EDA270 Djupstudie Konflikthantering
|
|
- Gunnar Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EDA270 Djupstudie Konflikthantering Abstrakt: Den här djupstudien avser att ge en god grund i konflikthantering där bland annat ABC triangeln och isbergsprincipen behandlas. Vidare redogörs det vilka faser som en konflikt kan passera samt vilken roll känslorna spelar i en konflikt. Det här är en person som försöker uttrycka sina känslor och behov, men gör det på ett oskickligt sätt Thomas Jordan Anders Eriksson D06, Lunds Tekniska Högskola dt06ae2@student.lth.se
2 Innehållsförteckning 1. Inledning Konflikter Bakgrund Konfliktteorier ABC modellen A hörnet: Attityder B hörnet: Beteende C hörnet: Motsättning Isbergsprincipen Växande konflikt Fas 1: Störningsfasen Fas 2: Svårighetsfasen Fas 3: Den offentliga fasen Fas 4: Krav på lösningsfasen Känslorna tar över konflikten extreme programming (XP) Praktiskt exempel Egen analys Thomas Jordan s analys Relaterade studier gällande konflikthantering Slutsatser och framåtblickar Erkännande Referenslista Bilder
3 1. Inledning Konflikthantering är ett ämne som har både en bredd och ett djup vilket gör det omöjligt att täcka allt i denna begränsade djupstudie. Därför har jag valt att lägga fokus på att ge läsaren en god allmänbildande översikt gällande konflikthantering. Jag har i den här djupstudien valt att använda mig av Thomas Jordan s häfte Att hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen samt hans hemsida ( till stora delar av djupstudien. Thomas Jordan är docent, forskare och lärare vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Via e mailkontakt har Thomas även rekommenderat böcker skrivna av Kjell Ekstam, som även han har lång erfarenhet inom konflikthantering och konfliktlösning. Dock har Kjells böcker för mig varit svåra att få tag på, men för den intresserade läsaren kan det vara en god idé att söka upp denna litteratur på egen hand. Den bok av Kjell som jag har valt att använda mig av är boken Praktisk konfliktlösning som på sina 64 sidor ändå lyckas sammanfatta stora delar av konflikthantering. I denna bok rekommenderar Kjell själv sin egen bok Handbok i konflikthantering [4] som jag tyvärr inte själv har haft möjlighet att läsa. Även boken Konflikt och konfliktförståelse av Tor Johan Ekeland har används vid analys för vilken roll känslor har i konflikt. 1.1 Konflikter Ska konflikter undvikas? Detta är en fråga som Kjell Ekstam ställer i sin bok Praktisk konfliktlösning [2]. Reaktionerna vid ordet konflikt är blandade. Många känner ett obehag inför konflikter medan andra ser det som något utvecklande. Det finns därför två aspekter om huruvida konflikter ska undvikas eller ej, men en uppstådd konflikt bör lösas. Konflikter kan förstöra samarbete, arbetsresultat och trivsel på arbetsplatsen såväl som att vara något positivt, så som föra verksamheten framåt och att utveckla parterna involverade i konflikten. 3
4 2. Bakgrund Bakgrunden till denna djupstudie grundar sig i intresset för personers agerande i grupp. Känslor och meningsåsikter som finns mellan individer i en grupp kan leda till oenighet vilket i sin tur kan leda till en eller flera konflikter. Konflikter kan utspela sig mellan två eller flera parter, men kan även sprida sig till att beröra hela arbetsgruppen. Det som är mest sannolikt är, om man inte redan har varit med om det, att man någon gång kommer att hamna i en konflikt med en eller flera personer. Det kan även vara så att man själv är den parten som ska agera konfliktlösare mellan parterna. Om en konflikt skulle uppstå är det viktigt att kunskap om konflikthantering finns hos parterna, men även hos tredje part. Genom att ha god kunskap i att analysera konflikter och vad konflikter grundar sig i kan förhoppningsvis konflikterna lösas innan de övergår från sakfråga till personliga angrepp. 4
