Redogörelse till riksdagen 1986/87:3

Transkript

1 Redogörese ti riksdagen Fumäktiges i riksgädskontoret förvatningsberättese för budgetåret 1985/86 Red og Jämikt 13 agen (1982: 158} om riksgädskontoret ska fumäktige i riksgädskontoret varje år före den 15 oktober ti riksdagen avge berättese om riksgädskontorets stäning och förvatning under det senaste budgetåret Ti fugörande av denna skydighet överämnar fumäktige härmed riksgädskontorets verksamhetsberättese fö r budgetåret 985/86 Fumäktige vi också hänvisa ti riksgädskontorets statistiska årsbok för 985 Stockhom den 9 oktober 1986 Sven Heurgren Maj-Lis Landberg Tage Sundkvist Lars Tobisson Bo Södersten Marianne Stdberg Birgit Friggebo Lars Kaderen Riksgädsdirektör Urban Karström J Riksdagen sam/ Nr 3

2 i /,, -- _;----

3 RIKSGÄLDSKONTORET VERKSAMHETSÅRET 1985/86- EN KORT PRESENT ATION Redo g Riksgädskontoret är ett riksdagens verk och förvatas av riksgädsfumäktige Kontorets huvuduppgift är att ta upp ån inom och utom andet samt att förvata statens skud Hur uppåningen genomförs med avseende på tidpunkt, vikor, beopp och ångivare är av betydese för den ekonomiska poitiken, särskit penningoch vautapoitiken Ett nära samarbete förekommer därför på detta område mean riksgädskontoret, riksbanken och finansdepartementet Underskottet i statens budget växte oavbrutet från mitten av 1970-taet ti början av 1980-taet Budgetåret 1983/84 bröts denna trend Under det senaste budgetåret har budgetunderskottet fortsatt att minska statskuden fortsatte dock att öka ti 596 mijarder kronor (i bokförda värden), viket är en uppgång med 6,5 procent under budgetåret Ökningen är snabbare än BNP-tiväxten, och statsskudens ande av BNP steg ti ca 70 procent Ö kad inhemsk uppåning Den de av statsskuden som är pacerad inom andet ökade under det gångna budgetåret med 55, mijarder kronor Den utestående statsskuden på den inhemska marknaden var vid sutet av budgetåret 1985/86 475,5 mijarder kronor Liksom under de senaste åren har nyuppåningen 1985/86 varit riktad mot företags- och hushåssektorn Det största bidraget kom från riksobigationsoch premieobigationsånen samt den de av aemanssparandet som kaas Aemansspar se s 29 Under budgetåret återupptogs emissionerna av riksobigationer, och sju ån emitterades på tisammans 25 mijarder kronor Uppåningen inom hushåssektorn genom Aemansspar och premieobigationer ökade med tisammans närmare 36 mijarder kronor De viktigaste åneformerna på den svenska marknaden vid sidan av de nämnda är statsskudväxar, prioriterade obigationer samt sparobigationer statsskudväxar är ett kortfristigt marknadsinstrument Prioriterade obigationer innehas främst av försäkringsboag och AP-fonderna medan sparobigationerna är utformade med tanke på hushåssektorn Minskning av utandsskuden Statens nettouppåning utomands sjönk under det gångna verksamhetsåret Utandsskuden minskade från 157,5 mijarder kronor ti 122,6 mijarder kronor (beräknat ti aktuea vautakurser) En omfattande bruttouppåning har dock skett Ti största deen har denna uppåning använts för att förändra åneportföjens sammansättning Avsikten bakom denna aktiva skudhantering har varit att sänka kostnaderna för utandsånen samt att uppnå en jämnare återbetaningsprofil detta 3

4 arbee har riksgädskonore i samverkan med sina edarbanker in!roducera e! an!a nya ånekonsrukioner på de inernaionea kapiramarknaderna Redo g Omfattande garantigivning Konore ufärdar och förvaar siariga kredirgaranier, vid budge1åre1s su! i e! värde av 44, mijarder kronor Garanier!i svenska varv och rederier svarar för en s!or de {15,3 mijarder kronor) av riksgädskonores IO!aa garanrigivning Huvuddeen av dessa garanier är ämnade i US doar Under de gångna åre har garanier i e! beopp av dryg!,3 mijarder kronor infria!s Riksgädskontorets övriga uppgifter Vid sidan om åneverksamheen, skudförvaningen och garanrigivningen har riksgädskonore e! an!a andra uppgifer Riksdagen har uppdragir å rikgädskontoret au rihandahåa röriga kredi!er å vissa saiga myndigheter, fö retag och affärsdrivande verk Utåning ti Statens järnvägar och uftfartsverket sker fr o m budgetåret 1985/86 enigt nya grunder Kreditgivningen är både kortfristig och ångfristig samt sker på marknadsmässiga vikor Dessutom sköter riksgädskontoret redovisningen fö r riksdagsförvaningen och riksdagens andra verk utom riksbanken sam! utför intern revision inom samma områden 4

5 2 UTVECKLINGEN A V ST ATENS FINANSER Sverige befinner sig i dag i en historiskt sett unik situation De stora budgetunderskotten sedan mitten på 1970-taet har medfört att den svenska statsskuden nu nått en omfattning som adrig tidigare Det gäer inte endast i nominea termer utan också i reation ti BNP, se figur Statsskuden utgjorde under hea industriaiseringsperioden och ända fram ti andra värdskriget endast ca procent av BNP Efter en omfattande uppåning under krigsåren sjönk statsskuden fram ti mitten på 1960-taet Under de senaste två decennierna har statsskudens ande av BNP vuxit från ca 15 procent ti närmare 70 procent Även i ett internationet perspektiv är den svenska statsuppåningen omfattande Figur 2 redovisar statsskudens utvecking under de senaste tio åren i de nordiska änderna Situationen i Danmark och Sverige skijer sig från situationen i Norge och Finand statsskudens omfattning medför att statsskudspoitikens utformning har fått stor betydese för den ekonomiska poitiken, såvä finanspoitiken som penningpoitiken Riksgädskontorets förvatning av statsskudspoitiken har därmed återigen fått en centra betydese för den ekonomiska poitiken Redo g Figur Den svenska statsskuden Procent av BNP Procent ,----r-----r-----, Ar 5

6 Figur 2 Statsskuden i Sverige, Danmark, Finand och Norge Procent av BNP Procent BO Svenge Norge --- Fanand - -Danmark / 20 / ;' 10 "' ;:::: --, _ ---- _, J! v/ / / -- V1 / ft K r Redog Utveckingen har vänt Samtidigt som dagens situation är unik i ett ängre historiskt perspektiv är det viktigt att konstatera att utveckingen har vänt statsskuden har under de senaste två budgetåren varit förhåandevis konstant jämförd med BNP Vid budgetårsskiftet 1986 var statsskuden 596 mijarder kronor, se figur 3 Det innebar en ökning under budgetåret 985/86 med 3 7 mijarder eer med 6,5 procent Ökningen var endast häften så stor som föregående budgetår Bakom denna utvecking igger givetvis en snabb minskning av budgetunderskottet Under sutet av 1970-taet ökade underskotten dramatiskt De senaste tre budgetåren, se tabe J har dock en fö rbättring skett Under Tabe Statens kassamässiga budgetsado 1979 / / 86 Mijarder kronor 1979/ / / / /84 Inkomster Utgifter exk statsskudräntor , Sado exk statsskudräntor ,5-14,9 Statsskudräntor , Sado ink statsskudräntor , ,7 - Sado exk vautaföruster , , / / , , ,1-75,2 43,5-57,6-39,3 1 Preiminär uppgift 2 Ink vautaföruster Käa: Riksgädskontoret 6

7 Figur 3 Statsskudens storek Mijarder kronor Bokförda iirden Mijarder kronor 600 Redo g --- statsskud Utandsskud _,,, --,,,,, _,,, Ar 0 == , budgetåret 1985/86 sjönk det kassamässiga budgetsadot från 72, mijarder kronor ti 43,5 mijarder kronor, eer med nästan 40 procent Inkomsterna har fortsatt att växa under budgetåret medan statsutgifterna har sjunkit För första gången har de totaa statsutgifterna i nominea termer sjunkit mean två budgetår Det är dock viktigt att notera att detta ti en de beror på att ett beopp på ca 14 mijarder kronor (framför at bostadsånen) på grund av en finansieringsteknisk omäggning inte ängre redovisas över statsbudgeten Detta trendbrott bir än tydigare om man justerar för infationen Figur 4 visar statens inkomster och utgifter i fast penningvärde under och 1980-taen I reaa termer har statens utgifter sjunkit med knappt 10 procent under det gångna budgetåret Exkusive statsskudräntor uppvisade budgetsadot ett fortsatt överskott under det gångna verksamhetsåret, som framgår av figur 4 'Den 30/6 resp år 7

8 Figur 4 Statens inkomster och utgifter /86 Mijarder kronor, års priser Redog Mijarder kronor 230 D Budgetunderskott n n9 80/81 82/83 84/85 86/87 Statens nettouppåningsbehov Av de oika måtten på den offentiga sektorns finanser, se figur 5, är statens kassamässiga budgetsado speciet intressant för riksgädskontoret, eftersom det ti dominerande de bestämmer statens nettouppåningsbehov och därmed ger en bid av hur statens affärer påverkar ikviditeten i ekonomin Det måste dock justeras för b a viss utåning och bokföringen av vautaföruster för att statens totaa nettouppåningsbehov ska kunna anges Fr o m budgetåret 1985/86 bedriver riksgädskontoret utåning ti vissa affärsdrivande verk, viket påverkar nettouppåningsbehovet Denna utåning uppgick under 1985/86 ti 975 mijoner kronor Dessutom påverkas nettouppåningsbehovet av andra transaktioner från riksgädskontorets sida, normat med reativt små beopp av bokföringsmässig natur Under 1985/86 uppgick dessa transaktioner emeertid ti ett så stort beopp som 3,3 mijarder kronor, viket gjorde att nettouppåningsbehovet bev 41,2 mijarder kronor En annan post i det kassamässiga sadot som man måste ta hänsyn ti för att beräkna nettouppåningsbehovet är vautakursförändringar Utands- 8

9 skuden bokförs ti uppåningskurs Genom devaveringarna av den svenska kronan och förändrade vautakurser har oreaiserade vautaföruster uppkommit under de senaste åren Refinansieringen av utandsskuden för att erhåa förmånigare ånevikor har resuterat i att en de av dessa vautaföruster reaiserats Dessa vautaföruster är dock endast bokföringsmässiga i den meningen att de inte har någon ikviditetspåverkande effekt De bör såedes räknas bort från det kassamässiga budgetsadot för att statens nettouppåningsbehov ska erhåas På sista raden i tabe redovisas det kassamässiga budgetsadot exkusive vautaföruster Reaiserade vautaföruster har under det senaste budgetåret minskat ti 4,2 mijarder kronor Redo g Förbättrat offentigt sparande Statens kassamässiga budgetsado är inte det enda måttet på underskottet i den offentiga sektorns finanser figur 5 redovisas ytterigare två mått, nämigen statens finansiea sparande och den konsoiderade offentiga sektorns finansiea sparande Exkuderas den statiga utåningen från det kassamässiga budgetsadot erhåes statens finansiea sparande Den statiga utåningen är en utgift som i princip skijer sig från andra statsutgifter, eftersom den ger upphov ti en fordran Därför är det motiverat att göra denna justering En de av utåningen under den Senaste tioårsperioden har dock inte skett på kommersiea vikor och borde därför betraktas som en utgift Figur S Den offentiga sektorns inanser Procent o ,, ' o-' ', - \ 7 '\ \' \ Den totaa offentiga sektoms finansiea sparande --- statens finansiea sparande - statens budgetsado ' ', - 7 '-,*'' ' "" / -,

10 Under och 1970-taen skedde ett betydande finansiet sparande i Redog kommunerna och i sociaförsäkringssektorn Om detta sparande äggs ti statens finansiea sparande erhåes den konsoiderade offentiga sektorns finansiea sparande början av 1970-taet motsvarade det närmare 5 procent av BNP Vid mitten av 1970-taet vände utveckingen Fram ti 978 bidrog dock överskottet i den offentiga sektorn ti det totaa finansiea sparande i svensk ekonomi Av figur 5 framgår att den konsoiderade offentiga sektorns finansiea sparande har förbättrats kraftigt sedan 1982 Växande räntebetaningar Räntebetaningarna har vuxit mycket snabbt under de senaste åren I ett ångt historiskt perspektiv har de tidigare varit reativt konstanta i förhåande ti BNP, se figur 6 Under 1980-taet har de dock vuxit mycket snabbt och utgör nu närmare O procent av BNP Under det gångna budgetåret har statens kostnader för räntor m m totat sett sjunkit Budgetåret 1984/85 bokfördes ränteposten ti 75,2 mijarder kronor, men den sjönk ti 66,5 mijarder under budgetåret 1985/86 Av tabe 2 framgår dock att minskningen mer än vä kan hänföras ti de reaiserade Figur 6 Räntebetaningar på stasskuden Procent av BNP Procent , o j - / ""' Ar O

