OMVÅRDNADSÅTGÄRDER VID BETEENDEMÄSSIGA OCH PSYKISKA SYMPTOM VID DEMENS ASTRID BENGTSSON MATILDA HAGBORG HOVSTAM

Transkript

1 OMVÅRDNADSÅTGÄRDER VID BETEENDEMÄSSIGA OCH PSYKISKA SYMPTOM VID DEMENS ASTRID BENGTSSON MATILDA HAGBORG HOVSTAM Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 15 hp Sjuksköterskeprogrammet Hälsa och samhälle Maj Malmö

2 OMVÅRDNADSÅTGÄRDER VID BETEENDEMÄSSIGA OCH PSYKISKA SYMPTOM VID DEMENS ASTRID BENGTSSON MATILDA HAGBORG HOVSTAM Bengtsson, A & Hagborg Hovstam, M. Omvårdnadsåtgärder vid beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. Examensarbete I Omvårdnad 15 högskolepoäng, Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, ABSTRAKT Vårdtagare med demenssjukdom uppvisar ofta beteendemässiga och psykiska symptom vid demens, (BPSD). Syftet med denna studie var att utforska litteratur om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid BPSD. Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan använda sig av och vilka omvårdnadsåtgärder har mest effekt vid BPSD? Det material som användes var elva vetenskapligt granskade studier som var inriktade på vårdtagare med olika beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av kvantitativ och kvalitativ granskningsmall. Resultatet delades in i Sociala åtgärder, Musik som åtgärd, Aromaterapi och Beröring som åtgärder, samt Hygienåtgärder. Alla dessa omvårdnadsåtgärder var mer eller mindre effektiva vid BPSD. Nyckelord: Sjuksköterska, omvårdnadsåtgärder, BPSD, demens, agitation

3 NURSING INTERVENTIONS IN BEHAVIORAL AND PSYCHOLOGICAL SYMPTOMS OF DEMENTIA ASTRID BENGTSSON MATILDA HAGBORG HOVSTAM Bengtsson, A & Hagborg Hovstam, M. Nursing interventions in behavioral and psychological symptoms of dementia. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, ABSTRACT Residents with dementia often exhibit behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). The purpose of this study was to explore the literature on nursing interventions in BPSD. Which nursing interventions can the nurse apply and which interventions have the highest efficiency in BPSD? The material used was eleven peer reviewed intervention studies that were focused on residents with various behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). Quality control was done using quantitative and qualitative analysis mould. The results were divided into Social interventions, Music as an intervention, Aromatherapy and Touch as interventions as well as Hygiene interventions. All of these nursing interventions were more or less effective in BPSD. Keywords: nurse, interventions, BPSD, dementia, agitation

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Demens 5 Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens 6 Sjuksköterskans roll 8 Omvårdnadsåtgärder 8 SYFTE 8 METOD 9 Datainsamling 9 Tabell 1. 9 Inklusionskriterier 10 Exklusionskriterier 10 Dataanalys 10 RESULTAT 10 Sociala åtgärder och aktiviteter 10 Musik som åtgärd 11 Aromaterapi och beröring som åtgärder 12 Hygienåtgärder 12 DISKUSSION 13 Metoddiskussion 13 Resultatdiskussion 14 Vårdtagaren i fokus 15 Omvårdnad med god kvalitet 16 SLUTSATS 17 REFERENSER 18 BILAGA BILAGA BILAGA 3. 26

5 INLEDNING En sjuksköterska kommer sannolikt någon gång i sin karriär möta en vårdtagare eller anhörig till någon med demenssjukdom. I Sverige beräknas antalet demenssjuka vårdtagare vara , och dessa beräknas bli fler då antalet äldre individer ökar (Demenscentrum, 2008). Då vårdtagare med demenssjukdom kan uppvisa ett brett spektrum av symptom är det av värde att känna till symptomen, och hur de bör bemötas på bästa vis. Ett korrekt bemötande och kännedom om lämpliga omvårdnadsåtgärder är av värde för sjuksköterskan för att patienten skall erhålla en god vård. BAKGRUND Demens är en progredierande sjukdom som innebär en sjuklig störning av intellektuella förmågor, en försämring av det logiska tänkandet, minnet, personlighetsförändring och sämre kognitionsförmåga (Larsson & Rundgren, 2010). Demens Alzheimers sjukdom, Picks sjukdom, frontallobsdemens och Huntingstons sjukdom är primärdegenerativa demenssjukdomar och det innebär att det har uppstått sjukdomsprocesser i hjärnvävnaden av okänd orsak (Larsson & Rundgren, 2010). Alzheimers sjukdom är den vanligaste primärdegenerativa demenssjukdomen. Hela hjärnan drabbas, men med en ökning inom temporal och parietalloberna. Orsaken till sjukdomen är okänd, men genetiska faktorer tycks vara av viss betydelse då sjukdomen förekommer oftare i vissa familjer än andra. Patientens ålder påverkar symtombilden vid Alzheimers sjukdom. Sjukdomens smygande förlopp gör att det kan ta flera år innan patienten söker läkarvård. Sjukdomens utveckling följer oftast i fyra stadier. I det första stadiet uppvisar patienten en minskad spontanitet, glömmer enstaka ord och uppvisar en försämrad orienteringsförmåga. Under andra stadiet fördjupas symptomen och den försämrade orienteringsförmågan och ordglömskan blir påtaglig. Patienten kan även få skrivsvårigheter och missköta den personliga hygienen. I det tredje stadiet uppkommer svåra fysiska och motoriska funktionsnedsättningar. Patienten blir ofta inkontinent. Svårigheten att upprätthålla fasaden blir påtagliga och detta medför en ökad ångest. Det är inte ovanligt med plötsliga svängningar mellan glädje och ilska. Det fjärde stadiet utmärks av att den drabbade visar små eller inga reaktionen på stimuli. Patienten avmagrar och förmågan att förflytta sig, sitta upprätt hålla huvudet rakt och le avtar (a a). En annan typ av demens är frontaltemporal demens. Skadorna vid frontaltemporal demens är lokaliserade enbart till pannloberna. Sjukdomen debuterar ofta tidigare än Alzheimers sjukdom och har en karakteristisk symptombild som skiljer sig från övriga demenssjukdomar (Drivdal Berentsen, 2010). Beteendeförändringar är vanligt och uppmärksammas ofta av personer i vårdtagarens omgivning. I det tidiga skedet av frontallobsdemens kan personen vara orienterad till tid och rum och ha ett intakt minne, men tappar impulskontrollen och agerar utan att tänka på hur deras beteende uppfattas av omgivningen. Personlighetsförändringar är vanligt och en tidigare försiktig person kan börja äta och dricka ohämmat och göra detta på ett väldigt okultiverat sätt. Sjukdomsinsikten saknas och det blir svårt för den drabbade att delta i sociala sammanhang (a a). 5

