1 Dagordning Dagordningen fastställdes. 2. Justering Linus Ellström utses till justerare.

Transkript

1 PROTOKOLL nr Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen NÄRVARANDE Tommy Lindskog Lars Andersson Mattias Frisk Kjell Edstrand Elisabeth Melander Linda Wahlgren Linus Ellström Anna-Lena Tideman Carl-Axel Andersson Sara Engblom Elisabeth Melander Joakim Barfalk Frånvarande Håkan Andersson Klara Renneus föredragande föredragande ordförande ledamot ledamot suppleant studerande ledamot ledamot sekreterare ledamot suppleant suppleant studentrepresentant 1 Dagordning Dagordningen fastställdes. 2. Justering Linus Ellström utses till justerare Föregående protokoll UN, bil.1 Föregående protokoll IS, bil.2 ÄRENDEN 4.1. Budget 2016, bil. 1 Lades till handlingarna. Lades till handlingarna med en kommentar kring den kortfattade karaktären på IS protokoll, samt att det inte alltid finns bifogade bilagor. UN önskar utförligare protokoll med bilagor som beskriver besluten. Budgetförslaget för både grundutbildning och fakultetsmedel tillstyrkes och skickas vidare till institutionsstyrelsen för slutgiltigt beslut. 4.2 Granskade kursplaner, bil.2 Kursplanerna är i förhand granskade av Kjell Edstrand. UN beslutar att följande kursplaner kan fastställas; LAMS61, Självständigt arbete 2:1 LAMS71, Självständigt arbete 2:2 MUHF53 Tangoorkester MUHD11 Folkmusikensemble

2 UN/ML PROTOKOLL nr MUHF54 Körledarkurs I Att leda folkmusik-kör MUHG16 Ensemblemusicerande vid Odeum III MUHN53 Kreativitetens pedagogik MUHN58 Folk- och världsmusik i teori och praxis (reviderad) MUHN55 Aktions- och kamratlärande MUHD48 Musikhögskolans stoband (reviderad) MUHN71 Avancerad ensemblesång vid Odeum MUHG18 Stråkforum 2016 MUHG20 Brassundervisning, elev och lärareperspektiv MUHG19 Instrumenten, deras ursprung, utveckling och stora verk MUHF47 Noteditering forsättningskurs (reviderad) MUHN76 Lustfyllt lärande i musik för elever med intellektuella/kognitiva funktionsnedsättningar (flyttad från grund- till avancerad nivå) MUHN75 Fortbildning i piano från Scott Joplin till swing (flyttad från grund- till avancerad nivå) MUHN74 Dirigeringsteknik för yrkesverksamma (flyttad från grund- till avancerad nivå) MUHN73 Gehörs- och musiklära, fortbildning för yrkesverksamma (flyttad från grund- till avancerad nivå) MUHN77 Sommarkurs i Orkesterdirigering (flyttad från grund- till avancerad nivå) MUHN72 Handledning av musiklärarstudenter i VFU (flyttad från grund- till avancerad nivå) MUHG15 Rytmik i förskola och skola (reviderad) MUHD86, 87, 70, 71 Musikhögskolans Kammarkör I-IV (reviderade) MUHG21 Musik i framtidens förskola (reviderad) 4.3 Förslag till utbildningsvarianter, bil Befordringsärende Björn Roslund, bil.4 Diskussion kring Utbildningsledningens förslag på ny utbildningsvariant med inriktning singer / song-writer. UL tror att en sådan kan möta det behov som finns, och att ML kan locka studenter som inte annars söker sig hit. UN beslutar att utbildningsvarianten ska erbjudas. Två ledamöter reserverade sig Elisabeth Melander, lärare och Linda Wahlgren, student. UL fick i uppdrag att arbeta fram ett förslag för hur utbildningen ska se ut. UN tillsätter ett arbetsutskott som arbetar hur utbildningen ska presenteras på hemsidan, detta utskott ska ledas av Mattias Frisk och bestå av Elisabeth Melander, en lärare med specialkompetens samt en studentrepresentant. UN återremitterar ansökan till den sökande och UL så att den utformas korrekt. 5. INFORMATION / MEDDELANDEN 5.1 Beslutsunderlag ang. Ämnesprofileringar, bil. 5 UN önskar få in ett förslag på strukturen för särskild ämnesfördjupning från rytmik- och

