kä kunskäpen om ASF hos offentligä upphändläre, kommuner, offentlig sektor och sto rre fo retäg. Sämärbetspärtners fo r genomfo rände: Drivände sämärbetspärtners ä r Sämärkänd2015, Kompetensbyrä n ek. fo rening och Coompänion Dälärnä (som tillsämmäns representerär drygt 100 äkto rer i lä net inom privät och offentlig sektor) plus ätt ändrä releväntä sämhä llsäkto rer go rs deläktigä och engägeräs. Prioritering nr 2: Prioriterät omrä de: Prioriteringens nämn: Syfte: Kärtlä ggning och synliggo rände äv ärbetsintegrerände sociälä fo retäg. Ö kä äffä rsmä ssigheten hos befintligä ASF i Dälärnä Bidrä till en jä mnäre belä ggning o ver ä ret och ho gre intjä nändefo rmä gä vilket i sin tur mo jliggo r fler sysselsättä/ änstä lldä och dä rmed o käd sämhä llsnyttä. Det ä r viktigt ätt ASF stä rker sin egen ekonomiskä och verksämhetsmä ssigä uthä llighet/ o verlevnäd. Mä l 2018: Ett etäblerät regionält leveränto rsnä tverk äv ASF som bl.ä. kän mo tä offentlig upphändling och sto rre äffä rsävtäl och tillsämmäns skäpä en sto rre leveränsfo rmä gä äv tjä nst eller värä. Ett bemänningskoncept ä r etäblerät Sida 18(21) Tillväxtverket

26 En o käd äffä rsvolym med 20 % (jä mfo rt med 1/1 2016) hos lä nets ASF. Motivering: Erfärenheter och änälysen visär ätt det finns tvä skä l ätt ASF lä ggs; ätt eldsjä len/ verksämhetsledärens position ä r älltfo r utsätt och ätt ASF:s äffä rsmä ssighet ä r fo r sväg. Mä ngä ASF i lä net här idäg en mycket utsätt ekonomisk situätion. Behovsänälysen visär sä ledes ätt det hä r en äv de viktigäste prioriteringärnä fo r ätt o kä äntälet ASF och äntälet änstä lldä och sysselsättä i ASF i Dälärnä. Aktiviteter: Genomfo rä kompetensutveckling, ex lednings- och orgänisätionsutveckling m.m. Stä rkä ASF genom ätt tä in styrelseledämo ter frä n o vrigt nä ringsliv i sämverkän med releväntä äkto rer Inventerä och se o ver mo jligheternä till sämärbete med befintligä mentors-/styrelsebänker. Utvecklä ett ASF-koncept inom rämen fo r fo retägens CSR-ärbete. Skäpä ett regionält leveränto rsnä tverk/ sämverkänsforum fo r o käd tillit och sämärbetsmo jligheter bländ medverkände ASF. Utvecklä ett bemänningskoncept Individuell utveckling och kärriä rplänering pä individnivä Sämärbetspärtners fo r genomfo rände: Drivände sämärbetspärtners ä r Sämärkänd2015, Kompetensbyrä n ek. fo rening och Coompänion Dälärnä (som tillsämmäns representerär drygt 100 äkto rer i lä net inom privät och offentlig sektor) plus ätt ändrä releväntä sämhä llsäkto rer go rs deläktigä och engägeräs. Prioritering nr 3: Prioriterät omrä de: Prioriteringens nämn: Syfte: Kärtlä ggning och synliggo rände äv ärbetsintegrerände sociälä fo retäg. Ö kä äntälet ASF i Dälärnä Fo r ätt grupper som stä r lä ngt frä n ärbetsmärknäden skä integreräs i ärbete och sysselsä ttning och dä rmed minskä utänfo rskäpet i lä net. Att medvetändgo rä och synliggo rä ASF:s potentiäl i ätt mo tä främtidens utmäningär sämt utvecklä och drivä främ sociälä innovätioner. Mä l 2018: Fem nyä ASF i lä net väräv minst ett här ett tydligt mä l fo r o käd integrätion Ö kät äntäl änstä lldä med 20 % (22 personer) och o kät äntäl sysselsättä med 20 % (26 personer) hos befintligä och nyä ASF. Sida 19(21) Tillväxtverket

27 Att i befintligä och nyä ASF bibehä llä en jä mn ko nsfo rdelning och o kä äntälet i gruppen nyänlä ndä/ utrikes fo ddä. Motivering: Behovsänälysen visär ätt ASF kän hä en stor roll i ätt mo tä främtidens utmäningär sämt utvecklä och drivä främ sociälä innovätioner. Det hä r ä r en äv de viktigäste prioriteringärnä fo r ätt o kä integrätion och minskä utänfo rskäpet i helä lä net. Aktiviteter: Informätion och kunskäp till befintligä och nyä ASF om integrätion och nyttän med o käd mä ngfäld och jä mn ko nsfo rdelning. Informätion och utbildning till nyänlä ndä om ASF t.ex. i SFI och i integrätionsprojekt Effekten äv äktiviteternä i prioritering 1 och 2 leder ä ven till o kät äntäl ASF. Sämärbetspärtners fo r genomfo rände: Drivände sämärbetspärtners ä r Sämärkänd2015, Kompetensbyrä n ek. fo rening och Coompänion Dälärnä (som tillsämmäns representerär drygt 100 äkto rer i lä net inom privät och offentlig sektor) plus ätt ändrä releväntä sämhä llsäkto rer go rs deläktigä och engägeräs. Genomförandekapacitet Hä r skä ni beskrivä er genomfo rändekäpäcitet och orgänisätoriskä fo rutsä ttningär ätt drivä ett lä ngsiktigt och hä llbärt utvecklingsärbete fo r ätt nä hä llbärä ärbetsintegrerände sociälä fo retäg som skäpär ärbete och sysselsä ttning. Ni kän till exempel beskrivä: hur ä gärskäpet frä n ledningen ser ut och pä vilket sä tt det ä r äktivt hur ni ävser ätt implementerä resultäten i ordinärie verksämhet hur de ärbetsintegrerände sociälä fo retägen kommer ätt involveräs i ärbetet hur ändrä äkto rer kommer ätt involveräs i ärbetet hur ni kommer ätt sämverkä med ändrä pä gä ende insätser i regionen och nätionellt om ni kommer ätt ävsä ttä egen finänsiering vem som kommer efterfrä gä resultäten och hur de skä spridäs Ömfättningen bo r värä cä 1 sidä. Region Dälärnä här det regionälä utvecklingsänsväret i Dälärnä. Fo r oss ä r ätt tä ä gärskäp ätt integrerä ASF i vä rt regionälä tillvä xtärbete och genomfo rä äktiviteternä i dennä händlingsplän. Det kommer vi nu ätt go rä och i och med dettä skä vi definierä hur ASF ä r en del äv det regionälä tillvä xtärbetet, väd vi vill uppnä med ASF som instrument och vilkä utmäningär som vi skä ärbetä med/ utvecklä, t.ex. äffä rsmä ssigheten som en äv prioriteringärnä, ätt utvecklä en regionäl sto dstruktur som en ännän o.s.v. Vi ävser ätt integrerä ASF inom vä rä strätegiomrä den Entrepreno rskäp och fo retägände med en koppling till Kompetensfo rso rjning och ärbetsmärknäd. I vä rt utä triktäde ärbete gentemot vä rä intressenter kommer vi ätt informerä om nyttän och effekternä med ASF som en del äv regionälä utvecklingsärbetet. Tillsämmäns med vä rä sämärbetspärtners (se nedän) kommer vi ätt inkluderä lä nets Sida 20(21) Tillväxtverket

28 ASF i medskäpände processer under vä rt utvecklingsärbete. Av erfärenhet ser vi ätt det ä r äv stor vikt ätt utvecklingsärbetet kän bedrivs händgripligt och nä rä lä nets ASF och de existerände nä tverk som finns i sämverkän med releväntä sämhä llsäkto rer. Drivände sämärbetspärtners kommer ätt värä Sämärkänd2015, Kompetensbyrä n ek. fo rening och Coompänion Dälärnä (som tillsämmäns representerär drygt 100 äkto rer i lä net inom privät och offentlig sektor) plus ätt ändrä releväntä sämhä llsäkto rer, t.ex. Arbetsfo rmedling, Fo rsä kringskässän, Finsäm och Fo retägärnä m.fl. go rs deläktigä och engägeräs. Vi kommer ä ven ätt inhä mtä kunskäp och erfärenheter frä n Fo retägsinkubätorn, Almi Fo retägspärtner och Nyfo retägärcentrum fo r ätt änvä ndä befintligt fungerände modeller. Arbetet med ätt utvecklä ASF här en stärk koppling till det regionälä projektet Jä mstä lld regionäl tillvä xt och Vä gen in som bä dä här som syfte ätt inkluderä ällä i helä lä net till sysselsä ttning och fo retägände oävsett bäkgrund och funktionsfo rmä gä. I utvecklingsärbetet kommer Region Dälärnä ätt ävsä ttä resurser som sedän ocksä kän vä xläs upp med stätligä utvecklingsmedel. Resultätet kommer ätt redovisäs pä sämmä sä tt som ännän verksämhet: till Region Dälärnäs ärbetsutskott och direktionen, till vä rä olikä bränschrä d, till lä nets fo retägsfrä mjände äkto rer sämt till Dälärnäs olikä nä ringslivsnä tverk, t.ex. Dälärnä Business och Beyond Skiing (ett nä tverk som stärtäde info r skid-vm 2015). Sida 21(21) Tillväxtverket

29 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Dan Gustafsson Datum Diarienummer RD 2016/175 Direktionen Regional handlingsplan för kompetensförsörjning Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta anta den regionala handlingsplanen för kompetensförsörjning Sammanfattning av ärendet Inom ramen för regeringsuppdraget att etablera regionala Kompetensplattformar har Avdelningen för Kompetensförsörjning och Arbetsmarknad på Region Dalarna tagit fram en handlingsplan för arbetet med Dalarnas kompetensförsörjning på kort och lång sikt. En viktig del i arbetet med en regional handlingsplan för kompetensförsörjning är att kontinuerligt ta fram kunskapsunderlag. Ett av dessa kunskapsunderlag är Dalabarometern som syftar till att ge en övergripande bild av kompetensförsörjning inom fyra utvalda branschområden. Dalabarometern 2016 har nu färdigställts och utvalda resultat kommer att redovisas i samband med föredragningen av den Regionala handlingsplanen. Beslutsunderlag Sammanfattning av handlingsplan för regional kompetensförsörjning. Ärendet 2010 kom en lag om regionalt utvecklingsansvar (2010:630) som bl.a innebar att Region Dalarna skulle etablera en regional kompetensplattform. Inom ramen för regeringsuppdraget har Region Dalarna tagit fram en struktur för det fortsatta arbetet med den regionala kompetensförsörjningen och den vill avdelningen för Kompetensförsörjning och Arbetsmarknad få antagen av direktionen. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen i Dalarna

30 Regional Handlingsplan för kompetensförsörjning Dalarna Bakgrund Region Dalarnas handlingsplan ska fungera som stöd för utvecklingsarbetet inom kompetensförsörjningsområdet Den regionala handlingsplanen bygger på ett antal styrdokument: Europa 2020-strategin Nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Regeringsuppdrag för etablering och utveckling av regionala kompetensplattformar Dalarna 2020 (RUS Regional handlingsplan för socialfonden Handlingsplan för jämställd regional tillväxt Dalarna, Sveriges bästa ungdomsregion Region Dalarnas verksamhetsplan Utmaningar Demografiska förutsättningar Könssegregerad arbetsmarknad De som står utanför arbetsmarknaden Låg utbildningsnivå Genomströmningen på Dalarnas utbildningar Samverkan mellan skola och arbetsliv Arbetsgivares, branschföreträdares, kommunernas egna strategier och strukturer för kompetensförsörjning Matchning mellan utbildning och arbetsmarknad Innehåll i Handlingsplanen 1. Kunskapsunderlag 2. Prioriterade områden 3. Delmål 4. Effektmål 5. Resultat 1. Kunskapsunderlag Utveckla och förvalta ett kunskapsunderlag för bedömning av kompetensförsörjningsbehovet i länet. Basmaterialet kommer att revideras kontinuerligt utifrån behov. 2. Prioriterade områden. Bygger på nämnda styrdokument, prioriteringar i Dalarna 2020 samt hittills framtagna kunskapsunderlag 3. Delmål Implementering och Kommunicering av kunskapsunderlag och matchningssammanfattning 4. Effektmål Utvecklad samverkan och samhandling med och mellan länets aktörer Region Dalarnas samverkanspartners använder kunskapsunderlagen för planering och prioriteringar 5. Resultat Region Dalarnas samverkanspartners har tillgång till kvalitetssäkrat kunskapsunderlag samt en utvecklad bild av Dalarnas utbildningar, arbetsmarknad och dess utmaningar Förbättrad matchning på arbetsmarknaden Måluppfyllelse enligt Dalarna 2020 (RUS) Ökad tillväxt

31 KOMPETENSFÖRSÖRJNING & ARBETSMARKNAD DALASTRATEGIN 2020, VÄGVAL 1: Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Conny Danielsson Dan Gustafsson

32 HANDLINGSPLAN FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2017 Arbetsmarknad Län Kommun Bransch Demografi Kommun Utbildning Bransch Kvalitet Mångfalds- och Jämställdhetsperspektiv Utbildning, Validering, Kompetensutveckling Utbud Val Regionalt Kunskapsmaterial och Matchningssammanfattning Kommunikation av det Regionala kunskapsmaterialet och matchningssammanfattningen med utvalda aktörer Regionalt perspektiv Regionalt ledarskap Regional samverkan Regional påverkan Regional effekt Regionala utvecklingsmedel

33 Interna samverkansaktörer Region Dalarnas politiska råd för Kompetensförsörjning & Arbetsmarknad Region Dalarnas övriga tjänstemannaavdelningar och övriga politiska råd Region Dalarnas politiska direktion SKL Reglab Skolverket Tillväxtverket Arbetsförmedlingen Folkbildningen i Dalarna Yrkeshögskolan i Dalarna Gymnasieskolan i Dalarna Grundskolan i Dalarna Högskolan Dalarna Kommunernas bildningsenheter Kommunernas näringslivsenheter Kommunernas HR nätverk Falun Borlänge regionen Externa samverkansaktörer Näringslivet Falun-Borlänge Svenskt Näringsliv Företagarna i Dalarna Branschorganisationer Branschcollege Vård- och Omsorgscollege Teknikcollege Dalarna Byggcollege Dalarna Besöksnäringscollege PUD Ljungbergsfonden Framtidsmuseet Dala Vux Dala Valideringscentrum Dalarnas Lärlingsråd UF Gysam

34

35 DalaBarometern 2016 Region Dalarna Falun

36 Förord Arbetsgivare i Dalarna upplever svårigheter att rekrytera individer med rätt kompetens och svårigheterna ökar. Utvecklingen är oroande eftersom tillgången på rätt kompetens är en helt avgörande faktor för företags och organisationers utveckling. Länets utmaningar när det gäller kompetensförsörjning är flera, brist på nyckelkompetenser, låg utbildningsnivå, minskande intresse för yrkesutbildning, begränsad inflyttning och stora pensionsavgångar. Därför är matchningen mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden i Dalarna av stor betydelse, både på kort och på lång sikt. DalaBarometern är en undersökning som syftar till att erbjuda mät- och analyserbara data och ge en övergripande regional bild av elevers, studenters och arbetsgivares attityder till dagens och morgondagens utbildning och arbetsmarknad. Med DalaBarometern som ett samlat regionalt kunskapsunderlag kan arbetsgivare, branschorganisationer, beslutsfattare och utbildare föra en effektivare dialog kring utbildningsplanering och skola- arbetslivsfrågor. Falun Leif Nilsson Ordförande Region Dalarna Sofia Jarl 1:e vice ordförande Region Dalarna DalaBarometern

37 Innehållsförteckning Förord...1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...2 Drivkrafter, karriärmål och attityder till olika branscher...3 Vart kommer Dalarnas ungdom arbeta i framtiden och hur ser Framtidstron ut?...4 Omdömen om länets utbildningar...4 Framtida rekrytering...5 Fakta om undersökningen...6 Urval...6 Genomförande...7 Svarsfrekvens...7 Avgränsningar...8 Del 1: Drivkrafter, karriärmål och attityder till olika branscher Karriärmål och attityd till olika branscher hos länets niondeklassare Drivkrafter och karriärmål hos länets gymnasieelever Attityd till olika branscher för Högskoleförberedande program Önskvärda yrkesroller för Yrkesprogram Drivkrafter, karriärmål och yrkesområden hos Högskolan Dalarnas studenter Del 2: Vart kommer Dalarnas ungdom arbeta i framtiden? Niondeklassare Gymnasieelever och högskolestudenter Framtidstro Del 3: Omdömen om länets utbildningar Gymnasieskolan Elevernas nöjdhet Företag/organisationers nöjdhet med gymnasieutbildning Högskolans utbildningar Studenternas nöjdhet Företag/organisationers nöjdhet med Högskolan Dalarnas utbildningar Länets utbildningar jämfört med landet i övrigt Del 4: Framtida rekrytering Rekrytering av nyutexaminerade medarbetare Rekrytering av nya erfarna medarbetare DalaBarometern

38 Sammanfattning Drivkrafter, karriärmål och attityder till olika branscher Grundskolan För niondeklassarna är En bra balans mellan arbete och fritid och En hög lön viktigt när de ska välja framtida jobb. Lönens betydelse har dock sjunkit sedan motsvarande undersökning 2013.De branscher/yrken som niondeklassare allra helst ville jobba med i framtiden visar att många tänker sig studera på högskolenivå. De mest intressanta branscherna/yrkena i 2016 års undersökning var: 1. Ekonomi och samhälle som kräver högskoleutbildning 29% (jmf 2013: 18%) 2. Teknik som kräver högskoleutbildning 24% (jmf 2013: 20%) 3. Bygg och anläggning 18% (jmf %) Niondeklassarna fick också bedöma hur roligt de tror det är att arbeta i några utvalda branscher. Andelen elever som trodde att det är ganska roligt eller jätteroligt att jobba i de utvalda branscherna: 1. Besöksnäring 58% 2. Bygg- och anläggningsbranschen 41% 3. Data och IT 40% 4. Vård och omsorg 32% 5. Tillverkningsindustrin 19% Gymnasieskolan De viktigaste drivkrafterna vid val av gymnasieutbildning var Intresse och Personlig utveckling. Variationen mellan olika gymnasieprogram var stor, där elever inom Vård- och omsorg samt Besöksnäring hade arbeta med människor som en av de stora drivkrafterna. För elever inom Teknik och Bygg och Anläggning var istället Ekonomi en betydligt större drivkraft. De viktigaste karriärmålen var att Bygga upp en god privatekonomi och att Skapa jämvikt mellan privatliv och karriär. Resultaten från den förstnämnda överensstämmer relativt väl med drivkrafterna, då den var något mindre viktig för eleverna inom Vård och omsorg samt Besöksnäring än för övriga. Högskolan De viktigaste drivkrafterna för val av utbildning var, liknande gymnasieelever, Intresse, följt av Personlig utveckling. En av skillnaderna som kan noteras i jämförelse med gymnasieelever var att Ekonomi var mindre viktigt för högskolestudenter. Som jämförelse mellan de olika högskoleprogrammen/inriktningarna kan det bl.a. noteras att studenter inom Bygg och Anläggning och Teknik drivs i högre grad av Ekonomi än studenter inom Vård och Omsorg. För dessa var de viktigaste drivkrafterna att få arbeta med Människor och Samhällsnytta. Viktigaste karriärmålen för högskolestudenter var, liknande som för gymnasieelever, Bygga upp en god privatekonomi och Skapa jämvikt mellan privatliv och karriär. Förstnämnda var dock mindre viktigt än för gymnasieeleverna. För jämförelse mellan de olika högskoleprogrammen/branscherna kan det bl.a. noteras att Bidra till samhällsutvecklingen var ett viktigt karriärmål inom vissa program inom alla branscher, men studenter som vidareutbildar sig från sjuksköterska hade dock inte detta som karriärmål i någon större utsträckning, inte heller utbildningar inom Teknik-Data/IT. DalaBarometern

39 Vart kommer Dalarnas ungdom arbeta i framtiden och hur ser framtidstron ut? Bland niondeklassarna trodde 44% att de jobbar i Dalarna direkt efter avslutad utbildning, motsvarande siffra för gymnasieelever var 57% och för högskolestudenter 58%. Gymnasieeleverna och högskolestudenterna fick också frågan var de tror att de arbetar tre år efter avslutad utbildning, då trodde endast 30% av gymnasieeleverna att de jobbar i Dalarna. Motsvarande resultat för högskolestudenterna var 50%. Gällande framtidstro och arbete fokuserar DalaBarometern på om elever/studenter känner sig redo att möta arbetsgivarnas förväntningar, samt hur de bedömer sannolikheten att de får jobb inom det yrke de utbildar sig till (inom sex månader efter avslutad utbildning). Gymnasieeleverna från Yrkesprogrammen kände sig mer redo än högskolestudenterna, 69% kontra 51% svarade att de känner sig Till stor del eller Helt redo att möta arbetsgivarnas förväntningar och krav. Eleverna/studenterna bedömde i stor utsträckning att de kommer få jobb inom det yrke de utbildar sig, 78% av gymnasieeleverna och hela 86% av högskolestudenterna svarade att det är Ganska sannolikt eller Mycket sannolikt att de har jobb inom sex månader efter avslutad utbildning. Omdömen om länets utbildningar Gymnasieskolan Eleverna fick besvara några nyckelfrågor kring nöjdhet med sin gymnasieutbildning. Generellt var eleverna nöjda med skolans status och rykte. För Yrkesprogrammen var eleverna oftast mer nöjda med Yrkesrelaterade delarna av utbildningarna än med motsvarande del för de Övriga/gymnasiegemensamma delarna. Totalt sett var eleverna på de Högskoleförberedande programmen mest nöjda. Av Yrkesprogrammen var eleverna på Restaurang- och Livsmedelsprogrammet och Bygg- och Anläggningsprogrammet mest nöjda. Elevernas benägenhet att rekommendera sin utbildning utifrån måttet NPS följde ovanstående kring nöjdhet relativt väl, med eleverna på de Högskoleförberedande programmen som mest benägna att rekommendera sin utbildning. Eleverna på Hotelloch Turismprogrammet stack ut i negativ bemärkelse med ett minusresultat för NPS, vilket på sikt kan innebära problem att rekrytera nya elever om rekommendationsbenägenheten inte förbättras. Högskolan Studenterna fick besvara några nyckelfrågor gällande nöjdhet med sin utbildning, liknande gymnasieeleverna. Mest nöjda var studenterna inom Bygg och Anläggning. Överlag var studenterna missnöjda med Samverkan och kontakt med lokala/regionala företag under studietiden. Benägenheten att rekommendera sin utbildning utifrån måttet NPS följde omdömena kring nöjdhet relativt väl, med studenterna inom specialistsjuksköterskeutbildningar, följt av studenter inom Bygg och Anläggning som mest benägna att rekommendera sin utbildning. Tyvärr hade många program/inriktningar negativt NPS, vilket på lång sikt kan innebära problem att rekrytera nya studenter om rekommendationsbenägenheten inte förbättras. Dessa var utbildningar inom Teknik, Utveckling av etjänster, Sjuksköterskeprogrammet och Socionomprogrammet. DalaBarometern

40 Företag och organisationer Företag och organisationer fick besvara hur nöjda de var med gymnasie- och högskoleutbildning i länet. Överlag var andelen positiva låg för gymnasieutbildningen, främst kring: Utbildningarna är ANPASSADE efter mitt företags/organisations behov Färdiga elevers (dvs. nyutexaminerade elevers) KOMPETENS OCH YRKESFÄRDIGHET motsvarar mina förväntningar Skolorna driver en AKTIV SAMVERKAN med företag/organisationer i Dalarna Glädjande är dock att de personer som är Handledare generellt var mer nöjda och det är rimligt att anta att dessa har större kännedom om eleverna än övriga. Högskoleutbildningen verkade anses viktigast för företag/organisationer inom Vård och Omsorg, följt av Bygg och Anläggning, likaså var det dessa som såg störst värde i att vara delaktiga i utbildningen på olika sätt. Andelen positiva angående utexaminerade studenters kompetens och yrkesfärdighet var jämnt mellan de olika branscherna, och överlag ansågs högskolestudenterna motsvara förväntningarna i större utsträckning än gymnasieeleverna. Framtida rekrytering Företag och organisationer fick även besvara hur lätt eller svårt det är för dem att hitta nya medarbetare, boende i Dalarna. Den totala upplevelsen var att det är svårt, oavsett om det gäller erfarna eller nyutexaminerade medarbetare. Överlag är det svårare att hitta nya medarbetare med högskoleutbildning än med gymnasieutbildning. DalaBarometern

41 Fakta om undersökningen Urval DalaBarometern riktar sig till niondeklassare, gymnasieelever, högskolestudenter och företag/organisationer i Dalarna. För niondeklassare gjordes ett så kallat klusterurval, detta för att alla kommuner i Dalarna skulle bli representerade i undersökningen. För övriga målgrupper valdes svarspersonerna ut genom vilken bransch de utbildade sig till, eller arbetade inom. De utvalda branscherna var Besöksnäring, Bygg- och anläggning, Teknik, samt Vård och omsorg. För gymnasiet valdes utifrån detta eleverna på följande program ut: Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) Hotell och turismprogrammet (HT) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Teknikprogrammet (TE) Industritekniska programmet (IN) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) De två bokstäverna inom parantes avser programförkortningar vilket används senare i rapporten. 1 För de två Högskoleförberedande programmen, Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet, gjordes ett urval liknande för niondeklassare, eftersom det finns väldigt många elever i Dalarna på dessa program. För övriga, alltså Yrkesprogrammen, gjordes inget urval utan samtliga fick besvara enkäten. För Högskolan Dalarna valdes studenter ut från följande program: International Tourism Management Byggarbetsledarprogrammet Byggingenjör Energiteknik Högskoleingenjörsprogram Energiteknikerprogrammet Högskoleingenjörsprogram i Maskinteknik - Industriell utveckling och ledarskap Tekniskt basår/termin Utveckling av etjänster Systemvetenskapliga programmet Sjuksköterskeprogrammet Barnmorskeprogrammet Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård Specialistjuksköterskeprogram till distriktssköterska Socionomprogrammet För högskolestudenter gjordes inget urval, utan samtliga studenter fick möjlighet att besvara enkäten. För företag/organisationer gjordes ett urval utifrån de utvalda branscherna. Region Dalarna i samarbete med utvalda branschorganisationer valde ut vilka företag/organisationer som skulle få besvara enkäten. 1 Förkortningarna används bl.a. av DalaBarometern

42 Genomförande Beroende på målgrupp användes olika datainsamlingsmetoder. För niondeklassare och gymnasieelever genomfördes undersökningen via pappersenkäter i klassrummen, så elever som inte närvarade vid undersökningstillfället fick inte möjligheten att besvara DalaBarometern. För högskolestudenter skickades undersökningen ut via e-post (med länk till personlig webbenkät). Dessa kunde alltså själva fylla i enkäten när det passade dem, men gjorde det inte när de var samlade vid föreläsning eller liknande. För företag/organisationer skickades också undersökningen ut via e-post. En skillnad gentemot högskolestudenterna var att dessa fick en länk till en generell webbenkät, inte en personlig webbenkät. Anledningen till skillnaden var p.g.a. att personen som fick företagsenkäten skulle ha möjligheten att kunna skicka vidare enkätlänken till ytterligare personer inom dennes företag/organisation. Svarsfrekvens Totalt erbjöds elever och studenter i Dalarna att besvara enkäten under våren svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 63%. Svarsfrekvensen var mycket bra för niondeklassare (84%) och gymnasieelever (79%), men betydligt sämre för högskolestudenter (28%). En av orsakerna till den stora skillnaden var användandet av olika datainsamlingsmetoder, grundskole- och gymnasieeleverna fyllde i enkäten när de var samlade i klassrummet, högskolestudenterna fick sin enkät skickad till sig via e-post. Företagsenkäten besvarades genom att en generell webblänk skickades ut till berörda företag/organisationer, sedan kunde kontaktpersonen sprida länken inom sin organisation. Fördelen med detta var att enkäten på ett enkelt sätt kunde spridas, nackdelen att vi inte kan räkna ut någon svarsfrekvens för denna målgrupp. Totalt besvarade 103 personer företagsenkäten. DalaBarometern

43 Avgränsningar Avgränsningar i resultatsammanställning Niondeklassare: För målgruppen genomfördes DalaBarometern även år 2013 och års resultat jämförs främst med 2013 års resultat i denna rapport. I vissa fall jämförs resultaten mellan 2016, 2013 och 2011 års undersökningar. Övriga målgrupper: Eftersom målgruppen har förändrats kommer inte 2016 års resultat att jämföras med tidigare års resultat. I denna rapport redovisas inte resultaten nedbrutet för enskilda skolor, utan sammanslaget för större grupper t.ex. totalt per program. För högskoleprogram, där svarsfrekvensen är relativt låg, måste resultaten tolkas med viss försiktighet, och i vissa fall visas inte resultat på programnivå, istället har program inom samma område/bransch slagits samman för att kunna analysera större grupper. Generellt bör en grupp bestå av minst 30 personers svar för att resultaten ska anses vara generaliserbara. I vissa fall har resultaten ändå brutits ned i mindre grupper, både för högskolestudenter och för företag/organisationer. I dessa fall bör resultaten tolkas med försiktighet och främst ses som en indikation. DalaBarometern

44 Högskolestudenter: Sammanslagning av program med fåtal svarande På grund av den låga svarsfrekvensen för programmen på högskolan redovisas dessa annorlunda i jämförelse med eleverna från grundskola och gymnasiet. För vissa program är det få studenter som besvarat enkäten, dessa har då aggregerats ihop med andra program med liknande inriktning eller bransch. Inom Besöksnäring finns endast ett relevant program, International Tourism Management. Endast två studenter från det programmet har besvarat enkäten. Eftersom det saknas relevanta program att aggregera med och att det inte går att dra några slutsatser från endast två studenters svar kommer dessa inte redovisas. I de fall olika program har aggregerats kan det vara av betydelse att veta hur många studenter det finns inom respektive program, eftersom det kan finnas naturliga skillnader mellan dessa studenter. Nedanstående tabell visar antalet studenter som besvarade enkäten för de program där resultaten inte visas för det enskilda programmet: Tabell 1. Antalet svarande högskolestudenter för program med fåtal svar. DalaBarometern

45 DEL 1: Drivkrafter, karriärmål och attityder till olika branscher DalaBarometern

46 Karriärmål och attityd till olika branscher hos länets niondeklassare Karriärmål Liknande 2013 var En bra balans mellan arbete och fritid och En hög lön viktigast bland niondeklassarna då de ska välja jobb i framtiden. En skillnad från 2013 var dock att hög lön inte anses vara viktigast av lika många, ungefär 2 av 3 niondeklassare tyckte det var en av de viktigaste faktorerna 2016 (jmf 2013: 76%). Andelen som angav Jobba fritt och självständigt har också minskat, 1 av 4 tyckte att det var ett av de viktigaste karriärmålen 2016 (jmf 2013: 32%). Ökat har bl.a. Jobba med saker som utvecklar vårt samhälle, 24% 2016 (jmf 2013: 19%). De som valde Annat hade möjlighet att beskriva vad som var viktigast för dem. Många av eleverna som valde detta kommenterade att ha kul på jobbet är en av de viktigaste faktorerna när de ska välja jobb i framtiden. Diagram 1. Karriärmål för niondeklassare I stort sett följs resultaten för killar och tjejer väl åt. Några skillnader kan dock ses: Faktorn En hög lön var viktig för tjejer men anges inte i samma höga utsträckning som hos killarna (jmf tjej 61%, kille 71%). Faktorn Resa och arbeta utomlands tyckte tjejerna var viktigare än killarna (jmf tjej 33%, kille 24%). Tjejerna angav i större utsträckning Jobba med saker som utvecklar vårt samhälle som viktigt (jmf tjej 27%, kille 20%). Faktorn Jobba fritt och självständigt tyckte killar var viktigare än tjejer (jmf kille 29%, tjej 21%) Killarna angav i större utsträckning Jobba praktiskt "med händerna" som viktigt (jmf kille 31% tjej 25%) DalaBarometern

47 Resultaten för elever med utländsk härkomst (definition: båda föräldrarna är födda utomlands) hade likheter med elever med svensk härkomst, men också några större skillnader. De med utländsk härkomst angav i mycket större utsträckning Jobba fritt och självständigt som en av de viktigaste faktorerna, 42% (jmf svensk härkomst: 22%). Även Jobba med saker som utvecklar vårt samhälle, Starta eget företag och Få möjlighet att prova på olika typer av jobb inom det företag/organisation där du är anställd ansåg de var viktigare. Å andra sidan tyckte de med utländsk härkomst att det var betydligt mindre viktigt att få: Jobba kreativt (problemlösning, nytänkande etc.) 8% (jmf svensk härkomst 22%) Jobba praktiskt "med händerna" 8% (jmf svensk härkomst 31%) DalaBarometern ger inga svar på vad skillnaderna beror på. Branschers och yrkens status varierar mellan olika länder och faktorer som arbetsmiljö och lön i andra länder kan spela in. Diagram 2. Karriärmål för niondeklassare, nedbrutet på härkomst Resultatet för elever bosatta i Falun-Borlänge respektive övriga kommuner följs väl åt. Den faktor som främst var viktigare för niondeklassare i Falun-Borlänge var Jobba med saker som utvecklar vårt samhälle, 29% (jmf övriga kommuner 21%). Den faktor som främst var viktigare i övriga kommuner var En bra balans mellan arbete och fritid, 69% (jmf Falun-Borlänge: 60%). DalaBarometern

48 Utbildningslängd Andelen niondeklassare som tror att de kommer att fortsätta sin studieväg till högskola var 62%, vilket var väldigt likt 2013 års resultat (jmf 2013: 63%). Den förändring som skett består främst i att fler är intresserade av längre högskoleutbildningar än kortare högskoleutbildningar. Trenden var liknande för både killar och tjejer, även om fler tjejer (75%) trodde att de kommer studera på högskola än killar (52%) i 2016 års undersökning. Gällande andelen elever som tänker avsluta sina studier med en yrkesförberedande utbildning var resultaten snarlika med 2013 års resultat, både på total och nedbrutet på kön (killar 2016: 37%, jmf 2013: 38%) (tjejer 2016: 20%, jmf 2013: 23%). Diagram 3. Hur långt niondeklassare uppskattar att de kommer utbilda sig Liksom tidigare undersökningar kunde det konstateras att elever med utländsk härkomst tänker sig anta en längre högskoleutbildning i högre utsträckning än de med svensk härkomst. Andelen elever med utländsk härkomst som har ambitionen att studera på en längre högskoleutbildning var 56% (jmf 2013: 50%), motsvarande siffra för elever med svensk härkomst var 28% (jmf 2013: 24%). En naturlig följd av detta var att de med utländsk härkomst var mindre intresserade av Yrkesförberedande gymnasium (17%) än de med svensk härkomst (31%). En trolig orsak till detta är, som framgick i föregående fråga, att färre med utländsk härkomst vill arbeta praktiskt med händerna. Det ska dock poängteras att för niondeklassarna med utländsk härkomst har andelen som tänker sig Yrkesförberedande gymnasium ökat till 17% från 6% 2013, en ganska stor ökning med andra ord. Glädjande är också att för de med utländsk härkomst minskar stadigt de som tänker avsluta sina studier direkt efter att de har avslutat grundskolan (2016: 2%, jmf 2013: 6%, 2011: 9%). Undersökningen visar att elever från Falun-Borlänge var mer intresserade av högskolestudier (71%) än eleverna i övriga dalakommuner (58%). Eleverna i övriga kommuner var istället mer intresserade av Yrkesförberedande gymnasium (31%) än eleverna i Falun-Borlänge (24%). DalaBarometern

49 Attityd till olika branscher Vad vill Dalarnas niondeklassare jobba med i framtiden? I topp hamnar branscher/yrken inom: 1. Ekonomi och samhälle som kräver högskoleutbildning 29% (jmf 2013: 18%) 2. Teknik som kräver högskoleutbildning 24% (jmf 2013: 20%) 3. Bygg och anläggning 18% (jmf 2013: 18%) I jämförelse med 2013 års mätning var resultaten för de flesta branscher/yrken relativt lika. Förutom redan nämnda Ekonomi och samhälle som kräver högskoleutbildning kan de största förändringarna ses för: Barn och fritid, 12% (jmf: 2013:18%) Hantverk, 5% (jmf: 2013: 11%) Kultur, media och design, 12% (jmf: 2013: 18%) Samtliga av dessa har alltså minskat, medan Ekonomi och samhälle som kräver högskoleutbildning har ökat desto mer. Vissa områden utmärker sig på så sätt att eleverna kan tänka sig att arbeta inom branschen/yrket, men relativt få vill allra helst arbeta med detsamma. Några av dessa är Barn och fritid, Hotell, restaurang och turism samt Handel och service. Dessa branscher/yrken blir ofta ungdomarnas första kontakt med arbetsmarknaden, men många kan sedan tänka sig att gå vidare, t.ex. med studier eller till en annan bransch. Diagram 4. Vad niondeklassare ALLRA HELST VILL (röd stapel) och vad de KAN TÄNKA SIG (grön stapel) arbeta med i framtiden. Sorterat efter mest önskvärda branscher/yrken DalaBarometern

50 De största skillnaderna mellan killar och tjejer gällande vad de allra helst vill arbeta med i framtiden sågs för: Bygg och anläggning (jmf kille: 27%, tjej 7%) El och energi (jmf kille 16%, tjej 1%) Teknik som kräver högskoleutbildning (jmf kille 35%, tjej 12%) Försvaret/militärt arbete som kräver utbildning inom speciellt område (jmf kille 18%, tjej 6%) Vård och omsorg som kräver högskoleutbildning (jmf kille 3%, tjej 23%) Ekonomi och samhälle som kräver högskoleutbildning (jmf kille24%, tjej 34%) För eleverna med utländsk härkomst var det vid 2011 och 2013 års undersökningar en större andel än de med svensk härkomst som allra helst ville arbeta med Teknik som kräver högskoleutbildning. Så var inte fallet i 2016 års undersökning, 23% av de med utländsk härkomst ville detta (jmf svensk härkomst: 24%). De största skillnaderna kunde istället ses för: Vård och omsorg som kräver högskoleutbildning (jmf utländsk härkomst 27%, svensk härkomst 11%). Naturvetenskap som kräver högskoleutbildning (jmf utländsk härkomst 27%, svensk härkomst 12%). Inställningen till att arbeta inom olika branscher var varierande. Mest positiva var niondeklassarna till Besöksnäringen, där hela 58% trodde att det är ganska roligt eller jätteroligt att jobba inom den sektorn. Minst positiva var eleverna till Tillverkningsindustrin, endast 19% trodde att det är ganska- eller jätteroligt. Notera att Teknik som bransch i denna frågeställning delades upp på Tillverkningsindustri och Data/IT. Diagram 5. Attityd till att arbeta inom olika branscher för niondeklassare Skillnaderna mellan könen var stora. Killarna var mer positiva till Bygg och anläggning, Tillverkningsindustrin samt Data och IT, medan tjejerna var mer positiva till Besöksnäring samt Vård och omsorg. Skillnaderna är logiska med tanke på resultaten för vad de allra helst ville arbeta med. DalaBarometern

51 Diagram 6. Attityd till att arbeta inom olika branscher för niondeklassare nedbrutet på kön. Även för härkomst fanns skillnader, om än inte lika stora som för kön. Störst skillnad fanns för Vård och omsorg, där niondeklassare med utländsk härkomst var betydligt mer positiva, 55% (jmf svensk härkomst: 28%). Eleverna med utländsk härkomst var bl.a. mindre positiva till Bygg och anläggningsbranschen samt Tillverkningsindustrin, vilket kanske inte är så förvånande med tanke på, som framgick under Karriärmål, att de med utländsk härkomst var mindre intresserade av att Jobba praktiskt "med händerna". Diagram 7. Attityd till att arbeta inom olika branscher för niondeklassare nedbrutet på härkomst 16 DalaBarometern 2016

52 Resultatet för elever bosatta i Falun-Borlänge respektive övriga kommuner i Dalarna var snarlika förutom för Bygg och anläggningsbranschen samt Tillverkningsindustrin, där viss skillnad fanns: Bygg och anläggningsbranschen, Falun-Borlänge 37% positiva, övriga kommuner 43% Tillverkningsindustrin, Falun-Borlänge 15% positiva, övriga kommuner 22% Att tillverkningsindustrin upplevs mindre rolig att arbeta med i Falun-Borlänge är intressant med tanke på industrins betydelse i Borlänge. I Borlänge är faktiskt niondeklassarna mindre positiva än de i Falun (jmf Borlänge: 13%, Falun: 17%). Drivkrafter och karriärmål hos länets gymnasieelever Drivkrafter Vilka drivkrafter ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram? När man väljer gymnasieutbildning är det framförallt Intresse som samtliga gymnasieprogram som ingår i undersökningen hade gemensamt som en av de viktigaste drivkrafterna. Även Personlig utveckling var en drivkraft för elever inom samtliga program, om än inte i lika hög utsträckning som Intresse. Några av skillnaderna som kan uppmärksammas är: Elever på BA, NA, TE och IN drivs i högre grad av Ekonomi än elever på RL, HT och VO RL, HT och VO-elever drivs å sin sida i högre grad av Människor än eleverna på BA, NA, TE och IN Elever på VO angav alternativet Frihet i mindre utsträckning än övriga. Samhällsnytta är framför allt en drivkraft för VO-elever, men även för en relativt stor andel elever inom NA Elever på BA, TE, IN och RL drivs i högre grad av Skapande än elever på NA, HT och VO Andelen elever som angav alternativet Andra faktorer var något högre för elever på NA än för övriga. Studerar man hur elevernas drivkrafter förändras under gymnasietidens årskurser så finns det några tendenser som är värda att notera: För BA minskar drivkraften för faktorn Ekonomi under gymnasietiden. Personlig utveckling har däremot motsatt trend, den blir viktigare För NA minskar drivkraften för faktorn Skapande under gymnasietiden. För TE ökar drivkraften för faktorn Ekonomi under gymnasietiden. Personlig utveckling minskar däremot. TE och BA har alltså motsatt trend för dessa två faktorer För IN ökar drivkraften för Ekonomi, däremot minskar Samhällsnytta För RL ökar drivkraften för Frihet, däremot minskar Ekonomi För VO minskar Samhällsnytta under gymnasietiden Flera av tendenserna är intressanta, inte minst sistnämnda för VO som går från att i årskurs 1 anger 76% Samhällsnytta till endast 24% i årskurs 3. En möjlig orsak är att ju äldre man blir, desto viktigare blir mer personliga drivkrafter. Viktigt att poängtera är att för den här typen av frågor är det naturligt med en viss variation mellan personer inom samma program varför de valt det. Om en liknande undersökning genomförs 2018 blir det dock intressant att se om andelen från VO 2016 Årskurs 1 minskat för Samhällsnytta. DalaBarometern

53 Tabell 2. Drivkrafter för val av gymnasieutbildning DalaBarometern

54 Karriärmål Gällande gymnasieelevernas syn på vilka karriärmål som är viktiga att uppnå var Bygga upp en god privatekonomi och Skapa jämvikt mellan privatliv och karriär viktiga karriärmål oavsett gymnasieprogram. Några av skillnaderna som kan uppmärksammas var: För elever på HT var Arbeta internationellt av betydligt större vikt än för elever på andra program, framför allt i jämförelse med BA (jmf HT 53%, BA 10%) Att Starta ett företag var mest intressant för elever på BA, RL och IN Andelen elever som hade karriärmålet Utveckla nya produkter är större på TE och IN än övriga Bidra till samhällsutvecklingen var framför allt ett viktigt mål för elever på VO, NA och i viss utsträckning TE Tabell 3. Karriärmål för gymnasielever De som valde Annat hade möjlighet att beskriva vad som var viktigast för dem. Många av eleverna som valde detta framhöll att ha roligt på jobbet som ett av de viktigaste karriärmålen de vill uppnå i framtiden. Studerar man hur elevernas karriärmål förändras under gymnasietiden så finns det några trender som är värda att notera: DalaBarometern

55 Andelen elever på BA vars karriärmål är att Starta ett företag minskar under utbildningstiden (samma trend vid 2013 års undersökning). Skapa jämvikt mellan privatliv och karriär har istället en viss ökning Även för NA minskar andelen vars karriärmål är att Starta ett företag Likaså för TE minskar andelen vars karriärmål är att Starta ett företag, även Bygga upp en god privatekonomi minskar För IN ökar andelen för Skapa jämvikt mellan privatliv och karriär och Bygga upp en god privatekonomi. Även för IN kan viss minskning ses för Starta ett företag, även om tendensen inte är lika tydligt som för tidigare nämnda då årskurs 2 hade något högre andel än årskurs 1 (jmf ÅK1: 28%, ÅK2: 31% ÅK3: 16%) För RL minskar andelen för Skapa jämvikt mellan privatliv och karriär och Bygga upp en god privatekonomi. Motsatt tendens i jämförelse med IN alltså För HT minskar andelen för Bygga upp en god privatekonomi. Däremot ökar Självständig arbetsroll. Som redan nämnt under Drivkrafter ska resultaten nedbrutet för HT tolkas med viss försiktighet p.g.a. antalet svar VO har motsatt tendens jämfört med många andra program gällande karriärmålet Starta ett företag, det ökar alltså under gymnasietiden. Andelen som anger Arbete som innebär allt större utmaningar minskar dock Att Starta ett företag minskar för många program under studietiden är en lite tråkig utveckling, och är en möjlig indikation på att skolornas satsning på mer entreprenörskap i skolan ännu inte riktigt fått genomslagskraft. En intressant aspekt är att VO, som kunde ses i tabellen, hade näst lägst andel totalt sett för programmen, men avgränsar vi resultaten till endast årskurs 3 blir resultatet det omvända. Tabell 4. Karriärmål Starta ett företag för gymnasieelever, årskurs 3. Sorterat efter störst andel DalaBarometern

56 Attityd till olika branscher för Högskoleförberedande program Eleverna på de högskoleförberedande programmen i DalaBarometern (NA och TE) fick besvara allmänna frågor kring deras attityd till olika branscher. Det program som var mest relevant för branschen valdes ut för respektive fråga, och i vissa fall fick eleverna på båda programmen besvara frågan medan Yrkesprogrammen istället fick besvara mer konkreta frågeställningar kring vilka yrkesroller de var intresserade av. Eleverna på NA och TE utgör en mycket stor del av rekryteringsbasen till högskolans tekniska utbildningar. Bland dessa elever var, som naturligt är, Tekniskt arbete mer önskvärt för TE-elever än NA-elever, och Naturvetenskapligt arbete mer önskvärt bland NA-elever än TE-elever. En intressant iakttagelse, och anledningen till att första stapeln för TE ser märklig ut i diagrammet nedan, är att en större andel har svarat att de ALLRA HELST (87%) vill arbeta med Tekniskt arbete, motsvarande andel för KAN TÄNKA SIG är 85%! Orsaken till detta är att en viss andel bland de 15% som inte valde Tekniskt arbete hoppade över frågan för vad de allra helst vill arbeta med. En sannolik orsak till detta är att dessa är mer osäkra, och inte riktigt vet vad de allra helst vill arbeta med i framtiden. När frågan för Allra helst får färre svar (284) än Kan tänka sig (300) blir resultatet att andelen för Tekniskt arbete ökar, trots att det i antal personer inte har ökat. Diagram 8. Vilka Branscher/Yrken NA- samt TE-elever ALLRA HELST VILL (röd stapel) och vad de KAN TÄNKA SIG (grön stapel) arbeta med i framtiden. NA är första stapeln för respektive Bransch/Yrke, TE nr 2 (i något mörkare röd/grön färg än NA) DalaBarometern

57 De elever som har valt Tekniskt arbete fick även specificera inom vilka teknikområden de var intresserade av att arbeta i framtiden. För NA-elever var Design och produktframtagning mest önskvärt, för TE-elever Datateknik. De skillnader som finns mellan NA- och TE-elever är naturliga, t.ex. att NA-elever är mer intresserade av Medicinsk teknik och Bioteknik. Diagram 9 Vilka Teknikområden NA- samt TE-elever ALLRA HELST VILL (röd stapel) och vad de KAN TÄNKA SIG (grön stapel) arbeta med i framtiden. NA är första stapeln för respektive område, TE nr 2 (i något mörkare röd/grön färg än NA) DalaBarometern

58 Attityd till data/it (NA- och TE-elever) Elever på NA och TE fick bedöma vilka områden inom Data/IT de skulle vara intresserade av att arbeta inom. Eleverna fick välja mellan sex alternativ; Design och produktutveckling, Programmering, Spelutveckling, Säkerhet, Webbutveckling eller Inget av dem intresserar mig. Elever på TE var överlag mer intresserade av att arbeta inom Data/IT än elever på NA, framför allt inom Spelutveckling var skillnaden stor (jmf TE: 47%, NA: 21%). Det område som elever från både NA och TE var mest intresserade av var dock Design och produktutveckling, där ungefär varannan elev var intresserad av att jobba med det oavsett program. Detta är logiskt med tanke på resultaten från Inriktningar Teknikområde under avsnittet Attityd till olika branscher och yrken (NA- och TE-elever). För attityden till Data/IT finns stora skillnader om man bryter ned resultaten för Kön respektive Härkomst. Tjejer var mer intresserade att arbeta inom Design och produktutveckling, övriga områden var killar mer intresserade av. Framförallt var killarna mycket mer intresserade av Spelutveckling och Programmering. Eleverna med utländsk härkomst var mer intresserade av Programmering och Webbutveckling än eleverna med svensk härkomst. Diagram 10. Attityd till att arbeta inom olika Data/IT-områden för NA- samt TE-elever DalaBarometern

59 Attityd till besöksnäring (NA-elever) Elever på NA fick bedöma vilka områden inom Besöksnäring de skulle vara intresserade av att arbeta inom. Eleverna fick välja mellan sex alternativ; Hotell och konferens, Restaurang, Musik/kultur/teater, Sportanläggningar, Upplevelsearrangör eller Inget av dem intresserar mig. Överlag var NA-elever positiva till att arbeta inom besöksnäring, endast 23% var inte intresserade av något område. Störst andel var intresserade av Upplevelsearrangör (35%) tätt följt av Sportanläggningar (34%), övriga områden var ungefär var fjärde elev intresserad av. För attityden till besöksnäring fanns relativt stora skillnader om man bryter ned resultaten för Kön respektive Härkomst. Tjejer var mer intresserade att arbeta inom samtliga områden, förutom Sportanläggningar där en större andel killar var intresserade. Eleverna med utländsk härkomst var något mindre intresserade överlag, förutom för Restaurang och Musik/kultur/teater där ungefär lika stor andel var intresserade som för eleverna med svensk härkomst. Diagram 11. Attityd till att arbeta inom olika besöksnäringsområden för NA-elever DalaBarometern

60 Attityd till Vård och Omsorg (NA-elever) Elever på NA fick bedöma vilka områden inom Vård och Omsorg de skulle vara intresserade av att arbeta inom. Eleverna fick välja mellan sex alternativ; Hälso- och sjukvård, Personlig assistans, Psykiatri, Socialtjänsten, Äldreomsorg eller Inget av dem intresserar mig. Även för Vård och omsorg var NA-eleverna förhållandevis positiva till att arbeta inom området, endast 28% var inte intresserade av något område. Störst andel var intresserade av Hälso- och sjukvård (50%), följt av Psykiatri (36%). Övriga områden var ungefär var tionde elev intresserad av. En större andel tjejer var intresserade av att arbeta inom Vård och omsorg, störst skillnad var det för Hälso- och sjukvård (jmf tjejer: 57%, killar: 41%). Elever med utländsk härkomst var något mer intresserade än eleverna med svensk härkomst, störst skillnad även för dessa var Hälso- och sjukvård (jmf utländsk härkomst: 62%, svensk härkomst: 48%) Diagram 12. Attityd till att arbeta inom olika vård- och omsorgsområden för NA-elever DalaBarometern

61 Attityd till Tillverkningsindustrin (NA- och TE-elever) Elever på NA och TE fick bedöma hur intresserade de var att arbeta inom Tillverkningsindustrin. Denna fråga skiljde sig från tidigare frågor på så sätt att de inte fick välja områden, utan endast besvara hur intresserade de var av att jobba i Tillverkningsindustrin på en skala 1-5 där 1=Helt ointresserad och 5=Mycket intresserad. Till skillnad från tidigare branscher var intresset för Tillverkningsindustrin ganska svalt, endast 14% av NA-eleverna var intresserade och 27% av TE-eleverna (andel som svarat 4 eller 5). För attityden till tillverkningsindustrin fanns vissa skillnader om man bryter ned resultaten för Kön respektive Härkomst. För NA var killar mer positiva till Tillverkningsindustrin, medan för TE var resultaten relativt jämna mellan könen, men tjejerna var faktiskt något mer positiva. Eleverna med utländsk härkomst var något mer positiva, framför allt gäller det för NA-elever. Diagram 13. Attityd till att arbeta inom tillverkningsindustrin för NA/TE-elever DalaBarometern

62 Attityd till Bygg- och anläggningsbranschen (BA- och TE-elever) Elever på BA och TE fick bedöma vilka områden inom Bygg och anläggning de skulle vara intresserade av att arbeta inom. Eleverna fick välja mellan fyra alternativ; Byggnader, Infrastruktur, Båda är lika intressanta eller Inget av dem intresserar mig. Frågan skiljer sig från tidigare då eleverna på Yrkesprogrammet BA fick besvara den. Anledningen till detta var att det var av intresse att veta BA-elevernas attityd till att arbeta inom Byggnader respektive Infrastruktur. Som naturligt är var det en större andel på BA som var intresserade av de tre första alternativen, endast 6% på BA angav Inget av dem intresserar mig. Motsvarande siffra för TE var 31%, vilket ändå innebär att 69% av TE-eleverna var intresserade av någon eller både Byggnader och Infrastruktur. Vid jämförelse av TE- med BA-elever syns tydligt att BA-eleverna var mer intresserade av Byggnader än TE-eleverna, och TE-eleverna mer intresserade av Infrastruktur än BA-eleverna. För attityden till Bygg- och Anläggning fanns vissa skillnader om man bryter ned resultaten för Kön respektive Härkomst. Tjejer var mer intresserade att arbeta inom Byggnader, killar var mer intresserade av Infrastruktur. Eleverna med utländsk härkomst angav Båda är lika intressanta i större utsträckning än eleverna med svensk härkomst. Diagram 14. Attityd till att arbeta inom olika Bygg- och anläggningsområden för BA- samt TEelever DalaBarometern

63 Önskvärda yrkesroller för elever på yrkesprogramen Eleverna på de Högskoleförberedande programmen i undersökningen fick besvara allmänna frågor kring deras attityd till olika branscher. Yrkesprogrammen fick istället besvara mer konkreta frågeställningar kring vilka yrkesroller de var intresserade av, anpassade efter deras program. Önskvärda yrkesroller för BA-elever För eleverna på BA var Husbyggare den klart mest populära yrkesrollen, andelen som valde den var 69%, samma andel som valde Byggnader för vilket område de helst vill arbeta inom. Gällande Kön kan de största skillnaderna ses för; Husbyggare (jmf killar: 72%, tjejer: 34%) Ban- mark- och anläggningsarbetare (jmf killar: 19%, tjejer: 6%) Målare (jmf killar: 13%, tjejer: 51%) Diagram 15. Önskad yrkesroll efter avslutad utbildning för BA-elever DalaBarometern

64 Önskvärda yrkesroller för IN-elever För eleverna på IN var Svetsare den mest populära yrkesrollen, andelen som valde den var 49%. En intressant iakttagelse i jämförelse med BA är att andelen som svarat Vet ej var betydligt större (jmf IN 23%, BA 7%). Lite förvånande är att andelen som svarat Vet ej var lika stor i Årskurs 3 som Totalt. D.v.s. det var inte bara en oklarhet för de yngre eleverna, utan även för de som snart går ut är det knappt en fjärdedel som inte visste vilken yrkesroll de helst skulle vilja ha. Resultatet ska dock inte övertolkas, bland de som svarade Vet ej har t.ex. många valt Svetsare också! Tanken när frågan skapades var att Vet ej skulle besvaras om eleverna inte kunde välja någon yrkesroll, men sannolikt har denna grupp varit osäkra och därför valt Vet ej men ändå kunnat tänka sig t.ex. Svetsare, och därför valt bägge alternativen. Det ska också poängteras att eleverna inte hade möjlighet att välja Annan yrkesroll, så om den förvalda yrkeslistan saknar något väsentligt yrke för gruppen är det naturligt med en större andel Vet ej. Diagram 16. Önskad yrkesroll efter avslutad utbildning för IN-elever DalaBarometern