6 Av alla demenssjuka vårdtagare har 10-15% lewybodydemens. Vid lewybodydemens sviktar kognitionsförmågan och vakenheten varierar under dagens lopp. Det är inte heller ovanligt att personen har korta episoder av synhallucinationer eller symptom som förekommer både vid Parkinsons och vid Alzheimers sjukdom. Det är även vanligt att patienten är överkänslig mot antipsykotiska läkemedel samt har en falltendens (Drivdal Berentsen, 2010). Vaskulära demenssjukdomar orsakas av kärlskador i hjärnans blodkärl till följd av hjärninfarkt eller åderförkalkningar. Den cerebrovaskulära skadan ger demenssymptom som försämrat minne och nedsatt kognitionsförmåga. Debuten kan vara relativt plötslig och de fluktuerande symptomen har ofta ett trappstegsliknande förlopp (Larsson & Rundgren, 2010). Den vanligaste vaskulära demenssjukdomen är Multi Infarkts Demens (MID). Den debuterar i samband med stroke eller TIA-attack och det är framförallt hjärnbarken som har skadats. MID försämras ofta stegvis och neurologiska symptom som halvsidesförlamning, synbortfall och talstörning. Vaskulär vitsubstansdemens orsakas av störd cirkulation och infarkter i den djupare hjärnvävnaden och förändringar i hjärnans vita substans kan ses på en datortomografi. Symptomen präglas av psykisk och motorisk tröghet minnes- och koncentrationssvårigheter, nedstämdhet samt en stel gång med små steg. Status lacunaris innebär att de små blodkärlen i de basala ganglierna och talamus är drabbade. Demensbilden påminner om vitsubstansdemens. Depression och psykotiska episoder med vanföreställningar är betydligt vanligare vid vaskulär demens än vid Alzheimers sjukdom. Även psykiska symptom som omdömeslöshet, bristande insikt och distanslöshet är vanligt. Normaltryckshydrocefalus är ytterligare en form av demenssjukdom. En succesiv utvidgning av hjärnventriklarna orsakas av att cerebrospinalvätskans utflödesvägar blockeras. Demens som uppstår vid normaltryckshydrocefalus kan behandlas operativt med en tryckavlastande shunt (a a). Larsson & Rundgren (2010) anger även att B12-brist kan orsaka en svår störning av hjärnfunktionen innehållande glömska och desorientering. Behandling med vitamin B12 kan minska symptomen. Alkoholorsakad demens är ännu en typ av demenssjukdom. Ett alkoholmissbruk förstärker hjärnans åldrande, ger försämrat minne, bristande uppmärksamhet samt psykiska svårigheter. Parkinsons sjukdom kan också ge upphov till demens där det setts ett samband mellan snabb progress och sen debut av sjukdomen (a a). Bedömning av demens sker ofta med hjälp av mätinstrumentet MMSE (Mini-Mental State Examination) som uppskattar kognitiva förmågor såsom minne, orientering och språklig förmåga (Demenscentrum, 2009). Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD) är den vanligaste anledningen till att vårdtagaren måste flytta till ett särskilt boende (Drivdal Berentsen, 2010). BPSD innefattar symptom såsom depression och ångest, passivitet, rastlöshet, vandrande, psykos, hallucinationer, vanföreställningar, tidsförskjutning, agitation och aggressivitet (a a). Ickefarmakologiska åtgärder bör främst användas för att behandla BPSD (Ekwall & Sjöström, 2010). Registrering av BPSD görs ofta med skalan Neuropsychiatric Inventory (NPI) (Drivdal Berentsen, 2010) NPI kartlägger bland annat symptomen vanföreställningar, agitation, apati, depression, ångest och motoriskt avvikande beteende. En annan skala som kan användas är Cohen-Mansfield Agitation Inventory (CMAI), som används för att mäta aggression och agitation, såväl som för att mäta effekten av insatta omvårdnadsåtgärder (Demenscentrum, 2009). 6

7 En person som drabbats av demenssjukdom blir ofta deprimerad. Känslan av att inte längre klara av saker som personen gjort tidigare kan orsaka en förlustreaktion. I den tidiga fasen av demenssjukdomen förstår den drabbade konsekvenserna av förlusterna. Samspelet mellan hjärnans olika signalsubstanser förändras i samband med demenssjukdom och förändringarna har sannolikt betydelse för depression (Drivdal Berentsen, 2010). Ångest är när en person upplever diffus oro med oklar orsak. Ångest är ett symptom som många demenssjuka personer drabbas av. Om den sjuke inte förstår sin egen situation, har nedsatt handlingsförmåga, och försämrad språkfunktion kan det ge upphov till ångest. Om personen har sjukdomsinsikt kan det leda till prestationsångest. Personen tenderar då att undvika situationer som den inte tror att den klarar av (Drivdal Berentsen, 2010). En person som har glömt sina tidigare färdigheter reagerar ofta genom att bli passiv. Passiviteten kan bero på depression, men också vara ett uttryck för bristande intresse. Initiativförmågan försämras, men om personen får delta i mindre krävande aktiviteter som till exempel sång och promenader kan de bli mer vakna och aktiva. Vissa med demenssjukdom blir rastlösa och kan vandra utan mål och mening. En del håller ständigt på med något, plockar på ett täcke eller tvättar och städar i timmar (Drivdal Berentsen, 2010). Psykos är ett tillstånd med bristande verklighetsuppfattning. Psykotiska symptom som vanföreställningar och synhallucinationer kan förekomma i alla faser av demenssjukdom, men är vanligast vid svår demenssjukdom. Vanföreställningar är när påstående som är osannolika eller osanna görs och inte låter sig påverkas av motargument. En person kan till exempel vara övertygad om att någon stjäl från den, även om så inte är fallet. Hallucinationer är när någon ser eller hör något som ingen annan gör. Då personer med demens ofta har problem med att uttrycka sig så kan det vara svårt att upptäcka hallucinationerna (Drivdal Berentsen, 2010). Med tidförskjutning menas att personen med demens upplever något på nytt som har hänt för längesedan. Detta ska inte förväxlas med hallucinationer och vanföreställningar, utan är ett typiskt demenssymptom och kan inte behandlas med läkemedel (Drivdal Berentsen, 2010). Hjärnskadan som uppstår vid demens medför förändringar i personligheten. Personen kan förlora sin impulskontroll och blir utåtagerande. Aggressiva angrepp kan komma plötsligt och utan tydlig orsak. Det har sannolikt en biologisk förklaring om personer som tidigare i livet inte uppvisat aggressivt beteende plötsligt börjar bli aggressiv. Fysisk sjukdom, konfusion eller frontallobsdemens kan vara orsaker till beteendet. Ångestframkallande situationer och personens kommunikationssvårigheter kan också medföra ett aggressivt försvar (Drivdal Berentsen, 2010). Ett annat beteendemässigt symptom som kan uppstå vid demenssjukdom är agitation. Enligt Mosby s Medical Dictionary (2009) innebär agitation att vårdtagaren uppvisar ökad motorisk aktivitet ofta till följd av känslomässig frustration och mental stress. Agitationen kan leda till vandring, gråt eller skratt. Repetitiva handlingar och ropande kan vara ett uttryck för inre oro eller brist på meningsfylld aktivitet. En del kan sitta och vid upprepande tillfällen ropa rätt ut utan att till synes vara medveten om det själv (Drivdal Berentsen, 2010). 7

