Det här gjorde vi 2009

Transkript

1 Det här gjorde vi 2009 Uppföljning av regionala enhetens uppdrag enligt verksamhetsplanen 2009 LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regionala enheten För mer information Regionala enheten, Landstingshuset Robertsviksgatan 8 tfn:

2 Innehåll Regionala enhetens verksamhetsberättelse för Regionala enhetens uppdrag 3 Attraktiva livsmiljöer 3 Arbeta för nya perspektiv 3 Involvera unga människor 5 Positionera Norrbotten nationellt och internationellt 7 Projektet Attraktiv Region 9 Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet 9 Arbeta för god tillgänglighet i transportsystemet 9 Främja tillväxtområden, kluster och innovationssystem 11 Projektet E-hälsa 12 Projektet Hjärnsläpp 13 Projektet Invest i Norrbotten 14 Hållbar utveckling klimat, miljö och energi 14 Äga och styra landstingets bolag 15 Stödja regionala utvecklingsprojekt 17 EU-projektkontoret 17 Tydligt regionalt företrädarskap 19 Stödja utvecklingen av det regionala ledarskapet 19 Samverka med andra regionala utvecklingsaktörer 20 Revisorsgranskning av det regionala utvecklingsarbetet 22 Samråd och synpunkter i beslutsprocessen 24 Yttranden av betydelse 24 Flernivåstyre 25 Medarbetare 27 2 Verksamhetsberättelse för 2009 Foto: Martina Johansson, Regionala enheten. Foto sid 12: Anders Alm. Formgivning: Plan Sju reklambyrå. Tryck: Luleå Grafiska.

3 Regionala enhetens verksamhetsberättelse för 2009 Utgångspunkten för arbetet vid den regionala enheten inom landstingsdirektörens stab är landstingets regionala utvecklingsmål: Att skapa förutsättningar för en region med Attraktiva livsmiljöer Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet Tydligt regionalt företrädarskap Målen kan endast nå i en bred och god samverkan med andra aktörer i och utanför länet. Öppenhet, mångfald, långsiktig hållbarhet och unga människors perspektiv har varit nyckelord i det arbetet liksom jämställdhet mellan män och kvinnor. Regionala enhetens uppdrag Regionala enheten har haft till uppdrag att arbeta på strategisk nivå inom de funktionella sakområden som berörs främst regional utvecklingspolitik, regional demokrati och -organisation, EU:s struktur och regionalpolitik, näringspolitik, forsknings- och innovationspolitik, transportpolitik, landsbygds- och storstadspolitik, miljöpolitik, internationell samordning och ägarstyrning. Den strategiska nivån har kompletterats med en operativ nivå bestående av initiativ, projekt och bolag. För att ytterligare stärka vissa delar/någon del har särskilda satsningar initierats i projektform. Även de bolag som landstinget äger tillsammans med bland annat länets kommuner är en del av den operativa nivån: Bolagens uppgift är att effektivt utföra uppdrag i ägarnas ställe. Regionala enheten har gett tjänstemannastöd till berörda politiker samt representera landstinget i vissa nätverk och styrgrupper. Enheten har också genomfört informations- och utbildningsaktiviteter samt följt upp att verksamheten inom dessa områden har skett i enlighet med landstingsplan samt andra tillämpliga styrdokument och riktlinjer. I det följande presenteras en sammanställning av resultatet av regionala enhetens arbete enligt verksamhetsplanen 2009 samt av de uppdrag som tillkommit under året. Attraktiva livsmiljöer I arbetet mot det långsiktiga målet att skapa förutsättningar för attraktiva livsmiljöer har landstingets regionala utvecklingsarbete under 2009 fokuserat på att: Arbeta för nya perspektiv Involvera unga människor Positionera Norrbotten nationellt och internationellt Nedan redovisas hur genomförda aktiviteter bidragit till att uppnå dels det övergripande målet attraktiva livsmiljöer men också delmålen under respektive strategi. Även projektet Attraktiv Region redovisas. Arbeta för nya perspektiv Initiativen har varit inriktade på att skapa förutsättningar för strukturella förändringar som gör att nya perspektiv tas tillvara i det regionala utvecklingsarbetet samt att landstinget ska uppfattas som en aktör som genom samarbete med andra verkar för nya perspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. Uppdrag och aktiviteter 2009 var Samordning av landstingets arbete för mångfald och nya perspektiv. Samverkan med nationella aktörer, bl a Ungdomsstyrelsen, Röda Korset och RFSL. kompetenshöjande aktiviteter om betydelsen av mångfald och tolerans i det regionala utvecklingsarbetet. Verksamhetsberättelse för

4 Synliggörande av landstingets arbete för nya perspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. Strukturella förändringar kräver samarbete I arbetet med att skapa förutsättningar för strukturella förändringar är samverkan med andra aktörer viktigt. Den viktigaste samarbetspartnern har sedan 2008 varit Röda Korsets byrå mot diskriminering. Genom deltagande i styrgruppen och samarbeten vad gäller arrangemang och annat har mångfaldsfrågor en naturlig plats i landstingets regionala utvecklingsarbete. I februari utbildades medarbetarna vid regionala enheten i mångfaldens betydelse för regional utveckling. Röda Korset byrå mot diskriminering höll i utbildningen. Byrån har också utbildat fler anställda inom landstinget under 2009, så som 21 av landstingets chefer, landstingets arbetsmiljögrupp, personalenheten samt chefer inom sjukvårdsverksamheten i Piteå, Gällivare, Kiruna och Sunderbyn. Sammanlagt har cirka 150 landstingsanställda utbildats I ett län där dessa frågor är prioriterade och där kunskapen finns om både mångfaldens fördelar och diskrimineringens nackdelar blir öppenheten större. Sammanlagt utbildades 5150 norrbottningar, allt från arbetslösa ungdomar till anställda inom länets kommuner till företagare, i mångfaldsfrågor under Utbildningarna som syftar till att synliggöra mångfaldens fördelar och diskrimineringens nackdelar är viktiga verktyg i arbetet mot ett mer öppet klimat i Norrbotten. En annan samarbetspartner är RFSL Nord som arbetar med HBT-frågor i Norrbotten. För att ge RFSL Nord mer kunskap om den regionala nivån utbildades RFSL Nords nytillträdda styrelse samt RFSL Ungdom Nord i landstingets arbete med regional utveckling och möjligheter att starta och driva projekt. RFSL Ungdom Nord genomförde sitt numera traditionsenliga evenemang RFSL Winter Pride med delfinansiering från landstingets regionala utvecklingsmedel. Nya perspektiv hörs och syns Landstingets arbete för nya perspektiv i det regionala utvecklingsarbetet är en relativt ny del av verksamheten. För att bli etablerad som en aktör inom området och inspirera andra till att diskutera frågorna krävs strategiska samarbeten och kommunikation. En regions attraktivitet har kopplingar till hur mycket öppenhet och nytänkande som präglar samhällsklimatet bland medborgare, personer i ledande positioner, företagare etc. Ett varierat näringsliv där olika slags kompetenser och idéer räknas som viktiga skapar förutsättningar för fler att vilja leva och verka i en region. På Regionala partnerskapet den 17 november 2009 samordnade landstinget en programpunkt som kom att heta Våga nytt som berörde just detta. Röda Korsets byrå mot diskriminering pratade om mångfald, Design- LABland presenterade sina projekt som knyter an till kreativa näringar och även resultatet från Ung framsyn presenterades. Landstingets regionala mandat gör det möjligt att påverka och inspirera andra att arbeta med nya synsätt, människor och idéer. Två av årets morgonrocksföreläsningar har handlat om Nya perspektiv; För tusan, gubbar! där Gertrud Åström pratade om jämställdhet och hur nya perspektiv förstärker det regionala utvecklingsarbetet. Jan-Olov Madeleine Ågren, Röda Korsets byrå mot diskriminering, berättade om betydelsen av tolerans i det regionala utvecklingsarbetet, och konstaterade att; Vi säger ofta att mångfald är viktigt för att få in olika erfarenheter och perspektiv i organisationer och i samhället. Dessa erfarenheter är en tillgång som skapar förnyelse och tillväxt om de tas tillvara. och fler gör mer tillsammans Det är viktigt att länets aktörer involveras i arbetet med mångfald. För att komma vidare i arbetet med mångfald kontaktade landstinget, under slutet av 2009, Prime PR för att resonera om hur arbetet med mångfald kan utvecklas. Under hösten på börjades ett arbete med att öka medvetandet och kunskapen om mångfaldens betydelse hos näringslivet. Detta initiativ syftar till att lägga grunden för det fortsatta arbetet med mångfald under Verksamhetsberättelse för 2009