11 vautaförusterna Dessa räknas in i posten räntor m m på statsskuden De rena ränteutgifterna för den inhemska statsskuden fortsatte dock att öka Ränteutgifterna för den utändska skuden sjönk med närmare mijard Denna minskning var dock inte tiräckig för att motverka den ökade kostnaden för den inhemska uppåningen Totat sett växte statens ränteutgifter (exkusive vautaföruster) med 2, 6 procent Redog Tabe 2 Räntebetaningar på statsskuden 19 79/ / 86 Mijarder kronor 1979/ / / / /84 Ränteutgifter m m på inhemsk statsskud 1 12,7 18,5 19,1 34,1 Ränteutgifter på utändsk statsskud 1,8 4,4 9,8 123 Vautaföruster (netto) 09 1,4 4, Totat 14,5 23,8 27,7 48, / / , , ,2 66,5 1 Inkuderar provisioner på 0,6 mijard kronor 2 Omfattar även kostnader för provisioner mm Käa: Riksgädskontoret I

12 3 STATSSKULDSPOLITIKENS UTFORMNING Redog De senaste årens statsfinansiea utvecking har medfört att statsskudspoitiken har bivit en viktig de av den amänna ekonomiska poitiken Statens uppåningspoitik och skudhantering är av betydese för förhåandena på kreditmarknaden Den får även konsekvenser för inkomst- och förmögenhetsbidningen samt ränte- och investeringsutveckingen och därmed också för den ekonomiska tiväxten och syssesättningen Såedes måste statsskudspoitiken utformas utifrån fera må än de snävt statsfinansiea Inhemsk eer utändsk statsuppåning? En första avvägning av statsskudspoitikens inriktning gäer inhemsk eer utändsk statsuppåning Det finns inte något entydigt samband mean bytesbaansens sado och den statiga uppåningen utomands Ett underskott kan täckas med såvä statiga som icke statiga ån Dessutom kan vautareserven minskas Poitikens inriktning från 1977 fram ti 1984 var att i princip täcka bytesbaansunderskotten med statig utandsuppåning Under denna period ackumuerade Sverige en betydande statig utandsskud se figur 7 Orsaken Figur 7 Svenska statens utandsskud Procent av BNP Bokförda värden Procent o -----r-----; r Ar 12 1 Den 30/6 resp år

13 Figur 8 Handesbaans och bytesbaans Mijarder kronor Redog Mijarder kronor J, +10 J +5 o "' J \ '! J \ ' ' ' ' \ ' \ \ j j \ 1/ \ \ i \ J,, \ \ Handesbaans -,, Bytesbaans \ \ ti den snabba skudökningen var de stora bytesbaansunderskott som Sverige haft sedan mitten på 1970-taet Bytesbaansprobemen är en direkt återspeging av den svaga utveckingen av den svenska industriproduktionen under och 1980-taen Svensk industri drabbades ovanigt hårt av den första ojekrisen 1974 Situationen försämrades också av den i reation ti omvärden mycket snabba önekostnadsökningen Lönsamheten i industrin sjönk, och industriinvesteringarna fö Svensk industri fö rorade konkurrenskraft, och Sverige tvingades devavera kronan ett ferta gånger sedan

14 Den senaste devaveringen 1982 edde ti en rejä förbättring av handesbaansen, se figur 8 Underskottet i bytesbaansen vändes ti ett överskott 1984 Under första havåret 1985 inträffade en tifäig försvagning Det sammanagda bytesbaansunderskottet under de sex första månaderna 1985 uppgick ti 9,6 mijarder kronor Under andra havåret visade bytesbaansen ett obetydigt underskott, varför underskottet för hea 1985 stannade vid 10,4 mijarder kronor Första havåret 1986 har bytesbaansen fortsatt att förbättras och resuterade i ett överskott på 6,3 mijarder kronor Bytesbaansunderskotten har i princip varit bestämmande för den statiga utandsuppåningen under den senaste tioårsperioden Denna inriktning har därmed bivit avgörande för den räntepoitik som Sverige bedrivit Räntepoitiken fram ti 1984 inriktades på att skapa baans i de privata och kommunaa kapitaströmmarna Bytesbaansunderskotten finansierades av statig utandsuppåning Därefter har ambitionsnivån höjts, och penningpoitiken har inriktats på att begränsa ikviditetstiväxten och håa ränteäget på en sådan nivå att ett vautautföde skue kunna undvikas En framgångsrik poitik med en sådan inriktning skue göra en statig nettouppåning utomands obehövig Under det gångna budgetåret har den ekonomiska poitiken varit framgångsrik, och den statiga utandsskuden har t o m minskat Den statiga utandsuppåningen resuterade i ett vautautföde på 22,4 mijarder kronor, se tabe 3 En stor de av minskningen är dock en konsekvens av en omfattande nettouppåning under våren 1985, som användes under hösten för att betaa tibaka en de ädre och oförmåniga ån Redo g Förändrat finansiet sparande Mot bakgrund av externbaansens utvecking och den stora nettoamorteringen av statens utandsskud har statens uppåningsbehov tigodosetts på den inhemska marknaden Den inhemska statsskuden växte såunda under budgetåret med 13 procent från 420,4 mijarder kronor ti 475,5 mijarder kronor Den inhemska uppåningens inriktning bestäms ti stora dear av Tabe 3 Bytesbaansen och dess finansiering Mijarder kronor A Handesbaansen - 2,0-71 9,6 23,4 14,7 B R-änteutbetaningar, netto C Ovriga tjänster och transferering- -10,8-16,0-18,7-21,8-23,6 ar netto ,9 14 1,5 D Bytesbaans (A+B+C) -14,2-22,8-8,2 3,0-10,4 E Icke-statiga kapitatransaktioner 1 5,9-5,4-3,0 12,0 F Vautaföde (D+ E) - 6,7-16,8-13,6 o 11,6 G Statig uppåning 2 17,5 19, ,5 H Riksbankstransaktioner ,3-0,7-0,6-0,1 Vautareservens transaktionsförändring (F+G+H) - 1,1 0,3 5,1-0,4 13,0 7,5 7,5 0,3 1985/86 28,5-21,5-1,6 5,4 1 6,9 22,3-22,4-0,6-0,7 1 Inkuderar statigt u-andsbistånd och restposten 2 Kan skija sig från riksgädskontorets uppgifter på grund av bokföringskurser m m 3 Inkuderar riksbankens kapitatransaktioner, tidening av speciea dragningsrätter samt vautafondens kursförändringar Käa: Riksbanken 14

15 Figur 9 Finansiet sparande i offentig och privat sektor samt bytesbaans Procent av BNP Redo g Procent o \ \ \ L '\ 1\ ( /, \, \ i\ \ J \ v \ \ \ - Privat sektor Bytesbaans ---Offentig sektor J - / \ \ / L - If J - 1 \ : '/, ' i - i i \ \ /,,, des det finansiea sparaodets utvecking i oika sektorer av ekonomin, des behovet att begränsa ikviditets och penningmängdstiväxten Underskottet i statens finanser har förskjutit det finansiea sparande i Sverige Den offentiga sektorn genererade ända fram ti mitten på 1970-taet ett sparandeöverskott, se figur 9 Efter en period av kraftig försämring har det offentiga sparaodet ökat igen Paraet har den privata sektorn uppvisat ett högre finansiet sparande Uppgången i privat sparande har inte fut ut kompenserat nedgången i offentigt sparande Definitionsmässigt gäer för en öppen ekonomi som den svenska att det totaa inhemska sparaodet är ika med bytesbaansens sado Bytesbaansunderskotten under 1970 och 1980-taen återspegar såedes sparandeunderskotten i svensk ekonomi Ett sparandeöverskott uppkom 1984, och efterett tifäigt underskott 1985 genererar den svenska ekonomin återigen ett inhemskt sparandeöverskol Om man dear upp det privata sparaodet på oika sektorer finner man att det framför at är företagssektorns sparande som ökat, se figur 10 Det finansiea sparande i hushåssektorn har varit förhåandevis stabit under 15

16 Figur 10 Finansiet sparande i den privata sektorn Procent av BNP Redo g Procent o ,,,, _,;,,, '1-- - v i\ j 'v \, 1/ "" / v '\ 'v ---Finansiea företag - Icke finansiea företag Hushå de senaste åren Företagssektorns finansiea sparande definieras som bruttosparande minus investeringar Ett ökat finansiet sparande kan atså vara en föjd av såvä faande investeringar som stigande vinster Båda dessa faktorer igger bakom det omfattande sparandet i fö retagssektorn Under 1985 har det finansiea sparandet i den privata sektorn fortsatt att fö rbättras Förskjutningen av det finansiea sparandet från den offentiga sektorn ti fö retagen skapade starka spänningar på de finansiea marknaderna Behoven ökade att effektivt kunna sussa pengar från överskotts- ti underskottssektorer Efter en agändring började bankerna ge ut s k bankcertifikat 198U Men fö rst i och med att statspapper med kort öptid, statsskudväxar, introducerades 1982 fick penningmarknaden en större omfattning Framväxten av en penningmarknad har kommit att få betydande konsekvenser för statsskudspoitiken genom att b a nya åneinstrument utveckats Den inhemska statsuppåningen har därigenom bivit mer marknadsorienterad 16

17 Figur I Statens kassamässiga budgetutfa och uppåningen utanför banksystemet Löpande 12-månaders värden Redo g Mijarder kronor ,-----,-----,------, - statens budgetunderskott -- statens uppåning 90 utanför bankerna 10;-----; r Stor uppåning hos amänheten Omstruktureringen av det finansiea sparande under 1980-taet har såedes medfört en ökad uppåning i den privata sektorn Avsikten med detta har också varit att minska budgetunderskottets ikviditetsskapande effekt Av figur I framgår att denna poitik varit framgångsrik Sedan mitten av 1982 har statens uppåning utanför banksystemet ungefär tredubbats De penningmängdspåverkande faktorerna under budgetåret 1985/86 iustreras i figur 12 Under det budgetåret medförde det statiga utgiftsöverskottet, bankernas nettoutåning och vautainfödet en påspädning med 91,6 mijarder kronor Uppåningen hos amänheten absorberade cirka en tredjede av ikviditetstiskottet Riksbankens transaktioner medförde också stora ikviditetsindragningar, närmare 16 mijarder kronor Dessa grundas på riksdagsbesut att företag och kommuner ska avsätta mede på spärrade konton i riksbanken Totat ökade penningmängden med 9,6 procent under budgetåret 1985/ Riksdagen / sam/ Nr 3

18 Figur 12 Penningmängdspåverkande raktorer budgetåret 1985/ 86 Mijarder kronor Redo g 1985/86 statens budgetunderskott, 41, 2 11 Bankernas utåning, 33,7 Uppåning utanför bankerna, 38,4 Ökning i penningmängden, 39,7 Men denna bid av utveckingen döjer en viktig faktor, nämigen att den statiga uppåningen på marknaden har varit kortfristig En stor de av denna uppåning har skett mot statsskudväxar med en öptid på mindre än 2 år Därmed har en stor potentie ikviditet byggts upp som kan reaiseras genom att ånen inte omsätts Penningmängdstiväxten under taet med hänsyn ti denna faktor framgår av figur 13 Sammanfattningsvis kan atså konstateras att statsskudspoitikens utformning de senaste åren ti stora dear har styrts av den samhäsekonomiska utveckingen och inriktningen av den ekonomiska poitiken 18

19 Figur 13 Penningmängden Löpande 12 månaders värden Redo g J 986/87:3 Procent M3 M3 + Aemansspar och statsskudväxar o , ,----r r Jan Jui Jan Jui Jan Jui Jan Jui Jan Jui År 19