8 Sjuksköterskans roll Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor skall en sjuksköterska tillgodose patienters fysiska, psykiska, kulturella, sociala och andliga omvårdnadsbehov (Socialstyrelsen, 2005). Sjuksköterskans uppgift är även att granska och implementera ny forskning för att bedriva utvecklingsarbete och utöva omvårdnad överensstämmande med aktuella vetenskapliga rön. Dock är det med omvårdnadsåtgärder i åtanke, sjuksköterskans uppgift att utöva omvårdnad i enlighet med medarbetarnas kompetens, samtidigt som det är sjuksköterskans uppgift att bedriva omvårdnad med god kvalitet (Socialstyrelsen, 2005). Omvårdnadsåtgärder I en bok av Larsson & Rundgren (2010) beskrivs det hur det är av stor vikt att sjuksköterskan så tidigt som möjligt får information om den demenssjuka personens liv och personlighet. Detta är viktigt då sjuksköterskan kan använda sig av informationen då det sker en interaktion med patienten. Larsson & Rundgren (2010) föreslår även att sjuksköterskan kan avleda en demenssjuk som uppvisar ett oroat beteende genom att börja samtala om något som är bekant för patienten. I bemötandet av olika beteendemässiga och psykiska symptom vid demens är det bra om omvårdnadspersonalen etablerar ögonkontakt med patienten, och det är inte heller fel att röra vid patienten när den tilltalas. En strykning av patientens kinder kan även ha en lugnande effekt. Musik kan även ha en lugnande inverkan på patienten. Fysisk aktivitet är viktigt och aktiviteten bör ske dagligen med en anpassad nivå utefter vårdtagarens förmåga. Att låta den demenssjuka personen stimuleras med olika aktiviteter är också av betydelse. Aktiviteterna bör ta patientens andliga och kulturella behov i beaktande och det är viktigt att känna till patientens tidigare intressen. Det finns aktiviteter som inte kräver någon direkt medverkan av den demenssjuka vårdtagaren, men som ändå erhåller stimuli, till exempel musik, högläsning och film. En person som är demenssjuk bör inte utsättas för överstimulering, då detta orsakar förvirring och trötthet (a a). Studier har undersökt vårdpersonalens kunskap om omvårdnadsåtgärder vid BPSD, såsom Ervin et. al.(2010). I Ervin et al:s studie visade resultatet att en större del av vårdpersonalen hade kunskap om BPSD, men inte om lämpliga åtgärder. Ett flertal informanter påpekade även att brist på tid var en anledning till bristfällig vård av dessa patienter. Fler redskap för att definiera och hantera symptom av BPSD efterfrågades (Ervin et al. 2010). Att tid är en barriär för korrekt vård av dessa patienter är något som även Kolanowski et. al.(2009) kom fram till, såväl som förändrad vårdorganisation, för liten kunskap om BPSD eller dålig förkunskap om patienten som uppvisar symptomen (Kolanowski et al. 2009). SYFTE Syftet med denna studie var att beskriva litteratur om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid beteendemässiga och psykiska symptom vid demens, BPSD. Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan använda sig av? Vilka omvårdnadsåtgärder har mest effekt vid BPSD? 8

9 METOD Denna studie var en allmän litteraturstudie. Metodlitteratur som bidrog med riktlinjer vid artikelsökningen och litteraturstudiens utformning var skriven av Friberg (2006). Datainsamling Friberg (2006) beskriver de fyra grundläggande sökteknikerna trunkering, boolesk söklogik, fältsökning och sökhistorik. Artikelblocksökning gjordes i databaserna CINAHL och PsychInfo. Sökorden som användes var behavioral/behavioural and psychological symptoms in dementia samt BPSD. Vid denna sökning hanterade många artiklar enskilda symptom av BPSD. Dessa symptom användes sedan som sökord i följande sökningar, för att sökningen skulle resultera i fler träffar. De sökord som användes var aggression, agitation, apathy, resistance to care, screaming, violence, pacing, delusions, depression, disinhibition, restlessness och anxiety. Nursing och intervention var även sökord som användes för att begränsa antalet träffar till de som berörde omvårdnad. Även Animal Assisted Therapy användes som sökord vid ett tillfälle då författarna initialt hittade en artikel berörande denna omvårdnadsåtgärd. Denna artikel var dock en fallstudie. Vid artikelsökningen användes de booleska operatorerna AND och OR för att begränsa antalet träffar till de studier som skulle undersökas. Även trunkering användes för att öppna upp sökningen för olika böjningar av sökorden (Friberg, 2006). Tabell 1. Databas Sökord Träffar Lästa abstract Lästa artiklar Analyserade artiklar PsychInfo TI behavioral psychological symptoms in dementia AND Subj. intervention* PsychInfo Fritext BPSD AND delusions AND apathy PsychInfo AB pacing or AB anxiety or AB aggression AND subj. nursing intervention* AND fritext dementia PsychInfo AB agitation or AB screaming or AB violence AND subj. nursing intervention* CINAHL CINAHL MH Aggression AND MH Dementia AND TI nursing MH Nursing home personnel AND MH Nursing home patient AND MH Dementia AND fritext intervention CINAHL Animal assisted therapy AND Dementia AND disinhibition OR depression OR anxiety OR apathy OR resistance to care OR restlessness OR agitation OR aggression *AB= Abstract, Subj= Subject, TI= Title, MH= Major Heading I litteraturstudien användes artiklar som var vetenskapligt granskade. Begränsningar gjordes även med hjälp av Major Headings, Subject och Abstract för att exkludera artiklar som inte var relevanta för denna studie. Vissa av sökorden genererade inte några sökresultat som svarade på litteraturstudiens syfte. En artikel hittades i litteraturlistan till en tidigare 9

