Att göra genus genom att dricka alkohol
|
|
- Inga Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att göra genus genom att dricka alkohol Gunnel Hensing Professor i socialmedicin vid Sahlgrenska akademin Det förebyggande perspektivet Hur mycket dricker vi i Sverige? Alkoholförsäljning, liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, Källa: Statens folkhälsoinstitut. Figur 9:19 Liter Sprit Vin Öl Liter Kvinnor Män Skattad konsumtion Självskattad alkoholkonsumtion i liter ren (100 %) alkohol per invånare. Kvinnor och män, perioden För år 2006 anges skattad konsumtion. 1
2 Liter Kvinnor Män Självskattad Uppräknad Självskattad Uppräknad år år år 65+ år Liter Grundskola Gymnasiet Flickor årskurs 9 Pojkar årskurs 9 Flickor årskurs 2 Pojkar årskurs 2 Självskattad och uppräknad självskattad alkoholkonsumtion i liter ren (100 %) alkohol per invånare. Kvinnor och män i olika åldersgrupper 16 år och äldre, år Hur mycket dricker vi i Sverige? Unga män dricker mest Totalkonsumtion 9,7 liter ren alkohol per person Självrapporterad, skattad konsumtion 13,6 liter per man 6,1 liter per kvinna 9,5 burkar starköl/vecka och man 4 burkar starköl/vecka och kvinna Åldersgruppen år MÄN 20,3 liter ren alkohol 14 burkar starköl/vecka KVINNOR 8,8 liter ren alkohol 2 flaskor vin/vecka Varför genusperspektiv? Varför genusperspektiv? Stora könsskillnader i alkoholbruk Det saknas förklaringar Hälsokonsekvenser Stora könsskillnader i alkoholbruk Det saknas förklaringar Hälsokonsekvenser för män Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus 2
3 Varför genusperspektiv i alkoholforskningen? Stora könsskillnader i alkoholbruk Det saknas förklaringar Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus Kunskap om hur genus konstrueras via alkoholbruk kan bidra till den generella kunskapsutvecklingen Varför genusperspektiv i alkoholforskningen? Stora könsskillnader i alkoholbruk Det saknas förklaringar Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus Kunskap om hur genus konstrueras via alkoholbruk kan bidra till den generella kunskapsutvecklingen Mannen som norm för behandling, rehabilitering och prevention? Riskkonsumtion Dricker sig berusade 2-3 gånger varje månad, 2004 Individuellt Hög risk Intensivkonsumtion Kvinnor: Mer än 25 glas/vecka /Systembolaget Män: Mer än 35 glas/vecka /Systembolaget Låg risk 7 g alkohol/dygn (1 flaska lättöl)/can Kvinnor: 0-9 glas/vecka/systembolaget Män: 0-14 glas/vecka/ Systembolaget Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut. Figur 9:22 Liter Kvinnor Män 35 Riskkonsumtion av alkohol i förhållande till inkomst och socioekonomisk grupp M+h tjm hög ink år år år år år Arb hög ink M+h tjm låg ink Arb låg ink Kvinnor Män Andel (procent) personer med riskabla alkoholvanor. Kvinnor och män i olika åldersgrupper 16 till 84 år, år
4 Alkoholens konsekvenser Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Dryckesmönster Skadliga effekter Skadliga effekter Beroende Kronisk sjukdom Kronisk sjukdom Akuta sociala problem Kroniska sociala problem Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003 Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003 Alkoholens konsekvenser Tre diagnosgrupper Dryckesmönster Alkohol är den avgörande riskfaktorn Skadliga effekter Förgiftning Beroende 13 diagnoser t.ex. alkoholförgiftning, alkoholbetingad leversjukdom Långvarig, hög alkoholkonsumtion bidragande orsak till kronisk sjukdom och visade biologiska mekanismer Akuta konsekvenser Kronisk sjukdom Skador Akuta sociala problem Kroniska sociala problem Olyckor, självmord, våld Vanligen intensivkonsumtion dvs samband med dryckesmönster Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003 DALY Väger samman olika mått på sjukdom Förekomst Varaktighet Grad av funktionsnedsättning Dödlighet Ålder vid dödsfall Sammanfattar samhällsbördan Förlorad tid pga funktionsnedsättning till följd av sjukdom Förtida dödlighet Alkoholrelaterade DALY Globalt 4 % av DALY alkoholrelaterade år 2000; 6,5% män 1,3% kvinnor Femte plats Undernäring 9,5% Oskyddat sex 6,3% Högt blodtryck 4,4% Rökning 4,1% Övervikt, fysisk inaktivitet, kolesterol 4
