Tillväxtverkets verksamhetsplan 2018

Transkript

1 Tillväxtverkets verksamhetsplan (16)

2 Förord Tillvä xtverkets verksämhetsplän tär ävstämp i vä r vision om ett Sverige med fler fo retäg som vill, kän och vä gär. Vä r omvä rldsänälys pekär pä ett äntäl utmäningär fo r vä xände fo retäg t.ex. brist pä kompetens, regelverk som fo rsvä rär och ojä mn digitäl mognäd. I vissä delär äv ländet innebä r en minskände befolkning och behov äv omstä llning i nä - ringslivet storä utmäningär. Verksämhetsplänen syftär till ätt skäpä godä fo rutsä ttningär fo r oss ätt bidrä till ätt fler fo retäg skä kommä igä ng, vä xä och bli främgä ngsrikä. Vi vill ätt det skä ske i helä ländet. Verksämhetsplänen fo r 2018 bygger pä vä r lä ngsiktigä strätegi och fo renkläde styrstruktur som styrelsen beslutäde om i oktober. Ett fä täl resultätomrä den med tydligä mä l ger ett o kät resultätfokus och utmänär oss i ätt prioriterä i verksämheten. Plänen innehä ller det vi ser som sä rskilt strätegiskt viktigt ätt genomfo rä 2018 fo r ätt vi skä nä vä rä mä l och bidrä till en positiv utveckling äv svenskä fo retägs konkurrenskräft och regioners ätträktionskräft. Vi här i den nyä styrmodellen ocksä utvecklät uppfo ljningen äv verksämheten. Vi fortsä tter ärbetet med ätt utformä trä ffsä krä indikätorer som ger brä informätion nä r vi skä drä slutsätser äv vä r uppfo ljning fo r fortsätt verksämhetsutveckling. En viktig insäts i verksämhetsplänen ä r ätt skäpä ett dätäläger som underlä ttär och mo jliggo r nyä änälyser bäseräde pä vä rä sämläde informätionsmä ngder. Ledningsgruppen här under ho sten häft mä ngä viktigä diskussioner om inriktning och fokus i verksämheten. De fortsä tter in pä det nyä ä ret. Vi kommer älltid ätt beho vä hä en stor flexibilitet i vä rt ärbete och beredskäp ätt go rä omprioriteringär. Gunilla Nordlöf 2(16)

3 1 Inledning 1.1 Omvärldsanalys Nuläget och blick mot 2030 Den globälä ä terhä mtningen här tägit färt och tillvä xten i vä rlden bedo ms o kä successivt de nä rmäste ä ren. 1 Dettä trots ätt de politiskä spä nningärnä ä r fortsätt storä och globäliseringen mo ter pä motstä nd. Antälet frihändelsävtäl minskär, händelsbärriä rer o kär 2och de grä nso verskridände käpitälstro mmärnä här jä mfo rt med toppä ret 2007 minskät med 65% ä r Det finns ocksä tendenser till ätt de globälä vä rdekedjornä inte lä ngre expänderär 4 vilket skulle kunnä tydä pä ätt den o kände politiskä osä kerheten fä r genomsläg pä beslut i fo retägen. Den ekonomiskä äktiviteten i EU-omrä det ä r dock ho g och drär med sig den svenskä tillverkningsindustrin som gä r mycket stärkt. De svenskä hushä llens konsumtionen o kär vilket bidrär till ho gre tillvä xt, en sjunkände ärbetslo shet och godä märginäler i de offentligä finänsernä. Det ho gä käpäcitetsutnyttjändet fo rsvä rär kompetensfo rso rjningen som änges som det sto rstä hindret fo r tillvä xt i fo retägen. 5 Prisernä här bo rjät stigä sämtidigt som mä ngä centrälbänker signälerät slutet pä sto d- ko p äv obligätioner. Sämmäntäget bidrär det till ett främtidä ho gre rä ntelä ge som pä sikt pä verkär efterfrä gän pä fo retägs väror och tjä nster. I ett lä ngre perspektiv stä r vi info r storä fo rä ndringär. Sveriges befolkning fo rvä ntäs vä xä med cä 1,5 miljoner personer till 2030 och bä de ungä och ä ldre o ver 65 ä r o kär sin ändel äv befolkningen. 6 Dettä sä tter press pä offentlig verksämhet och o kär fo rso rjningsbo rdän fo r yrkesverksämmä. Europä som helhet ä ldräs och Asien blir en ällt sto rre del äv vä rldsekonomin. Andrä megätrender sä som digitälisering, urbänisering, globälisering och resursbrist bedo ms medfo rä storä sämhä llsfo rä ndringär. Den snäbbä tekniskä utvecklingen ger storä mo jligheter till ho gre produktivitet och vä lfä rdsvinster sämtidigt som ärbetslo shet och ojä mlikhet riskerär ätt o kä. Ö käd resursbrist och klimätomstä llning kommer bl.ä. ätt krä vä innovätivä äffä rsmodeller och mäteriäl och fo rä ndräde konsumentbeteenden. Godä utbildnings- och vidäreutbildningsmo jligheter, innovätionsfo rmä gä och fo rutsä ttningär fo r fo retägen ätt nä nyä märknäder fä r ällt sto rre vikt. 1 Finansdepartementet, 2017, Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen. 2 Finansdepartementet, 2017, Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen. 3 McKinsey Global Institute, augusti 2017, The new dynamics of financial globalization 4 OECD, 2017, Policy papers no 41, The future of global value chains 5 Tillväxtverket, 2017, Företagens villkor och verklighet 6 Finansdepartementet, 2016, Regeringens proposition 2016/17:100 3(16)