10 litteraturstudie i MUEP som berörde ämnet massage vid BPSD. Denna redovisas inte i sökschemat. Referenslistor granskades hos de litteraturstudier som hittades i databaserna och låg nära syftet med denna studie, men inga av dessa referenser var användbara i denna litteraturöversikt på grund av att de var andra litteraturstudier, inte passade till syftet eller inte var vetenskapliga artiklar. Inklusionskriterier Inklusionskriterier var att artiklarna skulle innehålla omvårdnadsåtgärder. Omvårdnadsåtgärderna skulle rikta sig till något av symptomen för BPSD och vara åtgärder utförbara av en sjuksköterska. Exklusionskriterier Artiklar som exkluderades var artiklar som berörde farmakologiska, arbets- eller psykoterapeutiska åtgärder, för att dessa artiklar inte svarade på det som skulle undersökas. Fallstudier, tidskriftsartiklar, litteraturstudier, metaanalyser eller artiklar med oklar metodbeskrivning exkluderades för att höja litteraturstudiens vetenskapliga kvalitet. Vissa artiklar exkluderades eftersom de var på andra språk än svenska, norska, danska eller engelska, eller för att de inte fanns att tillgå i fulltext. Dataanalys Artiklarna som användes granskades med hjälp granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar (Willman et al. 2011). De studier som bedömdes vara kvantitativa kvalitetsvärderades med kvantitativ granskningsmall och den kvalitativa bedömdes med en kvalitativ granskningsmall (se bilaga 1 och 2). Artiklarnas kvalitetsgranskning utfördes enskilt för att sedan diskuteras och författarna kom därefter fram till ett gemensamt ställningstagande till studierna. Artiklarna bedömdes ha medelkvalitet om svaret var ja på 50% av frågorna i granskningsmallarna. Om svaret var ja på över 70% av samtliga frågor bedömdes artiklarna ha hög kvalitet. RESULTAT Studiernas resultat sammanställdes och delades in i fyra olika kategorier utifrån given omvårdnadsåtgärd. Dessa var sociala åtgärder och aktiviteter, musik som åtgärd, aromaterapi och beröring som åtgärder samt hygienåtgärder. Mer information om studiernas metod beskrivs i artikelmatrisen (se bilaga 1.). Sociala åtgärder och aktiviteter I en israelisk studie av Cohen-Mansfield et. al användes sociala åtgärder och aktiviteter som omvårdnadsåtgärder vid agiterat beteende. Deltagarna var 111 demenssjuka vårdtagare på ett vårdboende som uppgavs ha agiterat beteende. I denna studie användes ett stort antal sociala åtgärder och aktiviteter som visade sig vara effektiva vid agiterat beteende. De omvårdnadsåtgärder som användes i denna studie var levande interaktionsåtgärder. De levande interaktionsåtgärderna innefattade interaktion och kommunikation med en hund bebis eller någon i personalen. Studien innefattade även en simulerad social interaktionsåtgärd, med detta menas att vårdtagarna fick interagera med en docka, ett gosedjur, robotdjur eller en video. Uppgiftsrelaterade aktiviteter som att arrangera blommor och färgläggning användes också som en social åtgärd och aktivitet. I studien utfördes även individbaserade aktiviteter som inriktade sig på att aktivera vårdtagaren med något som den hade uppskattat tidigare i livet. De manipulativa aktiviteter och åtgärder som användes var att hålla i en stressboll, 10

11 bygga med klossar pyssla med en handväska eller plånbok, bygga pussel eller titta i tygböcker. Arbetsrelaterade uppgifter och aktiviteter innebar att vårdtagaren fick klistra frimärken, vika handukar och sortera kuvert. Även läsning i en tidning med stor text implementerades som en aktivitet (Cohen-Mansfield et al. 2010). Bland de sociala åtgärderna och aktiviteterna visade sig de levande interaktionsåtgärderna vara de omvårdnadsåtgärder som bedömdes som mest effektiva för att reducera agitation. Även de simulerade sociala interaktionsåtgärderna, uppgiftrelaterade aktiviteter, individbaserade aktiviteter, arbetsrelaterade uppgifter samt läsning dämpade agiterat beteende. De manipulativa åtgärderna ledde inte till lägre mängd agitation hos vårdtagarna än de som inte erhöll någon aktivitet (Cohen-Mansfield et al. 2010). Gällandes fysisk agitation var alla åtgärder effektiva och vid verbal agitation var uppgiftsrelaterade aktiviteter, läsning och individbaserade aktiviteter förknippade med lägre agitation. Totalt sett var det inte stor skillnad vid levande interaktionsåtgärder, uppgiftsaktiviteterna och läsningen, men de tre var mer effektiva än simulerad interaktion, manipulativa eller arbetsrelaterade aktiviteter (a a). Cohen-Mansfield & Werner (1997) utförde även en studie där fokus låg på endast tre omvårdnadsåtgärder. Studien involverade 32 boende på ett vårdboende som manifesterade verbalt utåtagerande beteende. De sociala åtgärder som sattes in var enskilt samtal med någon i personalen eller videoband med en anhörig, som menade att utgöra indirekt interaktion med någon närstående. Både enskilt samtal och videoband visade sig ha effekt på verbalt utåtagerande beteende. Även resultatet i Cohen-Mansfield et al. studie gjord 2010, där levande åtgärd var mest effektiv, indikerade denna studie att enskilt samtal hade mest gynnsam effekt på det verbalt utåtagerande beteende som innefattande önskan att få uppmärksamhet eller upprepning av ord. Videobanden med en familjemedlem minskade mängden hallucinationer. Uppkomsten av verbalt utåtagerande beteende återuppstod direkt efter omvårdnadsåtgärderna och återgick till samma nivå av verbalt utåtagerande beteende som tidigare (Cohen-Mansfield & Werner, 1997). Musik som åtgärd Hur vårdtagarens lyssnande på sin favoritmusik påverkade verbalt utåtagerande beteende var även något som Cohen-Mansfield & Werner (1997) undersökte i sin studie. Vårdtagarnas favoritmusik spelades för vårdtagaren och visade sig reducera verbalt utåtagerande beteende. Musik som åtgärd var dock inte lika effektiv som social interaktion eller videoband med anhörig (a a). Cohen-Mansfield et al. (2010) skildrade även musikens påverkan på agitation i senare studier, och likt den tidigare studien kunde agitation reduceras vid spelning av musik. Musik visade sig minska agitation mer effektivt än vid manipulativa åtgärder, eller simulerad social interaktion, men mindre effektivt än levande social interaktion (a a). Sung et al. (2010) i Taiwan, undersökte också, likt Cohen-Mansfield & Werner (1997) tidigare studie, hur lyssning på fördragbar musik kan minska ångest. 29 äldre på ett vårdboende som var över 65 år fick lyssna på fördragbar musik. Att få lyssna på musik som av vårdtagaren var värderad som fördragbar bedömdes ha en ångestdämpande effekt med hjälp av instrumentet Rating Anxiety in Dementia (RAID), och verkade lindrande vid oro, farhågor och vaksamhet (Sung et al. 2010). I Sydkorea undersökte Choi et al. (2009) huruvida musik i grupp har någon påverkan på beteendemässiga och psykiska symptom. Musikinterventionsstudien ledde till en minskning av depression enligt Geriatric depression scale (GDS) hos 20 demenssjuka äldre. Åtgärden 11