5 Involvera unga människor Initiativen under året har varit inriktade mot målet att fler unga ska involveras i det regionala utvecklingsarbetet, i politisk verksamhet och i beslutssammanhang. Uppdrag och aktiviteter 2009 var: Samordning av landstingets arbete för att involvera unga människor. Policypåverkan i ungdomsfrågor med perspektivet konkurrenskraft och framtidstro istället för inflytande och utsatthet genom bl.a. medverkan i AER:s ungdomsgrupp. Utarbeta en strategi för arbetet med ungdomsfrågor i Norrbotten, tillsammans med andra utvecklingsaktörer och nyckelorganisationer. medverka i arbetet med att parallellt med länets Framsynsarbete utveckla en framsyn med unga som avsändare. Samordningsfunktion för kommunernas ungdomsansvariga tillsammans med Kommunförbundet. Etablering av mötesplatser för förtroendevalda och unga människor i Norrbotten. Det etablerade i fokus för att möjliggöra för unga För att involvera unga människor fokuserades landstingets regionala utvecklingsarbete på det redan etablerade samhället. Anledningen till tankevändan att fokusera på de vuxna och inte på de unga var och är att påverka de etablerade strukturerna för ökad öppenhet och transparens. Mötet mellan generationer är ett viktigt verktyg för att våra förtroendevalda och unga ska kunna förstå varandra och hitta gemensamma initiativ. Listan kan göras lång på goda initiativ som tagits för att involvera unga i det regionala utvecklingsarbetet under Att arbeta med unga är en långsiktig satsning på länets överlevnad och ju fler som gör det, desto kraftfullare blir det. Ett exempel på detta arbetssätt/förhållningssätt var när Norrbottens Energikontor AB bjöd in olika aktörer för att diskutera arbetet med hållbar utveckling och ungdomar. Var är brudarna? Är vi inte nog attraktiva? Statistik visar att ungdomarna flyttar från Norrbotten och så har det sett ut länge. Det är främst de utbildade ungdomarna som flyttar (och allra mest tjejerna) för att studera. Få kommer tillbaka till Norrbotten, fler etablerar sig på arbetsmarknaden i andra delar av landet. Detta var temat när Peter Waara, professor vid Uppsala universitet, gästade Morgonrock 20 mars Frågor som ställdes var Varför Norrbotten inte lyckas attrahera nya länsmedborgare och gamla? Och hur är en region när den är attraktiv i de ungas mening? Ung framsyn För att svara på frågan om regionens attraktivitet startades arbetet med en Ung Framsyn. Diskussionerna om vad som ger regionen attraktionskraft behövde diskuteras i andra forum än de etablerade. Den unga framsynen var ett komplement till den regionala framsynen som Luleå tekniska universitet och Umeå Verksamhetsberättelse för

6 universitet drev Till Ung framsyn engagerades ett 30-tal unga i åldrarna år från hela Norrbotten med olika perspektiv, livssituationer och erfarenheter för att diskutera Norrbottens framtid. Frågor som vad gör att de vill leva och verka i regionen, vad är regionens framgångsfaktorer, vad bör man satsa på, lyftes under de fem heldagar som mötena hölls. För att förstärka Norrbottens attraktivitet vill de unga se mötesplatser mellan gamla och unga, mentorskap, tydligare samverkan mellan kommunerna samt ett mer diversifierat näringsliv. I europeiska kommissionens handbok för regional framsyn beskrivs en framsyn som ett verktyg som, på regional nivå, kan spela en katalytisk roll i upprättandet av regionala initiativ för att främja innovationer, och också användas för uppföljning och förbättring under implementeringen av initiativen. Framsyn kan också bidra till att stärka den regionala identiteten, inte minst i regioner som genomgår en strukturomvandling. I framsynsprocessen arbetar deltagarna med att ta fram framgångsfaktorer för regionen och därefter halleluja och domedagsscenarier inom framgångsfaktorerna. Resultatet har presenterats i olika forum, bland annat för Näringslivets aktörer, näringslivschefernas nätverksträff, Tempen på länet, landstingsfullmäktige och Regionala partnerskapet. Publiciteten kring Framsynen var god då Sveriges Radio, SVT Nordnytt, SVT Västerbottensnytt, 24 Norrbotten och NSD berättade om framsynen. Då frågor kring attraktivitet och framtid får plats i media. Framsynsdeltagarna själva tog också initiativ till en turné i några av länets kommuner i syfte att föra en dialog om hur kommunerna kan ha användning av framsynens resultat. Boden, Pajala och Älvsbyn har fått besök av tjänstemän från landstinget, och deltagare från Ung Framsyn. Från lokal till regional nivå Under 2009 pågick ett antal lokala landstingsfinansierade pilotprojekt för unga runt om i länet, till exempel två projekt kring ungas arbetslöshet (som ökat kraftigt under året): TAGE Gellivare och Tusen nya ungdomsjobb i Luleå. En viktig del i strukturen för att involvera unga i det regionala utvecklingsarbetet är den lokala nivån i länet och således är kontinuerlig kontakt med kommunala tjänstemän och organisationer viktigt. Nätverket som Landstinget startade tillsammans med Kommunförbundet Norrbotten under 2008 träffades vid ett tillfälle. Avgående ordförande David Nordström, som sedan 2008 varit ordförande i AER:s subkommitté för ungdomsfrågor, avgick under året. Målet för engagemanget var att etablera ett synsätt där ungdomsfrågor ges en strategisk betydelse och fler unga människor involveras. In med det nya För att ge de unga de verktyg som behövs för att kunna utvecklas och utveckla delar landstinget ut stipendier och 2009 utsågs två stipendiater, som i år hette Manuela Fredriksson och Truls Nyberg, för deltagande på den årliga AER Summerschool. Av samma anledning tilldelades Malin Abrahamsson, grundare av aktivitetskalendern och deltagare i framsynen, ett stipendium för deltagande på konferensen Generator09 i Malmö. Manuela arbetar nu på näringslivskontoret i Bodens kommun. Samverkan med landstingets demokratiutskott inom Medborgardialog Unga Regionala enheten och landstingets demokratiutskott samver- 6 Verksamhetsberättelse för 2009

