Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag (Del 2)

Transkript

1

2

3

4 Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag (Del 2) 1(16)

5 Innehåll DEL 2: Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag Nula ges- och behovsanalys OÖ vergripande nula gesanalys av regional utveckling De arbetsintegrerande sociala fo retagen i regionen... 4 Regionala prioriteringar och aktiviteter Prioritering nr Prioritering nr Prioritering nr Genomfo randekapacitet (16)

6 DEL 2: Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag Ha r anger ni region/la n: So rmland Ha r anger ni kontaktperson: Anna Knutsson Datum: Nuläges- och behovsanalys Övergripande nulägesanalys av regional utveckling Region So rmland besta r av 9 kommuner och har en befolkningsma ngd pa drygt inva nare. Regionen har la nge haft en stadig o kning av antalet inva nare, fra mst pa grund av inflyttning, en stor del av befolkningstillva xten sta r invandringen fo r. Ga llande befolkningsstrukturen har la net en sto rre andel a ldre, o ver 50 a r, a n riket i genomsnitt medan andelen av befolkningen i a ldern a r a r la gre a n riket i genomsnitt. Figur 1 visar befolkningsstrukturen i la net. Figur 1. Befolkningsstruktur i Södermanlands län i jämförelse med hela riket. Stora branscher inom la net a r tillverkningsindustrin, livsmedelsproduktion och jordbruk. Branscher pa frammarsch i la net a r bygg, fastigheter, fo retagstja nster samt detaljhandel. Beso ksna ringen fo rva ntas o ka framo ver och enligt Arbetsfo rmedlingen finns ett ra dande personalbehov inom skogssektorn. I och med bygget av Ostla nken kommer ett stort kompetensbehov finnas inom bygg-och anla ggningssektorn men det stora infrastrukturprojektet kommer a ven fa positiva fo ljdeffekter som ett o kat behov pa allt fra n hotell- och restaurangpersonal till friso rer och dagligvaruhandel. Kompetensbrister i offentlig sektor, va rd, omsorg och pedagogik a r ocksa o verha ngande. Traditionellt sett har viljan att starta och driva fo retag i regionen varit la g och So rmland ligger under rikssnittet i nyfo retagande. AÄ ven ra knat pa antalet fo retagsamma personer styrks att So rmland ligger la gt ja mfo rt med riket. Dock har senaste a ret visat en o kning av sa va l fo retagsamma personer totalt som nyfo retagande. Fo retagsamheten skiljer sig mycket a t inom la nets kommuner och fo retagsstrukturen a r starkt beroende av huruvida arbetsmarknaden domineras av fa starka arbetsgivare eller inte. Med anledning av detta finner vi Sveriges minst fo retagsamma kommun i industriorten Oxelo sund som domineras av SSAB. AÅr 2015 var en femtedel av de fo retagsamma i la net a ldre a n 64 a r varfo r nyfo retagande anses vara viktigt framo ver, likasa generationsva xling i befintliga fo retag. 3(16)

7 Den regionala sto dstrukturen fo r nyfo retagande och innovation a r va l utvecklad med flera olika akto rer som arbetar med att fra mja fo retagande och innovation. Da remot finns ett hinder i att So rmland som la n inte a r en sammanha llen funktionell region. Regionen a r uppbyggd av flera mellanstora sta der som enskilt innehar en relativt liten befolkningsmassa med begra nsande resmo jligheter dem emellan. Regionen gra nsar till och pa vissa sa tt va xer in i andra sammanhang, som Ma lardalen och Stockholm. Sto dsystem baserade pa verkligt funktionella samband byggs upp utifra n delregionala noder. Arbetslo sheten i la net a r ho gre a n snittet fo r hela landet. Dock finns stora variationer i kommunerna inom la net. Flen och Eskilstuna har drabbats ha rdast, ha r a r den totala arbetslo sheten o ver 10 % medan Trosa, Gnesta och Stra ngna s har en arbetslo shet under snittet fo r riket. Grupper som har sva rt att etablera sig pa arbetsmarknaden a r personer med utla ndsk bakgrund, personer med funktionshinder samt unga utan gymnasieexamen. Att det finns stora variationer inom regionen ga llande sa va l arbetsmarknad och na ringsliv som rent geografiska fo rutsa ttningar go r att ett och samma verktyg inte a r applicerbart pa hela regionen utan fo r att na verkningsfullhet beho ver insatserna riktas och anpassas efter de olika omra denas fo rutsa ttningar. 2. De arbetsintegrerande sociala företagen i regionen I. Systematiskt ledningsarbete - i vilken mån och hur kan arbetsintegrerande sociala företags insatser involveras i arbetet med RUS, andra strategier och program för ex. tillväxt, arbetsmarknad, integration, socialt stöd, kompetensförsörjning. I dagsläget finns inte ASF med i kommunala strategier för tillväxt, näringslivsutveckling, företagande och innovation i Sörmland. Här finns en möjlig potential. Eftersom antalet ASF i Sörmland är få till antalet är det hanterbart att börja arbeta med de som finns och när nya ASF startar finns möjligheten att få med koppling till kommunala strategier från början. Definitionen av ASF från är: Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): Med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle Som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt Som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Vad skiljer då ASF från andra företag? Det övergripande målet att integrera människor i arbetsliv är det särskiljande. I övrigt kan beskrivningen även passa in på andra företag, oavsett om man är arbetsintegrerande eller ej. Att skapa delaktighet för medarbetare är 4(16)