12 ledde även till reducerad mängd BPSD-symptom, såsom depression och ångest, enligt Neuropsychiatric Inventory (NPI). Musik i grupp visade sig reducera mängd hallucinationer, ångest, irritabilitet, agitation, aggression och disinhibition (Choi et al. 2009). I Italien undersökte Raglio et al. (2010) Musikterapi var effektivt vid BPSD hos 60 demenssjuka vårdtagare på ett vårdboende. Musikterapin innefattade bland annat att förmedla sig genom musik och att spela musikinstrument. Även vanföreställningar lindrades med hjälp av denna åtgärd och musikterapi kunde vara aktiverande för vårdtagare som led av apati (Raglio et al. 2010). Remington, (2002) en amerikansk forskare, prövade att spela lugn musik för demenssjuka vårdtagare i en interventionsstudie där detta visade sig effektivt vid agitation. Det var 68 demenssjuka vårdtagare på ett vårdboende inkluderades i studien. Att låta vårdtagaren lyssna på lugn musik visade sig ha effekt på agiterat beteende (Remington 2002). Ett annat sätt att använda musik är genom sång. I en svensk studie undersökte Hammar et al.(2010) huruvida sång kan minska motstånd vid vård på morgonen. Omvårdnadspersonal sjöng för och med tio vårdtagare på ett vårdboende i Sverige. Omvårdnadsåtgärden ledde till att beteende som att dra sig undan och gripande efter föremål minskade under interventionen jämfört med innan. Även beteende såsom tendens att dra armar och ben intill sig minskade avsevärt och vårdtagarna skrek mindre. Omvårdnadsåtgärden resulterade också i, enligt vårdpersonal, fler positiva känsloyttringar, såsom njutning och alerthet hos vårdtagarna (Hammar et al. 2010). Aromaterapi och beröring som åtgärder Aromaterapi med lavendelolja har visat sig lugnande och avslappnande hos vissa personer med demenssjukdom, såväl som massage (Brooker et al. 1997). I en brittisk studie innehållande fyra vårdtagare med demenssjukdom och beteendemässiga symptom undersökte Brooker et al. (1997) om aromaterapi med eller utan handmassage hade effekt på agiterat beteende. Effekten av åtgärderna gav ett varierande utslag. Enbart aromaterapi ledde till en minskning av agitation hos två av vårdtagare och ökad agitation hos två vårdtagare. Handmassage ledde till mindre agiterat beteende hos två av vårdtagarna (Brooker et al. 1997). Handmassage användes också som en åtgärd i Remingtons (2002) studie. Resultatet visade att handmassage gav en förbättring vid agiterat beteende hos vårdtagare med demenssjukdom (Remington, 2002). En åtgärd som liknar mjuk massage men inte klassificeras som massage är taktil beröring. Skovdal et al. (2006) utförde en intervjustudie i Sverige där fem slumpmässigt valda vårdtagare med BPSD-symptom såsom aggressivitet och rastlöshet erhöll taktil beröring ifrån vårdgivare. Omvårdnadsåtgärden visade sig effektiv vid rastlöshet och vandrande, men även vid sömnlöshet. Samtliga i omvårdnadspersonalen som utfört taktil beröring fyllde i ett formulär angående vårdtagarnas respons. Enligt sammanställningen hade vårdtagarna visat positiva känslor och avslappning vid taktil beröring. Ett flertal av dem somnade under massagen. Taktil beröring uppfattades av personal även minska aggression, irritation och depression hos vårdtagarna vid omvårdnadsåtgärden och omvårdnadspersonalen uppgav att de kände närhet till vårdtagarna (Skovdal et al. 2006). Hygienåtgärder Hygienåtgärder som visat sig vara effektiva vid BPSD är torrbad och individanpassad duschning. En amerikansk studie av Sloane et al. (2004) avsåg att bedöma 69 demenssjuka 12