7 kade under året i projektet Medborgardialog Unga som är ett nätverksprojekt som SKL initierade sent Demokratiutskottets arbetsgrupp som arbetar med ungdomsfrågor är den politiska styrgruppen i projektet och regionala enheten ansvarar för projektledningen. Under 2009 var målsättningen att styrgruppen och övriga förtroendevalda landstingspolitiker skulle få mer kunskap om ungas situation i Norrbotten idag. En gemensam politisk kunskapsgrund för landstingets politiker och tjänstemän samt tydligare ansvarsfördelning efterfrågades. Inom projektet genomfördes under året en attitydundersökning bland norrbottniska unga. 170 unga från hela Norrbotten intervjuades om vad de tycker om politik och engagemang, var de vill engagera sig, hur de vill engagera sig. Utrednings- och undersökningsföretaget Markör, i samarbete med landsting, gjorde en djupgående attitydundersökning bland Norrbottens 16 och 19-åringar som visade att samhällsfrågor är intressanta och viktiga att påverka. De unga väljer att inte etablera sig i politiska partier men däremot aktiverar de sig i andra opinionsbildande aktiviteter. Resultatet presenterades för fullmäktige på utbildningsdagen den 13 oktober. Kunskapsökning och medvetandegörande för landstingsfullmäktige Utbildningsdagen som syftar till kunskapsökning och medvetandegörande berörde frågorna engagemang och inflytande samt sociala media. Innan utbildningstillfället hade åttondeklassare från Kråkbergsskolan i Sunderbyn, Luleå, tillfrågats samma mentometerfrågor som fullmäktige fick besvara. Resultaten var tankeväckande. De förtroendevalda ansåg till exempel att naturen och basindustrin är det som sätter Norrbotten på kartan, eleverna ansåg att idrotten och musiken var våra största varumärken. Att låta perspektiv mötas skapar nya idéer. Regionala enheten på landstinget planerade och genomförde utbildningen tillsammans med sekretariatet och demokratiutskottet. I samband med utbildningen den 13 oktober överlämnades ett brev från landstingets demokratiutskott till partierna i Norrbotten med uppmaningen att arbeta för en jämnare åldersfördelning i landstingspolitiken inför kommande mandatperiod. Positionera Norrbotten nationellt och internationellt Initiativen under året har varit inriktade mot målen att Norrbotten är känt som en dynamisk region samt att kunna påverka nationella och internationella beslutsprocesser tidigt. Uppdrag och aktiviteter 2009 var: Ägarstyrning av North Sweden European Office. Ägarstyrning av länets Europa Direkt-kontor. Genomförande av projektet Attraktiv region. Seminarieserien Morgonrock och nyhetsbrevet Regionala nyheter. Sekretariat för Norrbottens internationella råd. Samordning av landstingets internationella engagemang och av tjänstemannastödet till valda politiska företrädare. Samverkan inom Europaforum Norra Sverige. Genomföra Europaforum XIV Norra Sverige våren Samordning av landstingets engagemang under svenska EU-ordförandeskapet hösten 2009, bl a konferenser inom Regionkommittén och utskottet COTER. Utvecklad dialog i internationella frågor Norrbottens internationella råd (NIR) som är ett nätverk för internationellt engagerade politiker med uppgift att stimulera till internationellt erfarenhetsutbyte och lägga grunden för en gemensam norrbottnisk position i olika internationella frågor avvecklades under året. Istället nyttjas Tillväxtberedningen för diskussion och förankring. North Sweden utvecklar ny arbetsmetod för ökat samarbete North Sweden European Office har under 2009 i sitt arbete med att visa upp Norrbottens kompetens, tillgångar och potential i en europeisk kontext utgett stöd till det politiska företrädarskapet att föra dialog med andra aktörer, samarbetspartners och med EU-kommissionen i frågor som prioriterad position. Kontoret som under året rekryterade ny personal, har påbörjat arbetet med en ny arbetsmetod. Målet är en förbättrad dialog mellan kontorets ägare i gemensamma frågor för bättre samarbete, kunskap och ökat engagemang i EU-frågor. Europaparlamentsvalet i fokus för Europa Direkt Norrbotten Europa Direkt Norrbotten arbetar för att ge ökad information till länets medborgare om EU:s olika verksamhetsområden och hur de påverkar vardags- och arbetslivet. Information leder till ökad kunskap och nyfikenhet och därigenom har kontoret aktivt bidragit till att stimulera den lokala och regionala utvecklingen inom området. Under 2009 har verksamheten fokuserat på att öka kunskapen och stimulera engagemang kring politiska frågor och ökat intresset att rösta i Europaparlamentsvalet samt att även öka intresset hos skolungdomar mot bakgrund av höstens svenska ordförandeskap i EU. Kontoret har anordnat 80 EU-föreläsningar med fokus på valet till Europaparlamentet för förstagångsväljare och lärare på gymnasiet och 25 EU-föreläsningar för andra målgrupper däribland genom att arrangera Europaveckan inför Europadagen den 9 maj. Därtill har kontoret byggt upp en ny hemsida som gör det möjligt för norrbottningar att tillgå information om EU. Landstinget deltog särskilt i arbetet med att öka intresset för europafrågor under Europavecka genom att temat för morgonrock var mediebevakning av EU-politik ur ett regionalt perspektiv. Internationellt aktiva och etablerade landstingspolitiker Landstinget har engagerade förtroendevald företrädare som arbetar för Norrbottens framtid med att skapa attraktiva livsmiljöer för medborgare och välmående dynamiskt näringsliv. De förtroendevalda deltog aktivt under året i Assembly of Euro- Verksamhetsberättelse för