65 Önskvärda yrkesroller för HT-elever För eleverna på HT var Reseledare den mest populära yrkesrollen, andelen som valde den var 52%. Även för HT var det en stor andel som svarade Vet ej, 28%. Liknande som för IN hade vissa av eleverna som valde Vet ej ändå valt någon yrkesroll, främst Skidlärare. Diagram 17. Önskad yrkesroll efter avslutad utbildning för HT-elever DalaBarometern

66 Önskvärda yrkesroller för VO-elever För eleverna på VO var Sjuksköterska den mest populära yrkesrollen, andelen som valde den var 48%. Det var dock betydligt jämnare bland de mest populära valen än för tidigare program, Undersköterska valde 45% av eleverna och motsvarande andel för Ambulanssjukvårdare var 39%. En intressant iakttagelse är att på VO har en stor andel av eleverna utländsk härkomst (jmf VO:37%, totalt bland alla gymnasieprogram i undersökningen:14%). Gällande Härkomst och önskvärda yrkesroller för VO-elever kan de största skillnaderna ses för: Barnmorska (jmf utländsk härkomst: 14%, svensk härkomst 24%) Läkare (jmf utländsk härkomst: 23%, svensk härkomst 7%) Sjuksköterska (jmf utländsk härkomst: 55%, svensk härkomst 45%) Tandläkare (jmf utländsk härkomst: 18%, svensk härkomst 0%(!)) Undersköterska (jmf utländsk härkomst: 29%, svensk härkomst 53%) I stort sammanfaller dessa resultat väl med vad som framgick bl.a. i avsnittet Utbildningslängd och i synnerhet avsnittet Attityd till olika branscher och yrken, att elever med utländsk härkomst är mer intresserade av längre utbildningar på högskolenivå, och i synnerhet inom Vård och omsorg som kräver högskoleutbildning. Resultatet som sticker ut lite är yrkesrollen Barnmorska, som trots att det är en längre högskoleutbildning ändå har en mindre andel bland de med utländsk härkomst som är intresserade av jämfört med de med svensk härkomst. En möjlig orsak till detta är att barnmorskeyrket har lägre status i många länder jämfört med Sverige. Diagram 18. Önskad yrkesroll efter avslutad utbildning för VO-elever DalaBarometern

67 Önskvärda yrkesroller för RL-elever För eleverna på RL var Bartender den mest populära yrkesrollen (43%), tätt följt av Kock (42%). Gällande Kön kan de största skillnaderna ses för: Bagare (jmf killar 8%: tjejer 26%) Hovmästare (jmf killar 17%: tjejer 7%) Kock (jmf killar 58%: tjejer 35%) Konditor (jmf killar 13%: tjejer 35%) Köks- och restaurangbiträde (jmf killar 15%: tjejer 5%) Diagram 19 Önskad yrkesroll efter avslutad utbildning för RL-elever DalaBarometern

68 Drivkrafter, karriärmål och yrkesområden hos Högskolan Dalarnas studenter Drivkrafter Största drivkraften för högskolestudenter var, liknande gymnasieelever, Intresse, följt av Personlig utveckling. Några av skillnaderna som kan uppmärksammas i jämförelse med gymnasieelever: Ekonomi var betydligt viktigare för gymnasieelever än för högskolestudenter Personlig utveckling var av större vikt för högskolestudenter än gymnasieelever Samhällsnytta var också av större vikt för högskolestudenter än gymnasieelever Några av skillnaderna mellan olika högskoleprogram/inriktningar var: Intresse var visserligen viktigt för studenter inom Teknik, men inte i lika stor utsträckning som för andra program Studenter inom Bygg och Anläggning, Teknik och Data/IT drivs i högre grad av Ekonomi än studenter inom Vård och Omsorg Skapande var framför allt en viktig drivkraft för studenter inom Data/IT, till viss del för program inom Bygg och Anläggning och Teknik, men nästan inte alls för studenter inom Vård och Omsorg Att få arbeta med Människor var framför allt en drivkraft inom Vård och Omsorg, men i betydligt mindre omfattning för de som vidareutbildar sig från Sjuksköterska än från övriga program inom Vård och Omsorg. Observera dock att antalet för vidareutbildande sjuksköterskor var under 30, resultaten för dem ska därför tolkas med försiktighet Samhällsnytta följer samma trend som ovan för Människor, men samhällsnytta var också en stor drivkraft för studenter inom Bygg och anläggning Tabell 5 Drivkrafter för val av högskoleutbildning 33 DalaBarometern 2016

69 Karriärmål Viktigaste karriärmålen för högskolestudenter var, liknande som för gymnasieelever, Bygga upp en god privatekonomi och Skapa jämvikt mellan privatliv och karriär. Några av skillnaderna som kan uppmärksammas i jämförelse med gymnasieelever: Bygga upp en god privatekonomi var ett viktigare karriärmål för gymnasieelever än för högskolestudenter (även om det alltså var av stor vikt även för högskolestudenter) En större andel gymnasieelever angav Arbeta internationellt än högskolestudenter Självständig arbetsroll var av större vikt för högskolestudenter än gymnasieelever Bidra till samhällsutvecklingen var ett viktigare karriärmål för högskolestudenter än gymnasieelever Få specialistkompetens var viktigare för högskolestudenter än för gymnasieelever Några av skillnaderna mellan olika högskoleprogram/inriktningar var: Bygga upp en god privatekonomi var viktigt för en stor andel studenter inom samtliga program, men främst för studenter i Systemvetenskapliga programmet och i mindre utsträckning för studenter inom Vård och omsorg Arbete som innebär allt större utmaningar var framför allt karriärmål för studenter inom Byggoch anläggning, Teknik och Sjuksköterskeprogrammet Bidra till samhällsutvecklingen var framför allt karriärmål för studenter inom Bygg- och anläggning, Teknik, Sjuksköterskeprogrammet och Socionomprogrammet. Notera att för studenterna som vidareutbildar sig från sjuksköterska har dock en väldigt liten andel angett detta som karriärmål Att Starta ett företag var generellt inget stort karriärmål bland studenterna, men en relativt stor andel har ändå angett det bland studenterna inom Bygg- och Anläggning och Utveckling av etjänster Leda projekt och Uppnå ledande befattning var främst viktigt för studenter inom Bygg- och Anläggning Utveckla nya produkter var främst viktigt för studenter inom Data/IT, och till viss del även för studenter inom Teknik. För övriga program var det en ytterst liten andel av studenterna som angav det som ett av de viktigaste målen Att få specialistkompetens var främst intressesant för studenter som läser eller vidareutbildar sig från Sjuksköterskeprogrammet DalaBarometern

70 Tabell 6. Karriärmål för högskolestudenter DalaBarometern

71 Gren inom bygg- och anläggning (studenter inom Bygg och Anläggning) För studenterna inom Bygg och anläggning var Byggnader klart mer intressant att jobba med än Infrastruktur, 67% ville främst arbeta med Byggnader men endast 7% med Infrastruktur. Detta är väldigt likt hur gymnasieeleverna på Bygg- och anläggningsprogrammet värderade samma fråga. Den främsta skillnaden i jämförelse med gymnasieeleverna är att fler högskolestudenter angav Båda är lika intressanta, och en mindre andel högskolestudenter svarade Inget av dem intresserar mig. Visserligen är det naturligt att studenterna på högskolan ska vara mer säkra på att de vill arbeta inom Bygg och anläggning, men det är ändå glädjande att 0% angav att inget av dem är intressant, d.v.s. ingen student har ångrat sitt val av utbildning utifrån denna aspekt. Diagram 20. Attityd till att arbeta inom olika Bygg- och anläggningsområden för högskolestudenter (Byggarbetsledarprogrammet och Byggingenjörer) Skede i byggprocessen (Byggingenjörer) Vilket/vilka av de olika skedena i byggprocessen är Byggingenjörer mest intresserad av att jobba inom? Tyvärr har endast 10 byggingenjörsstudenter besvarat undersökningen, resultatet ska därför tolkas ytterst försiktigt. Samtliga av dessa angav att de är intresserade av Tidiga skeden (program och projektering). Hälften angav att de är intresserade av Produktion, och två studenter var intresserade av Drift och förvaltning. DalaBarometern

72 DEL 2: Vart kommer Dalarnas ungdom arbeta i framtiden? DalaBarometern

73 Vi frågade eleverna/studenterna dels var de tror att de kommer att jobba direkt efter avslutad utbildning och dels var de tror att de kommer att jobba tre år efter avslutad utbildning. Niondeklassare fick endast frågan kring var de tror att de kommer att jobba direkt efter avslutad utbildning. Niondeklassare Bland niondeklassarna trodde 44% att de kommer att jobba i Dalarna direkt efter att de avslutat sin utbildning, vilket var snarlikt resultatet från 2013 (jmf 2013: 45%). Den lilla förändring som kan ses sedan föregående mätning är att en något större andel tror att de kommer jobba På annan ort i Sverige (2016: 46%, jmf 2013: 42%) istället för Utomlands (2016: 10% jmf 2013: 13%). Liknande 2013 års undersökning var tjejerna mer benägna att tro att de kommer röra på sig, men skillnaderna har minskat då killarna var mer benägna att flytta än 2013 och tjejerna går åt motsatt håll: Eleverna med utländsk härkomst trodde i lite mindre omfattning att de kommer bo i Dalarna jämfört med de med svensk härkomst. Skillnaden har ökat något jämfört med 2013, vilket främst beror på en ökad andel bland de med utländsk härkomst som tror att de kommer bo på annan ort i Sverige. Diagram 21. Geografiskt område efter avslutad utbildning för niondeklassare Resultatet visar inga skillnader för elever bosatt i Falun-Borlänge respektive mindre kommuner gällande var de tror att de får sitt första jobb i framtiden. DalaBarometern

74 Gymnasieelever och högskolestudenter Bland gymnasieelever (57%) och högskolestudenter (58%) ser vi en större andel som trodde att de kommer att jobba i Dalarna direkt efter att de avslutat sin utbildning i jämförelse med niondeklassarna (44%). Att gymnasieeleverna och högskolestudenterna i princip ligger på samma nivå är intressant, eftersom programmet Utveckling av etjänster är en nätbaserad utbildning, och av dessa studenter trodde bara 4% att de kommer bo i Dalarna. Slutsatsen som kan dras är att för övriga högskolestudenter är det en större andel som trodde att de kommer bo i Dalarna i jämförelse med gymnasieeleverna. Inte heller för kön eller för de från Falun-Borlänge kontra övriga kommuner fanns några större skillnader. För de med utländsk härkomst var det dock en mindre andel som trodde att de kommer bo i Dalarna (utländsk härkomst: 46%, Svensk härkomst 59%). När man jämför svaren på ovanstående fråga med frågan Var tror du att du kommer att jobba tre år efter avslutad utbildning? visar det att en större andel trodde att de kommer arbeta utanför Dalarna då, framför allt bland gymnasieeleverna; 57% bland gymnasieeleverna trodde att de kommer jobba i Dalarna direkt efter utbildningen är avslutad, men endast 30% trodde detsamma tre år efter avslutad utbildning. När resultaten bryts ned på enskilda program och branschinriktningar så finns det också vissa variationer, men också många likheter. För gymnasielever kan det konstateras: Eleverna på HT, NA och TE var minst benägna att tro att de kommer jobba i Dalarna (både direkt efter avslutad utbildning och 3 år efter avslutad utbildning) Andelen elever som trodde att de kommer jobba i Dalarna tre år efter avslutat utbildning var mindre än motsvarande andel direkt efter avslutad utbildning. Generellt är minskningen ca 25-30%, men eleverna på RL sticker ut. Där var minskningen större än för övriga program, 42% minskning. Det var främst eleverna inom HT som trodde att de kommer arbeta utomlands, framför allt var andelen elever stor för tre år efter avslutad utbildning (51%) För högskolestudenter ska slutsatser dras med viss försiktighet. Dels var det få svarande i vissa grupper, och dels är vissa utbildningar nätbaserade (Utveckling av etjänster), så då är det naturligt att andelen som tror de ska arbeta i Dalarna är liten. En intressant iakttagelse är ändå att även för högskolestudenterna var andelen som trodde att de kommer jobba i Dalarna tre år efter avslutat utbildning mindre än motsvarande andel direkt efter avslutad utbildning, dock inte alls i samma utsträckning som bland gymnasieeleverna. Studenterna inom Systemvetenskapliga programmet sticker ut, dessa var de enda som hade en större andel som trodde att de kommer som jobba i Dalarna tre år efter avslutat utbildning, i jämförelse med direkt efter avslutad utbildning. DalaBarometern

75 Tabell 7. Geografiskt område efter avslutad utbildning/tre år efter avslutad utbildning för gymnasieelever och högskolestudenter DalaBarometern

76 Framtidstro Studenters och elevers (gymnasienivå) generella framtidstro fångas in av frågeställningarna nedan: Känner du dig väl förberedd att möta arbetsgivarnas förväntningar och krav när du kommer ut i arbetslivet? Hur sannolikt är det att du, inom sex månader efter avslutad utbildning, fått jobb inom det yrke du utbildar dig till? Övergripande kring förberedda inför arbetslivet En intressant iakttagelse är att en större andel gymnasieelever kände sig förberedda än högskolestudenter. 69% av gymnasieeleverna kände sig Till stor del eller Helt redo att möta arbetsgivarnas förväntningar och krav, motsvarande siffra för högskolestudenterna var 51%. Viktigt att poängtera är att denna fråga inte ställdes till Högskoleförberedande program på gymnasiet, d.v.s. NA och TE, samt Tekniskt basår/termin. Att Yrkesprogrammen har en stor andel elever som känner sig redo är naturligt, men att endast lite drygt varannan högskolestudent känner sig redo är lite förvånande. Orsaken till att andelen var lägre bland högskolestudenter går det att spekulera i, en möjlig orsak är att högskolestudenterna ställer (för?) höga krav på sig själva och det speglar av sig i vad de tror arbetslivet förväntar sig. Vissa skillnader kan ses för kön respektive härkomst. Killar kände sig i något större utsträckning redo, 69% kontra 59% för tjejer. Elever/studenter med utländsk härkomst kände sig i större utsträckning redo, 78% kontra 62% för de med svensk härkomst. Elever/studenter från Falun/Borlänge kände sig ungefär lika redo som de från övriga kommuner i Dalarna. Övergripande kring möjlighet att få jobb efter utbildningen Den totala andelen som har framtidstro på att få jobb inom det yrke man utbildar sig till efter utbildningen är hög, 81% av eleverna/studenterna har angett Ganska sannolikt eller Mycket sannolikt att de har jobb inom sex månader efter avslutad utbildning inom det yrke/bransch de utbildar sig till. Även denna fråga exkluderade eleverna på Högskoleförberedande program samt studenterna på Tekniskt basår/termin. Högskolestudenterna har något större framtidstro till att få jobb än gymnasieeleverna (Högskolestudenter: 86%, Gymnasieelever: 79%). Angående kön är tjejer något mer positiva, 85% kontra 78% för killar. Intressant med tanke på föregående frågeställning, högskolestudenter/tjejer tror alltså i högre utsträckning att de kommer få arbeta inom 6 månader efter avslutad utbildning, men känner sig mindre redo än gymnasieelever/killar! För härkomst kunde inga större skillnader ses, inte heller för elever/studenter från Falun/Borlänge kontra övriga kommuner i Dalarna. DalaBarometern

77 Förberedda inför arbetslivet och möjlighet att få jobb efter utbildningen nedbrutet på enskilda program och branschinriktningar När resultaten bryts ned på enskilda program och branschinriktningar så finns vissa variationer, men också många likheter. För gymnasielever kan det konstateras: För frågan kring förberedd att möta arbetsgivarnas förväntningar var resultaten mellan de olika Yrkesprogrammen väldigt jämna, med VO i topp, 73% positiva För sannolikheten att få jobb inom 6 månader efter avslutad utbildning var RL mest positiva tätt följt av VO För högskolestudenter kan det konstateras: För frågan kring förberedd att möta arbetsgivarnas förväntningar var resultaten varierande, med studenterna på Specialistsjuksköterskeutbildningar känner sig mest förberedda (75% positiva, dock endast 24 svarande i den gruppen). För flera program/branschinriktningar kände sig tyvärr färre än hälften av studenterna redo att möta arbetsgivarnas förväntningar och krav. Minst redo att möta förväntningarna/kraven var de inom Systemvetenskapliga programmet, Sjuksköterskeprogrammet samt högskoleutbildningar inom Bygg och anläggning Betydligt fler var positiva till sannolikheten att få arbete inom sex månader efter avslutat utbildning. Studenterna inom Vård och omsorg var mest positiva, med Socionomprogrammet i topp, hela 98%! Tabell 8. Framtidstro för gymnasieelever och högskolestudenter DalaBarometern

78 Intresse för bransch Hur intresserade var elever och studenter på länets utbildningar att jobba inom branschen de utbildar sig för? För gymnasiets yrkesprogram låg BA i topp med 83% som angav Ganska intresserade eller Mycket intresserade av den bransch de utbildar sig för, tätt följt av VO (82%). Tyvärr var totalt sett andelen intresserade störst i Årskurs 1, 88%, och minskade i Årskurs 2 till 78% och endast 69% i Årskurs 3. Trenden var densamma för samtliga av gymnasiets yrkesprogram. Diagram 22 Intresse för branschen gymnasieelever utbildar sig till För studenterna vid Högskolan var intresset naturligt nog är större, på många utbildningar var samtliga studenter intresserade av branschen. Skillnaderna mellan gymnasiet och högskolan kanske inte är så överraskande, och att intresset minskade i takt med årskurserna för gymnasieeleverna kan troligen förklaras med att vissa elever känner att de valt fel program eller tröttnat, men ändå inte vill hoppa av. För högskolestudenter i samma sits är det naturligt att hoppa av och de som hoppat av deltar inte i undersökningen. En annan trolig orsak till skillnaden är att högskolestudenter troligen har en högre personlig mognad och i större utsträckning vet vad de vill utbilda sig till jämfört med gymnasieelever. Diagram 23. Intresse för branschen högskolestudenter utbildar sig till DalaBarometern

79 Antal år inom branschen Hur länge efter avslutad utbildning trodde eleverna och studenterna på länets utbildningar att de kommer att stanna inom branschen de utbildar sig för? De som sökt sig till Högskolan trodde i hög utsträckning att de kommer stanna länge i branschen, totalt angav 76% Mer än 15 år, motsvarande siffra för gymnasiets yrkesprogram var 44%. De med utländsk härkomst var något mindre benägna att stanna länge i branschen i jämförelse med de med Svensk härkomst. 38% av de med Utländsk härkomst och 56% av de med Svensk härkomst angav Mer än 15 år. För gymnasieprogrammen var eleverna inom BA och IN de som tror sig arbeta inom sin bransch längst. 54% av eleverna inom dessa program trodde att de kommer arbeta Mer än 15 år i respektive bransch. En intressant iakttagelse i sammanhanget är att IN även hade flest andel elever som angett Tror inte att jag kommer att jobba inom denna bransch. Var tionde elev på IN trodde inte att de kommer arbeta i branschen. Detta innebär att IN hade färre elever som svarat att de kommer arbeta i branschen max 6 månader till max 15 år, i jämförelse med övriga program. Elever inom HT hade minst andel, 17%, som svarat Mer än 15 år, men hade istället störst andel som svarat Max 15 år och Max 3 år. Diagram 24. Antal år inom branschen gymnasieelever utbildar sig till DalaBarometern

80 Studenter på högskolan tänker sig överlag jobba länge inom den bransch/yrke de utbildar sig till. Flertalet program/branschinriktningar hade 85% eller fler av studenterna som tänker sig arbeta Mer än 15 år inom yrket/branschen de utbildar sig till. Studenter inom Bygg och Anläggning hade något färre i denna grupp, 74%, medan studenter inom Teknik och Utveckling av etjänster hade betydligt färre i denna grupp jämfört med övriga, 44% vardera. Diagram 25. Antal år inom branschen högskolestudenter utbildar sig till Attityd och intention till framtida möjligheter Vilka möjligheter ser då elever och studenter att deras utbildning och framtida bransch ger dem? För att få svar på detta har frågeställningarna nedan ställts, kopplade till ett antal tänkbara möjligheter: Hur intresserad är du av följande möjligheter i framtiden? (dvs. attitydfråga som besvarar hur stort intresse som finns) Hur sannolikt är det att du i framtiden kommer att (dvs. intentionsfråga som besvarar om det är sannolikt att man kommer att genomföra möjligheten) Tabellen nedan visar andelen som svarade Ganska intresserad eller Mycket intresserad på fråga 1 samt Ganska sannolikt eller Mycket sannolikt på fråga 2 ovan. Desto högre andel som angav Ganska- eller Mycket intresserad/sannolikt, desto grönare färgmarkering. Även den skillnad mellan attityd och intention som förekom är intressant. För dessa är färgmarkeringen annorlunda; När andelen som sannolikt kommer genomföra var mindre än andelen intresserade rödmarkeras talet (minustal). När det däremot var fler som sannolikt kommer genomföra än vad som är intresserade, blåmarkeras talet (plustal). När andelarna var ungefär lika stora grönmarkeras talen (nära nollvärde), Detta eftersom det är positivt om man faktiskt tror att man i framtiden kommer genomföra det som man är intresserad av. DalaBarometern

81 För gymnasielever kan det konstateras: Det fanns överlag ett ganska stort intresse för att Starta eget, Jobba som chef/ledare och Arbeta utomlands. Andelen elever som trodde att de faktiskt kommer genomföra dessa möjligheter var dock betydligt mindre, ofta runt 20% färre. Elever inom HT stack ut något gällande Arbeta utomlands. Dels var eleverna väldigt intresserade av att arbeta utomlands, dels trodde en stor andel att de faktiskt kommer göra det. För Läsa vidare var det större variationer mellan olika program. Eleverna inom Högskoleförberedande program, var mer intresserade än eleverna inom Yrkesprogram, vilket knappast är överraskande. Elever inom VO stack ut bland Yrkesprogrammen, 7 av 10 elever inom VO var intresserade av att läsa vidare medan det för övriga Yrkesprogram var ungefär 1 av 4 som var intresserade. För Läsa vidare var det betydligt bättre samstämmighet mellan intresse och sannolikhet att genomföra än för övriga möjligheter. Den lilla variation som fanns är främst för HT och NA, och i dessa fall var variationen att fler trodde de kommer läsa vidare än som var intresserade av det, vilket inte förekom bland de andra möjligheterna. En trolig orsak till detta är att vissa elever upplever att det ändå är deras bästa alternativ efter gymnasiestudierna, trots att de inte är speciellt intresserade. För högskolestudenter kan det konstateras: Intresset för Starta eget varierade, störst intresse hade studenter inom Data/IT, minst intresse fanns från studenter på Sjuksköterskeprogrammet. Andelen studenter som trodde att de faktiskt kommer starta eget var mindre, men skillnaden var generellt inte lika stor som för gymnasiet. Studenter inom Bygg och anläggning och på Sjuksköterskeprogrammet hade hög samstämmighet, d.v.s. liknande andel intresserade och andel som trodde att de faktiskt kommer genomföra. Läsa vidare var studenterna generellt ganska intresserade av. Liknande gymnasieeleverna var det bra samstämmighet för intresset och hur många som faktiskt trodde att de kommer läsa vidare. Undantagen var studenter inom Bygg- och anläggning samt Teknik. För den sistnämnda är det dock viktigt att poängtera att studenterna som läser Tekniskt basår exkluderades för frågorna kring att läsa vidare, detta eftersom det ansågs som självklart för dessa studenter att läsa vidare. Detta innebär att också att det var få svarande för Teknik och dessa frågor, så resultatet ska tolkas med försiktighet. Intresset för Jobba som chef/ledare var generellt högt, framförallt för studenter inom Bygg och Anläggning. Studenter på Specialistsjuksköterskeutbildningar var dock inte speciellt intresserade. Studenter inom Systemvetenskapliga programmet, Sjuksköterskeprogrammet och inom Teknik stack ut på så sätt att de hade en låg andel studenter som trodde att de faktiskt kommer jobba som chef i förhållande till antalet intresserade, om man jämför dem mot övriga program/inriktningar. Angående Arbeta utomlands stack studenter inom Bygg och anläggning ut. De var intresserade av att arbeta utomlands, men väldigt få trodde att de faktiskt kommer göra det. Studenterna som hade störst samstämmighet mellan intresse och sannolikhet att de kommer arbeta utomlands var studenterna på Utveckling av etjänster följt av studenter inom Teknik. Högskolestudenterna som uttryckte olika stort intresse i förhållande till sannolikheten att genomföra hade också möjligheten att kommentera differensen. Anledningen till att gymnasieeleverna inte fick dessa frågor var p.g.a. att frågorna inte lämpar sig för pappersenkäter, vilket gymnasieeleverna fick besvara. Övergripande frågeställningen för fritextfrågorna till högskolestudenter var: Du har svarat att du är INTRESSERAD av möjligheten/möjligheterna nedan men även att du är TVEKSAM till att du i framtiden kommer att genomföra en eller flera av dem. Vilka eventuella hinder ser du? Kommentera! DalaBarometern

82 Du har svarat att du är OINTRESSERAD av möjligheten/möjligheterna nedan men även att det kan vara TROLIGT att du i framtiden kommer att genomföra en eller flera av dem. Kommentera! Av kommentarerna för INTRESSERAD men TVEKSAM att genomföra kan det bl.a. lyftas fram att: För Starta eget företag såg många tid och ekonomi som hinder för att de inte kommer genomföra det För Läsa vidare var det också många som såg ekonomi som ett hinder, både på så sätt att de tjänar mer om de arbetar samt att de inte kan få CSN-stöd så länge till. Vissa lyfte också fram att de är relativt nya på sin utbildning och just nu låter det intressant att läsa vidare, men de trodde att de kommer bli skoltrötta senare För Jobba som ledare/chef kommenterade studenterna bl.a. att de inte själva helt styr om det kommer bli verklighet, vissa trodde inte tillräckligt mycket på sig själva och kände viss osäkerhet kring om de skulle passa som chef, även om de själva var intresserade av att bli det. Angående Arbeta utomlands var det många som kommenterade att de har familj att ta hänsyn till, alternativt att de planerar att skaffa familj inom kort. För det andra perspektivet, att studenterna är OINTRESSERADE men anser det TROLIGT att de ändå kommer genomföra det, var det generellt få kommentarer. Undantaget var Jobba som ledare/chef, där lyfte många fram att de inte är intresserade idag, men att det säkerligen kan ändras senare under deras arbetsliv och då är det troligt att de kommer bli chef/ledare också. Tabell 9. Tänkbara framtida möjligheter för gymnasieelever och högskolestudenter. *Se fotnot 2 2 Den exakta frågeställningen för läsa vidare skiljer sig mellan gymnasieelever och högskolestudenter: Frågeställning för gymnasieelever: Läsa vidare på högskola Frågeställning för högskolestudenter: Fortsätta din akademiska karriär med ytterligare studier 47 DalaBarometern 2016

83 DEL 3: Omdömen om länets utbildningar DalaBarometern

84 Gymnasieskolan Elevernas nöjdhet Jämförelse mellan program Eleverna fick besvara några nyckelfrågor kring nöjdhet med sin gymnasieutbildning. Viss skillnad har gjorts för Yrkesprogrammen i jämförelse med de Högskoleförberedande programmen: Yrkesprogrammen har för vissa nyckelfaktorer bedömt yrkesrelaterade områden separerat från övrigt/gymnasiegemensamma områden. Denna uppdelning är gjort så att det enklare ska gå att lokalisera vad yrkesprogramselever är nöjda respektive missnöjda med, inom nyckelområdena. I nedanstående tabell redovisas den positiva andelen för respektive område, vilket innebär de som svarade 4 eller 5 på en 5-gradig skala. De områdena med lägst andel positiva markeras i rött, de mest positiva med grönt. Generellt var eleverna nöjda med skolans status och rykte. För Yrkesprogrammen var eleverna oftast mer nöjda med de Yrkesrelaterade delarna än motsvarande del för Övriga/gymnasiegemensamma delar. Undantaget var elever inom HT, där andelen positiva var relativt lika, förutom för Planering och administration där den Yrkesrelaterade delen t.o.m. hade färre positiva än för Övriga kurser. Eleverna på HT var, i jämförelse med elever på andra Yrkesprogram, mindre nöjda med yrkesrelaterade områden. Övriga/gymnasiegemensamma områden låg på ungefär samma andel nöjda som på andra Yrkesprogram. Eleverna på de Högskoleförberedande programmen var i jämförelse med Yrkesprogram mer positiva till Urval av kurser. De hade dock en betydligt lägre andel positiva till Samverkan och kontakt med lokala/regionala företag under studietiden. Detta är naturligt eftersom dessa elever har betydligt mindre kontakt med näringslivet än eleverna på Yrkesprogram. För de övergripande frågorna kunde eleverna lämna kommentar. Inte helt oväntat lyfte eleverna på Yrkesprogrammen fram de yrkesrelaterade kurserna som positiva, medan vissa var kritiska till en del av de övriga kurserna då de bl.a. inte såg någon koppling/nytta av ämnet i sitt kommande yrke. DalaBarometern

85 Tabell 10. Omdömen om gymnasieutbildningen Totalt sett var det inga större skillnader mellan killar och tjejer, de skillnader som ändå fanns är främst för : 25B: Urval av kurser (killar: 75% positiva, tjejer: 81% positiva) 25D: Lärarnas kompetens och sätt att undervisa (killar: 76% positiva, tjejer: 69%) 25F: Tillgång till bra APL (killar: 80% positiva, tjejer: 85% positiva) Observera att fråga 25 B och D endast ställdes till Högskoleförberedande program, fråga 25 F endast till Yrkesprogram. Skillnaderna för 25 B och D gäller inom bägge programmen, men det var framför allt tjejer på TE som var mindre nöjda med Lärarnas kompetens och sätt att undervisa, endast 56% av tjejerna var positiva. För Yrkesprogrammen och fråga 25 F var det större variation, även om det är viktigt att notera att alla Yrkesprogram är mer eller mindre dominerade i antal av ett kön, därav ska resultat per Yrkesprogram och kön tolkas med försiktighet. Värt att notera ändå är att tjejerna på BA och HT tyvärr gick emot strömmen och var mindre nöjda än killarna: BA, fråga 25F: Tillgång till bra APL (killar 79% positiva, tjejer 71% positiva) HT, fråga 25F: Tillgång till bra APL (killar 94% positiva, tjejer 79% positiva) DalaBarometern

86 Inte heller för Härkomst var det några större skillnader, även om skillnaderna var något större än för kön. De största skillnaderna fanns för: 25F: Tillgång till bra APL (utländsk härkomst: 74% positiva, svensk härkomst: 83% positiva) 26A: Urval av kurser (yrkesrelaterade) (utländsk härkomst: 79% positiva, svensk härkomst: 74% positiva) 26B: Planering och administration av utbildningen (yrkesrelaterade) (utländsk härkomst: 72% positiva, svensk härkomst: 65% positiva) 27A: Urval av kurser (övriga kurser) (utländsk härkomst: 69% positiva, svensk härkomst: 60% positiva) 27B: Planering och administration av utbildningen (övriga kurser) (utländsk härkomst: 66% positiva, svensk härkomst: 58% positiva) Utifrån detta kan vi konstatera att skillnaderna ses för Yrkesprogram, och de med utländsk härkomst var överlag mer positiva, undantaget var Tillgång till bra APL. Om vi även för utländsk härkomst bryter ned resultaten på programnivå kan vi se att vissa program inte följer ovanstående mönster, de skillnader som kan ses är bl.a.: RL, 26A: Urval av kurser (yrkesrelaterade) (utländsk härkomst: 58% positiva, svensk härkomst: 80% positiva). RL, 27A: Urval av kurser (övriga kurser) (utländsk härkomst: 47% positiva, svensk härkomst: 65% positiva) IN, 27A: Urval av kurser (övriga kurser) (utländsk härkomst: 50% positiva, svensk härkomst: 56% positiva) 27B: Planering och administration av utbildningen (övriga kurser) elever med utländsk härkomst på IN, RL och HT var inte mer positiva än de med svensk härkomst på respektive program, snarare det motsatta. Anledningen till att det på totalnivå, exempelvis på fråga 27A och B, ändå visar att de med utländsk härkomst var mer nöjda än de med svensk härkomst beror på att elever med utländsk härkomst inom BA och VO var väldigt positiva. För fråga 27A var andelen positiva med utländsk härkomst 80% i respektive program, även för 27B var eleverna med utländsk härkomst väldigt nöjda inom dessa program (BA utländsk härkomst: 84% positiva, VO utländsk härkomst: 75% positiva). Resultaten för elever i Falun-Borlänge var överlag jämna med resultaten från eleverna i övriga Dalarna, men för några frågor var eleverna i Falun-Borlänge mer positiva: 25A: Skolans status och rykte (Falun-Borlänge: 78% positiva, övriga Dalarna: 69% positiva) 25b: Urval av kurser (Falun-Borlänge: 84% positiva, övriga Dalarna: 71% positiva) 25c. Planering och administration av utbildningen (Falun-Borlänge: 70% positiva, övriga Dalarna: 53% positiva) 25d. Lärarnas kompetens och sätt att undervisa (Falun-Borlänge: 77% positiva, övriga Dalarna: 70% positiva) 30. Motsvarar utbildningen totalt sett dina förväntningar? (Falun-Borlänge: 82% positiva, Övriga Dalarna: 74% positiva) Eftersom fråga 25B-D och fråga 30 endast ställdes till eleverna på de Högskoleförberedande programmen, kan vi konstatera att det främst är på dessa utbildningar eleverna i Falun-Borlänge totalt sett var mer positiva än i övriga Dalarna, men naturligtvis fanns det stora variationer mellan program och enskilda kommuner, då kvaliteten i väldigt stor utsträckning avgörs av de aktuella skolorna. DalaBarometern

87 Benägenhet att rekommendera sin utbildning NPS står för Net Promoter Score. På svenska kallas det för Ryktesspridningsmätning och definieras som ett lojalitetsmått. Bakgrunden är amerikansk forskning som visat att lojalitetsmått kan förklara tillväxt och konkurrenskraft bättre än andra attitydmått, exempelvis nöjdhet. Nöjdhet anses i sammanhanget vara passiv medan lojalitet är aktiv. I Sverige introducerades måttet av Johan Anselmsson, forskare vid Lunds Universitet. Svaren delas upp i tre grupper: 1-3 = Kritiker Detractors 4 = Passivt lojala Passive 5 = Ambassadörer Promoters Net promoter score = % Ambassadörer - % Kritiker NPS-värdet beräknas genom att dra andelen Kritiker från andelen Ambassadörer. Andelen Passivt lojala ingår inte i måttet. Skalans teoretiska skalvidd är från +100 till Bland undersökningsföretaget Prifloats kundföretag är snittet i kundenkäter +18. Diagram 26. NPS för de olika gymnasieprogrammen Som kan ses i diagrammet ovan var eleverna inom de Högskoleförberedande programmen mest benägna att rekommendera sin utbildning, NA följt av TE. Sedan hade VO, RL och BA ett medelresultat, sett till undersökningsföretaget Prifloats erfarenheter av kundundersökningar. IN låg något efter, men framför allt HT stack ut i negativ bemärkelse med ett minusresultat för NPS. Om en utbildning har negativt NPS är alltså andelen kritiker större än antalet ambassadörer, vilket sannolikt innebär att det blir svårt att attrahera nya elever på lång sikt om inte rekommendationsbenägenheten förbättras. 52 DalaBarometern 2016

88 Vilka faktorer är viktiga för att eleverna ska rekommendera sin utbildning? Naturligtvis är det många faktorer som har betydelse för hur benägna eleverna är att rekommendera sin utbildning. Ett sätt för att se generella skillnader är att jämföra hur kritikerna (betyg 1-3 för frågan kring rekommendera) svarat i jämförelse med ambassadörerna (betyg 5 på frågan kring rekommendera) på övriga nöjdhetsfrågor. Det är naturligt att Ambassadörerna överlag har större andel positiva än Kritikerna, men vilka frågor har störst differens när dessa jämförs? Dessa är: 25a. Skolans status och rykte 25b. Urval av kurser 25c. Planering och administration av utbildningen 25d. Lärarnas kompetens och sätt att undervisa 26b. Planering och administration av utbildningen (yrkesrelaterade) Att dra några stora slutsatser från detta är svårt, men åtminstone ett antagande är rimligt att göra, nämligen att Planering och administration är en mycket viktig faktor. Detta sammanfaller väl med resultaten från en studentundersökning som genomförts för Högskolan Dalarna regelbundet sedan 2012, där betydligt fler kvalitetsfaktorer mättes än i DalaBarometern. Observera dock att den undersökningen gäller högskolestudenter, inte gymnasieelever. 3 Det är viktigt att beakta att DalaBarometern inte har så många kvalitetsfaktorer som eleverna besvarar det är rimligt att samtliga dessa delar är av stor vikt för att eleverna ska vara nöjda och rekommendera utbildningen till andra! Diagram 27. Omdömen om gymnasieutbildningen för Kritiker och Ambassadörer En annan aspekt som skiljer Kritiker och Ambassadörer är intresset för vad de utbildar sig till. För frågan Vilka av följande drivkrafter betydde mest för dig vid val av utbildning/program? svarade 42% bland Kritikerna Intresse, motsvarande siffra bland Ambassadörerna var 69%. 3 Se rapport STUDENTENKÄT 2016, Högskolan Dalarna s. 26. Rapporten finns tillgänglig via DIVA:s portal: 53 DalaBarometern 2016

89 För frågan Hur intresserad är du av att jobba inom det yrke/bransch du utbildar dig för? var 54% intresserade bland Kritikerna, hela 95% bland Ambassadörerna (frågan ställdes endast till Yrkesprogram). Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att de som väljer program mer slumpmässigt också är mindre benägna att rekommendera sin utbildning och är mindre nöjda än de som har stort intresse för branschen de utbildar sig till. En viktig fråga i enkäten, som inte går att redovisa i siffror, är svaren från frågan Vad kan göras för att denna utbildning ska bli ännu bättre?. Detta är, som frågan antyder, en fråga där eleverna själva fritt får skriva vad de tycker är viktigast att förbättra. Utifrån fritextkommentarer kan s.k. ordmoln skapas. Det fungerar som så att fritextkommentarerna kopieras och klistras in i ett webbverktyg, sedan skapas ett ordmoln där de mest förekommande orden visas, ju större ordet är i ordmolnet desto mer frekvent har ordet använts. 4 Bild 1. Ordmoln för gymnasielevernas svar på Vad kan göras för att denna utbildning ska bli ännu bättre? Utifrån ordmolnet kan det ofta vara svårt att veta i vilket sammanhang ordet används, därav förklaras här hur de tre mest frekventa orden användes: Eleverna uttryckte främst att de vill ha Mer praktik eller vara utomhus, mer stöd och mer (fler) lärare. Även mer matematik/teknik (elever på NA och TE) samt mer yrkeskurser bland yrkesprogrammen nämndes ofta Kommentarerna kring Lärare var utöver redan nämnda fler, att eleverna önskar bättre lärare, mer engagemang från dem, bättre planering och kommunikation från lärarna, att de ska vara behöriga Bättre användes främst i det som nämndes ovan, där bättre lärare och planering var främst förekommande En viktig erfarenhet som också kan dras från Högskolans studentenkät, är att bara för att lärarna nämns ofta för frågan Viktigast att förbättra inte behöver betyda att de generellt är dåliga ur elevernas/studenternas synvinkel. I den undersökningen fanns också frågan vad studenterna anser vara mest positivt, och lärarna nämndes väldigt frekvent för både viktigast att förbättra och mest positivt! 5 Den lärdom som kan dras är framför allt att lärarna är väldigt centrala för elevernas uppfattning kring nöjdhet och kvaliteten på utbildningen. 4 Ordmolnen har skapats via Wordle, 5 STUDENTENKÄT 2016, Högskolan Dalarna s. 50. Rapporten finns tillgänglig via DIVA:s portal: 54 DalaBarometern 2016

90 Företag/organisationers nöjdhet med gymnasieutbildning Nedanstående diagram visar andelen nöjda företag/organisationer gällande länets gymnasieutbildningar ur olika aspekter. Notera att det var få företag/organisationer inom Byggoch anläggning samt Tillverkningsindustrin som besvarade undersökningen. Besöksnäringen hade väldigt få svarande, men redovisas ändå. För frågorna 1a-c var andelen positiva generellt sett låg, framförallt för företag inom Tillverkningsindustrin och Besöksnäringen. Däremot såg de stort värde i att ta emot elever för APL, och överlag är handledarna också väl förberedda att ta emot elever, enligt företagen själva. Diagram 28 Omdömen om gymnasieutbildningen från företag/organisationer, nedbrutet för branscher DalaBarometern

91 Glädjande är dock att de personer som är Handledare generellt var mer nöjda, framför allt med fråga 1a-c, och det är rimligt att anta att dessa har större kännedom om eleverna än övriga. Det ska dock poängteras att endast 21 svarande var handledare, så resultaten ska tolkas med försiktighet. Diagram 29 Omdömen om gymnasieutbildningen från företag/organisationer, nedbrutet för handledare och övriga Svarspersonerna fick också besvara på vilka sätt som samverkan mellan gymnasieskolan och företag/organisationer i Dalarna kan förbättras. De flesta kommentarerna berörde mer dialog och att eleverna på olika sätt kommer mer i kontakt med dem, t.ex. genom mer praktik eller genom mer gästföreläsare från arbetslivet i skolorna. DalaBarometern

92 Högskolans utbildningar Studenternas nöjdhet Jämförelse mellan program Studenterna fick besvara några nyckelfrågor kring nöjdhet med sin utbildning. I nedanstående tabell redovisas den positiva andelen för respektive område, vilket innebär de som svarar 4 eller 5 på en 5-gradig skala. De områdena med lägst andel positiva markeras i rött, de mest positiva med grönt. Mest positiva var studenterna inom Bygg och anläggning, följt av specialistsjuksköterskeutbildningar. Däremot var studenterna på vanliga sjuksköterskeprogrammet minst nöjda. Ett område som studenterna överlag var mindre nöjda med är Samverkan och kontakt med lokala/regionala företag under studietiden, undantaget studenter inom Bygg och anläggning som var relativt sett nöjda. Tabell 11. Omdömen om högskoleutbildningen Totalt sett var det inga större skillnader mellan killar och tjejer, de skillnader som dock kunde ses är främst för: 25a: Skolans status och rykte (killar: 62% positiva, tjejer: 54% positiva) 25D: Lärarnas kompetens och sätt att undervisa (killar: 63% positiva, tjejer: 68%) Observera att fråga 25D hade samma tendens för gymnasieutbildning; tjejer verkar uppskatta lärarna mer än killar! För Härkomst fanns det dock klara skillnader, där studenter med utländsk härkomst var mer nöjda, framför allt med Skolans status och rykte samt Planering och administration av utbildningen. DalaBarometern

93 Diagram 30. Omdömen om högskoleutbildningen uppdelat på härkomst DalaBarometern

94 Benägenheten att rekommendera sin utbildning Hur benägna är då eleverna på högskolan att rekommendera sin utbildning? Mest rekommendationsbenägna var studenterna inom specialistsjuksköterskeutbildningar, följt av utbildningar inom Bygg- och anläggning. Tyvärr var dessa de enda högskoleutbildningarna i undersökningen som hade positivt NPS, systemvetenskapliga programmet låg precis på 0 och övriga hade negativt NPS. Det innebär alltså att andelen kritiker var större än antalet ambassadörer, vilket sannolikt innebär att det blir svårt att attrahera nya elever på lång sikt om inte rekommendationsbenägenheten förbättras. Värt att nämna är att utbildningen International Tourism Management hade många svarande i tidigare nämnd Studentenkät, och hade då ett NPSvärde på -38! 6 Det totala NPS-värdet, för samtliga studenter vid Högskolan Dalarna var i den undersökningen Det var alltså endast specialistsjuksköterskeutbildningar som når upp till den nivån av programmen som var utvalda till DalaBarometern. Diagram 31. NPS för de olika högskoleutbildningarna 6 STUDENTENKÄT 2016, Högskolan Dalarna. Den exakta frågeställningen i den enkäten för dessa studenter var: Hur sannolikt är det att du skulle rekommendera din campusutbildning vid Högskolan Dalarna till dina vänner och bekanta? 7 STUDENTENKÄT 2016, Högskolan Dalarna s. 23. Rapporten finns tillgänglig via DIVA:s portal: DalaBarometern

95 Även högskolestudenterna fick frågan Vad kan göras för att denna utbildning ska bli ännu bättre?. Resultatet i form av ett ordmoln påminner i stort om det från gymnasieeleverna. De största skillnaderna är att bättre planering, information och struktur nämndes oftare bland högskolestudenterna än bland gymnasieeleverna. Bild 2. Ordmoln för högskolestudenters svar på -Vad kan göras för att denna utbildning ska bli ännu bättre? DalaBarometern

96 Företag/organisationers nöjdhet med Högskolan Dalarnas utbildningar Nedanstående diagram visar andelen nöjda företag/organisationer gällande länets högskoleutbildningar ur olika aspekter. Företag/organisationer inom Bygg- och anläggningsbranschen fick mer detaljerade frågor än övriga; de fick bedöma Arbetsledarutbildningen och Byggingenjör var för sig, medan övriga branscher bedömde högskoleutbildning samlat utifrån deras område. Denna skillnad gjordes för att Bygg- och anläggningsbranschen tidigare haft denna uppdelning, och för övriga branscher skulle en liknande uppdelning varit mer komplex, då vissa utbildningar inom branschen helt skulle sakna relevans för det aktuella företaget. Överlag verkade högskoleutbildning anses viktigast för företag/organisationer inom Vård och omsorg, följt av Bygg och anläggning, likaså var det dessa som såg störst värde i att vara delaktiga i utbildningen på olika sätt. Andelen positiva angående om utexaminerade studenter motsvarar deras förväntningar var jämn mellan de olika branscherna, någorlunda väl samlat runt 60%. Det kan anses vara lågt men är ändå betydligt större andel än motsvarande fråga riktat mot gymnasiet. Det är också intressanta resultat med tanke på att gymnasieeleverna ansåg sig vara mer redo att möta arbetslivets förväntningar, som framgick i avsnittet Övergripande kring förberedda inför arbetslivet! Resultaten från DalaBarometern indikerar alltså på att gymnasieeleverna överskattar sig något gällande att möta arbetsgivarnas förväntningar, medan högskolestudenterna gör det motsatta. För gymnasieutbildningen kunde man se att handledare var mer positiva än de som inte var handledare, något sådant samband fanns inte för högskoleutbildningen. Diagram 32. Omdömen om högskoleutbildningen från företag/organisationer, nedbrutet för branscher Svarspersonerna fick också svara på vilka sätt som samverkan mellan högskolan och företag/organisationer i Dalarna kan förbättras. Kommentarerna berörde bl.a. att mer praktik och/eller fler praktikplatser vore bra, och att högskolan behöver vara ute i god tid om företag/organisationer ska kunna planera sin verksamhet. DalaBarometern

97 Länets utbildningar jämfört med landet i övrigt Även om det är troligt att inte särskilt många av svarspersonerna hade en tydlig och uppdaterad bild av nivån på utbildningar i andra län var svaren ändå en viktig indikator på den allmänna attityden. Svaren ska alltså i stor utsträckning ses som varumärkesattityd, snarare än att svarspersonerna sitter inne med kunskapen om Dalarnas utbildning är bättre eller sämre än övriga landet. I diagrammet nedan representerar värdet 5.0 Lika, värden under 5.0 är Sämre och värden över 5.0 Bättre än landet i övrigt. Granskar vi totalresultaten fanns det några fler svarspersoner som tyckte att länets gymnasie- och högskoleutbildningar är sämre än landet i övrigt. Endast svarspersoner inom Bygg och anläggning ansåg det motsatta, d.v.s. att utbildningen är bättre i Dalarna, och då framför allt gällande gymnasieutbildning. Viktigt att poängtera är att många avstått från att svara på frågan, så antalet svar från respektive bransch är litet. Diagram 33. Bedömning av länets utbildningar jämfört med landet i övrigt, nedbrutet för branscher DalaBarometern

98 DEL 4: Framtida rekrytering DalaBarometern

99 Företag/organisationer fick även besvara hur enkelt eller svårt de upplever att det är att rekrytera ny personal, boende i Dalarna. De fick dels besvara hur enkelt det är att hitta nyutexaminerade personer med olika utbildningsbakgrund, dels erfarna personer med olika utbildningsbakgrund. Även för detta område, liknande området för nöjdhet, fick företag/organisationer inom bygg mer detaljerade frågor än övriga. Rekrytering av nyutexaminerade medarbetare Av svaren på frågorna gällande Hur lätt eller svårt är det för er att hitta nyutexaminerad kompetens, boende i Dalarna? framgår inte helt överraskande att ju högre utbildning desto svårare upplevs det vara att få tag på sådana personer. Vissa undantag fanns dock, för företag/organisationer inom Byggoch anläggning ansåg fler att det är mycket svårt att få tag på lärlingar med gymnasieexamen än högskoleutbildade arbetsledare. Företag/organisationer inom Tillverkningsindustrin ansåg det ungefär lika svårt att få tag på nyutexaminerade från Yrkeshögskoleutbildning som Högskoleutbildning. Diagram 34. Bedömning av hur lätt/svårt det är att hitta nyutexaminerad kompetens, företag/organisationer inom bygg och anläggning. Diagram 35. Bedömning av hur lätt/svårt det är att hitta nyutexaminerad kompetens, företag/organisationer inom tillverkningsindustrin, besöksnäringen samt vård och omsorg. DalaBarometern

100 Rekrytering av nya erfarna medarbetare Av svaren på frågorna gällande Hur lätt eller svårt är det för er att hitta nya erfarna medarbetare, boende i Dalarna? framgick inte helt överraskande, liknande som för nyutexaminerad kompetens, att det upplevs svårare att hitta erfarna medarbetare med högskoleutbildning än med gymnasieutbildning. Undantaget var företag/organisationer inom besöksnäring, där stor andel anser det vara mycket svårt att hitta erfarna medarbetare med gymnasieutbildning, likväl som med eftergymnasial utbildning. Dock var det endast sju personer inom besöksnäring som besvarade frågorna, så resultaten ska tolkas med stor försiktighet. Diagram 36. Bedömning av hur lätt/svårt det är att hitta nya erfarna medarbetare, företag/organisationer inom bygg och anläggning Diagram 37. DalaBarometern 2016 Bedömning av hur lätt/svårt det är att hitta nya erfarna medarbetare, företag/organisationer inom Tillverkningsindustrin, Besöksnäringen samt Vård och omsorg 65

101 Dalabarometern har genomförts av Prifloat AB på uppdrag av Region Dalarna. Undersökningen är ett led i utvecklingen och förstärkningen av den regionala kompetensplattformen och har medfinansierats av medel från Tillväxtverket. Kompetensplattformen är ett samlingsnamn på ett regeringsuppdrag som regionala tillväxtansvariga har fått för att förbättra kompetensförsörjningsarbetet i länen. Kompetensförsörjningen är även ett av fyra prioriterade områdena i den Nationella utvecklingsstrategin för hållbar Regional tillväxt och attraktionskraft Kontaktuppgifter: Dan Gustafsson, dan.gustafsson@regiondalarna.se Conny Danielsson, conny.danielsson@regiondalarna.se DalaBarometern

102 Region Dalarna Myntgatan 2, Falun DalaBarometern

103 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Kent Söderlund Datum DIR Diarienummer RD 2016/125 Regional systemanalys ett underlag för transportinfrastrukturplaneringen Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslå Direktionen besluta Fastställa Regional systemanalys Dalarna. Sammanfattning av ärendet I regeringens uppdrag om att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden , fick Trafikverket även i uppdrag att i samråd med länsplaneupprättarna ta fram en ny metodbeskrivning för regionala systemanalyser. Länsplaneupprättarna beslutar själva om en regional systemanalys behöver tas fram som ett underlag inför kommande åtgärdsplanering för perioden ; dels för Trafikverkets arbete med att ta fram en ny nationell plan och för vårt eget arbete med att ta fram ny länsplan. Region Dalarnas gällande regionala systemanalys togs fram 2008 (inför åtgärdsplaneringen ). Beslutsunderlag Rapport Regional systemanalys underlag för transportinfrastrukturplanering. Kapitel 5 Mål, funktion brister, åtgärdsstrategier är systemanalysens Kärna. Kapitel 6 Förslag att det, utifrån rapportens åtta utpekade stråk, görs tydliga prioriteringar utan inbördes ordning av följande väg- och järnvägsstråk inklusive utpekade objekt: Riksväg 70 Enköping Mora /Vasaloppsvägen/Dalabanan. E 16 Gävle Malung Torsby/Kongsvinger/Riksväg 66 Malung Sälen. Objekt: E16 Borlänge Djurås. E 45 objekt: Genom Mora och Mora Orsa (Vattnäs Trunna). Rv 50 Falun/Borlänge Örebro (Bergslagsdiagonalen)/Bergslagsbanan inklusive stråket väster om Vänern Gävle Göteborg. Objekt: Genom Ludvika. Godsstråket genom Bergslagen Gävle/Storvik Avesta Hallsberg (Skånehamnar). Arbetet har drivits av en intern Tjänstemannagrupp på Region Dalarna samt med ett brett förankringsarbete som formaliserats genom dialoger i mindre och Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

104 2(2) större grupper med deltagare från Trafikverket, Mellansvenska Handelskammaren/näringslivet och intresseorganisationer/partnerskap. En hearing, särskilt riktad mot kommunerna och våra grannlän har genomförts kring arbetet med en ny regional systemanalys och inför kommande åtgärdsplanering Rådet för kommunikationer och infrastruktur har genom möten och maildialog berett Rapporten/underlaget för beslut om systemanalysen i arbetsutskott och Direktion. Kent Söderlund

105 Regional systemanalys Dalarna - underlag för transportinfrastrukturplanering Direktionen 1

106 2

107 Förord Region Dalarnas uppgift är att ansvara för, samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna. I det ligger att ta tillvara länets möjligheter och främja den regionala utvecklingen inom en rad olika områden som är betydelsefulla för tillväxt och sysselsättning i regionen. Region Dalarna är ett kommunalförbund med Dalarnas 15 kommuner och Landstinget Dalarna som medlemmar. Region Dalarna är därmed också rollen som länsplaneupprättare för transportinfrastruktur i Dalarnas län. Enligt regeringens uppdrag ska Trafikverket utforma inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplaneringen för perioden efter samråd med regionalt utvecklingsansvariga aktörer. Trafikverket har tagit fram en vägledning för upprättandet av regionala systemanalyser. Länsplaneupprättarna beslutar själva om, och i så fall hur och när, deras eget underlag inför kommande åtgärdsplanering ska tas fram. Region Dalarna har beslutat att aktualisera den nuvarande systemanalysen med stöd i Trafikverket vägledning. Syftet med de regionala systemanalyserna är att ta fram en politiskt genomarbetad och förankrad utvecklingsstrategi för regionens transportsystem Denna strategi kan användas i olika sammanhang, men främst när de långsiktiga transportplanerna på nationell och regional nivå tas fram. En central utgångspunkt för systemanalysen är de mål och strategier som tagits fram inom den regionala utvecklingsstrategin eller det utvecklingsprogram som finns i varje län Systemanalysens fokus ligger alltså på att beskriva vilka funktioner som krävs i transportsystemet för att uppnå eller bidra till målen. Den bör dessutom översiktligt ange vilka brister som man kan komma att överväga att åtgärda i kommande transportplaner. Regionala systemanalyser kan även: Vara underlag för att prioritera mellan de åtgärdsvalsstudier som behöver genomföras Sätta in de olika trafikslagen i ett större sammanhang, t.ex bostadsförsörjningen Vara den strategiska pusselbit som beskriver hur transportsystemet ska kunna bidra till ett förverkligande av regionala och nationella mål och strategier. Vara en plattform för de regioner som vill lyfta mer principiella frågor till Trafikverket eller regering och riksdag. 3