13 vårdtagares reaktion och beteende vid individanpassad duschning samt torrbad. Individanpassad duschning utfördes genom att vårdtagaren duschades med hjälp av distraktionstekniker, såsom mat eller genom att täckas delvis med handdukar. Hygienprodukter och tvål som rekommenderats av anhöriga användes(a a). Torrbad var en tvätteknik som liknades vid mjuk massage och innebar en hygienrutin där vårdtagaren rengörs i sängen med hjälp av en liten mängd vatten och handdukar. Vårdtagarna filmades under omvårdnadsåtgärderna (a a). Både individanpassad dusch och torrbad visade sig leda till en minskning av agiterat och aggressivt beteende. Ingen skillnad sågs mellan omvårdnadsåtgärderna vad gäller minskning av agitation. Även obehag i hygiensituationen minskade, och varken individanpassad dusch eller torrbad ledde till sämre hygien eller mindre yta hud som blev tvättad, vilket mättes genom eventuell förekomst av potentiellt patogena bakterier (a a). En annan hygienåtgärd som bland annat leder till minskad mängd aggression hos demensjuka äldre är spabad på kvällstid. En japansk interventionsstudie av Deguchi et al. (1999) på tio patienter med Alzheimers sjukdom utforskade om ett kvällsbad på ett spa hade någon effekt på rastlöshet, vandrande, aggression och sömnlöshet. Åtgärden visade sig leda till minskad aggression och rastlöshet såväl som bättre sömn hos vårdtagarna (Deguchi et al. 1999). DISKUSSION Nedan diskuteras litteraturstudiens metod samt resultat. Metoddiskussion Ingen begränsning gjordes ur tidssynpunkt på studierna, på grund av att endast ett fåtal studier berörande omvårdnadsåtgärder hittades vid artikelsökningen. Det inkluderades studier som var utförda på 90-talet, vilket kan innebära att resultaten inte längre var användbara eller att det hade kommit ny forskning. Dock ansågs dessa åtgärder ändå vara av värde för litteraturstudiens syfte. Utländska studier som berörde ämnet BPSD ansågs vara applicerbara på svensk sjukvård om omvårdnadsåtgärden av författarna bedömdes vara implementerbar av en allmänsjuksköterska. Hade artikelsökningen utförts på ett annat sätt så hade kanske eventuellt fler artiklar kunnat räknas till sökresultatet, men flera sökord inkluderades också för att generera ett tillräckligt antal artiklar. Några av artiklarna som exkluderades från början handlade om livskvalitet. Det finns säkert argument för att dessa hade kunnat användas, men författarna bedömde att dessa var för ospecifika och inte svarade till litteraturstudiens syfte. En svaghet med denna litteraturstudie var att den endast innefattade interventionsstudier, vilket gjorde att studien gick miste om annan eventuell forskning. Ytterligare en svaghet i denna studie är att enbart en av de använda artiklarna hade ett kvalitativt redovisat resultat. Om litteraturstudien hanterat mer subjektiva upplevelser hade kanske detta bidragit positivt till resultatet. Dock hade det varit svårt att värdera de subjektiva upplevelserna av åtgärderna hos de vårdtagare som studierna undersökte. De studier som granskades hade även oftast en observatorisk metod, samtidigt som detta sällan diskuterades som en möjlig svaghet. Bara en artikel resonerade kring andra underliggande sjukdomar som en orsak till BPSD (Cohen-Mansfield et al. 1997). De sjukdomar som diskuterades kring var smärta eller 13

14 psykiatriska diagnoser (a a). Det framgick inte i de övriga studierna huruvida vårdtagarna hade ytterligare fysiska eller psykiska diagnoser som hade kunnat påverka slutresultatet i studierna. Musikterapi utförs visserligen av musikterapeuter, men det är också sjuksköterskans uppgift att se till att vårdtagarna har tillgång till de omvårdnadsåtgärder som de bedöms i behov av (Socialstyrelsen, 2005). Även om samtliga artiklar inte innehöll omvårdnadsåtgärder som utfördes av en allmänsjuksköterska, ansågs de ändå vara aktuella för allmänsjuksköterskan. Vårdpersonalen och undersköterskorna i studierna utförde omvårdnadsåtgärder som i Sverige en legitimerad sjuksköterska bär huvudansvaret för. Vissa artiklar valdes bort på grund av att dessa inte funnits i fulltext. Metodlitteraturen som användes vid litteratursökningen av Friberg (2006). Det faktum att metodlitteraturen inte användes i resultatindelningen kan ha påverkat arbetets utformning. Studierna som granskades med granskningsmallar av Willman och Stoltz (2011) utvärderades av båda författarna för att undvika subjektiv värdering. Ett kritiskt ställningstagande hade kunnat ställas till det faktum att populationen inte alltid var speciellt stor i vissa av artiklarna. Dock berörde dessa artiklar ofta åtgärder som krävde engagemang och tid, något som kanske inte varit genomförbart i en större population. Det har ju tidigare framkommit att tid är en faktor som bidrar starkt till att vård av vårdtagare med BPSD blir otillfredsställande (Ervin et al & Kolanowski et al. 2009). Artiklarna som bedömdes var på engelska, vilket inte är författarnas modersmål. En viss risk för feltolkning kan föreligga. Endast två av artiklarna var från Sverige, så kulturella faktorer kan ha påverkat omvårdnadsåtgärdernas implementerbarhet i Sverige. Olika skalor användes för att värdera BPSD-symptomen, vilket kan göra resultaten i artiklarna svåra att jämföra. Resultatdiskussion Resultatet kategoriserades utifrån typen av omvårdnadsåtgärd. Bland de studier som granskades i denna litteraturstudie fanns det förhållandevis mer forskning kring åtgärder vid beteendemässiga symptom såsom agitation och aggression, i förhållande till psykiska symptom, såsom ångest och vanföreställningar. Bland åtgärderna som inriktade sig till beteendemässiga symptom fanns även ett stort utbud av olika åtgärder för samma symptom. Flera artiklar handlade om musik som omvårdnadsåtgärd vid BPSD, speciellt vid psykiska symptom. Även om studierna använde sig av flera olika mätinstrument så användes i två studier mätinstrumenten NPI (Neuropsychiatric Inventory) och MMSE (Mini-Mental State Examination). I två andra studier användes Cohen-Mansfield Agitation Inventory (CMAI). De levande interaktionsåtgärderna värderades i de två studier som hanterade dessa som användbara i omvårdnaden av vårdtagare med BPSD (Cohen-Mansfield & Werner, 1997) (Cohen-Mansfield et al. 2010). En nackdel med studierna kan vara att de åtgärder som involverar en bebis eller en hund kan vara svåra åtgärder att implementera. Det framgick tyvärr heller inte mer specifikt i artikeln som hanterade levande interaktionsåtgärder hur interaktionen och kommunikationen med en bebis eller en hund gick till. Inte heller i den simulerade interaktionen förklarades detta (Cohen-Mansfield et al. 2010). Något värt att poängtera var att även om alla de analyserade studierna påvisade ett samband mellan bättre välmående hos demenssjuka patienter och omvårdnadsåtgärden som utförts, så har dessa åtgärder inte alltid varit fungerande för alla deltagare. 14