8 pean Regions (AER), Baltic Sea Commission (BSC)/Conference of Maritima and Peripheral Regions (CPMR) och Regionkommittén genom att påverkar EU-policys, öka kompetensen och skapa erfarenhetsutbyte för att utveckla landstingets verksamhet och Norrbottens regionala utveckling. De områden som landstinget särskilt prioriterat att påverka och samarbeta kring är frågor om regional utveckling (inkl EU:s sammanhållningspolitik), infrastruktur och transport, energi, folkhälsa och e-hälsa, jämställdhet, kultur och ungdomsfrågor. Landstinget deltog aktivt under året vid organisationernas generalförsamlingar, kommittémöten, arbetsgruppsmöten, seminarier och konferenser samt tog initiativ att arrangera möten och konferenser i Norrbotten. Landstinget innehar ordförandeposterna i AER:s arbetsgrupper för e-hälsa (Agneta Granström), Energi (Kenneth Backgård), Jämlikhet (Monica Carlsson) och Ungdomar (David Nordström). För att befästa företrädarskap på den nationella och internationella arenan och ta positioner för att påverka och få genomslag i politiska frågor har förtroendevalda och tjänstemän deltagit vid interna fortlöpande möten (LIE, landstingets internationellt engagerade) samt utbildningar som erbjudits exempelvis AER training academy och språkutbildningar. Därtill har landstinget beställt en utvärdering av det internationella arbetet för att få vetskap om hur arbetet utförts i förhållande till Norrbottens behov och möjligheter, målsättning, arbetsmetod och vilken genomslagskraft arbetet haft samt hur omvärlden (EU-politiken) förändrats för att kunna ta ställning till hur landstinget i framtiden bör arbeta. Resultaten av utvärderingen presenteras under våren Regionkommitténs utskott möttes i Kiruna Landstinget arrangerade tillsammans med Regionkommitténs utskott COTER (utskottet för territoriell sammanhållning) ett möte i Kiruna. Regionkommittén är ett rådgivande organ bestående av företrädare för Europas regionala och lokala myndigheter. Regionkommittén ska rådfrågas innan EU fattas beslut i frågor som rör regionalpolitik, miljö, utbildning och transporter, dvs. allt som rör lokalt regionalt styre. COTER utskottet ansvarar territoriell sammanhållningspolitik, dvs regionalpolitik, transport och infrastrukturfrågor. Vid konferensen i Kiruna deltog beslutsfattare från regioner i hela den Europeiska unionen. Konferensen hade ungefär deltagare. Representanter från landstinget lyfte regionala utvecklingsfrågor som är speciellt viktiga för Norrbotten som en nordlig perifer och glest befolkad region. Det utmaningar och den potential som finns i norra Sverige, Norge och Finland och hur vi i framtiden bör utforma policys på lokal, regional, nationell och EU-nivå. Morgonrock Morgonrock är landstingets seminarieserie som syftar till att synliggöra landstingets arbete med regional utveckling samt väcka nyfikenhet och intresse för regionala utvecklingsfrågor. Tanken är att på ett enkelt och okomplicerat sätt diskutera aktuella och intressanta ämnen. På grund av renovering av Landstingshuset flyttade Morgonrock under hösten till Stadshotellet. Flytten medförde en delvis ny publik hittat till Morgonrock. För att göra det möjligt för så många som möjligt att ta del av seminarierna filmas de och läggs ut på webben i efterhand på se/morgonrock. Det är ca 100 besökare/månad till Morgonrock på webben. Flest besökare var i oktober då vi arrangerade Morgonrock on the move i Gällivare på temat Det goda värdskapet. Följande Morgonrock har arrangerats Går det att använda en spelidé som affärsidé? Morgonrock on the move med Claes Hellgren, handbollsexpert Norrbotniabanan Många sorters bärkraft, Elisabeth Sinclair, Norrbotniabanan Är energi kvinnligt eller manligt? Ulrika Lundberg, NENET Vad vore vi utan flyget? Lars Karbin, Kallax Cargo Det goda värdskapet, Morgonrock on the move i Gällivare med Katarina Bergström, Det goda värdskapet Skapa ditt eget jobb tillsammans med andra, Tor Carlsson, kooperativet Bryggan i Piteå Regionaliserad läkarutbildning utveckling för regionen, Kenneth Robarth och Ulrika Enbom Karlsson, NLL Kultur för livet, Kerstin Hamre NLL Kultur och hälsa Clicka, blogga och twittra, Frida Nordström, pr-byrån Prime Film i Norrbotten bidrar till hela länets tillväxt Jan Palo och Per-Erik Svensson, Filmpool Nord Medias bevakning av EU- utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv, Patrik Oksanen, journalist För tusan, gubbar! Gertrud Åström, sakkunnig inom jämställdhetsområdet Om konsten att konstruera och vara del av en nätverksorganisation, Daniel Örtqvist, Johan Johansson, LTU Var är brudarna? Peter Waara Uppsala universitet Hur påverkas Norrbotten av beslut i EU-parlamentet? Jonas Nuldén, Europa Direkt Norrbotten Vinst blir investering i regionens utveckling Kjell-Åke Nilsson, Sparbanken Nord Många tjänar på mötesindustrin Tina Nilsson, Luleå Convention Bureau Tolerans vad är det? Och har vi det? Jan-Olov Madeleine Ågren, Röda Korsets byrå mot diskriminering Designstrategier en kreativ väg för norrbottnisk industri ur krisen Sara Json Lindmark, DesignLABland 8 Verksamhetsberättelse för 2009