108 Sammanfattning Dalarna bidrar på ett tydligt och mycket positivt sätt till Sveriges ekonomi Dalarna bidrar på ett tydligt och mycket positivt sätt till Sveriges ekonomi genom att vara ett av landets absolut viktigaste exportlän. Dalarna inrymmer stora och viktiga exportföretag vars ekonomiska aktiviteter har en avgörande betydelse för landets ekonomiska utveckling. Tillverkning av stål, trävaror, papper och utrustning för elkraftsöverföring är störst när det gäller tillverkningsindustrin i länet. De stora företagen inom stålindustrin finns representerade i Dalarna med moderna och högteknologiska verksamheter i Avesta (Outokumpu), Borlänge (SSAB), Smedjebacken (Ovako) och Långshyttan (Kloster Speedsteel). Framgångsfaktorn har varit en tydlig specialisering med en produktion av alltmer kvalificerade produkter. Stålkoncernerna i Sverige exporterar 95% av sin produktion till 150 länder. ABB i Ludvika är världsledande inom tillverkning av komponenter/system för överföring av högspänd likström (HVDC). Dalarna utgör också ett betydelsefullt besöksområde, sommar som vinter, med norra Europas största vinterdestination som en viktig del. Dalarna är landets i särklass ledande besökslän utanför de tre storstadsregionerna. Besöksnäringen har haft en mycket gynnsam sysselsättningsutveckling de senaste åren och har potential till en fortsatt stark tillväxt. Sett till det som redan kommit till stånd och planeras för tidsperioden kommer tio miljarder att investeras under perioden. Framtidsinriktade investeringar i flygplats och köpcentrum i Sälenfjällen stärker bilden av möjlig tillväxtpotential. I Dalarna ligger tätorterna i ett pärlband längs tydliga stråk. Där sammanstrålar även de för såväl nationell som regional nivå viktiga nord-sydliga och öst-västliga järnvägs- och vägstråken, som utgör basen för Dalarna som ett av landets absolut största gods-genererande län. Dalarna är dessutom ett transitlän för den omfattande nord-sydliga godstrafiken i Sverige. Var fjärde godståg per dygn på svensk järnväg har sitt ursprung i eller passerar Borlänge. Dalarnas närhet till Stockholmsregionen ger förutsättningar för en samverkan och ett gemensamt arbete för utveckling av en storregional struktur i Mellansverige. Sammantaget innebär det ett hårt tryck på hela transportsystemet i och genom Dalarna där en väl fungerande infrastruktur är avgörande för Dalarna som ett av landets ledande besöksoch exportlän, såväl som för hela Sveriges utveckling. Åtta funktionella stråk Åtta funktionella gods- och persontrafikstråk på väg och järnväg genom länet har pekats ut i processen med att ta fram den regionala systemanalysen för Dalarna: E16/Västerdalsbanan/Gävle hamn. E45/Inlandsbanan. Riksväg 50 (Bergslagsdiagonalen)/Bergslagsbanan/Gävle hamn/göteborgs hamn. Riksväg 70/Dalabanan/Vasaloppsvägen/Dala Airport/Mora-Siljan flygplats. Riksväg 26 (Halmstad-Kristinehamn-Mora) Riksväg 66/Bergslagspendeln/väg 311. Riksväg 68/Godsstråket genom Bergslagen/Gävle Hamn/Skånehamnar. Riksväg 69 (Fagersta-Falun-Rättvik) 4

109 Figur 1. Utpekade funktionella gods- och persontrafikstråk. Dalastrategin som utgångspunkt Denna regionala systemanalys är en politiskt förankrad utvecklingsstrategi för länets transportsystem. Den är det främsta underlaget för långsiktiga transportplaner på nationell och regional nivå. Utgångspunkten är målen i den regionala utvecklingsstrategin Dalastrategi Dalarna Region Dalarna har i en bred dialog med utvecklings-aktörer på regional och lokal nivå, identifierat vilka områden, fyra vägval, som är särskilt viktiga att samlas kring. Den regionala systemanalysen för Dalarna är en bland flera regionala planer och program som konkretiserar Dalastrategin inom sitt regionala verksamhetsområde Figur 2. Den regionala systemanalysen i sitt sammanhang 5

110 Arbetsprocess Figur 4. Regionala mål för transportsystemet och Figur 3. Arbetsprocessen åtgärdsstrategier i systemanalysen utifrån Dalastrategin Regionala mål och åtgärdsstrategier för transportsystemet Utifrån de fyra vägvalen i Dalastrategin har, i ett processarbete med stöd i fyrstegsprincipen, tagits fram dessa regionala mål och åtgärdsstrategier. Vägval i Dalastrategin Regionala mål för transportsystemet sammanfattning Åtgärdsstrategier sammanfattning Vägval 1 Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Vägval 2 Innovativa miljöer och entreprenörskap Vägval 3 Tillgänglighet och infrastruktur Vägval 4 Livskvalitet och attraktionskraft Transportsystemet ska underlätta och bidra till möjligheter till ett livslångt lärande för befolkningen i Dalarna och underlätta rekrytering och spetskompetensförsörjning.transportsystemet ska erbjuda effektiva pendlingsmöjligheter till utbildning- och arbetsmarknad. Dalarnas näringsliv ska ha god tillgänglighet till och från nationella och internationella marknader som därmed ska underlätta utveckling av företag. Miljöanpassade och resurseffektiva transporter ska ges förbättrade förutsättningar genom transportsnål fysisk samhällsplanering där kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt resalternativ för att möjliggöra arbets-, studiependling och fritidsresor. Kollektivtrafik ska bidra till hållbar utveckling genom att öka sin marknadsandel mot bilen. Transportsystemet ska vara jämställt så att det på ett likvärdigt sätt svarar mot kvinnors och mäns behov. Det ska vara säkert och tryggt med nollvisionen som ledstjärna, dvs att inga personer dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Grundläggande samhällsservice ska nås inom 30 minuter med bil eller kollektivtrafik. Kraftfulla underhålls- och kapacitetsåtgärder i järnvägsnätet samt kraftfulla tillgänglighetshöjande åtgärder i vägnätet. Trafikslagsövergripande åtgärder och sammodala kopplingar i transportsystemet för effektivare godstransporter och resor. Utveckling av attraktiva resecentrum och bytespunkter med anslutande säkra och tillgängliga gång och cykelvägar till målpunkter mellan och i tätorter. Åtgärder för ökad nationell och regional tillgänglighet i vägnätet, vägar med höga trafikflöden mötessepareras. Transporteffektiv samhällsplanering för att öka tillgängligheten och hållbarheten i transportsystemet i ett Hela resan perspektiv. Förstärkt flygplatskapacitet för näringslivets behov. Tillgång till biobaserade bränslen och laddinfrastruktur för elfordon. Mobilitetsarbetet för ökad kunskap, attityd och beteendepåverkan vid val av transportslag utvecklas. Bredbandsutbyggnad för utbildning, kontakter och arbete på distans. Figur 4. Sammanfattning av regionala mål för transportsystemet och åtgärdsstrategier 6

111 Åtgärdsstrategierna syftar till att ge ett aktivt och tydligt bidrag till det övergripande transportpolitiska målet, att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Åtgärdsstrategierna medverkar till en lång rad åtgärder som förbättrar förutsättningarna för jobb, delaktighet och hållbar tillväxt i Dalarna. Satsningarna på strategiska investeringar i infrastruktur förbättrar tillgängligheten för kvinnor och män till bostäder, arbete, service och kultur samt möjligheten att leva i städer/tätorter och på landsbygden i Dalarna, men också att pendla dit jobben finns. Dalarnas prioriteringar Region Dalarna har pekat ut åtta funktionella gods- och persontrafikstråk i och igenom Dalarna. Utifrån dessa utpekade stråk görs tydliga prioriteringar av följande väg- och järnvägsstråk: Riksväg 70 Enköping Mora/Vasaloppsvägen/Dalabanan. E16 Gävle-Malung Torsby/Kongsvinger/Riksväg 66 Malung-Sälen. Riksväg 50 Falun/Borlänge Örebro(Bergslagsdiagonalen)/Bergslagsbanan inklusive väster om Vänern Gävle hamn Göteborgs hamn. Godsstråket genom Bergslagen Gävle/Storvik Avesta Hallsberg Skånehamnar. 7

112 Innehåll 1 Processdokumentation... 9 Bakgrund till Regional systemanalys Dalarna... 9 Syfte med Regional systemanalys Dalarna... 9 Processdokumentation... 9 Organisation Beskrivning av dagens transportsystem Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) Funktionellt prioriterat vägnät (FPV) Utpekade gods- och persontrafikstråk i och genom Dalarna Hamnar Flyg Kollektivtrafik Hastighetsöversynen Gång och cykelvägnätet Trafiksäkerhet Förutsättningar för regional planering Utmaningar för transportsystemet med tidshorisonten år Planeringsförutsättningar - nuläge och utvecklingstendenser Den samlade målbilden EU mål Den nationella transportpolitikens mål Den regionala utvecklingsstrategin Dalastrategin Dalarna Regionala mål, önskade funktioner, brister och åtgärdsstrategier Regionala mål för transportsystemet Önskade funktioner i transportsystemet Brister i transportsystemet Åtgärdsstrategier för att uppnå önskade funktioner Målkonflikter, synergier och urvalsprocess Dalarnas prioriteringar Bedömning av bidrag till målen Bedömning av hur väl identifierade funktioner och åtgärdsstrategier bidrar till måluppfyllelse Mervärden till följd av ställningstaganden i systemanalys Källor

113 1 Processdokumentation Bakgrund till Regional systemanalys Dalarna Regional systemanalys Dalarna är en del i arbetet inom transportinfrastrukturplaneringen för år Den ständigt pågående samhällsutvecklingen föranleder att nu aktualisera den gällande regionala systemanalysen från år Den under de senaste åren kraftiga digitaliseringen av vårt samhälle, industrins ständigt och allt snabbare omstrukturering samt besöksnäringens växande betydelse i länet, är faktorer som gör att systemanalysen behöver uppdateras. En ny Dalastrategi, Dalarna 2020, har tagits fram. Den utgör det centrala underlaget för Regional systemanalys Dalarna. Syfte med Regional systemanalys Dalarna Den regionala systemanalysen är en politiskt förankrad utvecklingsstrategi för länets transportsystem. Den är det främsta underlaget för långsiktiga transportplaner på nationell och regional nivå. En central utgångspunkt är målen i den regionala utvecklingsstrategin (Dalastrategi - Dalarna 2020) för länet. Regionala systemanalyser ska vara transportslagsövergripande analyser av transportsystemetets funktion och brister utifrån nationella och regionala mål och behov. En regional systemanalys har fyra syften: 1. Beskriva hur transportsystemet bidrar till att förverkliga mål och strategier. 2. Lyfta principiella frågor till Trafikverket eller regering och riksdag. 3. Stödja i prioritering av åtgärdsvalsstudier. 4. Sätta in trafikslagen i ett större samhällsbyggnadsperspektiv. Processdokumentation Arbetsprocessen Arbetet med Regional systemanalys Dalarna har drivits av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän på Region Dalarna samt med ett brett förankringsarbete som formaliserats genom dialoger i mindre och större grupper. I dialogerna har ansvariga tjänstemän (referenspersoner) internt på Region Dalarna medverkat. Ett antal arbetsmöten har genomförts med referenspersoner från externa aktörer med deltagare från Trafikverket Region Mitt, Mellansvenska Handelskammaren/näringslivet och intresseorganisationer /partnerskap. En hearing med cirka 50 deltagare har genomförts. Den var särskilt riktad mot kommunerna, men även våra grannlän, med inriktning på åtgärdsplaneringen för perioden och den regionala systemanalysen. Politisk förankring Lägesrapport och dialog i arbetets framskridande har skett med Region Dalarnas politiska råd Rådet för kommunikationer och infrastruktur som lämnat synpunkter på innehåll och inriktning för arbetet. Den politiska förankringen och beslutsprocessen har vidare skett i arbetsutskott och direktion. Samverkan med andra län Det finns en regelbunden dialog med såväl angränsande län som övriga län i landet kring infrastrukturplanering. Den är delvis formaliserad genom samarbetet inom länsplaneupprättarna i landet (Kommunikationsexpertföreningen; Kom.exp.). I systemanalysarbetet har dialog förts främst med angränsande län bland annat genom deltagande i en hearing kring systemanalysarbetet och kommande åtgärdsplanering. Vidare sker samverkan med 9

114 andra län och kommuner genom gränsöverskridande samarbeten i form av ett antal partnerskap kring våra utpekade gods- och persontrafikstråk. Organisation Arbetet med Regional systemanalys Dalarna har genomförts med följande organisation och avstämningar: Intern arbetsgrupp Region Dalarna, med ansvariga tjänstemän som referenspersoner. Externa referenspersoner från Trafikverket Region Mitt, Mellansvenska Handelskammaren/näringslivet och intresseorganisationer/partnerskap. Regelbundna avstämningar med Region Dalarna politiska råd Rådet för kommunikationer och infrastruktur. Avstämning med länets kommunchefer. Hearing den 2 september 2016 inför den kommande åtgärdsplaneringen för perioden och den regionala systemanalysen. Hur jämställdhets- och mångfaldsaspekten har beaktats Utifrån de politiska mål som har formulerats för transportplaneringen kan man konstatera att jämställdhet utgör en viktig fråga för transportplaneringen. Funktionsmålet för transportpolitiken innefattar att transportsystemet ska vara jämställt. Funktionsmålet har en precisering av jämställdhet som innebär att arbetsformerna, genomförandet och resultatet av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. De fyra jämställdhetspolitiska målen är: 1. Jämn fördelning av makt och inflytande - mellan män och kvinnor i besluts- och genomförandeprocesser i transportplaneringen, redovisas i tabellen nedan. 2. Ekonomisk jämställdhet - Transportsystemet ska bidra till lika tillgång till utbildning och arbete för män och kvinnor. Det är därför viktigt att utifrån den regionala systemanalysens åtgärdsstrategier, beakta att möjliga färdsätt, under olika tider på dygnet, till kvinnligt och manligt dominerande arbets- och utbildningsplatser, är lika. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Transportsystemet ska bidra till att skapa jämnfördelning mellan män och kvinnor avseende obetalt hem- och omsorgsarbete. Målet handlar om vilka möjligheter transportsystemet skapar för en jämn fördelning av hem- och omsorgsarbetet. Målet har mest relevans och betydelse beträffande åtgärdsstrategier kring regional planering i tidiga skeden för en transporteffektiv samhällsplanering. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Målet handlar i mångt och mycket om risker och rädsla för att utsättas för könsrelaterat våld/brott i samband med resor. Det är bland annat därför viktigt att den fysiska utformningen av transportsystemet kan påverka den upplevda känslan av trygghet. Grupp Kvinnor/män Arbetsgruppen 1/5 Referenspersoner internt Region Dalarna 9/4 Referenspersoner externt 4/4 Rådet för kommunikationer och infrastruktur 2/3 Hearing den 2 september /31 10

115 Hur riksdagens vision om att Sverige år 2050 inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären har hanterats Sveriges transportsektor ska år 2050 vara fossilfri och Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta Klimatklivet är en av regeringens åtgärder för att bryta fossilberoendet, i Dalarna stödjer och rådger Länsstyrelsen ansökande till satsningen. För att begränsa kommunernas klimatpåverkan arbetar Länsstyrelsen tillsammans med kommunernas fysiska planering. Länsstyrelsen ansvarar även för Dalarnas Klimat- och energistrategi (revideras 2017) Länsstyrelsen Dalarna har drivit ett projekt riktat mot kommunerna kring resfria möten. UpphandlingsDialog Dalarna är ett projekt som pågått i flera år med Länsstyrelsen som huvudman (Region Dalarna är medfinansiär), där transporter är en naturlig del av kriterierna och kraven. Region Dalarna, genom Transportdialogen, leder samverkan för Dalarnas aktörer som aktivt arbetar för att minska utsläppen inom transportsektorn. 11

116 2 Beskrivning av dagens transportsystem Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) Vad är TEN-T? Transeuropeiska transportnät (TEN-T) är ett multimodalt nät och en EU satsning för att inrätta ett integrerat transportnät inom Europeiska unionen. I nätet ingår alla transportslag; järnväg, väg, hamnar, inre vattenvägar och flygplatser. TEN-T ska länka samman europeiska transportsystem och utgöra grundstommen för transport inom EU:s inre marknad. Detta innebär att medlemsländerna måste koordinera sig för att skapa fungerande transporter genom Europa. TEN-T ska också sammanlänka stora sociala och ekonomiska centra inom EU. Det finns fem huvudproblem som TEN-T avser lösa; Det saknas förbindelselänkar, särskilt vid gränsövergångar. Det råder stora skillnader mellan infrastrukturens kvalitet och tillgång i olika medlemsstater. Det behövs bättre kopplingar mellan de olika trafikslagen. Få de omfattande utsläppen av växthusgaser från transportsektorn att minska med 60% till år Det finns fortfarande stora skillnader mellan regler och krav i EU:s medlemsstater. För att lösa dessa problem och stärka den inre marknaden och få ett mer harmoniserande transportsystem i unionen ska bland annat infrastrukturella flaskhalsar avlägsnas, infrastruktur uppgraderas och gränsöverskridande transporter förenklas och förbättras. Satsningarna i infrastrukturen ska också leda till nya innovativa lösningar inom exempelvis temat hållbara transporter. TEN-T ska byggas ut på två nivåer bestående av ett övergripande nät och ett stomnät. Övergripande nät (Comprehensive network) Det övergripande nätet är ett omfattande transportnät som ansluts till stomnätet på regional och nationell nivå. Nätet syftar till att säkerställa full täckning av EU och tillgänglighet för alla regioner. Målet är att säkerställa att transportnätet gradvis bidrar till att förbättra den inre marknaden, stärka territoriell, ekonomisk och social sammanhållning och minska utsläpp av växthusgaser inom hela EU. Hela det övergripande nätet ska vara färdigställt senast Stomnät (Core Network) Stomnätet består av de delar av det övergripande nätet som är strategiskt viktigast för att målen för strategin för det transeuropeiska transportnätet ska kunna uppnås, och ska återspegla utvecklingen av trafikefterfrågan och behovet av multimodala transporter. Det ska särskilt bidra till att den ökande rörligheten kan hanteras och att en hög säkerhetsstandard kan säkerställas samt till utvecklingen av koldioxidsnåla transportsystem. I december 2013 fastställde EU nio stycken prioriterade transportkorridorer så kallade stomnätskorridorer (Core Network Corridor). Korridorerna och stomnätet ska vara färdigställda med hög kapacitet till Infrastruktur som ingår i stomnätet har större möjligheter till EU-finansiering, men det ställs samtidigt också högre krav på infrastrukturen. 12

117 Stomnätskorridor i Sverige Den korridor som berör Sverige är Skandinavien-Medelhavskorridoren (stomnätskorridor 5) och sträcker sig mellan Valetta (Malta) och den finsk-ryska gränsen och de finska hamnarna Fredrikshamn/Kotka. Korridoren inbegriper järnvägar, vägar, flygplatser, hamnar, järnvägsterminaler och sjömotorvägar. De transportslag i Sverige som ingår i Skandinavien-Medelhavskorridoren är; Fem hamnar (Luleå, Stockholm, Göteborg, Malmö, Trelleborg) En järnvägsterminal (Hallsberg) Ett omfattande järnvägsnät (bl.a. Södra stambanan, Malmbanan och Västkustbanan) Tre flygplatser (Arlanda, Landvetter, Sturup) Betydande delar av det svenska motorvägs-nätet, liksom godstunga vägar i norr (bl.a. hela E4:an och E6:an). Figur 2.1. Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) Ytterligare korridorer i Sverige Botniska korridoren är utpekat som del av TEN-T nätverket, men är inte en del av de nio prioriterade korridorerna. Det finns en ambition från berörda parter att höja Botniska korridorens status från inofficiell korridor i stomnätverket till att ingå i Skandinavien- Medelhavskorridoren i den kommande revideringen av EUs stomnätskorridorer,

118 Nationellt stamvägnät Nationella stamvägar är en beteckning på Sveriges nationellt övergripande prioriterade vägnät. De är tänkta som rekommenderade huvudvägar både för långväga tunga transporter och långväga persontransporter. Skillnaden mellan nationella stamvägar och övrigt vägnät är att investeringar i det nationella stamvägnätet planeras och finansieras via medel i den nationella transportplanen, medan investeringar i övriga vägar planeras och finansieras med medel ur länsplaner för regional transportinfrastruktur. Nationella stamvägar genom Dalarna är: E16 sträckan riksgränsen Norge Gävle E45 sträckan Göteborg Trollhättan Karlstad Torsby Malung Mora Orsa Sveg Östersund Storuman Karesuando Riksväg 26 sträckan Halmstad Jönköping Kristinehamn (ej nationell stamväg sträckan Kristinehamn- Vansbro-Johannisholm/E45) Riksväg 50 sträckan Jönköping/E4 Mjölby Örebro Ludvika Borlänge Falun (ej nationell stamväg sträckan Falun Söderhamn). Riksväg 70 sträckan Enköping Mora (ej nationell stamväg sträckan Mora-Älvdalen - Idre/riksgränsen Norge. Figur 2.2. Det nationella stamvägnätet 14

119 Funktionellt prioriterat vägnät (FPV) Trafikverket har i samverkan med länsplaneupprättarna pekat ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet, ett funktionellt prioriterat vägnät (FPV). Detta utgör ett samlat planeringsunderlag för prioriteringar av olika verksamheter och projekt i kommande planeringsprocesser. De vägar som pekas ut som funktionellt prioriterat vägnät är de viktigaste vägarna utifrån funktioner för godstransporter, långväga personresor, dagliga personresor och kollektivtrafik. Huvuddelen av det utpekade vägarna innefattar samtliga funktioner, medan övriga vägar innefattar någon eller några av funktionerna. Figur 2.3. Funktionellt prioriterat vägnät (FPV) Dalarna 15

120 Utpekade gods- och persontrafikstråk i och genom Dalarna Åtta gods- och persontrafikstråk på väg och järnväg genom länet har pekats ut i processen för att ta fram Regional systemanalys Dalarna. Dessa beskriv i detta kapitel med deras ingående delar: E16/Västerdalsbanan/Gävle hamn. E45/Inlandsbanan. Riksväg 50 (Bergslagsdiagonalen)/Bergslagsbanan/Gävle hamn/göteborgs hamn. Riksväg 70/Dalabanan/Vasaloppsvägen/Dala Airport/Mora-Siljan flygplats. Riksväg 26. Riksväg 66/Bergslagspendeln/väg 311. Riksväg 68/Godsstråket genom Bergslagen/Gävle Hamn/Skånehamnar. Riksväg 69. Figur 2.4. Utpekande funktionella gods- och persontrafikstråk 16

121 Stråk: E16/Västerdalsbanan/Gävle hamn Stråket omfattar E16 med den parallellgående järnvägen Västerdalsbanan, med kopplingar till Gävle hamn. Figur 2.5. Stråk: E16/Västerdalsbanan/Gävle hamn E16 Gävle-Falun/Borlänge-Malung-Oslo (-Bergen) Sträcka och funktion: E16 går mellan Gävle och Bergen i Norge via Falun/Borlänge, Malung, Torsby, Kongsvinger och Oslo/Gardermoen. Vägen utgör tillsammans med E6 och E18 europavägskopplingarna mellan södra Norge och mellersta Sverige. Vägen är nationell stamväg och utpekad som en del av det funktionellt prioriterade vägnätet (FPV). Vägen är av stor vikt då den binder samman flera viktiga transportnoder i Sverige och Norge; Gävle, Falun/Borlänge, Malung, Torsby, Osloregionen, Bergenregionen, Sogndalsregionen, Glåmdalsregionen. Gemensam sträckning med E 45 Mellan Malung och Torsby. Persontrafikflödena varierar mycket mellan stråkets olika delar och även mellan olika årstider. De största volymerna på årsbasis består av arbetspendling. Det tillkommer en omfattande turisttrafik. För Dalarna är E16:s olika delar viktiga länkar för turisttrafiken till och från Dalafjällen och Siljansbygden, särskilt för turister som kommer från Oslo, Gävle, Stockholm/Mälardalen och Göteborg/Västsverige. Under vintersäsongen sker en dryg tiodubbling av trafiken mot Sälenfjällen, jämfört med de tider på året då det är normaltrafik. Förutom persontrafik är E16 också ett betydande godsstråk. Ett flertal större godsterminaler längs E16 innebär en betydande tung trafik. I öster är Gävle hamn, Sveriges tredje största containerhamn, en mycket viktig nod som avsändare och mottagare av gods och i väster 17

122 utgör Oslo en viktig transportknutpunkt, med betydande trafikflöden och internationella förbindelser inom samtliga godsslag. E16 fungerar även som uppsamlingsstråk och gränsöverfart för omfattande tung trafik genom Sverige, särskilt E 45, från norra Norge och norra Sverige till Osloregionen och södra Norge. E16-stråket är viktigt för länets industri och näringsliv då flera aktörer/företag har sin verksamhet kopplad till stråket. Standard och brister E16-stråket har en varierande vägstandard avseende tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet. I Norge har E16 i huvudsak skyltad hastighet 80 km/h. Den skyltade hastigheten på svenska sidan är i huvudsak km/h. Vägstandarden är generellt sett högre i Sverige än i Norge. Sträckan Borlänge-Gävle är i huvudsak mötesseparerad utom öster och väster om Hofors, där hastigheten är 80 km/h. Övriga sträckor i Sverige saknar mötesseparering. I Dalarna finns det stora brister i bland annat Borlänge-Djurås, Nås, Dala Järna Vansbro och Yttermalung. Det är bristfällig vägstandard med delvis dålig linjeföring, smal väg och närliggande bebyggelse längs vägen som medför tillgänglighets-, framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem. Ytterligare en stor brist är delsträckan Torsby- Kongsvinger. Den har en mycket dålig linjeföring och låg standard. Den anses vara den felande länken för hela E 16 stråket, då den begränsar hela stråkets funktion. Denna felande länk är vidare av stor vikt för stråket då den beräknas bli den fjärde största gränsövergången mellan Sverige-Norge. VÄSTERDALSBANAN Borlänge/Repbäcken-Vansbro-Malung-Malungsfors Sträcka och funktion: Västerdalsbanan sträcker sig mellan Borlänge och Malung via bland annat Vansbro och Mockfjärd. Sträckan Borlänge-Malung ingår i järnvägsnätet medan Malung-Malungfors kan betecknas som ett industrispår. År 2011 upphörde persontrafiken på banan. Godstrafik bedrivs i huvudsak på sträckan Borlänge-Rågsveden/Dalasågen. Banan är av vital betydelse för Dalarnas skogsindustrier som använder banan för att transportera råvara till pappersbruken i Dalarna och Värmland. Det finns även planer på en upprustning av industrispåret på sträckan Malung-Malungfors där främst sågade trävaror från Fiskarheden och biobränsle skulle kunna transporteras vidare på Västerdalsbanan till hamnar i södra i Sverige och till värmeverken i Stockholm- Mälardalen. Standard och brister Västerdalsbanan är en lågtrafikerad och enkelspårig bana. Banan har låg standard och är ej elektrifierad. Stora delar av banan är underdimensionerad och det råder kapacitetsbrist, vilket lett till att Västerdalsbanan är i stort behov av underhåll och upprustning. Banan (exklusive sträckan Malung-Malungfors) är som första svenska (och även europeiska) järnväg utrustad med trafikledningssystemet ERTMS-Regional. ERTMS är ett gemensamt trafikstyrningssystem för Europa. 18

123 Stråk: E45/Inlandsbanan Stråket omfattar europaväg E45 med, norr om Mora, den parallellgående järnvägen Inlandsbana. Figur 2.6. Stråk: E45/Inlandsbanan Figur 2.6. Stråk: E45/Inlandsbanan E45 (INLANDSVÄGEN) Göteborg-Karlstad-Torsby-Malung-Mora/Orsa-Östersund-Gällivare-Karesuando (Finland) Sträcka och funktion: E45 sträcker sig i Sverige mellan Göteborg och Karesuando via Karlstad, Malung, Mora/Orsa, Sveg, Östersund och Gällivare. Vägen är en viktig övergripande nationell förbindelse och transportled mellan Västsverige, Mellansverige och Norrlands inland. Vägen används även i stor utsträckning som transportled för norsk lastbilstrafik genom Sverige, mellan Nordnorge och södra Norge. För näringslivet är E45 viktig för godstransporter genom hela landet. Den är likaså en betydelsefull förbindelse för långväga persontransporter längs hela stråket, då vägen är särskilt viktig för turisttrafiken från Väst- och Sydsverige och Danmark till och från Dalafjällen. E45 har gemensam sträckning med riksväg 26 söder om Mora till Johannisholm och med E16 söder om Malung till Torsby. Vägen ingår i det funktionellt prioriterade vägnätet (FPV). Sträckan Göteborg-Gällivare ingår även i det av EU utpekade transeuropeiska transportnätverket, TEN-T (Comprehensive network). Godstrafiken är relativt stor då den utgör procent av trafiken. 19

124 Standard och brister E 45 har en mycket varierande tillgänglighets- och trafiksäkerhetsstandard. Det är stora variationer i vägstandarden längs E45. Hastighetsbegränsningen är km/h. Genom Dalarna råder dock i huvudsak 90 km/h. Två tydliga brister är identifierade i Dalarna. Den ena är genomfarten i Mora med långa fördröjningar i anslutning till Noretbron, vilken bland annat är en allvarlig brist i tillgängligheten för Räddningstjänsten och till sjukhuset. Den andra är delen Mora-Orsa som är, utifrån sin klart begränsade kapacitet, hårt belastad. Utöver detta råder det generellt en bristande trafiksäkerhet genom Dalarna på sträckan Malung Mora-Orsa. INLANDSBANAN Kristinehamn-Vansbro-Mora/Orsa-Sveg-Östersund- Arvidsjaur-Gällivare Sträcka och funktion: Inlandsbanan sträcker sig mellan Kristinehamn-Gällivare och passerar bland annat Mora och Orsa. Söder om Mora är banan inte i drift annat än på delsträckorna Kristinehamn- Nykroppa och Daglösen-Persberg. Persontrafik bedrivs på banan året runt, framför allt på sträckan Mora-Östersund. Sommartid förlängs persontrafiken till sträckan Mora-Gällivare. Det är turisttrafiken som har flera dagliga turer på banan och mellan orterna. Under vintersäsongen körs direkttåg Malmö- Stockholm-Röjan och Mora-Östersund, vilket möjliggör för resenärer från bland annat Mälardalen att ta sig smidigt till fjällen. Godstågstrafik, främst skogsråvaror och torv, är den dominerande godstrafiken på banan Torvtransporterna sker främst från Sveg via Mora till bland annat Uppsala och Sundbyberg. Standard och brister Banan är enkelspårigt och förutom sträckan Kristinehamn-Nykroppa, är banan inte elektrifierad. 20

125 Stråk: Riksväg 50/Bergslagsbanan/Gävle hamn/göteborgs hamn Stråket omfattar riksväg 50 med den parallellgående järnvägen Bergslagsbanan samt med koppling till Gävle hamn. Figur 2.7. Stråk: Riksväg 50/Bergslagsbanan/Gävle hamn/göteborgs hamn RIKSVÄG 50 (BERGSLAGSDIAGONALEN) Jönköping-Örebro-Ludvika-Falun/Borlänge-Bollnäs-Söderhamn Sträcka och funktion: Riksväg 50, också kallad Bergslagsdiagonalen, sträcker sig mellan Jönköping och Söderhamn via bland annat Örebro, Ludvika, Borlänge och Falun. Sträckan Jönköping-Falun är nationell stamväg. Bergslagsdiagonalen är ett nationellt prioriterat stråk för gods- och persontrafik. Stråket är en del av det funktionellt prioriterade vägnätet (FPV). Gemensam sträckning med E 16 sträckan Falun-Borlänge. Riksväg 50 har en omfattande arbetspendling längs delsträckor i stråket. Den är särskilt stor på sträckorna Falun-Borlänge och Lindesberg/Nora-Örebro-Kumla-Hallsberg-Askersund. Bergslagsdiagonalen är även ett betydande turiststråk. Söder om Ludvika är vägen en betydelsefull länk för den totalt sett ökande turisttrafiken, inte minst fjälltrafiken från mellersta och sydöstra Sverige. Bergslagsdiagonalen har en betydande roll för godstrafiken i Dalarna och Mellansverige då den binder samman nationella godsnoder såsom Hallsberg och Borlänge. Riksvägen utgör också en viktig länk mot Göteborgs hamn och hamnarna i Skåne och Öresundsförbindelsen samt att de förbinder Mellansverige och Norrland. Längs stråket finns även flera av landets största, expansiva och mest transportkrävande företag (SSAB, Stora Enso, ABB, IKEA och Spendrups) som genererar stora och betydande godsflöden. 21

126 Standard och brister Riksväg 50 har en varierande vägstandard med ett antal brister i tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet. Hastighetsbegränsning varierar mellan km/h. I Dalarna är hastighetsbegränsningen km/h. Genom Dalarna är det mötesseparerat mellan Falun-Borlänge-Ludvika. Tydliga brister finns i form av tillgänglighets. Framkomlighets och trafiksäkerhetsproblem genom Ludvika och Grängesberg. Andra brister är bland annat länsgränsövergången söder om Grängesberg samt sträckor med 70 km/h i Örebro län med låg trafiksäkerhet. Det saknas en ny anslutningslänk mot E4 öster om Bollnäs, den s k Trönödiagonalen. BERGSLAGSBANAN Gävle-Falun-Borlänge-Ludvika-Ställdalen- Frövi/Kil Sträcka och funktion: Bergslagsbanan sträcker sig mellan Gävle och Frövi/Kil via Falun, Borlänge, Ludvika och Grängesberg. Bergslagsbanan är ett nationellt prioriterat godsstråk i Mellansverige. För Dalarna har Bergslagsbanan också en betydande roll för länets basindustri och tjänsteföretag och utgör tillsammans med Godsstråket genom Bergslagen Godskorridoren genom Bergslagen. Såväl ABB som SSAB kör tunga tåg på banan till Norrköping hamn, respektive Oxelösund hamn. Bergslagsbanan ingår i det utpekade strategiska godsnätet och utgör ett viktigt godsstråk för trafiken mellan Bergslagen och Göteborgs hamn. Borlänge är utpekad som vital nod i stråket från Norrland och Bergslagen mot Göteborg stråket väster om Vänern och Västra Stambanan. Borlänge utgör ofta start- och målpunkt för godstrafik. Banan har dessutom en betydande roll som transportstråk till Gävle hamn för näringslivets godstransporter i Mellansverige. Cirka 40 procent av Sveriges exportvärde genereras i stråket Gävle-Göteborg. Bergslagsbanan är även av stor betydelse för den interregionala och regionala persontrafiken. Arbetspendlingen längs banan relativt omfattande, men det bör ha stor potential att utvecklas ytterligare, men kapacitetsbristen är ett hinder för detta. Standard och brister Bergslagsbanan är elektrifierad. Hela banan är enkelspårig förutom delsträckan öster om Gävle (Hagaström Gävle C, 6km) som är dubbelspårig och delsträckan Ställdalen- Grängesberg som också har två spår. Hela banan är kapacitetsmässigt hårt belastad och har bitvis brister i geometrisk standard (branta backar). 22

127 Stråk: Riksväg 70/Dalabanan/Vasaloppsvägen/ Dala Airport /Mora- Siljan flygplats Stråket omfattar riksväg 70 med den parallellgående järnvägen Dalabanan samt Vasaloppsvägen som förbinder riksväg 70 med Sälenfjällen. I stråket ingår även flygplatserna Dala Airport i Borlänge och Mora-Siljan flygplats. Figur 2.8. Stråk: Riksväg 70/Dalabanan/Vasaloppsvägen/ Dala Airport /Mora-Siljan flygplats RIKSVÄG 70 Enköping-Sala-Avesta-Borlänge-Djurås-Mora-Älvdalen-Idre/riksgränsen Norge Sträcka och funktion: Riksvägen sträcker sig mellan Enköping och Idre/riksgränsen Norge och går genom bland annat Sala, Avesta, Hedemora, Borlänge, Mora och Älvdalen. Delar av riksväg 70 (Borlänge- Djurås) har gemensam sträckning med E16. Riksväg 70 (Enköping-Mora) ingår i det nationella stamvägnätet och är en viktig inkörsport till Dalarna. Riksväg 70 är utpekad som funktionellt prioriterad väg (FPV). Riksvägen utgör speciellt en viktig funktion för kommunikation och förbindelse för norra Dalarna. Förbindelsen till Stockholmsområdet, Mälardalen och Uppsala är en kritisk framgångsfaktor för länets regionala utveckling och regionförstoring samt för en vidgad arbetsmarknad. Det råder en omfattande persontrafik på riksväg 70. Stråket är en pulsåder för den omfattande turisttrafiken från Stockholm och Mälardalen till Siljansområdet och Sälen (via Vasaloppsvägen) och Idre-Grövelsjöfjällen. Riksväg 70 är ett huvudstråk för arbetspendlingen såväl inom Dalarna som till angränsande län. Riksvägen har även en betydande funktion för godstrafik. Riksväg 70 är en kommunikationsanläggning av riksintresse och rekommenderad väg för transporter av farligt gods. 23

128 Standard och brister Riksväg 70 är mötesseparerad på sträckan Sala-Borlänge samt södra infarten till Mora. Den sista delen strax söder om Borlänge där vägen är tvåfilig och har trafiksäkerhetsproblem med bland annat besvärande korsningar, kommer att mötessepareras till Högsta tillåtna hastighet på riksväg 70 är genomgående 100 km/h söder om Borlänge och 90 km/h norr om Borlänge där vägen är tvåfilig. Det finns en del större brister norr om Borlänge. I Dalarna är genomfarten i Mora en sådan, med ett relativt sett mycket högt trafikflöde, vilket innebär betydande miljö- och trafiksäkerhetsproblem och hinder för trafiken upp till fjällen, samt hinder inom tätorten främst avseende räddningstjänsten. Sträckan Borlänge-Djurås, är smal med bebyggelse nära vägen som ger framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem. Den är således en tydlig flaskhals för tillgängligheten för den omfattande arbetspendlingen till Falun/Borlänge. Vidare behöver hela stråket Borlänge-Mora, utifrån dess funktion, mötessepareras. En annan större brist är sträckan Särnaheden-Idre. Vägen är smal med dåliga sidoområden, vilket innebär tillgänglighet- och trafiksäkerhetsproblem under vintersäsongen, då trafikmängden är relativt hög. DALABANAN Mora-Borlänge/Falun-Uppsala-(Stockholm) Sträcka och funktion Dalabanan sträcker sig mellan Mora-Uppsala-(Stockholm), via Borlänge/Falun, Avesta, Hedemora och Sala. Utifrån ett funktionellt perspektiv utgör Dalabanan en pulsåder i ett viktigt kommunikationsstråk mellan Dalarna, Västmanland, Uppsala, Arlanda och Stockholm/Mälardalen. Dalabanan binder samman flera befolkningskoncentrationer, som ligger på ideala avstånd för modern tågtrafik. Järnvägen berör därtill ytterligare ett flertal orter via anslutande banor. De två största befolkningstyngdpunkterna är Uppsala i stråkets södra del och Falun/Borlänge i den norra delen av stråket. Dalabanan anses vara det viktigaste persontrafikstråket för Dalarna vad gäller förbindelsen till och från Stockholm och Mälardalsområdet. Dalabanan används för daglig arbetspendling mellan de orter den passerar samt för regionens kontakt med Arlanda och Stockholm. Dalabanan har också rollen som turistbana då den leder rakt in i centrala Dalarna och ger resmöjligheter till södra Dalarna, Falun/Borlänge och Siljansbygden. I stråkets nordligaste del finns det även relativt goda möjligheter att ta sig vidare till Sälenfjällen, Idre- /Grövelsjöfjällen och Orsa Grönklitt. Det förekommer även en del studiependling då bland annat Högskolan Dalarna och Uppsala Universitet ligger längs banan. Dalabanan fungerar även som en viktig godsbana. Godsets utveckling på främst den mellersta och norra delen har gjort att banan är viktig för näringslivets försörjning. Banan knyter även samman de tunga godsstråken som passerar Borlänge och Avesta. Borlänge och i viss mån Avesta/Krylbo utgör knutpunkter för godstrafik. Standard och brister Dalabanan är elektrifierad och en enkelspårig bana. Den har en förhållandevis låg standard och det råder för närvarande betydande brister längs stråket. Flera av dagens mötesstationer på sträckan har dålig kapacitet, vilket bland annat beror på korta mötesspår och äldre signaltekniks utformning. Rent generellt råder det för närvarande brist på platser för smidiga tågmöten och det finns en potentiell risk att maxhastigheten kan komma sänkas på vissa delsträckor. Den ökade trafiken på Dalabanan har också medfört ökade störningar med förseningar såväl för person- som godstrafiken, vilket har lett till att förseningarna är betydligt fler än vad som är acceptabelt. Under 2016 har det också framkommit att det finns problem med utmattningssprickor i rälsen mellan Uppsala-Hedemora. 24

129 VASALOPPSVÄGEN (VÄG 1024/1025) Fiskarheden-Evertsberg Oxberg Sträcka och funktion Vasaloppsvägen är benämningen för vägarna 1024 mellan Fiskarheden-Evertsberg och 1025 mellan Evertsberg Oxberg. Vägen är ett betydande stråk för den långväga turisttrafiken till och från Sälenfjällen, samt trafik i samband med Vasaloppet. Stråket är även viktigt för framför allt skogsindustrin och dess transporter som trafikerar vägen. Standard och brister Långa delsträckor på väg 1024/1025 har låg vägstandard. Vasaloppsvägen är hastighetsbegränsad till 80 km/h. Vägen har dålig bärighet, smal vägbredd med dålig linjeföring. 25

130 Stråk: Riksväg 26 Figur 2.9. Stråk: Riksväg 26 RIKSVÄG 26 Halmstad-Jönköping-Skövde-Kristinehamn-Vansbro-Mora Sträcka och funktion: Riksväg 26 sträcker sig mellan Halmstad och Mora, via bland annat Jönköping, Skövde, Kristinehamn och Vansbro. Riksvägen utgör en förbindelselänk mellan Sydsverige och Svealand samt Norrlands inland. Riksväg 26 ingår i det nationella stamvägnätet sträckan Halmstad-Kristinehamn. Den ingår i det funktionellt prioriterad vägnätet (FPV) i Dalarna. Vägen har en viktig funktion för företagen att nå marknader i Sverige och på kontinenten. Riksväg 26 är även ett betydande vägstråk för turisttrafiken, då den är ett uppsamlingsstråk till E16/riksväg 66 för trafiken till Dalafjällen. Standard och brister Standarden på riksväg 26 varierar, Många delsträckor har generellt låg standard med dålig linjeföring, begränsad framkomlighet och trafiksäkerhetsproblem. Genomfarten i Mora med långa fördröjningar i anslutning till Noretbron, är bland annat en allvarlig brist i tillgängligheten för Räddningstjänsten och till sjukhuset. Vägen saknar mötesseparering genom Dalarna. Hastighetsbegränsningen varierar mellan km/h, men oftast gäller km/h. 26

131 Stråk: Riksväg 66/Bergslagspendeln/väg 311 Stråket omfattar riksväg 66 med den parallellgående järnvägen Bergslagspendeln (Ludvika- Västerås) samt väg 311 som förbinder Sälen med Särna/Idre och mot Härjedalen. Figur Stråk: Riksväg 66/Bergslagspendeln/väg 311 RIKSVÄG 66 Västerås-Fagersta-Ludvika-Björbo-Malung-Sälen-(Trysil) Sträcka och funktion: Riksväg 66 sträcker sig mellan Västerås via Fagersta, Smedjebacken, Ludvika, Björbo/E16 och vidare i gemensam sträckning med E16 till Malung och sedan via Sälenfjällen till norska gränsen (Trysil). I Ludvika korsas riksväg 66 och riksväg 50 (Bergslagsdiagonalen). Vägen är ett av huvudstråken för den omfattande turisttrafiken från västra Mälardalsområdet till Dalafjällen men också, inte minst, för Säfsen alpin. Vägen har en viktig funktion utifrån att det är ett betydande pendlings- och godstrafikstråk inklusive kopplingen till Västerås hamn. Riksväg 66 är utpekad inom det funktionellt prioriterat vägnätet (FPV). Standard och brister Vägstandarden varierar längs stråket. Det finns brister, såsom trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem längs hela sträckan. Inom Dalarna saknas mötessepareringar. Hastighetsbegränsningen på riksväg 66 varierar mellan km/h. Inom Dalarna km/h. 27

132 BERGSLAGSPENDELN Ludvika-Fagersta-Kolbäck-(Västerås) Sträcka och funktion: Bergslagspendeln går mellan Ludvika-Kolbäck och ansluter där via Mälarbanan till Västerås. Banan går bland annat via Smedjebacken och Fagersta. Bandelen Ludvika - Fagersta är av särskild regional betydelse då det en viktig länk i Bergslagens och Mälardalens järnvägsnät. Den anknyter till de stora infrastruktursatsningar som genomförts runt Mälaren och delen Ludvika-Fagersta bör därför likställas med delen Fagersta-Västerås, som en del i det strategiska järnvägsnätet. Banan är ett betydande persontrafikstråk som domineras av en stor arbetspendling längs sträckan Västerås-Fagersta, men även vidare mot Smedjebacken och Ludvika, där det dock finns potential för en ökad arbetspendling med en upprustad banan (se Standard och brister nedan). Banan är vidare ett viktigt persontrafikstråk för den interregionala trafiken Ludvika-Västerås-Stockholm. Flera av bruksorterna längs banan som Surahammar, Ramnäs, Virsbo och Smedjebacken alstrar godstrafik. Även viss genomgående godstrafik förekommer. Bergslagspendeln har stor betydelse för basindustrins utveckling och konkurrensförmåga inom området Ludvika och Smedjebacken. Ovako kör idag cirka 50% av sina transporter på järnväg. Banan kan dessutom komma att få ytterligare ökning av godstransporter genom ökade godsmängder från Ovako och Outokumpu, Spendrups planer på att föra över gods till järnväg, samt returspår för framtida Malmtransporter. Standard och brister Bergslagspendeln är enkelspårig järnväg, dock har sträckan Västerås-Kolbäck (Mälarbanan) dubbelspår. Banstandarden varierar mellan olika delsträckor. Hastighetsstandarden på banan är på många ställen låg och det råder kapacitetsbrist då mötesspår saknas på långa sträckor. Detta har lett till att det är långa res- och transporttider. Bland annat består delsträckan Fagersta-Ludvika av ett slitet skarvspår som endast tillåter km/h. Banan på denna sträcka är i stort behov av byte av slipers och räls. Den bristande standarden på denna delsträcka medför att största tillåtna hastighet med stor sannolikhet inom kort sänks från 90 km/tim till 70 km/tim. VÄG 311 Sälen-Särna/Idre-(Tännäs) Sträcka och funktion: Länsvägen 311 går mellan Sälen och Tännäs och går bland annat genom Särna. Vägen har anslutning till riksväg 84 i den nordligaste delen samt riksväg 66 och riksväg 70 i den sydliga delen. Sträckan Sälen-Särna/Idre är också en av de funktionellt prioriterade vägarna (FPV) i Dalarnas län. Det är framför allt turisttrafik från västra och södra Sverige som trafikerar sträckan Sälen-Idre/Grövelsjöfjällen och i synnerhet sträckan Särna-Idre där riksväg 70 och länsväg 311 går i gemensam sträckning. Det sker också en del arbetspendling mellan Idre- Särna samt Idre/Särna-Älvdalen. Vägen trafikeras också av långväga godstransporter, varav delsträckan Särna-Idre (gemensam med riksväg 70), är rekommenderad för transporter av farligt gods. Standard och brister Vägstandarden är generellt låg och ett flertal trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem har identifierats längs vägen. På väg 311 i Dalarna är högsta tillåtna hastighet km/h. Sträckorna Sälen-Särna och Särnaheden-Idre är i behov av förbättringsåtgärder. Sträckan Särnaheden-Idre har smal vägbredd, dåliga siktförhållanden genom dålig linjeföring. Under vintersäsongen är vägen ännu smalare på grund av plogvallar, samtidigt som trafikflödet genom turisttrafiken, är som störst. 28

133 Stråk: Riksväg 68/Godsstråket genom Bergslagen/Gävle Hamn/Skånehamnar Stråket omfattar riksväg 68 med den parallellgående järnvägen Godsstråket genom Bergslagen med kopplingar till Gävle hamn och hamnarna i Skåne. Figur Stråk: Riksväg 68/Godsstråket genom Bergslagen/Gävle Hamn/Skånehamnar RIKSVÄG 68 Örebro/Lindesberg-Fagersta-Avesta-Gävle Sträcka och funktion: Riksväg 68 sträcker sig mellan Örebro/Lindesberg via bland annat Fagersta, Avesta, Storvik och vidare i gemensam sträckning med E16 till Gävle. Riksvägen. Vägen är utpekad inom funktionellt prioriterade vägnätet (FPV). Den har en betydande roll för persontrafiken och framför allt för den dagliga pendlingen till och från arbetsplatser som sker på delsträckor inom stråket. Stråket har stor betydelse för näringslivets transporter genom Bergslagen, norrut till kusten/e4 inklusive Gävle hamn och söderut mot riksväg 50/Bergslagsdiagonalen och mellansvenska inlandet med vidare koppling till Mälardalen samt syd och Västsverige. Vägen utgör också en direktförbindelse mellan företag och industrier längs Norrlandskusten och utskeppningshamnen i Göteborg. För Stora Enso i Fors, Outokumpu och AB Karl Hedin har väg 68 en viktig funktion då den används dagligen för att transportera material till och från verksamheten. Detsamma gäller även för Boliden (Garpenbergsgruvan) med malmtransporter till och från Gävle hamn. 29

134 Standard och brister Stråket har i vissa delar låg standard med tillgänglighets-, miljö och trafiksäkerhetsproblem. En omfattande länsöverskridande samverkan har skett, där ett antal betydande standardhöjande åtgärder har genomförts. I Dalarna är det mötesseparerat på riksväg 68 strax söder om Avesta-Norberg. Vidare öppnas i november 2016 en ny förbifart Fors, vilken dock är en tvåfältsväg som inte är mötesseparerad. Hastighetsbegränsningen ligger på km/h beroende på delsträcka. I Dalarna är hastighetsbegränsningen km/h. Sträckan Mästerbo/riksväg 70-Dicka är smal med dålig framkomlighet, miljö- och trafiksäkerhetsproblem. Genomfarten i Horndal har låg framkomlighet, med nedsatt hastighet till 30 km/tim under skoltid, samt miljö- och trafiksäkerhetsproblem. GODSSTRÅKET GENOM BERGSLAGEN Storvik- Avesta/Krylbo-Örebro-Hallsberg-Mjölby-(Malmö-Trelleborg) Sträcka och funktion: Godsstråket genom Bergslagen sträcker sig mellan Storvik-Mjölby och går bland annat via Avesta/Krylbo, Örebro och Hallsberg. Godsstråket genom Bergslagen utgör tillsammans med Bergslagsbanan Godskorridoren genom Bergslagen och är ett av de dominerande järnvägsstråken i Bergslagsregionen. Banan ingår i den Botniska korridoren som tillhör det utpekade TEN-T-nätet för gods och är med sin strategiska placering mitt i landet av stor betydelse för tågförbindelsen mellan norra och södra Sverige. Exempelvis är banan av stor vikt för Bergslagsregionen då den ansluter bland annat till södra stambanan, vilket gör att person- och godstrafik i Bergslagsregionen får en direktanslutning till Göteborgs hamn, samt Öresundsregionen och framförallt Malmö och Trelleborgs hamn. Godstrafiken är det som dominerar på banan, förutom på sträckan Hallsberg-Frövi där persontrafiken är intensiv. Bergslagsbanan och godsstråket genom Bergslagen utgör pulsådror för det svenska godset i nordlig och sydlig riktning. Banan förväntas också bli en ännu större bärare av gods från Norrland via Botniabanan, Ostkustbanan och Norra Stambanan. En stor del av Södra stambanans godstrafik via Mjölby-Hallsberg till Hallsbergs rangerbangård. Därifrån utgår i sin tur en stor del av godstrafiken mot Norrland som via Godsstråket till Storvik sedan fortsätter på Norra stambanan. För Dalarna innebär banan, förutom genomfartstrafik, att vissa stora industrier längs banan alstrar en hel del godstrafik såsom Stora Enso Fors och Outokumpu i Avesta. Standard och brister Godsstråket genom Bergslagen är till största delen enkelspårig. De delsträckor som har dubbelspår är Hallsberg Frövi och Mjölby Degerön. Banan är kapacitetsmässigt inte anpassat till de successivt ökade trafikbehoven. Framför allt är den enkelspåriga delsträckan Storvik Frövi i nuläget mycket hårt belastad, och trafiken förväntas komma att öka ännu mer i framtiden. Stora Enso i Fors är dessutom idag hindrad av att banans fysiska läge är begränsad för företagets möjlighet att öka godstransporterna på järnväg. Banan är i behov av åtgärder för att kunna uppnå de krav som ställs för att få ingå i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och de stomnät (Core Network) som ska vara färdigställt

135 Stråk: Riksväg 69 Stråket omfattar riksväg 69 mellan Fagersta och Rättvik, med kopplingar i söder till riksväg 68 och riksväg 66 och i norr till riksväg 70. Figur Stråk: Riksväg 69 RIKSVÄG 69 Fagersta-Norberg-Hedemora-Falun-Rättvik Sträcka och funktion: Riksväg 69 sträcker sig mellan Fagersta via Norberg, Hedemora och Falun till Rättvik. Delen Falun-Rättvik har fått en ökad betydelse genom ökat trafikflöde efter nybyggnaden av E4 söder om Gävle. Sträckan Falun-Rättvik-(Mora) är viktig för regional utveckling och tillväxt genom bättre möjligheter för arbetspendling mellan Falun och Siljansområdet respektive södra Dalarna, vilket möjliggör en bredare arbetsmarknad. Stråket är vidare ett betydande vägstråk i fördelningen av turisttrafiken till Siljansområdet och Dalafjällen. Vägen ingår i det funktionellt prioriterade vägnätet (FPV) Standard och brister Vägen har en varierande vägstandard. Hastighetsbegränsningen är km/h på sträckan Norberg-Hedemora, 80 km/h Hedemora-Falun och 90 km/h Falun-Rättvik. Det finns ett antal större brister. Framkomlighets och trafiksäkerhetsproblem på grund av smal väg med dålig linjeföring, randbebyggelse och direktutfarter, gäller för både sträckan Uppbo-Trollbo och Vika-Hosjö. Sträckan Norberg-Hedemora har låg standard med smal väg och i huvudsak bashastighet 70 km/tim. Vidare utgör genomfarterna i Grycksbo och Bjursås tydliga flaskhalsar. 31

136 Övrigt strategiskt järnvägsnät Ostkustbanan/Botniabanan (Stockholm)-Uppsala-Gävle-Sundsvall-Umeå Ostkustbanan/Botniabanan sträcker sig mellan Stockholm/Uppsala-Umeå och går via bland annat Gävle, Sundsvall och Örnsköldsvik. Tillsammans knyter banorna ihop städer och tätorter längs ostkusten. Båda banorna är kopplade till Botniska korridoren och ingår därmed i transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och stomnätet (Core Network). Botniska korridoren förenar Northern Axis och Nordiska Triangeln varför stråket i ett nordiskt/europeiskt perspektiv ger positiva systemeffekter som kopplar samman norra Sverige, norra Norge, Finland, nordvästra Ryssland med europeiska kontinenten. Det råder en omfattande persontrafik på flera delar av sträckan. För Falun/Borlänge är Ostkustbanan en alternativ resväg till och från Uppsala/Stockholm. Det finns flera tågbolag som driver persontrafik längs banan. Den största aktören SJ som trafikerar mer eller mindre hela stråket. På Ostkustbanan/Botniabanan finns det även en omfattande godstrafik, bland annat dagliga flygbränsletransporter mellan Gävle-Brista (söder om Märsta), För Dalarna har Botniabanan /Ostkustbanan stor betydelse då godstransporterna från norra Sverige kan nå basindustrin i länet. Bland annat transporteras stålämnen som framställs i Luleå med SSAB:s stålpendel till Borlänge. Standard och brister Nästan hela sträckan är enkelspårig, undantaget dubbelspår på delar av sträckan Gävle Stockholm. Sträckan Stockholm Skavstaby (där Arlandabanan viker av) fyra spår. Banstandarden för hela sträckan varierar och det råder stora brister på Ostkustbanan i form av exempelvis stora och växande kapacitetsproblem och trafiksäkerhetsbrister på grund av att största delen av banan är enkelspårig. Banan har hög störningskänslighet på grund av den höga belastningen. Partnerskap Det sker samverkan med angränsande/andra län och kommuner genom våra gränsöverskridande samarbeten i form av ett antal partnerskap kring ett antal utpekade gods- och persontrafikstråk samt några övriga samarbeten. Partnerskap E 16 Dalarna, Gävleborg och Värmlands län De övergripande vägsystemen i Sverige och Norge är fortfarande uppbyggda med den nationella trafiken som grund. De gränsöverskridande kopplingarna är relativt få och en gemensam systemsyn har ännu inte fått önskvärt genomslag i det samlade svensk-norska vägnätet. Därför bildades år 2000 Partnerskap E16 som består nio svenska kommuner och de regionala organen i Gävleborg, Dalarna, Värmlands län och Hedmarks fylke. I september 2012 invigdes E16 som en väg för regional utveckling och effektivare svensk-norskt vägnät. Partnerskap Bergslagsdiagonalen Dalarna, Gävleborg, Örebro och Östergötlands län Partnerskapet, bildat år 1994, är ett samarbete mellan sjutton kommuner och regionerna Gävleborg, Dalarna, Örebro och Östergötland. Arbetet syftar till att stärka områdets tillväxt, konkurrenskraft och attraktivitet för näringsliv och boende genom en förbättrad infrastruktur genom det mellansvenska inlandet, från Vättern till Hälsingekusten. Vägstråket Riksväg 50, Jönköping/Mjölby-Söderhamn, kallas Bergslagsdiagonalen. Partnerskap Bergslagsbanan Partnerskap Bergslagsbanan, bildat år 1996 är ett samarbete längs banan mellan 14 kommuner och regionerna Dalarna, Gävleborg, Örebro och Värmland. Arbetet syftar till att verka för en förbättrad tillgänglighet på Bergslagsbanan och bidra till utvecklingen av regionens näringsliv. 32