20 4 DEN INHEMSKA ST ATSUPPLÅNINGEN Ramarna för statsskudspoitikens uppäggning ges av den samhäsekonomiska utveckingen och den ekonomiska poitikens inriktning Mået för statsskudspoitiken i snävare mening är att nå så åga uppåningskostnader som möjigt Dessutom är det önskvärt att statsskuden konsoideras genom att den genomsnittiga öptiden förängs Vid sidan av dessa må har också riksgädskontoret ett speciet ansvar för att penning- och obigationsmarknaderna utveckas Detta kan på sikt eda ti ägre uppåningskostnader för staten och en fördeaktigare öptidsstruktur Den inhemska uppåningen har under det gångna verksamhetsåret styrts av dessa överväganden Redog Förändringar i den inhemska uppåningen De stora statiga budgetunderskotten har förändrat formerna för den inhemska statsuppåningen Det torde under de gångna åren knappast ha varit möjigt att täcka statens betydande uppåningsbehov med enbart de traditionea finansieringsinstrumenten och samtidigt uppnå en baanserad penningmängdstiväxt utan att tigripa omfattande regeringar av kreditmarknaden Uppåningen har b a mot den bakgrunden kommit att bi mer marknadsorienterad Detta har i synnerhet gät formerna för den kortfristiga deen av finansieringen av budgetunderskottet Före introduktionen 1982 av statsskudväxar, som nu emitteras regebundet på penningmarknaden, bedrevs den korta statsuppåningen i at väsentigt med hjäp av skattkammarväxar, som ti största deen pacerades i riksbanken och i banksystemet Under de senaste fem åren har marknaden för korta finansieringsinstrument, penningmarknaden, vuxit och fått en betydande omfattning Introduktionen av statsskudväxar i jui 1982 syftade ti en större grad av marknadsmässig kortfristig finansiering genom emissioner direkt ti marknaden statsskudväxarna har de enaste fyra åren ökat påtagigt i betydese som uppåningsinstrument för staten, se tabe 4 Vid havårsskiftet i år Tabe 4 Den inhemska statsskudens sammansättning i procent den 30 juni åren Statsränteån 66, ,8 Riksobigationsån Statsskudväxar Premieobigationsån 9,0 8,0 9, ,8 Sparobigationsån 7, ,7 Aemansspar skattkammarväxar 14,3 0,3 00 2,8 Lån hos statsinstitutioner och fonder 2, , ,3 5,5 Summa Inhemsk skud mijarder kronor ,9 379, Förändring i % , Käa : Riksgädskontoret 475,5 20

21 Figur 14 Sammansättning av den inhemska statsskuden Procent Redog Procent 1 Övrigt Hushåen Marknaden Statsränteån uppgick statsskudväxarna ti knappt 17 procent av den inhemska statsskuden Samtidigt har statsränteånen (ofta kaad prioriterad uppåning) successivt minskat i betydese Från att ha utgjort knappt 70 procent av den inhemska skudstocken i början av 1980-taet har andeen minskat ti omkring 40 procent den 30 juni 1986 Den ånga uppåningen har därmed minskat i kronor Ti en de har nedgången i andeen statsränteån med ånga öptider motvägts av introduktionen av de s k riksobigationerna hösten 1983 Förutom statsränteånen och uppåningen på penning- och obigationsmarknaden spear också hushåssektorns utåning en betydande ro för den inhemska statsuppåningen Tre oika instrument har utveckats för att åna inom denna sektor: premieobigationer, sparobigationer och Aemansspar Den ande av statsskuden som har ånats mot dessa instrument har ökat under 1980-taet, se figur 14 Introduktionen av aemanssparandet 1984 och de omfattande premieobigationsånen 1986 har resuterat i att andeen vuxit ti 24 procent Det är en ökning med närmare 8 procentenheter sedan Den 30/6 resp år 21

22 Minskad genomsnittig öptid Den omfattande uppåningen på framför at penningmarknaden och den minskade betydese om tatsränteånen fått under 1980-taet har medfört att tat!>uppåningcn bivit atmer kortfristig Den återstående öptiden på statsskuden har sjunkit från 6, 7 år 1976 ti under 4 år 1986 Under det sena te verksamhetsåret ökade dock den genomsnittiga öptiden något på grund av de stora premieobigationsånen som är tioåriga Redog Tabe 5 terstående genomsnittig öptid i anta år Stat>rantcån Riksobigation>ån Premieobigationsån 7 O 7 O Sparobigationsån Stat>skudväxar Genom>nittig återstående öp tid ,7 38 Käa: Riksgädskontoret Pacering av den inhemska statsskuden Förändringarna i statsskudspoitikens inriktning de senaste åren återspegas i hur den inhemska statsskuden pacerats Utveckingen sedan 1980 anges i tabe 6 Tabe 6 statsskudens pacering i Sverige vid sutet av Aren , procent Riksbanken Banker Försäkringsboag ink! AP fonden Företag 0, nskida personer 18, Ovrigt Summa Den ande av ta skuden som är pacerad i företagen har ökat markant under 1985 Samtidigt har bankernas innehav av statspapper gått ned Dessa tendenser har varit tydiga under en ängre föjd av år Ränteutveckingen 1985/86 Staten ränteutgifter för den inhemska statsskuden har under verksamhets året 1985/86 ökat med 7 procent, viket är att jämföra med en ökning på 15 procent under föregående verksamhetsår Ränteutgifterna på den inhemska stat skuden uppdeade på oika åneinstrument framgår av tabe 7 22

23 Ta 7 Ränteutgifter uppdeade på åneinstrument, i procent 1981/ / / / / / /86 Redog Statsränteån 61, ,8 Riksobigationsån 2,0 10,3 110 Statsskudväxar , Premieobigationsån 8,3 51 5,5 64 7,1 Sparobigationsån Aemansspar Skattkammarväxar 6,5 23 3,7 Lån hos statsinsti u tioner m m 3,1 2,1 2, Summa Ränteutgifter på inhemsk statsskud, mijarder kronor 19,3 34,0 39,9 45,7 Förändring i procent 76,1 Käa: Riksgädskontoret Den främsta orsaken ti den avtagande ökningstakten i ränteutgifterna är det kraftiga räntefa som skett under verksamhetsåret 1985/86 Härti kommer minskning av statens ånebehov ti föjd av sjunkande budgetunderskott De stora vautautfödena under våren 1985, som föranedde räntehöjningarna, förbyttes under sommaren i ett inföde, se figur Figur 15 Privat kapitabaans och vautaföde Mijarder kronor Mijarder kronor CJ Privat kapitabaans - Vautaföde 5-3 J F M A M J J A S O N D J 1985 F M A M J

24 Figur 16 Ränta p:\ statsskudväxar {6 min) och eurodoar:\n {6 min) Procent Redog Procent Eurodoar ssvx, i ; - : r- r " \ : V'\_ -\ : f 1\ \ : _ \ "' / i\ '\ --- "'\ J M M J $ N J M M J S N J M M Räntedifferensen ti omvärden kunde successivt minskas, och i kombination med faande internationea räntor bev räntenedgången i Sverige kraftig under året, se figur 16 Sedan jui 1985 har räntan på sexmånaders statsskudväxar fait med drygt sex procentenheter och på femårs riksobigationer med ca fyra procentenheter, se figur 17 Förväntningarna om fortsatt faande räntor har avtagit under verksamhetsåret, viket b a fått ti föjd att räntedifferensen mean korta och ånga statspapper successivt minskat I december 1985 ändrades vikoren för bankernas uppåning i riksbanken genom införandet av den s k räntetrappan Samtidigt sopades utåningstaken för banker, finansboag och bostadsinstitut Kassakraven för banker höjdes från en ti tre procent och gjordes ränteösa Införandet av räntetrappan ade grunden för att bedriva en aktiv penningpoitik Riksbanken har styrt ränteutveckingen genom att åta banksystemet permanent åna i riksbanken Räntevikoren för uppåningen i riksbanken bir därigenom styrande för marknadsräntorna 24

25 Figur 17 Ränta pi statsskudväxar (6 mn), statsobigationer (5 ir) samt riksbankens Redog straffränta Procent 18,-----, ssvx 17 statsobigationer --- straffränta \r- --,_ b- -- r-1: \ - :'t- \\ \ \/\ J M M J S N J M M J S N J M M Uppåning mot statsskudsväxar Under verksamhetsåret 1985/86 emitterade riksgädskontoret statsskudväxar ti ett sammanagt värde av 112 mijarder kronor, se tabe s Den ande som ånades upp direkt på marknaden sjönk från 50 procent 1984/85 ti 34 procent 1985/86 Resten pacerades i riksbanken Antaet emissioner ti marknaden minskade under senare deen av våren 1986, eftersom uppåningsbehovet då tigodosågs genom andra åneinstrument Tabe 8 Emissioner av statsskudväxar 1985/86 Mijarder kronor Löptider anta dagar Totat Marknaden 19,0 19,0 38,0 Riksbanken 33,5 40,5 74,0 Totat 52,5 59, Käa: Riksgädskontoret 25

26 figur 18 Förfaostruktur p 180 dagars statsskudväxar 198- och 1986 Redog c::::j r Vecka r Under verksamhetsåret har emissionerna av statsskudväxar panerats så att förfaostrukturen utjämnats, se figur 18 En ådan utjämning är betyde efu, då den underättar marknadens funktionssätt och eder ti en jämnare ikviditetsutvecking Vidare tigodoses också marknadens behov av materia då ungefär ika stora voymer emitteras med förutbestämda, jämna meanrum Anbudsförfarandet vid emissioner av statsskudväxar, där voymerna är faststäda och marknaden bestämmer räntan, har varit en förutsättning för att uppnå denna utjämning Uppåning mot riksobigationer Emissioner av riksobigationer återupptogs i jui 1985 efter att ha egat nere sedan juni 1984 Sammanagt emitterades 25 mijarder i rik obigationer under verksamhetsåret ti en vägd genomsnittig ränta på 125 procent och med en genomsnittig öptid på sex år se tabe 9 Uppåningen mot riksobigationer har motverkat minskningen av stat skudens genomsnittiga öptid och har dessutom bidragit ti obigationsmarknadens utvecking 26

27 Tabe 9 Emissioner av riksobigationer 1985/86 Nr Låne- Kupong- Sut- Löptid Beopp datum ränta % betaning år mkr Redog , , Vägt genomsni: 12,54 6 Totat: Käa: Riksgädskontoret Uppåning mot prioriterade obigationer Under verksamhetsåret 1985/86 emitterade riksgädskontoret tre prioriterade obigationsån ti ett sammanagt värde av 25,7 mijarder kronor, se tabe 10 Den vägda genomsnittsräntan för de tre ånen uppgick ti I,3 procent Tabe 10 UppiAnog mot prioriterade obigationer 1985/86 Nr Tecknings- Lån e- Kupong- Kurs Löptid Beopp period, år, datum ränta % år mkr månad , I,O , Vägt genomsni: 11,3 Totat: Käa: Riksgädkontoret Räntan på de prioriterade ånen har regemässigt egat under marknadsräntan Under våren bev dessa ån ti föjd av det snabba räntefaet på marknaden fördeaktiga för de paceringspiktiga institutionerna, AP-fonderna och försäkringsboagen Efterfrågan bev större än tidigare, och då det tredje ånet emitterades bev kvoten snabbt fyd, och ånet stängdes redan samma månad som det öppnades Riksgädskontorets kontoinåning Riksgädskontoret har band sina uppåningningsformer även kontoinåning, som redovisas under rubriken "Lån hos statsinstitutioner och fonder'', se tabe 4 Det rör sig i huvudsak om inåning från statiga företag och myndigheter Denna inåning kan indeas i tre grupper, se tabe En grupp avser mede som enigt riksdagens eer regeringens besut inånats på ränteösa konton Denna grupp omfattar ett anta fonder där den största är den amänna sjukförsäkringsfonden, vars behåning vid sutet av budgetåret 1985/86 uppgick ti 4,9 mijarder kronor Sammanagt omfattade gruppen drygt häften av riksgädskontorets kontoinåning den 30 juni 1986 En annan grupp utgörs av mede från statiga företag samt överskottsmede från affärsverk och myndigheter med s k uppdragsverksamhet Ränta utgår 27