15 Flera av artiklarna teoretiserade kring sina omvårdnadsåtgärder som sätt att gynna verbal eller icke verbal kommunikation. I vissa fall fick vårdtagaren kommunicera med djur eller bebis, i andra fall med hjälp av sång eller med hjälp av musikinstrument. Videoband med en anhörig på hade också kunnat ses som en typ av kommunikation. De artiklar som hanterade dessa åtgärder diskuterade ofta kommunikation som något positivt för vårdtagaren. I åtta av elva studier var vårdtagarna fler kvinnor än män. Detta kan bero på den längre medellivslängden hos kvinnor, som eventuellt hade kunnat resultera i att fler kvinnor bor på vårdboenden. Det hade varit intressant att veta om symptomen och omvårdnadsåtgärderna vid BPSD varierar mellan könen. Detta är inget som resultatet i de utvalda studierna belyst. Inga av artiklarna diskuterade heller resultatet utifrån genus, även om större delen av populationen i de flesta studier definierades som kvinnor. En åtgärd som även tidigare använts inom vården är musik (Larsson & Rundgren, 2010). Flera artiklar hanterade musik som en åtgärd vid BPSD. Musik var också en åtgärd som visade sig vara effektiv, om än inte lika effektiv som sociala åtgärder och aktiviteter. Musik kan införas enskilt, i grupp eller med en musikterapeut. Vilken musik som vårdtagaren föredrar kan tas reda på. Vårdtagaren i fokus Angående vårdtagarnas individuella skillnader så såg författarna ett samband mellan individbaserade åtgärder, där vårdtagarens tidigare uppskattade aktiviteter fick vara en vägledare, och aromaterapi och massage. Individbaserade åtgärder ledde till en minskad mängd agitation (Cohen-Mansfield et al. 2010). Vid aromaterapi och massage fanns det individuella skillnader i hur åtgärden påverkade vårdtagarnas agiterade beteende (Brooker et al. 1997). Detta kan indikera att en individuell utvärdering angående tidigare uppskattade aktiviteter hade vart värdefull innan åtgärderna som involverade aromaterapi eller massage utfördes. Enskilda samtal visade sig också effektiva (Cohen-Mansfield & Werner, 1997, Cohen- Mansfield et al. 2010) och är dessutom enkla att utföra. Samtal och interaktion är ju något som även tidigare setts som en omvårdnadsåtgärd användbar i demenssjukvård (Larsson & Rundgren, 2010). Detta kan även ses som ett bra sätt att få mer information om den individuella vårdtagaren. Åtgärder anpassade efter vårdtagarens önskemål berördes i en artikel (Cohen-Mansfield et al. 2010) och borde i vården på ett boende vara en del av grundläggande kunskap hos sjuksköterskan. Kunskap om vårdtagarens tidigare intressen, glädjeämnen och aktiviteter är viktigt (Larsson & Rundgren, 2010). Resultatet i studien som hanterade aromaterapi och massage var varierande (Brooker et al. 1997). Detta tolkades av författarna som individuella skillnader hos de fyra vårdtagare som deltog i studien. Larsson & Rundgren (2010) skriver att det finns individuella skillnader hos demenssjuka patienter som gör att individuell bedömning inför omvårdnadsåtgärd kan komma att bli aktuell. Socialstyrelsen (2005) menar i sin Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor att sjuksköterskor i sin roll skall se till och ha kunskap om vårdtagarens fysiska, psykiska, andliga, kulturella och sociala behov. Bristande kunskap om vårdtagaren har ju tidigare visats vara en barriär för rätt omvårdnad av demenssjuka vårdtagare (Kolanowski et al. 2009). Taktil beröring fanns som ett alternativ till massage och har visat sig verksamt vid flera BPSDsymptom såväl som att skapa närhet till vårdtagaren (Skovdal et al. 2007). Även hos Larsson 15

16 & Rundgren (2010) har beröring, speciellt i kombination med ögonkontakt och vid samtal varit positivt värderat. Något som kan ses både som en styrka och en svaghet i studien som använde aromaterapi och massage som åtgärder, är att individuella skalor användes för att utvärdera agitation. Fördelen med detta är att utrymme ges för individuella skillnader mellan vårdtagarna. En nackdel med denna är att metoden blir svår att jämföra med övriga studier. I övriga artiklar används standardiserade mätinstrument. Detta kan i resultatet eventuellt ge illusionen av att åtgärderna som används är användbara hos alla vårdtagare med BPSD. Fler redskap för att utvärdera och hantera BPSD har tidigare efterfrågats (Ervin et al. 2010). Studien som använde taktil beröring som åtgärd var den enda artikel som var kvalitativ. Angående framtida forskning efterfrågar författarna mer kvalitativ forskning ur vårdtagarnas perspektiv, då många av de studier som skildrats i denna litteratursammanställning är observationsstudier och därmed kan innehålla subjektiva uppfattningar ifrån de som tolkat vårdtagarnas reaktioner på åtgärderna. Mer forskning sedd ut vårdtagarnas perspektiv hade även kunnat vara användbart för att visa på olika nyanser i resultatet, såväl som att undvika generaliseringar om vårdtagare med demenssjukdom. Omvårdnad med god kvalitet Som redan påpekats av Socialstyrelsen (2005) är det sjuksköterskans uppgift att bedriva omvårdnad med god kvalitet. Detta ser författarna som ett skäl till att använda musik, taktil beröring eller massage, samtal och andra aktiviteter i svensk demenssjukvård som en del av sjuksköterskans och vårdpersonalens omvårdnadsåtgärder. Författarna anser att det är bekymrande att dagens samhälle har kommit till en tid då musik, beröring eller enskilda samtal inte längre ses som åtgärder som är en del av allmän omvårdnad eller grundläggande livskvalitet. Något som bör bäras i åtanke i dessa fall är att demenssjukdom är en progredierande sjukdom (Larsson & Rundgren, 2010), som inte botas av åtgärder utan bara lindras eller försvinner tillfälligt. Författarna anser därför att det kan vore nödvändigt att införa kontinuerliga omvårdnadsåtgärder i den vård som berör demenssjuka vårdtagare, för att förbättra symptom och öka livskvalitet. Denna litteraturstudie kan vara bra inspiration, för de som söker idéer till omvårdnadsåtgärder. Att involvera dessa omvårdnadsåtgärder som första åtgärd innan farmakologiska åtgärder insätts är att rekommendera (Ekwall, 2010). Att det finns många andra åtgärder än de farmakologiska för sjuksköterskan att tillgå är något som även Larsson & Rundgren (2010) hävdar. När det gäller utvärdering av omvårdnadsåtgärders effektivitet för lindring av BPSDsymptom så kan det vara så att personen som utför åtgärden har ett samband med hur åtgärden utförs och vårdtagarens reaktion. Vissa i omvårdnadspersonalen känner kanske vårdtagaren bättre eller är mer engagerade i omvårdnadsåtgärdens utförande. 16

17 SLUTSATS Denna studie har utforskat litteratur som berörde omvårdnadsåtgärder vid beteendemässiga och psykiska symptom av demens vilket är viktig kunskap för allmänsjuksköterskan. Omvårdnadsåtgärderna sociala åtgärder och aktiviteter, musik, aromaterapi och beröring samt hygienåtgärder kan leda till lindring av beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Individuell utvärdering kan dock vara av värde. Information om vårdtagarens tidigare liv och intressen är användbart för sjuksköterskan. En sjuksköterska som prioriterar dessa omvårdnadsåtgärder i vården av demenssjuka vårdtagare kan bidra till att minska användningen av läkemedel såväl som att öka vårdtagarens välmående. Sjuksköterskan har en väsentlig roll i omvårdnadsarbetet och bör därför ha kunskap om och undervisa övrig vårdpersonal om alternativ bland omvårdnadsåtgärder. Ytterligare forskning gällande fler omvårdnadsåtgärder vore önskvärd. 17