4 Fler och växande företag I Sverige finns cirkä 1,2 miljoner fo retäg. Det storä flertälet, o ver 99 procent, ä r smä fo - retäg med upp till 50 änstä lldä. Fo retäg med fler ä n 50 änstä lldä utgo r drygt en hälv procent äv det totälä äntälet fo retäg i Sverige. En ho g ändel, 70 procent, äv de smä och medelstorä fo retägen vill vä xä, men o ver tid syns en sjunkände trend väd gä ller tillvä xtviljän. En viktig fo rkläring ä r ätt en mindre del äv de ällrä minstä fo retägen vill vä xä genom ätt änstä llä. Antälet nystärtäde fo retäg ligger sedän 2010 runt per ä r. A r 2016 vär äntälet Fo retäg inom vä rd och omsorg och finäns-, fo rsä krings- och fästighetsverksämhet utgo r en stor del äv tillskottet. Jä mfo rt med 2015 minskäde äntälet nystärtäde fo retäg i Jä mtländs, Blekinge, Vä sternorrländs, Skä ne och Vä stmänländs lä n, medän betydligt fler fo retäg stärtädes i Norrbottens, Ö rebro och So dermänländs lä n. 7 Jä mfo rt med 2015 minskäde äntälet fo retägskonkurser med 6,4 procent under Minskningär konstäteräs fo r de flestä bränscher och lä n, med undäntäg fo r byggbränschen och Stockholms lä n ä rs Global Entrepreneurship Monitor visär pä o kät entrepreno rskäp frä mst drivet äv en o kning äv företag i vardande (0 3 månader). Uppgä ngen beror främfo r ällt ätt pä en o kning äv kvinnors entrepreno rskäp. Nä stän hä lften äv Sveriges befolkning kän tä nkä sig ätt stärtä fo retäg enligt Entrepreno rskäpsbärometern 2016, men intresset här ävtägit o ver tid. Mindre trygghet som fo retägäre ä n som änstä lld ses som sto rstä hindret. Hållbar regional tillväxt Den globälä lä gkonjunkturen de senäste ä ren här medfo rt en splitträd regionäl tillvä xt dä den inneburit en minskäd efterfrä gän pä näturresurser och en o käd efterfrä gän pä tjä nster. Sedän 2008 ä r skillnädernä ävseende BNP-utveckling per cäpitä sto rre inom ä n mellän ÖECD-lä ndernä. ÖECD lyfter dock främ the fät täil, vilket innebä r ätt flertälet regioner 9 i ÖECD:s medlemslä nder bidrog till den äggregeräde tillvä xten under Utvecklingen i Sveriges 21 lä n ä r i en internätionell jä mfo relse ocksä god. I stort sett sämtligä lä n här häft en mer positiv utveckling äv bruttoregionprodukten (BRP) per invä näre 2015 jä mfo rt med Stärkäst utveckling häde Vä strä Go täländ, Vä stmänländs och Kronobergs lä n. Utvecklingen äv lo nesummän mä tt som bruttolo n per sysselsätt ä r i stort sett ocksä positiv fo r sämtligä lä n. En positiv nettoinflyttning frä n utländet här under de senäste ä ren ocksä gett en befolkningso kning i sämtligä lä n. Perioden minskäde dock folkmä ngden i 83 äv Sveriges 290 kommuner. Antälet invä näre o kär mest i och runt de tre storstä dernä sämt i o vrigä 18 residensstä der Tillväxtanalys, 2017, Konkurser och offentliga ackord 2016, Statistik 2017:01 9 Territorial Level 2 (TL2) motsvarar EU:s NUTS 2 regioner, dvs. svenska riksområden 4(16)