5 3. Konfliktteorier Konfliktteoriavsnittet är uppdelad i olika delar. Till att börja med förklaras ABC modellen [1] och vilken betydelse den har för analysering vid hantering av konflikter. Sedan byggs denna modell på med isbergsprincipen [1] och vilken betydelse denna kunskap kan ha vid analysering vid hantering av konflikter. Med denna analytiska grund fortsätter djupstudien med att beskriva vilka faser som en konflikt kan genomgå [2] och avslutningsvis tas känslornas roll [3] i konflikten upp. 4. ABC modellen Något som är återkommande vad det gäller litteratur inom konflikthantering är ABC modellen, även känd som konflikttriangeln som formulerades av den norske fredsforskaren Johann Galtung i slutet av 1960 talet. Denna modell är inte på något sätt perfekt, men den kan ändå hjälpa till att identifiera aspekter i konflikten, så som orsaker till konflikten och hur konflikten ska hanteras. ABC modellen ritas upp som en triangel där de tre hörnen namnges A, B respektive C, vilket illustreras i Figur 1. A hörnet står för Attityder, B hörnet för Beteendet och C hörnet för Motsättning (från engelskans Contradiction). De flesta konflikter har sin tyngdpunkt i något av de tre hörnen och med djupare kunskap för hur triangeln fungerar kan man analysera i vilket hörn konflikten har sin tyngdpunkt. Genom detta analytiska tänkande ges även informationen om vad som är okej att ta upp i ett samtal mellan parterna. Nedan ges en mer utförlig beskrivning om vad A, B respektive C hörnet innehåller. Figur 1: ABC modellen[5] 4.1 A hörnet: Attityder I A hörnet betraktas attityder hos parterna. A hörnet brukar i de flesta fall delas upp i de tre aspekterna tanke (kognitiv), känsla (affektiv) och vilja (motivation). Den kognitiva aspekten beskriver den bild som parterna har av situationen, hur parterna uppfattar sig själva, motparten och vad som pågår. Om man skulle låta parterna beskriva sin uppfattning om situationen skulle berättelserna utan tvekan vara olika beroende på vilken av parterna som tillfrågas. Det är därför viktigt att tredje part har detta i åtanke då denne kommer in i konflikten som utomstående för att agera konfliktlösare. En annan viktig kunskap att ha är att parternas berättelser tenderar att ändras under konflikten gång och glida isär mer och mer, tills det nästan är omöjligt för 5
6 parterna att kommunicera. Det är viktigt att konfliktlösaren vänder denna trend och istället arbetar fram en gemensam bild av situationen tillsammans med parterna. Detta är en känslostark del av konflikten och parterna är rädda att deras känslor ska gå till spillo och det är därför väldigt lätt att bilden av motparten blir mer och mer fiendeaktig. Den affektiva aspekten handlar om de känslor som väcks till liv hos parterna under konfliktens gång. En stor del av denna aspekt är rädslan hos parterna. Parterna är i många fall rädda för att mista något som de gärna vill ha. Det är väldigt ofta som känslorna mot motparten tar övertaget i konflikten där motparten framstår som huvudproblemet och där själva sakfrågan hamnar i skymundan. Motivationsaspekten beskriver de mål och avsikter parterna har i konflikten. Det kan till exempel vara att någon part vill se en attitydförändring på arbetsplatsen. I ett senare stadium av konflikten kan denna aspekt däremot förändras och istället bestå av att försöka röja undan motparten. I värsta fall kan det till och med vara så att man vill skada motparten, i de flesta fall psykiskt men i värsta fall även fysiskt. 4.2 B hörnet: Beteende I B hörnet uppmärksammas hur parterna med sina beteenden formar konflikten. Alla personer reagerar på olika sätt vid en konflikt. Vissa blir konfrontativa medan andra blir mer bevakande över konflikten. Det är även så att beteendet ändras under konfliktens gång. Ord och handlingar som i början av konflikten var otänkbara för parterna kan i slutändan kännas som enda utvägen för att vinna kampen. 