SMÅ & MEDELSTORA FÖRETAG

Transkript

1 SMÅ & MEDELSTORA FÖRETAG 2014 Ett kunskapsunderlag kring företagandets utveckling i Västra Götaland

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehå ll Inleding: 1 Lå sånvisning och Avgrå nsningår 1 1. De små - och medelstorå fo retågen 2 Kå rt bårn hår må ngå nåmn 2 Hur må ngå fo retåg? 2 Hur må ngå ånstå lldå? 2 Vilkå Brånscher? 3 2. Generell fo retågsstruktur - SMF 4 Internåtionållisering 4 Innovåtionsversåmhet 7 Forskning och utveckling (FoU) 10 Kunskåpsho jd och utbildningsnivå 11 Kvinnors fo retågånde 13 fo retågåre med utlå ndsk båkgrund 17 Tillvå xtviljå och tillvå xthinder Utvecklingstrender fo r SMF i Vå strå Go tålånd 23 Vår finns de små och medelstorå fo retågen? 23 Vår skåpås det nyå jobb? 25 Vår skåpås sto rst vå rden? 27 Fo retågens konkurrenskråft 29 utveckling i mognå och nyå fo retåg 31 Bilågå 1: Simplermetoden - utvecklåd åv Grufmån Reje månågement 32 Bilågå 2: Utbildningsnivå n blånd ånstå llå i Vå strå Go tålånd i åktiebolåg med fler å n en ånstå lld 33

3 Inleding: Dettå kunskåpsunderlåg beskriver situåtionen och utvecklingen fo r de små - och medelstorå fo retågen i Vå strå Go tålånd. Råpporten ånvå nds som underlåg fo r den håndlingsplån riktåd mot små - och medelstorå fo retåg som Nå ringslivsenheten vid Vå strå Go tålåndsregionen årbetår fråm. Håndlingsplånen syftår till ått stå rkå konkurrenskråften hos regionens små - och medelstorå fo retågs såmt fo rutså ttningårnå fo r tillvå xt. LÄSANVISNING OCH AVGRÄNSNINGAR Del ett: åv dennå råpport ger en snåbb introduktion till begreppet Små- & medelstora företag såmt nå grå grundlå ggånde fåktå om dettå fo retågssegment i Vå strå Go tålånd. Del två: åv råpporten redovisår utvecklingstendenser fo r små - och medelstorå fo retåg i Vå strå Go tålånd ur ett åntål temåtiskå perspektiv. Hå r redovisås bl.å. uppgifter om kvinnors fo retågånde, internåtionålisering, innovåtionsverksåmhet, FoU såmt tillvå xtviljå och tillvå xthinder. Måjoriteten åv det måteriål som redovisås hå r hå mtås frå n Tillvå xtverkets råpport och enkå tunderso kning; Företagens villkor och verklighet Del tre: åv råpporten redovisår utvecklingen fo r regionens små - och medelstorå fo retåg i termer åv omså ttning, fo rå dlingsvå rde, åntål ånstå lldå och åntål fo retåg fo rdelåt på storleksklåsser, brånscher och geogråfiskbelå genhet. De dåtå som redovisås hå r åvser små och medelstorå åktiebolåg med ett pår undåntåg. Tre brånscher ingå r inte i ånålysen åv fo retågen, desså å r Fastighetsverksamhet, Huvudkontor & Holding verksamhet och Finansoch försäkringsverksamhet. Dettå eftersom desså brånscher å r åv finånsiell kåråktå r och fo retågen oftå hår fo rho jdå vå rden med få ånstå lldå. Vi hår såmtidigt vålt ått i råpporten endåst inkluderå fo retåg som hår ånstå lldå, fo retåg med mindre å n en ånstå lld hår ålltså inte inkluderåts. Dessutom hår sex enskildå fo retåg uteslutits ur ånålysen 1. Det måteriål som redovisås hå r å r fråmtåget åv konsultfo retåget Grufmån Reje Månågement. 1 Desså fo retåg å r Mo lnlycke Heåltcåre AB, Påroc Sverige AB, Consåfe Offshore AB såmt Sånkt Jo rgen Pårk Resort AB Fordonsinvest i Norden AB, Globål Blue Holdings AB. Desså fo retåg å r åv finåns- eller holding kåråktå r vårfo r de utesluts ur ånålysen, i visså fåll ingå r de i sto rre koncerner vilket go r ått derås resultåt inte blir jå mfo rbårå med o vrigå fo retåg i ånålysen. Sidå 1

4 1. De små - och medelstorå fo retågen KÄRT BARN HAR MÅNGA NAMN Med små - och medelstorå fo retåg åvses i dennå råpport fo retåg med mellån ånstå lldå. Benå mningen fo rkortås i Sverige oftåst som (SMF) efter engelskåns småll ånd medium-sized businesses (SMB) eller småll ånd medium-sized enterprises (SME). Fortså ttningsvis ånvå nds i råpporten fo rkortningen SMF. Då det hå nvisås till olikå storlekssegment inom gruppen ånvå nds benå mningårnå; Mindre SMF:s fo r fo retåg med 1-49 ånstå lldå och Större SMF:s fo r fo retåg med ånstå lldå. HUR MÅNGA FÖRETAG? Det måteriål som redovisås i del tre åv råpporten omfåttås endåst åv åktiebolåg. Fo retåg som inte å r åktiebolåg exkluderås då tidigåre studier hår visåt ått desså fo retåg stå r fo r en mindre del åv omså ttningen och sånnolikt en betydligt mindre åndel åv resultåtet och fo rå dlingsvå rdenå 2 A r 2012 fånns åktiebolåg med mellån ånstå lldå i Vå strå Go tålånd. Det totålå åntålet fo retåg i Vå strå Go tålånd med mer å n en ånstå lld eller fler vår såmmå å r st. Dettå betyder ått SMF utgo r en vå ldigt stor del åv den totålå fo retågsstocken i regionen. HUR MÅNGA ANSTÄLLDA? De SMF i Vå strå Go tålånd håde å r 2012 helå ånstå lldå vilket kån jå mfo rås med de som såmtidigt vår ånstå lldå i den totålå stocken fo retåg med mer å n en ånstå lld, personer. SMF i Vå strå Go tålånd utgo r ålltså å ven en mycket stor del åv den privåtå sysselså ttningen i regionen, nå rå 70 %. 2 Vår finns drivkråfternå fo r nyå investeringår i det svenskå nå ringslivet? Fo lster, Stefån, Svenskt Nå ringsliv 2012:17 Sidå 2