5 1.2 Strategi för vårt långsiktiga arbete Den verksämhetssträtegi som Tillvä xtverkets styrelse här beslutät om ger den lä ngsiktigä inriktningen fo r vä rt ärbete. Strätegin tälär om väd vi här fo r uppgift och roll inom nä ringspolitik och regionäl tillvä xtpolitik. Den tydliggo r vilkä vä rä kunder ä r och hur vi mo ter deräs behov. Strätegin änger ocksä vilkä vä rä resultätomrä den skä värä, vilkä ärbetssä tt och erbjudänden till vä rä kunder vi skä hä fo r ätt nä uppsättä mä l och hur vi vill uppfättäs äv vä rä kunder och sämärbetspärtners. 1.3 Tillväxtverkets strategiska styrning Med utgä ngspunkt i vä r vision, verksämhetside och o vergripände mä l genomfo r vi verksämhet inom sex resultätomrä den. Fo r värje resultätomrä de finns mä l som styr vilken verksämhet som skä ges sä rskilt ho g prioritet. 1.4 Principer för uppföljning av våra mål Vi änvä nder tvä typer äv indikätorer fo r ätt fo ljä upp om vi ä r pä rä tt vä g i vä r verksämhet fo r ätt nä det o vergripände mä let och resultätomrä denäs mä l. Vi här omvärldsindikatorer fo r ätt fo ljä utvecklingen i Sverige älternätivt Sveriges lä n och kommuner i relätion till centrälä äspekter i mä lformuleringärnä. Vi här ocksä indikatorer för att följa Tillväxtverkets verksamhet i relätion till mä len. I uppfo ljningen äv resultätomrä denäs mä l mä ter vi effekter pä kort sikt genom ätt i enkä ter frä gä efter sto dmottägärnäs nöjdhet och bedo mning äv ökad förmåga som resultät äv den äktivitet de här deltägit i. Effekter pä medel och lä ng sikt fo ljer vi genom utvä rderingär sämt i releväntä fäll genom ätt fo ljä utvecklingen i deltägände fo retäg med hjä lp äv registerdätä. De indikätorer vi änvä nder fo r ätt fo ljä det o vergripände mä let och mä len fo r resultätomrä denä beskrivs i bilägä 1. 5(16)

6 2 Hållbar tillväxt och växande företag i alla delar av Sverige 2.1 Förenkling Bra regler och smarta digitala myndighetskontakter minskar hinder för tillväxt Vä l utformäde och fo rutsä gbärä regler, enklä myndighetskontäkter, kortä händlä ggningstider och god tillgä nglighet till informätion om regelverk och offentligt sto d stä rker mo jligheternä ätt stärtä och utvecklä hä llbärä fo retäg. Den digitälä tekniken ger kräftfullä mo jligheter ätt fo renklä processer och myndighetskontäkter och ätt nä ut till mä ngä fo retägäre. I Vä rldsbänkens räpport Doing Business 2017 ligger svenskt fo retägsklimät vä l till, pä pläts 9 äv 190 lä nder. Processen ätt stärtä fo retäg här blivit enkläre. Sämtidigt riskerär Sverige ätt hälkä efter pä e-fo rvältningsomrä det och vi kän go rä mer fo r ätt fo rbä tträ vä rä regelverk och utvecklä sämhä llets digitälä service till fo retägen. Tillvä xtverkets underso kning Företagens villkor och verklighet 2017 visär ätt nä stän värt fjä rde fo retäg (24 procent) ser lägär och myndighetsregler som ett stort hinder fo r tillvä xt, främfo r ällt det som ro r personälänsvär och änstä llning. Fo retägäre med utlä ndsk bäkgrund upplever sto rre hinder fo r ätt stärtä och drivä fo retäg ä n de med svensk bäkgrund. Mål: Företagens kostnader för regler och myndighetskontakter minskar Fo retäg skä kunnä änvä ndä sinä resurser fo r fo retägände och äffä rsutveckling. Regelverk och myndighetskontäkter skä inte stä i vä gen. Strategiska verksamheter för att nå målet Bättre regler Fo rdjupä kunskäpen om reglers pä verkän pä fo retägens tillvä xt som grund fo r prioritering äv fo renklingsinsätser. Vidäreutvecklä och stä rkä Tillvä xtverkets digitälä händledning och ännät metodsto d fo r ätt ho jä kväliteten pä konsekvensutredningär vid regelgivning. Bättre tillämpning av regler Utvecklä och spridä kunskäp om behov äv fo renkling inom omrä den dä r fo - retäg upplever tillä mpningen äv regler som ett stort hinder fo r tillvä xt. Identifierä lo sningär med fokus pä insätser dä r potentiälen med fo renkling genom digitälisering ä r stor. Smarta digitala tjänster som förenklar Utvecklä verksämt.se och tä främ fo rsläg pä innovätivä lo sningär bäseräde pä ny teknik, som t.ex. ärtificiell intelligens, i sämverkän med märknäden. Minskä och fo renklä uppgiftslä mnändet till myndigheter och kommuner genom digitälä lo sningär inom projektet Serverät (pilot inom restäurängoch beso ksnä ring) i sämverkän med SKL och Bolägsverket. 6(16)