8 centralt i många företag, t ex genom medarbetarkontrakt, medarbetarengagemang, förbättringsgrupper och liknande. Företag återinvesterar sina vinster i den egna verksamheten, i princip alla företag som utvecklar sin verksamhet återinvesterar sina vinster för att växa och utveckla företaget. Vår reflektion under arbetet med förstudien är att i de allmänna diskussionerna om ASF framförallt fokuserar på det övergripande målet att integrera människor. Affärsmässighet, lönsamhet och affärsutveckling är inte frågor som diskuteras. Kunder och marknadens efterfrågan diskuteras inte heller i någon större omfattning. Vid möten om ASF finns inte det privata näringslivet med som målgrupp. Ett konkret exempel; vid anmälan till ASFdagen i Stockholm fick man välja vilken kategori deltagare man var. Där fanns inte entreprenör, potentiell kund eller näringsliv med som förvald kategori, utan endast olika yrken inom stat, kommun och offentlig verksamhet. Privata näringslivet borde vara en intressant målgrupp och en intressant, köpstark kundgrupp. Istället pratar man framförallt om offentliga kunder, vilka ställer krav på att delta i offentlig upphandling, vilket i sig är en utmaning för de flesta små och medelstora företag. ASF pratar om sig själva som en bransch. I näringslivet i allmänhet styrs bransch av det verksamhetsområde man verkar inom, inte vilken företagsform man är, vilka man har anställda, eller vilka som driver företaget. Slutsatsen är att man i första hand inte ser sig som företag utan som verksamheter. Affärsmässigheten i ASF måste stärkas. Verksamheten i ASF består av två huvudgrenar; arbetsträning och näringsverksamheten. Utan en bärig näringsverksamhet faller arbetsträningen. Det är också svårt att få till långsiktighet. En stark näringsverksamhet bygger på att det finns en marknad med efterfrågan där potentiella kunder är beredda att betala för den vara eller tjänst som erbjuds. Befintliga ASF i Sörmland är att betrakta som svaga företag rent ekonomiskt och affärsmässigt. Det hindrar deras möjligheter att vara långsiktiga och trygga platser för arbetsträning. Genom en satsning på affärsutveckling kan även ASF kombineras med mer lönsamma affärsverksamheter. Lösningen är att se på näringsverksamheten i ASF som på en vanlig näringslivsverksamhet, dvs det måste finnas en potentiell marknad och kunder. Det måste finnas en ekonomisk hållbarhet i företaget. Liknande bedömning av en affärsidé som görs i innovationssystemet genom inkubatorer och Almi t ex borde gälla för ASF. Man behöver också stärka verksamheten som handlar om arbetsträning genom bra relationer till dessa kunder för att stärka långsiktighet. Det finns exempel från andra områden i Sverige där man genom policybeslut och avtal fått till en kontinuitet i att använda ASF för arbetsträning t ex. Med stärkt affärsmässighet finns också möjligheten till skalbara affärsmodeller. Kooptjänst i Sörmland är exempel på där man har nyttjat en befintlig fungerande modell för affärsupplägg och drift och sedan driver olika verksamheter i gemensam organisation (hunddagis, café, städ, second hand mm). Folkets hus i Rågsved är att annat exempel där man byggt ut sin verksamhet allt eftersom till nya marknader, men använt befintliga fungerande modeller. T ex genom att öppna second hand butiker i flera förorter, med befintligt upplägg som fungerat på ett ställe. LeMat är ett europeiskt koncept för Bed and Breakfast, vilket fungerar som ett franschisekoncept för ASF. I Sverige finns deras verksamhet i Göteborg, Luleå och Stockholm. Det finns alltså exempel på ASF som lyckats med att skala upp sina affärsmodeller. 5(16)