4.3 C hörnet: Motsättning I detta hörn av triangeln hamnar sakfrågorna som delas in i fördelningskonflikter, positionskonflikter och ordningskonflikter. Fördelningskonflikter uppstår då det finns något som kan delas upp mellan parterna. Dessa konflikter kan uppstå såväl på arbetsplatser som i hemmet. På arbetsplatsen kan det till exempel vara att skillnader mellan lönerna hos parterna är och känns för stor, medan det i hemmet kan handla om vem som gör mest i hushållet. Om fördelningskonflikter består av något uppdelbart, består positionskonflikter av motsatsen, nämligen något som inte går att dela mellan parterna. Ett klart exempel då denna konlikt kan uppstå är då en ledarpost inom företaget är ledig. Inom positionskonflikter uppstår oftast vinna eller förlorasituationer, som i det tidigare exemplet då bara är en kan få ledarposten. Detta gör att positionskonflikter är mycket mer svårlösta än vad fördelningskonflikter är. Inom ordningskonflikter handlar konflikten om vilka regler eller vilken ordning som ska gälla i exempelvis teamet. Denna konflikt uppstår då någon part inte är nöjd med de rådande regler och vill därför förändra dem. Ett konkret exempel på detta är då någon part inte är nöjd med vem som har befogenhet att göra vad inom teamet. Då ordningskonflikten utmanar parternas grundläggande värden och visioner engageras parterna oftast mer än i någon annan konflikt. 6
7 5. Isbergsprincipen Ett sätt att utveckla ABC modellen är genom att bygga en pyramid med ABC triangeln som bas. Genom denna pyramid illustreras att det finns både synliga och osynliga aspekter i en konflikt. Vidare delas pyramiden in i tre skikt där det övre skiktet är synligt medan de två undre är osynliga, vilket illustreras i Figur 2. Det är oftast en liten del av hela konflikten som syns utåt, det presenterade problemet, men det är lika viktigt, om inte viktigare att ta reda om det som inte syns, den dolda agendan och det omedvetna. Figur 2: Isbergsprincipen [5] I det övre skiktet, som också är det minsta, beskrivs det presenterade problemet. Det är här parternas beskrivning av konflikten finns, vad konflikten handlar om och vilka känslor parterna visar mot varandra. I det mellersta skiktet beskrivs den dolda agendan. Här finns det som parterna själva känner till, men som de inte visar upp för den varandra. Detta då denna information skulle kunna försämra förhandlingssituationen. För att komma vidare i konflikten är det därför viktigt att synliggöra vissa delar av den dolda agendan. Om konflikten blir utdragen finns det en överhängande risk för att parterna skapar fantasier om den andra partens dolda agenda. Fantasierna är av en sådan karaktär att dem skulle vara till fördel för sin egen sida. För att lösa en konflikt på egen hand kan det vara en god idé att synliggöra delar av sin dolda agenda. I den sista, lägsta och största nivån är det omedvetna. Här finns det som själva konflikten egentligen handlar om. Denna del är däremot osynlig för båda parterna trots att det är denna del konflikten grundar sig i. Det kan till exempel handla om hur man kör över sin motpart utan att delge information om varför, detta utan att själv vara medveten om det. Att lösa en konflikt på det här djupet kan vara svårt genom diskussioner (verbal kommunikation). På denna nivå börjar det bli mer psykologiskt än vad djupstudien är tänkt att gå in på, men ett sätt att lösa konflikten på det här djupet är genom icke verkbal kommunikation. Detta kan till exempel vara genom att använda sig av bilder och liknelser av konflikten. 7
8 6. Växande konflikt Kjell Ekstam delar in växande konflikter i de fyra faserna störningsfasen, svårhetsfasen, den offentliga fasen och krav på lösningsfasen i sin bok Praktisk konfliktlösning[2] som detta avsnitt kommer att ta upp. Konflikter uppstår när den ena parten tror att det han vill inte står i överrensstämmelse med vad den andra parten vill, är hur Kjell Ekstam själv beskriver hur en konflikt uppstår. 