7 2.2 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är en utmaning för svenska företag Mä nniskäns kunskäper och erfärenheter ä r den enskilt viktigäste produktionsfäktorn fo r konkurrenskräftigä fo retäg. Tillgä ng till ärbetskräft med relevänt kompetens ä r en fo rutsä ttning fo r utveckling äv nä ringsliv och offentlig verksämhet i helä ländet. Vä l utbildäd ärbetskräft ä r en äv Sveriges viktigäste konkurrensfo rdelär. En ho g omvändlingstäkt i nä ringslivet och fo rä ndringär i omvä rlden skäpär utmäningär som vi beho ver fo rstä och hänterä. Sveriges ekonomi gä r fo r ho gtryck sämtidigt som fo retägen här svä rt ätt rekryterä medärbetäre med rä tt kompetens och erfärenhet. Värt fjä rde fo retäg änger dettä som stort tillvä xthinder. 10 Nyä eller utveckläde kompetenser och fä rdigheter efterfrä gäs äv fo retägen. Utbildningssystemen mo ter inte älltid upp. En stor grupp nyänlä ndä med ofullstä n- dig skolgä ng eller utbildningär som det tär tid ätt fä välideräde här svä rt ätt kommä in pä ärbetsmärknäden. Allt fler lä nder fä r ett äväncerät nä ringsliv med ho gä kräv pä kompetens och vä lutbildäd ärbetskräft. Arbetskräften blir globält ro rlig. Det ger stimuläns till omvändling och fo r- nyelse äv svenskt nä ringsliv och mo jlighet ätt ätträherä kompetens och investeringär. Mål: Fler företag har tillgång till rätt kompetens Kompetens ä r en fo rutsä ttning fo r ätt fo retäg skä kunnä vä xä. Det gä ller bä de tillgä ng till ärbetskräft med rä tt kompetens och specifik kompetensutveckling. Strategiska verksamheter för att nå målet Insatser för att företag ska få rätt kompetens Identifierä och skälä upp fungerände metoder och plänerä fo r insätser fo r ätt fo retäg skä fä rä tt kompetens. Företagande och jobb för nyanlända Hittä enkläre vä gär till kompetensfo rso rjning och jobb i nä ringslivet. Frä mjä nyänlä ndäs fo retägände sämt mätchning äv kompetens. 2.3 Digitalisering Företag har kommit olika långt i sin digitala mognad Digitälisering mo jliggo r utveckling äv äffä rsmodeller, effektiviseräd produktion och tillgä ng till internätionellä märknäder till lä g kostnäd. Fo retäg kän uppnä skälfo rdelär i sin verksämhet nä r fler potentiellä kunder kän nä s. Den geogräfiskä plätsen fä r minskäd betydelse. En grundlä ggände fo rutsä ttning ä r vä l utbyggd infrästruktur. Sverige stä r sig vä l i europeiskä jä mfo relser. En tredjepläts i EU:s Digital Economy and Society Index 11 (DESI) och en fjä rdepläts I EU:s Digital Intensity Index som mä ter änvä ndningen äv olikä digitälä teknologier i fo retäg Företagens villkor och verklighet 2017, Tillväxtverket EU KOMM: Europe s Digital Progress Report (16)

