POLITICES KANDIDATPROGRAMMET

Transkript

1 POLITICES KANDIDATPROGRAMMET VAD LEDER UTBILDNINGEN TILL? Politices kandidatprogrammet är en utbildning där studenterna kan profilera sig inom freds- och konfliktstudier, nationalekonomi, statistik eller statsvetenskap. Efter studierna försvinner studenterna ut på olika arbetsplatser. Frågan är var de tar vägen? I den här broschyren får ni möta personer som studerat vid Politices kandidatprogrammet och ta del av deras väg till arbete.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehå ll VAD LEDER UTBILDNINGEN TILL? 1 Utskottshåndlå ggåre 2 Project Månåger och Process Developer 4 Doktorånd 5 VAD GÖ R TIDIGARE STUDENTER IDAG? Ö versikt åv tidigåre studenters yrken och årbetsplåtser 7 KÖNTAKTINFÖRMATIÖN 9 KURIÖSA 10

3 VAD LEDER UTBILDNINGEN TILL? Politices kåndidåtprogråmmet å r ett såmhå llsvetenskåpligt progråm inom vilket du kån vå ljå ått inriktå dig mot freds- och konfliktstudier, nåtionålekonomi, ståtistik eller ståtsvetenskåp. Progråmmet å r resultåtet åv ett såmårbete mellån institutionernå fo r ståtsvetenskåp, juridik, nåtionålekonomi och ståtistik. Efter Politices kåndidåtprogråmmet hår du en kvålificeråd utbildning och helå vå rlden som potentiellt årbetsfå lt. Utbildningen o ppnår upp fo r årbete i bå de offentlig och privåt verksåmhet på flerå olikå nivå er: internåtionell nivå, nåtionell nivå, låndstingsnivå och kommunål nivå. I den hå r broschyren få r du mo tå tre tidigåre studenter som idåg å r ute i årbetslivet. De som bidrår med sinå erfårenheter årbetår idåg på justitieutskottet, GE Money Bånk och som doktorånd på Umeå universitet. Broschyren visår också en o versikt med exempel på vår vå rå tidigåre studenter årbetår idåg. Fo rhoppningsvis bidrår broschyren till ått spridå ljus o ver dinå fråmtidå mo jligheter. 1

4 UTSKOTTSHANDLÄGGARE Justitieutskottet, riksdågen TOMMY FORSELL STATSVETENSKAP VAD HAR DU GJORT EFTER STUDIERNA? VAD JOBBAR DU MED IDAG OCH VAR? Direkt efter min pråktik vå ren 2008 fick jåg årbete inom Riksdågsfo rvåltningen. De fo rstå å ren gick jåg på tidsbegrå nsåde ånstå llningår men sedån nå grå å r tillbåkå å r jåg tillsvidåreånstå lld. Fo rst håde jåg en tjå nst som EU-sekreteråre på enheten fo r EU-upplysning och då refter på informåtionsenheten. I dåg årbetår jåg som utskotthåndlå ggåre på justitieutskottet. VAD BESTÅR DINA ARBETSUPPGIFTER AV? En stor del åv mitt årbete å r kopplåt till utskottets EU-årbete. Jåg bereder och fo ljer EU-å renden inom utskottets beredningsområ de, t.ex. utskottets subsidiåritetspro vningår åv EU-fo rslåg, och ånsvårår fo r kontåkternå med depårtementet bl.å. info r o verlå ggnings- och informåtionstillfå llen med regeringen. Vidåre årbetår jåg med utskottets uppfo ljnings- och utvå rderingsårbete. VILKEN NYTTA HAR DU HAFT AV UTBILDNINGEN VID POLITICES KANDIDATPROGRAMMET? Fråmfo rållt hår utbildningen gett mig no dvå ndigå råmår och verktyg som jåg hår nyttå åv i mitt dågligå årbete. Jåg årbetår i en politisk miljo som fo rutså tter godå kunskåper och kå nslå fo r hur politiken och såmhå llet fungerår. En fo rdel som jåg ser med Politices kåndidåtprogråmmet å r bredden. A ven om jåg hår ståtsvetenskåp som inriktning hår jåg håft stor nyttå åv kursernå jåg lå st i nåtionålekonomi, juridik och ståtistik. GJORDE DU PRAKTIK ELLER UTBYTESSTUDIER, I SÅ FALL, VAR OCH HUR UPPLEVDE DU DET? Jåg pråktiseråde på riksdågens EU-upplysning. Tåck våre pråktiken fick jåg mo jlighet ått tillå mpå det jåg lå rt mig på universitetet såmtidigt som jåg fick lå rå mig en måsså ånnåt nytt, inte minst våd gå ller EU och riksdågsårbetet. Då rtill blev pråktiken också min ingå ng till ett årbete inom Riksdågsfo rvåltningen. HAR DU NÅGRA TIPS TILL VÅRA NUVARANDE STUDENTER OM HUR MAN FÖRBEREDER SIG FÖR ARBETSLIVET? Jåg ånser ått det å r viktigt med pråktik eftersom den ger en mo jlighet ått testå på hur det å r ått årbetå inom det områ de mån å r intresseråd åv. Pråktiken kån också vårå o ppningen till det fo rstå jobbet efter studiernå. 2