9 Från andra regioner i Sverige, bl a Östergötland finns Grön Arena som arbetar med arbetsträning inom Gröna Näringen. De har tagit fram ett koncept för att certifiera verksamheter inom gröna näringarna (djur och växtodling) så att de kan utöka sina befintliga verksamheter genom att tillhandhålla rehab och arbetsträning för personer som står långt från arbetsmarknaden. De benämner sig själva inte som ASF och deras initiativ utgår från början från deras intresse att skapa mer hållbara företag på landsbygden. Drivkraften har från början inte varit det sociala engagemanget. Forskning har visat att miljön som deras företag kan tillhandhålla är gynnsam för rehabilitering och på så sätt har de utökat sin affärsverksamhet. Grön Arena är ett exempel på där det sociala engagemanget inte är utgångspunkten för affärsidén, men där verksamheten nu fyller funktionen av arbetsträning. I Sörmland finns ett företag registrerat som Grön Arena företag, dock ej som ASF. Vi är övertygade om att ASF kan drivas som företag utan att göra avkall på empowerment, och socialt engagemang med individen i fokus. Att verka för att stödja befintliga ASF och bildande av ASF genom att stärka affärsmässigheten blir en av våra prioriteringar. För att integrera ASF i regionens strategiska arbete kan ett sätt vara att ASFs verksamheter, i möjlig mån, matchar företagarnas/deltagarnas färdigheter med de områden där det finns behov av yrken eller där man ser att det kommer att finnas brist inom en snar framtid. I Sörmland är exempel på sådana områden, kock, vård, bygg, skog, bygg- och anläggning. Vi vet också att Ostlänken kommer att ge nya arbetstillfällen i anläggning och ett stort antal kringtjänster. Kunskapen om dessa kompetensbehov och bristyrken kan informera inom vilka områden man startar ASF. Med ett genomtänkt arbetssätt skapar vi förutsättningar för mer långsiktiga hållbara affärsidéer där både arbetsträningsområdet och affärsverksamheten blir hållbara. Om man utgår från individens behov är inte ASF den enda lösningen. Arbetsförmedlingen betonar vikten av att se till individens behov och var den får bäst utvecklingen. För vissa individer är empowerment och möjligheten att få förebilder som tidigare varit i samma situation och nu lyckats väldigt viktig. För andra är det mindre viktigt vilken företagsform som bedriver varsamheten. Man prioriterar att känna gemenskap till kollegor, och ställer inga krav på delägarskap eller medlemskap. Inkludering av personer som står långt från arbetsmarknaden kan även åstadkommas i befintligt näringsliv eller genom företag som benämner sig som sociala företag. Att involvera befintligt näringsliv och öka deras engagemang för att inkludera personer som står långt från arbetsmarknaden är också ett arbetssätt att utveckla i Sörmland. Allt fler företag ser värdet av CSR (Corporate Social Responsibilty). Viljan att hjälpa till ökar från såväl privatpersoner som företag. Vid flyktingkatastrofen under förra hösten såg vi flera exempel på detta. När företaget Universum frågar högskoleoch universitetsstudenter i Sverige var de tycker är viktigt vid framtida karriär är att vara hängiven god sak eller känna att man tjänar ett högre syfte tredje viktigast. Majoriteten av studenterna benämner sig också som idealister 21%, jämför med karriärist och ledare (12 respektive 10%). Resonemanget ovan visar att det finns fungerande initiativ inom olika branscher och med olika utgångspunkt, där en enskild individ får stöd att arbetsintegreras och komma tillbaka till arbete. För att få fram nya innovativa modeller krävs samarbeten och mötesplatser där entreprenörer från privata sektorn, sociala företag, ASF, kompetensstrateger, innovationssystemet möts och delar idéer och erfarenheter med varandra. 6(16)

10 II. Kartläggning och synliggörande av arbetsintegrerande sociala företag. Region So rmland a r ett av de la n i Sverige som har la gst antal arbetsintegrerande sociala fo retag. Denna fo rstudie har innefattat kontakt med 7 st ASF, dvs samtliga idag verksamma fo retag registrerade pa Sofisam samt ytterligare ett. Dessa uppskattas vara en majoritet av la nets alla ASF. De affa rsomra den och branscher som fo retagen a r mest fo rekommande inom a r vanligtvis av arbetsintensiv karakta r. Exempel pa affa rsomra den a r cafe, tra dga rdstja nster, elektronika tervinning, allservice, brukarrevision och hunddagis. Ett av fo retagen bedriver daglig verksamhet och sa ljer sa ledes inga tja nster eller produkter. OÖ vriga fo retag sa ljer tja nster till ba de privat och offentlig sektor men sa ljer ocksa arbetstra ningsplatser till kommun och Arbetsfo rmedling. Fo r ASF:s ekonomiska och da rmed verksamhetsma ssiga stabilitet a r det viktigt att fa inta kter fra n dessa ba da ben och att sa kersta lla att inget av dem dominerar, men fo r fo retagen i studien har det varit sva rt att uppna balans ga llande detta. Av de 7 fo retag som medverkat i fo rstudien a r det flera fo retag som, pa grund av ekonomiska sva righeter, just nu inte bedriver sin verksamhet fullt ut eller a r inne i en omstruktureringsfas. Endast ett av fo retagen har lyckats uppna en bra balans mellan inta kter fra n tja nster samt arbetstra ningsplatser och upplevs da rmed ha ekonomisk stabilitet. Den ekonomiska osa kerheten beror pa en brist pa affa rsma ssighet och att na ringsgrenen kommit i skymundan. Om na ringsgrenen inte a r stark och stabil blir fo retagen va ldigt beroende av att sa lja arbetstra ningsplatser till Arbetsfo rmedlingen och kommunerna, vilket go r dem sa rbara da kontrakten fo r arbetstra ningsplatserna upphandlas individ fo r individ och man la ngsiktigt inte kan sa kra att platserna nyttjas. Nya strukturella fo ra ndringar, sa som utfasning av Fas 3, inneba r ett nytt system fo r fo retagen att fo rha lla sig till vilket kan vara komplicerat da det fo r arbetsintegrerande sociala fo retag finns en stor tro ghet i att sta lla om. Detta har lett till att fo retag fa tt sva rare att rekrytera deltagare till verksamheten och da rmed hamnat i ett krisartat ekonomiskt la ge. Som tidigare na mnt har fo retagen inte lyckats uppna ekonomisk la ngsiktighet och na stintill samtliga ser att framtiden a r oviss. Ma nga sa krar sin inkomst fo r en kort period i taget, t ex genom erha llna bidrag eller medel fra n fonder/stiftelser och de uppger att mycket energi och resurser ga r till att anso ka om ekonomiska medel. Fo retagen vittnar om ho g arbetsbelastning fo r handledare och otillra ckliga resurser. Ekonomisk stabilitet 14% 86% Ja Nej Figur 2. I vår undersökning upplevs 86% av de arbetsintegrerande sociala företagen i dagsläget inte ha ekonomisk stabilitet i bolaget. 7(16)