8 Utmäningen fo r Sverige ä r ätt fo retäg här kommit olikä lä ngt i sin digitälä mognäd. Fo retägens storlek här stor betydelse. Nä stän 90 procent äv de medelstorä fo retägen änvä n- der IT i stor utsträ ckning fo r ädministrätion. Bländ solofo retägen ä r ändelen drygt 50 procent. Bärä en tredjedel äv fo retäg med 0-9 änstä lldä änvä nder IT fo r inko p. 13 Den digitälä mognäden skiljer sig ocksä ä t mellän bränscher. Den bränsch som i sto rst utsträ ckning änvä nder sig äv IT ä r Information och kommunikation. Andrä bränscher som ligger lä ngt främ ä r juridik, ekonomi, vetenskap och teknik sämt utbildning. Mål: Fler företag använder den digitala tekniken Digitälisering skäpär vä rde i fo retäg. Anvä ndning äv digitäl teknik fo r utveckling äv äffä rsmodeller och effektiviseräd produktion ger o käde intä kter. Strategiska verksamheter för att nå målet Öka digitaliseringen och automatisering hos små och medelstora industriföretag Utvecklä en sätsning som, under progrämperioden, skä nä 2000 fo retäg med riktäde, skrä ddärsyddä insätser fo r digitälisering och äutomätisering genom regeringsuppdrägen digitäliseringslyftet och robotlyftet. Motverka den digitala klyftan Erbjudä digitäliseringscheckär som ger fo retäg mo jlighet ätt investerä i sin digitälä främtid. Utformä nyä insätser fo r ätt identifierä effektivä metoder fo r ätt fo rberedä och investerä i fo retägens digitälisering. Vidäreutvecklä informätion, tjä nster och vä gledning pä verksämt.se fo r ätt o kä fo retägens kunskäp om änvä ndning äv digitäl teknik. 2.4 Affärsutveckling Internationalisering och innovation skapar affärer och ökar värdet i företagen Svenskä fo retägs mo jligheter ätt vä xä finns i stor utsträ ckning i ändrä lä nder. Det svenskä nä ringslivet blir ocksä älltmer internätionäliserät. Väriätionernä ä r dock storä beroende pä fo retägsstorlek och bränsch och dä rmed del äv ländet. Tvä tredjedelär äv smä fo retägen ä r huvudsäkligen inriktäde pä den lokälä och regionälä märknäden. 14 Stockholms nä ringsliv ä r vä l integrerät internätionellt med flerä multinätionellä fo retäg. De flestä äv Sveriges o vrigä stä der, inklusive Go teborg, ä r mindre internätionäliseräde ä n mä ngä jä mfo rbärä stä der i ändrä lä nder. 15 En tilltägände uppdelning äv produktionsprocesser i globälä vä rdekedjor innebä r ätt det totälä vä rdet pä den svenskä exporten här o kät, men ätt en mindre del äv vä rdet hä rro r frä n Sverige. 16 Turism ä r en vä xände bränsch, som bidrär till tillvä xt i helä ländet. Den totälä exportintä kten äv utlä ndsk turism här o kät med 194 procent sedän Företagens villkor och verklighet 2017, Tillväxtverket 14 Företagens villkor och verklighet 2017, Tillväxtverket 15 Tillvä xtänälys, 2015, Sverige ur ett europeiskt perspektiv Väd kän Espon sä gä om Sverige och svenskä prioriteringär? Räpport 2015: Tillväxtanalys, 2014, Sverige i globala värdekedjor Förändringar av företagens roll i en alltmer sammanflätad världsekonomi, Rapport 2014: Visit Sweden, (16)

9 Bränschen utgo rs i huvudsäk äv smä fo retäg, oftä med lä g lo nsämhet, som ä r beroende äv sämverkän med ändrä fo retäg och o vrigä sämhä llet. Global Competitiveness Index lyfter ätt innovätionskäpäcitet och nyä äffä rsmodeller blivit likä viktigä fo r konkurrenskräften som fungerände märknäder, kunskäp och infrästruktur. Sverige stä r sig vä l pä innovätionsomrä det med en ändrä pläts 2017, men det finns tecken pä fo rsvägning och pä ätt exporten äv kunskäpsintensivä väror och tjä nster utveckläs sä mre ä n i konkurrentlä ndernä. I underso kningen Företagens villkor och verklighet 2017 bedo mer 44 procent äv de smä och medelstorä fo retägen ätt de här utvecklät och sä lt nyä eller vä sentligt fo rbä tträde väror och/eller tjä nster de senäste tre ä ren. En relätivt liten ändel, 15 procent, uppger ätt sämärbete med universitet och ho gskolä genererär uppsläg till nyä väror och tjä nster. Det finns utrymme fo r insätser frä n sämhä llets sidä fo r ätt stimulerä ätt innovätioner kommersiäliseräs och introduceräs pä en märknäd. Mål: Företag gör fler affärer genom internationalisering och innovation Affä rsutveckling ger ekonomisk utveckling. Kommersiälisering äv innovätioner och fo r- sä ljning äv väror och tjä nster pä nyä märknäder skäpär vä rden i fo retäget. Strategiska verksamheter för att nå målet Den svenska besöksnäringen stärker sin internationella konkurrenskraft Utvecklä hä llbärä destinätioner, produkter och tjä nster som ä r internätionellt konkurrenskräftigä och ätträktivä fo r beso käre. Strätegiskt sämordnä och sämverkä fo r o käd styrning, kunskäpso verfo ring och koordinering. Genomfo rä insätser fo r ätt fo retägen skä utvecklä sin äffä rsmä ssighet. Tä främ kunskäp med grund i stätistik och änälys sä ätt beslutsfättäre och fo retäg kän investerä pä bä stä sä tt. Stödja genomförandet av exportstrategin Etäblerä regionälä exportcenträ som skäpär en infrästruktur fo r ätt frä mjä internätionälisering äv fo retäg i helä ländet. Fortsä ttä utvecklingen äv digitälä tjä nster fo r ätt sto djä fo retägens internätionälisering genom verksämt.se. Erbjudä internätionäliseringscheckär som bidrär till ätt fo retäg fä r grundlä ggände fo rutsä ttningär ätt sätsä pä sin internätionäliseringsresä. Start-up i hela Sverige Fortsä ttä sätsningen Stärt-up Sweden som hjä lper stärt-ups i helä Sverige ätt vä xä genom kunskäp, nä tverk och finänsiering. 2.5 Regional kapacitet Regional dynamik och potential att skapa attraktiva miljöer för företag Fo retäg och nä ringsliv beho ver stä ndigt omvändläs och fo rnyäs fo r ätt mo tä den tilltägände globälä konkurrensen. ÖECD lyfter främ innovätion, infrästruktur och kompetens som betydelsefullä fäktorer fo r regionäl utveckling. Sämtligä vä rä o vrigä resultätomrä den fo renkling, digitälisering, kompetensfo rso rjning och äffä rsutveckling ä r betydelsefullä fo r regionäl utveckling. 9(16)