6.1 Fas 1: Störningsfasen I störningsfasen börjar alla konflikter och många av dem avslutas som tur är även här. De flesta konflikter kan lösas genom verbal kommunikation med motparten. När parterna slutar att lyssna på varandra och inte är intresserade av att lyssna på vad den andre har att säga är det ett tydligt tecken på att konflikten befinner sig i störningsfasen. Omgivningen tolkar konflikten som något som parterna själva måste lösa. 6.2 Fas 2: Svårighetsfasen I svårighetsfasen lämnar konflikten sakfrågan och individernas känslor blandas in. I första fasen berördes enbart individerna, men nu börjar arbetskollegorna märka av konflikten och effektiviteten för arbetet i gruppen försämras. Här gäller det att lösa konflikten så snabbt som möjligt. 6.3 Fas 3: Den offentliga fasen I den offentliga fasen är det känslorna som bestämmer. Här ser parterna bara en enda möjlighet, nämligen att vinna. Parterna anser nu att alla medel är tillåtna, vilket betyder att om de verbala orden inte räcker till så kan även fysisk handlig tillämpas. Konflikten riktas nu mer mot personerna i fråga. Det är även väldigt lätt att skaffa en syndabock som får all skuld i den här fasen. Konfliken är nu utom all kontroll och alla förstår att någonting måste hända. Tyvärr händer det att konflikten inte löses upp här utan går vidare till nästa fas, krav på lösningsfasen. 6.4 Fas 4: Krav på lösningsfasen Om konflikten hamnar i krav på lösningsfasen är det oftast väldigt jobbigt klimat i gruppen. Nu är det inte längre konflikten, som allting en gång började med, som är det stora problemet, utan flera andra konflikter har tillkommit. Ett första steg är att lösa ursprungskonflikten, men i många fall spelar inte denna konflikt längre den centrala rollen. I värsta fall finns det bara ett sätt att lösa konflikterna på och det är att organisera om gruppen. Då konflikten har hamnat i denna fas är det egentligen försent att ingripa, det borde ha skett i en tidigare fas. Däremot är det här ett måste att lösa konflikten. 8
9 7. Känslorna tar över konflikten Något som är gemensamt för konflikter är att känslorna lätt tar överhanden. Detta hör till den omedvetna delen av isbergsprincipen vilket gör att vi i många fall inte själva är medvetna om att känslorna styr över tankarna. För att klara upp en konflikt är förta steget att gå till sig själv och vända Figur 3 till Figur 4 vilket betyder att låta tanken styra över känslorna och inte tvärt om.[3] Figur 3: När känslorna styr Figur 4: När tanken styr Tor Johan Ekeland menar i sin bok Konflikt och konfliktförståelse[3] att det är bättre att låta tanken sätta sig i förarsätet. Kjell Ekstam nämner även han i sin bok[2] att man ska räkna till 10 eller till och med till 20 om så behövs innan man talar. Detta gör att det ges tid att tänka innan man handlar vilket betyder att man går från Figur 3 till Figur 4 och låter tanken styra över känslorna och inte tvärt om. Däremot, menar Tor Johan, att man inte ska låsa sig fast vid sina tankar. Det är även viktigt att ventilera med någon utomstående, en god vän exempelvis, som kan hjälpa till att ge alternativa tolkningar av sina tankar och känslor. 8. extreme programming (XP) XP programmering är en programmeringsmetodik där två personer, en driver och en navigator, utvecklar, tillsammans i ett större team, ett programvarusystem. Denna metodik används bland annat i kursen Programvaruuteckling i grupp vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Då två personer ska samsas vid en dator och tillsammans med andra teammedlemmar i ett projekt under tidspress uppstår det lätt oenighet mellan individerna. 8.1 Praktiskt exempel Då denna kurs gavs vårterminen 2009 uppstod inga större konflikter även om förutsättningarna för konflikter fanns. Bland annat fanns ett team, bestående av 10 studenter, alla med olika erfarenheter inom programmering såväl som livserfarenhet. En av teamets medlemmar hade funktionsnedsättningen selektiv mutism, som innebär att studenten i fråga kan bli väldigt tyst. Selektiv mutism kan jämföras med stamhet, men istället för ett hackande blir personen tyst. 9