5 UTSKOTTSHANDLÄGGARE Fortfårånde såknår må ngå tillrå ckligå EU-kunskåper. Dettå såmtidigt som EU-frå gor numerå å r en så stor och nåturlig del åv ståtsfo rvåltningens dågligå årbete. Den som hår lå st EU-kurser på universitetet hår då rfo r oftå en konkurrensfo rdel vid rekryteringår. Avslutningsvis skå mån inte lyssnå på olyckskorpår som så ger ått det inte finns nå grå jobb fo r ståtsvetåre, fo r det å r inte sånt. Utbildå dig till det du vill och påssår fo r. Du kånske inte få r dro mjobbet på en gå ng men tå nk på ått ållå erfårenheter å r brå. 3

6 PROJECT MANAGER OCH PROCESS DEVELOPER GE Money Bånk MIKELA SVANEBY NATIONALEKONOMI VAD HAR DU GJORT EFTER STUDIERNA? VAD JOBBAR DU MED IDAG OCH VAR? Jåg hår sedån exåmen jobbåt på tre olikå stå llen inom finånssektorn. Fo rst som ekonom på Såntånder Consumer Bånk och sedån som projektledåre och produktspeciålist på Nåsdåq ÖMX. Min nuvårånde tjå nst å r Project Månåger och Process Developer på GE Money Bånk. VAD BESTÅR DINA ARBETSUPPGIFTER AV? Ledå olikå projekt inom bånken, ållt frå n en initierånde fås till implementering. Jåg fokuserår på kundernå genom ått optimerå årbetsprocessernå internt och skåpå produkter (eller IT-tjå nster) som mårknåden efterfrå går. Jåg driver å ven de flestå Leån initiåtiv inom bånken. VILKEN NYTTA HAR DU HAFT AV UTBILDNINGEN VID POLITICES KANDIDATPROGRAMMET? Ståbil finånsiell grund med ett brå mårknådsperspektiv. Såmtligå kurser ståtsvetenskåp, juridik, fo retågsekonomi och nåtionålekonomi hår hjå lpt mig i olikå resonemång och gett mig en bred kunskåp vå ldigt få personer i brånschen hår. GJORDE DU PRAKTIK ELLER UTBYTESSTUDIER, I SÅ FALL, VAR OCH HUR UPPLEVDE DU DET? Nej. HAR DU NÅGRA TIPS TILL VÅRA NUVARANDE STUDENTER OM HUR MAN FÖRBEREDER SIG FÖR ARBETSLIVET? Lå rå sig ått plånerå ordentligt och fo ljå upp ållå uppgifter. Fokuserå inte bårå på årbetsuppgifternå utån tå nk ett steg lå ngre, våd hå nder sen (fo rvåltning) och tå nk igenom olikå problem som kån uppkommå och råpporterå riskernå innån det å r fo r sent. 4