9 Regionala Nyheter Nyhetsbrevet Regionala Nyheter syftar till såväl kunskapsuppbyggnad som synliggörande av det regionala utvecklingsarbetet. Regionala Nyheter publicerades löpande varannan vecka, se totalt 45 nummer. Antalet prenumeranter ökar stadigt och är vid årets slut uppe i ca 4350 st. Under året publicerades följande temanummer: tema klimat, miljö och energi, januari 2009 tema internationellt engagemang, april 2009 Folder om landstingets regionala utvecklingsarbete Trycksak samt faktablad och presentation av medarbetare uppdaterades. Foldern publiceras på både svenska och engelska samt översattes till tyska och franska. Målgrupp var beslutsfattare och media. Kommunikation kring e-hälsa Webbplatsen utvecklades som informationsbank främst gentemot media och beslutsfattare. Här publiceras material och information kring utveckling och framsteg inom e-hälsaområdet i Norrbotten. Ett elektroniskt nyhetsbrev har tagits fram som publicerats månadsvis med början i mars. Projektet Attraktiv Region Projektet Attraktiv Region som arbetar med platsmarknadsföring och varumärket Norrbotten är en långsiktig länssatsning med målet att: Norrbotten är känt som en dynamisk region. Norrbotten präglas av en positiv självbild. Under året har projektet halvtidsutvärderats av Forum for Business Administration (FBA). Utvärderingen utgjorde underlag för beslut om fortsättning och fokuserade på om projektet är på rätt väg, uppnådda resultat och förutsättningar för att uppnå målen. Dessutom analyserades hur projektet har bidragit till att utveckla samsyn och samhandling mellan aktörerna i regionen. Utvärderingen visar att uppslutningen kring projektidén är stor och även enigheten om att arbetet med begreppet attraktiv region och självbilden är avgörande för Norrbottens framtid. Förväntningar från finansiärer och deltagare på projektet är höga. Utvärderarna gör bedömningen att uppslutningen kring arbetssätt och projektledning det processuella, breda och inkluderande arbetssättet med gemensam plattform för aktörerna uppskattas. Projektidén är inte ny men projektet kontrasteras positivt med tidigare satsningar, som hade mer resurser men var sämre förankrat. Den egna självbildens betydelse Gjorda attitydundersökningar visar att det finns stora likheter mellan den egna självbilden och den externa bilden av Norrbotten. Slutsatsen är att insatser som syftar till att stärka den egna självbilden påverka den externa bilden. Det är svårt att värdera projektets måluppfyllelse då det rör processer och förändringar över lång tid som kräver uthållighet. Målen är komplexa och påverkas av en rad olika förhållanden och insatser inte minst utanför projektet. Arbetet genom andra gör också att det är svårt att koppla resultat direkt till projektet. Frågor kring om självbilden utvecklats på ett positivt sätt kräver upprepade mätningar. Utvärderingen lyfter fram att det är svårt att bedöma hur och i vilken utsträckning man når målgrupperna för de olika aktiviteterna. Viktigt för projektet är att projektdeltagarna landstinget, länsstyrelsen, Kommunförbundet och Luleå tekniska universitet är committade till projektet. Ökad samhandling Projektet upplevs ha bidragit till ökad samhandling genom att projektet stärker befintliga nätverk och agerar brygga mellan aktörer och skapar kontakter, främst på operativ nivå. Utvärderingen har resulterat i att det fortsatta arbetet fokuseras på att aktivera Norrbottensscenen med mål att få upp aktör erna på scenen, att få dem att agera på scenen, ibland i samspel och andra gånger enskilt. Målgrupperna är nyckelaktörer, ledare i länet och unga. Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet I arbetet mot det långsiktiga målet att skapa förutsättningar för ett välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet har landstingets regionala utvecklingsarbete under 2009 fokuserat på att Arbeta för god tillgänglighet i transportsystemet Främja tillväxtområden, kluster och innovationssystem Hållbar utveckling klimat, miljö och energi Äga och styra landstingets bolag Stödja regionala utvecklingsprojekt Nedan redovisas hur genomförda aktiviteter bidrar till att uppnå dels det övergripande målet attraktiva livsmiljöer men också delmålen under respektive strategi. Även projekten E-hälsa, landstingets EU-projektkontor och Invest in Norrbotten redovisas nedan. Arbeta för god tillgänglighet i transportsystemet Initiativen under året har varit inriktade mot målen att skapa säker, miljöanpassad och kostnadseffektiv kollektiv trafikförsörjning och ökade möjligheter till arbetspendling inom och utanför länet; bland annat genom utvecklade interregionala förbindelser och regionförstoring samt stöd till förverkligandet av viktiga europeiska transportkorridorer, i första hand Northern Axis och Botniska korridoren. Ett tredje mål har varit att säkerställa politiskt deltagande i åtgärdsplaneringen för infrastruktur Uppdrag och aktiviteter 2009 var: Ägarstyrning av Länstrafiken i Norrbotten AB. Ägarstyrning av Norrbotniabanan AB. Verksamhetsberättelse för

10 Ägarstyrning av Norrtåg AB. Sekretariat för Kommunikationspolitiska rådet. koordinator i CPMR/BSC:s arbetsgrupper för transportfrågor Huvudsekreterarskap i Norrstyrelsens infrastrukturarbetsgrupp. medverka i Norrbotniabanegruppens arbete. medverka i Northern Axis-projektet (Interreg IVB) och Botniska korridorenprojektet (EU:s strukturfonder). Anordna en konferens om utvecklingspotentialer för kollektivtrafik med buss. Norrbotniabanan saknades när de framtida planerna presenterades När förslaget till Nationell plan för transportsystemet presenterades i mitten av 2009 fanns inga planerade investeringar på Norrbotniabanan. Regeringen förväntas ta beslut om det nationella transportsystemet under våren Under flera år och även under detta år sker ett omfattande påverkansarbete för att få Norrbotniabanan prioriterad och förverkligad bland annat inom Kommunikationspolitiska rådet, Norrbotniabanegruppen och Norrbotniabanan AB. I en gemensam avsiktsförklaring erbjuder Norrbotniabanan AB tillsammans med Banverket att dels betala en femtedel av kostnaden för järnvägsplanerna, dels förskottera resten av planeringskostnaden upp till 220 miljoner kronor. Banverket ska sedan betala tillbaka när pengar finns i den nationella planen för transportsystemet. Detta är ett viktigt inspel i det påverkansarbete som nu sker inför regeringens beslut om Nationell plan för transportsystemet Kollektivtrafikens utvecklingspotential i fokus vid konferens Kommunikationspolitiska rådet inbjöd till en konferens om kollektivtrafikens utvecklingspotential. Målgruppen var politiker, tjänstemän samt övriga intresserade. Deltagarna fick bland annat information om översynen av den nya kollektivtrafiklagen och de förslag som senare lämnades till regeringen och som innebär ett ökat regionalt ansvar. Vid konferensen presenterades resultatet av Länstrafikens framtidsgrupps arbetet med att ta fram idéer om hur kollektivtrafiken i Norrbotten ska se ut i framtiden. Insatsområdena för arbetet är kollektivtrafikens popularitet och olika aktörers engagemang, kollektivtrafikens image, taxor och betalsystem, service till resenären genom fordonens utformning, samordning mellan aktörer i branschen och mellan olika typer av trafik samt Bussgods verksamhet. Resultaten ligger till grund för Länstrafikens framtida arbete. Dessutom presenterades det nationella Fördubblingsarbetet som ska öka kollektivtrafikens marknadsandel, och projektet Bästa resan som pågår i Västernorrland och Västerbotten som syftar till regionförstoring och ökad andel kollektivtrafikresande. Strategiska infrastrukturprojekt Avsikten inför 2009 var att medverka i de strategiska projekten Northern axis (Interreg IVB) och Botniska korridoren (EU:s strukturfonder). Northern axis startades aldrig. Ett annat viktigt projekt är Botniska korridoren som startades och som under året klassats/prioriterats som strategisk projekt inom Östersjöstrategin. Det innebär att projektet blir en nationell angelägenhet med särskild status vilket kan underlätta framtida finansiering. Ny modell för kostnadsfördelning inom Länstrafiken i Norrbotten AB Ett omfattande arbete runt om i länet har nu resulterat i att samtliga ägare är överens om att den nya kostnadsfördelningsmodellen ska börja gälla 1 januari Arbetet med den nya finansieringsmodellen har pågått under många år och innebär principiellt att landstinget ansvarar för stomlinjer (dit all 10 Verksamhetsberättelse för 2009