137 Dalabanans intressenter - Dalarna, Västmanland och Uppsala län Dalabanans Intressenter är en förening med kommuner, regionerna Dalarna, Uppsala länsstyrelserna i Dalarna och Västmanland längs Dalabanan. Arbetet syftar till att verka för en positiv utveckling av banan och trafiken för att kunna stärka attraktions- och konkurrenskraft hos kommuner, regioner och näringsliv längs banan. Bergslagspendeln Bergslagspendelns intressegrupp är en grupp med kommuner, Region Dalarna, Länsstyrelsen i Västmanland längs Bergslagspendeln. Arbetet syftar till att verka för en förbättrad tillgänglighet på banan för att kunna stärka attraktions- och konkurrenskraft hos kommuner, regioner och näringsliv längs banan. Riksväg 68 Dalarna, Gävleborg och Västmanland En länsgränsöverskridande samverkan längs stråket i nom Dalarna, Gävleborg och Västmanland, pågår sedan ett antal år, främst mellan kommunerna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland med stöd av Region Dalarna och Länsstyrelsen Västmanland. Det har i princip inte förekommit någon samverkan med Örebro län. Botniska korridoren - Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg Botniska korridoren har arbetat för att stärka varumärket Botniska korridoren och att fortsatt vara väl etablerat på såväl nationell som Europeisk nivå, som transportkorridor och i debatt och diskussion om järnvägens framtid. Botniska korridoren är numera en del av EU:s stomnätverk för transporter som en direkt följ av tidigare projekts arbete. I samarbete ingår ett 10-tal kommun längs norrlandskusten och i inlandet samt de regionala organen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Dalarna har haft en perifer roll i arbetet. MellanSverigesLogistikNav Dalarna och Gävleborg Mellansveriges Logistiknav är ett initiativ till regionalt kunskaps- och marknadsföringsnätverk, som tagits av Mellansvenska Handelskammaren, som genom kraftsamling bakom positioneringen Mellansveriges Logistiknav, genererar regional affärsutveckling och tillväxt. Med järnvägsnoden Borlänge och sjöfartsnoden Gävle är Mellansveriges Logistiknav den ledande logistikregionen norr om Stockholm. Bakom initiativet Mellansveriges Logistiknav står regionala organ, en rad kommuner och regionala organ i Gävleborg och Dalarna samt Trafikverket I Dalarna ligger tätorterna i ett pärlband längs tydliga stråk. Där sammanstrålar även de för såväl nationell som regional nivå viktiga nord-sydliga och öst-västliga järnvägs- och vägstråken, som utgör basen för Dalarna som ett av landets absolut största godsgenererande län. Dalarna är dessutom ett transitlän för den omfattande nord-sydliga godstrafiken i Sverige. Var fjärde godståg per dygn på svensk järnväg har sitt ursprung i eller passerar Borlänge. 33

138 Hamnar GÄVLE HAMN Trafik kopplat till hamnen Gävle hamn är en strategisk container-, industri-och energihamn. Den är Sveriges tredje största containerhamn och totalt en av Sveriges tio största hamnar. Hamnen är klassificerad som en TEN-T hamn då den är kopplad till det transeuropeiska transportnät (TEN-T) som en del i det övergripande nätet (Comprehensive Network). Hamnen är utpekad i statens hamnutredning som strategisk viktig, där samarbetet med Göteborgs hamn lyfts som en viktig faktor. Varje år anlöper cirka 1000 fartyg hamnen och cirka 20 tågset ankommer eller lämnar Gävle hamn per dag. Majoriteten av trafiken är utlandstrafik. Hamnen har stor betydelse för skogsindustrin i södra Norrland och norra Svealand. Den har även en viktig roll som strategisk utpost för E 16:s fortsättning öster ut mot Finland, Ryssland och Baltikum. Gävle hamn är en viktig utskeppningshamn, men även för import av insatsvaror, för Dalarnas företag och industrier samt för. För Dalarnas skogsindustrier är hamnen av stor vikt för att kunna exportera virkesvaror. Hamnen hanterar cirka 6 miljoner ton gods per år, vilket bland annat innefattar lera, petroleumprodukter, skogsprodukter, flygbränsle till Arlanda och legeringar till stålindustrier. Hamnens geografiska placering har starkt bidragit till att den är ett viktigt logistiknav på ostkusten. Det råder dock vissa anslutningsbrister, då hamnen saknar en direktanslutning för tåg från söder (Ostkustbanan) respektive från väst (Bergslagsbanan). GÖTEBORGS HAMN Göteborgs hamn är Skandinaviens största hamn. Hamnen ingår i det europeiska transportnätverket (TEN-T) som en del av stomnätet (Core Network). Hamnen är utpekad som en så kallad CORE-hamn då den ligger längs Skandinavien-Medelhavskorridoren som är en av EU:s nio transeuropeiska korridorer (stomnätskorridor). Göteborgs hamn är den enda hamnen i Sverige som har tillräcklig kapacitet för att ta emot de allra största oceangående containerfartygen. Nära 30 procent av svensk utrikeshandel och 60 procent av Sveriges containertrafik går via hamnen. Från Göteborgs hamn går ett 25-tal järnvägspendlar, med dagliga avgångar, till och från inlandsterminaler runt om i Sverige och Norge. Det anlöper cirka fartyg varje år till hamnen. Det är huvudsakligen containrar som fraktas på järnväg. Hamnen spelar en viktig roll för Dalarnas näringsliv. Betydande godsvolymer går på järnväg mellan Gävle hamn och Göteborgs hamn. Det handlar dels om transitgods till och från norra Sverige, dels om gods som genereras i vår världsledande stål- och skogsbaserade industri. För Stora Enso är hamnen den stora noden för företagets exportflöden. Detsamma gäller även för företagen i Insjön (Clas Ohlson, Bergkvist-Insjön, Tomoku Hus och Ejendals) som använder hamnen för att exportera och importera varor. Göteborgs hamn hanterar årligen cirka miljoner ton gods av olika slag. 34

139 SKÅNEHAMNAR Skånehamnar är ett samlingsnamn för de 6 hamnar som är kommersiellt aktiva i Skåne; Helsingborg, Landskrona, Malmö, Trelleborg, Ystad och Åhus. Det geografiska läget och närheten till bland annat Tyskland, Polen och Danmark, gör hamnarna tillsammans med den fasta förbindelsen över Öresund, till betydelsefulla knutpunkter, särskilt för de inomeuropeiska handelsflödena. Hamnarna hanterar årligen cirka 30 miljoner ton gods så som torra och flytande bulkprodukter, bilar och petroleumprodukter. De skånska hamnarna har goda anslutningsförbindelser till både järnväg och väg. De har en betydande roll för in- och utskeppning för Dalarnas näringsliv. ÖVRIGA STRATEGISKA HAMNAR Oxelösund och Norrköpings hamnar är två viktiga utskeppningshamnar till den internationella marknaden för SSAB:s respektive ABB:s transporter. För ABB:s extremt tunga transporter, är kapaciteteten i järnvägssystemet till Norrköpings hamn avgörande för att kunna konkurrera på den internationella marknaden. Vänerhamnar (Vänersborg, Lidköping, Otterbäcken, Kristinehamn, Karlstad) tillför vidareförädling i transportkedjan genom att erbjuda lastning och lossning av containrar m m, som ger en optimal hantering i Göteborgs hamn. En viktig effekt av samarbetet blir att belastningen på infrastrukturen i särskilt Göteborgsregionen reduceras, samtidigt som miljö och trafiksituation förbättras. Mälarhamnar (Västerås och Köpings hamnar) är båda betydande knutpunkter för handeln till och från Mälardalsregionen. Hamnarna har en betydande roll för stålindustrin i Bergslagen bland annat för Outokumpu i Avesta och Smedjebacken. Orrskärs hamn, Söderhamn är Sveriges största träutskeppningshamn för sågade trävaror. Hamnen är också Norrlands djupaste isfria hamn. Hamnen är av stor betydelse för Dalarnas skogsnäring med goda väg- och järnvägsanslutningar. 35

140 Flyg Den nordiska besöksmarknaden för svenska och norska fjällen är med dagens transportlogistik mättad. Regionens konkurrenskraft har försämrats då besökarna som tidigare färdats med bil till regionen och därmed accepterat långa restider nu kan välja mellan ett bredare utbud av tillgängliga besöksmål, både nationell och internationellt. Detta på grund av nätbokning och andra regioners satsningar på lågprisflyg och snabbtåg i Europa. Det är därför av vital betydelse för regionens långsiktiga utveckling att alla tillväxtbefrämjande faktorer och åtgärder tillvaratas. Tillgången på flygplatser är en av flera viktiga tillväxtfaktorer, som är absolut nödvändig för att skapa en god tillgänglighet och en regional utveckling. Tillgängligheten till Stockholm/Arlanda är i och för sig viktig, men möjligheten att resa direkt ut i Europa anses vara ännu viktigare, varför flygplatserna i Dalarna med dess kopplingar till väg och järnväg bildar tillsammans viktiga länkar mellan Europa/övriga världen och Dalarna. Det har anförts att flygets roll bör vara bland annat i reserelationer till viktiga resmål för besöksnäringen, där det inte går att nå restider under tre timmar med övriga trafikslag. Genomsnittsresa till Dalarnas fjälldestinationer ligger på sex timmar. Lägger man därtill utvecklingen av nya bäddar i Dalafjällen, som förväntas till stor del fyllas av utländska besökare, måste flyget få en tydligare roll som trafikslag för bland annat fjällturismen. Flyget är ett viktigt komplement till övriga trafikslag och särskilt för näringslivets möjligheter att verka och utvecklas på den globala arenan, vilket rimmar väl med transportpolitiska funktionsmålet om tillgänglighet. För Dalarna är tillgängligheten och åtkomligheten med flygtrafik, främst ur ett EU/internationellt perspektiv, av stor betydelse för regional tillväxt utifrån de miljardsatsningar som görs inom vår starka besöksnäring och länets världsledande basindustri-/tjänsteföretag. Genom flygets konkurrensfördelar ökar också intresset från företag och organisationer att etablera sig inom nya marknadssegment. Lokaliseringseffekten är sannolikt särskilt viktig för en region med goda flygförbindelser. Ändrade lokaliseringar eller sådana som inte blir av till följd av bristande flygförbindelser, kan tvinga fram andra åtgärder, som kan vara väl så kostsamma som flygtrafiken. En jämförelse visar att det knappast är möjligt att genomföra en dagsförrättning i Syd- eller Västsverige om man åker bil eller tåg. Flyget kan ge denna möjlighet. DALA AIRPORT Flygtrafik och flygplatsens funktion Dala Airport i Borlänge är viktig för reguljärflyget (affärs- och tjänsteresor), men även med potential för en utveckling av turistresor. Flygplatsen har en relativt omfattande chartertrafik (se nedan). Den används också i viss utsträckning till att frakta mindre godsslag. Flygplatsen är en viktig transportmöjlighet för ambulansflyg och ambulanshelikoptrar för patienttransporter och brådskande organtransporter och har därför stor betydelse för närheten till akutsjukhusen i Falun och Mora. Vidare är närheten till likvärdig sjukvård är av stor betydelse för ett ytstort län. Ambulansflyget har totalt cirka avgångar per år. Den har även en viktig roll som bränsleförsörjare till ad-hoc operatörer så som polis, flygskolning, brandbevakning mm. Vidare använder företag, idrottsklubbar m fl flygplatsen regelbundet för privatchartrade plan. Flygplatsen har direktförbindelser till övriga Sverige och utlandet. Under 2015 hade flygplatsen cirka passagerare (cirka utrikes och inrikes). 36

141 MORA-SILJAN FLYGPLATS Flygtrafik och flygplatsens funktion Mora/Siljan flygplats är viktig för reguljärflyget för affärs- och tjänsteresor, men även med potential för en utveckling av turistresor. Flygplatsen betjänar i praktiken hela norra Dalarna, ett geografiskt område större än Stockholms och Uppsala län tillsammans, med en inhemsk befolkning på drygt invånare. Det handlar främst om affärs- och tjänsteresor. Under vintersäsongen utgör flygplatsen även en viktig knutpunkt i resekedjan för skidturismen i Dalarna. Det är främst besökare från södra Sverige som använder flygplatsen för att ta sig till och från Dalafjällen och Orsa Grönklitt. Flygplatsen är en viktig transportmöjlighet för ambulansflyg och ambulanshelikoptrar för patienttransporter och brådskande organtransporter och har därför stor betydelse för närheten till akutsjukhusen i Mora och Falun, Vidare är närheten till likvärdig sjukvård är av stor betydelse för ett ytstort län. Ambulansflyget har cirka 100 avgångar per år. Landstingets ambulanshelikopter använder Mora/Siljan flygplats som bas och har sedan 2016 full verksamhet på flygplatsen, med beredskap dygnet runt för alla akuttransporter. Mora/Siljan flygplats har relativt goda förbindelser till och från Arlanda. Under de senaste två åren har man även haft två avgångar/vecka till Ängelholm flygplats. Den har även en viktig roll som bränsleförsörjare till ad-hoc operatörer inom polis, flygskolning, brandbevakning mm. Under 2015 hade flygplatsen cirka passagerare. Scandinavian Mountain Airport i Sälen är en satsning på en ny flygplats som syftar till att skapa en funktionell region över nationsgräns i inre Skandinavien med en tydlig målsättning att etablera Internationell helårsturism och ökad internationell konkurrenskraft. En sådan satsning kan bidra till att resor och transporter säkerställer tillgänglighet över långa avstånd för besöksnäringen och blir samtidigt mer attraktiva och mer miljöanpassade. Utvecklingen av Dalafjällen förväntas till stor del fyllas av utländska besökare, varför flyget måste få en tydligare roll som trafikslag. En planerad flygplats i Sälen, tillsammans med flygplatserna i Borlänge och Mora (AB Dalaflyget) för vidare transfer, når 210 miljoner innevånare inom två timmar. Regeringen har vid olika tillfällen sagt sig vara beredd att satsa på stora besöksnäringsprojekt där tillfället till exportinkomster och skapandet av nya arbetstillfällen är prioriterade. Nya flygplatsen i Sälen kommer fullt utbyggt generera ca 1000 nya arbetstillfällen (direkt 600 och indirekt 400) på svenska sidan, varför satsningen ligger väl i linje med regeringens intentioner. Arlanda flygplats är av stor betydelse för näringslivet i Dalarna och i synnerhet för besöksnäringen då många utländska besökare flyger till Arlanda för att sedan ta sig vidare till de olika resmål som finns i länet. För Dalarnas basindustri-/tjänsteföretag utgör flygplatsen en möjlighet att kunna verka och utvecklas på den globala arenan. För invånarna i Dalarna är Arlanda en vital länk, för att kunna resa utrikes och inom landet. Flygplatsen har en god tillgänglighet genom bra väg- och järnvägsanslutning. 37

142 Kollektivtrafik Trafiksystemet i länet byggs upp kring stråk, bytespunkter och lokaltrafik. Den viktigaste uppgiften är att säkerställa den interregionala och regionala trafiken, d.v.s. uppbyggnad av stråk med mål om entimmestrafik mellan viktiga orter och centra samt att säkerställa länets stråk till grannlän och huvudorter på längre avstånd. Under 2013 inventerades samtliga regionala närtrafiklinjer och parallellt togs initiativ till att utveckla den anropsstyrda trafiken under begreppet servicetrafik som inkluderar färdtjänst, skolskjutsar, sjukresor, kompletteringstrafik och allmän kollektivtrafik, för att stimulera resandet. Resandet ökar främst i tätortstrafiken och stråktrafiken. Omfattande trafikförändringar genomfördes 2014 och 2015 för att tillmötesgå målet om att koncentrera resurser där de gör störst nytta. Det enskilt största framgångsreceptet för den positiva resandeutvecklingen har varit den förtätade och regelbundna linjetrafiken med buss. Resandet har legat relativt stabilt de senaste åren. Trots en resandeökning för 2011 minskade marknadsandelen något för kollektivtrafiken (från 9,77% 2010 till 9,29% 2011) vilket förstärker bilden av att invånarna i Dalarna har ett för riket högt bilinnehav. Förändringar i trafiken under 2013 och 2014 påverkade många resenärer. Marknadsandelen sjönk under den perioden med 4 %. Under 2016 har mätningar visat att marknadsandelen stigit till strax under 10 %. Dessutom har antalet utbudskilometer för både buss och tåg ökat med ca. 11 %. Figur Direktbussar och tåg i Dalarna 38

143 Marknadsandelarna på de olika stråken ligger mellan 7 16 %, högst i stråken Grängesberg Ludvika Borlänge Falun. Här finns också det bästa trafikutbudet. Delsträckan Falun- Borlänge har enligt beräkningar en marknadsandel på cirka 20 procent. Där bedrivs trafiken med femminutersintervall under högtrafik morgon och eftermiddag med utglesad trafik mitt på dagen. Kollektivtrafiknätet är väl utvecklat efter de större trafikstråken i Dalarna. De regionala busslinjerna täcker stor del av det allmänna vägnätet och de större tätorterna. Turtätheten på vissa busslinjer är dock låg, i synnerhet på busslinjer med lågt resandeunderlag där kollektivtrafiken främst finns till för att tillgodose skolresor. Arbete pågår ständigt med att utveckla den framtida regionala och interregionala tågtrafiken. Planering sker i hög grad utifrån den utredning om tågpendling i Dalarna som Region Dalarna genomförde Före Tåg i Bergslagens (TiB) trafikstart år 2000 genomfördes totalt cirka en miljon tågresor, vilket kan jämföras med dagens cirka tre miljoner resor per år. Det råder kapacitetsbrist i järnvägsnätet som bland annat förhindrar ökad turtäthet. Det finns ett stort investerings- och underhållsbehov för att minska restiderna i järnvägsnätet för att i större utsträckning möjliggöra konkurrens gentemot bilresandet. Generella åtgärder som gynnar kollektivtrafiken är bland annat: Regionalt och delregionalt viktiga stråk pekas ut och utvecklas genom kartläggning av nuvarande brister i tillgängligheten samt vad som skulle krävas för att nå målen. I första hand bör bristerna i regional tillgänglighet åtgärdas. Utveckla resmöjligheterna utanför rusningstid. Med tanke på att fritidsresor har en stor potential, och att de i huvudsak sker utanför rusningstid, bör ökade insatser göras för att öka kollektivtrafikandelen inom detta område. Tydliga linjer. Inga förgreningar eller varianter på körvägar bör förekomma. Dock är en avkortad körväg för vissa turer acceptabel. Funktionshinderanpassade matarpunkter. All närtrafik och övrig svag trafik skall mata till punkter i det överordnade trafiknätet, som är funktionshinderanpassade. Prioritera tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade där många reser. I första hand anpassas tågtrafik, stadsbusstrafik och starka regionala busstråk. Så få linjer som möjligt i varje stråk. Om det finns flera linjer i samma stråk ska gemensamma hållplatser och körvägar eftersträvas liksom koordinering av tidtabellen. Centrala bytespunkter i form av en centralt belägen hållplats eftersträvas i varje större tätort, där byten kan ske mellan alla linjer (stadsbuss, regionbuss, tågtrafik och serviceresor). Viktiga resrelationer till, från eller inom städerna ska normalt inte kräva mer än ett byte. Samordning av parallelltrafik. I de stråk där det finns parallell tåg-, stadsbuss- eller regionbusstrafik ska samordning ske. Där tåg och buss går parallellt är tågtrafiken normalt huvudalternativet. För att åstadkomma omfattande ökning av tågpendlingen, krävs ytterligare förstärkning av turtätheten till åtminstone halvtimmestrafik i de starka stråken på lång sikt. Då kan också en stor del av dagens busstrafik ersättas och koncentreras till att fånga upp resenärer som bor utanför de större stråken och mellan de orter där tågen stannar. Med ett nytt och mer centralt beläget resecentrum i Falun har tåget blivit ett mer attraktivt alternativ för pendlingen mellan Falun och Borlänge. 39

144 Hastighetsöversynen Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Dalarna bidrar på ett tydligt och mycket positivt sätt till Sveriges ekonomi genom att vara ett av landets absolut viktigaste exportlän. Dalarna inrymmer stora och viktiga exportföretag vars ekonomiska aktiviteter har en avgörande betydelse för landets ekonomiska utveckling. Dalarna är samtidigt landets i särklass ledande besökslän utanför de tre storstadsregionerna. Det innebär ett hårt tryck på hela transportsystemet genom Dalarna. Under vintersäsongen, men delvis även under sommarsäsongen, är trafikflödet % högre än årsdygnstrafiken, vilket ställer höga krav på hastighetsanspråken för såväl den nationella som regionala tillgängligheten i det funktionellt prioriterade vägnätet som stöd för den regionala tillväxten. Minskade hastigheter minskar tillgängligheten i länet genom att det tar längre tid att transportera sig mellan angränsande arbetsregioner, sjukvård och övrig samhällsservice. Den psykologiska effekten av att lägre hastigheter ökar det upplevda avståndet får inte heller underskattas. Trafikverket har regeringens uppdrag, att fortsätta arbetet med att systematiskt anpassa hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Regeringen anför dock att det även är angeläget att försöka motverka de negativa effekterna som kan uppkomma i form av försämrad tillgänglighet och ökade restider. Trafikverket vill med föreslagna åtgärder, successivt genomförda under planperioden , skapa det säkra mötet i vägtransportsystemet. Ur trafiksäkerhetssynpunkt finns det två sätt att skapa säkra möten för biltrafiken. Det bästa sättet är att förhindra kollisioner genom mötesseparering. Om så görs kan hastigheten normalt sättas till 100 km/tim och restiderna sänkas. Om detta inte kan göras av olika skäl så kan det säkra mötet skapas mellan två personbilar genom att hastigheten sänks till max 80 km/tim, vilken är den maximala hastighetsnivå där två personbilar av högsta säkerhetsstandard inom en snar framtid ska kunna klara en kollision utan alltför allvarliga konsekvenser. Hastighetsöversynen berör vägar med en prognostiserad årsmedeldygnstrafik (ÅDT) över 2000 fordon per dygn år 2025, vilket innebär att hela det funktionellt prioriterade vägnätet (cirka 50% av det totala vägnätet) i Dalarna med 90 km/tim berörs. Syfte Syftet är att värna restiderna utmed det funktionellt prioriterade vägnätet utifrån grundläggande säkerhetskrav. Samt att utifrån säkerhets- och miljökrav föreslå justeringar av hastighetsgränser inom övrigt statligt vägnät i syfte att bidra till hänsynsmålets olika delmål. Hänsynmålet för trafiksäkerhet och miljö och Funktionsmålet för tillgänglighet ska bedömas som likvärdiga. Trafikverket har haft ett starkt fokus på hänsynsmålet, trafiksäkerhet och miljö. Det saknas samhällsekonomiska effektbedömningar av regionala utvecklingseffekter på grund av ökade restider/försämrad nationell och regional tillgänglighet i det funktionellt prioriterade vägnätet, vars syfte är just att värna om den nationella och regionala tillgängligheten. Restider, har tydliga marginaleffekter, där särskilt benägenheten att pendla avtar om restiden blir för lång. Detta har även en direkt koppling till kompetensförsörjningen, där ökade restider får negativa konsekvenser för vår konkurrenskraft och därmed den regionala tillväxten. 40

145 Relativt låga trafiksäkerhetseffekter Förslaget i hastighetsöversynen beräknas 2026, när föreslagna åtgärder är genomförda i sin helhet, innebära 16 färre döda och 82 färre svårt skadade per år i landet. Effekterna torde vara relativt sett låga i förhållande till de negativa konsekvenserna av ökade restidstimmar och försämrad tillgänglighet i det funktionellt prioriterade vägnätet. Detta drabbar landet främst utanför storstadsregionerna och i synnerhet landets norra delar. För Dalarna innebär sänkta hastigheter mindre än en dödad och cirka färre svårt skadade per år. Insatsområdet hastighet bedöms vara det allra viktigaste för att vi ska nå etappmålet för Om 80% av förarna håller gällande hastigheter kan ungefär 40 liv sparas per år. Trafiksäkerhetskameror anses här vara det enskilt viktigaste verktyget för att få trafikanterna att hålla rätt hastighet. Det är därför angeläget att det sker en ordentlig uppföljning och utveckling parallellt med andra insatser, innan det sker omfattande hastighetsanpassningar i det funktionellt prioriterade vägnätet. Ökade ekonomiska ramar En systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard på det prioriterade vägnätet, kan komma att få betydande negativa konsekvenser för nationell och regional tillgänglighet i transportsystemet. När hastigheten 90 km/tim fasas ut på viktiga och prioriterade stråk och successivt sänks till 80 km/tim under planperioden , kommer det innebära betydande och kostnadskrävande investeringar i nationell plan och länsplaner för att uppfylla hastighetsanspråken om 100 km/tim. Då hastighetsöversynen/revisionen är beställd av regeringen behövs det betydligt ökade ekonomiska ramar för länsplanerna. Detta för att möjliggöra de åtgärder som krävs för att uppfylla hastighetsanspråken i länet för en god nationell och regional tillgänglighet i det funktionellt prioriterade vägnätet/utpekade vägstråk. Detta är av avgörande betydelse för den regionala tillväxten med direkt koppling till kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Miljö Minskade utsläpp är ett av Trafikverkets mål med de nya hastigheterna. Omskyltningen till lägre hastigheter i landets norra delar innebär en motsvarande minskning av landets koldioxidutsläpp, medan höjda hastigheter kring storstadsområdena i landets södra delar, i stort sett, utgör motsvarande ökning av koldioxidutsläpp. De miljövinster som uppnås genom hastighetssänkningar i de norra länen kommer således att nollställas av ökade hastigheter på de mer trafikerade vägarna i södra Sverige. 41

146 Gång och cykelvägnätet En ökad gång- och cykeltrafik (GC-trafik) är en viktig del av ett tillgängligt och långsiktigt hållbart transportsystem. En ökad övergång från bil till GC-trafik stärker miljöarbetet genom minskade utsläpp från biltrafiken, särskilt inom och mellan tätorter och kommuncentra. GCtrafiken kräver inledande investeringar, men sliter i gengäld mindre på infrastrukturen då den finns på plats. Det ger en ekonomisk vinst i minskade underhållskostnader och en miljö- och hälsovinst i exempelvis minskade partiklar i luften. En ökad andel resor med cykel förbättrar hälsoläget hos befolkningen genom mer regelbunden motion. För att på allvar möjliggöra ett byte från bil till GC-trafik och kollektivtrafik, är det viktigt att skapa ett sammanhängande gång- och cykelvägsnät till målpunkter för arbete, skola, fritid och handel. Det är vidare nödvändigt att utforma ett gång- och cykelsystem med hög tillgänglighet inom tre kilometer till resecentrum/bytespunkter, vilka även ska vara attraktiva, trygga och säkra för cyklister. Vidare är det viktigt ur ett helhetsperspektiv, att det sker en samverkan mellan prioriteringar på det statliga och det kommunala vägnätet, i första hand för arbets- och skolpendling samt äldres trygghet, in mot kommuncentra i större tätorter samt mellan närliggande tätorter. Behoven finns främst längs det regionala vägnätet och det kommunala vägnätet, men även längs mötesfria vägar. Genom att anlägga flera bilfria cykelvägar längs tungt trafikerade pendlingsstråk, minskar även behovet av stora hastighetssänkningar genom samhällen, vilket kan bibehålla tillgängligheten i vägtransportsystemet, särskilt i det utpekade funktionellt prioriterade vägnätet, samtidigt som säkerheten för alla trafikanter ökar. Möjligheterna till överflyttning av kortare arbetspendling till cykel utökas. Man beräknar att 50% av alla bilresor som sker är kortare än 5 km. För kortare resor, finns därför stora tidsvinster att hämta vid en överflyttning till gång- och cykeltrafik. Det finns även en stor potential för att stärka cykelturismen med en nära koppling till arbetsoch skolpendling genom att skapa enklare men funktionella cykelleder, i blandtrafik (vid låga trafikflöden och hastigheter) och leder som är skilda från bilvägar. 42

147 Trafiksäkerhet Riksdagen har satt upp ett etappmål för 2020, en halvering av antalet dödade i vägtrafiken jämfört med Det motsvarar max 220 döda per år. För att nå målet krävs en årlig minskning med 5%. Antalet dödade i vägtrafikolyckor var 259 personer under 2015, en minskning med 4% från Från 2007 (medelvärde ) till 2015 har den årliga minskningen i genomsnitt varit 6%, vilket ligger i linje med nödvändig utveckling. Denna minskning gäller främst bilister, och även till viss del motorcyklister. Antalet omkomna bland oskyddade trafikanter har däremot legat på en mera konstant nivå. De senaste åren har dock minskningen av omkomna i bil stagnerat, och gapet mellan utfall och nödvändig utveckling har därför minskat. Det är framför allt singelolyckor på tvåfältsvägar med hastighetsgräns km/tim som inte minskar i samma takt som tidigare. Utvecklingen av antalet allvarligt skadade har dock inte gått i linje med den utveckling som är nödvändig för att nå målet om allvarligt skadade. Ökningen av skadade 2013 och 2014 beror främst på att antalet allvarligt skadade cyklister ökat. Av alla allvarligt skadade i trafiken är nästan hälften cyklister. Olycksfrekvensen följer trafiktätheten Den ekonomiska värderingen av en olycka bygger dels på kostnader för vården och dels på kostnader för utebliven produktivitet efter olyckan. Ett dödsfall värderas i dagsläget till cirka 25 miljoner kronor och en allvarligt skadad till drygt 4 miljoner kronor. Den olycksstatistik som redovisas nedan ( ) för Dalarna, innebär en kostnad för samhället på cirka fem miljarder kronor. Under den senaste sexårsperioden ( ) har det skett cirka 700 allvarliga trafikolyckor i Dalarna, varav 87 dödade (74% män, 26 % kv) och drygt 600 svårt skadade. Ungefär hälften av olyckorna sker längs det statliga vägnätet. I Dalarna har antalet döda och svårt skadade minskat tydligt under de senaste 15 åren. Singelolyckor är den dominerande olyckstypen på statliga vägar (44%), särskilt på 70 km/tim vägar, följt av mötesolyckor (17%), vilka är vanligast på 90 km/tim vägar samt korsningsrelaterade olyckor (8%). De flesta olyckor sker i anslutning till de dominerande stråken riksväg 70 och E16, men även på delar av E45, riksväg 50, riksväg 66, riksväg 68 och riksväg 69. Periodvis mycket höga biltrafikflöden Turisttrafiken till och från Dalarna är under högsäsong, sommar och vinter, mycket omfattande, särskilt under veckosluten/torsdag söndag. Trafiken sammanfaller med den omfattande pendling som sker mellan kommunerna i området; Avesta-Falun/Borlänge-Mora samt Ludvika Falun/Borlänge. Detta medför stora tillgänglighets- och trafiksäkerhetsproblem i vägnätet, som inte är dimensionerat för dessa stora trafikmängder. Trafikbelastningen under högsäsongens toppar är i många fall gånger högre än genomsnittet över året. Vintersäsongen ger dock inget större genomslag i olycksstatistiken. Sommarmånaderna juni och juli har dock ovanligt många dödsolyckor om man tittar på de senaste tio åren. 43

148 Figur Antalet omkomna i vägtrafiken i Dalarna Figur Antalet omkomna i vägtrafiken i Dalarna, per månad, Figur Plats för dödsolycka i vägtrafik i Dalarna,

149 3 Förutsättningar för regional planering Utmaningar för transportsystemet med tidshorisonten år För att utveckla transportsystemet mot de transportpolitiska målen har Trafikverket i arbetet med att ta fram inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplaneringen Där har fyra övergripande utmaningar som på länge sikt kan få betydande påverkan på samhället i stort och därmed på resande och transporter, pekats ut. Det handlar om kritiska utvecklingsfrågor för transportsystemets långsiktiga inriktning och inbegriper perspektiv som inte fullt ut fångas i befintliga planer eller prognoser. Dessa utmaningar är: MÖTA EN URBANISERAD VÄRLD BÅDE I STAD OCH PÅ LANDSBYGD Storstäder, förortsmiljöer och större orter växer, samtidigt som många små kommuner, främst glesbygdskommuner, långsiktigt tappar befolkning. Den pågående urbaniseringen riskerar därför att leda till ökade obalanser mellan olika delar av landet, inte minst mellan stad och landsbygd. När transportsystemet utvecklas i samspel med andra samhällsfunktioner skapas förutsättningar för tillgänglighet, effektiva resor och transporter samtidigt som våra livsmiljöer blir mer attraktiva. ÅSTADKOMMA ETT ROBUSTARE TRANSPORTSYSTEM - KRÄVER ÅTGÄRDER OCH PRIORITERINGAR Transportsystemet är mycket omfattande och den dagliga driften av systemet kräver alltmer resurser till följd av ökad trafik och utveckling och introduktion av nya anläggningar och tjänster till trafikanter. Robusthet i det befintliga systemet och hos fordon som trafikerar är också en förutsättning för att åtgärder för utveckling ska få önskad effekt. För ett långsiktigt robust system krävs att tillräckliga resurser avsätts för drift, underhåll, reinvestering och trimmningsåtgärder och att alla berörda parter samverkar effektivt i alla skeden, från tidig planering till genomförande, trafikering och daglig drift. MÖTA EN SNABB OCH FÖRÄNDERLIG VÄRLD - NY TEKNIK SKAPAR MÖJLIGHETER Digitalisering, automatisering och elektrifiering innebär nya möjligheter och utmaningar för transportsystemet. Ny teknik förändrar resmönster och varutransporter. Digitaliseringens möjligheter att fånga data i större omfattning och på smartare sätt innebär att infrastrukturhållningen kan utföras effektivare. Det ger också möjligheter att styra och leda trafik inom väg och järnväg. Det innebär även att resenärer och godstransportörer får tillgång till information som underlättar planeringen i ett hela resan - perspektiv. Ökad automatisering kan förbättra trafiksäkerheten, minska miljöbelastningen och höja kapaciteten, men ställer också nya krav på fordon, informationssystem och infrastruktur. MINSKA KLIMATUTSLÄPPEN Utvecklingen av energieffektivare transportsystemet för att minska transporternas negativa klimat- och miljöpåverkan är en av de största utmaningarna för världens transportsystem. Kunskap och verktyg, inklusive styrmedel, behöver utvecklas och införas för att samtidigt tillgodose klimat- och miljömål och ökande behov av transporter. För att effektivt bidra till begränsad miljöpåverkan måste politiken utformas så att samtliga aktörer vidtar kostnadseffektiva och samordnade åtgärder. Det skall vara attraktivt och användarvänligt att göra klimatsmarta val av såväl resenärer som godstransportköpare. Det behövs därför ett bra utbud av konkurrenskraftiga, klimateffektiva och säkra transportalternativ. 45

150 Planeringsförutsättningar - nuläge och utvecklingstendenser Inledning Dalarna bidrar till Sveriges ekonomi på ett tydligt och positivt sätt. Dalarna har ett näringsliv med många små och relativt många stora företag, bland de senare flera nationellt viktiga exportföretag. Dalarna utgör också ett betydelsefullt besöksområde, sommar som vinter, med norra Europas största vinterdestination som en viktig del. Framtidsinriktade investeringar i flygplats och köpcentrum i Sälenfjällen stärker bilden av möjlig tillväxtpotential. Befolkningsutvecklingen i Dalarna Dalarna är landets 4:e största län till ytan och hade invånare år Historiskt sett har det skett flera större svängningar i Dalarnas befolkningsutveckling kopplat till samhällsutvecklingen i stort. Ekonomiska hög- och lågkonjunkturer har påverkat antalet sysselsatta vilket i sin tur påverkar befolkningens storlek. Den ekonomiska strukturomvandlingen under andra hälften av 1900-talet har inneburit en minskande sysselsättning främst i branscher lokaliserade på landsbygden och i mindre orter. Större orter har under samma period haft en ökad sysselsättning. Under gröna vågen 1 på 1970-talet växte befolkningen i Dalarna succesivt för att vända till en nedgång under första halvan av 1980-talet. Under andra halvan på 1980-talet och några år in på 1990-talet hade Dalarna sin kraftigaste befolkningstillväxt i modern tid, där befolkningen ökade med drygt personer mellan 1987 och Befolkningen i Dalarna ökade fram till 1994 då den ekonomiska recessionen slutligen kom att påverka även befolkningsutvecklingen i kraftigt negativ riktning. Mellan 1994 och2001 minskade befolkningen med över personer. Under det senaste decenniet har befolknings-utvecklingen hämtat sig och är åter positiv i Dalarna, främst som en följd av en ökad invandring. Sammantaget finns det skäl att tro att befolknings-utvecklingen i Dalarna kan fortsätta i en positiv riktning, men i några kommuner särskilt mindre och perifera även fortsättningsvis kommer att ha en negativ befolkningsutveckling män kvinnor Totalt Figur 3.1. Befolkningsutvecklingen i Dalarna Den tredje gröna vågen var en trend som innebar att många unga familjer i Sverige under 1970-talet flyttade från storstäderna och ut på landsbygden. För första gången minskade storstädernas invånarantal medan landsbygdens ökade. Gröna vågen behöver dock inte avse flytt till ren landsbygd eller omoderna förhållanden, utan kan också avse utflyttningen från städerna till nybyggda villa- och radhusförorter under 1970-talet och åren däromkring. Även senare trender av liknande karaktär har gått under samma namn. 46

151 Urbanisering och Dalarna Om man ser till den nationella befolkningsutvecklingen så har Dalarnas andel av den svenska befolkningen minskat från år 1970 från 3,4 % till 2,9 %. Storstadslänen, Uppsala och Hallands andelar av den svenska befolkningen har växt under denna period medan övriga läns andelar minskar, vilket illustrerar det vi brukar kalla urbanisering. Urbaniseringen kan skönjas även i en analys på kommunnivå i Dalarna, där Falun, Borlänge, Mora, Lek-sand, Gagnef och Säter har ökat sin befolkning sedan 1970, medan övriga kommuner har haft en minskande befolkning. Urbaniseringstrenden är stark och till stor del en orsak av den ekonomiska omstruktureringen som skett sedan 1900-talets mitt, där näringar som i större utsträckning varit lokaliserade på landsbygden och mindre orter har haft en nedgång i sysselsättningen medan näringar som gynnas av en befolkningstäthet och därmed i större utsträckning är lokaliserade i städer har haft en god tillväxt. Urbaniseringen är dock inte given utan påverkas förutom av näringslivets lokalisering i viss omfattning också av politiska beslut. En studie vid Uppsala universitet visar att statliga arbetstillfällen har centraliserats i snabbare takt än befolkningen, vilket tydligt illustrerar den politiska dimensionen av urbaniseringen. Det är naturligtvis omöjligt att med stor säkerhet bedöma framtida befolkningsutveckling men om nuvarande trender fortsätter i ungefär samma takt, så kommer vi att se en fortsatt centralisering av sysselsättning och befolkning till de större tätorterna i länet. Dalarna i den regionala geografin Dalarna har en koncentration av befolkning och näringsliv till regionens centrala delar där Falun och Borlänge utgör ett tydligt tvåkärnigt centrum. Falun och Borlänge kan tillsammans erbjuda mycket av det som förknippas med större städer bred arbetsmarknad, bra service- och kulturutbud samt goda utbildningsmöjligheter. Vid sidan av Falun och Borlänge har Dalarna en struktur av städer och tätorter med olika karaktär och relativt korta inbördes restider. Restiderna ger invånarna möjligheter att välja boendemiljö och arbetsplats mer oberoende av varandra. Falun/Borlänge med Mora, Avesta och Ludvika som delregionala noder ger möjligheter att utveckla sammanhållna marknader för arbete, studier, boende och service som möjliggör jämställda livsval 2. Stora delar av Dalarna vid sidan av 2 Dalastrategin, 2014, avsn 5.3 Figur 3.2. Befolkningsutveckling i Dalarnas tätorter

152 centrum, delregionala noder och mindre tätorter är glest befolkade med stora avstånd till arbetsplatser och service. Dalarnas närhet till Stockholmsregionen ger förutsättningar för en samverkan och ett gemensamt arbete för utveckling av en storregional struktur i Mellansverige. Regionförstoringen drivs framåt av utbyggda och bättre kommunikationer inom de viktiga nord-sydliga och öst-västliga väg- och järnvägsstråken med E16 (inklusive E4 Uppsala/Stockholm), riksväg 70 och Dalabanan som viktigaste kommunikationsstråk för persontransporter på landsväg respektive järnväg. På järnvägssidan är Bergslagsbanan ett högt prioriterat godsstråk i Mellansverige med Borlänge som utpekad nod 3. Den är även tillsammans med Dalabanan det dominerande stråket för den regionala och interregionala tågtrafiken i länet. Dalarna som län har varit tidigt ute i generationsväxlingen och har en besvärande obalans mellan mycket stora åldersgrupper som lämnar arbetsmarknaden och relativt få ungdomar som ersätter dessa. Från 2014 kommer ut- och inflödet av arbetskraft att vara mera i balans men enligt prognoserna förstärks svårigheterna att rekrytera kvalificerad personal inom både offentlig och privat sektor. En förbättrad matchning mellan utbud och efterfrågan kräver väl fungerande infrastruktur och transporter för att möjliggöra resor till och från utbildning och arbete. Det är avgörande för länets fortsatta utveckling och tillväxt. Regionförstoring Begreppet regionförstoring används nästan uteslutande för att beskriva arbetspendling. Robusta kommuner karakteriseras av tillgång till stora och diversifierade arbetsmarknader, en stor utpendling och en hög utbildningsnivå. De kommuner som rankas som mest sårbara är sådana som traditionellt har haft en lokal arbetsmarknad med en hög andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete, såväl generellt som för infrastrukturåtgärder, måste bygga på åtgärder som minskar den strukturella sårbarheten och ökar förmågan till omställning. Ett inflöde av arbetskraft, kapital och kompetens och en kontinuerlig omvandling /uppgradering av det existerande näringslivet bygger på en väl fungerande infrastruktur med kopplingar mot växande regioner och ett väl fungerande utbildningssystem. I Dalarna har arbetsmarknadsregionerna (se figur 3.3) minskat från åtta till sex mellan I dagsläget bildar två kommuner i Dalarna egna Lokala Arbetsmarknadsregioner (LA-regioner). Det är Malung Sälens kommun och Vansbro kommun som inte har det utbyte med andra arbetsmarknader och inte heller med varandra, som krävs för att inlemmas i någon av övriga LAregioner i Dalarna. FA-regioner är en vidareutveckling av LAregioner där även en uppskattning av framtida utveckling av arbetspendlingen tas med i beräkningen. 3 Dalastrategin, avsnitt 5.3 Figur 3.3. Förändring i LA-regioner FA-regioner i Mellansverige Källa: Tillväxtanalys

153 Gränsöverskridande europeisk samverkan Den Nordiska Triangeln är EU:s särskilt utpekade transportstråk i Norden. Länkarna mellan de nordiska huvudstäderna Köpenhamn, Stockholm och Oslo bildar den triangel av utvecklingskorridorer som är prioriterade i TEN-T (Trans European Network Transport). Längs den Nordiska Triangeln bor 8,4 miljoner av Sveriges och Norges samlade befolkning på 13,5 miljoner människor. När insatser görs för att utveckla gränsöverskridande regioner ställs krav på samordning av till exempel bebyggelseplanering och regional trafik som den centrala nationella nivån normalt inte hanterar. Mer storskaliga exempel på det är Öresundsförbindelsen som har inneburit att Malmö och Köpenhamn med omnejd har integrerats i en arbetsmarknadsregion. Botniska korridoren är den primära godstransportleden från Helsingfors via Haparanda till Mjölby och Arlanda Stockholm i söder. Korridoren är även den en del av EUs stomnätverk för transporter, TEN-T Core Network. Figur 3.4. Botniska korridoren och Nordiska triangeln Samverkan Sverige Norge med fokus på Dalarna Hedmark. I en OECD rapport 4 dras slutsatsen att bortsett från turism och till viss del skogsindustri, erbjuder det gränsöverskridande samarbetet mellan Dalarna och Hedmarks Fylke mer begränsade utvecklingsmöjligheter. Regionen utgör inte ett kunskapsnav inom OECD, och karakteriseras av låg befolkningstäthet och långa avstånd mellan regionens huvudsakliga befolkningscentra. En förutsättning för regional utveckling och tillväxt är en tillfredsställande, tillgänglig och effektiv transportinfrastruktur. De övergripande vägsystemen i Sverige och Norge är fortfarande uppbyggda med den nationella trafiken som grund. De gränsöverskridande kopplingarna är relativt få och en gemensam systemsyn har ännu inte fått önskvärt genomslag i det samlade svensk-norska vägnätet. En samlad systemsyn behövs för att åstadkomma ett vägnät som fungerar tillfredsställande över nationsgränserna i hela Skandinavien och som ger förutsättningar för väl fungerande interregionalt, regionalt och lokalt samspel. Behovet av en sammankoppling mellan det svenska och norska vägnätet via E16 mellan Torsby och Kongsvinger har aktualiserats i ett antal studier initierade av län och fylken i området. 4 Projektet "Cross-border regional innovation policies" som Hedmark-Dalarna samarbetet deltog i tillsammans med åtta andra samverkande gränsregioner i Europa. 49

154 Gränshandel, Sverige - Norge 5 Gränshandeln mellan Sverige och Norge har på senare år utvecklats starkt. Den norska gränshandeln står för 3% av den totala svenska detaljhandeln. Prisskillnader länderna emellan är den främsta drivkraften för inköpsresor. I dagsläget finns en relativ kostnads/prisskillnad om ca 15% mellan Sverige och Norge. Norrmän som åker över gränsen för att handla ökade 2014 sina inköp i Sverige med 600 miljoner kronor. Den totala omsättningen från norsk gränshandel i den svenska detaljhandeln uppgick till 16,9 miljarder kronor. Utvecklingen i gränshandeln har under den senaste 20-årsperioden varit betydligt starkare än utvecklingen i övrig detaljhandel i Sverige. De framtida förutsättningarna för norsk gränshandel i Sverige bedöms som goda då prisskillnaderna mellan Sverige och Norge förväntas fortsätta gynna handeln i Sverige. Större investeringar görs också i gränshandeln genom utbyggnad och etableringar på nya orter. Den främsta reseanledningen vid resor från Norge till Sverige är shopping. 71% av norrmännens resor till Sverige var shoppingresor och majoriteten av dessa (62%) var resor över dagen. Övriga fritidsresor, med eller utan övernattning, svarade för 24% av resorna. 5% av resorna från Norge till Sverige 2014 var arbetsresor med eller utan övernattning. Bilen är det dominerande färdsättet för norrmännen. Valet av färdsätt till Sverige är en följd av de geografiska och infrastrukturella förutsättningarna. Möjligheterna att utveckla gränshandeln på motsvarande eller liknande vis i Sälenområdet bygger på att turismen både på svensk och på norsk sida i området skulle kunna bidra till att ge handeln ett betydande kundunderlag. I det avseendet avviker Sälenområdet en del mot kanske främst de värmländska erfarenheterna, då turismen vid dessa är begränsad. I fallet med Sälen finns en betydande turism på svensk sida som kan komma att utgöra ett avsevärt kundunderlag. På norsk sida finns också en betydande turism, främst vid Trysil, som utöver en lokal norsk befolkning utgör ett potentiellt och i viss mån redan realiserat kundunderlag. När det gäller en tänkbar lokalisering till Sälen-området är den gängse bilden att Norges befolkning längs gränsen är förhållandevis gles. Hänsyn tas då inte till den mycket omfattande besöksnäringen och kundunderlaget i Norge. Figur 3.5. Utveckling av gränshandeln jämfört med utvecklingen i Sverige som helhet, Avsnittet inkl. bilder baseras i huvudsak på Länsstyrelsen Dalarnas rapport Underlag för gränshandel och köpcentrum i Sälen Högskolan Dalarna, M Bohlin, J Håkansson. 50

155 Näringslivets utveckling Dalarna har ett konkurrenskraftigt näringsliv där industri, byggbransch, besöksnäring och vård är de största branscherna sysselsättningsmässigt. Betydande andelar av dagens sysselsättning bygger med modern produktionsteknik vidare på denna tradition. Specialiseringen av länets näringsliv har varit och är nödvändig för att kunna bibehålla konkurrenskraft gentemot omvärlden. Målinriktade satsningar på nya branscher, innovationer och stödjande system och aktörer är av stor betydelse för att stärka regionens konkurrenskraft och bredda arbetsmarknaderna. Figur 3.6. Antalet sysselsatta i Dalarnas kommuner år 2014 fördelat på bransch. Den succesivt ökande graden av specialiseringen riskerar att leda till obalanser mellan arbetsmarknaderna om restiderna mellan dem är för långa. Kvinnor arbetar närmare hemmet och reser mycket kortare sträckor än vad män gör. Män har tillgång till större och mer växande arbetsmarknadsregioner och reser generellt mer arbetsrelaterat. Näringslivet kräver dessutom allt bättre kommunikationer för att människor ska träffas för att utveckla produkter, tjänster och affärer. Den nödvändiga infrastrukturen möjliggör kommunikationer till knutpunkter och destinationer i Sverige och världen. Där byggs affärsrelationer som genererar aktivitet i Dalarna. Grunden är att kunskap och kompetens ges goda förutsättningar för förflyttning inom länet och i utbyte med andra i vår omvärld. Den växande sysselsättningen i Dalarna kommer först och främst från tjänstenäringarna inklusive besöksnäringen. Besöksnäringen är numera den bransch som har den största andelen sysselsatta och som tillsammans med bygg och anläggning, företagstjänster, IT och telekom samt reklam och media, står för nära hälften av all sysselsättning i Dalarna. Den snabbaste produktionstillväxten inom tjänste-sektorn under de senaste tio åren återfinns inom branscherna handel, företagstjänster, utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg samt samhälleliga och personliga tjänster. En avgörande faktor, för både de etablerade samt för de framväxande kunskapsintensiva tjänsteföretagen är god tillgång på kvalificerad arbetskraft. 51

156 De rekryteringsproblem som återkommer ovanligt snabbt bör motverkas genom åtgärder som ökar tillgången på denna typ av arbetskraft, för att möjliggöra en snabbare tillväxt i tjänstesektorn. Här kan naturligtvis förbättrade pendlings- och resmöjligheter spela en viktig roll. Diagrammet ger en tydlig bild av hur sysselsättningen i olika näringsgrenar utvecklats mellan åren Tillverkningsindustrin har minskat. En del av den minskande sysselsättningen inom tillverkningsindustrin kan återfinnas inom de växande företagstjänsterna. Avknoppning av delar av verksamheten inom tillverkningsindustrin återuppstår i andra företag som klassas som företagstjänster. Figur 3.7. Procentuell förändring av antal sysselsatta i Dalarna mellan år 2007 och år 2014, fördelat på branscher Mellan åren 2002 och 2015 har sysselsättningstillväxten varit betydligt högre för arbetsplatser med 1 9 anställda. Större arbetsplatser har drabbats betydligt hårdare i de ekonomiska kriserna de senaste dryga tjugo åren och dessutom tenderar sysselsättningen att både falla och stiga brantare än i gruppen av små- och medelstora arbetsplatser. Dalarnas starka ben exportindustri och besöksnäring Industrisysselsättningen har under perioden ökat något i Dalarna. Tillverkning av stål, trävaror, papper och utrustning för elkraftsöverföring är störst när det gäller tillverkningsindustrin i länet. De stora andelarna sysselsatta inom basindustrin finns i Avesta, Fors, Hedemora, Långshyttan, Vikmanshyttan, Borlänge och Smedjebacken. De stora företagen inom stålindustrin finns representerade i Dalarna med moderna och högteknologiska verksamheter i Avesta (Outokumpu), Borlänge (SSAB), Smedjebacken (Ovako) och Långshyttan (Kloster Speedsteel). Framgångsfaktorn har varit en tydlig specialisering med en produktion av alltmer kvalificerade produkter. Stålkoncernerna i Sverige exporterar 95% av sin produktion till 150 länder. ABB är världsledande inom tillverkning av komponenter/system för överföring av högspänd likström (HVDC). Vid anläggningen i Ludvika arbetar personer och de bidrar genom avancerad forskning till att företaget håller sin ställning i världen. Forskarbyn High Voltage Valley bildades på initiativ av ABB, STRI, KTH, Uppsala universitet, Chalmers och det regionala utvecklingsbolaget AB Samarkand

157 Skog och träförädling har varit och är en central del i Dalarnas industriella utveckling. Inom skogsindustrin arbetar idag knappt personer i företag som omfattar papperoch massaindustri, sågverk, träskiveindustri, snickerier, tillverkning av förädlade trädbränslen samt tillverkning av förpackningar av trä, papper och papp. De största företagen inom massa och papper i Dalarna är Stora Enso Kvarnsveden, Stora Enso Fors och Arctic Paper, Grycksbo. Sågverksindustrin är rikt representerad i Dalarna med anläggningar på många platser i Dalarna. Den exportinriktade processindustrin, som är en viktig del av Dalarnas ekonomiska ryggrad, upplever ett mycket starkt omvärldstryck. Medvetna strategier med långsiktiga satsningar på forskning och utveckling är därför nödvändiga. En infrastruktur som möjliggör än mer tids- och kostnadseffektiva transporter och resor är helt nödvändigt för Dalarnas företagsamhet. Gruvverksamheten i Dalarna Den förväntade återstarten av gruvverksamhet i Dalarna har än så länge bara delvis blivit verklighet. Bolidens omfattande investering i Garpenbergsgruvan har inneburit ett kraftigt ökat tonnage och transportarbete. Garpenbergsgruvan är i dagsläget den mest effektiva underjordsgruvan för zinkbrytning i världen. Med den Figur 3.8. Flöden av malm och stål inom Sverige. ökade kapaciteten i anläggningen söker Boliden nu efter nya etableringar på flera olika ställen i länet. Nya etableringar, i den mån de kommer till stånd, kommer att generera ökade transporter till och från Garpenberg. De påbörjade järnmalmsprojekteten i Ludvika kommun har stannat upp på grund av låga malmpriser på världsmarknaden. Projekten bedöms ha stor potential att gå mot drift om priset åter ökar. Redan gjorda förberedelser och investeringar innebär att man kommit långt i förberedelser för uppstart av produktionen. När förutsättningarna är de rätta kan behov av att hantera stora transportvolymer uppstå med kort varsel. Det är då viktigt att infrastrukturen är i ett skick så att nödvändiga transporter är möjliga att genomföra på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. De två största varugrupperna som fraktades till, från och inom Sverige med lastbil, järnväg och fartyg var under 2014 malm och andra produkter från utvinning samt jordbruks- och skogsbruksprodukter. De stod tillsammans för 40% av allt gods som transporterades. För Dalarnas del innebär det att vägar- och järnvägars förmåga att ta emot och hantera de samlade volymerna av nämnda godsslag är mycket viktigt för den regionala ekonomin och arbete/sysselsättning. I figuren ovan illustreras på ett mycket tydligt sätt hur integrerat Dalarna är i de flöden av malm och stål som utgör en förutsättning för nationellt viktiga verksamheter. Den stigande efterfrågan på malm under 2000-talet har lett till en ökad prospektering och öppnandet av nya gruvor i takt med att nya fyndigheter gjorts, samt att ett återupptagande av brytningen i tidigare nedlagda gruvor genomförts eller övervägts. 53 Flöden; ton

158 Flera faktorer påverkar världsmarknadspriset på järnmalm, varav en avmattad efterfrågan i Kina är en betydelsefull faktor, i kombination med en fortsatt hög global produktion. De flesta bedömare anser det dock troligt att världsmarknadspriset på malm kommer att stiga långsiktigt i takt med att efterfrågan stiger när fler utvecklingsländer industrialiseras. I Bergslagen har en återupptagen gruvdrift i Grängesberg och Ludvika diskuterats och det finns således bolag som, när förutsättningarna medger, planerar att återuppta gruvbrytningen i Grängesberg och Ludvika. Trafikverket har i ett antal rapporter sammanställt vilka volymer som antas komma att brytas i detta område, därefter kartlagt vilka transporter som genereras utifrån malmvolymerna och slutligen gjort beräkningar vilka effekter på spårkapaciteten den ökande trafiken kan få 6. Under 2013 analyserade Trafikverket även kapaciteten på berörda banor för prognosåret 2030, 7 det vill säga trafikeringen i prognosen för 2030 i kombination med tillkommande malmtåg. Prognos för transportarbetet Inledningsvis redovisar vi några diagram hämtade från Trafikverkets prognosverksamhet. Det första ger en uppfattning om hur mycket det totala nationella transportarbetet uttryckt i personkilometer per år förväntas komma att öka. Personbilens fortsatta dominans är helt uppenbar, medan persontransporter med flyg och buss förväntas förbli mer eller mindre oförändrat. Prognosen för resandet med tåg förväntas öka något. Figur 3.9 Transportarbete i miljarder personkilometer per år och prognos till Kapacitetsutredning: Malmtrafik från Håksberg och Grängesberg till Oxelösunds hamn ; TRV Prognoser för arbetet med nationell transportplan godstransporters utveckling fram till 2030 ; TRV 2013:56. 54