10 Fo r ätt sämhä llsekonomin skä kunnä genomgä strukturomvändling pä ett brä sä tt krä vs ett gynnsämt konkurrensklimät, dä r sä vä l nyä som gämlä fo retäg kän konkurrerä med värändrä om ätt levererä bä stä mo jligä väror och tjä nster till konsumenten. Fo r äkto rer med uppgift ätt bidrä till en positiv lokäl och regionäl utveckling händlär det dä rfo r om ätt skäpä hä llbär och lä ngsiktig käpäcitet som stä rker fo rutsä ttningär fo r konkurrenskräftigä fo retäg i helä ländet. En centräl del i regionält tillvä xtärbete ä r ätt verkä fo r ätträktivä miljo er dä r fo retäg och individer kän utveckläs. Det händlär exempelvis om ätt stimulerä lokäl- och regionäl nä - ringslivsutveckling, hä llbärä tränsportlo sningär, ro rlighet pä ärbetsmärknäden, flexibilitet i utbildningssystemet och inte minst ätt stä rkä regionernäs käpäcitet ätt jobbä med en tillvä xtägendä i diälog och sämverkän med sä vä l nätionell som lokäl nivä. Tillvä xtverket här en stor bredd i uppdräg och uppgifter som syftär till ätt stä rkä den lokälä och regionälä nivä ns operätivä ärbete med nä ringslivsutveckling, o kä lä rände och sämärbete mellän regionäl och nätionell nivä och stä rkä kommuners och regioners fo r- utsä ttningär och fo rmä gä till en strätegisk sämhä llsplänering fo r nä ringslivsutveckling och utveckling äv kommersiell service. Mål: Alla regioner har förutsättningar och förmåga att främja företagens utveckling Den regionälä käpäciteten fo r tillvä xt värierär. Det gä ller bä de plätsers unikä fysiskä fo r- utsä ttningär och regionälä äkto rers erfärenhet och fo rmä gä ätt i tillvä xtärbete stä rkä fo - retägen. Strategiska verksamheter för att nå målet Strategiskt regionarbete Skäpä verkso vergripände regionälä teäm sä ätt äll vä r kunskäp täs tillvärä i sämärbetet med regionernä fo r ätt o kä deräs fo rutsä ttningär och fo rmä gä ätt frä mjä fo retägens utveckling och go rä strätegiskä vä gväl som leder till ett effektiväre regionält tillvä xtärbete. Nationella och regionala investeringar Europeiska Regionala utvecklingsfonden Bidrä till ätt strukturfondsmedlen i nuvärände period änvä nds pä ett effektfullt sä tt i linje med de regionälä utvecklingssträtegiernä. Proäktivt ärbetä fo r ätt nyttjä Sveriges strukturfondsmedel till fullo genom en strätegisk plänering. Anälyserä, kommunicerä och spridä resultät äv genomfo rdä investeringär. Fo rberedä och pä verkä nä stä period med strukturfondernä med regionälä tillvä xtmo jligheter i fokus och fo r ett effektivt regelverk. Överblick över företagens finansieringsmöjligheter Sä kerstä llä ätt sämhä llets fo retägssto d och riskkäpitäl bidrär till hä llbär tillvä xt och vä xände fo retäg i ällä delär i Sverige. Regional näringslivsutveckling Sto djä regioner och kommuner i ärbetet med strukturomvändling och sto rre värselsituätioner. Frä mjä genomfo rändet äv regeringens nyindustriäliseringssträtegi pä regionäl nivä. Sto djä äkto rer med regionält utvecklingsänsvär i deräs ärbete med smärt speciälisering och spridä kunskäper och erfärenheter frä n dettä ärbete. 10(16)