5 50 Global alkoholrelaterad dödlighet Alkoholens bidrag i sjukdomsbördan (DALY) - Skador 40% Eur A Eur B Eur C 1,8 miljoner dödsfall år ,2% av alla 5,6% män 0,6% kvinnor Män Kvinnor Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003 Dödsfall med alkoholdiagnos, inklusive som bidragande orsak,15-74 år, Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen. Figur 9:26 Psykiskt nedsatt hälsa bland alkoholdrickare med respektive utan riskkonsumtion år, 2004 Sammanfattningsvis Män dricker mer än kvinnor De negativa hälsoeffekterna av alkohol för folkhälsan och i samhället är mer omfattande bland män Sjukdomsbörda, skador, dödlighet Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut. Figur 9:25 5
6 Biologiska skillnader? Farmakokinetik Högre blodalkoholkoncentration hos kvinnor vid samma mängd alkohol Kroppens vattenvolym och vikt Skillnader i metabolism vid starka alkohollösningar (10 eller 40%) Kvinnor lägre metabolism i magslemhinnan Toxicitet Alkoholcardiomyopati, leversjukdom, hjärnskador utvecklas snabbare bland kvinnor Ärftlighet Större betydelse bland män Farmakodynamik Få studier av msk men ev högre stressreduktion bland kvinnor Ref. Söderpalm i Socialmedicinskt tidskrift 2003 nr 4 Biologiska skillnader. Sammanfattningsvis.kvinnor är möjligen mer sårbara.snabbare beroendeutveckling och/eller utveckling av alkoholrelaterade sjukdomar hos kvinnor Män dricker mer än kvinnor De negativa hälsoeffekterna av alkohol för folkhälsan och i samhället är mer omfattande bland män Sjukdomsbörda, skador, dödlighet Biologiskt ökade risker för kvinnor vid samma alkoholmängd beroende på vikt och vattenvolym lägre ämnesomsättning i magslemhinnan Varför dricker män mer än kvinnor? Helhetsperspektiv på sjukdom och hälsoproblem Biologisk konstitution Miljö, livsvillkor Beteende, livsstil 6
7 Biologisk förklaring? Beteende och livsstil Könshormoner Genetisk/biologisk orsak till att män tar risker? Andra? Socialiseras till den kulturellt accepterade och förväntade beteendet bland män Starkt grupptryck Göra genus, göra maskulinitet Miljö och livsvillkor Varför genusperspektiv? Arbetsplatser och arbetsuppgifter Alkoholkultur på arbetsplatser Resor, arbeta utomlands Förändrad social kontroll Tillgång till alkohol Stora könsskillnader i alkoholbruk Det saknas förklaringar Hälsokonsekvenser för män Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus Ekonomiska resurser Råd med alkohol Vad är genus? Definition av genus Kön Det biologiska könet Sorterar Genus Det socialt och kulturellt skapade könet Formar det sätt på vilket den reproduktiva arenan strukturerar alla nivåer av social organisering såsom identitet, symboliska ritualer och institutioner och institutionell praktik. Connell,