3 UN/ML PROTOKOLL nr körprofilerna senast den 20 januari. UN s ordförande kontaktar berörda parter. Rytmiknämndens förslag har varit att göra om profilen till en genre vilket UL menar inte är möjligt då man måste ha ett huvudinstrument och inte kan ha rytmik som sitt huvudinstrument. 5.2 Uppföljning av lärardag, rekryteringsarbete, utvärderingsbeslut, inkl. skrivelse nämnden för utbildningsvetenskap, bil Policy kring passerkort för studenter vid fristående kurser. 5.4 Info om antagningstillstånd 5.5 Kulturskoleutredningen. Rapport från möte i Stockholm. 5.6 Jämlikhetsspaning 6. ÖVRIGT 6.1 Ang. påbyggnadskurs Musik i Gymnasieskolan hp EM Punkten bordläggs till nästa UN. Frågan hänvisas till Serviceenheten och om dessa inte kan vara behjälpliga hänvisas frågan vidare till Institutionsstyrelsen. Joakim Barfalk kontaktar Serviceenheten. Antagningstillståndet för programutbildningarna gäller ytterligare ett läsår, ny ansökan måste således göras inför antagning ht17. För fristående kurser måste en ansökan in till UHR/Antagningsenheten i Lund innan jul Det har påbörjats en utredning huruvida det behövs en separat lärarutbildning för att arbeta på kulturskolor. Lars Andersson har varit uppe i Stockholm och medverkat i en workshop kring detta, samt lagt fram lärarutbildningens argument för att våra utbildningar även utbildar för kulturskolor. Ordförande har gjort en spaning som han återkommer till den 3/2. Genomgång av en skrivelse från de tre sånglärare som fått uppdraget att planera hur inträdesprovet ska gå till för att antas till påbyggnadskursen. UN gav uppdraget till Elisabeth M, Sven K samt Maria H att utarbeta kriterier för antagningsprov. UN påminner om den höga nivån som studenterna ska hålla för att antas. 6.2 Delegationsärende UN delegerar till UL att beslut kring kursplaner får tas i samråd med Kjell Edstrand under perioden fram tills nästa UN den 3/2.

4 UN/ML PROTOKOLL nr Vid protokollet Sara Engblom Justeras Mattias Frisk Linus Ellström

5 Budget 2016 Musiklärarutbildningen Grundutbildning Intäkter Grundutbildning inkl.pris o löneomr. 1,6 % (2015= 0,79%,2014=2,06%) Balansering av anställningar MU/KY Kompensation för lärares medverkan i nämnder Externa bidrag, LP, periodiserade medel 350 Summa intäkter Kostnader Lokalkostnader Lokalvårdskostnader Avsättning Universitetsgemensamma kostnader inkl Helsingborg CFL (centralt funktionsansvar för centrala nät) andel utbildning Debitering av lokal avgift (tidigare del av lönebikostn) andel utbildng Fakultetsgemensamma kostnader andel utbildning Avsättning Institutionsgemensamma kostnader (88% av totalen) Avskrivningar Delsumma ramarna Personalkostnader Kansli ML - personalkostnader, 88% Lärare Intermittenta lärare Reseersättningar 47 Befordringar 190 Delsumma personalkostnader Driftskostnader Projekt Drift och projektkostnader externfinansierade (LP) 350 Verksamhetsförlagd utbildning Utvecklingsresurser Instutitionsuppdrag (fr.institutionen) div.gem projekt, uppdrag Driftskostnader stimulansmedel, Internationalisering, utbyten 54 Delsumma driftkostnader 2136 Summa Kostnader RESULTAT

6 1 Datum Diarienummer Till UN, ML Musikhögskolan i Malmö Lars Andersson Utbildningsledare Lärarutbildningen i Musik Förslag på nya utbildningsvarianter Utbildningsledningen- ML föreslår Utbildningsnämnden för ML att besluta om en Singer/songwriter inriktning som en ny utbildningsvariant av ämneslärarutbildningen. Man ska alltså kunna antas direkt till en singer/songwriter inriktning precis som de övriga genreinriktningarna. Diskussioner om detaljer i utbildningen, antagningsprov och andra praktiska frågor kommer att arbetas fram under vårterminen För att möte ett utbildningsbehov mot grundskolan föreslår vi också ett 60-p paket inom ämne 2 Musik som riktar sig till undervisning i grundskolan. Detaljer i paketet kommer att arbetas fram under vårterminen Utbildningsledningen för ämneslärarutbildningen Tommy Lindskog och Lars Andersson Postadress Box8203, Malmö Besöksadress Ystadvägen 25, Malmö Telefon , E-post info@mhm.lu.se Webbadress