11 Stä rkä och vidäreutvecklä regionernäs ärbete fo r kompetensfo rso rjning t.ex. genom flernivä sämverkän och spridning äv kunskäp, resultät och främgä ngsrikä ärbetssä tt. Nätverk och samverkan mellan regional och nationell nivå Stä rkä stätligä myndigheters medverkän i det regionälä tillvä xtärbetet. Forum fo r regionäl tillvä xt och ätträktionskräft. Utvecklä ett nätionellt uppfo ljningssystem fo r projektverksämhet inom regionäl tillvä xt. Attraktiva miljöer för näringslivets utveckling Utvecklä ny kunskäp och sämverkän mellän äkto rer pä lokäl, regionäl och nätionell nivä fo r en tillvä xtskäpände sämhä llsplänering. Stä rkä den kommersiellä servicen i gles- och ländsbygder 2.6 Modern myndighet Kompetens och effektiva arbetssätt är förutsättningar för att vi ska nå våra mål Allä medärbetäre ä r en fo rutsä ttning fo r verksämhetens främgä ng. Fo r ätt nä vä rä mä l inom o vrigä resultätomrä den beho ver vi ätträherä kompetentä personer i helä ländet och hä ärbetssä tt och processer som ä r enklä och effektivä. Den verksämhet som vi genomfo r inom resultätomrä det modern myndighet go r det inspirerände och intressänt ätt jobbä pä Tillvä xtverket. Det ger ocksä ett brä och kostnädseffektivt genomfo rände till nyttä fo r vä rä kunder. Vä rä strätegiskä ärbetssä tt händlär om ätt värä en modern myndighet. I linje med vä r värumä rkesplättform skä vi skä ägerä lyho rt, kunnigt och händlingskräftigt och älltid: Arbetä änvä ndärdrivet Strä vä efter hä llbärhet och mä ngfäld Utvecklä vä rä sämärbeten och ärbetä i teäm Vi go r oss kä ndä som en kunskäpsmyndighet som ägerär snäbbt pä fo rä ndringär i omvä rlden, tär tillvärä innovätionskräft och vä gär testä fo r ätt fo rnyä, fo rbä tträ och fo r- enklä fo r kunden. Mål: Tillväxtverket är en attraktiv arbetsgivare Tillvä xtverket ä r en kunskäpsorgänisätion. Medärbetärnä och deräs kompetens och engägemäng ä r vä r viktigäste resurs. Strategiska verksamheter för att nå målet Sträva efter hållbarhet och mångfald i vår verksamhet Stä rkä vä r verksämhet genom strätegiskt ärbete med jä mstä lldhetsintegrering, hä llbärhetsredovisning, mä ngfäldsräpportering och rekrytering. Skapa vi-känsla och bra samarbetsformer Fo rverkligä medärbetär- och chefspolicyn, med ett tydligt fokus pä ätt tä änsvär fo r sin egen och Tillvä xtverkets utveckling. Vidäreutvecklä vä r internkommunikätion, skäpä effektivä ärbetsmo ten och informätionsflo den och se till ätt medärbetäre fä r den internkommunikätion de beho ver. Underlä ttä ätt ledä och medärbetä pä distäns. 11(16)

12 Strategiskt arbete med kompetensförsörjning Anälyser, strätegiskä stä llningstägänden och insätser som sä kerstä ller rä tt kompetens pä kort och lä ng sikt och snäbb omfo rdelning äv resurser vid nyä uppdräg. Hä en extern kommunikätion med fokus pä vä rt ärbetsgivärvärumä rke - med budskäpet "Hä r kän du pä verkä din och Sveriges främtid". Mål: Våra arbetsprocesser är enkla och smarta Hur vi plänerär, genomfo r och vidäreutvecklär vä r verksämhet ävgo r hur vä l vi lyckäs i vä rä uppdräg och dä rmed ätt nä mä len fo r o vrigä resultätomrä den. Strategiska verksamheter för att nå målet Enkla och flexibla arbetssätt som underlättar vårt samarbete Introducerä och utbildä i ett digitält ärbetssä tt med sämärbetsplättformär. Förenklat genomförande av de regionala strukturfonderna Se o ver vilkä mo jligheter som EU-kommissionens fo rsläg Omnibus fo r fo r- enkling i hänteringen äv de regionälä strukturfondernä innebä r fo r ätt minskä de ädministrätivä kostnädernä inom ERUF. Utveckling av ett myndighetsgemensamt datalager Pä bo rjä ärbetet med ätt utvecklä ett dätäläger fo r ätt skäpä kunskäp vi och ändrä kän ägerä pä bäserät pä vä rä sämläde informätionsmä ngder. Innovationskraft till nytta för våra kunder Utvecklä former fo r ätt ärbetä mer strätegiskt, systemätiskt och sämordnät med ätt stimulerä och tä tillvärä medärbetärnäs innovätionskräft, ärbetä änvä ndärdrivet och hittä nyä lo sningär. Extern kommunikation med fokus på resultat, kunskap och varumärke Kommunicerä viktig kunskäp om fo retägs och regioners tillvä xt pä ett effektivt och intressevä ckände sä tt sä ätt kommunikätionen go r oss kä ndä och efterfrä gäde som kunskäpsmyndighet. Det stä rker vä rt värumä rke. 3 Budget och finansiering 3.1 Anslagstilldelning Baseras på den information Tillväxtverket har Regleringsbreven är ännu ej beslutade. 12(16)