8 Göra genus En uppsättning socialt konstruerade relationer som produceras och reproduceras genom människors agerande Kvinnor och män är aktörer Genus är inte medfött utan formas genom föreställningar, möten, förhandlingar och beteenden i det sociala livet Courtenay J. Soc Sci Med 2000; 50: Symbolisk nivå: Föreställningar om kvinnligt och manligt. Biologiskt kön Social praktik Sociala strukturer: Könsuppdelning av aktiviteter och av betalt och obetalt arbete Individuell nivå: Identitet Rationalitet Beteende Maskulinitet Maskulinitet ur olika perspektiv Psykologi Gendusidentitet En uppsättning ganska stabila egenskaper Knutna till en individ Normerande Sociologi Genus som diskurs och praktik Föränderlig Knuten till en viss kultur, tid osv. Del av en maktordning Maskulinitet på samma gång en plats i en genusordning, social praktik genom vilken kvinnor och män tar den platsen i besittning och Effekterna av sådan social praktik på levda (kroppsligt baserade) erfarenheter, personlighet och kultur Connell 1995, p71 and Schippers 2007, p86 Maskulinitet har tre beståndsdelar (Schippers, 2007) En social lokalisering Kvinnor och män kan röra sig in och ut ur denna lokalisering genom social praktik (göranden) En uppsättning göranden och karaktäristika vilka uppfattas som maskulina Tolkning, symbolisk nivå Vittgående kulturella och sociala effekter varierar med förkroppsligandet 8
9 Göra maskulinitet Gör man genus när man dricker alkohol? Tydliga gränser mot femininitet och kvinnor Hälsosam livsstil associeras med femininitet och med kvinnor Undvik sådana om du vill vara en riktig man Women or men as the norm? Alkoholens genus 2009? Living conditions Sex Gender identity Notions on femininity and masculinity G E N D E R Social practice -rationality -emotions -behaviour -negotiations -relations Life style - alcohol - drugs - risk behaviour Health care seeking Alkoholkonsumtion Nykter Kvinna Man The gender structure Reference: Narkotikan i Sverige, Ed S Andreasson, Chapter: Bruk av narkotika är det maskulint. Könsskillnader och konstruktion av genus i narkotikabruk, by G Hensing, page 128, 2008:23, Public Health Insitute ( Dricker Alkoholens genus 2000 Alkoholens genus 1900 Kvinnlig roll Manlig roll Alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Kvinnlig roll Manlig roll Nykter Svag Självuppoffrande, hängiven, traditionell Stark Självkontroll och karriärmedveten Nykter Stark Ren, ärbar och feminin Svag Impotent och kraftlös Dricker Stark Oberoende, säker, självtillit Svag Ryggradslös, kraftlös, impotent Dricker Svag Lössläppt och liderlig Stark Robust och manlig 9
10 Kvinnlig matris 1900 Varför dricker kvinnor i Göteborg alkohol? Alkoholkonsumtion Privat kontext Offentlig kontext WAG-projektet Nykter Självuppoffrande Rebellisk Dricker Uppgiven Överskridande Alkoholen medför Sant för det mesta (%) Sant ibland (%) Inte alls sant (%) Mindre blyg Hjälper mig att somna Mindre sexuellt hämmad Muntrar upp mig Starkare och kontroll Avslappnad Lättare säga ifrån Skärpt Lindrar smärta/obehag Sex mer njutbart Roligare Lättare få vänner Bättre idéer Arbetar bättre Alkoholen medför Sant för det mesta (%) Sant ibland (%) Inte alls sant (%) Mindre blyg Hjälper mig att somna Mindre sexuellt hämmad Muntrar upp mig Starkare och kontroll Avslappnad Lättare säga ifrån Skärpt Lindrar smärta/obehag Sex mer njutbart Roligare Lättare få vänner Bättre idéer Arbetar bättre Kvinnlig konsumtion Minskad social kontroll Särskilt sexualitet Minskad egenkontroll Modig, spontan och skojig Sårbar och utsatt Hotar den sociala ordningen Sämre anpassning till traditionell kvinnoroll Självmedicinering Genusidentitet och alkohol? 10
11 MF-skalan Omvårdande ns Lågt på självhävdande OR 1.63 Lågt på ledarskap OR 1.90 Högt på emotionalitet OR 2.19 Lågt på emotionalitet OR 0.43 MF-skalan kontroll för ålder, personlighet, psykisk sjukdom, utbildningsnivå Omvårdande Lågt på självhävdande ns ns Lågt på ledarskap OR 1.98 Högt på emotionalitet ns Lågt på emotionalitet ns Positivt samband mellan hälsa och Kvinnors dubbla kontroll förmågan att sätta gränser om sitt jag, hävda sin självständighet, påverka/leda andra, få igenom sin vilja ta plats och vara synlig Begränsa den egna konsumtionen Biologiska risker Sociala konsekvenser Självbild Begränsa mannens konsumtion Kvinnor med problem har svagt socialt stöd Ca 10% av alla män med alkoholproblem lever med en kvinna som också har problem Ca 50% av alla kvinnor med alkoholproblem lever med en man som också har problem 11