10 Studenten bad kuratorn vid skolan att informera teamets medlemmar om funktionsnedsättningen. Dock var en av teammedlemmarna inte närvarande under mötet, utan fick helt enkelt reda på det av teamets coacher långt efter. Vid flera tillfällen under projektets gång hamnade studenten som inte närvarade vid mötet med kuratorn och studenten med selektiv mutism i samma par för att samarbeta. Tiden utvisade att en tendens till konflikt var på väg att uppstå mellan parterna. Teamet coacher avbröt dock detta genom att berätta om den funktionsnedsättning för den student som inte hade fått denna information tidigare. 8.2 Egen analys Om paralleller dras till ABC triangeln så ligger tyngdpunkten i A hörnet. Studenten var helt enkelt inte nöjd med att parprogrammera med en person som bara satt tyst eller bara svarade på ja och nej frågor. Studenten kunde helt enkelt inte förstå varför den andra studenten var så oengagerad i projektet. 8.3 Thomas Jordan s analys Efter att jag skrev det här stycket skickade jag det till Thomas Jordan och fick då snabbt värdefulla kommentarer tillbaka. Hans kommentarer på min text lyder som följer: Hej, man kan väl säga så här: Studenten hade ett önskemål (C hörnet) om hur kommunikationen skulle fungera med den andra teammedlemmen. När han inte fick detta önskemål tillgodosett så började det hända saker i A hörnet: han blev frustrerad och började förmodligen tycka saker om den andre, kanske också fälla omdömen om honom. När frustrationen fortsätter, för att kommunikationen inte funkar som han vill, så kan det hända att hans beteende (B hörnet) börjar förändras: han fäller sura kommentarer, eller försöker byta samarbetspartner. Thomas 4. Relaterade studier gällande konflikthantering För den nyfikne studenten finns det hur många studier som helst att fördjupa sig i. ABC triangeln och isbergsprincipen kommer från Thomas Jordan häfte [1] och i detta häfte finns än mer information om hur man bygger vidare på ABC triangeln. Detta finns inte med i denna djupstudie då syftet med studien är att ge en god grund och en inte allt för djup syn på konflikter och konflikthantering. Kjell Ekstams bok Hanbok i konflikthantering och Arbetsplatsens svåra samtal är två böcker som den nyfikne läsaren rekommenderas. 10
11 5. Slutsatser och framåtblickar ABC modellen ger en bra översiktsbild över vad konflikter handlar om. Genom att ha denna modell i bakhuvudet kan analys av konflikten göras och förhoppningsvis lösas snabbare och effektivare än utan den. Däremot ska man alltid ha i åtanke att modellen inte på något sätt är perfekt och att alla konflikter är unika. Då isbergsprincipen appliceras på ABC modellen ges en djupare förståelse för konflikthantering. Om tredje part ska sätta sig in i konflikten är det viktigt att komma ihåg att det finns information som parterna undanhåller i sina berättelser. Om tredje part får starkt förtroende hos parterna kan delar av den dolda agendan bli synligt, medan det är svårt att synliggöra det undermedvetna. För att knyta ihop säcken av denna djupstudie, är det viktigt att komma ihåg att inte låta känslorna styra över tankarna. Att se problemet ur saksynpunkt och att inte gå till personangrepp är viktigt. Om du ser att en konflikt börjar uppstå, ingrip! Det är bättre att du gör det än att ingen gör det. Om konflikten går vidare till högre faser, så kommer den att skada även dig som individ. Och glöm inte bort nästa gång du själv ser eller till och med är delaktig i en konflikt att se tillbaka på ABC modellen. Analysera vart tyngdpunkten kan tänkas ligga och hur du ska gå tillväga för att flytta den. Flytta dig utifrån dig själv och se på konflikten som tredje part och försök förstå vad konfliken egentligen beror på. Själv så har jag lärt mig otroligt mycket på den här djupstudien. Jag kunde aldrig ha tänkt mig att ett ämne som handlar om hur vi människor reagerar vid en konflikt kunde vara så intressant och att forskare som har suttit med samma sak i 20 år fortfarande tycker att det är intressant, så intressant att de fortfarande undervisar i ämnet och gladeligen berättar om konflikthantering. Jag tror personligen att