28 efter marknadsmäs iga vikor, och meden kan paceras avista eer bindas på 90, 18 0 eer 360 dagar Större deen av meden kommer fran statiga fö retag Hea gruppens behåning utgjorde den 30 juni 19 6 nästan häften av den totaa kontoinåningen Den tredje gruppen omfattar inåning från ett anta större fonder b a bankinspektionens och försäkringsinspektionens fonder Inåningen är i rege ångfristig och ersättning utgår enigt oika vikor Redo g Tabe I UppiAning fran statiga företag, myndigheter och fonder den 30 juni Aren Mijoner kronor Ränteös inåning nåning ti marknadsmbsiga räntcvikor Ovrig inåning Summa O 99-1 Käa: Riksgäd!tkontorct Den totaa kontoinåningen var den 30 juni 1986 omkring I mijarder kronor, viket innebär en minskning med 3,4 mijarder kronor från föregående budgetårsskifte edgången beror på minskad inianing från affär verk och statiga företag Hushåsuppåningen Uppåning från hushåssektorn har varit betydesefu för att finansiera det statiga budgetunderskottet under den gångna tioårsperioden Under budgetåret 198 5/8 6 ökade den med 35,6 mijarder kronor (netto) Två av de tre hushåsuppåningsinstrumenten, nämigen Aemansspar och premieobigationsånen ökade se tabe 12 Däremot minskade sparobigationsånen Totat steg den ande av statsskuden som är pacerad mot des a in trument från 18,7 procent vid budgetårets början ti 24,0 procent vid dess sut Tabe I Hush411supp ning 1984/ /86 (netto) Mijarder kronor 198-/ /86 Förandring Aemansspar Premieobigationsån 2, Sparobigationsån 5,2-5-1 Käa: Riksgädskontoret Totat Denna kraftiga ökning i hushåsuppåningen skedde trots att hushåssparandet i Sverige under förbev mycket ågt med en finansie sparkvot motsvarande omkring 0,5 procent Nettosparande 1985 bev svagt negativt se figur 19 28

29 Figur 19 Hushtens sparande Procent Redog Procent 6 5 _ "'\ t ' \ \ 4 /,;"' \ \ \ i 3 \ / \} / \' \ \ 2 o -1-2 V\ J \ - - ',If \ / \ - / \ v y ' - Finansie sparkvot Rea sparkvot --- Tota sparkvot Aemanssparandet Aemanssparandet introducerades i apri 1984, des för att stimuera hushåssparandet, des för att underätta finansieringen av statens budgetunderskott Aemanssparandet består av Aemansspar och Aemansfond Aemansspar överförs sparande ti riksgädskontoret och är en de av uppåningen för att finansiera statsbudgeten Aemansfond sker sparande i fonder som investerar i aktier och andra värdepapper Det är såedes endast Aemansspar som fungerar som instrument för statsuppåningen Under verksamhetsåret 1985/86 ökade sparande i Aemansspar med 16 mijarder ti totat 265 mijarder kronor Aemanssparandets ande av den inhemska statsskuden steg från 2,5 procent i juni 1985 ti 5,5 procent i juni 1986 Den stora ökningen i Aemansspar beror devis på den extra insättning i aemanssparandet om maximat kronor per person som tiäts under första kvartaet 1986 samt att taket för det samade nettosparande höjdes från kronor ti kronor per person Bakgrunden ti den extra insättningen 1986 var att betydande sparbeopp, utöver utbetaning av överskjutande skatt, frigjordes i början av 1986 Det 29

30 gäde åvä skattesparandet från 1980 som spar- och premieobigationsån som förfö, se tabe 13 Sammantaget medförde detta en ikviditetsökning i hushåssektorn på omkring 20 mijarder kronor, varav häften knappt frigjordes i början av året För att undvika en atför kraftig ökning av den privata kon umtionen vidtogs extra sparstimuerande åtgärder Redog Tabe 13 Uppskaning av frigjorda sparbeopp inom hushasektorn fö rsta havaret 1986 Sparform Månad Beopp mkr Skattespar Januari 3 ()()() skattefond Januari 500 Spar 80 Januari Spar 79 Maj års premieån Maj 600 Käor: Riksgädskontoret, finansdepartementet Uppskattningsvis medförde extrainsättningen ett tiskott ti Aemansspar motsvarande 5,5 mijarder kronor och ti Aemansfond 650 mijoner kronor Under verk amhetsåret har det genomsnittiga sparande!, exkusive 5000-kronorsinsättningen, i Aemansspar beräknats ti 750 mijoner kronor per månad Antaet konton i Aemansspar ökade netto med under verksamhetsåret ti totat konton Med anedning av den ekonomiska utveckingen under våren 1986 med b a avtagande infationstakt samt det kontinueriga arbetet med att förbättra statsfinanserna ändrade riksdagen regerna för Aemansspar fr o m den jui 1986 Räntan sänktes ti att motsvara riksbankens diskonto i stäet för diskontot pus,25 procentenheter Samtidigt höjdes taket för de samade nettoinsättningarna från kronor ti kronor Premieobigationer Försäjningen av de tre premieobigationsån som emitterades under verksamhetsåret uppgick ti 22,2 mijarder kronor, viket är 18,3 mijarder mer än vad som emitterades fö regående verksamhetsår Tabe 14 PremieobigationsiAn utgivna under verksamhetsaret års 1986 års 1986 års tredje ån första ån andra ån Lånebeopp mkr I 600 Löptid, år 6 O O Årig vinstutottning netto i % av ånebeoppet 7, Anta vinster per år Högsta vinsten netto, kr 3x X IIXI Dragningar januari jui apri,oktober mars jui Försäjningspris, kr 200 O ()()() 208 Käa: Riksgädskontoret 30

31 Under våren 1986 introducerades två nyheter för premieobigationsånen, se tabe 14 Vid 1986 års första premieån emitterades för första gången en obigation med ett nominet värde på O 000 kronor, den s k Storpremien Högsta tiåtna köp per kund var fyra Storpremier Avkastningen sattes ti 8 procent, och garantiavkastningen togs bort Lånet sådes den 3-14 februari Det samade ånebeoppet sutade på 6,9 mijarder kronor Det andra premieånet sådes mean den 14 och 25 apri 1986 devis genom byte av 1981 år ån Nyheten med 1986 års andra ån var att antaet dragningstifäen utökades från två ti tre Trots att avkastningen änktes ti 7, (försäjningskurs 208 kronor) mottogs detta ån ännu mer positivt av marknaden och ånebeoppet bev I 6 mijarder kronor Den kompicerade marknadssituation som rådde under våren 1986 ti föjd av faande räntor och starka förväntningar om fortsatt räntefa samt oika avregeringar på kreditmarknaden b a borttagandet av bankernas utåningstak i december 1985, gjorde att marknaden uppfattade de två premieån som emitterades under våren 1986 som mycket fördeaktiga Premieånen, som inte beoppsbegränsades i förväg, gav därför ett oväntat stort tiskott ti uppåningen Den stora uppåning som skedde i början av 1986 genom Aemansspar och premieobigationsånen, samtidigt som uppåningsbehovet minskade genom ett ägre budgetunderskott, gjorde att panerna för den fortsatta uppåningen ändrades ågot nytt sparobigationsån emitterades inte under våren 1986, och SPAR 79, som förfö ti inösen i maj 1986, förängdes inte Under juni 1986 besöts också att inte emittera något nytt premieån i samband med att 1976 års premieån öses in i september 1986 I sutet av maj upphörde emissionerna av statsskudväxar och riksobigationer ti marknaden för att återupptas i sutet av augusti Redo g Sparobigationer Den 30 juni 1986 fanns det 18 uteöpande sparån ti ett sammanagt värde av drygt 31 mijarder kronor Under verksamhetsåret har ett nytt sparobigationsån emitterats under perioden den 2 december 1985-den 17 januari 1986 på 33 mijarder kronor Vidare har två sparån förängts, SPAR 78 och SPAR 80, se tabe 15 Tabe 15 Sparobigationsn utgivna under 1985/86 Förängning Förängning SPAR 85 SPAR 78 SPAR 80 Höstånet Löpande ränta % Bonus % Effektiv ränta % Löptid Emissionstidpunkt Inösentidpunkt Tecknat beopp mkr Anta tecknare ,7 4 år ,08 4 år 9 mån ,08 5 år 3 mån Käa: Riksgädskontoret 31

32 Ti föjd av den stora uppåningen via Aemansspar och premieobigationsånen under våren 1986 instäde det panerade vårånet av sparobigationer Av samma skä erbjöds inte någon förängning av SPAR 79 om förfö juni 1986 Redo g 5 UTLANDSUPPLÅNINGEN Under budgetåret 1985/86 började staten återbetaa sin utandsskud Denna återbetaning möjiggjordes av att bytesbaansen stärktes och fick ett överskott samtidigt som den privata sektorn bidrog ti ett vauta inföde Den statiga utandsskuden mätt i svenska kronor minskade även ti föjd av ägre doarkurs Riksgädskontorets utiandsåneverksamhet kom atmer att inriktas på skudskötse varvid b a ägre kostnader minskad riskexponering samt fexibiitet eftersträvades En fördeaktig utvecking av de internationea ånemarknaderna möjiggjorde fortsatt fö rtidsinösen och refinansiering Bruttouppåningsvoymen under budgetåret 1985/86 bev dock mindre än under de närmast föregående budgetåren Figur 20 Effektiv kursutvecking för ngra autor1 Procentue förändring frånjuni 1984 Procent o USD -- JPY --- CHF GBP -DEM,, // \ r -, -, \ : Y; --;,, /, L r -:: - f' :!!!!J : ',, J A O D F A J A O D F A J 'Diagrammet visar resp vautas utvecking gentemot en handesvägd index bestående av 17 andra vautor 32

33 Figur 21 TremAnaders LIBOR fö r de viktigaste inevautorna Procent Redo g Procent f- - - USD - JPY --- CHF GBP - DEM - ' f\ ' - _ : i v,,_ r- v r-- --, ' v'- -- _ ', 2 J A O D F A J A O D F A J De internationea ånemarknaderna De internationea ånemarknaderna fortsatte att utveckas gynnsamt för Sverige under budgetåret 1985/86 Av figurerna 20 och 21 framgår att det skedde en betydande nedgång i det internationea ränteäget under perioden Den dramatiska utvecking av ojepriset om inedde under senare deen av 1985 fick ett snabbt genomsag på infationsförväntningarna och därmed på de ånga räntorna i OECD-änderna Dessa fö kraftigt från december 1985 ti apri 1986, se figur 21 Den mindre uppgång i ränteäget som därefter ägde rum bröts redan under sommaren 1986 i samband med en påtagig försvagning av den ekonomiska tiväxten i främst Förenta staterna Även om de nominea räntorna såunda har sjunkit kraftigt under det senaste året har de reaa räntorna - ti föjd av den ikaedes kraftiga nedgången i den internationea prisstegringstakten - ikvä förbivit på historiskt sett höga nivåer De internationea vautamarknaderna kom också att utveckas på ett för Sverige gynnsamt sätt under det gångna budgetåret Omfattande centra- banksinterventioner, där även den amerikanska centrabanken detog, och en at ättare amerikansk penningpoitik bidrog ti att bryta förväntningarna 33 3 Riksdagen sam/ Nr 3

34 _ Figur 22 Ränta p:\ ångfristiga statsobigationer Procent Redo g Procent USD --- JPY --- CHF ", \_-- -DEM '- - -r-- "' -- : : :: i: GBP --FRF """, '=::::,!"': r----_- /"'" _ r- r """ " J A O D F A J A O D F A J om en fortsatt stark doar Doarn kom härigenom se figur 22 att undergå en kraftig depreciering under perioden Med den höga andeen doarån i svenska statens utiand skud medförde doardeprecieringen en betydande minskning av statens utandsskud räknad i kronor Den sven ka staten som åntagare kunde ocks dra nytta av den mycket snabba utveckingen av marknaden för skudbytesavta {den s k swapmarknaden) och de fort att a avregeringarna på de fina n iea marknaderna i främst Japan, Västty kand Nederänderna, Frankrike och Schweiz som ägde rum under budgetåret Statens utandsskud minskar statsmakterna har agt fast en finanspoitisk norm som innebär att staten fortsättningsvis inte ska öka sin utandsskud genom ny uppåning Under budgetåret 1 85/86 började staten t o m att återbetaa sin utandsskud Amorteringarna översteg uppåningen med 22,4 mijarder kronor räknat ti transaktionskurs Den statiga utandsskuden minskade därmed under budgetåret se figur 23, från 1575 mijarder kronor ti 122,6 mijarder kronor omräknat ti aktuea vautakurser 34