7 DOKTORAND Ståtsvetenskåpligå institutionen, Umeå universitet ELISABETH OLIVIUS STATSVETENSKAP VAD HAR DU GJORT EFTER STUDIERNA? VAD JOBBAR DU MED IDAG OCH VAR? Efter studiernå årbetåde jåg som projektåssistent på Europeiskå CBRNE centret, en centrumbildning vid Umeå universitet som sysslår med forskning och utbildning kring så kerhets- och så rbårhetsfrå gor. Då r årbetåde jåg blånd ånnåt med ått skrivå råpporter, tå fråm underlåg och ordnå konferenser. Jåg vår å ven med och ånso kte om såmt årrångeråde en kurs fo r våpeninspekto rer på uppdråg åv FN. Då refter fick jåg en doktoråndtjå nst vid ståtsvetenskåpligå institutionen, Umeå universitet, och å r nu snårt få rdig med min doktorsåvhåndling. VAD BESTÅR DINA ARBETSUPPGIFTER AV? Som doktorånd å r den frå mstå årbetsuppgiften ått skrivå en doktorsåvhåndling. Min åvhåndling håndlår om hur jå mstå lldhetsnormer tolkås och tillå mpås i internåtionellt humånitå rt bistå nd till flyktingår och hur ide er om jå mstå lldhet då rmed kommer ått fungerå som styrningsverktyg i olikå flyktingsituåtioner. Rent konkret håndlår åvhåndlingsårbetet mycket om ått lå så in sig i forskningen, lå så och beårbetå olikå typer åv empiriskt måteriål, såmt ått skrivå texter som t.ex. konferenspåpper och årtiklår. I mitt fåll hår åvhåndlingsårbetet å ven inneburit gånskå omfåttånde få ltårbete fo r ått go rå intervjuer med humånitå rå åkto rer i Thåilånd och i Bånglådesh. Att lå så kurser såmt ått underviså hår å ven vårit en del åv mitt årbete som doktorånd. VILKEN NYTTA HAR DU HAFT AV UTBILDNINGEN VID POLITICES KANDIDATPROGRAMMET? Forskårutbildningen å r ju en fortså ttning på åkådemiskå studier på grundnivå, så sjå lvklårt finns det en del likheter. Att skrivå en åvhåndling å r ju till exempel inte helt olikt ått skrivå en uppsåts, om å n i mycket sto rre skålå och med mycket ho gre kråv. De få rdigheter i åkådemiskt skrivånde, kritiskt tå nkånde och ånålys som jåg hår tillå gnåt mig under grundutbildningen å r grundlå ggånde i processen ått skrivå en doktorsåvhåndling. Att underviså på grundutbildningskurser underlå ttås kånske också åv ått sjå lv hå vårit student på såmmå eller liknånde kurser tidigåre, och årbetsmiljo n på universitetet å r ju på må ngå så tt vå lkå nd efter tiden som student. GJORDE DU PRAKTIK ELLER UTBYTESSTUDIER, I SÅ FALL, VAR OCH HUR UPPLEVDE DU DET? Jåg vår utbytesstudent vid Wright Ståte University i USA. Då r lå ste jåg kurser på motsvårånde C-nivå. Kursernå då r vår kortå och relåtivt speciåliseråde, så det påssåde brå i slutet åv utbildningen nå r jåg redån håde en brå ståtsvetenskåplig grund och visste våd minå specifikå intressen vår. Jåg gjorde också pråktik inom ståtsfo rvål- 5

8 DOKTORAND tningen i Kåpståden, Sydåfrikå. Jåg årbetåde på Environmentål Resource Månågement Depårtment, frå mst med frå gor i skå rningspunkten mellån fåttigdomsbekå mpning, sociål och ekonomisk utveckling och bevårånde åv miljo och biodiversitet. Det vår en spå nnånde pråktikplåts. HAR DU NÅGRA TIPS TILL VÅRA NUVARANDE STUDENTER OM HUR MAN FÖRBEREDER SIG FÖR ARBETSLIVET? Fo rdjupå er i det ni tycker å r spå nnånde under utbildningen, och vå lj så dånt som vålbårå kurser, utbytesstudier och pråktikplåtser då refter. Jåg tror mer på ått fo ljå sinå intressen, vårå åmbitio s och bli brå på det mån gillår ått go rå å n på ått fo rso kå nå tverkå stråtegiskt och go rå vål utifrå n fåktorer som hur årbetsmårknåden ser ut fo r tillfå llet. 6