11 tågtrafik hör) och respektive kommun ansvarar för linjetrafik tillhörande sin kommun. Syftet är att åstadkomma bättre styrning med ökat kommunalt inflytande över trafiken genom att ägarna kan påverka vilka linjer som ska prioriteras och att det blir ett direkt samband mellan kostnaderna och utbud för respektive aktör. Den nya kostnadsfördelningsprincipen är även en förutsättning för landstingets finansiella åtagande för tågtrafik. Tidigare var landstingets ägartillskott 50 % av det totala ägarbidraget och de övriga ägarna länets 14 kommuner delade upp kostnaderna efter befolkningsfördelning. Under 2009 har länstrafiken överlåtit aktier i Transitio AB till Norrtåg AB. Genom denna aktieöverlåtelse renodlades länstrafikens verksamhet till busstrafik medan Norrtåg kan bedriva trafik med tåg. Norrtåg AB övertog tågaktier från Länstrafiken För att bedriva järnvägtrafik i ett sammanhängande system över länsgränserna i de fyra nordligaste länen har Norrtåg AB bildats. Norrtåg AB ägs gemensamt av länstrafikbolagen i Jämtland, Västernorrland samt Norr- och Västerbotten. Landstingen är länstrafikansvariga med finansieringsansvar för Norrtåg AB, medan länstrafikbolagen är formella ägare av bolaget. Detta regleras i Norrtåg AB:s konsortialavtal. Transitio AB är ett offentligägt samverkansorgan med uppgift att anskaffa och förvalta spårfordon för främst regional järnvägstrafik åt svenska trafikvhuvudmän. Syftet är att genom denna samordning minimera kostnaderna för fordonsförsörjningen. Totalt är 19 länstrafikbolag i Sverige delägare. Under 2009 har Norrtåg övertagit aktier i Transitio AB från länstrafiken. Norrtåg AB blir därmed part i Transitios aktieägaravtal och övertar ansvaret för samtliga bindande uppdrag som Länstrafiken i Norrbotten gett Transitio. Affärsplan för Norrbotniabanan AB Norrbotniabanan AB som bildades 2008 av landstingen i Norrbottens och Västerbottens län, Region Västerbotten, Skellefteå och Piteå kommun i avsikt att kraftsamla kring Norrbotniabanan för att visa dess betydelse har under 2009 arbetat fram en affärsplan för Norrbotniabanan. Affärsplanen innehåller idéskisser till genomförandemodell och finansiering. Koordinator i CPMR/BSC:s arbetsgrupper för transportfrågor Uppdraget som koordinator för CPMR/BSC:s arbetsgrupper för transportfrågor avvecklades under året på grund av hög arbetsbelastning för ansvarig tjänsteman. Främja tillväxtområden, kluster och innovationssystem Initiativen under året har varit inriktade mot målen att Norrbottens visioner, mål och strategier är väl förankrade hos de regionala företrädarna samt att länets tillväxtprioriteringar får genomslag i landstingets och andra regionala utvecklingsaktörers verksamheter. Uppdrag och aktiviteter 2009 var: Ägarstyrning av IT Norrbotten AB, ALMI Företagspartner Nord AB och Filmpool Nord AB. Samordna det regionala arbetet i Rese- och Turistnäringens investmentbolag inom ramen för projektet Invest in Norrbotten. Sekretariat för Näringspolitiska rådet. Huvudsekreterarskap i Norrstyrelsens arbetsgrupp för forskning och högre utbildning. bevaka, finansiera och driv projekt eller verksamheter inom utpekade tillväxtområden. kommunicera Norrbottens tillväxtvisioner, -mål och -strategier till regionala företrädare. Följa etableringen av Kriskompetenscentrum i Norrbotten. Dialog med de organisationer som erhåller regionala utvecklingsmedel från landstinget kopplat till deras bidrag till den regionala utvecklingen. Delta i utvärderingen av länsturismorganisationen. Näringspolitiska rådet svårstartat Avsikten var att under 2009 etablera Näringspolitiska rådet som startades upp under Behovet av dialog med näringslivet finns men har inte lyckats etableras i denna form. Alternativ där befintliga forum som Regionala partnerskapet och Tillväxtberedningen utgör grunden för dialogen diskuterades. Kriskompetenscentrum i Norrbotten etablerades Kriskompetenscentrum i Norrbotten (KKC) har etablerats vid Centrum för Riskanalys och Riskhantering (CRR) vid Luleå tekniska universitet. Invigningen skedde 3 mars 2009 på Skapa i Boden där KKC är lokaliserat. CRRs styrelse är formellt styrgrupp och från styrelsen har ett arbetsutskott etablerats där landstinget är ordförande genom regionala enheten. En ny projektledare har även under hösten anställts i projektet. Landstingets medverkan i KKC finansieras via regionala utvecklingsmedel. Landstinget är från och med även medlem i CRR. Swedish Lapland utvärderat En utvärdering av länsturismorganisationen Swedish Lapland Tourism har genomförts av Luleå tekniska universitet på uppdrag av Länsstyrelsen och landstinget. Utvärderingen visar att det finns ett behov av en organisation som Swedish Lapland som kan samordna, organisera och företräda turismnäringen i regionen. Utvärderingen var klar i maj och presenterades för beställarna. I augusti presenterades utvärderingen på Swedish Lapland Tourisms ägarmöte som bland andra innefattar länets alla destinationer. Även för landstingets regionala beredning har resultatet presenterats. Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Ett av regionala enhetens uppdrag är att bevaka, finansiera och driv projekt/verksamheter inom utpekade tillväxtområden. Ett sådant initiativ under året var satsningen Regional kompetens- Verksamhetsberättelse för