35 Figur 23 Statens utandsskud Mijarder kronor Redog Mijarder kronor r Utandsskuden ti aktuea kurser vid sutet av varje kvarta Utandsskuden ti bokförda kurser (d v s kurser vid uppåningstifäena) J V/ / v If-" F v /' / J-/ J v v / J v J A 1\ ( f\\ Den norm som agts fast beträffande den statiga utandsuppåningen kan bara efterevas om bytesbaansunderskott undviks eer om den privata sektorn finansierar ett eventuet underskott Å terbetaningen av statens utandsskud under budgetåret 1985/86 bev möjig tack vare en kombination av bytesbaansöverskott och privat kapitainföde Bytesbaansen som under våren 1985 visat underskott förbättrades därefter, och för budgetåret 1985/86 bev överskottet 6,2 mijarder kronor Lägre ojepriser, en sjunkande doarkurs samt en åtstramning av den ekonomiska poitiken förkarar förbättringen Även de privata kapitaströmmarna vände sommaren 1985 Under budgetåret 1985/86 uppgick den privata och kommunaa kapitabaansens överskott ti 16,9 mijarder kronor Denna omsvängning var des ett resutat av att förtroendet för den svenska ekonomin ökat b a ti föjd av förbättringen i bytesbaansen, des en effekt av åtstramningen i penningpoitiken där b a den svenska rearäntenivån framstod som betydigt högre än i våra konkurrentänder Den statiga utandsskuden minskade inte enbart som en föjd av att skuden började återbetaas Förändrade vautakurser, och då i första hand 35

36 Figur 24 Sveriges stäning gentemot utandet Mijarder kronor Redog Mijarder kronor o -20 nnn "-' U j L-1 j ' HJO L_ -160 ' '---- L_ den ägre doarkursen, bidrog ti att minska den utestående skuden i svenskt motvärde Doarkursen sjönk från 880 kronor ti 7,12 kronor under budgetåret Om vautakurserna varit oförändrade under denna tid hade den statiga utandsskuden uppgått ti ca 132 mijarder kronor vid havårsskiftet 1986 i stäet för den verkiga noteringen på 123 mijarder kronor Statens skiftande ro i utandsuppåningen Behovet av utiandsfinansiering började uppstå 1974 då de kraftigt höjda ojepriserna försvagade bytesbaansen Under de påföjande åren fördjupades underskotten, b a ti föjd av den expansiva ''överbryggningspoitiken" under mitten av 1970-taet samt strukturprobem inom b a stå- och varvsindustrin Figur 24 visar att Sveriges tidigare stäning som fordringsägare gentemot utandet upphörde 977, då Sveriges skuder började överstiga dess fordringar Nya ojeprishöjningar medförde nya påfrestningar på bytesbaansen som åren visade underskott Dessutom ökade utandsskuden i svenskt motvärde genom devaveringarna av den svenska kronan 1981 och 1982 samt genom uppgången av doarkursen Under de första åren med bytesbaansunderskott, , var det enbart företag och kommuner som ånade utomands Å r 977 underteckna- 36

37 des det första statiga utandsånet på fera decennier Under de föjande åren bev det statens uppgift att ta huvudansvaret för att finansiera det svenska underskottet gentemot utandet Den statiga utandsuppåningens uppgift bev därmed att finansiera underskottet i bytesbaansen, eventuet privat kapitautföde samt önskad ökning av vautareserven Motiveringen ti den förändrade rofördeningen var att företagens ånebehov i stort sett tigodosetts och att staten ansågs ha större förutsättningar att uppnå bättre ånevikor än företagen Under de senaste åren har en scenförändring inträffat Såvä behovet av utiandsfinansiering som statens ro om åntagare utomands har ändrats År 1982 markerade det sista året i en trend av fördjupade underskott i bytesbaansen Därefter stärktes bytesbaansen och 1984 noterades ett överskott på 3, mijarder kronor Efter en tifäig period av underskott under första havåret 1985 har bytesbaansöverskott därefter registrerats varje månad Förbättringen i externbaansen under senare år är ett resutat av krondevaveringarna som föjdes av en stramare ekonomisk poitik Dessutom gav en reativt stark internatione efterfrågan ekonomin extra draghjäp Under det första havåret 1986 har dessutom sjunkande ojepriser och en ägre doarkurs bidragit ti att ge överskott i bytesbaansen Figur 24 visar att den svenska utandsskuden minskade under början av 1986 Genom att besuta att staten inte ängre ska öka sin utändska nettoskud önskar statsmakterna ge ökat eftertryck åt sina må avseende en stabi bytesbaans och ett minskat budgetunderskott Redog Lägre kostnader med bibehåen fexibiitet Även om staten under budgetåret 1985/86 börjat återbetaa sin utandsskud så har staten samtidigt ånat utomands för att ägga om sin utestående skud ti bättre vikor Den statiga bruttouppåningen utomands uppgick ti 19,9 Tabe 16 Statig bruttouppåning 1985/86 Anta Ursprungig Effektiv Beopp i Bokfört ån öptid kostnad mij i värde' (genom- (genom- resp mkr snitt år) snitt, %) ånevauta Mede- och ångfristig uppån i ng US doar 5 16, Schweiziska francs , Japanska yen 3 9,4 6,6 91 ()()() Brittiska pund 2 19, Hoändska Ooriner Tyska mark European currency 10,0 6, units Danska kronor 7, Franska francs 15,0 11,3 500 Totat mede- och ångfristig uppåning 18 9,2 8, Enigt vautakurser vid uppåningstifäet Procentue fördening I, Riksdagen sam/ Nr 3

38 mijarder kronor omräknad ti transaktionskurser under budgetåret 1985/ 86 Avtaseniga återbetaningar uppgick också ti 19,0 mijarder kronor medan 22,4 mijarder kronor avsåg förtida återbetaningar Statens återbe taningar översteg därmed uppåningen med 22,4 mijarder kronor Tabe 16 visar statens bruttouppåning under budgetåret uppdead på ån i oika vautor Omräkning ti svenska kronor har gjort ti de vautakurser som gäde då respektive ån togs upp Den metod som i första hand använts för att sänka utandsskudens kostnader är att återbetaa ädre ån och ersätta dessa med nya, biigare ån Främst är det ett anta obigationsån i doar med rörig ränta och marginaer över LIBOR som ansetts för dyra att behåa i det rådande marknadsäget Den mede och ångfristiga uppåningen under budgetåret har i stäet skett ti fast ränta ti en genomsnittig effektiv kostnad på 85 procent, se tabe 6 Den genomsnittiga effektiva kostnaden beräknas genom att ånen nomine a räntesatser justeras med hänsyn ti provisioner, försäjningskurser och genomsnittiga öptider Ett resutat av omäggningen är att den fastförränta de andeen av den kontrakterade utandsskuden ökat från 46 procent ti 65 procent Samtidigt har den fastförräntade skudens genomsnittiga effektiva kostnad sjunkit från 10,2 procent ti 9,4 procent se tabe 17 Redog Tabe 17 Utändsk statsskud Beopp i Bokfört Motvärde Procentue mij i värde fördening resp mkr mkr o/c ånevauta Mede och ångfristig skud 3 Lån ti fast ränta US doar Tyska mark O Schweiziska francs I J apanska y en 249 ()()() Hoändska foriner Franska francs Briuiska pund Begiska francs Danska kronor European currency units Totat fastränteån Lån ti rörig ränta US doar Schweiziska francs Japanska yen 20 ()()() Tyska mark Totat ån ti rörig ränta Kortfristig skud 4 US doar Totat kortfristig skud Totat Enigt vautakurser vid uppåningstifäet 2 Enigt vautakurser Lån med ängre öptid än e år 4 Lån med en öptid på e år eer mindre Återstående genomsnih ig öptid år Genomsniuig effektiv kostnad, %

39 Tabe 18 Staens kortfrisiga uandsskud Beopp i mij i resp ånevauta Beopp i mij i svenska kr Beopp i mij i re p åncvauta Beopp i mij i svenska kr Redog US doar Japanska ycn Briiska pund o Totat 1 Kurser vid uppåningstifäena O Under budgetåret 1985/86 har även statens kortfristiga uppåning agts om Syftet har varit att sänka uppåningskostnaderna utan att behöva göra några eftergifter i form av förorad fexibiitet En fexibe uppåningsvoym är nödvändig för att staten ska kunna parera tifäiga in- och utföden av vauta Den kortfristiga uppåningen under budgetåret har främst skett i form av s k euronotes (kapitamarknadsväxar på euromarknaden) Tidigare under budgetåret ånade även staten kortfristigt genom bankån i brittiska pund och japanska yen, se tabe 18 Den ursprungiga ånefaciitet på 4 mijarder doar som möjiggjorde dessa uppåningsformer undertecknades redan under hösten 1984 Faciitetens fexiba konstruktion med tre utnyttjandemöjigheter gjorde den ti en banbrytare för den kortfristiga euromarknadens framväxt Prissättningen på euronotes, som var mycket konkurrenskraftig redan vid starten, har därefter successivt förhättrats Runt havårsskiftet 1986 prissaes svenska statens euronotes med tre månaders öptid ti ca tio baspunkter under L! B ID Vid den tidpunkten hade staten 868 mijoner doar utestående i form av euronotes Under budgetåret har staten som mest haft, 100 mijoner doar utestående i denna åneform Den förbättrade prissättningen på euronotes är bara en av de faktorer som bidragit ti att sänka kostnaderna för statens kortfristiga uppåning Riksgädskontoret har också minskat sina fasta uppåningskostnader genom att under våren 1986 omförhanda den ursprungiga ånefaciiteten på 4 mijarder doar Ett av skäen var att bankkreditdeen av faciiteten bivit oförmånig och därför inte användes Ett annat skä var att statens kreditreserver redan tidigare under budgetåret utökats med en större rörig kredit på,8 mijarder doar, viket minskat behovet av att bibehåa faciitetens ånebeopp Som ett resutat av omförhandingen haverades den ursprungiga faciitetens ånebeopp ti 2 mijarder doar samtidigt som öftesprovisionerna också haverades Atjämt bibehös dock den ursprungiga faciitetens tre utnyttjandemöjigheter med en bankkreditde, en möjighet ti kortfristiga bankån med anbudsförfarande och sutigen en möjighet att ge ut euronotes med anbudsförfarande En teknisk nyhet är att riksgädskontoret kan acceptera bankernas direkta bud på euronotes Utöver den redan genomförda omäggningen av staten kortfri tiga uppåning panerar riksgädskontoret att börja emittera kortfristiga värdepapper, s k sovereign notes, på den inhemska amerikanska penningmark- 39

40 naden fr o m hösten 1986 Denna marknad bedöms kunna erbjuda kortfristig uppåning ti konkurrenskraftig prissättning och skue därmed yterigare kunna öka fexibiiteten i statens utandsuppåning Redo g Skudskötse genom skudbyten Omäggningen av staten utandsskud har tidigare så gott som utesutande skett genom direkt uppåning och motsvarande återbetaning Under budgetåret 1985/86 har detta mönster ändrats Staten har i ökad utsträckning börjat använda sig av skudbytesavta för att ägga om sin utandsskud på ett ämpigt sätt Skudbytesavta kan des röra räntan, des vautan Det är framför at s k räntebyten som bivit at vanigare ett sådant avta byter svenska staten en skud i rörig ränta mot en skud i fast ränta i samma vauta Skudbytet kan också ske i den andra riktningen från skud i fast ti skud i rörig ränta Genom att ingå sådana avta eftersträvar staten att sänka uppåningskostnaderna genom att utnyttja bedömningar om den framtida ränteutveckingen på oika marknader Under budgetåret genomfördes tio ådana skudbytesavta viket kan jämföras med de två räntebyten som hade avtaats under tidigare år De festa av dessa skudbyten innebär att en doarskud ti rörig ränta har bytts ut mot en motsvarande skud ti fast ränta tyska mark och japanska yen har riksgädskontoret bytt ti sig uppåning ti rörig ränta Under budgetåret genomförde även riksgädskontoret tre s k vautabyten Staten ingår ett sådant avta med en annan åntagare med viken man byter sin skud i en vauta mot motsvarande skud i en annan vauta Baanserad vautafördening -minskad risk Ett annat sätt att minska utandsskudens kostnader är att försöka uppnå en ämpig vautafördening av skuden Vautafördeningen är viktig därför att den avgör i viken utsträckning utandsskuden exponeras för vautakursförändringar, vika i sin tur påverkar de sutiga uppåningskostnaderna Fram ti för några år sedan var det inte möjigt att styra skudens vautafördening i enighet med en medveten strategi Det berodde på att det statiga ånebehovet var så stort under en period att vautafördeningen i hög grad bev ett resutat av de oika ånemarknadernas storek, där doarmarknaden dominerade Doarskuden kom därmed att som me t utgöra över 70 procent av den totaa statiga utandsskuden Under det senaste budgetåret, då ånemarknaderna varit mycket ikvida samtidigt som statens nyuppåningsbehov upphört, har en medveten vautastrategi kunnat påverka uppåningens inriktning Huvudmået har därvid varit att minska exponeringen för vautakursförändringar För att kunna uppnå detta eftersträvas en vautasammansättning där kursutveckingen i oika vautabock avses baansera varandra De oika vautabocken består därvid av vautor med ikartad utvecking Även om mået är en stabi vautafördening tiåts samtidigt vissa förskjutningar i denna fördening för att riksgädskontoret ska kunna ta vara på marknadstifäen 40