159 Transportarbetet uttryckt i ton/km per år kommer enligt Trafikverkets prognos att utvecklas mycket påtagligt. Diagrammet nedan visar fördelningen av de inrikes transportvolymerna. Trafikverkets basprognoser pekar ut de mest troliga scenarierna, givet de förutsättningar och delprognoser som antagits. Förutsättningar och delprognoser rör bland annat ekonomins utveckling, varuvärdenas förändring, utrikeshandelns tillväxt och framtida transittrafik. Prognosen pekar mot att den största delen av produktionen transporteras inrikes även fram mot 2040, men andelen som går på export ökar. Mätt i volym växer de inrikes transportbehoven inom samtliga varugrupper under den aktuella tiden. De transporterade inrikesvolymerna ökar med totalt 38%. Jord, sten och bygg ökar mest i absoluta tal, följt av färdiga industrivaror. Utrikes-volymerna förväntas vara större än inrikesvolymerna år När det gäller importen, så ökar färdiga industriprodukter mest, följt av stål. För exporten är motsvarande jord, sten och bygg respektive färdiga industriprodukter. Figur 3.10 Transportarbete i miljarder ton kilometer per år, och prognos till Godsutbytet mellan Dalarna och angränsande län. Även om utrikesvolymerna förväntas öka mer än inrikestransporterna så kommer det med stor sannolikhet inte att förändra de inbördes relationerna med andra län för Dalarnas del. De till Dalarna gränsande länen Gävleborg och Västmanland kommer även fortsättningsvis att svara för det största utbytet när det gäller godsflöden på väg. De största volymerna när det gäller Gävleborgs län går på E 16 Gävle Falun/Borlänge och omvänt samt på riksväg 68 Gävle Avesta vidare mot Västmanland och omvänt. I riktning till och från Västmanland medverkar också godstrafiken på riksväg 70 och 66 till de tydliga flödena mellan länen. Figur Större godsutbyten mellan län i Sverige 55

160 Besöksnäringen Den svenska besöksnäringen har över 90% inhemska turister. Regeringen har ringat in besöksnäringen som ett viktigt utvecklingsområde som också finns med i den svenska exportstrategin. En utredning har tillsatts för att få till en långsiktig och hållbar politik för tillväxten inom turismen. Det är en näring som skapar mycket jobb och som finns över hela landet. Regeringen ska titta på besöksnäringens behov och utmaningar och föreslå insatser för att stärka den. Digitaliseringen och kompetensförsörjningen är bland annat två viktiga utvecklingsområden inom besöksnäringen. Besöksnäringen är en av Sveriges snabbast växande näringar. Den är arbetsintensiv, platsbunden och därför av stort intresse när det gäller att skapa sysselsättning och utveckla företagandet. Besöksnäringen spänner över många politik- och intresseområden. Aktörerna är många, inte sällan förenas offentlig sektor och det privata näringslivet. Kännetecknande är också en hög andel små företag. Besöksnäringen är en ekonomiskt viktig och växande näring i Sverige. Näringen omfattar dels det som lockar besökaren till platsen som t.ex skidanläggningar, idrottsevenemang, events och naturupplevelser av många olika slag. Besökaren nyttjar även det utbud av varor och tjänster som finns på platsen. Därför är även restauranger, kaféer och shopping viktiga delar i besöksnäringen. Boende/logi är viktiga komponenter i besöksnäringens förutsättningar. En ort med många besökare har ett större underlag för konsumtion av kultur, nöjen, handel, kaféer och restauranger även till glädje för de boende på orten. Underleverantörer i form av tvätterier, städföretag och transportföretag gynnas också av den ökade efterfrågan på marknaden. Besöksnäringen bidrar till ortens eller regionens ekonomi på fler sätt än konsumtion av nöjen. En väl fungerande besöksnäring bidrar också till att skapa den attraktiva regionen. Mätt i antalet gästnätter står Dalarna i en klass för sig och är ett av de största länen inom besöksnäringen även i ett nationellt perspektiv. Dalarna är till volymen övernattningar det fjärde största besöks näringslänet efter Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Figur Gästnätter i hotell, vandrarhem, camping samt privat boende per län,

161 Upplevelsesektorn, dit besöksnäringen räknas, är globalt en av de mest snabbt växande av alla delekonomier. I Sverige står sektorn för 9% av BNP, omsätter 190 miljarder kronor och sysselsätter personer. På senare tid har upplevelsesamhället som begrepp allt mer hamnat i fokus i diskussioner om ekonomiskt värdeskapande och som konkurrensmedel. Upplevelser har blivit något som produceras, paketeras och säljs. Betydelsen av kreativa miljöer, kunden som medproducent och innovatör, och betydelsen av ny teknologi för besöksnäringen hör till ämnet. De dryga sysselsatta inom besöksnäringen i Dalarna fördelar sig på de olika branscherna enligt figur nedan. Totalt omsätter besöksnäringen i Dalarna 7,1 miljarder kronor/år i cirka företag. Besöksnäringen har haft en mycket gynnsam sysselsättningsutveckling de senaste åren och har potential till en fortsatt stark tillväxt. Sett till det som redan kommit till stånd och planeras för tidsperioden kommer tio miljarder att investeras under perioden. Ett förverkligande av planerna leder fram till nya bäddar varav planeras tillkomma i Dalafjällen. De nya bäddarna kan skapa 3 miljoner gästnätter och ge en ökad omsättning på 2,2 miljarder och nya arbetstillfällen. Besöksnäring året runt Under säsongen uppgick antalet skiddagar 8 till knappt 2 miljoner i Sälenfjällen och ca 0,5 miljoner i Idre. Mellan säsongerna 2012/ /15 ökade Sälen marginellt medan ökningen i Idre uppgick till ca 10%. Turismgästnätterna i regionen har de största volymerna i Sälenfjällen, och i Idre/Grövelsjön. Det finns ett organiserat turismsamarbete mellan kommunerna över den svensk-norska gränsen. Sommarturismen är omfattande i Siljansbygden och under stark utveckling i Dalafjällen. Det faktum att områden med omfattande vinterturism och sommarturism gränsar till varandra innebär att potentialer föreligger avseende resurssamordning av olika slag. Dalarna har även några av landets största årliga idrottsarrangemang. Vasaloppet är världens äldsta, största och längsta skidlopp. Den klassiska 90 km långa sträckan mellan Berga by i Sälen till Mora var länge det enda loppet. I dag finns sexton olika lopp inom disciplinerna cykling, löpning och längdskidåkning som årligen lockar anmälda deltagare. Dansbandsveckan i Malung, Rättvik Classic Car Week och Vansbrosimningen är stora sommarevenemang i Dalarna. Dalhalla i Rättvik har i det närmaste blivit en nationalscen med musikevenemang per år. Figur Årssysselsatta i besöksnäringens delbranscher i Dalarna, % 1% 13% 13% 28% 27% Danmark Norge Tyskland Nederländerna Ryssland Övr länder 8 En skiddag är en dags skidåkning med liftkort Figur Hemvist för utländska besökare i Dalarna 57

162 Besöksnäringens säsongsvariationer Av figur 3.13 speglas det faktum att turismen under vintersäsongen utgör drygt hälften av alla gästnätter som besökare tillbringar i Dalarna. Malung-Sälen och Älvdalen är de kommuner som har störst andel vinterturister jämfört med den bofasta befolkningen. Under maxveckan - vid påsk - har Sälen ca turister per dygn och Idre ca Siljansbygden har ca turister per dygn under vintern. Malung-Sälen har en högre andel vinterturister än Älvdalen. Siljansbygden har hög andel sommarturism och även Älvdalens kommun har betydande sommar-turism. Att områden med omfattande vinterturism, respektive betydande och växande sommarturism, gränsar till varandra innebär betydande potentialer i resurssamordning av olika slag. För att ta vara på dessa potentialer behövs bättre infrastruktur och kommunikationer. För personalen är tillgänglighet genom dagpendling betydelsefull för att uppnå väl fungerande helårssysselsättning. För Dalarna är det viktigt att inte bara den Sverigeinterna trafiken fungerar och får en god framkomlighet med hög säkerhet utan att även den gränsöverskridande infrastruktur som utländska besökare nyttjar för att nå sina resmål, har en standard och kapacitet som medger Figur 3.13 Kommersiella gästnätter i Dalarna månadsvis säkert och tidseffektivt resande. En mycket stor andel av besökarnas transporter till och från samt inom destinationen /destinationerna utförs med resor i egen bil. Resandet med bil till och från turistdestinationer resulterar i stora säsongs- och veckovariationer i vägtrafikflödena. Det går stora mängder trafik på vägar som inte är byggda för dessa höga trafikflöden. Även om trafiken utslagen över alla årets dagar inte är speciellt hög, sker den med en stark koncentration till säsong och under helgerna. I takt med de ökade investeringarna inom besöksnäringen byggs de redan existerande problemen på Vasaloppsvägen, 13/2 5/ Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Söndag Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Söndag Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Söndag Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Söndag Figur 3.14 Dygnsvariationen i vägtrafiken, Vasaloppsvägen (Väg 1024/1025). ÅDT = medeltrafik per dygn över året (550 fordon/dygn). Källa WSP 58

163 Figur 3.15 Dygnsvariationen i vägtrafiken, väg 66 + Vasaloppsvägen norr om Fiskarheden Vägnätet till Dalafjällen, som fortfarande lider av ett relativt stort antal brister, kan bli en än mer påtaglig flaskhals för turistnäringens utveckling och ge ökade negativa biverkningar av transportarbetet. Av dagens totala resande till Dalarna är ca 30% fritidsresor. Bil är det dominerande transportmedlet, drygt 90%. Dagens ca 15 miljoner övernattningar i Dalarna innebär 3,2 miljoner besökare. Med antagandet att drygt 90 % kommer med bil motsvarar detta 1,1 miljoner bilar som ska nyttja transportsystemet. Turistnäringens planerade investeringar har stor betydelse för trafiken på vägnätet. De expansionsplaner som redovisats innebär ca bilar ytterligare per år. Detta är en mycket stor utmaning för transportsystemet och den geografi som trafiken passerar. Vinterperioden bedöms få den största ökningen med drygt bilar. Vintertid, i synnerhet torsdag söndag (i samband med stugbyte), är trafiken ca % högre än genomsnittet över året Besöksnäringen har därutöver krav på sig att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Det kan stå för en beredskap att medverka till lösningar, som samtidigt som det tillfredsställer kundens önskemål, bereder vägen för andra sätt att möta efterfrågan på transporter och sätt att resa. Ett sätt att möta den ovan beskrivna situationen resulterade i ett behovs grundat samlat arbete inom benämnt "Fjällpaket Dalarna". Inom den ramen växte det fram ett förslag om att bygga en internationell flygplats i Sälenområdet; Scandinavian Mountains Airport. Den planerade flygplatsen svarar mot en önskvärd ökning av främst utländska besökare. Besöksnäringen är sysselsättningsintensiv men andelen syssel-satta på årsbasis för att utföra transporter inom besöksnäringen idag är låg. Flyg och andra kollektiva färdmedel kan framöver antas öka i betydelse förutsatt att en infrastruktur med kollektivtrafik till anläggningarna och inom destinationerna utvecklas. Dalarnas kompetensförsörjningsbehov Dalarna har en stark arbetsmarknad där en stor utmaning några år framöver är kompetensförsörjningen. Även om samtliga unga skulle välja att bo kvar i Dalarna skulle dessa inte räcka till för att ersätta alla pensionsavgångar. Med tanke på den stora rörligheten bland unga idag, inte minst till större universitetsorter, kommer många unga i Dalarna att lämna länet, liksom de gör i de flesta andra län i landet. Sysselsättningstillväxten sker istället i tjänstesektorer med ett högt såväl som lågt kunskapsinnehåll. Tjänster är i många fall kontaktintensiva och har därför bäst förutsättningar att växa i täta storstäder och i regionala centra. En annan viktig driftkraft var högskoleexpansionen och regionaliseringen av högskolan under 1990-talet, som också har bidragit till att gynna storstäder och regionala centra. Unga vuxnas flytt till studier och arbete dominerar flyttningarna över kommun- och länsgränserna i riket. 59

164 Arbetsförmedlingen gör bedömningen att invandringen är den mest realistiska möjligheten att lösa kompetensförsörjningen men då måste utmaningarna integration, tillgänglighet och bostadsförsörjning lösas. Omsättningen i personer som går från arbetslöshet till arbete är i Dalarna högre än riksgenomsnittet. Arbetsförmedlingens analyser har visat på en generellt hög rörlighet på Dalarnas arbetsmarknad. Rörligheten är utöver arbetslösheten en viktig parameter vid analyser av arbetsmarknaden. Även vid en relativt låg arbetslöshet kan en låg rörlighet indikera en arbetsmarknad som fungerar mindre bra. Likaså kan en arbetsmarknad med en relativt sett hög arbetslöshet fungera väl. Tillgänglighet Tillväxtanalys följer utvecklingen av service, med fokus på lands- och glesbygd. De menar att en god tillgänglighet är komplext, och kan skilja sig från person till person och över olika livsfaser, men pekar i sina analyser ut servicen kring dagligvaror, drivmedel, apotek, post, betaltjänster, vårdcentraler och grundskolor som viktiga. Utöver det ser de även tillgång till bredband som viktig för att kunna bo på landsbygden. Utvecklingen av dagligvaruhandeln har varit drastisk de senaste 20 åren där antalet butiker har minskat med mer än en fjärdedel. Det är främst små butiker som har försvunnit och i denna kategori är nedgången 70% sedan år Stora butiker har ökat under samma period, och många av dessa butiker är belägna i städers ytterområden eller i externa köpcentrum. Tillväxtanalys menar att tillgången till drivmedel är problematisk i många perifera områden där avståndet till bensinmacken kan vara stor. I dessa områden är beroendet av bil ofta stort då kollektivtrafikens utbyggnad är begränsad. Utvecklingen med ett minskat antal bensinmackar väntas fortsätta. Tillgången till apoteks- och posttjänster har varit relativt stabil under det senaste decenniet. Antalet grundskolor har minskat i perifera områden men ökat i tätorter. Totalt sett har antalet skolor minskat med 5% sedan år Trafikverket har tillsammans en rad andra statliga myndigheter, SKL, länsstyrelser och regioner tagit fram åtta grundläggande kriterier för nationell tillgänglighet och utifrån det klassificerat tillgängligheten för kommuner i hela landet. Kommunernas tillgänglighet har klassificerats i: god tillgänglighet, acceptabel tillgänglighet samt dålig tillgänglighet. De åtta kriterierna omfattar internationella resor, resor till/från Stockholm och större städer, resor till universitet och universitetssjukhus samt resor till större besöksnäringsanläggningar. Den sammanvägda tillgängligheten för kommunerna i Dalarna med grannlän de åtta grundläggande kriterierna redovisas i figur Figur 3.16 Sammanvägd tillgänglighet för Dalarna och angränsande län. Källa: Trafikverket 60

165 I den sammanlagda värderingen ligger merparten av Dalakommunerna inom ramen för god tillgänglighet. Malung-Sälen och Älvdalen klassificeras som att ha en acceptabel tillgänglighet respektive på gränsen till dålig tillgänglighet. Malung Sälen och Älvdalen har dålig tillgänglighet till region-/universitetssjukhus och den sammanvägda tillgängligheten till storstäder. Även Vansbro kommun har dålig tillgänglighet i det avseendet. Detsamma gäller för dessa tre kommuner avseende tillgängligheten till flygplatser med internationell trafik. Även tillgänglighet till och från Stockholm är mindre god respektive dålig för Malung-Sälen respektive Älvdalen. Arbets- och studiependlingsmönster Dalarna ligger i nivå med Örebro län och Västmanlands län (26 27%) i andel utpendlare av totalt antal sysselsatta i kommunen (nattbefolkning) och högre än Gävleborg (20%). Den relativt sett låga standarden på Dalabanan samt en stark arbetsmarknad i Dalarna är två aspekter som gör att Dalarna har den lägsta arbetspendlingen till andra län. I Dalarna är Borlänge den stora inpendlingsorten i södra delen av länet även om Falun, Ludvika och Avesta har positiva pendlingsnetton. I norra delen av länet är Mora den tydliga inpendlingskommunen där inpendlingen från Orsa och Rättvik är stor. Även Malung har ett positivt pendlingsnetto. Variationer i pendlarnas könssammansättning avspeglar näringsstrukturen och den genussegregerade arbetsmarknaden. I Dalarna är andelen kvinnor av inpendlarna till Borlänge klart mindre jämfört med inpendlingen till Falun. Ser man till kvinnornas andel av utpendlingen från nämnda kommuner är den större från Borlänge än från Falun. Borlänge har mer industriell prägel på näringslivet, medan Falun har större inslag av privata tjänster och statliga arbetstillfällen. Figur 3.17 Antal arbetspendlare över kommungräns 61

166 Variationer i pendlarnas åldersfördelning speglar framför allt boendepreferenser. Kommuner med större centralorter har en högre andel åringar bland utpendlarna, vilket avspeglar unga personers preferenser att bo centralt. Kranskommunerna har istället en hög andel utpendlare i åldern år. En vanlig modell som används för att analysera arbetspendling är SCB:s lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner) alternativt Tillväxtanalys funktionella arbetsmarknadsregioner (FA-regioner). FA-regioner är en vidareutveckling av LA-regioner där även en uppskattning av framtida utveckling av arbetspendlingen tas med i beräkningen. I båda dessa modeller är kommunen den minsta byggstenen vilket innebär att en kommun, även om det från denna sker arbetspendling till flera kommuner, endast kan tillhöra en LA/FA-region. Dessutom kan arbetspendlingen inom kommunen variera mellan olika tätorter. En modell som kompletterar LA/FA-regioner är kraftfält där tätorter (sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare) istället för kommuner är minsta byggstenar. Tätorter som inte har mer än 20% av de sysselsatta som pendlar till någon annan tätort definieras som ett lokalt arbetsmarknadscentrum. Tätorter som har minst 20% av de sysselsatta som pendlar till en annan tätort definieras som lokala arbetsmarknadssatelliter. Om en tätort har över 20% pendling till flera tätorter konstrueras ett sekundärt lokalt arbetsmarknadscentrum mellan tätorten och den ort till vilken den näst största andelen sysselsatta pendlar till. Ett lokalt arbetsmarknadscentrum (samt eventuella sekundära lokala arbetsmarknadscentra) bildar tillsammans med eventuella arbetsmarknadssatelliter ett kraftfält, inom vilket ett väsentligt utbyte i form av pendling sker. Då Dalarna har en mycket betydande besöksnäring, och då denna inte sällan är lokaliserad utanför tätorter, har särskilda arbetsmarknadscentrum utanför tätort konstruerats. Till dessa sammanhängande områden, med färre än 200 invånare, sker en pendling som överstiger 20% av de sysselsatta från närliggande tätorter. I figur 3.18, framträder ett mycket tydligt mönster, sambanden är tydliga där ett antal kommunhuvudorter framträder som synbara primära lokala centrum. Kraftfälten ger också en tydlig illustration till hur olika arbets-marknader kan betraktas/betecknas som sammanlänkade eller mycket fristående från varandra. Större och mer vidsträckta kraftfält hittar vi i företrädelsevis mer befolkningstäta delarna av Dalarna, såsom Falun, Borlänge, Ludvika men även lite längre norrut i Mora. Figur 3.18 Lokala arbetsmarknadscentra, arbetsmarknadssatelliter och regionala arbetskraftsfält 62

167 En betydande del av gymnasie- och - pendlar till sina utbildningsorter. Gagnef, Orsa, Smedjebacken och Säter kommuner har de till andel största antalet gymnasielever som reser över kommungräns, se figur Som vald högskola eller universitet höstterminen 2015 för högskole-nybörjare boende i Dalarna dominerar Högskolan Dalarna med ca 500 elever. Uppsala ligger därefter med drygt 100 elever från Dalarna. Linköpings och Örebro universitet samt Gävle Högskola har ca elever från Dalarna valt som studieort, se figur Figur 3.19 Högskolenybörjare från Dalarnas län, höstterminen 2015 Figur 3.20 Gymnasieelever per kommun och år,

168 IT-infrastruktur I den svenska regeringen beslut om IT i människans tjänst En digital agenda för Sverige 9 uttrycktes regeringens ambition att Sverige ska vara ledande vad gäller att använda IT för att nå politiska mål för tillväxt i alla delar av landet, social välfärd, demokrati och klimatförbättringar. I Dalarnas regionala utvecklingsstrategi (Dalastrategin) lyfts tillgången till grundläggande IKT-infrastruktur 10 som en viktig faktor för hållbar tillväxt. Den ska Skapa förutsättningar för effektiv datakommunikation och främja användningen av tjänster inom informations- och kommunikationsteknik. I Dalastrategin konstateras också att Infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik av hög kvalitet är viktig för Dalarnas utvecklingsförmåga och konkurrenskraft. Det bidrar till hållbar tillväxt ge-nom resurseffektiva lösningar för arbete, utbildning och företagande. Ett omfattande arbete har utförts för att få en aktuell bild av utbyggnadsbehovet av bredband till företag på landsbygd. Som grund för arbetet har legat material från PTS (Post och Telestyrelsen) bredbandskartläggning och information som insamlats från kommunerna. Arbetet har utmynnat i en kedja av ansökningar om projektmedel från Regionalfonden (ERUF). Total kommer ca 200 Mkr att investeras under Det övergripande målet för Digitala Dalarna är att 90% av alla företag ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s och att samtliga företag ska ha tillgång till minst 30 Mbit/s år Med nuvarande utbyggnadstakt och fortsatt kraftfulla insatser kan målet nås Informations- och kommunikationsteknik (IKT) (eng. Information and Communication Technology, ICT), är den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. 64

169 4 Den samlade målbilden EU mål År 2011 antog EU-kommissionen den nuvarande vitboken för transport: Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem. Vitboken, tillsammans med Europa 2020-strategin EU 2020), är det politiska ramverket för EU:s lagstiftning inom transportsektorn. Vitboken är en bred strategi för att uppnå ett konkurrenskraftigt och hållbart transportsystem med mål om ökad rörlighet för att främja tillväxt och sysselsättning. Den behandlar samtliga trafikslag och prioriteringar som säkerhet, resurseffektivitet samt minskat oljeberoende i transportsektorn. Ett övergripande mål är att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn med 60 % till år De tio målen identifierade i vitboken är menade att användas som riktmärken för att mäta uppfyllandet av strategin. Inriktningen för den europeiska transportpolitiken enligt EU-kommissionen är att förse medborgarna och näringsliv med ett effektivt transportsystem som kännetecknas av: Stor rörlighet för medborgare och näringsliv Miljöanpassning Trygg energiförsörjning Goda anställnings- och arbetsvillkor Skydd och säkerhet för resenärer och allmänhet Innovativ utveckling Internationellt samarbete Den nationella transportpolitikens mål Det övergripande målet för den svenska transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Därutöver har riksdagen beslutat om ett funktionsmål tillgänglighet och ett hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemet ska ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska också vara jämställt genom att likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa som är viktiga aspekter av ett hållbart transportsystem. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. Nationella och regionala miljömål Det svenska miljömålssystemet omfattar ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Generationsmålet anger i inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen anges steg på vägen till generationsmålet och miljökvalitetsmålen (Miljömål 2015). 65

170 Det finns många miljö- och klimatmål av betydelse för transporter. Nya reviderade nationella mål föranleder även regionala revideringar framöver (nytt miljömålsprogram för Dalarna). De miljömål som är viktigast för transportsektorns verksamhet är: Generationsmålet Bara naturlig försurning Ingen övergödning Ett rikt växt- och djurliv Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö Frisk luft Det nationella målet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 är också viktigt. En väl fungerande infrastruktur är avgörande för Dalarna som ett av landets ledande besöksoch exportlän. Att få till stånd mer resurssnåla och miljövänliga transporter, är en av de största utmaningarna om miljömålen ska kunna uppnås. Inom ramen för en miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning av transportinfrastrukturplaneringen, har det gjorts en avgränsning av betydande miljöpåverkan inom följande områden: Klimatpåverkan och energianvändning. Påverkan på människors hälsa av luftutsläpp, buller och förorening av dricksvatten. Påverkan på landskapet, bland annat påverkan på natur-, kulturmiljö och friluftsvärden. Den regionala utvecklingsstrategin Dalastrategin Dalarna 2020 Dalastrategin Dalarna 2020 handlar om hur vi på bästa sätt kan ta vara på och utveckla Dalarnas möjligheter. Dalastrategin tar sin utgångspunkt i EU 2020 EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och ett antal nationella strategidokument. Region Dalarna har i en bred dialog med utvecklingsaktörer på regional och lokal nivå, identifierat vilka områden som är särskilt viktiga att samlas kring. Dalastrategin fungerar som bas för dialog på nationell, regional och lokal nivå kring vilka prioriteringar som ska göras i tillväxtarbetet. Den vision som Dalastrategin uttrycker kompletteras av målbilder som sammantaget visar ett politiskt och idémässigt ställningstagande för Dalarnas framtid. Ytterst handlar det om att skapa förutsättningar för ett gott liv för alla som bor och verkar här. Det kommer att bli allt viktigare för regioner och kommuner att erbjuda en attraktiv livsmiljö kopplat till att grundförutsättningarna för att arbeta och bo finns på plats. Platsers attraktivitet handlar om att bygga på egna särdrag och att erbjuda något mer, eller annorlunda, än andra platser. Att skapa förutsättningar för goda livs- och boendemiljöer är därför en central del i arbetet att stärka Dalarnas attraktionskraft. Där människor och kompetens väljer att samlas, där sker också utveckling och framsteg. En sådan plats präglas av socialt inkluderande mångfald, ett brett kulturutbud, ett varierande utbud av arbete, tillgång till livslång utbildning och goda kommunikationer samt inte minst en attraktiv fysisk miljö. 66

171 De fyra vägvalen för att förverkliga målen i Dalastrategin De vägval som gjorts för Dalarnas gemensamma utvecklingsarbete omfattar de områden som enskilt och tillsammans har bedömts vara särskilt viktiga för vår beredskap att möta framtida utmaningar och för att nå de uppsatta målen för tillväxtarbetet i Dalarna. KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH ÖKAT ARBETSKRAFTSUTBUD Ett vägval som betonar betydelsen av att möta den demografiska framtidsbilden och den allt mer kunskapsbaserade ekonomin. Kunskap ger människor möjlighet att växa och påverka sin livssituation. Befolkningens kunskap och kompetens är också en av de viktigaste förutsättningarna för ett samhälles utveckling och tillväxt. En utvecklad strategi för kompetensförsörjningen i regionen är därför av yttersta vikt. I Dalarna råder stor obalans mellan åldersgrupperna. Många äldre är på väg ut ur arbetslivet och antalet ungdomar på väg in är för få. Samtidigt ökar hela tiden kompetenskraven. För att säkra tillväxten i länet måste vi bli bättre på att matcha utbud och efterfrågan på utbildningsinsatser. Fokusera på höjd utbildningsnivå och livslångt lärande. Stärka samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare. Öka deltagandet i arbetslivet. Bredda och fördjupa arbetet med kompetensförsörjning i områden där behov av stor nyrekrytering kan förutses. Uppmärksamma betydelsen av attraktiva arbetsplatser. INNOVATIVA MILJÖER OCH ENTREPRENÖRSKAP Ett vägval som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. I Dalarna har ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv byggts kring trä, stål och överföring av högspänd likström. Sammantaget står dessa starka områden för mycket av den teknik som ligger bakom vårt moderna samhälle idag. Till det kommer Dalarnas starka besöksnäring. Dessa produkter och tjänster skapar affärsmöjligheter och bidrar till att lösa dagens och morgondagens samhällsutmaningar. Utveckla öppna kluster och kunskapsmiljöer. Stärk befintliga tillväxtområden och utveckla nya. Vidareutveckla tillväxtinsatser för nya och växande företag. Stärk forskning och utveckling kopplad till Dalarnas styrkeområden. Stimulera nyföretagande och ett långsiktigt entreprenörskap. TILLGÄNGLIGHET OCH INFRASTRUKTUR Ett vägval som betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld. Goda kommunikationer och bra transportmöjligheter sätter Dalarnas tillväxt i rörelse. Dalarna behöver investeringar som underlättar och ökar kommunikationsutbytet inom Dalarna och med omvärlden. Öka människors rörlighet med kollektivtrafiken som bas. Stödja utvecklingen mot förnybara drivmedel, energieffektiva fordon och ändrade vägvanor. Möta näringslivets behov av ökad transportkapacitet. Skapa förutsättningar för effektiv datakommunikation och främja användningen av tjänster inom informations- och kommunikationsteknik. 67

172 LIVSKVALITET OCH ATTRAKTIONSKRAFT Ett vägval som betonar det goda livet och platsens betydelse. I en alltmer kunskapsintensiv samhällsekonomi är det människors lust, vilja och skapandekraft som är drivkraften för hållbar tillväxt. På platser där människor möts sker utveckling och framsteg. Sådana platser präglas av mångfald, ett levande kulturutbud, ett mångfacetterat näringsliv, tillgång till livslångt lärande och goda kommunikationer. Att skapa förutsättningar för goda livs- och boendemiljöer är därför centrala delar i arbetet med att stärka Dalarnas attraktionskraft. Förstärk folkhälsoperspektivet för tillväxtarbetet. Skapa utrymme för delaktighet och inflytande samt stimulera utvecklingsinitiativ. Ta till vara mångfald som tillväxtfaktor. Ta vara på kulturen som utvecklingsresurs. Vårda och utveckla natur- och kulturmiljöerna. Utveckla en god och väl fungerande service i hela länet. Tillgänglighet till viktig infrastruktur, så som sjukhus/sjukvård. Öka bostadsbyggandet Den regionala systemanalysen i sitt sammanhang Den regional systemanalys för Dalarna är en bland flera regionala planer och program som konkretiserar Dalastrategin inom sitt regionala verksamhetsområde. Regional systemanalys Dalarna kommer i sin tur att utgöra ett underlag för såväl framtagandet av nationell transportplan som för länsplan för regional transportinfrastruktur. Figur 4.1. Den regionala systemanalysen i sitt sammanhang 68

173 5 Regionala mål, önskade funktioner, brister och åtgärdsstrategier Utifrån de fyra vägvalen i Dalastrategin har, i ett processarbete, tagits fram regionala mål för transportsystemet som ska bidra till vägvalen och dess delmål. De regionala målen är tolkade så att de ska ange: bäring, påverkan, anspråk och krav på transportsystemet. Med dessa regionala mål som grund har därefter formats önskade funktioner som transportsystemet behöver erbjuda för att bidra till målen. En bedömning av brister i transportsystemet har sedan genomförts, dvs skillnaden mellan önskad funktion och dagens funktion. Slutligen utifrån regionala mål för transportsystemet, önskade funktioner och bedömning av brister har åtgärdsstrategier formats, med stöd i fyrstegsprincipen. Arbetsprocessen åskådliggörs i figur 5.1. Figur 5.1. Arbetsprocessen i systemanalysen utifrån Dalastrategin Regionala mål för transportsystemet Utifrån de fyra vägvalen i Dalastrategin har de regionala målen för transportsystemet fått några tydliga inriktningar. Transportsystemet ska underlätta och bidra till möjligheter till ett livslångt lärande för befolkningen i Dalarna och underlätta rekrytering och spetskompetensförsörjning. Transportsystemet ska erbjuda effektiva pendlingsmöjligheter till utbildning- och arbetsmarknad. Dalarnas näringsliv ska ha god tillgänglighet till och från nationella och internationella marknader som därmed ska underlätta utveckling av företag. Miljöanpassade och resurseffektiva transporter ska ges förbättrade förutsättningar genom transportsnål fysisk samhällsplanering där kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt resalternativ för att möjliggöra arbets-, studiependling och fritidsresor. Kollektivtrafik ska bidra till hållbar utveckling genom att öka sin marknadsandel mot bilen. Transportsystemet ska vara jämställt så att det på ett likvärdigt sätt svarar mot kvinnors och mäns behov. Det ska vara säkert och tryggt med nollvisionen som ledstjärna, dvs att inga personer dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Grundläggande samhällsservice ska nås inom 30 minuter med bil eller kollektivtrafik. Önskade funktioner i transportsystemet Utgångspunkten för funktionerna i systemanalysen är att de ska bidra till god tillgänglighet för person- och godstransporter. Detta har gjorts genom att nivåer satts på tex restider med olika färdmedel. Det sker genom ett transportsystem som har hög tillgänglighet och framkomlighet, och som är tillförlitligt och säkert. En viktig funktion för att utveckla transportsystemet är att det sker i samverkan mellan regional planering för transportinfrastruktur, kollektivtrafik och kommunal planering. Det krävs ett väl fungerande kollektivtrafiksystem som binder samman Dalarna med effektiv koppling till andra regionala och interregionala trafiksystem. Transportsystemet bör även erbjuda arenor och infrastruktur för transportforskning. En viktig funktion är att stödja medborgarna i att göra medvetna val och att ha förståelse för konsekvenserna av val av olika färdmedel. Tillgången till bredband och digital infrastruktur för att det ska vara möjligt att bo, leva och verka i hela Dalarna är en central funktion. 69

174 Brister i transportsystemet Det finns ett antal tydliga brister i transportsystemet för att utveckla Dalarna i enlighet med de funktioner som tagits fram. Restiden oavsett färdmedel till målpunkter och grundläggande service kan i många fall inte uppnås utifrån vad som är önskvärt och rimligt för medborgare och näringsliv. Det finns fortfarande tillgänglighet-, trafiksäkerhets- och bärighetsbrister i vägnätet medan järnvägsnätet har stora kapacitetsbrister. Dalarna har en låg kollektivtrafikandel gentemot bilen både för resor inom länet och från resor till och från angränsande län samt att det finns brister i kollektivtrafikutbud mellan mindre tätorter och kommuncentra i länet. Kollektivtrafiken behöver utveckla sina resecentrum och bytespunkter. Både nationella och regionala erfarenheter är att det behövs en tydligare samordning, styrning och ledning i samverkan mellan nationell, regional och kommunal nivå i samplanering av infrastruktur, kollektivtrafik och bostadsbyggande. Dalarna når ännu inte målet om 90% digital tillgänglighet då det saknas bredband i områden med glesare befolkning. Det är brist i länet av infrastruktur för alternativa drivmedel. Åtgärdsstrategier för att uppnå önskade funktioner För att uppnå önskade funktioner och avhjälpa brister i transportsystemet förslås en rad åtgärdsstrategier. Åtgärdsstrategierna utgör grunden för förslag till åtgärder som sedan ska tas fram i kommande transportinfrastrukturplaneringen. Nedan sammanfattas åtgärdsstrategierna: Kraftfulla underhålls- och kapacitetsåtgärder i järnvägsnätet samt kraftfulla tillgänglighetshöjande åtgärder i vägnätet. Trafikslagsövergripande åtgärder och sammodala kopplingar i transportsystemet för effektivare godstransporter och resor. Utveckling av attraktiva resecentrum och bytespunkter med anslutande säkra och tillgängliga gång och cykelvägar till målpunkter mellan och i tätorter. Åtgärder för ökad nationell och regional tillgänglighet i vägnätet, vägar med höga trafikflöden mötessepareras. Transporteffektiv samhällsplanering för att öka tillgängligheten och hållbarheten i transportsystemet i ett Hela resan perspektiv. Förstärkt flygplatskapacitet för näringslivets behov. Tillgång till biobaserade bränslen och laddinfrastruktur för elfordon. Mobilitetsarbetet för ökad kunskap, attityd och beteendepåverkan vid val av transportslag utvecklas. Bredbandsutbyggnad för utbildning, kontakter och arbete på distans. 70

175 Målkonflikter, synergier och urvalsprocess Vägvalen i Dalastrategin kompletterar varandra till en helhet, de regionala målen för transportsystemet har därför få målkonflikter utan målen stödjer snarare varandra. Några direkta målkonflikter mellan de regionala målen för transportsystemet har därmed inte identifierats. Inbyggt i transportpolitiken finns dock den klassiska konflikten mellan tillgänglighetsmålet och hänsynsmålen, där hänsynsmålen utgör restriktioner för tillgängligheten. Det innebär tex att för det funktionellt prioriterat vägnätet (FPV), så kommer mål för förbättrad nationell och regional tillgänglighet i vägnätet för långväga resor och transporter till viss del i konflikt med mål för ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet till vägnätet, så som åtgärder för sänkta hastigheter och åtgärder för oskyddade trafikanter. 5.6 Matris över regionala mål, önskade funktioner, brister och åtgärdsstrategier På kommande uppslag framgår framtagna regionala mål för transportsystemet, önskade funktioner, brister och åtgärdsstrategier, dessa redovisa per vägval i Dalastrategin. 71

176 Vägval i Dalastrategin Vägval 1: Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Delmål i Dalastrategin: 1A Höjd utbildningsnivå, ökat och livslångt lärande 1B Stärk samverkan mellan arbets-givare och utbildningsanordnare 1C Öka deltagandet i arbetslivet 1D Bredda och fördjupa arbetet med kompetensförsörjning i områden där behov av stor nyrekrytering kan förutses 1E Uppmärksamma betydelsen av attraktiva arbetsplatser Regionala mål för transportsystemet 1. Underlätta rekrytering och spetskompetensförsörjning inom successivt större geografiska områden. Dalarnas arbetsmarknad är tillgänglig för boende utanför länet. 2. Förstärka kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen särskilt inom de fyra kunskapsområdena; avancerad industri, innovativ upplevelseproduktion, energieffektivt samhällsbyggande samt hälsa och välfärd. 3. Det livslånga lärandet ska, oavsett ålder, kön och etniskt ursprung, vara möjligt i den meningen att man ska kunna nå för individen viktiga kompetens- och utbildningscentra. 4. Erbjuda effektiva pendlings-möjligheter till utbildning- och arbetsmarknad inom samt till och från länet. 5. Informations- och kommunikationstekniken (IKT) ska erbjuda möjligheter till distansutbildning, distanskontakter, distansarbete samt digital uppkoppling på arbetsresa. Önskad funktion i transportsystemet Arbets- och studiependling på längre avstånd ska kunna ske med en effektiv kollektivtrafik. Arbets- och studiependling ska kunna göras genom effektiv samordning mellan tåg- och busstrafik, bil, cykel, i resecentra och bytespunkter. Restiden inom funktionella arbetsmarknadsregioner ( arbetsmarknadskraftfält ) ska understiga minuter. Restiden till närmaste eftergymnasialt utbildningsutbud inom länet ska understiga minuter och till grannlänens högskole- och universitetsorter ska restiden understiga 2 timmar. Restiden till närmaste gymnasialt utbildningsutbud ska understiga minuter. Dalarnas befolkning ska nå Falun/Borlänge inom 60 minuters restid. Dalarnas befolkning ska nå grundläggande servicefunktioner (t.ex. apotek, vårdcentral, drivmedel, dagligvaruhandel, grundskola) inom 30 minuters restid med bil eller kollektivtrafik. Restid med tåg för arbets- och studieresor mellan Falun/Borlänge och Gävle, Västerås, Örebro ska vara högst minuter, med entimmestrafik. Tågtrafiken på Dalabanan ska ha sådana restider att järnvägen blir ett konkurrenskraftigt alternativ till bil i stråket mot Mälardalen. Restid med tåg, med entimmestrafik för tjänsteresor ska vara: - Falun Arlanda 1 tim 35 min, - Borlänge Stockholm 1 tim 40 min. - Mora Stockholm 2 tim 55 min. - Mora Borlänge 1 tim 13 min - Borlänge Västerås 1 tim 21 min Tjänsteresor med flyg till nationella och internationella destinationer över dagen ska möjliggöra vistelse från hemmet om max timmar. Det övergripande målet för Digitala Dalarna är att 90% av alla företag och hushåll ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s och att samtliga företag ska ha tillgång till minst 30 Mbit/s år

177 Bedömning av brister (skillnaden mellan önskad funktion och dagens funktion) Åtgärdsstrategier Funktioner och standard i resecentrum och bytespunkter behöver utvecklas ytterligare för effektiv samordning och byten mellan tåg- och busstrafik. Idag är det inte möjligt att från Älvdalen, Orsa, Vansbro, Malung-Sälens kommuner nå ett större utbud av eftergymnasiala utbildningar inom länet inom minuter eller att restiden till grannlänens högskoleorter ska understiga 2 timmar. Restiden till Arlanda/Stockholm och Örebro överskrider idag angivna restider under önskad funktion. Tågtrafiken har bristande kapacitet på Dalabanan, Bergslagsbanan och Bergslagspendeln vilket leder till brister i utbud och rättidighet. Dalabanan har idag en väsentligt lägre kollektivtrafikandel gentemot bilen (11%) än kollektivtrafikandel för de kringliggande järnvägsstråken med anknytning till Stockholm, dvs Mälarbanan, Svealandsbanan och Ostkustbanan (20 22%). Det finns en andel av länets befolkning som, oavsett färdmedel, inte når grundläggande servicefunktioner (t.ex. apotek, vårdcentral, drivmedel, dagligvaruhandel) inom 30 minuter. Målet om 90% digital tillgänglighet uppnås ej idag, men förväntas nås år Under år kommer 200 Mkr att investeras för utbyggnad av bredband till företag på landsbygd. Dalabanan: Kraftfulla underhålls- och kapacitetshöjande åtgärder för ökad tillgänglighet och robusthet en utbyggnad till partiella dubbelspår i hela banans sträckning. Bergslagsbanan: Kapacitetshöjande åtgärder Falun Storvik och Falun Borlänge (dubbelspår). Kraftfulla åtgärder för ökad tillgänglighet på väg genom Ludvika, Grängesberg och Mora. Fortsätta utveckla snabba direktbusslinjer i prioriterade regionala och interregionala stråk. Väl fungerande reskedjor; med så få byten som möjligt såväl mellan som inom olika trafikslag. Utveckling av attraktiva funktioner i resecentra och förbättrad standard av bytespunkter. Investeringar i moderna och effektiva tåg och bussar. Förstärkt flygplatskapacitet i Borlänge och Mora för näringslivets behov. Åtgärder för ökad nationell och regional tillgänglighet genom att värna framkomlighet; särskilt i det funktionellt prioriterade vägnätet. Bredbandsutbyggnad distansutbildning, distanskontakter, distansarbete samt digital uppkoppling på arbetsresa. 73

178 Vägval i Dalastrategin Vägval 2: Innovativa miljöer och entreprenörskap Delmål i Dalastrategin: 2A Utveckla kluster och öppna kunskapsmiljöer 2B Stärk befintliga tillväxtområden och utveckla nya tillväxtområden 2C Vidareutveckla tillväxtinsatser för nya och växande företag 2D Stärk forskning och utveckling kopplad till Dalarnas styrkeområden 2E Stimulera nyföretagande och ett långsiktigt entreprenörskap Regionala mål för transportsystemet 1. Tillgodose tillgänglighet för Dalarnas näringsliv till och från nationella och internationella marknader genom ett transportsystem i form av väg och järnvägsnät, hamnar och flygplatser som medger kostnadseffektiva resor och transporter av varor och gods. 2. Underlätta utveckling av befintliga och etablering nya företag genom att kompensera för avstånd till nationella och internationella marknader. Transportsystemet skall bidra till att utjämna skillnaden för näringslivet i nationell och internationell konkurrens. 3. Möjliggöra deltagande i nationella och internationella forskarmiljöer med hjälp av transportsystemet inklusive informations- och kommunikationsteknik (IKT). Ökad funktion i transportsystemet Järnvägsnätet ska ha hög tillförlitlighet, god redundans med omledningsmöjligheter och reservkapacitet, tillräcklig strömförsörjning och en standard för erforderliga tågvikter och tåglängder. Vägnätet ska ha god och säker framkomlighet samt tillräckligt vägunderhåll och bärighet. Flygplatser ska uppfylla standardkrav för flygtransporter. Tillgängliga, funktionella, trygga och säkra rastplatser ska finnas i strategiska lägen så att yrkestrafiken kan stanna riskfritt för efterlevnad av kör- och vilotidsregler. Tillgängliga, funktionella, trygga och säkra rastplatser ska finnas för besöksnäringens behov och tillgänglighetsanpassade för funktionshindrade. Transportsystemet ska erbjuda arenor, testbäddar och infrastruktur för transportforskning (FOI Forskning och Implementering). 74

179 Bedömning av brister (skillnaden mellan önskad funktion och dagens funktion) Åtgärdsstrategier Kapacitetsbrister i järnvägsnätet för Dalabanan, Bergslagsbanan samt järnvägen väster om Vänern mot Göteborgs hamn och godsstråket genom Bergslagen mot hamnar i Skåne och för Bergslagspendeln. Tillgänglighet- och trafiksäkerhetsbrister i det utpekade vägnätet; E16, E45, riksväg 50 (Bergslagsdiagonalen), riksväg 70 och Vasaloppsvägen (väg 1024/1025), riksväg 26, riksväg 66 och väg 311 (Sälen Särna), riksväg 68, riksväg 69. Bärighetsbrister i främst det finmaskiga vägnätet. Införandet av BK4 (viktklass för lastbilar,74 ton) innebär att ytterligare bärighetsbrister i länets vägnät uppstår. Brist på trygga, säkra, tillgängliga och funktionella rastplatser för yrkestrafiken och besöksnäringen. Dalabanan: Kraftfulla underhålls- och kapacitetshöjande åtgärder för ökad tillgänglighet och robusthet en utbyggnad till partiella dubbelspår i hela banans sträckning. Bergslagsbanan: Kapacitetshöjande åtgärder för gods- och persontrafik Falun Storvik och Falun Borlänge (dubbelspår). Bergslagsbanan: Kapacitetshöjande åtgärder på Bergslagsbanan Borlänge Ställdalen/Frövi och särskilt för godstrafiken i förlängningen väster om Vänern till Göteborgs hamn. Trafikslagsövergripande åtgärder och sammodala kopplingar till järnväg/väg i strategiska hamnar. Åtgärder för ökad nationell och regional tillgänglighet genom att värna framkomlighet; särskilt i det funktionellt prioriterade vägnätet. Vägar med höga trafikflöden byggs om till mötesseparerade vägar. Satsning på bärighetshöjande åtgärder i vägnätet för bärighetsklass BK4 (74 ton). Utveckla funktioner för vägvalsstyrning; med koppling särskilt till besöksnäringen. Utbyggnad av rastplatser med god service för långväga godstransporter, och långväga personresor (besöksnäringen), för ökad nationell och regional tillgänglighet i det funktionellt prioriterade vägnätet. Förstärkt flygplatskapacitet i Borlänge och Mora för näringslivets behov. Bredbandsutbyggnad för distansutbildning, distanskontakter, distansarbete samt digital uppkoppling på arbetsresa. 75

180 Vägval i Dalastrategin Vägval 3: Tillgänglighet och Infrastruktur Delmål i Dalastrategin: 3A Öka människors rörlighet med kollektiv-trafiken som bas. 3B Stödja utvecklingen mot förnybara drivmedel, energieffektiva fordon och ändrade vägvanor 3C Möta näringslivets behov av ökad transportkapacitet (se vägval 2) 3D Skapa förutsättningar för effektiv datakommunikation och främja användningen av tjänster inom informations- och kommunikationsteknik (se vägval 1) Regionala mål för transportsystemet 1. Förbättra förutsättningar för miljö-anpassade och resurseffektiva transporter genom transportsnål fysisk samhällsplanering vid lokalisering av bostäder, arbetsplatser och verksamheter. 2. Koncentrera kollektivtrafikresurser till de stråk som ger störst samhällsnytta utifrån ett Hela resan -perspektiv. Knyt samman länet genom att skapa goda resmöjligheter mellan större orter i länet. 3. Kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt resalternativ för att möjliggöra arbetsoch studiependling och fritidsresor och bidra till hållbar utveckling genom att öka kollektivtrafikresornas marknadsandel. 4. Män och kvinnor har i lika hög grad kollektivtrafik som ett attraktivt resalternativ. 5. Sveriges transportsektor ska år 2050 vara fossilfri och Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta år Ökad funktion i transportsystemet Samverkan mellan regional planering för: transportinfrastruktur och kollektivtrafik och kommunernas planering för bostads-försörjning. Ett heltäckande och säkert cykelvägnät inom och mellan länets tätorter. Ett väl fungerande kollektivtrafiksystem som binder samman Dalarna och har effektiva kopplingar till andra regionala och inter-regionala trafiksystem som medger ett ökat utbyte med omvärlden. Resorna ska kunna ske säkert och tryggt med korta bytestider och smidig omstigning mellan trafikslag i bytespunkter. Bekväma, trygga, säkra och tillgänglighetsanpassade kollektivtrafiknoder (resecentra och bytespunkter) för samtliga färdmedel med hög tillgänglighet via gång- och cykelbanor samt säker förvaring av cykel. Informationssystem som ger kunden aktuell och uppdaterad information om resa eller transport samordnade över länsgränser. Dalarna ska bidra till att Sverige ska år 2030 ha en fossiloberoende fordonsflotta och år 2050 ska Sveriges transportsektor vara fossilfri. 76

181 Bedömning av brister (skillnaden mellan önskad funktion och dagens funktion) Åtgärdsstrategier Det finns brister i samverkan mellan nationell, regional och kommunal nivå i samplanering av infrastruktur, kollektivtrafik och bostadsbyggande i landet. Brister finns i samordning, styrning och ledning. Inom och mellan länets tätorter på avstånd upp till 10 km saknas ett heltäckande cykelvägnät. Det finns brister i kollektivtrafikutbud mellan mindre tätorter och kommuncentra i länet. Det finns brister i kollektivtrafikutbud av lokal busstrafik över länsgräns mot grannlänen: Gävleborg, Västmanland, Örebro, Jämtland och Värmland. Det finns brister i fysisk utformning och utrustningsstandard i bytespunkter (hållplatser) i landsbygdstrafiken med buss. Det finns begränsningar för att ta med cykel på tåg och buss. Det brister i taxesamordning i länsgränsöverskridande kollektivtrafik. Det finns brister i Dalarnas infrastruktur för alternativa drivmedel såsom HVO (hydrerade vegetabiliska oljor), biogas, etanol och laddinfrastruktur för elbilar och elcykel. Regional samverkan för en transporteffektiv samhälls-planering som ökar tillgängligheten och hållbarheten i transportsystemet. Planering för byggande av bostäder och verksamheter, med ett Hela resan -perspektiv, i starka kollektiv-trafikstråk och vid resecentra och bytespunkter i kollektivtrafiken. Säkra, trygga och tillgängliga gång- och cykelstråk till målpunkter inom och mellan tätorter och i anslutning till resecentra, bytespunkter och viktiga pendlingsstråk. Samordning av informations- och taxesystem för utbudet av buss- och tågtrafik över länsgräns. Utveckling av attraktiva funktioner i resecentra och förbättrad standard i bytespunkter. Fortsätta utveckla direktbusslinjer i prioriterade regionala och interregionala stråk. Skapa väl fungerande reskedjor; samordnade och med så få byten som möjligt såväl mellan som inom olika trafikslag. Uppbyggnad eller komplettering av anläggningar som säkrar tillgång till biobaserade bränslen och laddinfrastruktur för elfordon. 77

182 Vägval i Dalastrategin Vägval 4: Livskvalitet och attraktionskraft Delmål i Dalastrategin: 4A Förstärk folkhälsoperspektivet för tillväxtarbetet 4B Skapa utrymme för delaktighet och inflytande samt stimulera utvecklings-initiativ 4C Ta till vara mångfald som tillväxtfaktor 4D Ta vara på kulturen som utvecklingsresurs 4E Vårda och utveckla natur- och kulturmiljöerna 4F Utveckla en god och väl fungerande service i hela länet 4G Ökat bostadsbyggande Regionala mål för transportsystemet 1. Ett hälsofrämjande livsmönster genom god tillgänglighet till målpunkter i närområdet med gång- och cykelinfrastruktur och kollektivtrafikutbud. 2. Ett säkert och tryggt transportsystem där inga personer dödas eller skadas allvarligt- Nollvisionen. 3. Ett jämställt transportsystem som likvärdigt svarar mot kvinnors och mäns behov med lika möjligheter för män, kvinnor, unga och funktionshindrade att kunna påverka utformningen av och ha lika tillgänglighet i transportsystemet. 4. Tillgänglighet till grundläggande servicefunktioner (apotek, vårdcentral, drivmedel, dagligvaruhandel), genom ett robust och tillförlitligt vägnät för hela länet. Ökad funktion i transportsystemet Medborgarna ska göra medvetna val och ha god förståelse för konsekvenserna av val av olika färdmedel för gods- och person-transporter, samt kunskap om möjlighet att ersätta resor med digitala mötesformer. Oskyddade trafikanter ska kunna färdas tryggt och säkert i transportsystemet. Ett vägnät som bidrar till riksdagens nationella etappmål om max 220 döda i vägtrafiken år Målet innebär för Dalarnas del högst 10 dödade per år i trafiken. Beakta att möjliga färdsätt, under olika tider på dygnet, till kvinnligt och manligt dominerande arbets- och utbildningsplatser, är lika. Transportsystemet ska bidra till att skapa en jämn fördelning mellan män och kvinnor avseende obetalt hem- och omsorgsarbete. Väl fungerande vägtransportsystem på landsbygden med god drift -och underhållsstandard. Länets befolkning ska nå Falun/Borlänge inom 60 minuters restid Tillgången till bredband och digital infrastruktur för att det ska vara möjligt att bo, leva och verka i hela Dalarna. (se även vägval 1) Kollektivtrafikförbindelser på kvällar och helger för att kunna delta i kultur- och fritidsutbudet inom länet samt i Stockholm, Uppsala, Västerås, Örebro, Gävle. Länets befolkning ska nå grundläggande servicefunktioner (apotek, vårdcentral, drivmedel, dagligvaruhandel) inom 30 minuters restid med bil eller kollektivtrafik. Länets befolkning ska nå sjukhus inom minuter med bil eller kollektivtrafik. 78

183 Bedömning av brister (skillnaden mellan önskad funktion och dagens funktion) Åtgärdsstrategier Det finns brister i kunskap hos medborgarna om den kollektivtrafik som finns i länet, och om möjligheterna till att genomföra resfria möten. Det brister i förståelse hos transportköpare och konsumenter om de konsekvenser som val av olika färdmedel får. Det finns tillgänglighets, säkerhets- och trygghetbrister för oskyddade trafikanter, särskilt cykeltrafikanter. Så länge det dödas och skadas någon i transportsystemet så är det en brist i transportsystemet. Det finns fortfarande brister i standard och bärighet i det allmänna och det enskilda vägnätet. Det saknas resmöjligheter till kultur- och fritidsutbudet inom och utom länet på kvällar och helger. Busstrafikutbudet minskas sommartid vilket försämrar möjligheten för sommarturisterna att använda kollektivtrafiken. Det finns brister i efterlevnaden av våra hastighetsgränser. Efterlevnaden förbättras inte i den takt som nollvisionen kräver. Det finns delar av länets befolkning som inte når grundläggande servicefunktioner (t. ex. apotek, vårdcentral, drivmedel, dagligvaruhandel) inom 30 minuter med bil eller kollektivtrafik. Utveckla offentliga organisationers och privata företags mobilitetsarbete (kunskap, attityd och beteendepåverkan). Regional samverkan för en transporteffektiv samhällsplanering för att ökad tillgänglighet och hållbarhet i transportsystemet. Säkra och tillgängliga gång- och cykelstråk till målpunkter för arbete, skola, fritid och handel. Tydligare vägvisning/skyltning längs cykelvägar/cykelleder. Vägar med höga trafikflöden byggs om till mötesseparerade vägar. Satsningar på ytterligare Trafiksäkerhetskameror på det statliga vägnätet. Utveckla dialogformer för medborgarnas delaktighet i transportinfrastrukturplaneringen med särskilt fokus på ungdomars och nya svenskar delaktighet. Bredbandsutbyggnad, distansutbildning, distanskontakter, distansarbete samt digital uppkoppling på arbetsresa. Det saknas bredband i områden med glesare befolkning. Målet om 90 % digital tillgänglighet uppnås inte idag. 79

184 6 Dalarnas prioriteringar Dalarna bidrar på ett tydligt och mycket positivt sätt till Sveriges ekonomi genom att vara ett av landets viktigaste exportlän. Dalarna inrymmer stora och viktiga exportföretag vars ekonomiska aktiviteter har en avgörande betydelse för landets ekonomiska utveckling. Dalarna är samtidigt landets i särklass ledande besökslän utanför de tre storstadsregionerna med stora planerade investeringar, ca tio miljarder inom den närmaste tioårsperioden. En planerad utbyggnad i Dalafjällen med nya bäddar skapar en starkt ökad sysselsättning med ytterligare arbetstillfällen och följaktligen ett ökat resandebehov som ställer höga krav på ett trafikslagsövergripande tänk och ett hårt tryck på hela transportsystemet. Dessutom beräknas planerade investeringar inom gruvor och handel, generera ytterligare cirka arbetstillfällen. Region Dalarna har i kapitel 2.3 pekat ut åtta gods och persontrafikstråk i och igenom Dalarna. Utifrån dessa utpekade stråk görs tydliga prioriteringar av följande väg- och järnvägsstråk samt förtydligande av några namngivna objekt. Riksväg 70 Enköping Mora /Vasaloppsvägen/Dalabanan. E16 Gävle Malung Torsby/Kongsvinger/Riksväg 66 Malung Sälen. Objekt: E16 Borlänge-Djurås. E45 objekt: Genom Mora och Mora Orsa (Vattnäs Trunna). Riksväg 50 Falun/Borlänge Örebro (Bergslagsdiagonalen)/Bergslagsbanan inklusive väster om Vänern Gävle Göteborg. Objekt: Riksväg 50 Genom Ludvika. Godsstråket genom Bergslagen Gävle/Storvik Avesta Hallsberg Skånehamnar. 80