12 Manlig konsumtion Kvinnlig konsumtion Undgå andras kontroll Kriminalitet OK om berusad Ansvarsfrihet Utjämna sociala skillnader SEI, ålder, familjehierarkier Få socialt stöd Prata av sig Skapa sociala band Gemensamma erfarenheter Initiationsrit/manlighetstest Minskad social kontroll Särskilt sexualitet Minskad egenkontroll Modig, spontan och skojig Sårbar och utsatt Hotar den sociala ordningen Sämre anpassning till traditionell kvinnoroll Självmedicinering Maskulinitet skapas genom Kontroll Fysisk och psykisk Självständighet Aggressivitet och fysisk dominans Ändlöst sexuellt intresse Föreställningar om att man är osårbar Solskyddskräm Bilbälten Gå till doktorn (Courtenay, 2000) Hypermaskulinitet ett sätt att kompensera för social underordning; skapas genom avståndstagande från den i kulturen accepterade och normgivande maskuliniteten; innehåller stereotypa, maskulina beteenden som idealiseras; avgränsas än tydligare mot femininitet; avgränsas mot positiva hälsobeteenden. 33-årig man Att söka vård för alkoholproblem Det här med att söka hjälp.jag har alltid känt inom mig att jag ska klara allt på egen hand det har jag alltid känt //.och det sa en massa av mina vänner också.för de vet att jag oftast klarar det mesta på egen hand om du förstår hur jag menar..? Jakobsson et al,
13 Män Kvinnor Genusstrukturen Tilltro till sin egen förmåga Ser framåt Alkoholens betydelse Oro för förlusten Skam och genans (att ha tappat kontrollen?) Press från någon nära Inser och vill dela problemet Alkoholens betydelse Oro för identitet Skam och skuld Kvinnlighet och alkoholproblem Horisontell segregering Biologiskt Genus kön identitet Föreställningar om femininitet och maskulinitet G Social praktik E -rationalitet N -emotionalitet U S -beteende -förhandlingar -relationer Män som norm? Söka vård -Alkoholkonsumtion -Alkoholproblem Kvinnor som norm? Jakobsson et al, 2008 Sammanfattning Män dricker mer än kvinnor De negativa hälsoeffekterna av alkohol för folkhälsan och i samhället är mer omfattande bland män Biologiskt ökade risker för kvinnor vid samma alkoholmängd Alkohol är en del av konstruktionen av genus Alkohol är en genussymbol Genus praktiseras på olika nivåer också inom vården Lästips Om könens uppkomst Thomas Lacquer Könsperspektiv på missbruk Tom Leissner och Ulla Carin Hedin Med genusperspektiv i alkoholforskningen Socialmedicinskt tidskrift, nr Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv Hammarström och Hensing, 2008, Narkotikan i Sverige. Metoder för förebyggande arbete Kapitel 6, Hensing, 2008 FHI, 2008, Tack för uppmärksamheten! 13
ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom
Läs merSAHLGRENSKA AKADEMIN ALKOHOL EN GENUSHISTORIA
ALKOHOL EN GENUSHISTORIA GUNNEL HENSING, PROFESSOR I SOCIALMEDICIN Fredmans epistel no. 5 SAHLGRENSKA AKADEMIN ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH Till de trogna bröderna på Terra Nova i Gaffelgränden Käre bröder,
Läs merAlkohol- och narkotikamissbruk
11 Hälsokonsekvenser av alkohol- och narkotikamissbruk Sammanfattning Alkoholkonsumtionen har ökat sedan början av 199-talet. Mellan 199 och 26 ökade kvinnor sin konsumtion från i genomsnitt 1,5 liter
Läs merIdrott, genus & jämställdhet
Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap
Läs merVad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?
Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre
Läs merFolkhälsorapport för Växjö kommun 2014
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget
Läs merMän, maskulinitet och våld
Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?
Läs merPersonlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor
Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Anette Östlund, med dr, leg psykolog/psykoterapeut, privatpraktiserande samt knuten till Socialmedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska
Läs merDenna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)
Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs merFolkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret
Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merGenusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro
Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro med psykiatriska
Läs merKvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation
Läs merAtt arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
Läs merKommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1
Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål
Läs merANSVARSFULL ALKOHOLPOLITIK ÄR DET POLITISKA UPPDRAGET ATT SPARA PENGAR ELLER ATT BYGGA VÄLFÄRD
ANSVARSFULL ALKOHOLPOLITIK ÄR DET POLITISKA UPPDRAGET ATT SPARA PENGAR ELLER ATT BYGGA VÄLFÄRD Vad är problemet? Alkoholnormen Hotet mot systembolaget Alkohollagen i sig Att de nya alkoholvanorna ses
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs merDroganvändning bland äldre
Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen
Läs merTeorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet
Teorin om Hegemonisk Maskulinitet Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Vad är maskulinitet? Alla samhällen visar kulturella tecken på genus men inte alla visar
Läs merS y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g
Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen
Läs merJämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet
Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra
Läs merALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Läs merDrogutvecklingen i Sverige
21 Diagram 1 47 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed
Läs merRapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT2011 - Termin 5
Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning HT2011 - Termin 5 Tekniska Högskolan Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Utbildningsvetenskap Livsstilsportal.se Copyright
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs merfakta om alkohol och hälsa
fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad
Läs merBehandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm
Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad
Läs merFolkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun
Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa
Läs merGuldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet
Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Bilden av alkoholproblemet Dina tankar och känslor Bilden av alkoholproblemet Och vad tänker du nu? Vinglas då & nu Alkoholbruk i Sverige Nio liter
Läs merDrogutvecklingen i Sverige
211 Diagram 1 46 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och
Läs merLisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se
Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merDrogutvecklingen i Sverige
29 Diagram 1 45 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed
Läs mer15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)
15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av
Läs mertill det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun
BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merAlkohol och sexuellt risktagande
Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol
Läs merNormer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande
Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården
Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merTILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE
TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE - Hur ser det ut? Vilka är de? Finns överallt Personal i förskola/skola Andra delar av Socialtjänst som inte är enhet för missbruk/beroende
Läs merNär, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?
Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande
Läs merRISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET.
RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET. 1 Elevmaterial - Risker med alkohol - Sida 1/5 Elevmaterial Risker med alkohol Hej! I den
Läs merUppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011
Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala
Läs merHälsan. i Kalmar län. 16-84 år
Hälsan i 16-84 år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i 16-84 år En sammanställning av hälsoindikatorer uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen Befolkningsenkäten 2005 Hälsa på
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning
Läs merPSYKISK HÄLSA OCH KÖN
PSYKISK HÄLSA OCH KÖN GUNNEL HENSING, PROFESSOR I SOCIALMEDICIN NEW WAYS A RESEARCH PROGRAM ON MENTAL HEALTH AT WORK SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI Vad orsakar psykisk sjukdom? Exponering Livsstil Biologiska
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merHur vanligt är alkoholproblem? Tratten
Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,
Läs mer15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1
15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,
Läs merMår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen
1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder
Läs merVad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium
Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal
Läs merAnsvarsfull Alkoholhantering
Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten
Läs merSveriges jämställdhetspolitik
Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt
Läs merDrogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010
Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36
Läs merHär följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014
Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga
Läs merSkolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask
Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen
Läs merVälkomna till samråd och workshop!
Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar
Läs merDålig självskattad hälsa Undersökningsår
Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page
Läs merÄldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar
Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större
Läs merRiskbruk, Skadligt bruk och beroende
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter
Läs merKön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror
Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,
Läs merVälkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
Läs merHögsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa
Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa Ulla Danielsson MD, PhD ulla.danielsson@fammed.umu.se Datum Sidfot Ungdomshälsan Umeå Ungdomar 16-25 år faller mellan stolarna i vården samverkan
Läs merStockholmsenkäten 2014
1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs
Läs merRiskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson
Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex
Läs merFarmor på fyllan Får man vara nykter på hemmet?
Farmor på fyllan Får man vara nykter på hemmet? 2018-04-12 Leena Haraké, kanslichef KSAN, Ledamot i ANDT-rådet, Representant i CSF EU:s Society Forum on Drugs in the EU KSAN lyfte frågan år 2002 om äldres
Läs merDu bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser
Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete
ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete 11 november2015 Förebygg.nu Göteborg Så här lägger vi upp det: Övergripande om ILFA Vad ger det kommunen? Vad ger det länet? Frågor? Prevention eller?
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merFolkhälsoenkät barn och unga 2012
2013-01-14 Tomelilla kommun Folkhälsoenkät barn och unga 2012 Innehåll Från vaggan till graven... 2 Folkhälsoenkät barn och unga... 2 Hälsa och välbefinnande... 3 Övervikt och fetma... 3 Kroppsuppfattning...
Läs merMaskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet
Maskulinitet och våld Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Genus och Biologiskt kön/socialt kön; kön/genus Socialt kön är historiskt, kulturellt och socialt föränderligt Vad män
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merHälsa på lika villkor Norrland 2006
Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merAlkoholens roll i den globala och regionala sjukdomsbördan
MATS RAMSTEDT ÖVERSIKT Alkoholens roll i den globala och regionala sjukdomsbördan Inledning Hur stor andel av världens ohälsa kan förklaras av att människor dricker för mycket alkohol? I vilken utsträckning
Läs merFLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.
FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem
Läs merUngas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender
Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i
Läs merMen vi är bara män här! Maskulinitet i skogssektorn
Men vi är bara män här! Maskulinitet i skogssektorn Nationella skogsprogrammet i praktiken nu kör vi 2018 - Upplands Väsby Peter Söderström Skogshuggare Skogshuggare Kvinnliga skogshuggare Den brittiska
Läs merSammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Läs merÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen
ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merNätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merIdentitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.
Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin
Läs merENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI. Women and Alcohol in Gothenburg Om kvinnors alkoholvanor under de senaste trettio åren
ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI Women and Alcohol in Gothenburg Om kvinnors alkoholvanor under de senaste trettio åren 1 Women and Alcohol in Gothenburg Om kvinnors alkoholvanor under de senaste
Läs merRiskbruk, Skadligt bruk och beroende
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:
Läs merAN ALKOHOL OCH NARKOTIKA
Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Oh-bild 1 Myter Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för
Läs merUngdomar Drickande & Föräldrar
Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs
Läs merHur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun
Hur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun Mötesplats IFO 9 oktober 2008 Upplägg idag: Idé / bakgrund / hypotes Resultat Öckerö Hur har vi gjort? Hur utrota ungdomsfylleriet i din kommun/stadsdel?
Läs merHur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?
Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare
Läs merSkillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten
Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merDålig självskattad hälsa Undersökningsår
Dålig självskattad hälsa 15 5 4 8 Page 1 Dålig självskattad hälsa 15 5 4 8 4 8 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 15 5 4 8 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 25 15 5 4 8 4 8 Page 4 Att inte anse sig kunna
Läs mer