5 VILKA BRANSCHER? Den brånschindelning som ånvå nds i del 3 åv dennå råpport motsvårår inte fullt ut den gå ngse nåtionellå brånschindelningen som Ståtistiskå centrålbyrå n, SCB vånligen ånvå nder sig åv, dvs. SNI (Svensk nå ringsgrensindelning). I stå llet hår brånschernå (i del 3) klustråts i sto rre åggregåt fo r ått bå ttre åvspeglå regionens nå ringslivsstruktur. I råpportens tredje del redovisås så ledes ett 20-tål brånschåggregåt och i de ållrå flestå fåll kommenterås endåst de viktigåste. ). SNI indelningen ånvå nds dock i del 2 åv råpporten. Sidå 3

6 2. Generell fo retågsstruktur - SMF INTERNATIONALLISERING I en ållt mer globåliseråd vå rld blir fo retågens nå rvåro på utlå ndskå mårknåder ållt mer åvgo rånde bå de fo r derås egen konkurrenskråft och fo r nå ringslivets generellå utveckling. Givet ått internåtionålisering skåpår mo jligheter till fo rnyelse och tillvå xt i små och medelstorå fo retåg å r det intressånt ått vetå i vilken utstrå ckning det Vå stsvenskå nå ringslivet hår internåtionellå utbyten. I en råpport frå n Tillvå xtverket; Företagens villkor och verklighet 2011 konståterås genom en enkå tunderso kning ått cå ett åv fyrå svenskå små och medelstorå fo retågen bedriver en internåtionåliseråd verksåmhet. Med internåtionålisering åvses då ått fo retåget åntingen exporterår och/eller importerår våror och tjå nster, tillho r en utlå ndsk kedjå, såmverkår med fo retåg i utlåndet eller hår egen verksåmhet lokåliseråd utomlånds. Vi kån konståterå ått de fo retåg som bedriver export, nedån fo rdelåde efter storlek i omså ttning, minskåt till åntålet i Vå strå Go tålånd under de senåste å ren. I stort sett helå dennå minskning hår skett blånd de ållrå minstå fo retågen dvs. de med en omså ttning under 250 tkr per å r. Antal exportföretag fördelat på omsättningsklass Omsättning Västra Götalands län Export-företag 2003 Export-företag 2013 Riket % Export-företag 2003 Export-företag 2013 % Tkr % % Tkr % ,9 Mnkr % ,9 Mnkr % ,9 Mnkr % Mnkr % Mnkr % Mnkr % % Samtliga % % *Källa Regionfakta 3% 5% 19% 15% 22% 24% Sidå 4

7 Utvecklingen kån i tåbellen ovån jå mfo rås med utvecklingen på riksplånet. Bå de i Vå strå Go tålånd och i Sverige som helhet hår det skett en minskning om cå -1-2 % åv det totålå åntålet exporterånde fo retåg och i bå då fållen å r det blånd de ållrå minstå fo retågen som minskningårnå skett. Minskningen åv åntålet exporterånde fo retåg hår fråmfo rållt skett efter å r 2009 och kån då rmed ses som en effekt åv finånskrisen. Mer positivt å r dock ått konståterå ått en stor o kning åv internåtionålisering hår skett genom de ållrå sto rstå fo retågen. De storå exportfo retågen i Vå strå Go tålånd hår o kåt med 41 % under den jå mfo rdå 10å rs-perioden. De exporterånde fo retågen i Vå strå Go tålånd hår under helå den jå mfo rdå perioden utgjort cå 17 % åv låndets totålå åntål exporterånde fo retåg. Nå r det gå ller importfo retåg hår det skett en o kning åv åntålet fo retåg på 45 % i Vå strå Go tålånd. A ven hå r hår den sto rstå relåtivå o kningen skett blånd de sto rre fo retågen medån flest åntål nyå fo retåg i åbsolutå tål skett blånd de ållrå minstå. Antal importföretag fördelat på omsättningsklass Omsättning Västra Götalands län Import-företag 2003 Import-företag 2013 Riket % Import-företag 2003 Import-företag 2013 % Tkr % % Tkr % ,9 Mnkr % ,9 Mnkr % ,9 Mnkr % Mnkr % Mnkr % Mnkr % % Samtliga % % *Källa Regionfakta Tillvå xten åv importfo retåg hår dock inte vårit likå stårk i Vå strå Go tålånd som i riket som helhet. Vå strå Go tålånd hår håft en så mre tillvå xttåkt i de importeråndefo retågen jå mfo rt med riket inom de flestå storleksklåsser utom i den ållrå sto rstå omså ttningsklåssen. Totålt hår åntålet importfo retåg o kåt med 45 % i Vå strå Go tålånd medån motsvårånde siffrå fo r riket å r 55 %. De Vå stsvenskå importfo retågens åndel hår såmtidigt minskåt frå n cå 18 till 17 % åv det totålå åntålet importfo retåg i riket. 28% 33% 36% 24% 25% 23% Sidå 5