41 Figur 25 Statens utandsskud fö rdead på vautor samt fast och rörig ränta Procent Redog Procent [:=J Lån med rörig ränta - Lån med fast ränta B USD DEM CHF NLG JPY GBP ÖVriga I figur 25 visas den kontrakterade statiga utandsskudens vautafördening den 30 juni 1986 Skudens doarande har sjunkit kraftigt, men doarn är atjämt den dominerande ånevautan med en ande på 54 procent av utandsskuden Tar man dessutom hänsyn ti att skudbyten påverkat vautafördeningen minskar doarskudens ande ti 50 procent Skudbyten mean vautor har så gott som atid gjorts från doar ti andra vautor och då i första hand schweizerfrancs Statens skud i schweizerfrancs efter skudbyten uppgick ti 14 procent vid havårsskiftet 1986 Övriga vautaskudbyten har inte väsentigt påverkat skudens vautasammansättning Ett annat resutat av statens strävan att uppnå en baanserad vautafördening är diversifieringen ti nya ånevautor I maj 1986 emitterades för första gången ett euroobigationsån i danska kronor på 500 mijoner DKK ti en ränta på 8 3/8 procent Senare i samma månad föjde ett annat obigationsån på 200 mijoner ECU (European Currency Units) ti 6,5 procent ränta Genom att ECU är en korgvauta bedöms risken för en förändring mot kronan som mindre än för de festa andra vautor 41

42 Möjigheten att emittera i ECU och danska kronor är ett resutat av euromarknaden utvecking under de senaste åren Obigationsån i ECU har visserigen varit möjiga att ta upp under de senaste fem åren, men det är först på senare tid som marknadens omfattning bivit betydande År 1985 hade ECU bivit den näst största ånevautan efter doarn på euromarknaden Obigationsån i danska kronor har varit möjiga att ta upp under drygt ett år, men marknaden bev mer intressant fö r staten då större ånebeopp bev möjiga under våren 1986 Redog Lägre räntekostnader och ägre vautadifferenser Kostnaden för utand skuden består huvudsakigen av räntor, provisioner och vautaföruster (minus vautavinster) För budgetåret 1985/86 uppgick enbart ränteutgifterna ti 2,5 mijarder kronor Motsvarande utgifter under det föregående budgetåret var 140 mijarder kronor Medan utandsskudens räntekostnader är ätta att faststäa å är det betydigt svårare att finna ett korrekt sätt att beräkna ko Inaderna för utands!kuden ti föjd av vautadifferenser Dessa kostnader kan givetvis ätt faststäas i efterhand då staten återbetaat sin utandsskud men innan dess får man nöja sig med att beräkna vautadifferenserna på två aternativa sätt vika båda har sina fördear och nackdear En möjighet är att beräkna hur mycket utandsskuden förändrades under budgetåret enbart ti föjd av förändrade vautakur er Man finner då att kursutveckingen under perioden minskat motvärdet av statens utandsskud med 9,5 mijarder kronor jämfört med om vautakurserna skue ha varit oförändrade Styrkan i denna beräkningsmetod är att vautadifferenserna periodiseras rätt i tiden, men samtidigt är dess svaghet att kostnaderna beräknade på detta sätt inte utgör någon verkig utgift så änge inte skuden faktiskt återbetaas En annan möjighet är att beräkna vika vautadifferenser som i verkigheten uppstått då ett ån har återbetaats jämfört med ånets motvärde vid uppåningstifäet Denna s k reaiserade vautaförust (efter att vautavinster dragits bort) uppgick ti t,2 mijarder kronor under budgetåret 1985/86 jämfört med 14,5 mijarder kronor föregående budgetår Även denna metod har emeertid sina brister Under år av omfattande refinansiering av skuden ( om t ex under budgetåret 198-t/85) bir de reaiserade vautadifferenserna mycket stora Ändå upp tår äan någon utgift eftersom er ätningsånen ofta ta upp i samma vauta skudtjänsten fortsätter att jämnas ut Den framtida beastningen av statens utandsskud (i form av räntor och amorteringar) beror des på de åtaganden som den redan utestående skuden ger upphov ti des på statens fortsatta möjigheter att återbetaa och/eer refinansiera sin utandsskud Ränte- och vautakursutveckingen påverkar också storeken av statens framtida amorteringar och räntebetaningar Om man ska försöka beräkna den statiga utandsskudens effekter i framtiden är det endast möjigt att ta hänsyn ti de räntor och amorteringar 42

43 Figur 26 Beräknade amorteringar och räntor på statens utandsskud Redo g Mijarder kr r-- - r-- r-- r-- D Amorteringar O Räntor I 12 - r : r-_ r- f-, 1-- r f- f -- -f- ' :r < :-- 1-! - f r i ' ' i ' som den utestående utandsskuden kommer att ge upphov ti med antagande om att vautakurser och räntevikor inte förändras Resutatet av denna beräkning för statens mede- och ångfristiga utandsskud per den 30 juni 986 visas i figur 26 I figuren finns inte statens kortfristiga skud medtagen (ån med mindre än ett års öptid) Den motsvarade 6, mijarder kronor ti aktue kurs den 30 juni 1986 Studerar man figur 26 och jämför den med motsvarande figur för ett år sedan finner man att såvä amorterings- som skudtjänstprofien avsevärt jämnats ut under budgetåret 1985/86 Det bör även noteras att toppen på "amorteringspucken", som infaer 99, huvudsakigen förkaras av ett enda ån som då förfaer ti betaning, nämigen ett obigationsån med rörig ränta på,5 mijarder US doar 43

44 6 GARANTIGIVNINGEN Statsmakterna kan ge garantier för fysiska och juridiska personers uppåning En stor de av statens garantiåtaganden ämnas av riksgädskontoret, b a gäer detta garantistöd ti svensk varvsindustri och ti energisektorn Redo g Ansvar för en stor de av statens garantiåtaganden Genom riksgädskontoret ämnar staten garanti för ån som upptas av såvä privata som het eer devis statsägda företag, organisationer och stifteser Garanti kan ämnas för ån upptagna i Sverige eer utomands Statiga garantier utfärdas förutom av riksgädskontoret även av ett anta andra myndigheter När det gäer ån upptagna i utandet är riksgädskontoret den het dominerande garantigivaren Denna verksamhet har betydande beröringspunkter och samband med den uppåning utomands som kontoret genomför fö r statens räkning Riksgädskontoret har ämnat garantier inom ramen för ett 50-ta verksamheter och därmed ikätt sig ett totat garantiåtagande på 44, mijarder kronor per den 30 juni 1986, se tabe 19 Under de senaste åren har riksgädskontoret ansvarat för drygt 50 procent av statens totaa garantiåtagande Statig garantigivning kan vara ett aternativ ti att ge ansag över statsbudgeten och kan såedes vara ett sätt att möjiggöra angeägen verksamhet, viken annars inte skue komma ti stånd eer forteva Eftersom kreditgarantier normat stäs ut ti företag vikas kreditvärdighet behöver förstärkas, föreigger det risk att staten kan åsamkas föruster i de fa åntagaren inte kan uppfya sina förpikteser Under senare år har exempevis stora utbetaningar skett i samband med konkurser och rekonstruktioner inom varvs- och rederinäringarna Riksgädskontoret har under budgetåret 1985/86 infriat garantier om mijoner kronor, se tabe 9 Samtidigt har 56 mijoner kronor återbetaats Återbetaningar av denna typ kan t ex vara en föjd av att ett konkursbo, TabeU 19 Tota kreditgaranti Mijoner kronor Riksgädskontoret Budget Totat utestående Utestående Infriade Återbet av Erhåna statiga garanti garanti garanti tidigare in garanti beopp 1 beopp 1 beopp friade garanti- avgifter beopp år o / o / / / / / / Vid budgetårets sut 2 Denna uppgift föreigger ej ännu Käa: Riksgädskontoret 44

45 efter riksgädskontorets medgivande, såt ut fartyg i viket kontoret har haft Redog säkerhet För fertaet kreditgarantier utgår en avgift varierande mean 0,25 procent och procent på av riksgädskontoret garanterat beopp Avgiften debiteras per budgetår Under budgetåret har ti riksgädskontoret inbetaats 170 mijoner kronor, varav 112 mijoner kronor avser garantier ämnade ti varv och rederier, se tabeerna 19 och 20 Stöd ti svenska varvsföretag Stödet ti svenska varvsföretag infördes 1963 för att möjiggöra för dessa företag att deta i den internationea konkurrensen genom att erbjuda ikvärdiga kreditvikor En förutsättning för varvens kreditgivning var att de kunde åna upp motsvarande beopp i banker m m Staten har genom stödsystemet medverkat ti att sådan uppåning kunnat ske genom att med garanti säkerstäa bankerna Statens säkerheter har väsentigen utgjorts av varven fordringar på fartygsbestäare samt pantsäkerheter i de bestäda fartygen År 1977 infördes som en aternativ finansieringsform möjighet för fartygsbestäare vid svenskt varv att ta upp statsgaranterat ån för att användas ti kontantbetaning ti varvet Varvet har i dessa fa som motprestation gått i borgen för bestäarens ansvar gentemot riksgädskontoret Under senare år har avsevärda föruster uppkommit inom garantisystemet Detta sammanhänger i huvudsak med två faktorer Genom att industripoitiken skärpts sedan början av 1980-taet har utgifterna för statiga räddningsaktioner för drabbade företag minskat betydigt I stäet har på detta område ökade kostnader uppkommit på annat hå i statsbudgeten genom att statiga garantier infriats Härti kommer att den osedvanigt ånga ågkonjunkturen inom varvs- och rederinäringarna inte visat några tecken på att upphöra Faande fraktpriser har ett ti sjunkande värden på fartyg och därigenom också på riksgädskontorets reasäkerheter De svårigheter som nu råder för åtskiiga företag inom dessa sektorer har, tisammans med försämringarna av riksgädskontorets reasäkerhet, föranett att garantigivningen inom varvs-och rederistödet numera är en synnerigen riskfyd verksamhet Tabe 20 Garanter ti varv och rederier Mijoner kronor Budgetår Utestående garantibeoppet' Erhåna garanti- avgifter ÅterbeL av infriade garantibeopp Infriade garantibeopp 1978n / /81 15 ()()() 1981/ / / / o 19 o Vid budgetårets sut Käa: Riksgädskontoret 45 5 Riksdagen / sam/ Nr 3

46 För närvarande gäer att riksdagen bemyndigat riksgädsfumäktige att ti utgången av år 1989 utfärda kreditgarantier inom varvsstödet ti ett sammanagt beopp av högst 25 mijarder kronor Vid utgången av budgetåret var riksgädskontorets garantiåtagande ca 153 mijarder kronor exkusive ränta, se tabe 20 Å tagandet avsåg ti 94 procent uppaning i utändska vautor främst US doar Garantier för Sven ka Varv AB:s Zenit Shipping AB:s samt Uddevaa Shipping A B:s uppåning svarade för 35 procent av den totaa garantigivningen eer 54 mijarder kronor medan garantier om 99 mijarder kronor var städa för fartygsbestäarnas uppåning Vad beträffar detta garantistöd har krisen inom varvs- och rederinäringarna påverkat riksgädskontoret i oika grad under det gangna verksamhetsåret I detta sammanhang finns skä att särskit redogöra för fyra fa Redo g Zenit Shipping AB och Uddevaa Shipping AB I verk amhetsberättesen 198-/85 redogjordes för en uppgörese med Zenit Shipping AB som innebar att rik gädskontoret i apri 1985 övertog betaningsansvaret för ca 00 mijoner kronor av statsgaranterade ån ti Zenit Uppgöresen möjiggjorde för Zenit att göra nödvändiga av krivningar på boagets fordringar och fartyg Efter detta besut fortsatte emeertid marknaden att utveckas mycket ogynnsamt viket fick ti föjd att andrahandspriserna för fertaet av de fartygstyper som fanns representerade i Zenits fotta sjönk med i genomsnitt procent samband med att besut om Uddevaavarvets nedäggning fattades i mars 1985 bidades ett nytt boag, Uddevaa Shipping AB Ti detta boag överfördes Uddevaavarvets fordrings- och fartygsengagemang på sammanagt ca mijoner kronor Engagemanget var fördeat på 29 fartyg och hade finansierats med statiga kreditgarantier juni 1985 ansökte Svenska Varv AB om riksgädskontorets godkännande ti försäjning av Uddevaa Shipping AB - med bibehået garantiengagemang ti Zenit Efter hänskjutande av frågan ti regeringens prövning besutade riksgädsfumäktige den 5 september 1985 att godkänna överatesen Den maj 1986 bev Uddevaa Shipping ett heägt dotterboag ti Zenit Shipping AB Den mycket ogynnsamma marknadsutveckingen under år 1985 sog också hårt mot Uddevaa Shippings fordrings och fartygsinnehav Både Zenit och Uddevaa Shipping fann därför att åtgärder måste vidtas för att de skue kunna fuföja avveckingen av fartygsengagemangen Med anedning härav ansökte både Zenit och Uddevaa Shipping i oktober 1985 om riksgädskontorets medverkan i ett förfarande som innebar att riksgädskontoret inom en viss ram vid varje försäjning av fartyg och avvecking av fordran skue täcka boagens avveckingsförust genom att överta betaningsansvaret för statsgaranterade ån på motsvarande beopp Ramen föresogs uppgå ti 700 mijoner kronor för vardera boaget och beräknades motsvara den totaa förustrisken för respektive boag vid en avvecking av hea dessa engagemang under en rimig tid Efter hörande av regeringen och inhämtande av yttranden från boagens revisorer besöt fumäktige den 7 november 1985 att 46