185 7 Bedömning av bidrag till målen Bedömning av hur väl identifierade funktioner och åtgärdsstrategier bidrar till transportpolitisk måluppfyllelse Sammanställs efter Direktionens beslut om systemanalysen den 7 december. 81

186 8 Mervärden till följd av ställningstaganden i systemanalys Dalarnas näringsliv är tydligt exportinriktat och bruttoregionalprodukten är hög. Ambitiösa investeringsplaner inom den kraftfullt växande besöksnäringen realiseras fortlöpande. Industrin i Dalarna har i hög grad specialiserat sig inom sina verksamheter. Gruvindustrin har starka historiska rötter med både den äldsta gruvan i landet, som fortfarande är i drift och också i dagsläget den mest effektiva underjordsgruvan i världen för brytning av zink. Nya gruvetableringar på flera olika ställen i länet undersöks och utvärderas. Ett realiserande av dessa planer kräver de kraftfulla åtgärdsstrategier som lyfts i systemanalysen. I denna systemanalys lyfts åtgärdsstrategier för underhålls- och kapacitetshöjande åtgärder i transportsystemet, både i Dalarna, och för Dalarna viktiga andra delar av landet. Merparten av åtgärderna kan medverka till att den starkt exportorienterade industrin i Dalarna stärker sin konkurrenskraft globalt och med det förmår överleva och utvecklas på ett sätt som stärker Dalarna och hela Sverige som industri- och exportland. Den industriella aktiviteten utgör en viktig plattform för en i Dalarna nödvändig starkare utveckling än hittills av tjänster och service riktade till företag. Genom att behålla och utveckla transportsystemets nuvarande funktionalitet till ett mer robust och effektivt transportsystem underlättas och stärks förutsättningarna för tillväxt i Dalarna. I Dalarna måste vi ta vara på vår kunskapsbas, skapa attraktiva produktions- och arbetsförhållanden samt möta nya kundkrav och marknader genom att ta klivet full ut i kunskapssamhället. Det krävs för att kunna attrahera kompetens, globala samarbeten och lösningsinriktade innovationer. Förutsättningarna att nå målen ökar om åtgärder genomförs i enlighet med strategierna i systemanalysen. Besöksnäringen i Dalarna, mätt i antalet gästnätter, gör att Dalarna är det fjärde största länet inom besöksnäringen, efter de tre storstäderna. Besöksnäringen har haft en mycket gynnsam sysselsättningsutveckling de senaste åren och har potential för en fortsatt stark tillväxt. Omfattande investeringar och utbyggnader inom besöksnäringen kräver ett väl fungerande transportsystem för nödvändig volym i utnyttjandet. Nyckeln till den eftersträvade utvecklingen är en transportinfrastruktur som kan hantera ökad och bättre samordnad trafik till och från fjällområdet. Även när den planerade flygplatsen, Scandinavian Mountains Airport i Sälen, är på plats kommer insatser att krävas för smarta transporter till och från flygplatsen och för resor inom destinationen mellan olika aktiviteter och attraktioner. De glesare befolkade delarna av Dalarna har varaktiga utmaningar som är kopplade till den lokala arbetsmarknadens funktionssätt och möjlig tillgång till andra lokala arbetsmarknader. Glesheten medför högre kostnader för offentliga och kommersiella servicefunktioner, som är viktiga för invånarna och det lokala näringslivet. Åtgärdsstrategier i systemanalysen medverkar till att minska effekterna av de faktiska nackdelar som glesheten medför. För landsbygd och glest befolkade områden är tillgång till goda digitala tjänster redan idag kritiska för tillväxt, företagande och boende. Områden som saknar god tillgång till bredband riskerar att tappa i konkurrenskraft. För lantbruk, skogsindustri, besöksnäring och andra företag verksamma i glest befolkade områden, är det av stor vikt att kunna använda moderna digitala tjänster i verksamheten. Företagens konkurrenskraft och produktivitet ökar genom en effektivare produktion av varor och tjänster, logistik och nya affärsprocesser. 82

187 Åtgärder i dagens transportsystem förväntas också reducera bristande miljökvalitet i transportsystemet, minska trafikens negativa omgivningspåverkan på miljön och på människors hälsa, samt tillföra positiva värden och funktioner. Förslaget förväntas också innebära bättre möjligheter att ta till vara urbaniseringens fördelar genom att stärka möjligheten att gå, cykla och åka kollektivt i och mellan länets tätorter. Trafiksäkerheten ökar med föreslagna åtgärdsstrategier vilket medverkar till färre dödade och skadade i trafiken med effekten minskat lidande och lägre kostnader för samhälle och individ. Sammanfattningsvis syftar åtgärdsstrategierna i systemanalysen till att ge ett aktivt och tydligt bidrag till det övergripande transportpolitiska målet, att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Förslagen medverkar till en lång rad åtgärder som förbättrar förutsättningarna för jobb, delaktighet och hållbar tillväxt i Dalarna. Satsningarna på strategiska investeringar i infrastruktur förbättrar tillgängligheten för kvinnor och män till bostäder, arbete, service och kultur samt möjligheten att leva i städer/tätorter och på landsbygden i Dalarna. 83

188 9 Källor - Regionala systemanalyser en vägledning, Trafikverket (TRV 2025/42946) - Regional systemanalys Dalarna Dalastrategin Dalarna 2020 ( ) - Regionalt trafikförsörjningsprogram för Dalarnas län (RD 2013/240) - Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna Strategidokument Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion, Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna. Positionsdokument Region Dalarna 13 maj Energi- och klimatstrategi för Dalarna för ett energiintelligent och klimatsmart Dalarna 2050, Länsstyrelsen Dalarna rapport 2012:20 - Dalarnas miljömål, åtgärdsprogram , Länsstyrelsen Dalarna rapport 2013:12 - Kommunala översiktsplaner i Dalarnas kommuner - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden , TRV 2015/ Region Dalarna remiss Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden , RD 2015/185 - Den attraktiva regionen, Antologi III, Trafikverkets publikationsnummer 2016:089 - Storregional systemanalysen Stockholm-Mälarregionen inklusive Östergötland och Gotland. - Infrastrukturprogram med systemanalysen. Region Gävleborg - Regional systemanalysen De fyra nordligaste länen. 30 september EU:s Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem Norsk gränshandel 2014, Svensk Handel - Rapport Prognos för godstransporter Trafikverkets Basprognoser Skogens transporter en trafikslagsövergripande kartläggning PM 2015:16, Trafikanalys - Godstransporter i Sverige - en nulägesanalys Rapport 2016:7, Trafikanalys - Kartläggning av godstransporterna i Sverige VTI rapport E16 Bergen-Oslo-Gävle Skandinavisk systemanalys - Slutrapport , ÅF - Trafikflödeskartor: - Nationella vägdatabasen NVDB - Trafiksäkerhetunderlag - Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen Trafikverket publikationsnummer 2016:077 - Transportplanering i förändring en handbok om jämställdhetsbedömningar i transportplaneringen. LiU-tryck augusti Remiss kapacitetsutredning TRV 2011/1704, Region Dalarna (RD 2011/52) - Remiss Nationell plan för transportsystemet , Region Dalarna (RD 2013/144) - Internationell infrastrukturplanering några aktuella program, Trafikanalys (2014:19) - Corehamnar Fem strategiska svenska knutpunkter i Europas transportkorridorer hur prioriteras de i den svenska planeringen? WSP (Juni 2015) 84

189 Regional systemanalys Dalarna har genomförts med följande organisation: (Tas bort efter Direktionen 7/12) Arbetsgrupp Region Dalarna: Lars Nord, samhällsplanerare infrastruktur Kent Söderlund, strateg infrastruktur Lennart Färje, utredare Helena Hanno Enochsson, projektledare samhällsbyggnad Peter Möller, samhällsanalytiker Philip Eriksson, handläggare kollektivtrafik Interna referenspersoner, Region Dalarna: Lotta Magnusson, Turism, Region Dalarna Dan Gustafsson, kompetensförsörjning, Region Dalarna Erik Ferneborg, kollektivtrafik, Region Dalarna Håkan Jansson, kollektivtrafik, Region Dalarna Linnea Hassis, strateg integration Region Dalarna Monika Jönsson, strateg näringsliv, Region Dalarna Amelie Sahlin, enhetschef samhällsbyggnad, Region Dalarna Anna Lindström, Energikontoret, Region Dalarna Hans Pontusson, enhetschef Tillväxtenheten, Region Dalarna Jenny Eldh, kommunikation, Region Dalarna Elin Norrgård, ungdomsstrateg Region Dalarna Jing Qiu, projektledare, Ungas delaktighet och inflytande, Region Dalarna Micaela Nordin, Projektledare i Miljötinget, Region Dalarna Externa referenspersoner: Anders Franck, Mellansvenska Handelskammaren Stefan Pettersson, FB-regionen Anders Edström, Intresseföreningen Bergslaget Johanna Ingre, Trafikverket Dalarna Christina Hjorth, Trafikverket Dalarna Eva Hammarsten, Länsstyrelsen Dalarna. Christer Karlsson, Trafikverket Unga i samhällsplanering Lisen Vogt, Framtidsmuseet Unga i samhällsplaneringen Lars Enoksson, Avesta kommun Rådet för Kommunikationer och Infrastruktur, Region Dalarna: Ulrika Liljeberg, Leksands kommun, ordförande Leif Pettersson, Ludvika kommun Mikael Rosén, Landstinget Dalarna Peter Egardt, Älvdalens kommun Susanne Norberg, Falu kommun

190

191 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Handläggare Åsa Ängsback Datum Ordförandeberedningen Diarienummer 2016/164 Region Dalarnas beställning till Central Sweden 2017 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen att besluta att beställningen till Central Sweden för år 2017 lyder enligt bilagt förslag. Sammanfattning av ärendet Region Dalarna har att som medlem av Central Sweden ideell förening att årligen lämna ett underlag, en beställning av tjänster, till föreningens verksamhetsplan. Denna blir i sin tur styrande för personalen vid det av föreningen drivna representationskontoret i Bryssel. Region Dalarnas beställning bygger på gjorda prioriteringar i Dalastrategin, samt underliggande agendor och program samt antagen verksamhetsplan för år Beslutsunderlag Beställningsformulär från Central Sweden (bilaga) Ärendet Central Sweden är Region Dalarnas förlängda arm i EU. Målet med verksamheten är att från ett EU-perspektiv bidra till förverkligandet av Dalastrategin och andra till denna kopplade strategier. Kontoret blir därmed Region Dalarnas representant, riktad mot EU:s institutioner och andra europeiska regioner på plats i Bryssel, för att förmedla EU-perspektivet på av Region Dalarna prioriterade utvecklingsfrågor. Central Sweden är en ideell förening med tre medlemmar (Region Gävleborgs län, Region Örebro län och Region Dalarna) Inför varje verksamhetsår tas en beställning fram från respektive medlem, med önskemål om områden som man vill att Central Sweden ska bevaka. Beställningarna jämkas ihop för att sedan fastställas i en slutlig verksamhetsplan för Central Sweden Verksamhetsplanen fastställs av styrelsen för Central Sweden i december Central Sweden arbetar inom två verksamhetsområden: Politik och påverkan samt projektstöd. EU-bevakning, informationsförmedling, nätverk, kompetensutveckling och att skapa möten används som verktyg för att uppnå målen. Inför 2017 önskar Region Dalarna bevakning inom följande områden:

192 2(3) Politisk Påverkan För att påverka utformningen av beslut som fattas på EU-nivå görs följande prioriteringar för år 2017, där positionsarbete, påverkansarbete och tydlig återkoppling ska ske mellan ansvarig tjänsteperson på Region Dalarna och motsvarande på Central Sweden. Sammanhållningspolitik Forskning och innovation Smart Specialisering Sysselsättning, särskilt kompetensförsörjning kopplat till unga Inför kommande strukturfondsperiod (+2020) är arbetet i full gång med att formulera tankar och inspel rörande utformning och innehåll. Inom det närmsta året kommer det att vara mycket viktigt för Region Dalarna att hålla sig aktiv inom påverkansarbetet, gärna i samordnade konstellationer. Arbetet med smart specialisering är centralt inom den regionala utvecklingen i länet och inom Dalastrategin, liksom i EU:s tillväxtstrategi. Alla kunskapsområden och kluster som Region Dalarna har identifierat berörs av detta, varför det är viktigt att noga följa den politiska utvecklingen inom Smart specialisering. Sysselsättningsfrågorna, särskilt kompetensförsörjningen i fråga om matchningen mellan utbildning och efterfrågad kompetens, är en viktig fråga för den regionala utvecklingen. Särskilt viktigt att följa och försöka påverka utvecklingen av program och inriktning i socialfondsdelen i kommande (+2020) strukturfondsreglering. Projektstöd Forskning och Innovation - Smart Specialisering Energi och Klimat Region Dalarna ser internationell projektverksamhet och utbyten som ett medel för att uppnå regionala mål. Sedan 2011 har därför en projektutvecklingsprocess, kallad CEPA genomförts fyra gånger för att stimulera arbetet med internationella projekt. Under 2016 inriktades processen på kapacitetsbyggande: från strukturfonder till sektorsprogram inom det innovation- och entreprenörsstödjande systemet inom Smart specialisering. Region Dalarna önskar att CEPA 2017 fortsätter med stödjande aktiviteter till de elva idéer som analyserats under Detta ska ske i nära samverkan med Region Dalarna och kontaktpersonerna inom berörda kunskapsområden i agendan för Smart specialisering, dvs. inom Avancerade material, Innovativ Upplevelseproduktion och Hälsa/Välfärd. Utöver detta önskar vi bevakning inom det fjärde av våra kunskapsområden; Energieffektivt samhällsbyggande. Efter resurstillgång ska Central Sweden svara upp med stöd och support mot enskilda förfrågningar från Region Dalarna såväl som andra intressenter i Dalarna.

193 3(3) Information Transport och Infrastruktur Central Sweden har under lång tid bevakat Transport och infrastruktur för sina övriga två medlemmarnas räkning, beroende på deras absoluta kopplingar till de transeuropeiska transportstråken kommer det troligtvis också att bli ett ökat fokus på kollektivtrafik. Dessa områden är också mycket viktiga för Dalarna, både avseende gods och persontrafik. Region Dalarna önskar därför under 2017 att bevakning med syftet på att få en ökad orientering, kunskap och kontakter för att öka Dalarnas möjligheter till framgångsrikt påverkansarbete genom relevanta forum och kanaler i EU. All planering av aktiviteter inom ramen för vad Central Sweden kan göra ska ske i samråd med ansvariga strateger och projektledare hos Region Dalarna. Fortlöpande arbete förutsätter direktkontakt med berörda politiker och tjänstemän i Region Dalarna. Tiina Ohlson Regiondirektör Åsa Ängsback Internationell strateg Beslutet ska skickas till -Central Sweden -Övriga medlemmar i Central Sweden ideell förening

194 Beställningsformulär för verksamhetsåret 2017 Grundprincipen bakom Central Sweden ideell förenings verksamhet är att den ska bestämmas av medlemmarna. Detta innebär att den i särklass viktigaste aspekten är att respektive medlem måste försäkra sig om att den egna organisationen förmår att integrera Central Swedens arbete i den ordinarie verksamheten med regionaltutvecklingsarbete inom olika sakfrågor. En tydlig beställning gällande vad som konkret förväntas av Central Sweden ska komma från varje medlem. Central Sweden stödjer beställningsarbetet genom detta formulär. En löpande dialog mellan medlemmarna och Central Sweden förs kontinuerligt. Detta underlag bör bifogas till beställningarna som antas av respektive regions politiska församling. Central Sweden är Region Dalarnas, Region Gävleborgs och Region Örebro läns förlängda arm i EU. Central Swedens mål är att bidra till förverkligandet av medlemmarnas regionala utvecklingsstrategier utifrån ett EU-perspektiv. Till grund för Central Swedens verksamhet ligger de prioriterade områden och aktiviteter som anges i beställningen från föreningens medlemmar. Kontorets personal samarbetar med tjänstemän i de tre länen och stöder det lokala och regionala arbetet. Central Swedens medarbetare är generalister, som hjälper medlemsregionernas sakkunniga att ta hänsyn till EU-perspektivet för att kunna påverka i för medlemmarna viktiga frågor och för att bättre kunna utnyttja potentialen i EU:s sektorsprogram. Central Sweden arbetar inom två verksamhetsområden; politisk påverkan och projektstöd. Central Sweden är organiserad i form av en ideell förening, vars medlemmar är Region Dalarna, Region Gävleborg och Region Örebro län. Föreningens årsmöte samlas en gång om året och vid övriga tider leds föreningen av en styrelse, som ansvarar för föreningens angelägenheter. Central Swedens kontor är placerat i Bryssel och där arbetar tre anställda samt en/två praktikanter. CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE

195 Bevakningsområden EU-bevakning Central Sweden bevakar regionens fastställda prioriteringar ur ett EU-perspektiv. Vänligen prioritera områden som kontoret ska fokusera på i sin bevakning. De angivna områdena utgår ifrån en uppdelning där det finns tydliga gränssnitt på europeisk nivå. Detta område kan med fördel kompletteras i den tomma raden under varje områdesrubrik med er specifika inriktning inom fältet. Det är viktigt att de sakfrågeområden där ni önskar politisk påverkan återfinns som bevakningsområde. De områden där ni väljer politisk påverkan bör utvecklas under rubriken politisk påverkan nedan. Prioritera max fem områden och rangordna dem med en siffra (ett till den viktigaste). Denna siffra skrivs i den blå rutan. Observera att de områden där det ska bedrivas politisk påverkan ska prioriteras högst. Politisk påverkan och Projekt utesluter inte varandra. Område EU-terminologi Medlemmens inriktning Exempel Ange ansvarig handläggare, tillika mottagare av information från Central Sweden EU-bevakning ska leda till: Politisk påverkan Projekt ENERGI OCH ETT HÅLLBART SAMHÄLLE ENERGIEFFEKTIVISERING 3 Anders Andersson, Energistrateg X X BESÖKSNÄRING DIGITALA AGENDAN OCH INFORMATIONSTEKNOLOGI ENERGI OCH KLIMAT 4 Anna Lindström Strateg, klimat/energi X Hans Erson Högskolan Dalarna CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE

196 EU:s STYRNING, FRAMTID OCH HORISONTELLA FRÅGOR FORSKNING OCH INNOVATION Smart Specialisering Vanguard 2 Monika Jönsson Strateg näringslivsutveckling X X INTEGRATION OCH MIGRATION KULTUR MILJÖ OCH RESURSEFFEKTIVITET NÄRINGSLIV OCH INDUSTRI RÄTTVISA OCH JÄMSTÄLLDHET SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 1 Åsa Ängsback Internationell strateg X SOCIALPOLITIK SYSSELSÄTTNING Kompetensförsörjning;unga, RÄTTVISA OCH JÄMSTÄLLDHET 3 Conny Danielsson Strateg kompetensutveckling Amelie Sahlin Enhetschef Samhällsbyggnadsenheten X TRANSPORT OCH INFRASTRUKTUR UNGDOM 5 Kent Söderlund Strateg infrastruktur, transporter Orientering och kunskapsuppbyggnad, kontakter UTBILDNING CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE

197 ANNAN FRÅGA CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE

198 Politisk påverkan Denna del av Central Swedens verksamhet handlar om policybevakning och, i den mån det är möjligt, påverkan på EU-nivå i prioriterade politiska frågor. Det är viktigt att de områden där ni önskar politiskt påverkan återfinns även som bevakningsområden. För att påverka utformningen av EU-beslut är det nödvändigt att politiska prioriteringar för 2017 specificeras samt att ansvariga politiker och handläggare meddelas. En nära dialog med sakhandläggarna är en viktig framgångsfaktor i arbetet med politisk påverkan. Vänligen ange i prioritetsordning (viktigaste frågan först), vilka frågor som ska EU-bevakas för en eventuell påverkan på EU-nivå. Om mer än två områden prioriteras finns det ytterligare mall i annex till beställningsformuläret som kan klistras in. 1) Ange sakfrågeområde för politisk påverkan i enlighet med angivna områden under EU-bevakning a) Vad önskar ni uppnå genom bevakning och politisk påverkan på europeisk nivå? b) Beskriv behovet av information och kunskapstillförsel i frågan ur ett EU-perspektiv. c) Finns det politiska inriktningsbeslut? (ange var, Sammanhållningspolitik Genom CS bevakning av händelseutvecklingen kring EU:s kommande sammanhållningspolitik hoppas vi få ta del av kunskaper, information och kontakter som gör att RD kan bidra med väl grundade inspel och synpunkter till rätt instans, rätt person och i rätt tid. Politisk påverkan kan ske genom att vi ger synpunkter på förslag till förändringar eller bidrar med inspel om våra prioriteringar med syftet att påverka inriktningen av kommande SHP. Region Dalarna är regionalt tillväxtansvarig. Det är därför viktigt med en övergripande bevakning i Bryssel av kommande SHP. Aktuella frågeställningar inför kommande period är t ex -EU:s långtidsbudget och effekterna av Brexit -Flexibilitet; mindre andel öronmärkta medel för att bättre kunna svara mot nya kriser -Konditionalitet; stöd dras in om medlemsstaterna inte gör det de ska - Accountability visa att EU:stöden gör nytta, dvs att skattemedlen används klokt: Smart Specialisering -Finansiella instrument: mer lån, mindre bidrag? -Förenklingar: hur vill vi att det ska se ut och fungera? -Perspektiv: Demografiska utmaningar, digitaliseringen (big data etc), EU:s urbana agenda -Agenda 2030 Dalastrategin utgör grunden för vårt arbete. CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE

199 exempelvis RUS, program, yttranden m.m.) d) Vilka politiker och vilken nämnd är ansvariga? e) Vilken tjänsteman/enhet är ansvarig i regionen och Central Swedens kontaktperson? f) Finns det samarbeten med andra regioner? Ange eventuella nätverk och projekt. Vilken roll ska Central Sweden ha? g) Hur ska samarbetet mellan Central Sweden och politiker och tjänstemän i regionen ske? Specificera hur Central Swedens arbete ska komplettera det arbete som utförs av tjänstemän och politiker i regionen. 2) Ange sakfrågeområde för politisk påverkan i enlighet med angivna områden under EU-bevakning a) Vad önskar ni uppnå genom bevakning och politisk påverkan på europeisk nivå? Leif Nilsson, Ordförande Region Dalarna Arbetsutskottet Tillväxtenheten, Åsa Ängsback, internationell strateg Norra Mellansverige Åttagruppen Intresseföreningen Bergslaget (Östra mellansverige, Politikerforum, Tjänstemannaforum) CS förmedlar kunskap och kontakter RD driver det regionalpolitiska arbetet. Stöd i form av vid enskilda tillfällen bestämda insatser ges av CS. Stöd kan vara support, informationsinhämtning samt kommunikation och information åt bägge håll rörande SHP och relaterade regionalpolitiska beslut som påverkar RD. Forskning o Innovation med inriktning mot Smart Specialisering Övergripande mål är att nå goda utvecklingsförutsättningar för Dalarna genom att kunskap om för oss nya infallsvinklar leder till konkret utvecklingsarbete i länet. RD önskar vägledning in i EU-systemet, tillgång till europeisk kunskap och kompetens som kan skapa skarpare arbete i Dalarna. RD vill också föra in förslag och respons i EU-systemet. RD vill få tidig information om kommande utlysningar och möjlighet att lämna synpunkter på dessa. Övergripande mål är att nå goda utvecklingsförutsättningar för Dalarna genom att kunskap om för oss nya infallsvinklar leder till konkret utvecklingsarbete i länet. RD önskar vägledning in i EU-systemet, tillgång till europeisk kunskap och kompetens som kan skapa skarpare arbete i Dalarna. RD vill också föra in förslag och respons i EU-systemet. RD vill få tidig information om kommande utlysningar och möjlighet att lämna synpunkter på dessa. CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE

200 För både bevakning i påverkans- och projektstödsyfte bör bevakning inriktas på Region Dalarnas antagna kunskapsområden och behoven och möjligheterna inom dessa. Angivna aktörer i texten avser inte direkta kontaktpersoner i första hand utan är exempel på de intressenter som arbetar med området idag. Avancerad industri Deltagande i smart specialseringsplattformen för industriell modernisering. Särskilda styrkeområdena är stål och metallurgi. Även fokus på värdekedjan, resurseffektivitet i industrin och kompetensförsörjning i industrin. Vanguardinitaiativet. Begynnande arbeite med digitalisering i processindustri. Energieffektivt samhällsbyggande: Deltagande i smart specialiseringsplattformen (EKC på Högskolan samordnande) för energi särskilt inom underteman Smart Grids och Sustainable construction. Andra möjligheter till samarbeten inom hållbart byggande (Byggdialog Dalarna), elkraft och eltransmission (High Voltage Valley) och solel (Högskolan). Vindkraft också intressant men kanaliseras genom Vanguard. Hälsa och välfärd Övergripande behövs en kunskap om vilka ingångar som finns vad gäller forksning och innovation på europeisk nivå för aktörer med liten erfarenhet av internationellt arbete. Starka områden med forksning är idrottshälsa (DalaSportsAcademy), åldrande (ReCall på högskolan) och kunskapsimplementering i vården (KIPS på högskolan). Innovativ upplevelseproduktion Löpande information behövs om möjliga samarbeten inom turism och inom kulturella och kreativa näringar. Särskilt intressant är mötespunkten mellan digitalisering/gameification och upplevelser, i synnerhet inom turism (Destination Dalarna). Gameification särskilt intressant område och vid behov bör besöksnäringen lyftas fram som ett viktigt tillämpningsområde för gameification på europeisk nivå. Det finns forskning på Högskolan Dalarna om turism (CeTLeR). CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE

201 b) Beskriv behovet av information och kunskapstillförsel i frågan ur ett EU-perspektiv. c) Finns det politiska inriktningsbeslut? (ange var, exempelvis RUS, program, yttranden m.m.) d) Vilka politiker och vilken nämnd är ansvariga? e) Vilken tjänsteman/enhet är ansvarig i regionen och Central Swedens kontaktperson? f) Finns det samarbeten med andra regioner? Ange eventuella nätverk och projekt. Vilken roll ska Central Sweden ha? g) Hur ska samarbetet mellan Central Sweden och politiker och tjänstemän i regionen ske? Specificera hur Central Swedens arbete ska komplettera det arbete som utförs av tjänstemän och politiker i regionen. Ange sakfrågeområde för politisk påverkan i enlighet med angivna områden under EU-bevakning a) Vad önskar ni uppnå genom bevakning och politisk påverkan på europeisk nivå? b) Beskriv behovet av information och Omvärldsanalys, analys utifrån vår egen kapacitet, bidrag till beslutsunderlag VP 2016 Dalastrategin Agenda för smart specialisering Leif Nilsson, Ordförande Region Dalarna Rådet för Innovation och företagande Monika Jönsson, strateg näringslivsutveckling Vanguard-initiativet CS: roll är att stödja politisk nivå på RD samt föra en kontinuerlig dialog med ansv tjänsteperson på RD och med berörda regionkontor i Bryssel. RD:s roll är att koordinera politisk och expert-nivå i Dalarna. Strategiskt ansvar delas mellan RD och CS beroende av frågans art. Komptensförsörjning kopplat till unga Övergripande mål är att nå goda utvecklingsförutsättningar för Dalarna genom att kunskap om för oss nya infallsvinklar leder till konkret utvecklingsarbete i länet. Region Dalarna önskar handledning och vägledning för sina tjänstepersoner in i systemet. Region Dalarna önskar också tillgång till europeisk kunskap och kompetens som kan skapa skarpare arbete hemma och som kan göra det möjlighet för Region Dalarna att föra fram förslag och respons in i EU-systemet. Region Dalarnas politiska mål är att inte bara kunna få tidig information om kommande programutlysningar utan också att kunna lämna synpunkter på innehållet i dessa. Omvärldsanalys, analys utifrån vår kapacitet, tillskott till beslutsunderlag. CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE

202 kunskapstillförsel i frågan ur ett EU-perspektiv. c) Finns det politiska inriktningsbeslut? (ange var, exempelvis RUS, program, yttranden m.m.) d) Vilka politiker och vilken nämnd är ansvariga? e) Vilken tjänsteman/enhet är ansvarig i regionen och Central Swedens kontaktperson? f) Finns det samarbeten med andra regioner? Ange eventuella nätverk och projekt. Vilken roll ska Central Sweden ha? g) Hur ska samarbetet mellan Central Sweden och politiker och tjänstemän i regionen ske? Specificera hur Central Swedens arbete ska komplettera det arbete som utförs av tjänstemän och politiker i regionen. Vi vill under 2017 gärna se bevakning av detta område kopplat till händelseutvecklingen i framtagandet av strukturfonderna (främst sociala fonden) efter Utpekat område i Dalastrategin VP 2017 Leif Nilsson, ordförande Region Dalarna Rådet för Kompetensförsörjning och arbetsmarknad Conny Danielsson, strateg kompetensförsörjning Amelie Sahlin, enhetschef Samhällsbyggnad Efter behov och i nära samverkan med ansvarig tjänsteman Undersökande och analys av vad vi har för synergimöjligheter med andra regioner, partnerförutsättningar osv. CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE

203 Projektutveckling och genomförande av CEPA Central Sweden har ett uppdrag att stödja EU-projektarbete och genomföra handledd projektutveckling genom CEPA-processen. Under 2017 kommer Central Sweden att ha påbörjat processen med CEPA IV i samtliga medlemsregioner. CEPA avser lägga fokus på regionala redan beslutade, prioriterade och långsiktiga utvecklingsområden, i enlighet med vad som anges i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) samt andra relevanta regionala styrdokument. Långsiktiga mål för CEPA: Deltagande i EU-projekt ska vara en självklar del av regionalt utvecklingsarbete. Ökad kunskap och intresse för deltagande i samarbetsprojekt. Vänligen ange vilken, om någon, CEPA-process och/eller kompetensutvecklingsinsats ni önskar genomföra tillsammans med Central Sweden under Ange även inom vilket område ni önskar genomföra processen samt vilken tjänsteman som är ansvarig för processens genomförande i regionen. Max en CEPA-process per medlemsregion. CEPA-processer Enhet/område/deltagare Ansvarig processledare i regionen Kapacitetsbyggande: Från strukturfonder till sektorsprogram Region Dalarna samt det innovation- och entreprnörskapsstödjande systemet inom Smart specialisering. CEPA 2016 fortsätter under 2017 med stödjande aktiviteter inom följande kunskapsområden: Avancerade material Energieffektivt samhällsbygge Hälsa Välfärd Monika Jönsson, strateg n-livsutveckling Åsa Ängsback, Internationell strateg CEPA för Excellensprojekt Kompetensutveckling Utbildningsinsats: Hur utvecklar vi EU-projekt inom ditt område? Workshop med beslutande tjänstemän - CEPA:s strategiska målbild CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE

204 Central Sweden stödjer även löpande projektutveckling utanför CEPA-modellen. Exempelvis genom tips på utlysningar, partnersökande etc. Vänligen beskriv nedan era önskemål om vad Central Swedens roll i projektstöd (utanför CEPA) ska vara. Vänligen beskriv hur ni önskar att Central Sweden använder sina hemmaveckor inom området projektutveckling, samt i vilken omfattning ni önskar hemmaveckor inom detta område. Närvaro hos medlemmarna och hos Central Sweden Närvaro i långsiktig regional planering En förutsättning för att kunna utföra uppdraget som regionens förlängda arm vid EU är att Central Sweden med jämna mellanrum finns på plats hos medlemmarna och har möten med tjänstemän och politiker för att bidra med ett EU-perspektiv på olika sakfrågor. Finns det redan bestämda datum för verksamhetsplanering, RUS-uppföljning, eget anordnade temadagar och konferenser etc. där Central Sweden bör vara med? Datum Innehåll Önskad roll för Central Sweden Någon gång under året Region Dalarnas Direktion Presentera verksamheten och dess beröring med RD.s regionala utvecklingsarbetet Finns det redan bestämda datum för regionala aktiviteter relaterat till olika sakfrågor där Central Sweden bör vara med? Detta kan innefatta kompetenshöjande utbildningar. Datum Innehåll Önskad roll för Central Sweden Löpande Deltagande vid olika nätverksmöten/träffar med regionala aktörer /nätverk Information om aktuella frågor. RD önskar en översiktlig årsplan över hemmaveckro för CS Korttidstjänstgöring Inom ramen för Central Swedens verksamhet erbjuder Central Sweden medarbetare på region/regionförbunden att göra s.k. kortidstjänstgöring på kontoret i Bryssel. Genom tjänstgöringen har medarbetaren möjlighet att stärka kunskapen om EU-perspektivet inom ett för regionen prioriterat sakområde. Det yttersta syftet är att perioden ska belysa ett perspektiv som efter tjänstgöringen kan integreras i det regionala utvecklingsarbetet. Under korttidstjänstgöringen erbjuder Central Sweden kontorsplats samt viss handledning av personal på kontoret. CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE

205 Beskriv om och hur Central Sweden ska erbjuda möjligheter till korttidstjänstgöring för medlemmarna. Intresset för korttidstjänstgöring har vaknat bland strateger och projektledare på RD och är stigande. RD har för avsikt att erbjuda denna möjlighet för de som är ansvariga för frågor inom regional utveckling. Vilka som kan bli aktuella under 2017 kommer att diskuteras fortlöpande. Skulle intresse finnas bland övriga regionala och lokala organ inom Dalanra kommer RD att pröva frågan i positiv anda. Konferenser, seminarier och studiebesök Central Sweden kan i vissa fall vara involverade i att arrangera konferenser, seminarier, studiebesök eller andra typer av aktiviteter i Bryssel. Beskriv om och hur Central Sweden ska bistå medlemmarnas deltagande i Open Days eller andra aktiviteter i Bryssel, eller om Central Sweden ska hjälpa till med att arrangera konferenser, seminarium eller studiebesök. CS ska i moån av tid ta emot grupper från regionen för specifik info i sakfråga, men också för att presentera verksamheten. CS ska också, i mån av plats upplåta kontorets konferenslokal till möten som hålls av RD på kontoret. Nätverk Vilka europeiska nätverk är ni aktiva inom och vilken roll ska Central Sweden ha i dessa? Vänligen fyll i tabellen nedan. Vilka europeiska nätverk är regionen medlemmar i? Vanguard Vad är syftet med medlemskapet? (politisk påverkan, att söka partners till projekt, erfarenhetsutbyte etc.) Politisk påverkan Finna projektpartners Erfarenhetsutbyten Vilken roll ska Central Sweden ha? Processtöd och replipunkt Ansvarig politiker och tjänsteman i regionen RD:s ordförande Leif Nilsson Monika Jönsson CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE

206 Annex Mall för politisk påverkan Ange sakfrågeområde för politisk påverkan i enlighet med angivna områden under EU-bevakning h) Vad önskar ni uppnå genom bevakning och politisk påverkan på europeisk nivå? i) Beskriv behovet av information och kunskapstillförsel i frågan ur ett EU-perspektiv. j) Finns det politiska inriktningsbeslut? (ange var, exempelvis RUS, program, yttranden m.m.) k) Vilka politiker och vilken nämnd är ansvariga? l) Vilken tjänsteman/enhet är ansvarig i regionen och Central Swedens kontaktperson? m) Finns det samarbeten med andra regioner? Ange eventuella nätverk och projekt. Vilken roll ska Central Sweden ha? n) Hur ska samarbetet mellan Central Sweden och politiker och tjänstemän i regionen ske? Specificera hur Central Swedens arbete ska komplettera det arbete som utförs av tjänstemän och politiker i regionen. CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE

207 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Hans Pontusson Datum Ordförandeberedningen Diarienummer 2016/166 Ägardirektiv Almi Företagspartner GävleDala AB Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Förslag till ägaranvisning 2017 antas 2. Förslag till överenskommelse mellan ägare om finansiering av verksamheten 2017 antas. Sammanfattning av ärendet Inför 2017 har ägaranvisningarna diskuterats mellan parterna/ägarna av ALMI Företagspartner Gävle Dala AB. I detta ärende redovisas innehåll i anvisningar samt nivåer för det ägartillskott som ska betalas av Dalarnas kommuner och Landstinget Dalarna för finansiering av den regionala delen av det årliga ägartillskottet. Beslutsunderlag Utöver nedan nämnt PM med bilagor bifogas samverkansavtal mellan Region Dalarna, Region Gävleborg och ALMI Företagspartner AB. Föreliggande förslag till ägardirektiv bifogas också. Ärendet Ärendet beskrivs i bilagt Ägardirektiv och bifogat PM med bilagor Hans Pontusson Chef Tillväxtenheten Beslutet ska skickas till Samtliga kommuner Landstinget Dalarna ALMI Företagspartner Gävle Dala ALMI Företagspartner AB

208 Ägaranvisning för Almi Företagspartner Gävledala AB Almi Företagspartner Gävledala AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %) nedan kallat moderbolaget, av Region Dalarna (24,5 %) och av Region Gävleborg (24,5 %). Ägarna tydliggör i dessa ägaranvisningar sina gemensamma intentioner avseende inriktningen av och mål för bolagets verksamhet Dessa anvisningar är styrande för bolagets verksamhet i enlighet med beslut som fattats vid årsstämma under våren Uppdrag Almis verksamhet ska stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en hållbar tillväxt. Bolaget ska erbjuda tjänster inom rådgivning och utlåning i huvudsak riktat till företag med lönsamhets- och tillväxtpotential. Verksamheten ska medverka till att konkurrenskraftiga, och därmed hållbara, små och medelstora företag utvecklas och blir fler. Med hållbar tillväxt avses tillväxt i bolag som bedöms vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara över tid. Bolaget ska aktivt söka nya kunder och verksamheten ska utgå från behoven hos företagen regionalt. Bolaget ska arbeta mot alla kunder i målgruppen men ha ett särskilt fokus på tidiga skeden i termer av livscykel eller i termer av expansionsfaser såsom produkt- och tjänste- eller marknadsutveckling, samt kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Almis verksamhet ska vara marknadskompletterande och riktas mot företag som inte får sitt behov av finansiering eller rådgivning tillgodosett av marknadens privata aktörer. Bolaget ska samverka med privata och offentliga aktörer vars syfte är att finansiera och på andra sätt stödja företagsutveckling samt internationalisering av näringslivet. 2 Riktlinjer för verksamheten Bolaget ska i kommission tillhandahålla de lån och garantier som ingår i koncernens produktutbud samt de nationella kunderbjudandena inom rådgivning. Rådgivningsverksamhet utöver de nationella kunderbjudandena ska utgå från det identifierade behovet hos de små och medelstora företagen. Sådan verksamhet ska godkännas av bolagets styrelse som ska säkerställa att uppdragen ligger i linje med ägarnas syn på verksamhetens inriktning. Bolaget ska bedriva verksamheten effektivt så att en så stor andel som möjligt av resurserna används för affärsverksamhet mot kund. Koncerngemensamma processer och stödfunktioner ska användas. Bolaget ska erbjuda spetskompetens inom olika områden bl.a. genom att upphandla privata konsulter inom rådgivningsverksamheten. I förekommande fall ska bolaget samverka med Nyföretagarcentrum i enlighet med tecknade avtal. Bolaget ska verka inom koncernens policyer och riktlinjer. Bolaget ska arbeta i enlighet med de strategiska hållbarhetsmål som koncernstyrelsen fastställt och som framgår av hållbarhetspolicyn. Bolaget ska i övrigt aktivt medverka i genomförandet av strategi Almi 2018 såväl som i det regionala tillväxtarbetet. 2016_166 Almi Gävledala agaranvisn 2016 efter ÄD Sid 1(3)

209 3 Verksamhetens mål Bolaget ska eftersträva att uppnå koncernens vid varje tid gällande mål och mätetal. Nu gällande mål och framgångsmått återfinns i bilaga 1. 4 Särskild rapportering Bolaget ska i samband med årsstämman till ägarna lämna dels en skriftlig rapport av hur målen har uppnåtts samt kommentera ev avvikelser, dels en skriftlig rapport av väsentliga insatser som bolaget vidtagit med anledning av denna ägaranvisning. Bolaget ska tillställa ägarna kvartalsbokslut inklusive periodens rapport om framgångsmått. 5 Finansiering av verksamheten Ägarna tillskjuter för bolagets verksamhet 2017 anslagsmedel enligt särskild överenskommelse. Därutöver tillkommer medel för projekt och uppdrag, initierade av ägarna och som finansieras av ägarna gemensamt eller var och en för sig enligt särskilda överenskommelser. Särskilda uppdrag från någon ägare till Bolaget ska godkännas av båda parter. Kostnader och intäkter för uppdrag som finansieras vid sidan av ägaranslaget ska redovisas särskilt. Sådana uppdrag kan tillkomma när som helst under verksamhetsåret ska godkännas av bolagets styrelse i enlighet med vad som framgår av avsnitt 2 ovan. Bolaget ska där så är möjligt komplettera finansieringen av verksamheten genom medel från bl a nationella och regionala aktörer eller EU. Denna ägaranvisning, som ersätter tidigare utfärdade ägaranvisning, har upprättats i xx originalexemplar varav parterna tagit var sitt och ett överlämnats till bolaget. Falun den 2016 Gävle den 2016 Region Dalarna Region Gävleborg. Leif Nilsson Eva Lindberg Stockholm den 2016 Almi Företagspartner AB. Göran Lundwall 2016_166 Almi Gävledala agaranvisn 2016 efter ÄD Sid 2(3)

210 BILAGA 1 Mål och framgångsmått Bolaget ska eftersträva att uppnå följande mål: 1. Bolagets kunders förädlingsvärde ska utvecklas bättre än hos jämförbara kunder i regionen 2. Minst 90 % av bolagets kunder ska rekommendera Almi. 3. Andelen kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska, avseende antal lån samt andel kunder inom rådgivningsverksamheten, vara högre än den procentuella andel som gäller för företagsstocken och nyföretagandet bland dessa grupper i regionen. 4. Medarbetarnas totalbetyg i den årliga medarbetarundersökningen avseende bolaget som arbetsplats ska vara minst 4.0 på en 5-gradig skala. 5. Bolaget ska sträva efter god mångfald bland medarbetarna. Detta uppnås bl a genom att mångfaldhetsperspektivet beaktas, som tillägg till de grundläggande kompetenskraven, vid varje nyrekrytering. Bolagets styrelse ska därför fastställa långsiktiga mångfaldsmål avseende medarbetarnas ålder, etnicitet och genus. 6. Andelen kundtid ska uppgå till minst 80 procent. 7. Bolagets styrelse ska fastställa mål avseende antal unika kunder och antal leveransmoduler inom affärsområde Råd samt antal lån och nyutlåningsvolym inom affärsområde Lån. Målen ska tas fram i samråd med ansvariga på moderbolaget. 8. Fritt eget kapital i bolaget ska uppgå till en nivå som motsvarar 3 till 6 månaders driftskostnader. 9. Avkastningen i låneverksamheten ska under en period på rullande 12 kvartal vara 2 %. 2016_166 Almi Gävledala agaranvisn 2016 efter ÄD Sid 3(3)

211 Almi Företagspartner GävleDala AB - överenskommelse mellan ägare om finansiering av verksamheten 2017 Av ägaranvisningar 2016 för Almi Företagspartner GävleDala AB framgår att finansieringen av bolagets verksamhet för 2017 ska överenskommas i särskild ordning. Ägarna har beslutat att verksamheten 2017 ska finansieras enligt nedan. Almi Gävledala Moderbolag Regional ägare Summa Driftsanslag % % varav Dalarna varav Gävleborg Tillväxtrådgivning % % varav Dalarna varav Gävleborg Total varav Dalarna varav Gävleborg Denna överenskommelse har upprättats i fyra originalexemplar varav parterna tagit var sitt och ett överlämnats till bolaget. Falun den 2016 Gävle den 2016 Region Dalarna Region Gävleborg. Leif Nilsson Eva Lindberg Stockholm den 2016 Almi Företagspartner AB. Göran Lundwall 2016_166 Almi GävleDala anslag 2017 särskild överenskommelse

212 FÖRSLAG TILL BESLUT Sida 1(1) Handläggare Magnus Höög Datum Arbetsutskottet Direktionen Diarienummer RD 2014/194 Val av ersättare i styrelsen för Kommunernas Hus i Dalarna AB Lena Olsson har lämnat sina uppdrag i Region Dalarna, inklusive uppdraget som ersättare i styrelsen för Kommunernas Hus i Dalarna AB. Uppdraget är därmed vakant och måste fyllnadsväljas intill mandatperiodens utgång. Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå direktionen besluta: Direktionen beslutar att till ersättare i styrelsen för Kommunernas Hus i Dalarna AB utse Maja Gilbert Westholm för en tid intill innevarande mandatperiods utgång. Tiina Ohlsson /Magnus Höög Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se pg org nr

213 FÖRSLAG TILL BESLUT Sida 1(1) Handläggare Magnus Höög Datum Arbetsutskottet Direktionen Diarienummer RD 2014/159 Nominering av förtroendevald revisor och ersättare i Tåg i Bergslagen AB De förtroendevalda revisorerna och deras ersättare i Tåg i Bergslagen AB hämtas i rotation mellan Region Örebro län, Region Gävleborg och Region Dalarna. Inför kommande årsstämma är det Region Dalarnas tur att föra fram nomineringen. Förtroendevald revisor och ersättare väljs av årsstämman i Tåg i Bergslagen AB. En ny bolagsordning också kommer att beslutas på samma stämma. Denna stadgar en valperiod om fyra år. Det får dock anses troligt att valet denna gång kommer att gälla innevarande mandatperiod ut. Förslaget har stämts av med Region Dalarnas revisorer, som också är den krets ur vilken nomineringarna måste hämtas. Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå direktionen besluta: Direktionen beslutar att till förtroendevald revisor i Tåg i Bergslagen nominera Sören Bertilsson. Direktionen beslutar att till ersättare för förtroendevald revisor i Tåg i Bergslagen nominera Ann-Britt Åsebol. Tiina Ohlsson /Magnus Höög Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se pg org nr

214 Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Handläggare Håkan Jansson Datum Diarienummer RD 2016/17 Trafikplan och Budget 2017 för AB Dalatrafik Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta att fastställa AB Dalatrafiks Trafikplan och budget Sammanfattning av ärendet Region Dalarna har som kollektivtrafikmyndighet och ägare av AB Dalatrafik att besluta om AB Dalatrafiks budget för kollektivtrafiken i Dalarnas län. Budgeten är konsekvensen av den kollektivtrafikplan som ligger till grund för vad som ska trafikeras. Planen utgår från det trafiksystem som planerats efter dialoger med kommunerna och landstinget. Budget 2017 innebär en kostnadsökning jämfört med prognos 2016, från 776,6 miljoner kronor till 815,3 miljoner kronor. Den slutliga kostnadsfördelningen mellan kommunerna och mellan kommunkollektivet och landstinget kan göras först då det blir tydligt vilken kostnadsfördelningsmodell som väljs. Beslutsunderlag AB Dalatrafiks Budget Enligt bilaga. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

215 Förändringar av ägarbidragen i Dalatrafiks budget för 2017 jämfört med budget för Budget ,0 MSEK Förändringar under 2016 Lägre intäkter 3,7 MSEK Ingen fakturering friskolor Index 9,0 MSEK Trafikavtal Projekt 2,0 MSEK KS/BC/DLC i egen regi Serviceresor -2,4 MSEK Färre sjukresor Linjetrafik 13,3 MSEK Förstärkningar för asyl- och skolresor Prognos ,6 MSEK Förändringar i B 2017 jämfört med P Projekt 6,0 MSEK KS/BC/DLC i egen regi Bidrag TrV 9,0 MSEK Uteblivet bidrag för Tåg i Bergslagen Index 25,6 MSEK Trafikavtal, linjetrafik Övrig -1,9 MSEK Effektivisering av trafiken, administrativa kostnader, tekniska system Budget ,3 MSEK

216 2017 Trafikförsörjningsplan Conny Strand

217 Sammanfattning... 2 Bakgrund Kollektivtrafikens förutsättningar... 2 Organisation och finansiering... 2 Styrande dokument... 3 Trafik som ingår Trafikförsörjningsplanens syfte och mål... 5 Syfte... 5 Självfinansieringsgrad... 5 Marknadsandel... 5 Miljö... 5 Effektivitet... 5 Restider... 6 Jämställdhet Ekonomi... 6 Trafikproduktion... 6 Trafikkostnader... 6 Intäkter... 6 Tekniska system och administration Utveckling och marknadsföring Uppföljning och utvärdering

218 Sammanfattning Detta dokument beskriver det trafikutbud som erbjuds buss och tågresenärer i Dalarna. Trafiksystemet är utvecklat med utgångspunkt från två utredningar som gjorts av Region Dalarna, och fastställts i fullmäktigeförsamlingar i såväl kommuner som landstinget. Det är Den goda resan i Dalarna från 2004 och Tågpendling i Dalarna från 2008, dessutom ligger Region Dalarnas beslut om målformuleringarna Vi ska som grund för Trafikförsörjningsplanen. Stommen i trafiksystemet är tåg- och direktbusstrafiken. Denna trafik knyter samman de större orterna med snabba turer och hög komfort. Direktbusstrafik körs på 16 linjer inom länet och tågtrafiken körs på 5 linjer. Denna trafik kompletteras med landsbygds- och stadsbussar som dels ansluter till tåg och direktbussar men framför allt svarar för det dagliga resandet för arbets- och studiependling. Denna trafik har stor omfattning och geografisk spridning, hela 128 linjer körs varje normal vardag. Servicetrafiken, i vilken flextrafiken, sjukresor, färdtjänst m.m. ingår, är anropsstyrd och täcker behovet för resenärer i glesbygd och de resenärer som har särskilt tillstånd. Samordningen i denna trafik är under uppbyggnad, och kommer efterhand att öppnas upp och ge ytterligare resmöjligheter framför allt i länets glest befolkade delar. Nettokostnaden, då budgeterade intäkter från resenärer är avdragen, beräknas för 2017 uppgå till Tkr fördelat på Tkr stadstrafik, Tkr landsbygdstrafik och direktbusstrafik, Tkr tågtrafik och Tkr för tekniska system och administration. Till detta kommer Tkr för ännu ej öppnad skolskjutstrafik och Tkr för servicetrafik. Bakgrund 1 Kollektivtrafikens förutsättningar Organisation och finansiering Från och med 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag (SFS 2010:1065), vilken säger att kommunerna och landstinget inom respektive län är gemensamt ansvariga för den regionala kollektivtrafiken samt att en regional kollektivtrafikansvarig myndighet ska skapas. I Dalarna har beslutats att Region Dalarna är organisatorisk hemvist för den regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM). RKM har de rättigheter och befogenheter att vidta åtgärder som framgår av kollektivtrafiklagen. Lagen innebär också att kollektivtrafikföretag fritt får etablera kommersiell kollektivtrafik inom alla geografiska delar av marknaden. 2

219 Direktionen i Region Dalarna är myndighetens (RKMs) beslutande organ. Efter RKMs beslut om det regionala trafikförsörjningsprogrammet, allmän trafikplikt och de ekonomiska ramarna undersöks om något bolag (t.ex. SJAB) vill bedriva delar av trafiken kommersiellt. För övrig trafik, vilket är merparten, ges efter särskilda beslut AB Dalatrafik (DT) uppdraget att upphandla busstrafiken och Tåg i Bergslagen (TiB) motsvarande för tågtrafiken. Region Dalarna äger DT (100%) och TiB (25%), bolagen är utförare åt myndigheten. Under 2016 har nya 10-åriga trafikeringsavtal att påbörjats för både buss- och tågtrafik. Avtalet för busstrafiken delas av Keolis och SamBus och startade 1 juli, medan avtalet för TiB:s tågtrafik har tilldelats SJAB med start i mitten av december. Kommunerna och landstinget har finansieringsansvaret för den trafik som ska utföras. Det finns för närvarande inget avtal som reglerar hur finansieringen ska fördelas mellan parterna, utan en likafördelningsprincip används, en s.k. 50/50-modell. Kostnadsfördelningen i modellen omfattar kostnader för linjetrafiken (buss och tåg) och DTs kostnader för administration och tekniska system. Syftet med modellen är att åstadkomma en 50/50-fördelning mellan kommunkollektivet och landstinget, vilket sker i två steg. I det första tar varje kommun sina kostnader för all inom- och mellankommunal trafik med undantag för stängda skolskjutslinjer. Kommunernas kostnader reduceras sedan med kostnader för skolresor i den öppna linjetrafiken vilka schablonberäknas per elev och kommun. Landstinget tar kostnaderna för stråktrafiken och DTs kostnader för administration och tekniska system. I nästa steg omfördelas skillnaden mellan de sammanlagda kommunala kostnaderna och landstingets så att en 50/50-situation uppstår. Kostnader för servicetrafik (som kräver tillstånd) tas direkt av berörd part, t.ex. bekostar landstinget sjukresor och respektive kommun sin egen färdtjänst. Dessutom tar varje kommun sina egna kostnader för stängda skolskjutslinjer och de schablonberäknade kostnaderna för skolresor i den öppna linjetrafiken. Styrande dokument Dalastrategin Regional utvecklingsstrategi för Dalarna mot Trafikförsörjningsprogrammet Programmet beskriver behovet av kollektivtrafik i länet. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet utgör plattformen för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i regionen. Programmet ska vara strategiskt och långsiktigt till sin karaktär. Det ska vara trafikslagsövergripande och utgå från ett resenärsperspektiv. Det ska omfatta all kollektivtrafik som berör det egna länet och som benämns regional kollektivtrafik enligt lagstiftningen. Det är all kollektivtrafik inom länet men också trafik som tillgodoser behov av arbetspendling och annat dagligt resande över länsgräns. Trafikförsörjningsplanen Årligt, succesivt genomförande av trafikförsörjningsprogrammets långsiktiga planer. Planen fastställs av den Regionala Kollektivtrafikmyndigheten. Trafik som ingår Stråktrafik/Direktbussar/Tåg Tågen och direktbussarna är stommen i trafiksystemet, och syftar till att knyta samman de större orterna i länet genom ett snabbt och bekvämt resande. Trafiken körs i huvudsak Reginatåg och komfortbussar med toalett och Wifi. 3

220 Mellankommunal trafik/buss Den mellankommunala trafiken syftar till att skapa goda resmöjligheter för studie- och arbetspendling över kommungräns. Trafiken körs antingen med landsbygdsbussar med normalt insteg eller med låggolvsbussar. Samma bussar används också i den inomkommunala landsbygdstrafiken och i stadstrafiken. Kommunal trafik landsbygdsbuss Trafikens syfte är att skapa goda möjligheter för arbets- och studiependling inom kommun, men också ge möjligheter till fritidsresande under kvällar och helger. Kommunal trafik stadsbuss Stadstrafiken skall ge möjligeter till resande i tätorter där fler reser. Med tidtabeller där fasta och täta avgångstider får systemet en stabilitet som skall ge ett ökat resande. Flextrafik Flextrafik kallas trafik med buss eller mindre fordon som går på tider då få reser eller i områden med lite eller ingen kollektivtrafik. Kunden beställer resan hos Beställningscentralen (BC) Dalarna. Flextrafiken definieras antingen som en kommunal eller som en mellankommunal linje. Servicetrafik Servicetrafiken, där Flextrafiken är en del, omfattar Sjukresor där Landstinget Dalarna finansierar underskottet samt Färdtjänst, Omsorgsresor, Särskilda skolskjutsar, Särskoleskjutsar, m.m. där respektiver kommun finansierar underskottet. Komplett kartmaterial återfinns på Dalatrafiks hemsida under respektive kommun. 4