8 Tillvå xtverkets råpport Internationalisering i svenska små och medelstora företag visår på tydligå brånschviså skillnåder i internåtionålisering åv små och medelstorå fo retåg. Håndel visår sig vårå den brånsch med ho gst åndel internåtionåliseråde fo retåg. Nå rmåre hå lften åv fo retågen hå r å r internåtionåliseråde. A ven inom Tillverkning och minerålutvinning och Informåtion och kommunikåtion å r åndelen internåtionåliseråde fo retåg stor. Inom Vå rd och omsorg då remot å terfinns lå gst åndel, hå r bedriver knåppt fem procent åv fo retågen en internåtionåliseråd verksåmhet. Sammanfattningsvis kan konstateras att: Antålet exporterånde fo retåg minskåt i Vå strå Go tålånd, och ått i stort sett helå dennå minskning hår skett blånd de ållrå minstå fo retågen dvs. de med en omså ttning under 250 tkr per å r. Nå r det gå ller importfo retåg hår det skett en o kning åv åntålet fo retåg på 45 % i Vå strå Go tålånd. Tillvå xten åv importfo retåg hår dock inte vårit likå stårk i Vå strå Go tålånd som i riket som helhet. Sidå 6

9 INNOVATIONSVERSAMHET Uppgifter om fo retågs innovåtionsfo rmå gå och den innovåtionsståtistik som tillhåndåhå lls åv Ståtistiskå centrålbyrå n (SCB) delås tråditionellt in i fyrå olikå typer åv innovåtioner: produktinnovationer, processinnovationer, organisatoriska innovationer såmt innovationer inom marknadsföring. I SCB:s råpport Regional innovationsstatistik i Sverige fråmkommer ått Vå stsverige (Vå strå Go tålånd + Hållånd) å r den region med ho gst åndel fo retåg med innovåtionsverksåmhet. Blånd SMF i Vå stsverige bedrev 56 % innovåtionsverksåmhet mellån å ren Fo rutom skillnåder i innovåtionsfrekvens mellån regionernå finns det också skillnåder i vilken innovåtionstyp som vår vånligåst. En tredjedel (33 %) åv fo retågen i Vå stsverige håde under å ren introduceråt en innovåtion inom mårknådsfo ring, vilket å r den vånligåste innovåtionstypen blånd SMF i vå r del åv låndet. I Stockholm och Skå ne å r istå llet produktinnovåtioner den vånligåste formen. 3 Uppgifternå frå n Regionål innovåtionsståtistik i Sverige gå ller fo retåg med ånstå lldå Sidå 7

10 I Vå stsverige uppger också 61 procent åv de produktinnovåtivå fo retågen ått de håft en produktinnovåtion som vår ny fo r fo retågets mårknåd och 59 procent ått de håft en produktinnovåtion som endåst vår ny fo r fo retåget. Dettå å r nivå er som å r jå mfo rbårå med riksgenomsnittet. I sin råpport regionål innovåtionsståtistik i Sverige hår SCB bett fo retåg som bedriver produkt- eller processinnovåtioner ått uppskåttå fo retågets utgifter fo r FoU. De små och medelstorå fo retågen i Sverige såtsåde under 2012 knåppt 19 miljårder kronor på egen FoU. Av desså stod fo retåg i Stockholm fo r 7 miljårder, regionernå Vå stsverige och Sydsverige stod fo r 4 respektive knåppt 3 miljårder åv utgifternå fo r egen FoU. Ho gst genomsnittligå utgifter fo r egen FoU håde fo retåg i Stockholm med knåppt 3 miljoner kronor per fo retåg. I regionernå Sydsverige, O strå Mellånsverige och Vå stsverige vår de genomsnittligå utgifternå fo r egen FoU per fo retåg omkring 2 miljoner kronor. Sidå 8

11 Sammanfattningsvis kan konstateras att: Vå stsverige (Vå strå Go tålånd + Hållånd) å r den region i låndet som hår ho gst åndel fo retåg med innovåtionsverksåmhet. Innovåtioner inom mårknådsfo ring å r den vånligåste formen åv innovåtion blånd SMF i Vå strå Go tålånd De små och medelstorå fo retågen i Sverige såtsåde under 2012 knåppt 19 miljårder kronor på egen FoU, 4 åv desså miljårder såtsådes åv SMF i Vå stsverige. Sidå 9

12 FORSKNING OCH UTVECKLING (FOU) FoU inom nå ringslivet i Vå stsverige å r stårkt koncentreråd till ett åntål storå multinåtionellå fo retåg i Go teborgsregionen. Fo retåg inom storleksklåssen sysselsåttå (d.v.s. mindre SMF) svårå fo r mindre å n 4 procent åv nå ringslivets totålå FoUutgifter (SCB må ter inte FoU-utgifter i fo retåg som hår mindre å n 10 sysselsåttå). FoU i företag med sysselsatta och fler än 50 sysselsatta Andel av total FoU FoU per sysselsatt, kr Västra Götaland 3,70% 96,30% Stockholms län 7,90% 92,10% Skåne 2,80% 97,20% *Källa: VGR, Socioekonomisk analys Västsverige FoU-intensiteten, må tt med FoU-utgifter per sysselsått, å r betydligt lå gre i små SMF jå mfo rt med fo retåg med mer å n 50 ånstå lldå i såmtligå hå r jå mfo rdå regioner. Jå mfo rt med åndrå lå n å r dock skillnåden mellån mindre SMF och storå fo retåg så rskilt stor i Vå strå Go tålånd och Skå ne. Stockholms lå n hår en betydligt ho gre FoU-intensitet i storleksklåssen ånstå lldå å n i motsvårånde storleksklåss i de o vrigå storstådslå nen. Sammanfattningsvis kan konstateras att: FoU inom nå ringslivet i Vå stsverige å r stårkt koncentreråd till ett åntål storå multinåtionellå fo retåg i Go teborgsregionen. Fo retåg inom storleksklåssen sysselsåttå (d.v.s. mindre SMF) svårå fo r mindre å n 4 procent åv nå ringslivets totålå FoU-utgifter FoU-intensiteten, må tt med FoU-utgifter per sysselsått, å r betydligt lå gre i små SMF jå mfo rt med fo retåg med mer å n 50 ånstå lldå. Sidå 10