9 VAD GÖR TIDIGARE STUDENTER IDAG? Arbetsplåtser och yrkesroller På de hå r sidornå visås exempel på våd tidigåre studenter vid progråmmet årbetår med idåg. Informåtionen såmlådes in i såmbånd med en enkå tunderso kning med tidigåre studenter som tågit exåmen under å ren De som medverkåde i underso kningen uppgåv vår de årbetår och vilken yrkesroll de hår. ARBETSPLATS A.P. Moller Måersk Arbetsfo rmedlingen Arbetsfo rmedlingen Arbetsfo rmedlingens huvudkontor Boden Minerål Dånderyds kommun Ekero kommun Energimyndigheten Esåm AB Fo rså kringskåssån Fo rså kringskåssån GE Money Bånk Herrljungå kommun Jordbruksverket Kungligå tekniskå ho gskolån Lotteriinspektionen Luleå tekniskå universitet Lå nsstyrelsen Vå rmlånd Myndigheten fo r tillvå xtpolitiskå ånålyser och utvå rdering Nåturskyddsfo reningen Nå ringsdepårtementet Övånå kers kommun Råmbo ll Månågement Regeringskånsliet YRKESROLL Compensåtion Månåger Arbetsfo rmedlåre Arbetsmårknådsånålytiker vid Anålysåvdelningen Utredåre Ståb vid Ekonomi Nå mndsekreteråre Nå mndsekreteråre fo r Bårn- och utbildningsnå mnden, kommunsekreteråre Håndlå ggåre Konsult inom hå llbår utveckling Anålytiker vid Anålys och prognos Håndlå ggåre Project Leåder och Process Developer Utredningssekreteråre Håndlå ggåre Antågningshåndlå ggåre Håndlå ggåre Doktorånd i nåtionålekonomi Projektmedårbetåre vid Internåtionellå sekretåriåtet Senior ånålytiker, projektledåre Projektledåre Depårtementssekreteråre Kommunsekreteråre Konsult Kommitte sekreteråre 7

10 VAD GÖR TIDIGARE STUDENTER IDAG? Region Vå sterbotten Region Vå sterbotten Riksdågsfo rvåltningen Såco Scåniå CV AB Sigtunå kommun Ståtistiskå centrålbyrå n Umeå kommun Umeå kommun Umeå kommun Umeå universitet Umeå universitet Uppsålå universitet Vå sterbottens lå ns låndsting Vå sterbottens lå ns låndsting Vå sterbottens lå ns låndsting Vå sterbottens lå ns låndsting Vå strå Go tålåndsregionen Ö sthåmmårs kommun Anålytiker Utvecklingsplåneråre Utskottshåndlå ggåre vid Justitieutskottet Utredåre Business Anålyst EU-såmordnåre vid kommunledningskontoret Ekonom/ståtistiker Jå mstå lldhetsstråteg Utredåre Utredåre vid Sociålå nå mndernås ståb Doktorånd vid Nåtionålekonomi Doktorånd vid Ståtsvetenskåpligå institutionen Doktorånd vid Institutionen fo r folkhå lso- och vå rdvetenskåp Låndstingsrå d Nå mndsekreteråre och utredåre Ståtistiker Stråteg fo r plånering och uppfo ljning Utvecklingsledåre Nå mndsekreteråre och utredåre vid Sociålfo rvåltningen 8

11 KONTAKTINFORMATION Kontåktinformåtion Fo r mer informåtion kontåktå gå rnå: DAVID FELTENIUS PROGRAMANSVARIG ANNA PALMGREN VAHLROOS STUDIEVÄGLEDARE Telefon: dåvid.feltenius@umu.se Telefon: ånnå.pålmgren.våhlroos@umu.se Ståtsvetenskåpligå institutionen Ståtsvetenskåpligå institutionen Umeå universitet Umeå Beso ksådress: Såmhå llsvetårhuset, plån 5 Telefon: (vå xel) 9

12 KURIOSA Politices Ördet politices hår få tt må ngå ått kliå sinå genikno lår, kånske inte minst studenternå vid Politices kåndidåtprogråmmet. Fo r ått slå hå l på mystiken kring termen ges hå r en definition. Enligt Nåtionålencyklopedin åvser politices en universitetsexåmen i såmhå llsvetenskåpligå å mnen. Sedån 1993 å r politices en exåmen med inriktning mot fo rvåltning. Historiskt, frå n 1933, å r politices en genitivform till låtinets politice eller politicå som hår betydelsen ståtskonst. 10