221 2 Trafikförsörjningsplanens syfte och mål Syfte Syftet med Trafikförsörjningsplanen är att säkerställa delaktighet från kommuner och landsting inför kommande års trafikprogram. Framtagandet av planen sker i fyra processteg, där de tre första handlar om att ta fram ett beslutsunderlag till myndigheten. Det sista steget utgörs av beredning och beslut i myndigheten. Deltagande parter i framtagandet av underlaget är DT, TiB, kommuner, landsting och trafikföretag. Planen kan innehålla två planeringshorisonter. En medellång sikt, 2-5 år, där fokus ska ligga på större strategiska frågor och förändringar av kollektivtrafiken. En kort sikt, det närmaste året, som ska styra den dagliga verksamheten och garantera en tillförlitlig service. Fokus ska här ligga på att optimera befintligt system utifrån effektivitet och kvalitet. Självfinansieringsgrad Dalatrafik hade tidigare ett mål på en självfinansieringsgrad på 55 %. I vårt nya trafiksystem där även den tidigare särskilda kollektivtrafiken, som har mycket liten självfinansiering, ingår kommer detta mål inte kunna uppnås. I de senaste ägardirektiven har man istället ställt kravet att självfinansieringsgraden skall vara hög. När utfallet efter några år blivit känt kan ett nytt procentmål fastställas. Tågtrafiken i TiB:s regi har som mål att uppnå 60 % självfinansieringsgrad. Marknadsandel Marknadsandelen har under flera år varit mellan 8 och 10 %, under 2015 sjönk andelen till under 8 %, sannolikt beroende på alla uppstartsproblem med den nya trafiken under hösten Målet är att marknadsandelen skall öka till en nivå över 10 %. Detta bör kunna ske då intrimning och kompletteringar av vårt trafikprogram är genomförda. Under andra halvåret 2016 genomfördes dock relativt stora förändringar av trafiken, vilket innebär att det kan komma att dröja ytterligare något år innan vi når målet. Miljö I trafikavtalen, som startade 1 juli, finns direktivet: Klimat- och miljöhänsyn tas genom energieffektivisering med anpassning av fordonsstorlek och effektiv framdrivningsteknik, användning av förnybar energi i 25 % av kilometerproduktionen med buss år 2016 och 60 % år 2018, samt krav på låga utsläpp av kväveoxider och partiklar. Miljökraven kommer att vara en central del av vår avtalsuppföljning. Under mars 2016 sattes eldrivna bussar in för centrumlinjerna i Hedemora och Ludvika, de två första i Dalatrafiks historia. Från och med april 2016 hade närmare 100 % av våra bussar övergått till drift med fossilfritt bränsle. Tågtrafiken som helhet är det mest miljövänliga färdsättet inom kollektivtrafiken. Effektivitet För att bättre kunna utnyttja alla resurser i den offentligt organiserade kollektivtrafiken omfattar de nu gällande trafikavtalen såväl stora bussar som specialfordon och taxibilar. I det nya trafiksystemet skall den ökade effektiviteten nås genom att alla resurser med stora och små fordon samordnas. Stora bussar skall gå i stråken, och vid tider då många reser till arbete och utbildning. Mindre fordon och anropsstyrd flextrafik skall användas då resandet är lågt och i områden där resandet är mindre. Samordningen mellan tågtrafiken och direktbussarna är också en viktig komponent för ökad effektivitet, liksom stabiliteten i systemet med i princip fasta avgångstider. 5

222 Restider Det övergripande målet är att huvuddelen av länets befolkning skall nå Falun- Borlängeområdet med en restid på högst en timme. Detta mål kan uppfyllas för alla från den södra länsdelen, samt i stort sett från Mora i norr och Vansbro i väster. Jämställdhet Trafiksystemet skall vara utformat så att alla, oavsett bakgrund, kön, funktionsnedsättning, religion, etnicitet, ålder eller sexuell läggning har samma möjligheter att resa. Huvuddelen av våra resenärer är idag kvinnor och ungdomar. För att bredda kundunderlaget arbetar vi för att åstadkomma snabbare turer och fordon med högre komfort. 3 Ekonomi Trafikproduktion För linjetrafiken hämtas tidtabellskilometer och tidtabellstimmar ur trafikdatabasen per linje och kommun. Fördelning av linjernas tidtabellskilometer per kommun används för att beräkna linjens procentuella fördelning mellan kommunerna för de linjer som går över kommungräns. Procenttalen används för att på de mellankommunala linjerna fördela kostnaden för tidtabellskilometrar, tidtabellstimmar och fordon såväl som för att fördela intäkterna på linjen. Kostnaden för incitament fördelas efter antal påstigande inom respektive kommun. Trafikkostnader Trafiken är från och med 1 juli 2016 indelad i sex trafikområden där SamBus har avtal i trafikområde 1,2,4,5 och 6. För trafikområde 3 (Borlänge/Falun) gäller att Keolis har avtal för trafiken. I kostnaden för produktionen per tidtabellskilometer ligger rullkostnaden för fordonet och per tidtabellstimme ligger förarkostnaden. Dimensionerande fordon är fördelade på de linjer som trafikeras under den dimensionerande tiden. Fordonen har identifierats till det trafikområde de är stationerade i. I fordonskostnaden ligger dels kostnader för själva fordonet och dels kostnaden för infrastrukturen. Infrastrukturkostnaden består av kallhyran för depåer och garage samt kostnader för terminaler och hållplatser. Trafikkostnaden för skolresor beräknas enligt schablon i den öppna linjetrafiken och betalas till 100 % av berörd kommun liksom kostnaden för ej öppnade linjer (skollinjer). Den del av servicetrafiken som är att likställa med tidigare särskild kollektivtrafik betalas till 100 % av berörd kommun eller av landstinget (sjukresor). Intäkter Varje registrerad och betald resa med buss genererar en intäkt för hela linjen oavsett var på linjen resan registrerats. Det framräknade priset per resa har sedan använts som à-pris för registrerade resor per linje. Tågtrafiken finansieras via ett nettoavtal där operatören behåller och avräknar intäkten. Den lokala trafiken inom Avesta kommun kommer fortsatt att vara avgiftsfri under

223 Tekniska system och administration I denna kostnad ingår biljettsystem, radiokommunikationssystem och fordonsdatorsystem. Budget 2 driftbidrag 2017 Belopp i tkr Tätortstrafik Kostnadsutjämn. Landsbygdstrafik Mellan -kommunal trafik Omfördelning kostnad skolresor Tågtrafik Tekn. syste m o admin Total netto- Andel i kostnad procent Nettokostnad Andel efter i KU procent Ej öppnad linjetrafik Omfördelning kostnad skolresor Servicetrafik (som kräver tillstånd) Ver Avesta ,5% ,28% Borlänge ,5% ,36% Falun ,6% ,20% Gagnef ,2% ,11% Hedemora ,4% ,20% Leksand ,1% ,90% Ludvika ,1% ,75% Malung-Sälen ,2% ,03% Mora ,3% ,97% Orsa ,8% ,71% Rättvik ,1% ,90% Smedjebacken ,8% ,61% Säter ,7% ,52% Vansbro ,2% ,06% Älvdalen ,7% ,63% Delsumma ,2% ,2% Landstinget ,8% ,78% Totalsumma ,0% ,0% Total linjetrafik Landstinget sjukresor 2017 Belopp i tkr Linjetrafik Tåg/buss/tax Resor med Resor via BC* Dalatrafik i övr** privatbil TOTALT Landstinget * Ingår i driftbidragets servicetrafik ** Gäller resor utanför Dalarna 7

224 Landstinget Ver Fordons- Total Netto- Kostnads- Linje Km Tim antal kostnad Intäkt kostnad täckn % Stråktrafik Busstrafik , ,6% , ,7% , ,5% , ,1% , ,1% , ,6% , ,4% , ,0% , ,3% , ,6% , ,2% , ,3% Delsumma , ,5% Tågtrafik TiB Delsumma Total , ,5% 8

225 Avesta kommun Ver Fordons- Total Netto- Kostnads- Linje Km Tim antal kostnad Intäkt kostnad täckn % Tätortstrafik , ,7% , ,0% Summa , ,5% Landsbygdstrafik Lokal trafik , ,1% , ,7% , ,5% , ,5% , ,0% * Delsumma , ,8% Mellankommunal trafik , ,3% Delsumma , ,3% Summa , ,4% Total , ,5% Ej öppnad linjetrafik (skoltrafik) Summa , * Flextrafik 9

226 Borlänge kommun Ver Linje Km Tim Lokal trafik , ,8% , ,6% , ,4% , ,1% , ,0% , ,3% , ,1% , ,3% , ,5% , ,9% Summa , ,4% , ,0% , ,4% , ,6% , ,0% * Delsumma , ,0% Mellankommunal trafik , ,2% , ,1% , ,1% , ,7% , ,4% , ,5% , ,2% , ,0% Delsumma , ,2% * Flextrafik Fordons- Total antal kostnad Tätortstrafik Landsbygdstrafik Intäkt Nettokostnad Summa , ,8% Total , ,3% Ej öppnad linjetrafik (skoltrafik) Summa , Kostnadstäckn % 10

227 Falu kommun Ver Linje Km Tim Lokal trafik , ,9% , ,4% , ,9% , ,0% Summa , ,5% , ,2% , ,7% , ,0% , ,7% , ,7% , ,1% , ,8% , ,0% , ,1% , ,6% , ,3% , ,7% , ,5% , ,6% , ,6% , ,4% , ,5% , ,0% * Delsumma , ,1% Mellankommunal trafik , ,4% , ,2% , ,4% , ,0% , ,9% Delsumma , ,7% * Flextrafik Fordons- Total antal kostnad Tätortstrafik Landsbygdstrafik Intäkt Nettokostnad Summa , ,6% Total , ,7% Ej öppnad linjetrafik (skoltrafik) Summa , Kostnadstäckn % 11

228 Gagnef kommun Ver Linje Km Tim Lokal trafik , ,2% , ,0% , ,4% , ,7% , ,0% * Delsumma , ,7% Mellankommunal trafik , ,5% , ,1% , ,7% Delsumma , ,8% * Flextrafik Fordons- Total antal kostnad Landsbygdstrafik Intäkt Nettokostnad Summa , ,8% Total , ,8% Ej öppnad linjetrafik (skoltrafik) Summa , Kostnadstäckn % 12

229 Hedemora kommun Ver Linje Km Tim Lokal trafik , ,3% Summa 0 0 0, ,3% , ,7% , ,0% , ,9% , ,8% , ,0% , ,1% , ,0% * Delsumma , ,2% Mellankommunal trafik , ,8% , ,3% , ,9% Delsumma , ,6% * Flextrafik Fordons Total - antal kostnad Tätortstrafik Landsbygdstrafik Intäkt Nettokostnad Summa , ,5% Total , ,2% Ej öppnad linjetrafik (skoltrafik) Summa , Kostnadstäckn % 13

230 Leksands kommun Ver Linje Km Tim Lokal trafik , ,1% , ,5% , ,7% , ,3% , ,6% , ,2% , ,7% , ,0% * Delsumma , ,9% Mellankommunal trafik , ,7% Delsumma , ,7% * Flextrafik Fordons- Total antal kostnad Landsbygdstrafik Intäkt Nettokostnad Summa , ,2% Total , ,2% Ej öppnad linjetrafik (skoltrafik) Summa , Kostnadstäckn % 14

231 Ludvika kommun Ver Linje Km Tim Lokal trafik , ,7% , ,1% , ,8% , ,4% Summa , ,1% , ,6% , ,3% , ,0% , ,4% , ,1% , ,2% , ,6% , ,0% * Delsumma , ,6% Mellankommunal trafik , ,0% , ,4% , ,1% Delsumma , ,5% * Flextrafik Fordons- Total antal kostnad Tätortstrafik Landsbygdstrafik Intäkt Nettokostnad Summa , ,4% Total , ,9% Ej öppnad linjetrafik (skoltrafik) Summa , Kostnadstäckn % 15

232 Malung-Sälens kommun Ver Linje Km Tim Lokal trafik , ,9% , ,9% , ,8% , ,8% , ,0% , ,2% , ,2% , ,4% , ,0% * Delsumma , ,8% Mellankommunal trafik , ,8% Delsumma , ,8% * Flextrafik Fordons- Total antal kostnad Landsbygdstrafik Intäkt Nettokostnad Summa , ,8% Total , ,8% Ej öppnad linjetrafik (skoltrafik) Summa , Kostnadstäckn % 16

233 Mora kommun Ver Linje Km Tim Lokal trafik , ,7% , ,1% , ,3% , ,0% Summa , ,2% , ,2% , ,0% , ,7% , ,4% , ,0% * Delsumma , ,2% Mellankommunal trafik , ,1% Delsumma , ,1% * Flextrafik Fordons- Total antal kostnad Tätortstrafik Landsbygdstrafik Intäkt Nettokostnad Summa , ,6% Total , ,2% Ej öppnad linjetrafik (skoltrafik) Summa , Kostnadstäckn % 17

234 Orsa kommun Ver Linje Km Tim Lokal trafik , ,4% , ,0% , ,0% , ,4% , ,0% * Delsumma , ,5% Mellankommunal trafik , ,1% Delsumma , ,1% * Flextrafik Fordons- Total antal kostnad Landsbygdstrafik Intäkt Nettokostnad Summa , ,4% Total , ,4% Ej öppnad linjetrafik (skoltrafik) Summa , Kostnadstäckn % 18

235 Rättviks kommun Ver Linje Km Tim Lokal trafik , ,5% , ,8% , ,9% , ,7% , ,9% , ,0% * Delsumma , ,9% Mellankommunal trafik , ,9% Delsumma , ,9% * Flextrafik Fordons- Total antal kostnad Landsbygdstrafik Intäkt Nettokostnad Summa , ,4% Total , ,4% Ej öppnad linjetrafik (skoltrafik) Summa , Kostnadstäckn % 19

236 Smedjebackens kommun Ver Linje Km Tim Lokal trafik , ,8% , ,6% , ,0% * Delsumma , ,5% Mellankommunal trafik , ,5% , ,4% , ,3% Delsumma , ,7% * Flextrafik Fordons- Total antal kostnad Landsbygdstrafik Intäkt Nettokostnad Summa , ,8% Total , ,8% Ej öppnad linjetrafik (skoltrafik) Summa 0 0 0,0 0 0 Kostnadstäckn % 20

237 Säters kommun Ver Linje Km Tim Lokal trafik , ,8% , ,5% , ,6% , ,3% , ,0% * Delsumma , ,0% Mellankommunal trafik , ,4% , ,8% , ,9% Delsumma , ,8% * Flextrafik Fordons- Total antal kostnad Landsbygdstrafik Intäkt Nettokostnad Summa , ,0% Total , ,0% Ej öppnad linjetrafik (skoltrafik) Summa , Kostnadstäckn % 21

238 Vansbro kommun Ver Linje Km Tim Lokal trafik , ,7% , ,0% * Delsumma , ,4% Mellankommunal trafik , ,8% Delsumma , ,8% * Flextrafik Fordons- Total antal kostnad Landsbygdstrafik Intäkt Nettokostnad Summa , ,4% Total , ,4% Ej öppnad linjetrafik (skoltrafik) Summa , Kostnadstäckn % 22

239 Älvdalens kommun Ver Linje Km Tim Lokal trafik , ,1% , ,4% , ,8% , ,2% , ,7% , ,9% , ,0% * Delsumma , ,0% Mellankommunal trafik * Flextrafik Fordons- Total antal kostnad Landsbygdstrafik Intäkt Nettokostnad , Delsumma 0 0 0, Summa , ,0% Total , ,0% Ej öppnad linjetrafik (skoltrafik) Summa , Kostnadstäckn % 23

240 Kostnad för Servicetrafik (som kräver tillstånd) Budget 2017 Belopp i tkr Särskoleresor Omsorg- Kommun Korttids Restyp: Färdtjänst Skolresor resor resor resor Total Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Summa Landstinget sjukresor 2017 Belopp i tkr Resor via BC* Linjetrafik Dalatrafik Tåg/buss/taxi övr** Resor med privatbil Landstinget * Ingår i driftbidragets servicetrafik ** Gäller resor utanför Dalarna TOTALT

241 4 Utveckling och marknadsföring Under våren 2016 inledde Dalatrafik ett omfattande arbete med att kartlägga vår varumärkesposition eftersom vi gjort bedömningen att ett arbete med att förbättra positionen för varumärket var nödvändigt. Bedömningen grundade sig på flera olika signaler internt, från media, förare och resenärer och inte minst den årliga rikstäckande marknadsundersökningen Kollektivtrafikbarometern där Dalatrafiks marknadsandel och NKI-index sjunkit kraftigt och snabbt de senaste åren. Arbetet kring varumärket inleddes med en omfattande analys av varumärkets nuvarande position ur flera perspektiv. Alla aktiviteter som görs under 2017 ska ha sin grund i ovan nämnda arbete och bidra till att stärka varumärket. De kampanjer och informationsinsatser som planeras är allt från stora länsövergripande insatser till information på lokal nivå. Som vanligt kommer också trafikförändringar och tekniska nyheter att marknadsföras eller informeras om. Under 2017 kommer också arbetet med vår företagsförsäljning och vårt återförsäljningsnät att intensifieras. I Dalarna finns ingen lokal kommersiell trafik. Den kommersiella trafiken går uteslutande över länsgräns till större orter i angränsande län eller längre. Detta medför att all kollektivtrafik i länet är mer eller mindre subventionerad och därmed upphandlad. Grunden för all kollektivtrafik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för länets innevånare och näringsliv. Det är skälet till att det finns en lagstiftning om medborgarnas rätt till kollektivtrafik, precis som till sjukvård, daghem och skola, och att samhället är berett att bidra med medel för fortsatt drift. Transportsystemet ska även vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot människors transportbehov oavsett etnisk bakgrund och kön. Kollektivtrafik ska ses som en investering eftersom den genererar stora samhällsekonomiska vinster. Politiker och allmänheten ser ofta enbart toppen på isberget i form av kostnader i resultaträkningen medan de samhällsekonomiska nyttorna ligger dolda under ytan. Figur 1 Isberget med samhällsekonomiska kostnader och nyttor 25

242 Kollektivtrafiken genererar varje år samhällsnytta för miljardbelopp. Dessa osynliga samhällsvinster framgår inte i Dalatrafiks resultaträkning. De positiva effekter som följer av ett ökat kollektivt resande kan ses i bilden ovan. Det handlar bl.a. om minskade sjukvårdskostnader genom färre trafikolyckor, mindre påkänningar på miljön, mindre trängsel på gatorna i våra större tätorter men även att de som inte har tillgång till egen bil kan ta del av samhällets utbud i form av skola, arbete och fritid. 5 Uppföljning och utvärdering Trafikplaneringen i DT är ett tungt processtyrt arbete som i olika faser pågår året runt. Processen kan beskrivas i 4 olika delprocesser, analys och utvärdering, utveckling och effektivisering, trafikplanering och till sist verkställande. I samtliga delar kommer kommuner, landsting och trafikföretag att vara delaktiga. Före verkställande presenteras kommande års trafikering (trafikförsörjningsplan) för Regionens direktion för beslut. Utvärderingen av genomförda och pågående trafikförsörjningsplaner sker alltså kontinuerligt som en delprocess i arbetet med att ta fram kommande års planer. 26

243 FÖRSLAG TILL BESLUT Sida 1(2) Handläggare Magnus Höög Datum Till Arbetsutskottet Direktionen Diarienummer RD 2016/168 Julgåva till Läkare utan gränser Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå direktionen besluta Direktionen beslutar att 2016 års julgåva till Region Dalarnas medarbetare och direktionens ordinarie ledamöter ersätts av en företagsgåva om 250 kr/medarbetare och 100 kr/ordinarie ledamot i Direktionen till Läkare utan gränser och deras rådgivnings- och utbildningsinsatser, enligt lagens villkor. Sammanfattning av ärendet Enligt den grundläggande bestämmelsen om kommuners och landstings allmänna kompetens i 2 kap. 1 kommunallagen får kommuner och landsting själva ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Bestämmelsen innebär bland annat att en åtgärd som Region Dalarna vidtar måste vara knuten till regionens område eller dess invånare för att anses som laglig, den så kallade lokaliseringsprincipen. Av bestämmelsen följer vidare att det inte är förenligt med den så kallade kommunala kompetensen om Region Dalarna påtar sig uppgifter som det ankommer på någon annan att fullgöra. När det gäller internationellt bistånd är det som utgångspunkt en statlig angelägenhet. Viss möjlighet finns emellertid för kommuner och landsting att lämna internationellt bistånd och därigenom göra undantag från kravet på kommunal anknytning enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Huvudsakligen handlar det om möjlighet att lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning och utbildning. Aktuella paragrafer redovisas nedan. Kursiveringarna och understrykningarna är kansliets. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se pg org nr

244 2(2) Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter Kapitel 5 Tjänsteexport och internationellt bistånd Internationellt bistånd Formerna för biståndet 4 Kommuner och landsting får lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och rådgivning. 5 Bistånd till ett land som inte får svenskt statligt bistånd får lämnas av kommuner och landsting i form av utrustning som kommunerna och landstingen inte längre behöver för sin verksamhet. Regeringen får ge tillstånd till att bistånd även i form av annan utrustning än som avses i första stycket, rådgivning, utbildning eller på annat sätt lämnas till ett land som inte får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och rådgivning. 6 Kommuner och landsting som lämnar bistånd i form av utrustning får i skälig omfattning använda medel för att transportera och ställa i ordning utrustningen så att den kan tas i bruk. 7 Bistånd enligt bestämmelserna i 4-6 får också lämnas till en internationell hjälporganisation för att utgöra hjälp till ett land i en rådande eller framtida nödsituation eller i en annan svår situation som är en följd av en nödsituation. Villkor 8 Kommuner och landsting ska förvissa sig om att bistånd som lämnas kommer till avsedd användning. Detta gäller dock inte om biståndet avser utrustning som kommunerna och landstingen inte längre behöver för sin verksamhet. Hallsbergs kommuns KSO beslutade i augusti 2011 om en gåva från kommunen om 1 krona per kommuninvånare till Läkare utan gränser. Medlen utbetalades från ett konto avsett för kostnader som typiskt sett inte varit möjliga att budgetera i särskild ordning. KSO hade teckningsrätt till detta konto. Saken prövades 2012 av Förvaltningsrätten i Karlstad (Dom ). Hallsbergs gåva befanns vara inom ramen för den kommunala kompetensen. Efter överprövning konstaterade Kammarrätten i Göteborg (Dom ) däremot att beslutet att skänka medel, gåvan i sig bedömdes inte av kammarrätten, inte fattades av kommunfullmäktige eller efter tydlig delegation och att fel därmed begicks i den delen. Beslutet ansågs nämligen vara av principiell beskaffenhet och skulle därför ha fattats av fullmäktige eller enligt delegationsordning. Målet återförvisades till Förvaltningsrätten i Karlstad, som biföll överklagan på den grund att beslutet inte fattades med korrekt delegationsgrund (Dom ). Region Dalarna kan skänka medel till att genomföra utbildning och rådgivning i ett land som mottar svenskt statligt bistånd, med stöd av befogenhetslagen ovan. För en gåva av samma karaktär till land som inte omfattas av svenskt statligt bistånd krävs regeringens tillstånd. En tredje möjlighet är att lämna bistånd enligt 7 ovan, exempelvis till det arbete som utförs av Läkare utan gränser och till exempel en pågående riktad insamlingskampanj i samband med en nödsituation. Även då måste medlen gå till utbildning och rådgivning. En generell gåva är inte möjlig. Beslutet bör fattas i direktionen, då det i domarna diskuterats (utöver delegationsgrunden) om beslutet att skänka medel på detta sätt är av principiell beskaffenhet eller inte. Region Dalarna måste också förvissa sig om att skänkta medel kommer till avsedd användning. Detta kan, enligt Förvaltningsrättens första dom ovan, ske genom exempelvis tydliga villkor i ett följebrev till gåvan. Tiina Ohlsson /Magnus Höög

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Conny Danielsson Datum Diarienummer RD 2016/169 Direktion Region Dalarnas svar på remiss Validering med mervärde Dnr U2016/03105/GV Informationsärende Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Rekommendera direktionen att ställa sig bakom Region Dalarnas remissvar 2. Lägga informationen till handlingarna Sammanfattning av ärendet Region Dalarna har svarat på en departementspromemoria från utbildningsdepartementet. Beslutsunderlag Remissvar från Region Dalarna Beslutet ska skickas till Kommunstyrelserna i Dalarna DalaWux Styrelse Landstinget Dalarna Högskolan Dalarna

263

264

265

266

267

268

269

270

271

272 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Dan Gustafsson Datum Diarienummer RD 2016/176 Direktion Studie- och Yrkesvägledning Hela skolans ansvar Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar/föreslår Direktionen att lägga ärendet till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Arbetsgivare inom de flesta branscher, både privata och offentliga uppger att det blir allt svårare att hitta och rekrytera den kompetens man behöver. Svenskt Näringsliv uppger i Rekryteringsenkäten 2016 att fler företag har försökt rekrytera medarbetare utan att lyckas och företagen i Dalarna uppger i betydligt högre utsträckning än i övriga riket att man söker arbetskraft med en utbildningsnivå motsvarande gymnasieskolans yrkesprogram. Samtidigt ser vi att andelen unga som väljer gymnasieskolans yrkesprogram i länet sjunkit konstant sedan Utmaningarna är komplexa men ett strategiskt och samlat grepp kring studie-och yrkesvägledningen är av stor betydelse för att lyckas möta arbetsmarknadens utmaningar. Det sker ett omfattande arbete med studie- och yrkesvägledning i länet men det är på många ställen beroende av enskilda individers eller gruppers engagemang. I några av länets kommuner har man på ledningsnivå tagit ett helhetsgrepp kring SYV - Hela skolans ansvar och där är förutsättningarna för Studie- och Yrkesvägledare, pedagoger och annan personal ute på skolorna betydligt bättre. Beslutsunderlag Svenskt Näringslivs Rekryteringsenkät Elevantagningen Arbetsförmedlingens oktoberrapport. Ärendet Rådet för Kompetensförsörjning och Arbetsmarknad har gett RD i uppdrag att ta upp en dialog med kommunerna kring SYV- hela skolans ansvar. För kommunerna inom Gysam är Gysam den naturliga dialogpartnern. För övriga kommuner är relevanta politiker och/eller beslutsfattare tänkta partners. Att elever ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval har tydlig koppling till Dalastrategin 2020 och Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Beslutet skickas till Kommunstyrelserna i Dalarna

273 MARS 2016 Rekryteringsenkäten 2016 Rekrytering när teknik utveckling och digitalisering förändrar jobben

274 Författare: Patrik Karlsson Omslagsbild: Leif Milling/Svenskt Näringsliv

275 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Teknikutveckling och digitalisering förändrar arbetsmarknaden... 5 Att hantera förändrade kompetenskrav Om digitaliseringen Den här gången är det annorlunda... 8 Konjunkturen stärks... 9 men historiskt låg BNP per capita... 9 och tudelad utveckling på arbetsmarknaden... 9 Fler försöker rekrytera Fördjupning Vilka jobb behövs på svensk arbetsmarknad? Utbildning är bara en del av kompetensen Eftersökta egenskaper och förmågor Om digitaliseringen - Individernas egenskaper och framtida potential blir viktigare än CV:t Eftersökta utbildningsnivåer Företagen har svårt att rekrytera Till vilka yrken har det varit svårt att rekrytera? Orsaker till rekryteringssvårigheter Hur hanterar företagen rekryteringssvårigheter? Om digitaliseringen Ny teknik och digitala system stödjer utvecklingen av vården. 27 Konsekvenser av rekryteringssvårigheter Rekryteringssvårigheterna kräver flexibilitet Hur rekryterar företagen? Hur fungerar rekryteringsvägarna? Fördjupning - Rekrytering utomlands Referenser

276 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Sammanfattning Företagen i Sverige verkar i en miljö som präglas av hög konkurrens, förändring och nya förutsättningar. Konjunkturen har stärkts vilket gör att fler företag nu behöver rekrytera. Medarbetare med yrkeserfarenhet är eftertraktade och företagen värdesätter egenskaperna pålitlighet och ansvarstagande. Resultaten av Svenskt Näringslivs Rekryteringsenkät 2016 kan sammanfattas i en mening; Vi söker en yrkeserfaren, pålitlig och ansvarstagande medarbetare till vår verksamhet som präglas av snabb utveckling och omvandling. Jobben förändras Globalisering, teknikutveckling och digitalisering påverkar samhället och arbetsmarknaden. I synnerhet är digitaliseringen en kraft som utmanar befintliga företags affärsmodeller och förändrar innehållet i många yrken. Drygt vart fjärde företag anger att kraven på den kompetens som medarbetarna behöver för att göra ett bra jobb har förändrats i hög grad eller helt och hållet under de senaste fem åren.... och företagen arbetar med att hantera de nya kompetenskraven. De förändrade kompetenskraven måste företagen hantera för att bibehålla eller stärka sin konkurrenskraft, till exempel genom lärande på jobbet, vidareutbildningar eller rekrytering av ny kompetens. Svenska företag är i den absoluta toppen inom OECD vad gäller att erbjuda sina befintliga medarbetare arbetsrelaterad vidareutbildning. Drygt sex av tio företag anger att de har kunnat anpassa den samlade kompetensen i företaget i hög utsträckning eller helt och hållet för att klara de nya behoven. Fler företag har försökt att rekrytera Tillväxten ökar i Sverige främst på grund av ökad offentlig konsumtion. Men BNP-tillväxten per capita är historiskt låg och utvecklingen på arbetsmarknaden är tudelad. Arbetslösheten sjunker för de arbetslösa som står nära arbetsmarknaden medan arbetslösheten ökar för grupper som har svårare att konkurrera om jobben. 58 procent av företagen har försökt rekrytera medarbetare under andra halvåret Starkast efterfrågan på arbetskraft är det i Stockholms län. Företagen inom hotell- och restaurang, IT- och Telekomsektorn tillsammans vårdföretagen är de som har försökt rekrytera i högst utsträckning.... och de söker främst erfarna, pålitliga och ansvarstagande medarbetare. Det finns inte många personer som har relevant utbildning eller lång erfarenhet av digitala lösningar inom många yrken och branscher. Därför blir ofta personliga egenskaper och individens framtida potential viktigare än CV:t vid rekrytering. Tillsammans med yrkeserfarenhet värdesätter företag i olika branscher de personliga egenskaperna ansvarstagande och pålitlighet högst. 2

277 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Företagen har svårt att rekrytera Låg andel enkla jobb, låg rörlighet bland de etablerade på arbetsmarknaden tillsammans med att intresset för och kvalitén i vissa utbildningar är för låg gör att företagen fortsatt har svårt att rekrytera medarbetare. Företag inom byggsektorn är de som i högst utsträckning anger att de har svårt att rekrytera. Även företag inom delar av industrisektorn och privata vårdföretag anger i hög utsträckning att de har haft svårt att rekrytera medarbetare med de egenskaper, erfarenheter och utbildning som företagen efterfrågar.... och det får konsekvenser för utvecklingen. Drygt vart fjärde företag anger att svårigheterna att rekrytera ledde till att planerad expansion förhindrades. Detta är i ett tillväxtperspektiv särskilt allvarligt. Exempelvis uppgav 41 procent av företagen inom IT&Telekomföretagen att planerad expansion förhindrades. 45 procent av företagen inom byggsektorn har tvingats tacka nej till order eller uppdrag. Det är också företagen inom denna sektor som i högst utsträckning anger att de hyr in personal på grund av rekryteringssvårigheter. I de mindre företagen hanteras rekryteringssvårigheterna primärt genom att ägarna jobbar mer. Ny teknik påverkar företagens val av rekryteringsvägar. Sociala medier som rekryteringsväg används av allt fler företag när de ska rekrytera. Dock är fortfarande informella kontakter och nätverk den viktigaste rekryteringsvägen och också den rekryteringsväg som flest företag är nöjda med. Valet av rekryteringsvägar påverkas av hur strategiskt viktig rekryteringen är, till exempel använder företagen rekryterings- och bemanningsföretag och annonsering i högre utsträckning när de har krav på högre utbildning. 3

278 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Inledning Högt arbetskraftsdeltagande, hög sysselsättning och låg arbetslöshet är något som alla önskar ska prägla den svenska arbetsmarknaden. Så är det också i ganska hög utsträckning. Den svenska arbetsmarknaden fungerar relativt bra. Dock saknas inte utmaningar. Hög sysselsättning och låg arbetslöshet kräver att det finns företag som har behov av arbetskraft. Att det finns företagare som har förutsättningar att växa och anställa och att den kompetens som företagen är i behov av går att hitta. En annan utmaning på arbetsmarknaden är den tudelning som blir allt tydligare där personer med låg utbildning och utan erfarenhet får allt svårare att konkurrera om jobben. Det förstärker behoven av fler jobb där kraven på gedigen utbildning eller lång erfarenhet inte är så höga. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkäter har återkommande beskrivit företagens kompetensförsörjningsutmaningar. Många företag har svårt att rekrytera medarbetare med den kompetens de har behov av. Samtidigt har det under långa perioder varit relativt hög arbetslöshet. Politikernas svar på denna situation har varit utbildning. Detta är många gånger fel svar på utmaningen, både utifrån företagens såväl som de arbetslösas perspektiv. Företagen har primärt inte haft svårt att rekrytera medarbetare med rätt formell utbildning. Snarare handlar det om att det är svårt att till rätt pris rekrytera medarbetare med rätt yrkeserfarenhet. För den enskilde kan utbildning i många fall vara centralt, men inte alltid. Arbetslösa med låga kvalifikationer, särskilt utrikes födda, drabbas hårt av att kostnaden för att anställa är hög i Sverige vilket gör att vi idag har för få enkla jobb. Här är svaret på utmaningen primärt att underlätta framväxten av fler enkla jobb. Nya utmaningar blir dessutom allt tydligare. Digitaliseringens effekter på arbetsmarknaden börjar skönjas och diskuteras allt mer. Vad händer med bussförare när förarlösa bussar blir verklighet? Vad händer med reseförsäljare när alla människor bokar sina egna resor på nätet? Vad blir läkarens uppgift när datorn kan göra bättre medicinska bedömningar? I denna nionde upplaga av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät tas utgångspunkten i förändrade kompetenskrav som bottnar i teknikutveckling, digitalisering och globalisering. Rapporten baseras på Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. Enkätundersökningen har genomförts med jämna mellanrum sedan 1999 i syfte att kartlägga företagens erfarenheter av rekrytering. Resultaten går att bryta ned på företagets storleksnivå, län och branschtillhörighet. Denna undersökning genomfördes under perioden 13/11 22/ av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Undersökningens målgrupp var Svenskt Näringslivs medlemsföretag. Ett urval har dragits från Svenskt Näringslivs medlemsregister, stratifierat på län och företagsstorlek. Under perioden samlades svar in via webenkäten och svar via telefonintervju och webbenkät efter telefonpåminnelse. Svarsfrekvensen uppgår till 35 procent och varierar mellan 33 respektive 36 procent per storleksintervall och 32 och 41 procent på länsnivå. Svenskt Näringsliv vill härmed rikta ett stort tack till alla företagare som med engagemang svarat på enkätundersökningen. 4

279 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Teknikutveckling och digitalisering förändrar arbetsmarknaden Globalisering, teknikutveckling och digitalisering omvandlar med kraft det svenska näringslivet och effekterna konkretiseras på arbetsmarknaden. Nya aktörer som använder ny teknik och digitala möjligheter utmanar befintliga värdekedjor och verksamheter. Tekniska landvinningar möjliggör effektiviseringar av allt fler arbetsmoment och därmed påverkas allt fler yrken. Förändringarna påverkar också företagens kompetensförsörjning och vilka krav som ställs på företagens medarbetare. I diagram 1 redovisas hur företagen uppfattar att kompetenskraven har förändrats under de senaste fem åren. Det är tydligt att under relativt kort tid utvecklas arbetssätt, tekniker och arbetsinnehåll på ett sätt som avsevärt påverkar kompetenskraven. 27 procent av de svarande bedömer att kompetensen som krävs för att göra ett bra jobb har förändrats i hög grad eller helt och hållet. Ungefär hälften anger att kompetenskraven har förändrats till viss del. 16 procent anger att kompetenskraven inte har förändrats alls under de senaste fem åren. Diagram 1. Om ni tänker på den kompetens som era medarbetare behöver för att göra ett bra jobb. I vilken grad har kompetenskraven förändrats jämfört med för 5 år sedan? Förändrats helt och hållet 3 % Förändrats i hög grad 24 % Förändrats till viss del 53 % Inte förändrats alls 16 % Vet ej/verksamheten existerade inte för fem år sedan 4 % 0 % 20 % 40 % 60 % Detta betyder att i drygt vart fjärde företag har kompetenskraven förändrats i hög utsträckning under de senaste fem åren. Förändringarna som de svarande har i åtanke kan naturligtvis vara av varierande art. Allt från att en restaurang har bytt bokningseller kassasystem till att ett företag har gått från att tillverka mobiltelefoner till att producera telefonväxlar. Sannolikt ställer omvandlingstrycket även högre krav på flexibilitet i form av att kunna få arbete utfört av andra individer än företagets egen personal. För att nå det mest effektiva användandet av resurser kanske ett kortsiktigt behov bäst möts av leverans från en underleverantör, en samarbetspartner eller en konsult 1. 1 Se t ex Digitaliseringskommissionen, Digitaliseringens transformerande kraft,

280 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Tidigare har teknikutvecklingen bedömts gynna högkvalificerade arbeten där den nya tekniken i högre utsträckning fungerar som ett komplement till hög kunskapsnivå. På motsatt sätt skulle den nya tekniken leda till att arbetsmoment eller yrken som har ett lågt kunskapsinnehåll i högre utsträckning kan automatiseras eller robotiseras. Digitaliseringen förväntas dock inte påverka marknaden linjärt. Den förväntas istället öka polariseringen på arbetsmarknaden. Andelen jobb som har högt kunskaps innehåll förväntas öka tillsammans med de jobb som inte kräver lång utbildning eller gedigen erfarenhet. Det är jobben i mittensegmentet som förväntas påverkas i störst utsträckning 2. Vissa yrken löper mindre risk för datorisering och automatisering än andra. Det rör yrken som till exempel kräver social interaktion (poliser, psykologer, speciallärare), förhandling (politiker, jurister) eller som präglas av kreativitet (ingenjörer, forskare). Å andra sidan förväntas yrken som kassapersonal, försäljare, maskinoperatörer och fotomodeller att i högre grad automatiseras eller datoriseras 3. Omvandlingen pågår och sätter i det korta perspektivet press på enskilda företag och deras anställda. I början av industrialiseringen förekom det att arbetare slog sönder maskinerna eftersom de gjorde arbetarna arbetslösa. Men idag betraktas industrialiseringen som grunden till vårt välstånd. Förändringarna och utvecklingen rymmer nämligen också stora positiva effekter. Slitsamma och ohälsosamma jobb eller arbetsmoment automatiseras vilket leder till minskad hälsopåverkan. Teknikutvecklingen genererar nya arbetsuppgifter och nya bättre jobb uppstår. Dessa starka utvecklingskrafter påverkar i hög grad både företagens sätt att göra affärer, relationer med leverantörer, samarbetspartners och kunder samt hur företagen organiserar sin verksamhet och hur de säkrar sin kompetensförsörjning 4. Dessutom påverkar förändringarna vilken kompetens företagen har behov av, med förändrade kompetenskrav som följd. Teknikutvecklingen påverkar inte bara kompetenskraven i det företag där själva produktionen sker, utan ger ofta effekter även i andra delar av värdekedjan. Användande av ny teknik i bilar påverkar till exempel kompetenskraven på medarbetare på bilverkstäder. Det finns en oro att mottagligheten och intresset för att digitaliseringens genomslag underskattas och att samhället och politiken inte tar utvecklingen på allvar. Särskilt stora implikationer kan vänta om utbildningssystemet inte alls svarar upp mot utvecklingen 5. Att hantera förändrade kompetenskrav Företag måste kunna hantera de förändrade kompetenskraven för att bibehålla sin konkurrenskraft. Företagen kan möta de förändrade kompetenskraven med några olika verktyg. Det mest självklara är att medarbetare lär sig att hantera nya arbetsmoment och arbetsuppgifter på jobbet. Kanske krävs det någon intern eller extern 2 Ett utförligare resonemang kring detta förs bland annat i Långtidsutredningen 2015 och i The economy and digitalization opportunities and challenges. 3 Se t ex Vartannat jobb automatiseras inom 20 år, Almega, Kompetensinvandring, IT&Telekomföretagen, Akut och strukturell kompetensbrist i IT- och Telekomsektorn,

281 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 vidareutbildning. Anställda i Sverige är bland de som i högst utsträckning deltar i arbetsrelaterad vidareutbildning inom OECD-länderna 6. En annan möjlighet är att rekrytera helt ny kompetens eller att i samband med att någon medarbetare slutar ersätta denne med en medarbetare med en annan kompetensprofil. Förändringarna aktualiserar också diskussionen om det livslånga lärandet och hur detta ska stimuleras. I diagram 2 nedan redovisas hur företagen upplever att de lyckas anpassa den samlade kompetensen till de förändrade kompetensbehoven. Majoriteten anser att de helt och hållet eller i hög utsträckning har lyckats anpassa företagens kompetens till de nya behoven. 35 procent, en dryg tredje del anger att de endast till viss del har lyckats anpassa kompetensen efter de nya behoven. Diagram 2. I vilken grad har ni lyckats anpassa den samlade kompetensen i företaget för att klara de nya behoven? Helt och hållet 10 % I hög grad 52 % Till viss del 35 % Inte lyckats alls 1 % Vet ej 2 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % Det finns en viss skillnad beroende på företagsstorlek i hur företagen bedömer att de har lyckats anpassa kompetensen. De mindre företagen anger i högre utsträckning att de helt och hållet har lyckats anpassa kompetensen jämfört med de största företagen. De största företagen anger i linje med detta i högre utsträckning att de bara till viss del lyckats anpassa kompetensen i företaget. Resultaten i diagrammet ovan pekar på att företagen i hög utsträckning arbetar med att anpassa den samlade kompetensen i företaget för att bibehålla konkurrenskraften. Att förutsättningarna för vidareutbildning, kompetensutveckling och omställning är de rätta, stärker både företagens konkurrenskraft och individens fortsatta anställningsbarhet. 6 OECD, Survey of Adult skills,

282 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Om digitaliseringen Den här gången är det annorlunda Stefan Fölster är chef för Reforminstitutet och adjungerad professor i nationalekonomi vid KTH. Fölster har skrivit flera böcker på temat bland annat Robotrevolutionen Sverige i den nya maskinåldern. Dessutom skriver Fölster tillsammans med Nima Sanandaji en ny bok om framtidens jobb och hur digitaliseringen påverkar olika yrken. Jag tror inte nödvändigtvis digitaliseringen betyder att strukturomvandlingen går snabbare än tidigare. Däremot är karaktären annorlunda. Datorer kommer kunna utföra arbetsmoment som vi tidigare har trott att bara människor kan utföra, som till exempel skriva nyhetsartiklar eller köra bil. Digitaliseringen skiljer sig från industrialiseringen på så sätt att industrialiseringen skapade efterfrågan på människor i princip oavsett vilken Stefan Fölster, chef Reforminstitutet. utbildning eller erfarenhet som personerna hade, så länge de kunde lära sig att hantera en maskin. Digitaliseringen ställer högre krav på tekniskt kunnande hos individerna. Digitaliseringen påverkar även länder som är mindre utvecklade därför att deras konkurrensfördel av att ha billig arbetskraft minskar i och med digitaliseringens genomslag. Fölster argumenterar för att Sverige kan dra stora fördelar av digitaliseringen men att det kräver att vi inser att digitaliseringen innebär nya utmaningar. Fler människor kommer behöva uppdatera sitt humankapital under sitt arbetsliv. Digitaliseringen leder till en mer polariserad arbetsmarknad och därför behöver vi ha förutsättningar som ger utrymme för jobbtillväxt både för kvalificerade yrken och för yrken som inte i samma utsträckning kräver gedigen utbildning eller erfarenhet. Sveriges IT-sektor är framgångsrik, men vi skulle kunna dra ännu mer nytta av digitaliseringen om företagen ges bättre förutsättningar att kunna etablera sig och växa i Sverige, avslutar Stefan Fölster. 8

283 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Konjunkturen stärks Under de senaste åren har Sverige, i likhet med många andra länder, präglats av effekterna av finanskrisen och den efterföljande skuldkrisen. Därutöver har flyktingsituationen i Europa på ett väldigt konkret sätt påverkat länder och städer, inte minst i Sverige. Trots detta har tillväxten i Sverige ökat gradvis och bedöms under 2016 överstiga tre procent 7. Men signalerna kring styrkan och uthålligheten i tillväxten är blandade. Framförallt är det genom ökad offentlig konsumtion bland annat med anledning av den kraftiga flyktingströmmen till Sverige som BNP växer. Det låga ränteläget bidrar till att upprätthålla den privata konsumtionen vilket också bidrar till den högre tillväxten. I flera sektorer har dock företagens vinstutveckling varit mycket svag vilket sannolikt beror på den relativt svaga internationella konjunkturen och en tilltagande konkurrens 8. men historiskt låg BNP per capita Tillväxten förklaras alltså i hög utsträckning av ökade offentliga utgifter. Mot bakgrund av den kraftiga befolkningstillväxten är det övergripande BNP-måttet trubbigt. En blick på BNP per capita, bruttonationalprodukten dividerat med antalet invånare, ger en annan bild. BNP per capita utvecklas mycket svagt i Sverige och förväntas under de kommande åren ligga rejält under ett historiskt genomsnitt 9. Prognoser för 2017 pekar på att BNP per capita i Sverige kommer att vara mycket låg och inom EU spås endast Finland ha lägre tillväxt i BNP per capita 10. och tudelad utveckling på arbetsmarknaden Även för arbetsmarknaden är bilden blandad där det övergripande utfallet på arbetsmarknaden under de senaste åren har varit förvånansvärt bra. Arbetskraftsdeltagandet har ökat och sysselsättningen har stigit. Arbetslösheten har dock bitit sig fast på relativt höga nivåer, men verkar nu uppvisa en minskande trend 11. Arbetslösheten bland unga minskar också, vilket bland annat påverkas av att antalet födda var förhållande vis lågt kring år 2000, vilket innebär att antalet som nu och de närmaste åren lämnar gymnasieskolan är lägre än vanligt 12. Den fallande arbetslösheten har primärt än så länge gynnat individer som står relativt nära arbetsmarknaden och jobbtillväxten har inte varit tillräckligt stark för att råda bot på de höga arbetslöshetstalen bland utrikes födda. Detta trots att ungefär sex av tio jobb har gått till utrikes födda under de senaste åren 13. Andelen bland de arbetslösa som Arbetsförmedlingen benämner som svaga grupper ökar 14. Tudelningen 7 Svenskt Näringsliv, Det ekonomiska läget november Se t ex tillväxtprognoser från Konjunkturinstitutet, Industriarbetsgivarna, Svensk Handel, Visita m fl. 9 Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget december EU-kommissionen, European economic forecast, SCB/AKU. 12 SCB, befolkningsstatistik. 13 SCB/AKU. 14 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren

284 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 på arbetsmarknaden baseras inte bara av födelseland utan även av utbildningsnivå. Arbetslösheten bland personer med förgymnasial utbildning har kontinuerligt stigit efter finanskrisen medan den för personer med gymnasieutbildning eller eftergymnasial utbildning har minskat och ligger på betydligt lägre nivåer 15. Att arbetsmarknaden växer och att efterfrågan på arbetskraft ökar är också tydligt vid en närmare titt på Arbetsförmedlingens statistik över lediga platser. Statistiken visar att antalet lediga platser ökar och uppgick till nyanmälda platser i januari SCB/AKU. 16 Arbetsförmedlingens månadsstatistik januari

285 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Fler försöker rekrytera Bilden av en växande arbetsmarknad bekräftas av resultaten i enkätundersökningen. I diagram 3 redovisas andelen företag som har försökt rekrytera medarbetare under de senaste sex månaderna. Den inledande frågan i Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät lyder Har ni försökt rekrytera medarbetare till ert företag under de senaste 6 månaderna? På så sätt sorteras de arbetsgivare ut som har aktuella erfarenheter av rekrytering. 58 procent av respondenterna anger att de har försökt rekrytera medarbetare under de senaste sex månaderna. I jämförelse med tidigare år är detta en högre andel och förändringen från 2014 är avsevärd. Diagram 3. Har ni försökt rekrytera medarbetare till ert företag under de senaste 6 månaderna? Ja % % % % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % Dock kan förändringen ha påverkats av det faktum att enkätundersökningen 2015 genomfördes i november/december medan enkätperioden 2014 var januari/februari. Denna förändring kan ha inneburit att fler företag beaktar rekryteringar av semestervikarier och extrapersonal i samband med sommarmånaderna i högre utsträckning 2015 än Detta utgör en osäkerhetsfaktor avseende jämförbarheten i denna fråga mellan 2015 och tidigare år. Analysen av resultaten avseende denna fråga ska göras med den redovisade osäkerheten i åtanke. Enkätperioden var densamma för undersökningarna som genomfördes 2010, 2012 och Jämförelser mellan dessa år ger vid handen att relativt stora förändringar kan ske över en tvåårsperiod. Från 2010 till 2012 steg andelen företag som hade försökt rekrytera med åtta procentenheter, en ökning som alltså är större än den som skett från 2014 till Andelen företag som har försökt att rekrytera påverkas av rörligheten på arbetsmarknaden. Med högre rörlighet uppstår fler jobbchanser och arbetsgivare behöver rekrytera oftare. Rörlighet i arbetskraften kan uppstå på olika sätt, verksamheter läggs ned, nya jobb skapas, vissa branscher växer andra krymper, personer slutar, 11

286 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 går i pension, blir sjukskrivna och så vidare. Dock är rörligheten från ett jobb till ett annat lägre på arbetsmarknader som präglas av strikt anställningsskydd 17. Detta gäller således den svenska arbetsmarknaden som har strikt anställningsskydd för de tillsvidareanställda 18. Diagram 4. Har ni försökt rekrytera medarbetare till ert företag under de senaste 6 månaderna? Alla 1 4 anst 27 % 25 % 58 % 52 % Ja anst 44 % 51 % anst 70 % 64 % anst 91 % 86 % 250 anst 95 % 94 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % I diagram 4 redovisas andelen företag som har försökt rekrytera baserat på storlek. Genomgående, och enligt förväntan och tidigare års resultat, har de större företagen i högre utsträckning försökt rekrytera medarbetare än företag med färre anställda. I samtliga storlekskategorier har andelen som har försökt rekrytera ökat 2015 i jämförelse med Bland de minsta företagen med 1-4 medarbetare har cirka vart fjärde företag försökt rekrytera medan 95 procent av företagen med fler än 250 medarbetare har försökt rekrytera. Störst förändring från 2014 till 2015 redovisas för företagen med 5-9 medarbetare. Resultaten på den inledande frågan i enkätundersökningen kan även fördelas på vilken medlemsorganisation (MO) inom Svenskt Näringsliv som företaget är medlem i. Detta ger en rimligt god bild av vilken bransch företaget är verksamt inom. Dock spänner flera medlemsorganisationer över flera branscher vilket innebär att resultaten inte alltid på ett tydligt sätt kan härledas till en enskild bransch. I diagram 5 framgår att företagen inom Visita i högst utsträckning har försökt rekrytera medarbetare. Visita organiserar företag inom besöksnäringen, till exempel hotell, konferensanläggningar, campingplatser, restauranger, barverksamhet och catering. Nära åtta av tio företag inom Visita har försökt rekrytera medarbetare under de senaste sex månaderna. Företag verksamma inom IT&Telekomföretagen (75 procent) och Vårdföretagen (74 procent) har också i hög utsträckning försökt rekrytera medarbetare. Jämfört med 2014 har andelen företag som har försökt rekrytera medarbetare i Visita och Vårdföretagen stigit med tio respektive tolv procentenheter. Hotell- och 17 I Bassanini, Andrea & Garnero, Andrea, Dismissal Protection and Worker Flows in OECD Countries, Se även P Böckerman, P Skedinger och R UUsitalo Seniority rules som visar att turordningsregler efter senioritet leder till lägre rörlighet bland äldre arbetstagare. 18 OECD, Employment protection index. 12

287 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 restaurang näringen har en tid med ganska god tillväxt bakom sig. Dessutom rekryterar dessa företag ofta, eftersom många av verksamheterna är säsongsberoende och/ eller verkar under förutsättningar som förändras snabbt. Men, det är möjligt att förändringen av undersökningsperiod har påverkat resultaten för Visita, just med tanke på att många av verksamheterna har ett uppsving under sommarmånaderna. Företag inom besöksnäringen, IT- och telekomsektorn och de privata vårdföretagen har alltså varit mest aktiva vad gäller rekrytering. Därutöver har företag inom industrin (Livsmedelsföretagen, Industriarbetsgivarna, IKEM och Teknikföretagen) också försökt rekrytera i relativt hög utsträckning tillsammans med företag inom Sveriges Byggindustrier. Diagram 5. Har ni försökt rekrytera medarbetare till ert företag under de senaste 6 månaderna? Visita IT & Telekomföretagen Vårdföretagarna Livsmedelsföretagen Almega Tjänsteförbunden Industriarbetsgivarna Sveriges Byggindustrier IKEM Teknikföretagen Almega Tjänsteföretagen Trä- och Möbelindustriför. Elektriska Inst Org (EIO) Motorbranschens Arb VVS-företagen Maskinentreprenörerna Biltrafikens Arb Svensk Handel Plåtslagerierna Skogs- och Lantarbetsgiv. 38 % 54 % 54 % 53 % 52 % 48 % 48 % 47 % 46 % 79 % 75 % 74 % 70 % 70 % 66 % 64 % 64 % 63 % 63 % Ja 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % Almega Tjänsteförbunden och Almega Tjänsteföretagen är två stora medlemsorganisationer som organiserar en stor bredd av tjänsteföretag bland annat inom bevakning, konsultföretag, friskolor, gym, fastighetsbolag, callcenter, hemservice och städföretag. Även företagen inom dessa organisationer har i högre utsträckning än genomsnittet försökt rekrytera medarbetare. Flera medlemsorganisationer vars medlemsföretag i något lägre utsträckning har försökt rekrytera återfinns i handeln, byggsektorn och i viss mån inom transportsektorn. Den främsta förklaringen är dock möjligen inte just branschtillhörigheten utan att branscherna i högre utsträckning domineras av mindre företag. Faktum är förvisso att alla medlemsorganisationer antalsmässigt domineras av mindre företag. Dock är mer accentuerat i vissa av medlemsorganisationerna inom Svenskt Näringsliv. Det ter sig något förvånande att företagen inom Svensk Handel i lägre utsträckning än genomsnittet har försökt rekrytera medarbetare. Särskilt med åtanke på hur många som jobbar inom handelssektorn och att företagen rekryterar tämligen frekvent. Dock är detta resultat i linje med hur resultaten för sektorn har sett ut vid tidigare enkättillfällen. En tänkbar förklaring är att handeln under lång tid arbetat med att erbjuda deltidsanställda som önskar högre arbetstid, så kallad mertid eller högre 13

288 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 tjänstgöringsgrad. Detta kan i viss mån verka återhållande på handelsföretagens rekryteringsaktivitet. Vidare är det inte ovanligt att många handelsföretag har upparbetade relationer med personer, till exempel studenter som vill hoppa in och jobba extra och att det innebär att företagen inte behöver göra en riktig rekrytering så fort de har behov av extrapersonal. Även på länsnivå finns det variationer i hur aktiva företagen varit i att försöka rekrytera. Dock är skillnaderna mindre än jämfört med på branschnivå. Tydligt är dock att andelen företag som har försökt rekrytera medarbetare är avsevärt högre i Stockholms län där nära sju av tio företag har försökt rekrytera. Uppsala och Jönköpings län följer därefter. I de två norrlandslänen Norrbotten och Jämtland har sex av tio företag försökt rekrytera medarbetare. Lägst rekryteringsaktivitet uppvisar företagen i Kalmar län, där 45 procent har försökt rekrytera under de senaste sex månaderna. Diagram 6. Har ni försökt rekrytera medarbetare till ert företag under de senaste 6 månaderna? Stockholms län Uppsala län Jönköpings län Norrbottens län Jämtlands län Skåne län Västerbottens län Hallands län Riket Gävleborgs län Västra Götalands län Södermanlands län Dalarnas län Västmanlands län Kronobergs län Östergötlands län Örebro län Västernorrlands län Värmlands län Blekinge län Gotlands län Kalmar län 62 % 61 % 60 % 60 % 58 % 58 % 58 % 58 % 55 % 55 % 54 % 54 % 54 % 53 % 52 % 52 % 51 % 51 % 50 % 50 % 45 % 69 % Ja 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % Att rekryteringsaktiviteten är högst i Stockholm är inte förvånande. Dels finns bättre tillgång på arbetskraft i Stockholm samtidigt som befolkningen växer vilket i sig skapar underlag för tillväxt och en växande arbetsmarknad. Stockholm pekas också ut som tillväxtlok i den senaste konjunkturprognosen från Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv, Det ekonomiska läget, nov