11 Det som fo retagen sja lva uppger att de beho ver sta rka a r fra mst sin ledningskompetens. Det efterfra gas sto d utifra n och en akto r som kan komma in med nya perspektiv och agera bollplank. Det finns a ven kompetensbehov ga llande hur ett fo retag ska sko tas samt ga llande styrelsearbete. Na gonting fo retagen ytterligare beho ver sta rka a r sin marknads-fo ring och det finns ett behov av att sa tta sig pa kartan. Fo retagen sja lva ser att det skulle vara gynnsamt att sta rka samverkan med o vrigt na ringsliv, vilket idag a r va ldigt begra nsat, men det ra der okunskap ga llande vilka presumtiva kunder/partners skulle kunna vara. AÅ andra sidan vet inte o vrigt na ringsliv om att de arbetsintegrerande sociala fo retagen finns, a n mindre pa vilket sa tt de skulle kunna utbyta tja nster med dem. Na r det ga ller samverkan ASF emellan har det skett en del erfarenhetsutbyte och studiebeso k inom la net. Det finns en uttryckt vilja att utveckla samarbetet men i dagsla get a r det ingenting som det la ggs resurser pa. Na gra har dock beso kt exemplet Kooptja nst som i nula get a r stabilt och drivs som en paraplyorganisation o ver ba de So dermanlands- och OÖ stergo tlands la n. Ha r a r framga ngsfaktorerna bland annat kopplade till att det finns en central del i fo retaget som sko ter vissa delar av verksamheten, vilket go r att verksamhetsledarna ista llet kan fokusera pa sja lva ka rnan. Man gynnas a ven av att kunna utbyta erfarenheter inom fo retaget och det finns en stor kompetens och kunskap att ta hja lp utav. Detta a r en affa rsmodell som anses vara skalbar da en paraplyorganisation kan sto dja och ta in fler verksamheter under fo retagets vingar och da rmed expandera utan att ge avfall pa kvalitet och sto ttning/ledning. AÄ ven i Go teborg finns framga ngscaset Va gen ut! med liknande koncept. Genom ett projekt finansierat av Allma nna Arvsfonden gjordes ett fo rso k att starta en paraplyorganisation fo r ASF i So rmland. Tre fo retag i Nyko ping ingick i det sa kallade So rmlandskooperativen da r syftet var att fo retagen genom samverkan skulle kunna hja lpa och sto tta varandra. Efter projekttidens slut var det sva rt att fortsa tta fa aktivitet i paraplyorganisationen och den a r nu vilande. Tva av fo retagen a r dock fortfarande verksamma. Det finns heller ingen regional Skoopi-organisation. Fo retagens utvecklingspotential anses vara begra nsad da flertalet i nula get inte har en ha llbar affa rside. Fo retagen sja lva vill ga rna utvecklas och va xa men ser i fo rsta hand ett behov av att sa kersta lla sin o verlevnad fo r den na rmaste tiden framo ver. III. Kartläggning av offentliga aktörers syn på och samverkan med de arbetsintegrerande sociala förtagen och företagen som resurs för de offentliga aktörernas behov Studien har innefattat kontakt med kommunfo retra dare fra n sa va l arbetsmarknads- som na ringslivssidan. Telefonintervjuer har genomfo rts med arbetsmarknadsrepresentanter medan na ringslivsansvariga har so kts genom en online-enka t. Representanter fra n olika myndigheter sa som Arbetsfo rmedlingen, Landstinget och Fo rsa kringskassan har ho rts. AÄ ven de lokala samverkansgrupperna har, genom respektive processledare, deltagit i studien. Totalt har 19 personer fra n det offentliga medverkat i fo rstudien. Kunskapen om ASF varierar mycket inom de olika kommunerna i la net. I kommuner som 8(16)