13 KUNSKAPSHÖJD OCH UTBILDNINGSNIVÅ Små och medelstorå fo retåg stå lls oftå info r så rskildå utmåningår just då rfo r ått de å r små och hår begrå nsåde resurser. Det kån t.ex. håndlå om svå righeter med ått lockå kvålificeråd personål men också utmåningår i ått kunnå bekostå ått befintlig personål få r lå mplig kompetensutveckling. Det å r inte heller ovånligt ått svå righeternå vid generåtionsskiften lyfts fråm fo r SMF:s dvs. svå righeter i ått hittå eftertrå dåre till fo retågså gåre åvgå r p.g.å. å lder 4. Det hå r å r ingå nyå utmåningår. Men ekonomiskå trender som globålisering åv ekonomin, tekniskå fråmsteg och trenden mot en mer kunskåpsbåseråd ekonomi hår lett till ått behovet åv kunskåpsho jd inom fo retågen å r sto rre idåg å n tidigåre. Svenskå små - och medelstorå fo retåg hår svå rt ått konkurrerå med lå gå lo ner i en globål ekonomi och konkurrerår i ho gutstrå ckning gråd med ho g kvålitet och kunskåpsintensivå tjå nster och produkter. 4 Vägledning för utbildning i små och medelstora företag, en råpport frå n Europeiskå kommissionen, Generåldirektoråtet fo r Sysselså ttning, sociålpolitik och inkludering 2009:13 Sidå 11

14 Vi kån i diågråmmet ovån konståterå ått blånd SMF i Vå strå Go tålånd å r det de ållrå sto rstå och de ållrå minstå fo retågen som hår den ho gstå åndelen eftergymnåsiålt utbildåde (cå 40 %). Lå gst utbildningsnivå hår de ånstå lldå i fo retåg med mellån 2-49 ånstå lldå. Medån nivå ernå å r nå got ho gre i de medelstorå fo retågen dvs. med ånstå lldå. Studerår vi skillnådernå i utbildningsnivå i SMF mellån regionens olikå delår (diågråmmet nedån) ser vi ått det å r storå skillnåder mellån fo retågen i Go teborgsregionen och o vrigå regiondelår. Lå gst åndel eftergymnåsiålt utbildåde hår SMF:s i Skåråborg. Sammanfattningsvis kan konstateras att: Utbildningsnivå n å r lå gst blånd ånstå lldå i fo retåg med mellån 2-49 ånstå lldå. Lå gst åndel eftergymnåsiålt utbildåde hår ånstå lldå inom SMF:s i Skåråborg Sidå 12

15 KVINNORS FÖRETAGANDE A r 2014 drevs cirkå 24 procent åv ållå små fo retåg i Vå strå Go tålånd åv kvinnor. Kvinnor driver ålltså fo retåg i en betydligt lå gre utstrå ckning å n må n. I Vå strå Go tålånd å r åndelen SMF som drivs åv kvinnor jå mfo rbårt med Sverige som helhet. I diågråmmet nedån fråmgå r hur åndelen kvinnligå och månligå fo retågåre fo rdelåde sig i olikå fo retågsstorlekår å r 2014 jå mfo rt med riket. Kvinnligå fo retågåre å r vånligåre i de riktigt små fo retågen (1-4 ånstå lldå) i Vå strå Go tålånd å n i riket som helhet medån de å r få rre å n rikssnittet i de riktigt storå fo rtegen (250+ ånstå lldå). Sidå 13

16 *Källa Tillväxtverket, Företagens villkor & verklighet 31 procent åv ållå nystårtåde SMF i Sverige drivs åv kvinnor och nio procent gemensåmt åv kvinnor och må n. I Vå strå Go tålånd å r åndelen nystårtåde SMF som stårtås åv kvinnor nå got lå gre å n i riket (28%) medån åndelen som stråtås gemensåmt åv kvinnor och må n å r nå got ho gre å n i riket (10%). *Källa Tillväxtverket, Företagens villkor & verklighet Sidå 14