13 3.2 Förslag till budget utifrån beräknade anslag Fo rslägen till budget ävseende nä ringslivsänsläget, regionälä änsläget del Tillvä xtverket sämt tränsportbidräg bygger pä berä knäde änsläg Myndighetens erfärenhet ä r ätt verkningsgräden äv beslutäde projekt inte ä r 100 procentig dä rfo r inkluderär fo r- slägen viss o verplänering. Ö verpläneringen o verstiger dock inte änslägskrediten pä respektive änsläg. Planeringsram 2018 Anslag 2018 (Mkr) Näringslivsanslaget Regionala anslaget, del till Tillväxtverket Förvaltningsanslaget Europeiska regionala fonden Transportbidraget Exportfrämjande Regionala anslaget, del till regioner Regionala anslaget Socio ek satsning A tgä rder fo r ländsbygdens miljo och struktur 1: Hemslöjden (16)

14 Bilaga 1. Indikatorer övergripande mål och mål för resultatområden Övergripande mål Hållbar tillväxt och växande företag i alla delar av Sverige Förenkling Kompetensförsörjning Fler företag har tillgång till rätt kompetens Digitalisering Affärsutveckling Regional kapacitet Modern myndighet Mål Företagens kostnader för regler och myndighetskontakter minskar Fler företag använder den digitala tekniken Företag gör fler affärer genom internationalisering och innovation Andel företag som utvecklat och sålt nya eller väsentligt förbättrade varor/tjänster under de tre senaste åren (FVOV) Andel företag som har haft någon export under året (FVOV) Alla regioner har förutsättningar och förmåga att främja företagens utveckling Näringslivsklimat i svenska kommuner (Svenskt Näringsliv) Demografisk försörjningskvot (SCB) Tillväxtverket är en attraktiv arbetsplats Våra arbetsprocesser är enkla och smarta Jämförelse med andra myndigheter Omvärldsindikatorer BRP per invånare tusentals kronor (SCB) Lönesumma (bruttolön) per sysselsatt, kronor (SCB) Andel företag som växer uppdelat på län sett till omsättning, vinst, anställda, förädlingsvärde, (SCB) Slutlig energianvändning per förädlingsvärde för små- och medelstora industriföretag (SCB) Andel företag som Andel företag som anger att lagar / myndighetsregler är ett stort hinder för tillväxt (FVOV) Andel egna företagare som instämmer helt eller delvis med att det är för många och krångliga regler att följa som företagare (Entreprenörskapsbarometern) Andel av de företag som har försökt rekrytera som anger att det har varit mycket eller ganska svårt (Svenskt Näringsliv) Andel företag som anger att tillgång till arbetskraft är ett stort hinder för tillväxt (FVOV) Andel företag som i stor utsträckning använder IT för olika ändamål (FVOV) Andel företag som använder vissa ITtjänster (SCB) 14(16)

15 Indikatorer Tillväxtverkets verksamhet Effekt lång/ medellång sikt Övergripande mål arbetar aktivt med miljöfrågor (FVOV) Andel sysselsatta av befolkningen år uppdelat på kön, bakgrund (SCB) Andel operativa företagsledare uppdelat på kön, bakgrund (SCB) Andel företag som arbetar aktivt med sociala och/eller etiska frågor (FVOV) Andel stödföretag som växer uppdelat på län sett till omsättning, vinst, anställda, förädlingsvärde (SCB) Andel av beviljade ansökningar som syftar (in)direkt till att lösa miljömässiga utmaningar (NYPS) Andel av beviljade Förenkling Kompetensförsörjning Digitalisering Affärsutveckling Regional kapacitet Modern myndighet Förändring av förädlingsvärde/omsättningen/sysselsättning/lönsamhet i deltagande företag inom resultatområdet. Insatsernas påverkan på utvecklingen relaterat till målet för resultatområdet baserat på sammanställningar av genomförda utvärderingar Extern rörlighet (%) Frisknärvaro (%) Handläggningstider (antal dagar) Antal ärendebeslut 15(16)

16 Indikatorer Tillväxtverkets verksamhet Effekt kort sikt Övergripande mål ansökningar som syftar eller bidrar till att lösa sociala samhällsutmaningar (NYPS) Förenkling Kompetensförsörjning i.a. Nöjdhet: Andel stödmottagare som är nöjda med aktiviteten Ökad förmåga: Andel stödmottagare som anser att aktiviteten har förbättrat deras förmåga Digitalisering Affärsutveckling Regional kapacitet Modern myndighet Andel medarbetare som är nöjda med aktiviteten Andel medarbetare som anser att aktiviteten har förbättrat deras förmåga 16(16)