12 Trosa, Gnesta och Stra ngna s prioriteras inte fra gan och kunskapen om ASF a r la g. Detta beror till stor del pa att dessa kommuner har en la g arbetslo shet och behovet av ASF som arbetsmarknadsverktyg a r sa ledes mindre. Flera andra kommuner a r positiva till ASF och flera kommuner har inlett ett samarbete med Coompanion, dels med syfte att kartla gga offentlig verksamhet som skulle kunna knoppas av till ASF och dels fo r att jobba strategiskt med fra gan och la gga upp en plan fo r hur man ska ta den vidare. Trots intresset valde endast 3 st na ringslivsansvariga att medverka i fo rstudiens enka tunderso kning vilket tyder pa att fra gan inte har na gon ho g prioritet. Det kan a ven tyda pa att det finns ett informationsglapp mellan arbetsmarknads- och na ringslivsavdelning och att fra gan skulle gynnas av o kad samverkan och kommunikation inom kommunernas olika delar. Som tidigare na mnts interagerar kommunen med de arbetsintegrerande sociala fo retagen genom att ko pa tja nster och/eller arbetstra ningsplatser. AÄ ven Arbetsfo rmedlingen ko per arbetstra ningsplatser. Na gon speciell mo tesplats fo r just ASF finns i dagsla get inte a ven om ASF, som alla andra fo retag, a r va lkomna att medverka i fo retagstra ffar anordnade av kommunen, na gonting som nyttjas i liten utstra ckning. Kommunerna och andra offentliga akto rer ser att ASF a r ett bra alternativ fo r de individer som har entrepreno rsanda och inte passar sa bra in i den offentliga verksamheten. Empowerment-aspekten och faktumet att verksamheten drivs av individer som sja lva sta tt la ngt ifra n arbetsmarknaden go r ASF unikt och fyller da rmed ett behov som den kommunala verksamheten i regel inte kan erbjuda. Fra n sa va l kommunernas som Arbetsfo rmedlingens sida ra der det sa ledes enighet om att det skulle vara gynnsamt att uto ka sin palett av arbetsmarknadsa tga rder och kunna erbjuda ASF som ett alternativ. Utga ngspunkten a r dock att ha individen i centrum och ingenting a r applicerbart fo r hela ma lgruppen, somliga skulle utvecklas ba ttre i ett vanligt fo retag a n i ett ASF, men med fler ASF o kar mo jligheten att tillgodose fler individuella behov fo r de som faktiskt passar i ett ASF. Trots att flera offentliga akto rer nu visar intresse fo r fra gan a r det med en avvaktande framtoning och det ra der konsensus om att ASF a r en komplex och sva r fra ga, vilket har gjort den va ldigt tro g att driva. Det understryks a ven att trots att det finns en vilja att driva fra gan sa a r det inte mo jligt inom befintliga resurser. I arbetet med ASF har upp-handlingsregler och annan juridik identifierats som ett hinder och kommunerna vittnar om att det beho vs struktur och riktlinjer kring hur sto ttning till fo retagen ska ga till rent konkret. I och med det kommande bygget av Ostla nken kommer ma nga kringliggande infrastrukturprojekt drivas i kommunal regi. Ha r ges mo jlighet fo r kommunerna att, i upphandlingarna, anva nda sig av sociala klausuler som skulle kunna gynna ASF, na gonting som kan a terses i andra delar av landet. Kommunerna ser sig sja lva i rollen att sto dja befintliga och presumtiva arbetsintegrerande sociala fo retag och vill inte sja lva ha huvudansvar och ta initiativ i fra gan. Kommunerna hoppas ista llet kunna fa nga upp de eldsja lar och entrepreno rer som kommer underifra n och vill driva fra gan, na gonting det i nula get inte finns na gra strategier fo r. Flera vittnar om eldsja lar som, efter att sto tt pa omfattande hinder, tvingats att ge upp. Att entrepreno rer kommer underifra n och vill driva fra gan a r emellertid ett relativt ovanligt scenario och inte hur ett ASF brukar starta. Ista llet startas de genom att kommunen besta mmer sig fo r att knoppa av kommunal verksamhet eller genom externt finansierade projekt. Ma nga parter vittnar om kommunala verksamheter som skulle kunna knoppas av och drivas som ASF. Det a r dock inte helt friktionsfritt att bedriva avknoppning av sin egna kommunala verksamhet. Dels enligt resonemanget att sa ga av den gren man sitter pa och dels upplevs det som en sva righet att fa med personalen vid ett skifte varfo r det fo r den nya verksamheten uppsta r ett va ldigt stort kompetensbehov. Det finns motsa ttningar att satsa 9(16)