7 Till UN Ansökan om befordran till professor i musikteori I kraft av en gedigen utbildning, lång undervisningserfarenhet, dokumenterad konstnärlig såväl som pedagogisk skicklighet, innovativ förmåga, djup pedagogisk drivkraft och en villighet att bidra till institutionens utveckling, ansöker jag härmed om befordran till professor i musikteori. Min ansökan är mycket omfattande och uppfyller alla kriterier för en professorsbefordran. Inom en femårsperiod sker stora förändringar i kollegiet genom flera pensionsavgångar, även professorsbefattningar försvinner. Två professorer i musikteori har pensionerats på senare år. Det finns nu ett behov av en professor i musikteori, dessutom med tyngdpunkt på gehör och metodik. Jag är därmed beredd att axla ett professorsansvar, att driva och utveckla verksamheten ytterligare framåt såväl internt och i utåtriktad verksamhet som i ett internationellt perspektiv Björn Roslund

8 Förslag till beslut UN ML Angående antagning till och utformning av tidigare ämnesprofiler Utbildningsledare önskar att UN tar beslut i frågan om omorganisation av ämnesprofiler i ämneslärarutbildningen mot gymnasieskolan. Ny beteckning föreslås vara Särskild Ämnesfördjupning i Arr/komp resp Kör och Rytmik Ämnesfördjupningen läses från åk 1 där tilldelningen av timmar sker enligt följande modell: Huvudinstrument: 12 tim/år i åk 1+2, Ämnesfördjupning A/K: 10 tim/år i åk 1+2. För Rytmik och Kör kan motsvarande resurs användas till grupplektioner eller enskilda lektioner. I övrigt läses fördjupningen i samordning med i förekommande fall Musik/Kyrkomusikerutbildningen samt Ämne 2. Under Ämne 2 med start åk 3 anordnas en fördjupningskurs om 60 Hp inom Arr/Komp, Rytmik respektive Kör. Kursplan skrives av Utbildningsledning. Antagning sker medelst antagningsprov LM-prov för antagning åk Tommy Lindskog/Lars Andersson

9 Utvärdering i samband med individuell handledning av Självständigt arbete I och II/Examensarbete Arbetsmöte 20/ Anna Houmann, Eva Sæther, Lia Lonnert, Maria Becker Gruvstedt, Magali Chapelon Kursvärderings- och kursutvärderingssystemet för kursen Självständigt arbete I och II/Examensarbete har som syfte att ta till vara studenternas åsikter om hur de upplever de lärmiljöer som skapats för dem i samband med kursen. I kursen ingår både enskild och gruppundervisning och av den anledningen krävs olika sätt för att ta fram relevant information från studenterna för att förbättra studenternas förutsättningar för ett gott lärande. Utgångspunkten för skapandet av samtliga kurser är frågan Vilken slags förmågor är nödvändiga för studenterna när de är färdigutbildade, för att de ska kunna agera som professionella? Av den anledningen bygger samtliga utvärderingar på en genuin nyfikenhet på hur studenterna tillägnar sig och förstår sin utbildning. Bakgrund Ramsdens (2003) huvudidé är att universitetslärare kan förbättra sin undervisning genom att studera studenters lärande dvs hur de skapar förståelse. Studenternas lärande, i högre utbildning, handlar då om meningsfull information, som relateras till tidigare kunskaper, i syfte att uppnå meningsfull kompetens. Människor har distinkt olika sätt att förstå vad lärande är, och de agerar i linje med dessa när de möter en uppgift. Bowden och Marton (1998) konstaterar att inriktningar vid lärande beskriver relationen mellan den lärande och det som ska läras i en specifik kontext, och att studenter inte reagerar på lärandemiljön så som sådan, utan de reagerar på lärandemiljön så som de upplever den. Studenterna väljer i merpart mellan yt- och djupinriktning i sitt lärande. Sammanfattningsvis gäller således att hur de studerande upplever lärandemiljön samspelar med hur de hanterar den. Av ovanstående anledning arbetar handledare och examinatorer inom kurserna Självständigt arbete I och II med undervisnings- och examinationsmetoder som främjar aktivt och långvarigt engagemang med studieuppgifterna, stimulerande undervisning som visar på handledares personliga hängivenhet till ämnet och som betonar dess betydelse och relevans för studenter, klart uttryckta akademiska förväntningar, tillfällen för studenterna att fatta ansvarstagande val beträffande studiernas metod och innehåll samt ett tillvaratagande av studenternas intresse för och förkunskaper inom studieämnet. Eftersom studenternas tidigare upplevelser formar deras förståelse av vad studier går ut på och hur de ska bedrivas är kopplingen mellan Självständigt arbete I och II av avgörande betydelse tillsammans med övriga kurser inom musiklärarutbildningen t ex utbildningsvetenskaplig kärna, ämnesdidaktik och ämnesmetodik. För att kunna planera, genomföra, utvärdera och förbättra situationer och processer genom vilka studenter kan lära sig på ett så bra sätt som möjligt har Musikhögskolan i Malmö handledare och examinatorer som är väl förtrogna med relationen mellan kunskap och de akter och processer genom vilka kunskap bildas när det gäller skrivandet av ett självständigt arbete. Med en förståelse för hur studenternas lärande går till är handledare redo att reflektera kring hur handledningen kan förbättras. I våra tidigare utvärderingar har vi identifierat olika aspekter av den lärsituation som är