17 Fo rutom ått kvinnor å r fo retågåre i lå gre utstrå ckning å n må n visår uppgifter frå n Tillvå xtverket ått kvinnor och må n å ven driver fo retåg inom olikå brånscher. Fo retågånde brukår oftå åntås speglå situåtionen på årbetsmårknåden som helhet dvs. den ko nssegregåtion som rå der generellt på årbetsmårknåden rå der också inom råmen fo r fo retågåndet. Må nniskor kån åntås stårtå fo retåg i brånscher de redån kå nner till, vilket kån vårå en åv fo rklåringårnå till ått ko nssegregåtionen på årbetsmårknåden i viss må n speglås åv fo retågåndet. Branschvis fördelning; andel SMF som drivs av kvinnor 2011 Västra Götaland Riket *Källa Tillväxtverket: Företagens villkor & verklighet Andelen fo retåg som drivs åv kvinnor å r mycket lå g inom tråditionellt månsdomineråde brånscher så som El, Gås och VA, Trånsport och Byggsektorn. Andelårnå å r såmtidigt ho gre i brånscher så som Juridik & ekonomi, Kultur, no je och fritid såmt Håndel. Vå rt ått noterå å r ått åndelen fo retåg inom Håndeln som drivs åv kvinnor å r sto rre i Vå strå Go tålånd å n i riket. Såmtidigt hår vi en lå gre åndel fo retåg som drivs åv kvinnor inom bå de Juridik & ekonomi såmt Kultur, no je och fritid. Sidå 15

18 Sammanfattningsvis kan konstateras att: Cå 22% åv SMF i Vå strå Go tålånd drivs åv kvinnor (å r 2012). Dettå å r en jå mfo rbår nivå med situåtionen i riket som helhet. Av de nystårtåde fo rtågen å r det en lå gre åndel i Vå strå Go tålånd som stårtås åv kvinnor jå mfo rt med åndelen i riket som helhet. Lå gre åndel kvinnligå fo retågåre inom bå de juridik och ekonomi såmt kultur och fritid jå mfo rt med rikssnittet. Sto rre åndel kvinnligå fo retågåre inom håndeln i Vå strå Go tålånd jå mfo rt med rikssnittet. Sidå 16

19 FÖRETAGARE MED UTLÄNDSK BAKGRUND Fo r ått mo jliggo rå ett vå lunderbyggt sto dprogråm fo r SMF i regionen å r det no dvå ndigt ått fo rdjupå kunskåpen om hur fo rutså ttningårnå fo r fo retågånde skiljer sig å t mellån olikå grupper. Det gå ller t.ex. ko nsskillnåder vilket redovisåts ovån men å ven skillnåder som hå rro r frå n fo retågårnås olikå båkgrund. Fo retågåre i Sverige med utlå ndsk båkgrund 5 driver oftåst mindre fo retåg inom Hotell & reståurång, Håndel såmt Juridik, ekonomi, vetenskåp & teknik. Drygt hå lften åv fo retågen inom Hotell & reståurång i Sverige drivs åv personer som hår utlå ndsk båkgrund. Fo retågåre med utlå ndsk båkgrund vill, enligt studier frå n tillvå xtverket 6, i ho gre utstrå ckning å n fo retågåre med svensk båkgrund ått fo retåget skå vå xå, bå de nå r det gå ller omså ttning och åntål ånstå lldå. Dettå gå ller i mindre SMF inom de flestå brånscher. Ungefå r en tiondel åv de mindre SMF i Vå strå Go tålånd drivs åv personer med utlå ndskbåkgrund. Dettå å r en mindre åndel å n våd som gå ller i låndet som helhet. Personer med utlå ndsk båkgrund utgo r 17 åv de sysselsåttå i Vå strå Go tålånd vilket betyder ått de å r underrepresenteråde blånd SMF fo retågåre i lå net. Företagarens bakgrund (Mindre SMF 0-49 anställda) Västra Götaland Riket *Källa Tillväxtverket: Företagens villkor & verklighet Generellt i Sverige mo ter fo retågåre med utlå ndsk båkgrund sto rre svå righeter nå r det gå ller fo retågsfinånsiering. En ho gre åndel åv små fo retågen som drivs åv personer med utlå ndsk båkgrund (upp till dubbelt så må ngå) uppger enligt studier frå n Tillvå xtverket 7, ått de so kt men inte få tt finånsiering till sitt fo retåg. Mo nstret å terfinns inom de flestå åv 5 Personer med utlå ndsk båkgrund definierås som utrikes fo ddå såmt inrikes fo ddå med två utrikes fo ddå fo rå ldrår 6 Företagare med utländsk bakgrund, delråpport frå n Tillvå xtverket, Fo retågens villkor och verklighet 2012:4 7 IBID:5 Sidå 17

20 de underso ktå brånschernå, och så rskilt tydligt syns problemet blånd fo retåg i storleksklåssen med 0 9 ånstå lldå. Bå de i Vå strå Go tålånd och i Sverige som helhet å r personer fo ddå inom EU (utånfo r norden) den grupp då r egenfo retågåndet å r vånligåst. Då refter fo ljer personer fo ddå i Norden fo ljt åv personer fo ddå i Nordåfrikå och Vå ståsien. I den sistnå mndå gruppen å r också fo retågåndet nå got vånligåre å n fo r motsvårånde grupp i riket som helhet. Sammanfattningsvis kan konstateras att: Utrikes fo ddå å r underrepresenteråde som SMF fo retågåre i lå net. En sto rre åndel utrikes fo ddå fo retågåre (på nåtionellt plån) upplever ått mån so kt men inte få tt finånsiering till sitt fo retåg. Sidå 18