289 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Fördjupning Vilka jobb behövs på svensk arbetsmarknad? I relation till den politiska ambitionen att minska arbetslöshet och utanförskap på svensk arbetsmarknad förs det en diskussion kring vilka åtgärder som kan leda till att fler jobb skapas, men också vilken typ av jobb som behövs på svensk arbetsmarknad. Utgångspunkten för diskussionen har i hög grad varit att personer med låga kvalifikationer har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. I sammanhanget och i relation till konkurrentländer är det viktigt att notera att Sverige har höga lägstalöner, hög beskattning av arbetsinkomster, höga marginalskatter och hög moms. Detta gör att förutsättningarna för en stor privat tjänstesektor är relativt dåliga. Detta har lett till att Sverige har den lägsta andelen jobb i EU som inte ställer krav på någon särskild yrkesutbildning. Det kan beskrivas som att jobb som inte kräver lång utbildning eller gedigen erfarenhet i hög utsträckning har prisats ut. Detta har under lång tid varit en medveten strategi från fackföreningarna och arbetarrörelsen, under benämningen en solidarisk lönepolitik 20. Effekten har blivit att det har etablerats ett högt så kallat lönegolv på svensk arbetsmarknad där löneskillnaden mellan dem som har enbart grundskoleutbildning och dem som har gymnasieutbildning nästan är obefintlig. Dock är sysselsättningsgraden för personer som endast har grundskoleutbildning betydligt lägre än bland dem som har en högre utbildning 21. Kritiker till att skapa fler enkla jobb poängterar ofta att Sverige ska sträva efter att konkurrera högre upp i värdekedjan och att de enkla jobben inte behövs eller inte ger lön som går att leva på. Dock finns det ingenting som styrker att det inte går att ha en tillväxt av jobb utan särskilda kvalifikationskrav samtidigt med en tillväxt av jobb med högre kvalifikationskrav. Under de senaste tio åren har sysselsättningen för personer med eftergymnasial utbildning ökat med över personer medan sysselsättningen för personer med kort utbildning eller gymnasieutbildning har minskat. Detta är sannolikt en effekt av att allt fler har skaffat sig eftergymnasial utbildning men också påverkats av att individer med kort utbildning har fått allt svårare att hävda sig på arbetsmarknaden. Under senare år har även vissa politiska reformer syftat till att skapa fler jobb särskilt för individer som har svårt att konkurrera på arbetsmarknaden. RUT-reformen som sjösattes 2007 har bidragit till en tillväxt av nya jobb, i synnerhet för personer som tidigare varit arbetslösa 22, samtidigt som avdraget minskade incitamentet för att anlita svart arbetskraft 23. Bristen på jobb som inte kräver några särskilda kvalifikationer gör att individer som av någon anledning saknar kvalifikationer och som har svårt att tillgodogöra sig utbildning får svårt att hitta ett jobb. I Sverige går det drygt tre personer med kort utbildning på varje jobb utan krav på särskilda kvalifikationer medan det går 1,2 personer per jobb som kräver motsvarande eftergymnasial utbildning 24. De med lägst utbildning möter alltså hårdare konkurrens om de befintliga jobben och de har samtidigt små möjligheter att konkurrera om jobb med högre kvalifikationer. 20 LO, Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner, Gottfries, Nils, Fungerar den svenska lönebildningen?, Almega, Fakta om RUT, Skatteverket, Om RUT och ROT och VITT och SVART, Svenskt Näringsliv, Hög sysselsättning och låg arbetslöshet,

290 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Utbildning är bara en del av kompetensen Digitaliseringen förändrar konsumenter och kunders beteende och utmanar befintliga affärsmodeller. Medvetenheten om förändringarna är varierande och flera utmaningar följer i dess spår. Till exempel krävs organisationer som förstår, accepterar och vill anpassa och förändra verksamheten samt att det finns en strategi att utveckla medarbetarnas digitala mognad och förmågor 25. Att i detta perspektiv likställa kompetens med utbildningsnivå är ett uppenbart felsteg. Desto högre utbildning, desto högre kompetens är tankekedjan. Men en högt utbildad person kan faktiskt vara helt inkompetent att utföra vissa arbetsuppgifter. Begreppet kompetens innebär att det finns en överensstämmelse mellan individens kompetens och den kompetens som krävs för att utföra en arbetsuppgift. Standardiseringsinstitutet har definierat begreppet kompetens som förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter 26. Resultaten från tidigare rekryteringsenkäter har visat, precis som resultaten från denna undersökning gör, att företagen framför allt har svårt att rekrytera individer med rätt yrkeserfarenhet 27. Inom vissa yrken råder det god tillgång eller en mindre brist på personer med relevant utbildning som är nyutexaminerade medan det inom samma yrke råder brist på arbetskraft med erfarenhet 28. Att kompetens utgörs av mer än bara formell utbildning framgår tydligt genom att till exempel studera platsannonser. Arbetsgivare söker mycket sällan individer med viss utbildning utan att ha önskemål om särskilda egenskaper, erfarenheter eller förmågor. Företagen värdesätter i det dagliga arbetet ofta särskilda egenskaper, såsom ansvarstagande och servicekänsla, högre än yrkesspecifika kunskaper 29. För att fånga hur företagens kompetensbehov ser ut ställs frågor i rekryteringsenkäten kring vilken utbildningsnivå företagen önskade att den/de medarbetare de sökte skulle ha samt hur företagen värdesätter olika egenskaper/förmågor. Därutöver framkommer det i en annan fråga i enkäten i vilken utsträckning företagen upplever brist på personer med rätt yrkeserfarenhet. Eftersökta egenskaper och förmågor De personliga egenskaperna eller förmågorna är många gånger avgörande för om en individ kan utföra vissa arbetsuppgifter på ett bra sätt eller är lämplig för vissa yrken. Naturligtvis krävs olika egenskaper och förmågor för olika arbeten. Att kunna ge bra service är till exempel viktigare inom yrken där medarbetare har direkta kundkontakter. 25 Hammer & Hanborg, Nordic executive survey, Swedish Standards Institute (SIS), Svenskt Näringsliv, Bättre matchning med fler inträdesjobb, SCB, Arbetskraftsbarometern Almega, Kompetenser för handlingskraft,

291 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Det finns dock flera egenskaper av mer generell karaktär som många företag, oavsett bransch, anser som viktiga vid rekrytering. I diagrammet nedan framgår det att ansvarstagande och pålitlig är två egenskaper som många företag anger som viktiga. Diagram 7. Vilka av följande egenskaper/förmågor anser du ha störst betydelse vid en rekrytering? Tre svar möjliga. Viktiga egenskaper/förmågor Ansvarstagande 53 % Pålitlig 40 % Serviceinriktad 35 % Arbeta självständigt Anpassningsbar/flexibel Lyhörd, först och lösa olika situationer 26 % 28 % 30 % Ta egna initiativ 22 % Kommunikativ Att hantera många arbetsuppgifter 11 % 14 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % För att se om företag i olika branscher värderar egenskaper och förmågor annorlunda redogörs i diagrammen 8 till 12 för de tre viktigaste egenskaperna per sektor. Det framkommer att det är sammanlagt fyra egenskaper/förmågor som anges som de viktigaste. Dessa är ansvarstagande, pålitlig, serviceinriktad och arbeta självständigt. I fyra av fem sektorer är ansvarstagande den egenskap som flest företag anger som viktig. Dock anges egenskapen serviceinriktad som den viktigaste av företagen inom handel, hotell och restaurang. Diagram De tre viktigaste egenskaperna vid rekrytering, per sektor. Tjänster Handel & Hotell/Restaurang Ansvarstagande 54 % Serviceinriktad 61 % Pålitlig 36 % Ansvarstagande 45 % Arbeta 30 % självständigt 0 % 20 % 40 % 60 % Transport Pålitlig 43 % 0 % 50 % 100 % Bygg & Installation Ansvarstagande 56 % Ansvarstagande 56 % Pålitlig 46 % Pålitlig 40 % Serviceinriiktad 38 % Serviceinriiktad 39 % 0 % 40 % 80 % 0 % 40 % 80 % Industri Ansvarstagande 58 % Pålitlig 38 % Arbeta självständigt 37 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 17

292 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Egenskaperna ansvarstagande och pålitlig återkommer bland de tre viktigaste egenskaperna i alla fem sektorerna. Serviceinriktad anges av företagen i handel och hotell- och restaurang som den viktigaste egenskapen och i sektorerna Transport och Bygg & Installation som tredje viktigaste egenskap. Egenskapen arbeta självständigt anges bland de tre viktigaste i tjänstesektorn och industrin. Om digitaliseringen - Individernas egenskaper och framtida potential blir viktigare än CV:t Vi har sett en mycket påtaglig förändring inom de områden vi är aktiva. Digitaliseringens effekter blev tydliga i och med det ökade användandet av sociala medier. Många företag övergick från traditionell marknadsföring via broschyrer till mer digital marknadsföring via social medier. Våra kunder efterfrågade nya kompetenser, till exempel som social media managers. Nu sprider sig medvetenhet i flera branscher som inte påverkades i första skedet. Det är allt fler företag som ställer sig frågan hur detta påverkar deras verksamhet, deras sätt att organisera sin verksamhet och vilken kompetens de behöver för att de ska kunna bibehålla sin konkurrenskraft. Det finns gott om uppstickare som, genom att dra nytta av digitala tjänster, helt enkelt snor en del av affärerna från de befintliga aktörerna som ligger kvar i sina traditionella affärsmodeller. Om tekniken tidigare var en del av en ny marknads föringsstrategi så har den förändrats till att nu vara mycket mer affärskritisk och en mer integrerad del av själva grundaffären. Christina Hammer, grundare av Hammer & Hanborg, ett konsultbolag inom marknad, kommunikation och digitalt. Jag menar att detta också påverkar företagens kompetensförsörjning i hög grad. Det saknas utbildade personer, därför att utbildningsväsendet inte har hängt med i den här förändringen, men det saknas också personer med lång erfarenhet av digitalisering eftersom det är en relativt ny företeelse. Därför blir cv:t mindre viktigt medan individernas egenskaper och framtida potential blir viktigare, avslutar Christina Hammer. Eftersökta utbildningsnivåer I diagram 13 redogörs för resultaten avseende vilken utbildningsnivå företagen ville att medarbetare de sökte skulle uppfylla. Det framgår tydligt att den yrkesförberedande gymnasieskolan är en mycket viktig källa för många företags kompetensförsörjning, i synnerhet i vissa branscher. Just den yrkesförberedande gymnasieskolan i Sverige har av många aktörer identifierats som viktig men också innehållandes brister och utmaningar Ratio, Yrkesutbildningens irrvägar,

293 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Diagram 13. Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Forskarutbildning 1 % Högskola/universitetsutbildning 31 % Yrkeshögskola 17 % Gymnasieskola, högskoleförberedande program 14 % Gymnasieskola, yrkesprogram 45 % Inga särskilda utbildningskrav 29 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 45 procent av företagen som har försökt rekrytera medarbetare under de senaste sex månaderna sökte medarbetare med utbildningsnivån gymnasieskola, yrkesprogram. 14 procent av företagen har sökt medarbetare med utbildningsnivån gymnasieskola, högskoleförberedande program. Yrkeshögskolan, som är en uppskattad utbildningsaktör i näringslivet, uppgår i antal studerande till cirka en tiondel av högskoleväsendet. Dock är det 17 procent av företagen som önskade att den medarbetare de sökte hade motsvarande yrkeshögskoleutbildning. Vidare har en tredjedel av företagen sökt personer med högskola/ universitetsutbildning. Nästan en tredjedel av företagen har sökt medarbetare utan särskilda utbildningskrav. Det är värt att särskilt poängtera att det inte är samma sak som att företagen inte har haft några krav på kompetens i dessa fall. Till exempel framkommer det i de öppna svaren från respondenterna att de hade krav på körkort och personliga egenskaper. I diagram 14 till 17 redogörs för i vilken utsträckning företag inom olika branscher försöker rekrytera medarbetare med olika utbildningsnivå. Diagrammen redogör för ett urval av de olika utbildningsnivåerna. Att närmare studera de eftersökta utbildningsnivåerna efter bransch ger en grov bild av vilken utbildning företagen i de aktuella branscherna har störst behov av. Det går att dra några översiktliga slutsatser av resultaten i de nedanstående diagrammen. Företag inom byggsektorn har i hög utsträckning försökt rekrytera medarbetare med yrkesförberedande gymnasieutbildning. En del av företagen inom byggsektorn har även försökt rekrytera medarbetare med yrkeshögskoleutbildning. Däremot har dessa företag i lägre utsträckning försökt rekrytera medarbetare utan särskilda utbildningskrav och högskola/universitetsutbildning. Medlemsföretagen inom Visita och Svensk Handel har relativt liknande krav på utbildning vid rekrytering. Nära hälften av företagen i dessa branscher har sökt medarbetare utan särskilda utbildningskrav. Däremot har en avsevärt högre andel av hotell- och restaurangföretagen försökt rekrytera medarbetare med yrkesförberedande gymnasieutbildning. Krav på högre utbildning finns även inom dessa sektorer, till exempel har 17 procent av företagen inom Visita försökt rekrytera medarbetare med yrkeshögskoleutbildning och 18 procent av företagen inom Svensk Handel har försökt rekrytera medarbetare med högskola/universitetsutbildning. 19

294 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Visita Svensk Handel Biltrafikens Arb SLA IKEM Livsmedelsföretagen Almega Tjänsteförbunden MAF Industriarbetsgivarna Sveriges Byggindustrier Maskinentreprenörerna PLR Trä- och Möbelföretagen Almega Tjänsteföretagen Teknikföretagen Vårdföretagarna IT&Telekomföretagen VVS-företagen EIO Diagram Eftersökta utbildningsnivåer fördelat på branscher. Inga särskilda utbildningskrav 47 % 45 % 42 % 37 % 31 % 31 % 29 % 27 % 27 % 22 % 21 % 20 % 18 % 18 % 17 % 15 % 10 % 9 % 6 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % EIO VVS-företagen PLR MAF Maskinentreprenörerna Sveriges Byggindustrier Industriarbetsgivarna Visita Teknikföretagen Trä- och Möbelföretagen Livsmedelsföretagen Biltrafikens Arb SLA Svensk Handel Vårdföretagarna IKEM Almega Tjänsteföretagen Almega Tjänsteförbunden IT&Telekomföretagen Gymnasieskola, yrkesprogram 84 % 81 % 76 % 66 % 66 % 60 % 60 % 56 % 50 % 49 % 48 % 45 % 44 % 39 % 31 % 30 % 22 % 22 % 16 % 0 % 50 % 100 % VVS-företagen Industriarbetsgivarna Maskinentreprenörerna Sveriges Byggindustrier Livsmedelsföretagen IT&Telekomföretagen Vårdföretagarna EIO Trä- och Möbelföretagen Teknikföretagen Visita IKEM Biltrafikens Arb Almega Tjänsteförbunden SLA MAF Almega Tjänsteföretagen Svensk Handel PLR Yrkeshögskola 26 % 25 % 23 % 23 % 22 % 21 % 18 % 18 % 17 % 16 % 15 % 15 % 12 % 12 % 12 % 8 % 8 % 37 % 34 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % IT&Telekomföretagen Almega Tjänsteföretagen Vårdföretagarna IKEM Almega Tjänsteförbunden Teknikföretagen Trä- och Möbelföretagen Livsmedelsföretagen Industriarbetsgivarna Sveriges Byggindustrier SLA Svensk Handel Visita MAF Maskinentreprenörerna VVS-företagen Biltrafikens Arb EIO PLR Högskola/universitetsutbildning 31 % 31 % 31 % 21 % 20 % 18 % 9 % 8 % 5 % 4 % 4 % 3 % 0 % 79 % 66 % 65 % 53 % 50 % 47 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % SLA = Skogs- och Lantarbetsgivarna MAF = Motorbranschens Arbetsgivareförbund PLR = Plåtslageriernas Riksförbund EIO = Elektriska Installatörsorganisationen IKEM = Innovations- och Kemiindustrierna Företagen inom IT&Telekomföretagen är de som i högst utsträckning har krav på högskola/universitetsutbildning samtidigt som de i låg utsträckning har efterfrågat medarbetare utan särskilda utbildningskrav eller med yrkesförberedande gymnasieutbildning. Även företag inom Almega Tjänsteföretagen, Vårdföretagarna tillsammans med företag inom industrin har i hög utsträckning efterfrågat medarbetare med högskola/universitetsutbildning. Vissa medlemsorganisationer, och i synnerhet Almega Tjänsteförbunden har medlemsföretag med relativt skilda verksamheter vilket påverkar bilden av vilka utbildningsnivåer som företagen primärt söker. 20

295 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Företagen har svårt att rekrytera Det är en utmaning för företag att hitta medarbetare med den kompetens som verksamheten kräver. Många företag uppger att det är svårt att rekrytera och att det har varit så över tid. Diagrammet nedan visar att andelen som har haft svårt att rekrytera var lägre Då var arbetslösheten högre än under 2015 som en effekt av finanskrisen. Diagram 18. Har det varit svårt eller lätt att rekrytera medarbetare? 70 % 60 % Ganska svårt Mycket svårt 50 % 40 % 30 % 34 % 36 % 39 % 40 % 20 % 10 % 14 % 18 % 18 % 19 % 0 % Knappt 20 procent av de företag som har försökt rekrytera medarbetare uppger att det har varit mycket svårt och cirka 40 procent anger att det har varit ganska svårt. Sedan 2010 har andelen företag som har svårt att rekrytera ökat kontinuerligt. Att allt fler företag upplever att det blir svårare att rekrytera hänger samman med utvecklingen på arbetsmarknaden. Bristen på arbetskraft stiger inom så gott som alla sektorer men är särskilt tydlig i vissa branscher 31. Dock är den bristande matchningen mellan företagens efterfrågan och den befintliga kompetensen snarare ett strukturellt problem som består över konjunkturcyklerna men tecken tyder på att matchningen har försämrats efter finanskrisen 32. Hur svårt företagen har att rekrytera varierar i viss utsträckning med vilken utbildningsnivå företagen eftersökte. I diagram 19 framkommer det att det varit mindre svårt att rekrytera medarbetare då företagen inte haft några särskilda utbildningskrav eller då företagen sökt medarbetare med högskoleförberedande gymnasieutbildning. Allra svårast har det varit att rekrytera medarbetare med forskarutbildning, dock är det mycket få företag som faktiskt försökt rekrytera forskarutbildade. Det gör att basen är liten och osäkerheten därmed högre. 31 Arbetsförmedlingen, Var finns jobben?, Se t ex Karlsson N, & Skånberg O, Matchningen på den svenska arbetsmarknaden, 2012 och Konjunkturinstitutet Lönebildningsrapport

296 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Diagram 19. Har det varit svårt eller lätt att rekrytera medarbetare med utbildningsnivån? 100 % Vet ej 0 90 % 12 Mycket lätt % Ganska lätt Ganska svårt 70 % 60 % Mycket svårt % % % % 10 % % Inga särskilda utbildningskrav Gymnasium, yrkesprogram Gymnasium, högskoleförb Yrkeshögskola Högskola/universitet Forskar utb* Svårigheterna att rekrytera varierar relativt mycket beroende på vilken bransch företagen är verksamma i. I diagram 20 framgår det att företagen inom byggsektorn i mycket hög utsträckning anger att det har varit svårt att rekrytera. Det råder en uppenbar brist på arbetskraft med den efterfrågade kompetensen i byggsektorn. Företagen inom byggsektorn försöker dessutom i hög utsträckning att rekrytera medarbetare som har utbildning från ett yrkesprogram på gymnasiet som lider av sviktande attraktivitet vilket riskerar förvärra sektorns kompetensförsörjning på sikt 33. Företagen inom Industriarbetsgivarna och Vårdföretagarna anger också i högre utsträckning än genomsnittet att det har varit svårt att rekrytera. Företagen inom Svensk Handel är de som i lägst utsträckning har haft svårt att rekrytera. Diagram 20. Har det varit svårt eller lätt att rekrytera medarbetare? Plåtslageriernas Riksförbund 80 % Elektriska Installatörsorganisationen EIO 72 % VVS Företagen 71 % Sveriges Byggindustrier 68 % Industriarbetsgivarna 65 % Vårdföretagarna 64 % Maskinentreprenörerna 62 % Teknikföretagen 60 % Almega Tjänsteförbunden 59 % Innovations- och kemiarbetsgivarna i Sverige 58 % Biltrafikens Arbetsgivareförbund 58 % Trä- och Möbelföretagen 58 % Almega Tjänsteföretagen 57 % Motorbranschens Arbetsgivareförbund 57 % Visita 56 % IT&Telekomföretagen 56 % Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet 49 % Livsmedelsföretagen 48 % Svensk Handel 36 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 33 Skolverket, Elever i gymnasieskolan läsåret 2014/

297 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Till vilka yrken har det varit svårt att rekrytera? I enkätundersökningen ges företagen möjligheten att ange i öppna svar ange vilka yrken de har haft svårt att rekrytera till. Företagen har lämnat mer än öppna svar på denna fråga. Det är naturligtvis en omöjlighet att redovisa alla dessa. I de ordmoln som återfinns nedan redogörs för en del av de exempel på yrken som anges i de öppna svaren. Antalet gånger ett ord är med styr hur stort ordet blir i ordmolnet. Yrken presenteras per sektor. Byggsektorn I byggsektorn ingår företag som är medlemmar i Sveriges Byggindustrier, Maskinentreprenörerna, Plåtslageriernas Riksförbund, VVS-företagen och EIO. Transportsektorn I Transportsektorn ingår svaren från företag som är medlemmar i Biltrafikens arbetsgivareförbund, Motorbranschens arbetsgivareförbund, Petroleumbranschens arbetsgivareförbund, Sjöfartens arbetsgivareförbund, Svenska Flygbranschen, Sveriges Bussföretag, Sveriges Hamnar och Transportindustriförbundet. 23

298 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Tjänstesektorn I tjänstesektorn ingår företag som är medlemmar i Almega Tjänsteföretagen, Almega Tjänsteförbunden, Vårdföretagarna, Bemanningsföretagen, IT&Telekomföretagen och Medieföretagen. Industrisektorn I industrisektorn ingår företag som är medlemmar i Industriarbetsgivarna, Innovations- och Kemiföretagen, Livsmedelsföretagen, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och Teknikföretagen. Handel, Hotell & Restaurang I Handel, Hotell & Restaurang ingår företag som är medlemmar i Svensk Handel och Visita. 24

299 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Orsaker till rekryteringssvårigheter Det vanligaste skälet till att företagen har haft svårt att rekrytera är att de har upplevt en brist på personer med rätt yrkeserfarenhet. Det är det vanligaste skälet i nästan alla branscher. Undantaget är företagen inom Vårdföretagarna där 78 procent av företagen anger brist på personer med rätt utbildning som främsta förklaring till varför de har haft svårt att rekrytera. Diagram 21. Vad anser du är de viktigaste orsakerna till att det har varit svårt för ditt företag att få tag i de medarbetare ni haft behov av? Brist på personer med rätt yrkeserfarenhet 67 % Brist på personer med rätt utbildning 54 % Brist på personer med arbetslivserfarenhet 40 % För höga lönekrav 18 % Bristande kunskaper i svenska A-kassans ersättningsnivå minskar intresset att ta jobb 13 % 11 % Svartjobb, som minskar intresset att ta vitt jobb 3 % Annat 17 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % Företagen anser att bristande erfarenhet och utbildning är de främsta anledningarna till varför det varit svårt att rekrytera. Men, nära vart femte företag anger att lönekraven varit för höga. Detta är särskilt markant i Stockholms län, där 26 procent av företagen anger för höga lönekrav. 13 procent anger bristande kunskaper i svenska som skäl till varför de har haft svårt att rekrytera. I vissa branscher och yrken är kraven på god svenska höga medan det i andra yrken inte är lika viktigt. Bristande språkkunskaper är sannolikt ett större hinder för individer som inte behärskar engelska. Drygt var tionde svarande anger att A-kassans ersättningsnivå minskar intresset för att ta jobb. Tidigare när incitamentet att gå från arbetslöshet till arbete var lägre var A-kassans ersättningsnivå ett hinder för rekrytering i högre utsträckning 34. När ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen höjs påverkar detta arbetskraftsutbudet negativt 35 och det finns risk för att A-kassans ersättningsnivå i ökad utsträckning framöver kommer att utgöra ett hinder för rekrytering. 17 procent av respondenterna har angett Annat som svarsalternativ och ges då möjlighet att ange ett öppet svar. Ett urval av de öppna svaren redovisas nedan. Flera pekar på avsaknaden av körkort, några anser att de sökande egentligen inte vill ha jobbet medan andra anger att företagets geografiska läge försvårar rekryteringen. 34 Svenskt Näringsliv, Rekryteringsenkäten Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget juni

300 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Några exempel på öppna svar: Få som har körkort Många söker för att de måste, utan varken vilja eller kompetens för jobbet Det räcker inte med rätt utbildning. Förmåga och attityd är avgörande. Utbildning men inte reell kompetens Att de arbetslösa vill ha ett jobb Svårt att attrahera till mindre samhällen Arbetslösa kan inte ta timjobb för då blir de av med A-kassan Ungdomars arbetsmoral och mobiltelefonanvändning under arbetstid Svårt att hitta personer med rätt attityd och rätt personliga egenskaper Ointresse att jobba Företagets geografiska läge Lågt intresse från arbetssökande Många vågar inte lämna landstinget för att jobba privat Hur hanterar företagen rekryteringssvårigheter? När ett företag har svårt att rekrytera medarbetare eller helt misslyckas får det naturligtvis konsekvenser för verksamheten. Att klara leveranser i tid och med utlovad kvalité är i många sammanhang ett absolut krav och att inte leva upp till åtaganden gentemot kund är för många företag otänkbart. Situationen måste hanteras och rekryteringssvårigheterna får därmed effekter för organiseringen av verksamheten. För många företag är kanske det enklaste sättet att hantera en bristsituation att försöka lösa utmaningen med hjälp av den befintliga personalen. I praktiken kan det handla om att medarbetare får arbeta över eller att deltidsanställda får mertid. Framförallt i mindre bolag resulterar rekryteringssvårigheterna i att ägarna/ledningen jobbar mer. Ett annat alternativ är att ta hjälp utifrån, till exempel genom att hyra in medarbetare under en begränsad period, vilket de större företagen gör i högre utsträckning än de mindre. Diagram 22. Vilka åtgärder vidtogs på grund av svårigheter att rekrytera medarbetare? Den befintliga personalen fick jobba mer 45 % Ägarna/ledningen fick jobba mer 37 % Vi förlängde rekryteringstiden 31 % Vi hyrde in personal 23 % Vi fick ändra kompetenskraven 20 % Vi fick höja lönen för att lyckas rekrytera 13 % Annat 16 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 26

301 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Därutöver måste företagen också försöka lösa sina behov av medarbetare och lyckas rekrytera. Även i detta sammanhang kan företagen agera på lite olika sätt. Som framgår av diagram 22 är det relativt vanligt att förlänga rekryteringstiden i syfte att hitta en medarbetare att rekrytera. 20 procent av företagen uppger att de fick ändra kompetenskraven för att lyckas rekrytera och drygt vart tionde företag fick höja lönen för att kunna rekrytera. Om digitaliseringen Ny teknik och digitala system stödjer utvecklingen av vården Åke Strandberg är läkare med mångårig erfarenhet från vården och Capios ledning. Han arbetar idag som senior advisor i bolaget. Capio bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet i Sverige och i flera andra europeiska länder med drygt anställda. Den medicinsktekniska utvecklingen har varit enastående framgångsrik under många år. Idag använder läkare datoriserade och digitala instrument som innebär bättre kvalité, säkrare ingrepp och kortare vårdtider. Dessutom är det mindre påfrestande för patienterna och ofta förknippat med kortare konvalescenstider vilket gör att de kan återgå till en normal tillvaro mycket snabbare än tidigare. Åke Strandberg menar att det aldrig varit något större problem för verksamheterna och den befintliga personalen, att genom lärande på jobbet och vidareutbildningar, hantera den nya tekniken. Åke Strandberg, senior advisor, Capio. Det finns mängder med exempel på hur tekniken har möjliggjort effektiviseringar av verksamheterna. Förr dikterade läkare journalanteckningar på band, banden skickades iväg, där någon annan skrev ut och förde in texten i patientjournalerna. Idag kan läkaren diktera rakt in i datorn, som skapar en ljudfil, vilken kan plockas upp för transkription någon annanstans eller utföras av en digital programvara. På samma sätt kan granskning av röntgenbilder göras av läkare vid ett annat sjukhus, på annan ort eller av läkare på andra sidan jorden. När det gäller IT-stöd för administrativa processer som journalhantering, planering och tidbokning ligger sjukvården långt efter andra sektorer i samhället. Det är smidigare att boka tid för service på bilen och det är mycket enklare att följa din ekonomi hos banken och skatte verket än att få reda på de senaste blodprovsresultaten hos din läkare. Jag ser att den nya tekniken kommer medföra ytterligare förbättringar av vården. Till exempel kan digital teknik understödja patienternas eget bidrag till vården. Patienterna kan till exempel mäta sitt eget blodtryck i hemmet och därmed slippa att med jämna mellanrum stressa iväg till en vårdcentral för blodtrycksmätning. Instrumenten kan överföra informationen via internet till datorer eller läkare som analyserar värdena. Mycket av vardagssjukvården kommer att förenklas understödd av ny teknik, avslutar Åke Strandberg. 27

302 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Konsekvenser av rekryteringssvårigheter Det finns flera alternativa förklaringar till varför företagen försöker rekrytera. Personal behovet kan till exempel vara av ersättningskaraktär, så kallad ersättningsrekrytering, och då utgöras antingen av att en medarbetare har slutat, gått i pension eller är frånvarande. Behovet kan också vara ett rent nyrekryteringsbehov drivet av ökad efterfrågan på företagets produkter eller tjänster. Nyrekryteringen kan också göras därför att företaget vill växa inom något segment eller på någon ny marknad och rekryterar för att satsa. I diagram 23 redogörs för de konsekvenser som uppstått för företagen som har haft svårt att rekrytera. Sannolikt påverkas dessa svar av vilket skäl som låg bakom företagens önskan att rekrytera. 28 procent av företagen anger att rekryteringssvårigheterna hade till effekt att de fick tacka nej till order/uppdrag. Det är i högre utsträckning i mindre företag denna konsekvens har uppstått. De större företagen anger istället i högre utsträckning att de fick lägga ut order/uppdrag på annan utförare eller leverantör. Det finns även en skillnad mellan de mindre och de stora företagen avseende svarsalternativet dra ned på produktion/service. Det är i högre grad de mindre företagen som anger detta alternativ som konsekvens av rekryteringssvårigheterna. Diagram 23. Vilka konsekvenser för företaget uppstod på grund av svårigheter att rekrytera medarbetare? Vi fick tacka nej till order/uppdrag 28 % Planerad expansion förhindrades 27 % Vi fick dra ned produktionen/servicen 23 % Vi fick lägga ut order/uppdrag till annan utförare/leverantör 18 % Annat 21 % 0 % 10 % 20 % 30 % Det framstår genomgående i enkätundersökningen att företagen inom byggsektorn har en särskilt ansträngd situation rörande rekrytering och kompetensförsörjning. Det gäller även avseende de konsekvenser som uppstår på grund av rekryteringssvårigheter. 45 procent av företagen inom Bygg&Installation har tvingats tacka nej till order eller uppdrag. Det är också företagen inom denna sektor som i högst utsträckning anger att de hyr in personal på grund av rekryteringssvårigheter. 27 procent av företagen anger att svårigheterna att rekrytera ledde till att planerad expansion förhindrades. Detta är i ett tillväxtperspektiv särskilt allvarligt och på branschnivå utmärker sig IT&Telekomföretagen i detta avseende. 41 procent av företagen inom IT&Telekom anger att planerad expansion förhindrades. 28

303 REKRYTERINGSENKÄTEN procent av de svarande anger att rekryteringssvårigheterna även får andra konsekvenser för företagen. Dessa gavs i undersökningen möjlighet att mer kommenterera i ett öppet svar. Flera av svaren berör ökad arbetsbelastning i allmänhet, en del svar pekar på minskad försäljning, försämrad vinst och att utvecklingsarbete och administration prioriterades ned. Några exempel på öppna svar: Avgående personal fick stanna längre Det drabbade oss ekonomiskt Det hämmar vår tillväxt Kontorsarbetet blev eftersatt Fått skjuta på projekt gång på gång Fördröjd processförbättring Förlust Utbildar befintlig personal Ingen semester för ägaren Ingen utveckling Lägre omsättning och lönsamhet Minskad kundnöjdhet Minskad vinst Minskad försäljning Slutkörd ägarfamilj Sämre kvalité Rekryteringssvårigheterna kräver flexibilitet Det framgår av diagram 23 att ett sätt att hantera problemen med svårigheterna att rekrytera är för många företag att anlita bemanningsföretag och hyra in medarbetare. Inhyrning av arbetskraft sker ofta i syfte att få tag i den kompetens som företaget har behov av 36. På samma sätt kan rekryteringssvårigheterna göra att företagen behöver lägga ut övertid på befintlig personal eller mertid till medarbetare som är anställda på deltid. Samtliga dessa åtgärder är reglerade i kollektivavtal och/eller lagstiftning. För att begränsa de negativa konsekvenserna av rekryteringssvårigheterna måste företagen ha goda förutsättningar att tillgodose sitt kompetensbehov på lämpligaste sätt. Begränsningar riskerar minska möjligheterna att möta den efterfrågan som finns, vilket kan innebära långsiktiga negativa konsekvenser i relationen med kunderna för många företag. 36 Se t ex Teknikföretagen, Teknikföretagens inhyrning av personal,

304 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Hur rekryterar företagen? Att ha behov av medarbetare är i grunden positivt för företagen. Det är ett kvitto på att kunder efterfrågar företagens produkter eller tjänster. Företagen måste vara noga när de ska rekrytera. För att vara konkurrenskraftiga behöver de medarbetare med den bästa kompetensen för det arbete som ska utföras. För att lyckas rekrytera den mest lämpliga personen är valet av rekryteringsväg viktigt där rätt strategi stärker chanserna att hitta rätt medarbetare. Valet av rekryteringsväg är också en kostnadsfråga. Rekrytering är kostsamt för företag och misslyckade rekryteringar är ofta stora pengar i sjön. Hur företagen väljer att rekrytera är i viss mån föränderligt. Till exempel är det vanligare under perioder med högre arbetslöshet att spontanansökan används i högre utsträckning. De arbetslösa är mer aktiva i att söka upp potentiella arbetsgivare och om företagen har lågt behov av ny arbetskraft behöver de arbetslösa kontakta fler arbetsgivare innan de kommer i kontakt med en arbetsgivare som har behov av deras kompetens. Likaså kan ny teknik påverka hur företagen rekryterar. Användandet av internet och på senare år sociala medier har möjliggjort för företag att söka efter medarbetare i nya kanaler och på ett bredare sätt göra det känt att de söker medarbetare. Under lång tid har informella kontakter och nätverk varit den mest använda och viktigaste rekryteringsvägen. Så är det fortfarande. Sex av tio som har försökt rekrytera har använt den rekryteringskanalen. 45 procent av företagen har använt Arbetsförmedlingen i sina rekryteringar. Andelen företag som använder Arbetsförmedlingen som rekryteringsväg minskar stadigt. Andelen företag som använder sociala medier för rekrytering uppgår nu till 37 procent från att vid undersökningstillfället 2014 vara 27 procent. Det kan kännas självklart att företag rekryterar via sociala medier. Men, den grundläggande utmaningen är densamma oavsett rekryteringsväg, det gäller att hitta den medarbetare som är helt rätt för jobbet. Diagram 24. Vilka av följande rekryteringsvägar använde ni när ni försökte rekrytera medarbetare? Informella kontakter/nätverk 60 % Arbetsförmedlingen 45 % Sociala medier 37 % Annonsering 32 % Spontanansökan Rekryterings-/Bemanningsföretag 24 % 27 % Andra internettjänster 17 % Samarbete med utbildningsanordnare 9 % Rekrytering utomlands 4 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 30

305 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Val av rekryteringsväg hänger också delvis ihop med vilken kompetens företagen söker. Vissa rekryteringar är mer strategiskt viktiga för företag och då är benägenheten att lägga mer resurser på rekryteringen större. Till exempel framgår det i rekryteringsenkäten att den utbildningsnivå företagen har eftersökt i viss utsträckning styr vilka rekryteringsvägar som företagen använder. Rekryterings- och bemanningsföretag används i högre utsträckning när företagen vill rekrytera medarbetare med högre utbildning. Det samma gäller för annonsering som alltså används i högre utsträckning när företagen önskar rekrytera medarbetare med högre utbildning. Hur fungerar rekryteringsvägarna? Den mest använda rekryteringsvägen är informella kontakter och nätverk. Det är också den rekryteringsväg som företagen är mest nöjda med. 86 procent av företagen anger att informella kontakter och nätverk har fungerat ganska eller mycket bra som rekryteringsväg. Sociala medier är en rekryteringskanal som allt fler företag använder. Sannolikt kommer det att bli allt viktigare för arbetsgivare att arbeta med employer branding och rekrytering i sociala medier, då mobiltelefonen är den självklara enheten som allt fler människor håller sig uppdaterade och informerade genom. Andelen arbetsgivare som är nöjda med rekryteringsvägen sociala medier till sammanlagt 63 procent, 15 procent anger att den fungerat mycket bra och 48 procent anger ganska bra. Diagram 25. Hur tycker ni att följande rekryteringsvägar fungerade när ni försökte rekrytera medarbetare? 100 % Vet ej % Mycket dåligt % Ganska dåligt Ganska bra 70 % 34 Mycket bra 60 % % 40 % 30 % % 10 % 0 % Informella kontakter/nätverk Rekryterings-/Bemanningsföretag Spontanansökan Samarbete med utbildningsanordnare Sociala medier Andra internettjänster Arbetsförmedlingen Rekrytering utomlands Annonsering 8 9 Arbetsförmedlingen är den rekryteringsväg som företagen bedömer har fungerat minst bra. Sammanlagt är det 48 procent av de företag som har använt Arbetsförmedlingen som rekryteringsväg på något sätt som anger att det har fungerat ganska eller mycket bra. Lika stor andel anger att Arbetsförmedlingen har fungerat ganska eller mycket dåligt. 20 procent av företagen som använt Arbetsförmedlingen uppger att det har fungerat mycket dåligt. Företagen använder ofta olika rekryteringsvägar samtidigt och kombinerar användandet av de olika rekryteringsvägarna. I jakten på rätt kompetens vill företagen få in ansökningar från relevanta kandidater vilket också påverkar vilka rekryteringsvägar företagen använder. 31

306 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Fördjupning - Rekrytering utomlands Att försöka hitta den medarbetare som verksamheten har behov av kräver ibland att företaget rekryterar utomlands. I rekryteringsenkäten framgår att fyra procent av de företag som har försökt rekrytera medarbetare under de senaste sex månaderna har försökt rekrytera utomlands. Företag inom Skogs- och Lantarbetsgivarna, Visita, Teknikföretagen, Almega Tjänsteföretagen, Almega Tjänsteförbunden och IT&Telekomföretagen är de som främst har försökt att rekrytera utomlands. Lite grovt går det att hävda att företagen som har försökt rekrytera utomlands är verksamma i branscher där det är svårt att rekrytera antingen på grund av att intresset för vissa jobb är lägre eller för att spetskompetensen som företagen efterfrågar inte finns i landet. Det framkommer i enkätundersökningen att företagen i högre utsträckning försökt rekrytera medarbetare med högskola/universitetsutbildning när de sökte medarbetare utomlands. Nästan hälften av de företag som har försökt rekrytera medarbetare utomlands vill att medarbetaren skulle ha en högskola/universitetsutbildning. Det kan jämföras med 31 procent för totalen. På samma sätt är andelen som har försökt rekrytera medarbetare utan särskilda utbildningskrav lägre bland de företag som har försökt rekrytera utomlands. 5 % 19 % Inga särskilda utbildningskrav 49 % Gymnasieutbildning eller praktisk yrkesutbildning Högskola/universitetsutbildning 42 % Vet ej För att ta reda på om företagen som rekryterar utomlands ser några särskilda utmaningar med det gavs det i enkäten en möjlighet att avge ett öppet svar. Många av svaren handlade om språket och om Migrationsverkets handläggning som företagen beskriver som administrativt omständlig och långdragen. Tillstånd från Migrationsverket krävs bara vid rekrytering av arbetskraft utanför EU. Några exempel på öppna svar: Migrationsverkets handläggningstider Fackens ovilja Bostadsbrist Språksvårigheter Avsaknad av referenser Miljöombytet för medarbetaren, saknar sin familj, hemlängtan 32

307 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Referenser Almega, Kompetenser för handlingskraft, B Axelsson, Almega, Kompetensinvandring så hotar motståndet svensk ekonomi, Almega, Fakta om RUT, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015, Prognos för arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015, Prognos för arbetsmarknaden , Arbetsförmedlingen, Var finns jobben? Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick, Arbetsförmedlingen, Månadsstatistik, januari 2016, QvAJAXZfc/opendoc.htm?document=Extern/mstatplus_extern.qvw&host=QVS@ QVS11EXT&anonymous=true&select=StartTrigger Arbetsgruppen Arbetet i framtiden, Livslångt lärande för framtidens arbetsmarknad, Arbetsmarknadspolitiska rådet (AER), Dags för större lönespridning?, Bassanini, Andrea & Garnero, Andrea, Dismissal Protection and Worker Flows in OECD Countries: Evidence from Cross-Country/Cross-Industry Data, IZA Discussion Paper 6535, BDI, The Digital transformation of Industry, Bemanningsföretagen, Delningsekonomin möter arbetsmarknaden, Böcker P, Skedinger P och Uusitalo R, Seniority rules, worker-mobility and wages: Evidence from multi-country linked employer-employee data, IFN Working paper no 1105, Digitaliseringskommissionen, Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91, Eurofound, Employment polarization and job quality in the crisis, European Jobs Monitor, European Commission, European Economic Forecast Winter 2016 INSTITU- TIONAL PAPER 020 FEBRUARY Fores, Mini- and Midi-Jobs in Germany effects of marginal employment on unemployment. FORES Policy Paper 2015:3, Anita Fichtl, Gottfries, Nils, Fungerar den svenska lönebildningen?, bilaga till Långtidsutredningen 2011, SOU 2010:93. 33

308 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Hammer & Hanborg, Nordic Executive Survey - Theme 2015: How to organise for digital success?, IFAU, Rätt man på rätt plats? Matchning, ingångslöner och separationer. Peter Fredriksson, Lena Hensvik och Oskar Nordström Skans. Rapport 2015:20, IFAU, En förlorad generation? Om ungas etablering på arbetsmarknaden. Mattias Engdahl och Anders Forslund. Rapport 2016:1, Industriarbetsgivarna, Vaktombyte i världsekonomin, oktober IT&Telekomföretagen, Akut och strukturell kompetensbrist i IT- och Telekomsektorn, Fredrik von Essen, KK-stiftelsen och Svenskt Näringsliv, Företagens kompetensbehov en utmaning för Sverige, Karlsson, Nils & Skånberg, Ola, Matchningen på den svenska arbetsmarknaden, underlagsrapport 9 till Framtidskommissionen, Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapporten 2012, Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget juni 2015, Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget december 2015, LO, Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner, Motorbranschens yrkesnämnder (MYN och LYN), Tempen på motorbranschen branschens rekryteringsbehov 2016, OECD, Economic surveys: Sweden, OECD, Employment protection index, uppdaterad senast OECD, Survey of Adults skills, PIAAC, Ratio, Rekrytering och kompetensförsörjning i snabbväxande företag, Karl Wennberg, Henrik Lindberg och Elina Fergin, Ratio, Yrkesutbildningens irrvägar, Rapport nr 20 februari 2016, Nils Karlsson och Filippa Ronquist, Skatteverket, Om RUT och ROT och VITT och SVART, Rapport 2011:1, Skolverket, Elever i gymnasieskolan läsåret 2014/2015, Statens offentliga utredningar, Långtidsutredningen 2015 Huvudbetänkande. SOU 2015:104, Statistiska Centralbyrån (SCB), Arbetskraftsundersökningarna, fjärde kvartalet 2015, Statistiska Centralbyrån (SCB), Arbetskraftsbarometern 2015 Vilka utbildningar ger jobb?, Statistiska Centralbyrån (SCB), Integration etablering på arbetsmarknaden, Integration rapport nummer 7,

309 REKRYTERINGSENKÄTEN 2015 Stiftelsen för strategisk forskning, Vartannat jobb automatiseras inom 20 år utmaningar för Sverige, Stefan Fölster, Svensk Handel, Handelsbarometern - Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag, februari Svenskt Näringsliv, Det ekonomiska läget, november 2015, Svenskt Näringsliv, Hög sysselsättning och låg arbetslöshet ett nationalekonomiskt perspektiv på arbetsmarknaden, Susanne Spector, Svenskt Näringsliv, Bättre matchning med fler inträdesjobb, rekryteringsenkäten 2014, Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv, jobb till spillo en studie om arbetsgivares svårigheter att rekrytera kvalificerade medarbetare, rekryteringsenkäten Svenskt Näringsliv, The economy and digitalization opportunities and challenges, Mårten Blix, Svenskt Näringsliv, Utbildningsfällan? en del av etableringsprocessen för invandrade akademiker, Mikaela Almerud, Swedish Standards Institute (SIS), 2007 SS Ledningssystem för kompetensförsörjning. Teknikföretagen, Digitaliseringens betydelse för industrins förnyelse, Teknikföretagen, Teknikföretagens inhyrning av personal 2015 En kartläggning av inhyrning från bemannings- och konsultföretag, Visita, Besöksnäringens konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen, januari

310 Storgatan 19, Stockholm Telefon Arkitektkopia AB, Bromma, 2016

311 PRESSMEDDELANDE Falun 11 oktober 2016 För kommentarer: Peter Heidkamp, arbetsförmedlingschef Falun, Borlänge, Säter, Gagnef, Leksand och Rättvik, För information: Jan Sundqvist, arbetsmarknadsanalytiker, Presskontakt: Mariette Roxström, press- och informationsansvarig, Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län september 2016 Ungdomar med gymnasieutbildning får jobb Ungdomsarbetslösheten fortsätter minska i länet och är nu nere på 11,8 procent. Åtta av tio ungdomar som fick jobb i september hade en gymnasieutbildning och en av tio hade en eftergymnasial utbildning. Mönstret att väldigt många ungdomar får jobb i Dalarnas län upprepas även i september. Under månaden var omsättningen från arbetslöshet till arbete 13 procent. Det betyder att 13 procent av ungdomarna som var arbetslösa i augusti plus de som anmälde sig som arbetslösa i september har fått jobb under månaden. Sammanlagt har över ungdomar gått till arbete sedan januari i år, berättar arbetsmarknadsanalytiker Jan Sundqvist. Majoriteten (78 procent) av ungdomarna som fick arbete i september hade en gymnasieutbildning och 9 procent hade en eftergymnasial utbildning. Utbildningsinriktningen bland dem som fått arbete varierar, men bland både gymnasialt och eftergymnasialt utbildade fanns många med inriktning mot byggnadsteknik, transporttjänster, fordonsteknik, teknik och teknisk industri, samhälls- och beteendevetenskap och, kanske något överraskande, musik, dans och dramatik. Teknisk och kulturell utbildning ser ut att ha varit en bra utbildningsbakgrund för de dalaungdomar som fick arbete i september. Men det kan också vara så att när det är hög efterfrågan på arbetskraft är det sannolikt att utbudet av kompetens minskar och arbetsgivarna får leta alternativa lösningar till sina rekryteringar. I ett sådant läge står en gymnasieutbildning, oavsett inriktning, relativt högt som alternativ lösning, säger Jan Sundqvist. Ungdomsarbetslösheten fortsätter minska I september var ungdomsarbetslösheten i Dalarnas län 11,8 procent av arbetskraften år och ungdomar var arbetslösa. Det är en minskning på 1,4 procentenheter på ett år och 272 personer färre är arbetslösa. ARBETSFÖRMEDLINGEN Vi medverkar till att arbetsgivare får arbetskraft och arbetssökande jobb. Ring oss på eller besök närmaste arbetsförmedling.

312 Kort om september 2016, Dalarnas län (Inom parentes anges motsvarande siffror för september 2015) 7,0 procent var inskrivna som arbetslösa (7,0)* 11,8 procent i åldern år var inskrivna som arbetslösa (13,2)** Antal inskrivna arbetslösa uppgick till personer (9 210) personer fick arbete (1 231) 58 personer varslades om uppsägning (74) 885 personer anmälde sig som öppet arbetslösa (848) nya lediga platser anmäldes (1 898) * Inskrivna arbetslösa som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften år ** Inskrivna arbetslösa som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften år Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens månadspressmeddelanden redovisar myndighetens verksamhetsstatistik. Redovisningen bygger på Arbetsförmedlingens registeruppgifter om bland annat inskrivna arbetslösa och om nyanmälda lediga platser. Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik redovisar olika kategorier av arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. En av dessa är öppet arbetslösa alltså de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete. En annan är sökande i program med aktivitetsstöd. Dessa två grupper benämns tillsammans inskrivna arbetslösa. Andelen inskrivna arbetslösa anges i förhållande till en registerbaserad arbetskraft. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik tillhör inte Sveriges officiella statistik. Den officiella arbetslöshetsstatistiken redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU). Mer information om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik Mer information om SCB:s arbetskraftsundersökning Arbetsmarknadsstatistik för oktober publiceras 11 november klockan 8. ARBETSFÖRMEDLINGEN Vi medverkar till att arbetsgivare får arbetskraft och arbetssökande jobb. Ring oss på eller besök närmaste arbetsförmedling.

313 GYMNASIEVALET HT 2016

314 Antal elever per år Årskurs 9 Antal som påbörjade gymnasiet

315 Antagna på gymnasiet år 1 i Dalarna fördelat på typ av program Högskoleförberedande program Yrkesprogram Introduktionsprogram 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

316 Fördelning av antagna gymnasieelever år 2016 Högskoleförberedande program Yrkesprogram Övriga utbildningar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

317 Gymnasieantagning i Dalarna år 2016 Hotell- och turismprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Industritekniska programmet Ekonomiprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Naturbruksprogrammet Fordons- och transportprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Introduktionsprogram Vård- och omsorgsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Humanistiska programmet Teknikprogrammet Hantverksprogrammet Estetiska programmet Barn- och fritidsprogrammet Förstahandssökande Antagna

318 Gymnasieantagna i Dalarna år 2016 Kvinnor Män Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Humanistiska programmet Industritekniska programmet Introduktionsprogram Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet

319 Kontaktuppgifter Elevantagningen Titti Eklund Enhetssamordnare Telefon: E-post: Maria Back Handläggare Telefon: E-post: Elin Bae Handläggare Telefon: E-post: Mari Larsson Handläggare Telefon: E-post:

320

321 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Christina Wessman Datum Ordförandeberedningen Strategi för hälsa Informationsärende Sammanfattning av ärendet SKL har beslutat ta fram en långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg. Kongressen har beslutat att en sammanhållen och långsiktig strategi ska tas fram med bred förankring och delaktighet hos SKL:s medlemmar och andra aktörer såsom patient- och brukarorganisationer, fackliga organisationer, invånare samt berörda myndigheter. Strategin ska utgöra ett stöd och en ledstjärna för medlemmarna att klara sitt välfärdsuppdrag med utgångspunkt i framtida utmaningar och målsättningar. Medlemmarna ska under och efter arbetet: - Känna till att ett gemensamt arbete med strategin för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg pågår. - Känna till de nutida och framtida utmaningarna och möjligheterna. - Känna behovet av förändring och samverkan för att möta utmaningar och möjligheter. - Vilja att aktivt integrera strategin i sin planeringsprocess (styr- och uppföljningsdokument). Ett antal utmaningar är definierade liksom målområden, men för att strategin ska kunna bli ett stöd för såväl SKL nationellt som för medlemmarna i det långsiktiga arbetet är det viktigt att alla viktiga aktörer finns med under hela processen- SKL kommer därför att under första halvåret 2017anordna länsvisa workshoppar för sina medlemmar för att inhämta synpunkter från hela landet. Dessa riktar sig till länens/regionernas högsta politiska och tjänstemannaledningar. Beslutsunderlag Var med och utforma en strategi för framtidens hälsa Christina Wessman Enhetschef hälsa och välfärd

322 Var med och utforma en strategi för framtidens hälsa! Sverige behöver en långsiktig, sammanhållen strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg. SKL börjar nu arbetet med att ringa in utmaningarna för att kunna ta fram en strategi för framtidens strategiska prioriteringar och vägval. Strategin tas fram tillsammans med SKL:s medlemmar - kommuner, landsting och regioner. Vi lägger stor vikt vid den gemensamma arbetsprocessen för att nå målet med den sammanhållna strategin. Även andra aktörer som brukar- och patientorganisationer, fackoch professionsorganisationer och myndigheter kommer att inkluderas i arbetet. Viktiga utmaningar Det finns flera viktiga utmaningar och områden att fokusera på till exempel skillnader i hälsa, hälsofrämjande och förebyggande synsätt, kompetensförsörjning samt att nyttja digitaliseringens möjligheter. Idéarbetet börjar nu Under hösten 2016 kommer idédiskussioner föras med ett antal beredningar och delegationer på SKL, medlemsnätverk, intresseorganisationer och referensgrupper. Länsvisa workshoppar våren 2017 Våren 2017 kommer vi att bjuda in till länsvisa workshoppar med förtroendevalda och chefer i ledande ställning i kommuner, landsting och regioner inom berörda områden. Workshopparna planerar vi i samarbete med medlemmarna. Strategin manifesteras Arbetet med strategin fortsätter under hösten Ett utkast till strategi tas fram och stäms av med medlemmarna. Beslut om strategin samt kommunikation och manifestering sker i slutet på Vi ser fram emot ett viktigt och gott samarbete! Lena Micko Anders Henriksson Anders Knape Ordförande SKL 1:e vice ordförande SKL 2:e vice ordförande SKL Lämna ert bidrag! Vad tycker ni är viktigt i arbetet med att stärka framtidens hälsa och välfärd? På kan ni redan nu bidra med tankar och idéer. Kontakt Anne Bylund, projektledare SKL

323 Pressmeddelande Handläggare Göran Carlsson Datum Det blir ingen Region Svealand Landstinget Dalarna arbetar vidare för en länsregion Det blir inget bildande av Region Svealand där Dalarna, Gävleborg, Uppsala län, Västmanland, Södermanland och Örebro län föreslagits ingå. Detta meddelar Civilminister Ardalan Shekarabi då stödet som krävs från riksdagspartierna inte finns för att gå vidare med regionreformen. Det är tråkigt, men det är något som vi har haft på känn. Vi bedömer att storregionfrågan är borta som alternativ för en överskådlig framtid, säger landstingsrådet Gunnar Barke (S). Fortsatt samarbete mellan länen kommer att bedrivas i frågor som rör såväl hälso- och sjukvård som de olika verksamheterna inom området regional utveckling. Samarbetet som etablerats i och med storregionfrågan ska vi naturligtvis bevara och utveckla då vi ser ett fortsatt behov av länsövergripande samarbete för att ha god välfärd. Vi blickar nu framåt och går vidare med bildandet av en länsregion, säger Gunnar Barke (S). Bildandet av en länsregion skulle innebära att Landstinget Dalarna, nuvarande Region Dalarna och länsstyrelsens frågor inom området regional utveckling läggs samman. Ansökan om länsregion sker genom att Landstingsfullmäktige beslutar och lämnar in ansökan senast i september två år innan bildandet av regionen.

324 Regiondirektörens rapport till direktionen december 2016 Regiondirektörens rapport till direktionen ger en kort sammanfattning om Region Dalarnas planerade och pågående verksamhet. Jag vill betona kopplingen mellan vår verksamhet och Dalastrategin och de fyra prioriterade vägvalen: Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Ett vägval som betonar betydelsen av att möta den demografiska framtidsbilden och den allt mer kunskapsbaserade ekonomin Innovativa miljöer och entreprenörskap Ett vägval som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga Tillgänglighet och infrastruktur Ett vägval som betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld Livskvalitet och attraktionskraft Ett vägval som betonar det goda livet och platsens betydelse Tillväxt Näringslivschefsnätverket Nästa år återupplivar vi näringslivsnätverket, som är det regionala utvecklingssystemets nätverk, samordnat av Region Dalarna. Den första träffen är planerad till den 16 februari. Den nationella strategin Smart specialisering Region Dalarna har anslutit regionen till den tematiska nätverket Industriell Modernisering som arrangeras av Smart Specialiseringsplattformen i Sevilla. Nätverket lanserades på en konferens i Barcelona den november och några workshops genomfördes av piloterna i Vanguardsamarbetet. Dalarna har erbjudit sig att arrangera möten för att lyfta industrins behov av kompetensförsörjning och nya färdigheter för digitalisering, jämställdhet och integration. Vanguard direktörsmöten Den 7 8 november 2016 träffade vår regiondirektör Tiina Ohlsson övriga regiondirektörer från Vanguardinitiativets medlemsregioner i Bryssel för att diskutera aktuella frågor och framtida aktiviteter. Vanguardinitiativet är ett samarbete mellan 30 europeiska regioner, däribland Dalarna, som bedriver gemensamt arbete för att främja jobbskapande genom innovation och återindustrialisering. Aktuella frågor i Vanguard under hösten är formaliseringen av samarbetet genom att bilda en ideell förening, samt att skapa en långsiktig finansiering av gemensamma aktiviteter inom piloterna och demonstrationsprojekten. Under dessa dagar togs flera steg i positiv riktning tack vare en rad viktiga beslut om stadgar, medlemsfinansiering av gemensamma aktiviteter, föreningsavgifter med mera.