13 pa ASF i och med det skulle konkurrera med arbetsmarknadsinsatserna som kommunerna driver i egen regi. Det kan ocksa bidra till att fra gan inte prioriteras ho gre. Sammantaget a r det offentliga positiv till ASF som arbetstra ningsplats och ser ga rna att verksamheterna utvecklas men ingen part ka nner att ansvaret ligger pa deras bord. Tonvikt la ggs pa faktumet att fra gan beho ver drivas bredare a n pa enskild kommunniva och genom samverkan mellan det offentliga, det ideella samt det fo retagsfra mjande systemet. Det efterfra gas att utro na en gemensam bild och vision fo r hur man vill och ska arbeta med ASF, ett initiativ man ser bo r komma ifra n Regionfo rbundet. IV. Näringslivets och andra företags samverkan med arbetsintegrerande sociala företag Det privata na ringslivet verkar i na gra fall som kunder till ASF och tva av de intervjuade fo rtagen deltar a ven i mo tesplatser sa som morgonsoffa och frukostmo te fo r na ringslivet. I o vrigt sker endast lite utbyte och det upplevs som att ASF och det privata na ringslivet a r va ldigt skilda a t och sa llan sa tts i samma sammanhang. Fo retagen i studien visade dock intresse fo r att uto ka samarbetet med det privata na ringslivet, sa rskilt nu i det sva ra ekonomiska la get. Det finns tankar om partnerskap och sponsorer men det a r ingenting som har omsatts i praktiken. Okunskapen om ASF hos det privata na ringslivet anses vara stor och det har visats att det privata na ringslivet, pa grund av denna okunskap, a r lite skeptiskt insta lld till ASF. Med o kad kunskap skulle tro sklarna fo r att utbyta tja nster kunna minskas. Det finns ma nga etablerade na tverk fo r fo retag baserat pa bransch, geografi, storlek pa fo retag, vem som driver fo retaget mm. Inga av befintliga ASF sa ger sig vara med i dessa na tverk. Na tverken fungerar ba de som relationsskapande, i marknadsfo ringssyfte, kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Dessa relationer kan skapa grund fo r nya affa rsmo jligheter fo r ASF. Arbetsintegrerande sociala fo retag har i regel sna va na tverk och skulle gynnas av att ha mer kontakt med det fo retagsfra mjande systemet. Coompanion a r en aktiv akto r redan fra n start och erbjuder fo retagen ra dgivning och ett utomsta ende perspektiv. Det hade a ven varit o nskva rt att fler fo retagsfra mjande akto rer fanns med pa spelplanen. AÄ ven hos delar av det fo retagsfra mjande systemet bo r kunskapen om ASF ho jas da ASF i nula get oftast fo rknippas med kooperativ och anses vara en fra ga fo r Coompanion enbart. Det finns inkubatorer fo r socialt entrepreno rskap da r ett exempel a r CSES. CSES har dock inte varit med i uppstarten av na got ASF vilket tyder pa att ASF inte sja lva va nder sig till det typ av sto d som har en tydlig affa rsfokus. Fo rutsa ttningarna fo r ASF a r att lyckas a r att kombinera affa rsverksamhet med social verksamhet. Det finns ma nga olika satsningar pa att utveckla affa rsverksamhet som visat sig framga ngsrika; Inkubatorer, Venture Arena, Crowd Funding, mentorskap, Styrelsekraft, satsningar pa kvinnors fo retagande. ASF ligger utanfo r dessa satsningar. Genom att integrerar ASF och dra nytta av redan fungerande verksamheter kan fo retagen fa draghja lp na r det ga ller affa rsdelen. I takt med att medvetenheten om ha llbarhet i stort va xer sta lls ocksa ho gre krav pa na ringslivet att ta ha nsyn till den sociala ha llbarhetsaspekten. Likasa som ekologisk 10(16)

14 ha llbarhet har blivit en hygienfaktor kommer den sociala ha llbarheten va ga allt tyngre framo ver. Allt fler fo retag arbetar aktivt med CSR, ba de fo r att man vill arbeta med sociala fra gor och fo r att sta rka sitt varuma rke. Ma nga fo retag vill bidra men det a r inte alla som vet hur. Att go ra affa rer med ASF kan vara ett sa tt. Redan idag kan vi se att det skapar en konkurrensfo rdel att arbeta med sociala fra gar och det kan vara sa va l ideologi som affa rsma ssighet som a r den bakomliggande drivkraften, eller en kombination av dem ba da. Att sto tta ASF kan vara ett sa tt fo r fo retag att visa sitt sta llningstagande i sociala fra gor. I och med detta tror vi att fo retag kommer bli mer intresserade av hur de kan utbyta tja nster med ASF och att det uppsta r en, fo r ba da parter, gynnsam situation. Ett framga ngsexempel ga llande detta a r det privata fastighetsbolaget Byggvestas arbete i stadsdelen Rinkeby da r en stor social satsning gjorts som exempelvis innefattar att implementera framga ngscaset Yalla Trappan. Yalla Trappan a r ett ASF fra n Rosenga rd i Malmo med syfte att skapa arbetstillfa llen fo r utlandsfo dda kvinnor som sta r la ngt ifra n arbetsmarknaden. Byggvesta har sedan dess vunnit nya uppdrag genom att de uppma rksammats fo r sitt sociala engagemang. Fo r att realisera denna samverkan kra vs, fo rutom att de arbetsintegrerande sociala fo retagen har en ha llbar affa rside, ett na tverkande mellan ASF och o vrigt na ringsliv. Detta kan a terses i va ra prioriterade omra den. V. Övriga aktörers samverkan med arbetsintegrerande sociala företag Fo retagen i studien samverkar va ldigt lite med o vriga akto rer, varken ideella fo reningar eller folkbildning. Ett exempel a r dock hur privatpersoner visar sitt engagemang genom att agera som sto dsponsorer. Det finns troligtvis potential att samverka med sa va l privatpersoner som andra akto rer men fo r att uppna det beho ver fo retagen tillgodose sitt marknadsfo ringsbehov och o ka sin kommunikation uta t. Detta a terses i prioriteringarna. VI. Andra planerade insatser i regionen för att stödja utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag 11(16)