47 bifaa ansökningarna Härefter har Zenit kunnat avvecka i stort sett hea sitt fartygsengagemang Redo g Consafe AB Under sommaren 1985 fick Consafe AB svåra ikviditetsprobem Efter två månaders förhandingar mean Consafe och i huvudsak Svenska Varv försattes Consafe på egen begäran i konkurs den 10 september 1985 Riksgädskontorets garantiåtagande i Consafe uppgick vid denna tidpunkt och med då gäande vautakurser ti ca 2,3 mijarder kronor Under det gångna verksamhetsåret har vissa enheter ur Consafes fotta såts utan att detta inneburit någon förust för riksgädskontoret Band annat på grund av denna försäjning och doarkursens utvecking hade garantiåtagandet den 30 juni 1986 reducerats ti ca,6 mijarder kronor Av detta åtagande har Götaverken Arenda AB gentemot riksgädskontoret gått i borgen för drygt 99 procent I och med uttaandet i årets varvsproposition att detta borgensåtagande inte ska minskas förrän de berörda enheterna avyttrats av konkursboet och eventuet därvid uppkomna föruster i garantisystemet infriats av Götaverken Arenda räknar riksgädskontoret för egen de inte med någon förust för detta åtagande För resterande åtagande beräknas den sutiga förusten bi mijoner kronor Kihinvest AB Kihinvest AB var het eer devis ägare ti fyra fartyg med ett statigt garantiengagemang på totat ca 33 mijoner kronor I apri 986 ansökte boaget om riksgädskontorets godkännande av en rekonstruktionspan som för riksgädskontorets de innebar en nedskrivning av de statsgaranterade ånen med 20,5 mijoner kronor Därefter skue riksgädskontoret ha kvar sitt återstående engagemang i en ny boagsbidning Den 29 apri 1986 avsog fumäktige denna ansökan med föjande motivering: "Enär det av boaget begärda infriaodet av riksgädskontorets kreditgarantier med efterföjande eftergift av riksgädskontorets regres rätt beoppsmässigt är i det närmaste av samma storeksordning som riksgädskontorets beräknade förustrisk vid en eventue konkurs samt Kihinvest AB inte presenterat någon rekonstruktionspan som gör en ångsiktig överevnad sannoik, besöt fumäktige att ämna framstäningen utan bifa" Samma dag försattes Kihinvest AB i konkurs på egen begäran I maj 1986 godkände riksgädskontoret efter ansökan från konkursboet en underhandsförsäjning av fartygen, som innebar att statens sutiga förust beräknas uppgå ti ca 17 mijoner kronor Kockums AB I december 1985 konstaterade Svenska Varv AB att det inte var möjigt att på kommersiet godtagbara vikor fortsätta produktionen av handesfartyg vid Kockums Efter besked från regeringen att något direkt stöd för denna produktion inte skue komma att föresås i den kommande varvspropositio- 7

48 nen besöt Kockums och Svenska Varv i februari 1986 att ineda MBLförhandingar om avvecking av produktionen av handesfartyg vid Kockums Kockums borgensåtagande gentemot riksgädskontoret för utestående kreditgarantier uppgick den 30 juni 1986 ti ca 4,3 mijarder kronor I maj 1986 besöt riksdagen i samband med behandingen av varvspropositionen att detta borgensåtagande skue yftas av het Detta innebär att riksgädskontorets säkerhet för garantiengagemange i princip är reducerat ti pantsäkerhet i fartygen samt att hea arbetet vid eventuea faisemang har övervätrats på kontoret Redo g Stöd ti svensk sjöfart År 1977 infördes det s k rederistödet Detta stöd upphörde vid årsskiftet och nu finns ett fåta garantier kvar på totat 3 mijoner kronor Garantier ti energisektorn Riksgädskontoret utfärdar också garantier inom energiområdet År 1975 infördes ett garantisystem viket i första hand syftade ti att underätta finansieringen av utbyggnaden av ojefät b a i Nordsjön Garantisystemet har härefter utveckats Numera kan garanti bevijas om verksamheten som främjas är av väsentig betydese för den ångsiktiga svenska försörjningen med oja, naturgas och ko Garanti kan stäas för såvä svenska som utändska företags ån fö r finansiering av investeringar i utvinning m m av oja, naturgas och ko samt för svenska företags ekonomiska åtaganden i samband med prospekterings- och utvinningsverksamhet utomands Garantiramen faststädes ursprungigen ti 2 mijarder kronor men har därefter höjts ti 8 mijarder kronor Garantiåtagandet uppgick den 30 juni 1986 ti ca 1,6 mijarder kronor, viket huvudsakigen avsåg garantier för Svenska Petroeumgruppen Å r 1973 bidades Svensk Kärnbränseförsörjning AB (numera namnändrat ti Svensk Kärnbränsehantering AB SKB) med uppgift att främja andets försörjning med och hantering av kärnbränse Riksgädskontoret stäer garanti för boagets finansiea åtaganden i samband med upphandingar inom kärnbränsecyken m m Riksdagen har faststät en garantiram uppgående ti totat 055 mijoner kronor varav 450,3 mijoner kronor i dag är utnyttjat Statens borgen för Forsmarks Kraftgrupp AB:s uppåning ämnades ursprungigen av statens vattenfasverk Sedan 1980 garanterar riksgädskontoret de ån som boaget tar upp utomands För ån som boaget tar upp på den svenska kapitamarknaden ämnas iksom tidigare borgen för statens de av vattenfasverket anspråktagna garantier avräknas mot en gemensam totaram för borgensåtaganden för ån ti boag i vika vattenfasverket förvatar statens aktier Denna ram uppgår ti 13,8 mijarder kronor, varav I mijarder kronor utnyttjats Ett beopp motsvarande 4,4 mijarder kronor avser av riksgädskontoret garanterade utandsån Garantiåtagandet för hea energisektorn per den 30 juni 1986 uppgick ti 48

49 6,6 mijarder kronor, se tabe 21 Inom detta område har riksgädskontoret hittis ej behövt infria något beopp Redo g Ö vrig garantiverksamhet Garantier ti områden utanför varv och rederier samt energiområdet uppgick per den 30 juni 1986 ti 22,2 mijarder kronor eer 50 procent av det totaa garantiåtagandet för riksgädskontoret Inom detta område har riksgädskontoret hittis endast infriat 3,9 mijoner kronor, viket inträffade under budgetåret 1982/83 Beträffande denna övriga garantiverksamhet består det huvudsakiga åtagandet av garantier i form av s k grundfondsförbindeser ti vissa finansieringsinstitut såsom Sveriges Amänna Hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Svenska Skeppshypotekskassan Statens engagemang för denna typ av förbindeser uppgick den 30 juni 1986 ti 21 mijarder kronor Vid samma tidpunkt ansvarade kontoret dessutom för ett anta mindre garantier spridda över ett stort anta områden Garantitagarna här varierade mycket i vad gäer både verksamhetsområden och garanterat beopp Den största garantitagaren inom detta område är Stiftesen Samhäsföretag med garantier på 313 mijoner kronor Internationea organisationer Sutigen kan nämnas att Sveriges åtaganden gentemot vissa internationea organisationer b a fugörs genom att riksgädskontoret utfärdar skud- och garantiförbindeser i avvaktan på att bidragen rekvireras för användning i organens verksamhet De organisationer som riksgädskontoret utfärdat garantiförbindeser för är Internationea utveckingsfonden, Interamerikanska utveckingsbanken, Asiatiska utveckingsbanken, Afrikanska utveckingsfonden, Internationea jordbruksutveckingsfonden och Värdsbankens särskida fond för Afrika söder om Sahara Utfärdade skud- och garantiförbindeser uppgick per den 30 juni 1986 ti 3,5 mijarder kronor Det bör noteras att dessa skudförbindeser ej räknas in i riksgädskontorets totaa garantiåtagande Tabe 21 Kreditgarantier ti övriga sektorer Mijoner kronor Budgetår Utestående garantibeopp' för energiomr Utestående garantibeopp' för övriga omr Erhåna garantiavgifter 1978n9 1979/ / / / / / o o o o Vid budgetårets sut Käa: Riksgädskontoret 49

50 7 ÖVRIGA UPPGIFTER Rik gädskontoret har åagts en de ytterigare arbetsuppgifter utöver dem som redovisa i de tidigare kapiten Det gäer framför at tihandahåande av rörig kredit åt ta t iga verk och företag kreditgivning ti vissa affärsverk samt statigt stöd ti poitiska partier Redog Röriga krediter åt statiga verk och företag Rik dagen har uppdragit åt riksgädskontoret att tihandahåa s k röriga krediter åt vissa statiga myndigheter företag och affärsdrivande verk De röriga krediterna är avsedda att utgöra röresekapita och kan närmast iknas vid de checkräkningskrediter privata företag har hos bankerna Den totaa ramen för röriga krediter utgjorde den 30 juni 1986 cirka 9 mijarder kronor se tabe 22 Den största förändringen under budgetåret var att statens j1irnvägar och uftfartsverket från den jui 1985 gavs nya finan ieringsförutsättningar, som innebär att verken får tigodose sitt kreditbehov utanför statsbudgeten hos riksgädskontoret (se nedan) Samtidigt upphörde verkens röriga krediter Vidare har ramen för de krediter som står ti regeringens förfogande vidgats fra n 44 ti 5,0 mijarder kronor Av övriga förändringar kan nämnas att ramen för statens vattenfasverks kredit ökats med 650 mijoner kronor ti mijoner kronor På utestående kreditbeopp eräggs ränta efter en räntesats som fumäkti- Tabe 22 Disponerad rörig kredit \ id sutet av budgetåren 1982/ /86 Mijoner kronor Myndighet m n Av riksdagen Utnyttjad kredit den 30 juni bevijad högsta kredit den 30 juni 1986 Teeverket Teeverket: Abonnentutrustningar Statcns järnvägar 408, Domänverket 600,0 200 Förenade fabriksverken Riksförsäkringsverket 100, Statens jordbruksnämnd Prisregering på jordbruksområdet s;isongsmässig agring av jordbruksprodukter Råvarukostnadsutjämning 200 2,7 Lantbruksstyresen Förvärv av skogsmark ,4 Kammarkoegiet Skogsstyresen ,7 Sveriges exportråd ,0 Forskningsstiftesen Svensk Gruvtekni k ,0 Statiga myndigheter med uppdragsverksamhet ,3 31,1 J3egeringen ,5 652,6 Ovriga Summa ,8 50