kunskapen som djupstudien har gett mig kommer att lägga sig i tankarna. Förhoppningsvis blir man även en person som är mindre rädd för konflikter och ser dem som en utmaning. Visa ett kallt huvud och ett varmt hjärta Kjell Ekstam 6. Erkännande Till att börja med vill jag tacka Thomas Jordan för hans vilja att svara på den mail med frågor gällande litteratur inom ämnet. Jag vill även tacka Anna Ståhl för sin hårdgranskning av djupstudien för att få texten så begriplig som möjligt. Görel Hedin för granskningen av rapporten och värdefulla synpunkter. Vidare vill jag även tacka mina granskare: Maxim Machalek, Michael Gullberg och Rasmus Sundberg, för deras granskning av djupstudien. Utan Rasmus hade bland annat detta avsnitt inte funnits.
12 7. Referenslista [1] Jordan, Thomas Att hantera och förebygga konflikter, Skolledarföreningen Lärarförbundet 2006 [2] Ekstam, Kjell Praktisk konfliktlösning, Liber Ekonomi 2004 [3] Ekeland, Tor Johan Konflikt och konfliktförståelse, Liber 2006 [4] Ekstam, Kjell Handbok i konflikthantering, Liber 2000 [5]Thomas Jordan, Institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet, Rätt att använda materialet, fritt får kopieras och skrivas ut, Bilder Figur 1 och figur 2 kommer från Thomas Jordan s texter. Enligt vad han säger på sin hemsida får hans texter användas av privatpersoner vid icke kommersiella kurser, vilket EDA270 Coaching av programvaruteam anses vara. Mer information om detta hittas på Thomas Jordan s hemsida [5]. 12
Anpassat ledarskap i sociala företag: grupputveckling, ledarskap och konflikthantering
Anpassat ledarskap i sociala företag: grupputveckling, ledarskap och konflikthantering Några bilder från bl a Firomodellen (Will Schutz) Ingrid Lysell Smålänning InnoOimi och AQ hantera och förebygga konflikter
Läs merKonflikter och konfliktlösning
Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar
Läs merVad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
Läs merKOMMUNIKATION ATT LÄRA AV
KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens
Läs merLÄRA AV SVÅRA SITUATIONER
KONFLIKTHANTERING ATT LÄRA AV SVÅRA SITUATIONER Agenda Inledning och incheckning Vad är en konflikt? Att lösa en konflikt vad kan vi lära? Att hantera och förhindra en konflikt Avslutning Incheckning Vad
Läs merKursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014
Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen
Läs merKonflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com
Konflikthantering Vad är det som stinker? Hansell Nilsson www.hansellnilsson.com Om konflikter Hur uppstår en konflikt? Räkskalspåsen Vems fel är det? Att hantera konflikten Medling Sammanfattning Avslut
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merKonsten att hantera konflikter på arbetsplatsen. Nr 10/2001
Konsten att hantera konflikter på arbetsplatsen Nr 10/2001 Konflikter på jobbet är inget ovanligt. Vid konflikter drabbas både arbetsplatsen i form av förslösad energi och individen, som i värsta fall
Läs merProfessionella samtal. verktyg för effektiv kontroll
Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,
Läs merDin roll som handledare vid konflikteskalation från sakfråga till öppet krig
Din roll som handledare vid konflikteskalation från sakfråga till öppet krig Ett arbete inom DiaNa-verksamheten Av Ted Morrow Ann Thomaeus Tobias Johansson vt2007 Inledning I detta arbete ges praktiska
Läs merDra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm
INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt
Läs merDiversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Läs merSeminarium Konflikthantering och tydlig kommunikation för chefer Sveriges Ingenjörer. Stockholm 28 september 2016
Seminarium Konflikthantering och tydlig kommunikation för chefer Sveriges Ingenjörer Stockholm 28 september 2016 En konflikt uppstår I. när en eller flera parter har önskemål de inte är villiga att släppa
Läs merOm man googlar på coachande
Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.