18 REFERENSER Brooker D, Snape M, Johnson E, Ward D, Payne M, (1997) Single case evaluation of the effects of aromatherapy and massage on disturbed behavior in severe dementia. British Journal of Clinical Psychology, 36, Choi A, Soo Lee M, Cheong K, Lee J, (2009) Effects of group music intervention on behavioural and psychological symptoms of dementia: A pilot-controlled trial. International Journal of Neuroscience, 119, Cohen-Mansfield J, Marx M, Dakheel-Ali M, Regier N, Thein K, Freedman L, (2010) Can Agitated Behavior or Nursing Home Residents with Dementia Be Prevented with the Use of Standardized Stimuli? Journal of American Geriatrics Society, 58, Cohen-Mansfield J & Werner P (1997) Management of Verbally Disruptive Behaviors in Nursing Home Residents. Journal of Gerontology, 52A(6), Demenscentrum. (2008) Fakta om demens. > ( ) Demenscentrum. (2009) Skalor och instrument. > ( ) Deguchi A, Nakamura S, Yoneyama S, Hamaguchi H, Kawamura Y, Horio S, Nichimoto Y, Saito Y, Deguchi K, (1999) Improving symptoms of senile dementia by a night-time spa bathing. Archives of Gerontology and Geriatrics, 29, Drivdal Berentsen V. (2010) Kognitiv svikt och demenssjukdom. I: Kirkevold M Brodtkorb K Hylen Ranhoff A (red) Geriatrisk omvårdnad God omsorg till den äldre patienten (1:a utgåvan) Stockholm: Liber, s Ekwall A & Sjöström K, (2010) Psykisk ohälsa I: Ekwall A (red) Äldres hälsa och ohälsa en introduktion till geriatrisk omvårdnad (Upplaga 1:1) Lund: Studentlitteratur AB, Lund, s Ervin K, Finlayson S, Cross M, (2010) The management of behavioural problems associated with dementia in rural aged care, Collegian, 19, Friberg F. (2006) Att utforma ett examensarbete. I: Friberg, F. (red) Dags för uppsats. (Utgåva 1:6) Lund, Studentlitteratur AB, s Hammar L, Emami A, Götell E, Engström G, (2010) The impact of caregivers singing on expressions of emotion and resistance during morning care situations in persons with dementia: an intervention in dementia care. Journal of Clinical Nursing, 20, Kolanowski, A, Fick D, Frazer C, Penrod J, (2009) It s About Time: Use of Nonpharmacological Interventions in the Nursing Home. Journal of Nursing Scholarship, 42(2),

19 Larsson M & Rundgren Å, (2010) Geriatriska sjukdomar, (Upplaga 3:1.) Lund, Studentlitteratur AB, Lund Mosby's Medical Dictionary, 8th edition, Elsevier. (2009) The Free Dictionary by Farlex. > ( ) Raglio A, Bellelli G, Traficante D, Gianotti M, Ubezio M, Gentile S, Villani D, Trabucchi M, (2009) Efficacy of music therapy treatment based on cycles of sessions: A randomised controlled trial. Aging & Mental Health, 14(8), Remington R. (2002) Calming Music and Hand Massage With Agitated Elderly. Nursing Research, 51(5), Skovahl K, Sörlie, V & Kihlgren M (2007) Tactile stimulation associated with nursing care to individuals with dementia showing aggressive or restless tendencies: an intervention study in dementia care. International Journal of Older People Nursing, 2, Sloane P, Hoeffer B, Mitchell M, McKenzie D, Barrick A, Rader J, Stewart B, Amann Talerico K, Rasin J, Zink R, Koch G, (2004) Effect of Person-Centered Showering and the Towel Bath on Bathing-Associated Aggression, Agitation, and Discomfort in Nursing Home Residents with Dementia: A Randomized, Controlled Trial. Journal of American Geriatrics Society, 52, Socialstyrelsen. (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. > 1_ pdf< ( ) Sung H, Chang A & Lee W, (2010) A preferred music listening intervention to reduce anxiety in older adults with dementia in nursing homes. Journal of Clinical Nursing, 19, Willman A, Stoltz P & Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. (Upplaga 3:1.) Lund, Studentlitteratur AB, Lund 19

20 BILAGOR Bilaga 1. Artikelmatris. Bilaga 2. Protokoll för kvalitetsbedömning, studier med kvalitativ metod, Willman et al. (2011) Bilaga 3. Protokoll för kvalitetsbedömning, studier med kvantitativ metod, Willman et al. (2011) 20

21 Author, Publication date, Country Title Method Population Main result Scientific quality Brooker, D, et. al, 1997, Storbrittanien Single case evaluation of the effects of aromatherapy and massage on disturbed behavior in severe dementia The effect of aromatherapy and /or hand massage on behavioral disturbances was observed with individualized scales. With aromatherapy the participants sat in comfortable chairs with an aroma fan containing lavender oil. In the massage-only intervention the intervention continued for 30 minutes on arms and forearms with scentless oil. In the massage and aromatherapy intervention the participants achieved massage with lavender oil and aromatherapy with aroma fan. 3 women and 1 man, years with dementia and agitated behavior. Some participants showed less agitation, some more. Medium. Choi A-N, Soo Lee M, K-J Cheong K-J, Lee J-S, 2008, Sydkorea Effect of group music intervention on behavioral and psychological symptoms in patients with dementia 15 weeks music intervention where the participants sang, analyzed libretto made musical instrument, played musical instrument, wrote and draw songs. The intervention was carried out 50 minutes three times a week. 16 women and 4 men with dementia. Music therapy reduced depression, BPSD symptoms such as anxiety, hallucinations, irritability, agitation, aggression and disinhibition. Medium. Cohen- Mansfield, J, Werner, Perla, 1997, Israel Management of verbally disruptive behaviors in nursing home residents Four interventions were received. A thorough medical examination, listening to music, watching a family video, social interaction through conversation, movement, sense stimuli or manual activities like puzzles, clipping coupons or making a collage. An intervention was received during two weeks with one week without afterwards 26 women and 6 men, years, nursing home residents, with dementia and verbally disruptive behavior (VDB) several times a day. The effect of the interventions where statistically and clinically relevant and indicated the importance of stimulating activities and a richer environment with cognitively impaired nursing home residents High. 21