51 ge bestämmer med hänsyn ti förhåandena på den amänna kreditmarknaden Denna räntesats uppgick vid budgetårets början ti 18 procent och sänktesden 12jui 198Sti 6,7S procent Räntan änktesdcn 17 januari 19H6 ti 6,2S procent den 14mars 1986ti 42S procentochdcn 18apri 986ti 1325 procent Riksgädskontorets ränteintäkter för ianspråktagen rörig kredit uppgick under budgetåret ti 177 mijoner kronor Den utestående fordran utgjorde 23 mijarder kronor den 30 juni 1985 och minskade under budgetåret 1985/86 med 0,4 mijarder kronor ti,9 mijarder kronor Riksdagen har bevijat ett totat beopp av 200 mijoner kronor för statiga myndigheter med uppdragsverksamhet Inom denna ram har regeringen fr o m den jui 1986 stät 1821 mijoner kronor ti förfogande för myndigheter med uppdragsverksamhet Redo g Kreditgivning ti vissa affärsverk Riksdagen besöt 1985 att statens järnvägar och uftfartsverket skue ge nya finansieringsförutsättningar fr o m budgetåret 1985/86 Dessa innebar b a att riksgädskontoret skue tihandahåa mede vid sidan av statsbudgeten för finansiering av dessa verks röresekapita och investeringar Kreditgivningen omfattar både kortfristiga och ångfristiga krediter De tihandahås på marknadsmässiga vikor Utåningen bedrivs som s k uppdrag verksamhet, dvs verksamhetens kostnader täcks av des intäkter Vid utgången av budgetåret 1985/86 var den totaa utåningen 975 mijoner kronor, varav 775 mijoner kronor kortfristiga krediter och 200 mijoner kronor ångfristiga statigt stöd ti poitiska partier Statens stöd ti poitiska partier fördeas av partibidragsnämnden Denna består av tre edamöter och utses av riksgädsfumäktige Nämnden sammanträder normat i oktober varje år fö r att besuta om fördening av stödbeoppet för en period på ett år räknat fr o m den 15 oktober Utbetaning av bidragen görs sedan av riksgäd kontoret Nämnden har fördeat det statiga stödet för tiden fr o m den 15 oktober 1985 t o m den 14 oktober 1986 enigt föjande: Sveriges Sociademokratiska Arbetareparti Partistöd Kansistöd, grundstöd tiäggsstöd Kronor Moderata Samingspartiet Partistöd Kansistöd, grundstöd tiäggsstöd

52 Fokpartiet Partistöd Kansistöd, grundstöd tiäggsstöd s 408 ()()() ()()() Redog Centerpartiet Partistöd Kan istöd, grund töd tiäggsstöd I Vänsterpartiet Kommunisterna Partistöd Kansistöd, grundstöd tiäggstöd Obigationsinnehav registreras i statsskudboken För att underätta hanteringen av ränteöpande obigationer har riksgäd - kontoret sedan änge tihandahåit möjigheten för pacerare att skriva in obigationerna i!>tatsskudboken Därmed förenkas pacerarnas obigationshantering För riksgädskontoret innebär systemet des att kostnaderna för obigationstryck och distribution minskar, des att ränteutbetaningsrutinerna förenkas A inskrivning i statsskudboken är kostnadsfri Merparten av inskrivningarna i statsskudboken gäer prioriterade ränteöpande obigationer Med några få undantag är samtiga uteöpande obigationsån inskrivna i statsskudboken ti praktiskt taget hea sitt uteöpande beopp Värdet av de inskrivna obigationerna uppgick den 30 juni 1986 ti 174 mijarder kronor fördeade på ca deponenter Under budgetåret 1985/86 utbetaades ränta på inskrivna obigationer med sammanagt 22,6 mijarder kronor mot 22 mijarder kronor under närmast föregående budgetår Samma tekniska system som används för inskrivna ränteobigationer utnyttjas också för hanteringen av riksobigationer Riksobigationer var den 30 juni 1986 registrerade ti ett värde av 62,5 mijarder kronor Sammanagt har 5,3 mijarder kronor betaats ut i räntor under budgetåret I begränsad utsträckning, framför at beträffande omyndigas innehav, tiåts även inskrivning av premie- och sparobigationer i statsskudboken Antaet utfärdade inskrivnings- och förvaringsbevis uppgår ti st, viket kan jämföras med utfärdade riksobigationer och certifikat för de inskrivna räntebärande obigationerna 52

53 8 RIKSGÄLDSKONTORETS ORGANISATION OCH RESURSER Redo g Organisation Riksgädskontorets organisation framgår av figur 27 Riksgädskontoret förvatas av sju fumäktige som väjs, jämte suppeanter, av riksdagen för riksdagens vaperiod och som svarar för sin verksamhet endast inför riksdagen Riksdagen väjer en fumäktig att vara ordförande Fumäktige väjer inom sig en vice ordförande Fumäktige utser för en tid av högst tre år en riksgädsdirektör att vara chef för riksgädskontoret och en vice riksgädsdirektör att vara dennes ersättare Uppåningsenheten bevakar kreditmarknaden, panerar och genomför den inhemska uppåningen samt förvatar inhemska ån Ti enhetens arbetsuppgifter hör också administration av önsparandet och aemanssparandet Personastyrkan motsvarade under 1985/86 drygt 50 årsarbetskrafter Utandsåneenheten panerar och genomför uppåningen utomands, inkuderande internationea marknadskontakter, förvatar de utändska ånen och gör internationea ekonomiska bedömningar samt presentationer och prospekt Personastyrkan motsvarade knappt 16 årsarbetskrafter Ekonomienheten sköter redovisning, kassafunktion, statsskudbok, viss in- och utåning samt prognosverksamhet Personastyrkan motsvarade ca 32 årsarbetskrafter Garanti- och rättsenheten har hand om kreditgarantier, juridiska förhandingar och avtasgranskningar i samband med statens utandsuppåning samt övriga juridiska frågor Personastyrkan motsvarade knappt I årsarbetskrafter Administrationsenheten arbetar med personaadministration, verksamhetspanering, administrativ service samt administrativ utvecking och datordrift Personastyrkan motsvarade drygt 36 årsarbetskrafter För intern revision av riksgädskontoret och övriga riksdagens verk utom riksbanken finns en revisionsenhet understäd riksgädsfumäktige Personastyrkan motsvarade ca 5 årsarbetskrafter Därutöver finns persona för fumäktigeservice under edning av en riksgädssekreterare samt för samhäsekonomiskt utredningsarbete under edning av en chefekonom Tisammans med persona för informationsverksamhet motsvarade dessa tjänster ca 8 årsarbetskrafter Riksgädskontorets personastyrka enigt organisationspanen (fast anstäda) motsvarade totat under budgetåret 1985/86 ca 162 årsarbets krafter Vid arbetstoppar har dessutom tifäigt anstäda anitats Av de fast anstäda var 73 procent kvinnor och 27 procent män Utöver den egna organisationen anitar riksgädskontoret utomstående för oika arbetsinsatser En de av kontorets datorbearbetningar utförs av servicebyråer För utvecking av datasystem och rådgivning i samband med utandsuppåning m m har konsuter anitats Marknadsföring i samband med den inhemska uppåningen sker i samarbete med annonsbyråer Både inhemska och utändska banker m f medverkar vid emission och inösen av 53

54 oika ån Större deen av vinsterna på premieobigationer betaas ut via Redog bankerna eer posten Kostnader för riksgädskontorets verksamhet Kostnaderna fö r statsuppåningen har tidigare behandats i avsnitt 2 Totat uppgick kostnaderna för statsskuden ti 66,5 mijarder kronor under budgetåret 1985/86 De största utgifterna avsåg räntor och reaiserade vautaföruster Med reservation för svårigheterna att göra en korrekt uppdening mean kapitakostnader och verksamhetskostnader kan man uppskatta de totaa kostnaderna i samband med riksgädskontorets verksamhet under budgetåret 1985/86 ti ca,36 mijarder kronor (126 föregående budgetår) Därav hänförde sig,24 mijarder kronor (, 15) 1 ti provisioner och kreditavgifter ti banker m n samt ti börsnotering av obigation ån Kostnaderna för obigationspapper och värdepapperstryck, rekam, annonser, prospekt och utändsk advokathjäp samt fö r information om aemanssparandet uppgick ti drygt 62 mijoner kronor (knappt 67) Kontorets kostnader för öner, datortjänster, okaer m m utgjorde drygt 47 mijoner kronor (knappt 44) eer 3,5 procent (35) av de totaa verksamhetsko tnaderna Verksamhetsko tnaderna kan genom en grov uppskattning deas upp på oika verksamhetsgrenar En sådan uppdening visar att den inhem ka uppåningen kostade 878 mijoner kronor (519) under 1985/86 varav 736 mijoner kronor (395) för emissionsverksamheten och 142 mijoner kronor ( 124) för åneförvatningen Kostnaderna för utandsuppåningen uppgick ti 448 mijoner kronor (709) Resterande 29 mijoner kronor (30) avsåg övriga verksamhetsgrenar samt gemensamma kostnader för b a edning, administration och okaer Kostnaderna för riksgädskontorets verksamhet finansieras i huvudsak genom föjande ansag: På ansaget Riksgädskontoret: Förvatningskostnader förs b a utgifter för öner, re or, okaer, expenser, personautbidning, information och automatisk databehanding Här redovisas också vissa inkomster Ansaget Vissa kostnader vid emission av statsån m m ska täcka kostnaderna för obigationspapper, värdepapperstryck, rekam, annonser, prospekt, vi a konsuter, m m Från ansaget Sparfrämjande åtgärder har spardeegationen stät mede ti förfogande för information om aemanssparandel Under ansaget Administrationskostnader för ön parande finansieras b a vinstutottning och information om vinstresutat vid vinstsparandel Ko tnaderna för vinster och sparpremier i önsparandet redovisas under ansaget Lönsparande m m Banker m n medverkar vid försäjning och inösen av obigationer och andra ån samt vid inösen av premieobigationsvinster Provisionerna för detta redovisas under ansaget Räntor på statsskuden m m Där redovisas också kostnader för börsnotering av obigationer samt inkomster och utgifter för premieånens dragningsistor ' Föregående budgetårs utfa redovisas i det föjande inom parentes 54

55 Den uppskattade fördeningen av verksamhetskostnaderna på ansag och verksamhetsgrenar sammanfattas i tabe 23 Som framgår av tabeen hänförde sig de största kostnaderna i vad gäer uppåningen inom andet ti försäjningsprovisioner på 687 mijoner kronor (348) varav huvuddeen för premieobigationer och Aemansspar Rekamoch informationsinsatserna på 30 mijoner kronor (34) var koncentrerade ti uppåningen från hushåen (premie- och sparån samt Aemansspar) Provisioner för inösen av premievinster 1 19 mijoner kronor {106) utgjorde huvuddeen av utgifterna i samband med förvatningen av inhemska ån För utandsuppåningen var försäjningsprovisionerna och kreditavgifterna de största utgifterna, ca 401 mijoner kronor (401) Riksgädskontoret har under budgetåret även bedrivit uppdragsverksamhet des avseende dragningar för sparbankernas respektive affärsbankernas vinstsparande, des avseende kreditgivning ti vissa affärsdrivande verk Omsutningen uppgick för perioden den januari 1985-den 30 juni 1986 ti närmare tre mijoner kronor Redo g 55

56 Tabe 23 Verksamhetskostnader under budgetaret 1985/86 fö rdeade pa ansag och verksamhetsgrenar Mijoner kronor VERKSAMHETSGRENAR Upp För- Upp utom Lön- Ut- G aran- Redo- Revi- Gemen- Summa inom vat n andet samt spa- ån i ng tiverk- vis- si on samma an- av in- förvatn av r an- samhet ni ng kost n: det hems- uti ån det edning, k a adm, oån kajer m m Ansag Förvatningskostnader 3,5,3 0,3 0,1 20 1,9 1,0 23,3 47, 11 Vissa kostnader vid emission av statsån m m Uppåning inom andet Obigationspapper och värdepapperstryck ,2 Rekam m m 23,8 23,8 Uppåning utom andet ,1 Summa 40,0 16,1 56,1 Adm kostn för önsparandet 08 0,8 Information om aemanssparandet 6,0 6,0 Kostnader för framtagande av kontrouppgifter m m 2,0 2,0 Dear av ansaget Räntor på statsskuden m m Försäjningsprovisioner och kreditavgifter 686,7 400,7 087,4 Inösenprovisioner 127,8 25,2 153,0 Börsnotering av obigationsån 3,4 12 4,6 Dragningsistor på premieån (nettoinkomst) -1,6-1,6 Summa 686,7 129, ,4 Summa för samtiga ansag: 736,2 141,9 1 därav öner 26,3 Käa: Riksgädskontoret 4,7 447,9 1,1 0,1 2,0 1,9 1,0 23,3 355,2 _, \O OO o, o OOOQ -1 \;) VI O\

57 Figur 21 Riksgädskontorets organisation Redo g Organisation per den 30 juni 1986 Rik sg ädsfumäktige Ordf Sven _rgren Revrsionsenhet CM-f Tore Arvduon Riksgädsdirektör ar Ka!Oertn Vice riksgädsdirektör Gara n Cmhagen Rikse=erare Chefekonom L----J UPPLÅNINGS ENHET UTLANDSLÅNE ENHET T f Chef Goran Ntrdån EKONOMI ENHET Chef L11r1 S,OCah GARANTI o RÄTTSENHET CIIOI Tomas ssoo ADMINISTRATIONS ENHET Chef Sune A Andetuon 57