Läs merMedarbetarundersökning Sept. 2010
Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)
Läs merWebbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö
Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,
Läs merSeminarium Konflikthantering och tydlig kommunikation för chefer Sveriges Ingenjörer. Göteborg 10 februari 2015
Seminarium Konflikthantering och tydlig kommunikation för chefer Sveriges Ingenjörer Göteborg 10 februari 2015 KonflikDrappan Störning Missförstånd, spänning mellan medarbetare, inte hälsar. Märker inte
Läs merHÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011
HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med
Läs merKonsten att leda workshops
Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet
Läs merBOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE
BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för
Läs merJohanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004
Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merOrdet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.
www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra
Läs merVOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt
VOICE 2010 Finansinspektionen Finansinspektionen 2010 VOICE index Antal svar: 209 Extern benchmark Kompetens Motivation Ansvar & Initiativ Befogenheter Samarbete Organisatorisk effektivitet Lärande Förnyelseklimat
Läs merMånga gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.
Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga
Läs merProgram för Föreläsning och kurser
Program för Föreläsning och kurser Vi hjälper dig att hitta vägen till ditt bästa jag! En vinnare är den som vinner sitt eget livs lopp, den som följer sitt eget hjärtas röst, uppnår sina egna mål och
Läs merFinns det "besvärliga människor"?
Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar
Läs merATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva
Läs merHej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.
Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merFörsta mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?
Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det
Läs merUtvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009
Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merNLP PRACTITIONER. Med ditt personliga ledarskap och din utveckling i fokus
INLPTA Certifierad NLP - Practitioner utbildning Hösten 2015 NLP PRACTITIONER Med ditt personliga ledarskap och din utveckling i fokus En INLPTA - certifierad utbildning, 5 långhelger, 15 dagar Vill du
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merBoken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs mermucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu
mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar
Läs mer50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG
50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen
Läs merAtt leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg
Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om
Läs merMed kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs merPlanering inför, under och efter en anställningsintervju
Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt
Läs merSamtal om ledarskap. Välkomna! Förväntningar på dagen! Reflektioner sedan sist! SLUT 21.00
Samtal om ledarskap Välkomna! Lokalt ledarskap platsspecifikt och gränsöverskridande. Jobba med perspektivet individ grupp verksamhet. Metoder för att genomföra arbete tillsammans.! SLUT 21.00 Förväntningar
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merHur nöjd är du på en skala?
Vilken är den vanligaste kraften bakom positiva resultat såsom hög produktivitet, låg personalomsättning och låg sjukfrånvaro? De flesta av oss svarar troligen hög personalnöjdhet. Nöjda personer arbetar
Läs merKonflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28
Läs merLedarskapsprogrammet. Mästarskaparna Lär dig framgångsrika beteenden
Ledarskapsprogrammet Många menar att NLP är det bästa man kan hitta inom chefsutveckling. Det tror vi är en bra grund för framgångsrikt ledarskap. Läs här om alla verktyg du kommer lära dig. Genom hela
Läs merÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE?
Dale Carnegie Trainings ledarskapsguide: ÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE? Lär dig motivera olika typer av medarbetare och bygg relationer som skapar entusiasm, motivation och engagemang på arbetsplatsen.
Läs merUtvärdering av Värdegrundsdag 2013
Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs merÅsa Schill & Ulrika Kragell EGET FÖRETAGANDE & FAMILJ. Skall det bli business och affärer av det måste familjen vara med!
Åsa Schill & Ulrika Kragell EGET FÖRETAGANDE & FAMILJ Skall det bli business och affärer av det måste familjen vara med! Eget företagande och familj Vårt arbete fokuserar på att stödja och utveckla småföretagare
Läs merVem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?
Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare
Läs merHar ditt mål ett värde?
Har ditt mål ett värde? Tredje steget i processen att nå dina mål är att utforska värderingar. Vilket värde har ditt mål för dig? Denna vecka fortsätter vi att ta dig ta dig genom en målprocess som fungerat
Läs merExtended DISC Coachande ledarskap
Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är
Läs merSkicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner
Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner Med utgångspunkt från en serie intervjuer med sjukhuspersonal har jag tagit fram
Läs merOm mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte
Om mentorskap Soroptimisternas Unionsmöte Luleå den 10 april 2011 Mona Odhnoff Sundström Moderna mentorskapet Tidigare kunskapsöverföring Nu - lärande process Båda deltagare utvecklas Mentorn tränad i
Läs merKonflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se
Konflikthantering Johan Ydrén www.hanterakonflikter.se En konflikt är en interaktion mellan minst två parter där minst en part har önskemål som känns för betydelsefulla för att släppas, och upplever sina
Läs merAtt driva förändring med kommunikation
1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation
Läs merAntal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203
Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög
Läs merNLP Practitioner med INLPTA Certifikat Höstterminen 2012.
NLP Practitioner med INLPTA Certifikat Höstterminen 2012. NLP Practitioner kurs För personligt ledarskap och utveckling En internationellt certifierad kurs 4 långhelger, 16 dagar Vill du: Kommunicera bättre
Läs merRapport för Andrew Jones
Rapport för Andrew Jones Datum för ifyllande 0/0/0 RAPPORT FÖR Andrew Jones DATUM FÖR IFYLLANDE 0/0/0 PÅLITLIGHET - 99.% Svaren var mycket sannolikt noggranna och sanningsenliga ORGANISATION Harrison Assessments
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merPersonalvision Polykemi AB
Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna
Läs merwww.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice
www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer
Läs merSammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp
Jana Söderberg www.janasoderberg.se jana@janasoderberg.se Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp Kungsbacka, 2018-11-08 Inom den moderna motivationspsykologin
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merBläddra vidare för fler referenser >>>
Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet
Läs merKÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må
Läs merTRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren
TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7 Distansuppgift 2. Egen tränarfilosofi? På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren 1. skriv en förteckning på dina starka
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merUtskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen
BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka
Läs merMin syn på optimal kommunikation i en PU-process
Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merKOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL
KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor
Läs merLed dig själv med visioner
Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling
Läs merpharma industry nr 3 07
pharma industry nr 3 07 S Ä R T R Y C K U R P H A R M A I N D U D T R Y N R 3 2 0 0 7 Konflikter är en del av vardagen. Både som chef och som medarbetare har du ett ansvar i de konflikter som uppkommer.
Läs merBarn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner
Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merVärderingskartlägging. Vad är värderingar?
Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer
Läs merPrestation Resultat Potential
Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och
Läs merBarns som utsätts för fysiska övergrepp
Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och
Läs merVÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER.
VÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER. Vad söker vi? Alumni Involverade från föregående år stöttar som mentorer åt årets två team. Projektteam Kontinuer Jobbar målfokuserat för att skapa
Läs merBarns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011
Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna Visby December 2011 Vad vet vi om barns delaktighet? Vad visar forskning och kartläggningar om barns delaktighet i samhällstödet? (Stenhammar,2010) Lyssna
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merBengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merLEDARVERKSTAN. Dag 2. Berätta om en bra grupp och hur den utvecklades över tid OO LAGUPPSTALLNINGEN
LEDARVERKSTAN Dag 2 3 OO LAGUPPSTALLNINGEN Berätta om en bra grupp och hur den utvecklades över tid WHEELANS FEM FASER Susan Wheelan, forskar i grupprocesser f d professor i psykologi, Temple University
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merKAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN
KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN Innan du börjar läsa platsannonser och skriva ansökningar är det bra att fundera över vad det är du vill arbeta med. I kapitlet går du igenom din kompetens för att
Läs merDu och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se
Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4
Läs mer