21 TILLVÄXTVILJA OCH TILLVÄXTHINDER Nå r det gå ller fo retågens tillvå xtviljå kån vi konståterå ått de Vå stsvenskå små - och medelstorå fo retågen hår en åmbitionsnivå i påritet med rikssnittet. Företagens tillväxtvilja 2014 *Källa Tillväxtverket: Företagens villkor & verklighet Dettå gå ller bå de de fo retåg som vill vå xå totålt sett dvs. bå de i form åv omså ttningstillvå xt och i personålstyrkå, så vå l som de fo retåg som fråmfo rållt hår ekonomiskå tillvå xtåmbitioner d.v.s. fråmfo rållt hår åmbitioner om ått o kå omså ttningen. Nå r det gå ller tillvå xtviljån ur ett brånschperspektiv kån konståterås ått tillvå xtåmbitionernå såmmåntåget å r lå gst inom Byggsektorn och Trånsport och mågåsinering. Stårkåst tillvå xtviljå å terfinns blånd fo retågen inom Hotell- och reståurång, informåtions- och kommunikåtionsverksåmhet såmt nom Håndeln. Inom desså brånscher uttrycker mellån 50-65% ått de vill vå xå bå de i omså ttning och i åntål ånstå lldå. Sidå 19

22 Tillväxtvilja 2011 i SMF från Västra Götaland uppdelat på bransch *Källa Tillväxtverket: Företagens villkor & verklighet Nå r det gå ller hinder fo r tillvå xt uttrycker de mindre små - och medelstorå fo retågen i Vå strå Go tålånd fråmfo rållt ått företagarens egen tid å r en bristvårå. De sto rre SMF uttrycker fråmfo rållt ått konkurrensen frå n åndrå fo retåg utgo r det frå mstå tillvå xthindret. Då refter listås Tillgång till lämplig arbetskraft som ett stort tillvå xthinder åv må ngå fo retågåre. Andel SMF efter storlek i Västra Götaland 2011 som anger olika tillväxthinder *Källa Tillväxtverket: Företagens villkor & verklighet Sidå 20

23 Lokåler och infråstruktur identifierås då remot inte som ett stort tillvå xthinder åv så rskilt må ngå SMF. Vå ljer vi ått så rstuderå de tillvå xthinder som uttrycks åv fo retåg som drivs åv kvinnor i Vå strå Go tålånd finner vi dock ett pår skillnåder jå mfo rt med hur det ser ut i riket. Andel SMF i Västra Götaland 2011 som drivs av kvinnor som anger faktorer som stora tillväxthinder *Källa Tillväxtverket: Företagens villkor & verklighet Bristen på egen tid som ett viktigt hinder fo r tillvå xt, uttrycks åv en sto rre åndel kvinnligå fo retågåre i Vå strå Go tålånd å n i riket. Vi vet ått det finns ko nsskillnåder nå r det gå ller ånsvårstågånde fo r bårn och fåmilj inom helå befolkningen i Sverige, blånd så vå l ånstå lldå som fo retågåre. Det å r då rfo r rimligt ått åntå ått å ven kvinnligå fo retågåre tår ett sto rre ånsår fo r fåmiljelivet vilket få r konsekvenser fo r produktivitet och lo nsåmhet. Dettå kån tå nkås vårå ett sto rre problem fo r kvinnligå fo retågåre i Vå strå Go tålånd å n i riket som helhet. Sammanfattningsvis kan konstateras att: SMF i Vå strå Go tålånd hår en tillvå xt viljå i påritet med rikssnittet. Sidå 21

24 Lå gst tillvå xt åmbitioner observerås inom Bygg-sektorn såmt inom trånsport och mågåsinering. Stårkåst tillvå xtviljå å terfinns inom Hotell och reståurång såmt inom informåtion och kommunikåtionsverksåmhet. Nå r det gå ller hinder fo r tillvå xt uttrycker må ngå åv mindre SMF i Vå strå Go tålånd ått brist på egen tid å r det sto rstå hindret. Sto rre SMF Anger konkurrens frå n åndrå fo retåg som det sto rstå hindret. En sto rre åndel åv kvinnligå fo retågåre i Vå strå Go tålånd utrycker just dettå hinder. Lokåler och infråstruktur identifierås då remot inte som ett stort tillvå xthinder åv så rskilt må ngå SMF. Sidå 22

25 3. Utvecklingstrender fo r SMF i Vå strå Go tålånd VAR FINNS DE SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGEN? Under perioden hår åntålet SMF o kåt i Vå strå Go tålånd med cå 19 % eller cå fo retåg. En ånledning till den kråftigå o kningen (fråmfo rållt mellån å r ) å r den nyå åktiebolågslågen vilken innebår ått minimibeloppet fo r privåtå åktiebolåg sedån den 1 åpril 2010 å r så nktes frå n kr till kr. Västra Götaland Antal SMF med minst 1 anställd % *Källa Grufman Reje management Måjoriteten åv de Små - och medelstorå fo retågen finns åv nåturligå skå l i regioncentråt Go teborg med omnejd. Motsvårånde cå 62 % åv regionens SMF fånns å r 2012 i den s.k. Go teborgsregionen. I o vrigt vår fo retågen relåtivt jå mt fo rdelåde mellån delregionernå med cå 12 % i Sjuhå råd, Skåråborg 12 % och Fyrbodål 14 % åv regionens SMF. VAR FINNS JOBBEN? Antålet ånstå lldå i SMF hår såmtidigt o kåt med cå 15 % eller cå personer. A ven nå r det gå ller ånstå lldå i SMF ser den regionålå fo rdelningen likårtåd ut med cå 61 % åv de ånstå lldå i SMF inom Go teborgsregionen å r 2012, cå 13 % i Sjuhå råd, cå 13% i Skåråborg och cå 13% i Fyrbodål. Västra Götaland Antal anställda i SMF % *Källa Grufman Reje management Av diågråmmet nedån kån vi konståterå ått o ver två tredjedelår åv den privåtånstå lldå årbetskråften i Vå strå Go tålånd å r 2012 årbetår inom SMF. Nå r desså fo retåg fo rdelås i olikå storleksklåsser fråmgå r också ått o ver en fjå rdedel åv desså (o ver 25 %) å r sysselsåttå i fo retåg med mellån ånstå lldå. I o vrigt å r sysselså ttningsfo rdelningen Sidå 23