15 Katrineholms arbetsfo rmedling har visat intresse fo r att genomfo ra en etableringsanalys fo r start av ASF men i o vrigt bedrivs inte mycket verksamhet med syfte att sto dja utvecklingen av ASF i regionen. Tva rtom kommer det avtal som i a r funnits mellan Samordningsfo rbundet RAR och Coompanion So rmland, med just detta syfte, inte att fo rla ngas till na sta a r. Coompanion sja lva uttrycker att om finansieringen dras in sa kan det bli aktuellt att la gga ned verksamheten som fokuserar pa ASF, fo r att ista llet satsa pa andra omra den. De affa rsutvecklingscheckar som finns fo r ASF har inte so kts av na got av So rmlandsfo retagen, inte heller alla ka nner till att dessa finns. Coompanion har pa uppdrag av Samordningsfo rbundet RAR arbetat med fem olika insatsomra den under 2016 med ma lgrupp LSG grupperna, lokala samverkansgrupperna samt politiker och tja nstema n inom kommuner, Landsting, Regionfo rbund, AF, FK och andra offentliga akto rer. Bland annat har man medverkat i att ta fram en ESF-anso kan fo r ett projekt som skulle ge sociala fo retag en mo jlighet att arbeta med kompetensutveckling fo r sina deltagare. Anso kan blev dock inte beviljad. Aktiviteterna har framfo rallt inneburit mo ten och informationsspridning, men det har inte resulterat i konkreta a tga rder eller beslut. Trots att ma nga akto rer i regionen tror pa ASF som metod vill ingen ta pa sig att a ga fra gan. De planerade insatserna i denna rapport kommer da rfo r vara betydelsefulla fo r det fortsatta arbetet med ASF i So rmland. 12(16)

16 Regionala prioriteringar och aktiviteter Prioritering nr 1 Prioriterat område: Prioriteringens namn Syfte: Mål 2018: Motivering: Aktiviteter: Samarbetspartners för genomförande: IV. Näringslivets och andra företags samverkan med arbetsintegrerande sociala företag Stärkt affärsnätverk för affärsutveckling Att stärka ASF-företagens affärsverksamheter och affärsmodeller genom att dra nytta av redan existerande, framgångsrika nätverk, verktyg och modeller inom Innovationssystemet och att använda dem för ASF, som nya metoder att utveckla sina företag och identifiera affärsmöjligheter, som komplement till Coompanions befintliga process. Nätverken ger också ASF möjligheter till nya kundgrupper Samtliga ASF är medlemmar i lokala affärsnätverk utanför ASF-sfären Två mötestillfällen har näringsliv, ASF och Innovationssystemet har arrangerats Minst tre Sörmländska ASF har fått utvecklingscheckar från TVV Minst 70% av sörmländska ASF har en extern mentor från privata näringslivet Regionförbundet Sörmland har mobiliserat för en ny projektansökan för att stärka prioritering 1, 2, 3:s genomförande ASF-företagen har behov att stärka sin näringsverksamhet för att skapa långsiktiga affärsförutsättningar. I vår förstudie har vi sett att näringsverksamheten i ASF är nedprioriterad för de sociala aspekterna. Affärsdelen behöver därmed stärkas. T ex genom att bättre identifiera marknadens behov, vilken affärsidén ska möta. Det finns många goda idéer och framgångsmetoder inom Sörmland och intilliggande regioner som vi vill nyttja. T ex, Inbubatorn Create, Inkubatorn Lead, Coompanion, Mentorprogram, hur jobba med extern styrelse, vilka affärsnätverk ska man vara med i, Venture Arena i Östergötland och Crowdfunding, som exempel. Startmöte workshop för alla parter för att identifiera framgångsmetoder som kan användas även på ASF Handlingsplan - utifrån workshop forma ett upplägg vilka mötesplatser som kan startas och vilka som ska vara med. Genomför mötesplatser inom projektet. Coompanion, Almi, Create, Lead, NFC, UF, Företagarna lokalt, Handelskammaren 13(16)