12 försörjning och generationsväxling som utgår från den demografiska utmaningen. En förstudie genomfördes under våren för att ge ytterligare beslutsunderlag och tydliggöra behoven av insatser rörande regional kompetensförsörjning. Studien identifierade företagens generella behov av kompetensförsörjning på medellång och längre sikt och resulterade i ett vidare arbete med att rigga ett kommande projekt för hantering av frågorna. Förstudien konstaterar att det finns ett behov att hantera regionala kompetensförsörjningsfrågor, såväl strategiskt som operativt, ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. Följande konkreta insatser föreslås ingå som delar i ett långsiktigt arbete med regional kompetensförsörjning: Förvärvsföretagande ett regionalt samverkansprojekt med generationsväxling för små företag genom företagsförvärv som målsättning. Arbetsgivarnätverk mellan kommuner och landsting med den demografiska utvecklingen som gemensam utmaning. övergångsmodeller med olika pensionsmodeller. mentorsprogram. Arbetet fortsatte därefter med att initiera och förbereda ett samarbete med nyckelaktörer som bland annat ALMI Företagspartner Nord, Sparbanken Nord, Arbetsförmedlingen, Företagarna regionalt och lokalt. Interregprojektet Best Agers Under våren 2009 skapades möjligheten för landstinget att delta i ett konsortium kring en Interregansökan om kompetens- och generationsväxling med den demografiska utvecklingen som gemensam utmaning. I september beslutades att Interregprojektet Best Agers beviljas inom ramen för Östersjöprogrammet. Landstinget deltar och är en av 19 parter från 8 länder som tillsammans ska driva projektet under perioden Projektet ska bland annat resultera i kunskap och erfarenheter om metoder och angreppssätt för att få fler att arbeta längre samt möjliggöra kompetens- och generationsväxling så att kunskap och erfarenheter säkras. I projektet ingår även lärande kring hur andra organisationer/regioner hanterar liknande problem. Övriga medverkande partners finns i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark och England. Godkännandet av Best Agersprojektet inom ramen för Östersjöprogrammet innebär att landstinget tilldelas en budget på euro för tre år. Arbetsområdena inom Best Agers överensstämmer väl med de insatser som förstudien ovan föreslår. Kunskap och erfarenheter från projekten blir viktig input i Best Agers-projektet och länets bidrag. Synergieffekterna är stora. Projektet E-hälsa Målen för satsningen är att stödja och underlätta användningen och utvecklingen av IKT i vård och omsorg, verka för att medborgare och vårdpersonal har tillgång till information som är tillgänglig, säker, evidensbaserad, effektiv, kvalitativt likvärdig och aktuell, samt underlätta och förbättra informationsförsörjningen mellan medborgare och vård- och omsorgssektorn. För att uppnå målen har arbetet fokuserats till tre områden: Internationellt policyarbete och strategiska allianser Strategiska utvecklingsprojekt bildandet av en centrumbildning inom e-hälsa. Internationellt policyarbete och strategiska allianser Att positionera Norrbotten som en framgångsrik aktör inom e-hälsa, innebär att bygga nätverk, knyta samarbetspartners till länet och stärka möjligheterna för involverade aktörer till finansiering och medverkan i EU-program. Landstingsrådet Agneta Granström har representerat AER och Norrbotten vid tre av EU-kommissionens ministerkonferenser: Prag i februari (då talartiden gavs till Tina Norgren, länsstyrelsen), Malmö i november som medverkande och Kiruna i december som talare. Landstingsrådet har dessutom utnämnts till en av två svenska ledamöter inom Nordic Telemedicine Association, NTA. NTA verkar för att förenkla samverkan mellan nordiska länder och övriga världen inom telemedicin. Organisationen samverkar med Nordiska Ministerrådet. AER:s arbetsgrupp för e-hälsa AER:s arbetsgrupp för e-hälsa agerar remissinstans åt EU-kommissionen och för de europeiska regionernas talan i diskussioner på policynivå. Arbetet med att stärka samverkan med 12 Verksamhetsberättelse för 2009

13 EU-kommissionen har positionerat såväl AER som Norrbotten inom e-hälsa. Konkret har detta arbete resulterat i Norrbottens deltagande i EU-kommissionens två största satsningar Renewing Health samt European Patients Smart Open Systems, epsos. AER e-hälsa är det enda europeiska nätverk som marknadsförs på EU-kommissionens webb. DG Information Society and Media har aktivt informerat om AER e-hälsas konferenser i sitt nyhetsbrev som går ut till 2000 nyckelpersoner i EU. Arbetet med e-hälsa har även lyfts fram vid OECD:s tillväxtkartläggning i Sverige där Västra Götaland och Norrbotten valts ut som regioner att studera. Ett förberedelsearbete har pågått inför den internationella e-hälsakonferensen i Luleå, ALEC2010, 3-4 februari, tillsammans med samarbetsparterna Centrum för innovation och e-hälsa, CIE, Electropolis och InternetBay. Strategiska utvecklingsprojekt inom e-hälsa Syftar till att möjliggöra och säkerställa framgångsrik projektledning inom landstinget. De utvecklingsprojekt som e-hälsaprojektet arbetar fram, ansöker om och driver är resultat av projektorganisationens arbete med att definiera strategiska utvecklingsområden, projektidéer, kompetenser och resurser inom respektive division. En prioritering av behov och insatsområden görs kontinuerligt inom projektorganisationen utifrån satsningens övergripande mål. Under året genomfördes ett stort arbete med att planera och utforma för projektet Innovationssluss Nord som ska fungera som en plattform för att stimulera, utveckla och kommersialisera idéer inom vård och omsorg samt underlätta införandet av nya produkter och tjänster, från företag eller andra organisationer, i hälso- och sjukvården. Upplägget bygger på en nära samverkan mellan vårdgivare; kommuner och landsting, och näringsliv i länet. Innovationsslussen syftar till att stärka och förtydliga samverkan i länets befintliga satsningar, såsom centrumbildningen inom e-hälsa och en planerad testplattform, samt koncentrera insatserna på innovationer och kommersialisering inom vård och omsorg. Norrbottens läns landsting har tagit fram förslaget till innovationssluss i samarbete med Kommunförbundet i Norrbotten, ALMI Företagspartner Nord, Innovationsbron, Centek, InternetBay, Electropolis och Aurorum Business Incubator. Ett planeringsbidrag utgick från Vinnova. För att öka det entreprenöriella lärandet i Norrbotten har Teknikens Hus, Electropolis, företagskluster inom elektronik och medicinsk teknik under året arbetat med ett pilotprojekt på tema e-hälsa, framtidens sjukvård. Pilotprojektet har genomförts inom landstingets Projekt Hjärnsläpp och syftar till att lyfta och utveckla elevernas inneboende drivkraft. Etablering av en centrumbildning inom e-hälsa I slutet av 2008 beslutade landstingsstyrelsen att delta som avtalspart i bildandet av en Centrumbildning inom e-hälsa vid Luleå tekniska universitet. Satsningen görs tillsammans med kommuner, universitet och näringsliv. Under 2009 har centrumbildningen med namnet Centrum för innovation och e-hälsa (EIC) etablerats. Syftet är att öka konkurrenskraften och tillväxten i Norrbotten genom samverkan kring forskning och utveckling samt kommersialisering av nya produkter och tjänster inom e-hälsa. CDH har i samverkan med InternetBay och e-hälsaprojektet genomfört flera konferenser med näringslivet under året som en del av sitt arbete med ökad kommersialisering av forskningsprojekt. InternetBay, Exportrådet och e-hälsaprojektet har vid ett flertal tillfällen mött företag i diskussioner kring affärsområdet e-hälsa och export. Detta arbete har bl.a. resulterat i att InternetBay och e-hälsaprojektet blev inbjudna av Exportrådet och Ambassaden i Tjeckien att medverka vid Swedish-Czech IT-Forum Prague i mars. Arrangemanget samlade sjuttiotalet tjeckiska företag samt svenska IKT-kluster från bland andra Kista och Öresundsregionen. InternetBay och e-hälsaprojektet genomförde matchade möten med representanter från exempelvis Tjeckiska Hälsoministeriet och e-hälsaaktörer. Kommunikationsarbete En webbplats har etablerats ( som fungerar som informationsbank för media och beslutsfattare. På webbplatsen publiceras journalistiskt material och information kring utveckling och framsteg inom e-hälsaområdet i Norrbotten. Parallellt har också stor del av materialet släppts direkt till media. En projektredaktion ansvarar för webbsida och månatligt nyhetsbrev. Projektet Hjärnsläpp Projekt Hjärnsläpp kom till landstinget från Innovation Norrbotten AB under hösten Under den tid som projektet funnits på landstinget har arbetet med att främja kreativitet och idéskapande i Norrbottens grundskolor fortgått och utvecklats. I början av 2009 startade ett arbete med att integrera projekt Hjärnsläpp i Teknikens Hus verksamhet. Teknikens hus, har naturliga kontaktytor med länets skolor och det var en lösning som gav projektet möjlighet att permanentas. Kärnan i Hjärnsläpp följde med i flytten, så det kreativa, uppmuntrande, innovativa, ämnesövergripande och handlingsinriktade finns kvar. Teknikens hus tog under året initiativ till att samordna arbetet med ungt entreprenörskap i utbildningssystemets alla nivåer, något som efterfrågats länge från ett flertal aktörer i Norrbotten. För att öka det entreprenöriella lärandet i Norrbotten har Teknikens Hus, Electropolis (företagskluster inom elektronik och medicinsk teknik), och landstingets e-hälsa under året arbetat med ett pilotprojekt på temat e-hälsa framtidens sjukvård. Pilotprojektet har genomförts inom Projekt Hjärnsläpp och syftar till att lyfta och utveckla elevernas inneboende drivkraft. Skolklasser i Kalix, Pajala och Luleå har arbetat med uppfinningar på uppdrag av Abelko, Caretech, Mikromakarna och landstinget. De unga uppfinnarna har utifrån reella frågeställningar arbetat med hela kedjan från idé till marknadsföring av produkt. De har själva tagit kravspecifikationer för sitt arbete, bokat tider med sina uppdragsgivare och levererat kreativa lösningar. Processen avslutas i mars 2010 med studiebesök vid Teknikens Hus och Sunderby Sjukhus där barnen presenterar sina uppfinningar med skisser, prototyper och säljande affischer inför landstingsrådet Agneta Granström. Verksamhetsberättelse för