26 relåtivt jå mnt fo rdelåd mellån storleksklåssernå med undåntåg fo r fo retåg med en ånstå lld vilkå sysselså tter relåtivt få. *Källa Grufman Reje management Av diågråmmet nedån kån vi konståterå ått den sto rstå delen åv sysselså ttningen inom SMF i Vå strå Go tålånd sker inom Byggnådsindustrin, fo ljt åv Detåljhåndeln och Fo retågstjå nster. En mindre del åv sysselså ttningen sker inom Livsmedelssektorn, Textil, Areellå nå ringår, Hå lso- & Sjukvå rd, IT/Telekom såmt det som hå r kållås Creåtive-sektor 8. Det å r också inom Bygg, Fo retågstjå nster och Detåljhåndel som det finns flest SMF. 8 Till dennå sektor rå knås bl.å. nå ringår inom Arkitektur, reklåm, design, mediå och musik Sidå 24

27 *Källa Grufman Reje management VAR SKAPAS DET NYA JOBB? Antålet ånstå lldå inom SMF hår o kåt mest i Go teborgsregionen, en o kning med nå rå 20 % eller cå personer mellån å ren A ven åntålet nyå SMF hår vårit må ngå i Go teborgsregionen då r en o kning skett med cå 20 % eller o ver 3500 nyå fo retåg. I relåtion till stocken befintligå SMF hår o kningen åv fo retåg emellertid vårit sto rst i Fyrbodål då r åntålet SMF mellån å ren o kåt med o ver 25 %. Svågåst hår tillvå xten vårit i Skåråborg då r o kningen åv SMF vårit cå 16 % mellån och o kningen åv åntålet ånstå lldå i SMF såmtidigt vårit omkring 4% under såmmå period. Sidå 25

28 *Källa Grufman Reje management Nå r vi studerår sysselså ttningsfo rå ndringår i fo retågen fo rdelåt på olikå storleksklåsser finner vi ått åndelårnå i de olikå storleksklåssernå vårit relåtivt ståbilå under perioden Det hår skett en svåg sysselså ttningstillvå xt inom såmtligå storleksklåsser med den kråftigåste o kningen i fo retågen med ånstå lldå och i fo retågen med endåst en ånstå lld. En viktig åspekt å r inom vilkå brånscher det skåpås jobb. I diågråmmet nedån redovisås tillvå xten i åntål ånstå lldå 2005 till 2012 tillvå xten i åntålet fo retåg under såmmå period i åbsolutå tål. Vi ser då ått flest åntål årbeten skåpås inom Bygg, Fo retågstjå nster med nå rå nyå årbetstillfå llen vårderå. Då refter hår må ngå jobb skåpåts inom detåljhåndel såmt beso ksnå ringen. Medån utvecklingen hår vårit betydligt så mre inom Pårtihåndeln och Verkstådsindustrin. Sidå 26

29 *Källa Grufman Reje management I relåtivå termer hår dock tillvå xten i nyå fo retåg vårit ho gst inom brånschen IT/Telekom såmt inom Hå lso- & Sjukvå rd. Sto rst relåtiv tillvå xt i jobb hår såmtidigt skett inom Fo retågstjå nster, Hå lso- och sjukvå rd såmt Bioteknik och lå kemedel. VAR SKAPAS STÖRST VÄRDEN? I tåbellen nedån finns det totålå fo rå dlingsvå rdet i lo pånde priser fo r ållå SMF i regionen såmlåde. Vi kån se ått fo rå dlingsvå rdet minskåde nå got å r 2008 och så rskilt De små och medelstorå fo retågen i Vå strå Go tålånd tåppåde drygt å ttå miljårder i fo rå dlingsvå rde Men å r 2011 å r fo rå dlingsvå rdet å ter uppe på, och o ver nivå n frå n å r Västra Götaland Förädlingsvärde (FV) i mkr % *Källa Grufman Reje management Sidå 27

30 Nå rå två tredjedelår (65 %) åv det fo rå dlingsvå rde som SMF i Vå strå Go tålånd producerår hå rståmmår frå n fo retågen i Go teborgsregionen. SMF i Sjuhå råd svåråde fo r 13 %, Skåråborg 12 % och Fyrbodål 11 % åv det produceråde fo rå dlingsvå rdet i SMF å r A ven den relåtivå tillvå xten i fo rå dlingsvå rden hår vårit ho gst i Go teborgsregionen med en o kning på nå rå 40 % mellån å ren Tillvå xten i fo rå dlingsvå rden hår dock å ven vårit god i Fyrbodål och Sjuhå råd med en o kning på nå rå 35% under perioden. Så mre hår utvecklingen dock vårit i Skåråborg då r tillvå xten i produceråde fo rå dlingsvå rden vårit må ttlig med stråx o ver 20 % under den jå mfo rdå perioden Sidå 28

31 FÖRETAGENS KONKURRENSKRAFT I det s.k. simplerdiågråmmet 9 nedån då r vi ser fo retågens position i frå gå om ekonomisk konkurrenskråft visår det sig ått den ekonomiskå effektiviteten å r god (innånfo r linjen) i såmtligå storleksklåsser åv SMF i Vå strå Go tålånd å r *Källa Grufman Reje management De sto rstå fo retågen dvs. fo retågen med ånstå lldå hår håft en god utveckling under perioden med undåntåg fo r kriså ren då den ekonomiskå effektiviteten fo rså mrådes. Fo r fo retågen i storleksklåssen ånstå lldå, liksom i klåssen ånstå lldå vår dock den ekonomiskå effektiviteten god under helå perioden De mindre fo retågen med mellån 5-9 ånstå lldå hår håft en god utveckling under såmtligå å r med ett åbsolut topp å r 2007 innån den finånsiellå krisen. 9 Fo r en fo rklåring åv Simplerdiågråmmet se bilågå 1 Sidå 29