17 Prioritering nr 2 Prioriterat område: Prioriteringens namn: Syfte: Mål 2018: Motivering: Aktiviteter: Samarbetspartners för genomförande: III. Kartläggning av offentliga aktörers syn på och samverkan med de arbetsintegrerande sociala företagen och företagen som resurs för de offentliga aktörernas behov Fokus Arbetsträningsplatser Stärka affärsområdet Arbetsträningsplatser för ASF genom att öka kunskapen hos och skapa policys och strategier hos ASFs kundgrupp dvs de offentliga aktörer som köper arbetsträningsplatser såsom kommun och AF. 2 kommuner i Sörmland har en policy hur man använder sig av ASF Minst fyra långsiktiga kontrakt upprättade mellan kommun och ASF i Sörmland om arbetsträning Samtliga kommuner ska ha genomgått utbildning för att stärka kunskap om ASF och hur man konkret arbetar med att köpa tjänster från ASF. I andra regioner i Sverige har det visat sig framgångsrikt när kommuner har sociala klausuler och/eller policys gällande hur och när man arbetar med ASF. Kunskapen hos kommuner är generellt låg i Sörmland. Att erbjuda arbetsträningsplatser är en central del av ASFs erbjudande. För att det ska bli sälj-bart krävs kunskap hos kunderna, så att de kan köpa dessa platser. Information/Utbildningspaket för alla inom kommunala verksamheten som kan fatta beslut gällande ASF eller handla upp ASF, dvs näringsliv, arbetsmarknad, ansvarig för upphandling. Information till kommuner om samhällsmässiga vinster och siffror om lönsamhet Utbildning genomförs på varje kommun och anpassas efter deras kompetensnivå. Utbildningspaketet innehåller också en process för att stödja kommunerna att ta fram en konkret policy och upphandlingsplan för ASF. När samtliga kommuner genomgått utbildningspaketen samlas samtliga kommuner till gemensamt seminarium för kunskapsutbyte och dela de arbetssätt man tagit fram. Detta kan ge ytterligare idéer till de olika kommunerna. Samtliga kommuner, extern part för info/utbildningsupplägg, RAR, LSG i Sörmland. 14(16)

18 Prioritering nr 3 Prioriterat II. Kartläggning och synliggörande av arbetsintegrerande sociala område: företag Prioriteringens namn: Syfte: Mål 2018 Motivering Aktiviteter Samarbetspartners för genomförande: Arbetsintegrerande Sociala Företag vad är det? Kommunikation och information Öka kunskapen och medvetenhet om ASF och vad de är hos allmänhet, potentiella kunder i privata näringslivet, politiker, medborgare och kommuner. Öka kunskapen hos andra företag att ASF finns för att stärka nätverken mellan företagen Artiklar om ASF i lokala tidningar i Sörmland minst en gång per kvartal. Samtliga ASF i Sörmland är medlem i någon organisation/nätverk för företag utanför ASF-sektorn, t ex Företagarna, lokala handelskammaren Kunskapen om ASF, vad de gör och vad de är, är låg hos såväl allmänhet, offentlig verksamhet och privata näringslivet. Genom att öka medvetenheten om att de finns och vad de gör kommer ASF att på sikt bli en mer given aktör på företagarmarknaden och efterfrågas av privata konsumenter, såväl företag som privatpersoner. Detta leder på sikt till mer affärer för ASF. Säkerställ att representanter från ASF deltar i det lokala näringslivet aktiviteter, t ex nätverk i form av Företagarna, lokala Handelskammaren, lokala nätverk, branschförbund mm genom information till ASF. Pressreleaser en gång per kvartal för att uppmärksamma exempel på företag inom ASF eller resultat som företagen bidragit till. Etablera kontakt med journalist med intresse för frågan Etablera ASF Sörmland på sociala medier, t ex Facebook, Instagram och LinkedIn. Lokala affärsnätverk (vilka identifieras lokalt), näringslivsansvariga kommunerna, extern konsult, lokal dagspress, extern part för sociala medier. 15(16)

19 Genomförandekapacitet Utgångsläget i Sörmland gällande ASF är svagt. Det finns få företag (totalt 7, varav 4 inte har någon direkt verksamhet just nu), stödsystemet har brister, intresse och kunskap från kommuner är svagt. Det finns stora förbättringsbehov. Från regionförbundet har vi begränsade resurser i såväl tid som pengar att axla ett storskaligt genomförandeprojekt, likaså begränsat mandat och ägarskap för frågan. I så stor utsträckning som möjligt vill vi nyttja befintlig verksamhet och mötesforum. Under förstudien har vi fått bekräftat att intresse finns hos några av kommunerna (Nyköping, Katrineholm, Eskilstuna). Det är i två av dessa kommuner, preliminärt Katrineholm och Eskilstuna) som arbete kan startas upp att enligt våra prioriteringar. Vår rekommendation är att börja i liten skala för att kunna göra ett gediget arbete. Förhoppningen är att det arbetet som påbörjas ger ökat intresse från övriga kommuner, som sedan kan överföra de då etablerade arbetssätten till sina områden. Genomförandeprojektet är beroende av huruvida vi under tiden, mellan inlämning av handlingsplan till det att ansökan om genomförandeprojekt ska vara inne, lyckas uppmuntra någon av de intresserade aktörerna att vilja stå som operativt ansvarig till projektet. Till de aktörerna hör Arbetsförmedlingen, Nyföretagarcentrum och Coompanion. För att arbetet ska bli hållbart över tid och långsiktigt krävs att arbetet drivs av varje kommun, vilket vi påverkar genom de policys vi skapar genom en av våra prioriteringar. Vi vill att utvecklingsarbetet ska bli del av ordinarie verksamhet för att inte riskera att vara projektbundet, vilket innebär risk för att när projektet slutar så avstannar satsningen. Genom att engagera hela innovationssystemet säkerställer vi att stöttning i utvecklingen av ASF kan drivas av flera parter, vilket också säkerställer långsiktighet. Finansiering i tid från RAR kan vara en möjlig medfinansiering för projektet liksom tid eller kontanta medel från regionförbundet i mobiliseringssyfte. 16(16)