14 I samarbete med Teknikens Hus genomfördes under 2009 en förstudie för en interaktiv utställning av e-hälsa, framtidens sjukvård vid Teknikens Hus. Såväl en permanent som en mobil utställning utreds. Projektet Invest in Norrbotten Projektet Invest in Norrbottens uppdrag är att vara en aktiv part i systemet att få etableringar och investeringar till Norrbotten, allt för att skapa fler arbetstillfällen i regionen. Från drivs projektet med full fart då projektmedarbetarna Jörgen Eriksson och Göran Littorin anställdes. Tio kommuner deltar i projektet och arbete pågår för att alla länets kommuner ska komma med. De nu deltagande kommunerna är: Arvidsjaur, Jokkmokk, Gällivare, Överkalix, Övertorneå, Kalix, Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn. Projektet som är treårigt finansieras av landstinget, de tio kommunerna samt europeiska regionala utvecklingsfonden. Tillväxtverket har under 2009 beviljat en förlängning av projektet till Invest in Norrbotten ska att höja marknadens kännedom om länets attraktivitet och sälja in regionens möjligheter till presumtiva etablerare och investerare, såväl nationella som internationella. Invest in Norrbotten är en koordinerande och stödjande funktion på regional nivå, och genomför inte affärsavslut, utan dessa sker alltid på en lokal kommunnivå. Strategin har inledningsvis varit att besöka alla medverkande kommuner och initiera processen att få till en bättre och fungerande sälj- och mottagarorganisation hos respektive kommun/ plats. Likaså att tillsammans med kommunerna plocka fram de skarpaste argumenten varför någon ska etablera sig eller investera i kommunen/platsen. Kontakter och möten hållits med Invest in Sweden Agency (ISA) i syfte att få till stånd ett samarbete och samverkansavtal mellan ISA och Invest in Norrbotten. Ett sådant formellt avtal avses slutas i början av Rese- och turistnäringens egna investmentbolag Rese- och Turistnäringens VD Jan Lundin har träffat länets näringslivschefer och informerat om det nya investmentbolaget. På grund av konjunkturnedgången senarelades arbetet. Projektet Invest in Norrbotten samordnar det regionala arbetet. Norrbotten/Swedish Lapland finns med i ett framtaget investeringsmemorandum. Hållbar utveckling klimat, miljö och energi Initiativen under året har varit inriktad mot målet att klimat, miljö och energifrågorna ska ses som en integrerad del av det regionala utvecklingsarbetet. Uppdrag och aktiviteter 2009 var: Ägarstyrning av Norrbottens Energikontor AB (Nenet). Samordning av landstingets klimat-, miljö- och energiarbete. tjänstemannastöd till AER:s samt CPMR/BSC:s arbetsgrupper inom klimat, miljö och energi Etablera en centrumbildning inom klimat, miljö och energi vid Luleå tekniska universitet. Huvudsekreterarskap i Norrstyrelsens miljö och energiarbetsgrupp. Framtagande av en energipolitisk plattform som tydliggör landstingets inriktning vad avser klimat, miljö och energi såväl internt som externt. Delta i arbetet med en länsövergripande klimat- och energistrategi som anger länets förhållningssätt och långsiktiga mål för att bidra till de nationella målen. medverkan i internationella bioenergiprojektet MORE4NRG. Etablering av en centrumbildning inom klimat, miljö och energi påbörjad Landstingets deltagande i Network of Excellence in Energy Technology vid Luleå tekniska universitet beslutades av landstingsstyrelsen Tillsammans med Luleå tekniska universitet pågår arbete med etableringen avseende organisation och innehåll. Länsövergripande klimat- och energistrategi antagen Landstinget har under 2009 varit en aktiv part i det slutliga arbetet med framtagandet av en klimat- och energistrategi för Norrbotten. Det innebär framtagning och förankring av ett åtgärdsprogram för förverkligande av strategin. Medverkan i internationella bioenergiprojektet MORE4NRG. Projektet som pågår under innebär cirka 4 möten per år och involverar tolv regioner i Europa. Syftet är att överföra best practice inom området bioenergi. Från Sverige deltar Fördelningen mellan män och kvinnor i bolagens styrelser. Bolag Kvinnor Män ALMI Nord Företagspartner AB 50% (5 av 10) 50% (5 av 10) Filmpool Nord AB 60% (3 av 5) 40% (2 av 5) IT Norrbotten AB 60% (3 av 5) 40% (2 av 5) Länstrafiken i Norrbotten AB 18% (9 av 11) 82% (9 av 11) Norrbotniabanan AB 20% (1 av 5) 80% (1 av 5) Norrbottens Energikontor AB 56% (5 av 9) 44% (4 av 9) Norrtåg AB 0% (0 av 8) 100% (8 av 8) 14 Verksamhetsberättelse för 2009