32 Fo r de ållrå minstå fo retågen med endåst en ånstå lld vår det så rskilt tuffå å r under , men desså fo retåg hår dock håft en god utveckling under senåre å r Nå r vi ånålyserår den ekonomiskå effektiviteten fo r de olikå brånschernå i ett s.k. simplerdiågråm, ser vi ått den sto rstå brånschen, Bygg, gå r brå. Bioteknik/lå kemedel och pårtihåndel hår en mycket god ekonomisk effektivitet liksom Textil. Svågåre brånscher å r Areellå, Fordon, Trå och mo bler såmt fo retåg inom Logistik. *Källa Grufman Reje management De ållrå flestå brånschernå hår en god ekonomisk effektivitet. De storå brånschernå som t.ex. Bygg hår emellertid håft en obrutet god effektivitet under helå perioden Antålet SMF inom bygg-sektorn hår såmtidigt o kåt med 40 % eller 1 938st under perioden och åntålet ånstå lldå o kåde såmtidigt med 25 % eller personer. A ven regionens SMF inom fo retågstjå nster hår håft en god ekonomisk effektivitet under såmtligå jå mfo rdå å r med bl.å. kråftigt o kåde fo rå dlingsvå rden (86 %). Sidå 30

33 UTVECKLING I MOGNA OCH NYA FÖRETAG Nå r det gå ller hur lå ng tid det tår fo r nyå fo retåg ått bli konkurrenskråftigå hår fo retågen i Vå strå Go tålånd ett relåtivt jå mt mo nster. De yngre fo retågen (0-3å r) hår nå got ho gre relåtivå personålkostnåder medån de å ldstå fo retågen (o ver 20å r) å r mer kåpitålintensivå. Vi observerår en god ekonomisk effektivitet fo r såmtligå å ldersklåsser men ser såmtidigt ått fo retåg i å ldersspånnet 4-10 å r hår det stårkåste lå get. Det å r vånligt ått nyå fo retåg initiålt mo ter en period åv så mre ekonomisk effektivitet under de fo rstå tre till tio å ren, men i Vå strå Go tålånd tycks å ven de ungå fo retågen hå en god konkurrenskråft. *Källa Grufman Reje management Tittår vi på den ekonomiskå effektiviteten i de nystårtåde fo retågen fo rdelåde på brånsch (se diågråmmet ovån) ser vi ått det finns storå skillnåder. Fo retågen inom fo retågstjå nster hår exempelvis en mycket god ekonomisk effektivitet medån de nystårtåde fo retågen inom t.ex. beso ksnå ringen och detåljhåndeln hår en tuffåre situåtion. Att fo retågen inom just fo retågstjå nster å r så påss ekonomiskt effektivitet redån frå n stårt kån tydå på ått nyfo retågåndet hå r oftå bestå r åv åvknoppning frå n befintligå fo retåg. I kontråst till dettå kån fo retågen inom beso ksnå ringen åntås vårå fo retåg som innebå r en sto rre risk fo r fo retågåren vid uppstårt. Sidå 31

34 BILAGA 1: SIMPLERMETODEN - UTVECKLAD AV GRUFMAN REJE MANAGEMENT Simpler å r en metod som visår hur fo retåg utvecklås med åvseende på fo rå dlingsvå rde och effektivitet (konkurrenskråft). Simplermetoden bygger på fo rå dlingsvå rde och stå ller de kostnåder som gå r å t fo r ått producerå dettå i form åv kåpitål och personål motfo rå dlingsvå rdet. Teoretiskt kombinerår Simplermetoden nyklåssisk produktionsteori med fo retågsekonomiskå må tt. Den hår under 20 å r ånvå nts fo r ått bedo må effektivitet och konkurrenskråft i svenskå och internåtionellå fo retåg. Se å ven boken Simpler månågement (Anders Grufmån, Ekerlids fo rlåg 2002). I metoden finns en effektivitetslinje 1-1 då r det kostår en kronå ått producerå en kronå fo rå dlingsvå rde. Ett fo retåg plåcerås in i diågråmmet med sinå verkligå personålkostnåder, men med kåpitålkostnåder som motsvårår mårknådspriset på frå mmånde och eget kåpitål, berå knåt o ver ett åntål konjunkturcykler. På så så tt kån ållå fo retåg jå mstå llås i effektivitetstermer, oåvsett om de å r personål- eller kåpitålintensivå och oberoende åv å gårkråv och finånsieringslo sningår. En god konkurrenskråft (innånfo r 1-1-linjen) ger godå tillvå xtmo jligheter, medån en ickekonkurrenskråftig position beho ver å tgå rdås så ått fo retåget ro r sig inå t i riktning mot origo. I fo retåg utånfo r linjen rå cker inte fo rå dlingsvå rdet till fo r ått betålå lo nekostnåder, ge rå ntå på frå mmånde kåpitål och en mårknådsmå ssig åvkåstning till åktieå gårnå. *Källa Grufman Reje management Sidå 32

35 Sidå 33 BILAGA 2: UTBILDNINGSNIVÅN BLAND ANSTÄLLA I VÄSTRA GÖTALAND I AKTIEBOLAG MED FLER ÄN EN ANSTÄLLD

36 Sidå 34

37 Sidå 35