10 särskilt kritisk i sammanhanget, och vad som handledare i viss mån kan påverka under genomförandet av ett självständigt arbete. Dessa aspekter kan också påverka planeringen av kursen och dess pedagogiska metoder, t ex i kursplanen och på kurssidan. På så vis har handledare kunnat påverka studenternas studiearbete, så att det sannolikt lett fram till ett bättre resultat och ökad genomströmning under de senaste åren. Som ett led i arbetet med att definiera lärandemålen i kurserna Självständigt arbete I och II/Examensarbete blev det också nödvändigt att tydliggöra kvalitetskriterier kopplat till målen för de båda arbetena. Av den anledningen utarbetades ett antal kvalitetskriterier, av examinators- och handledningsgruppen, för godkänt examensarbete i förhållande till kursens lärandemål (se bilaga) Det är utifrån dessa som examensarbetet sedan skrivs och handleds. Bedömning sker på varje kriterium och den sammanfattande godkäntbedömningen görs på helheten. Brister på ett område kan då kompenseras av förtjänster på ett annat. Utvärdering av Självständigt arbete I och II/Examensarbete Kursvärderingar och kursutvärderingar är alltså främst till för att utveckla kvaliteten hos Musikhögskolans utbildningsverksamhet. För att kunna tolka utvärderingsresultat och omsätta fynden i pedagogisk utveckling behövs en förmåga att analysera och reflektera kring pedagogik och lärande. Det är samma kompetens som behövs för att planera och genomföra god undervisning. Själva kärnan i en god, studentlärandecentrerad pedagogisk praktik är faktiskt ett slags utvärderande att man som lärare är uppmärksam på vad och hur studenterna vid varje tillfälle förstår, för att på olika sätt kunna hjälpa studenterna att nå lärandemålen (Bowden & Marton, 1998; Ramsden, 2003; Biggs, 1999). Den utvärdering som bedrivs som en del av handledningen kallar vi för operativ utvärdering. Den slags utvärdering där man efter kursen undersöker och dokumenterar hur det gick, kallar vi för rapporterande utvärdering. I bägge sammanhangen är det nyfikenheten på studentens lärande och upplevda utbildningserfarenhet som står i centrum. Den del av utvärderingsprocessen som undersöker studenternas erfarenheter kallas för kursvärdering och den del som avser att ställa samman studenters, handledares samt examinatorers erfarenheter av kursen kallas kursutvärdering. Den operativa utvärderingen har ett formativt syfte dvs att de som deltar i kursutvärderingen också ska få uppleva och dra nytta av förbättringarna. Den har också till syfte att lyfta fram upplevelser av särskilt problematiska moment eller något som för första gången genomförts på ett nytt sätt i kursen som sedan skulle undersökas i större skala i den rapporterande utvärderingen. I ett utbildningssystem där handledaren och studenten förväntas samarbeta under kursen och därmed i lärandet medverkar studenterna i att formulera utvärderings frågor och de medverkar också till vis del i analys av resultatet. I utvärderingen av de självständiga arbetena sker en öppen dialog kring utvärderingsresultaten och förslagen till åtgärder både i den operativa och rapporterande utvärderingen. I samband med kursen som bearbetar det första självständiga arbetet inleds kursen med att studenterna får besvara frågor som; vilka är dina förväntningar på kursen, vad vill du

11 skriva om, vad vet du om ditt ämne? Svaren på dessa frågor ger handledarna en värdefull bild av hur olika förväntningar som finns i gruppen och vilka kunskaper studenterna har i ämnet. Det ger också handledarna möjlighet att tidigt under kursen tydliggöra mål och arbetsmetoder. Därefter sker operativ utvärdering kontinuerligt där studenterna ges utrymme för att komma med synpunkter om hur de upplever kursen. Det här sker genom att läraren inleder ett handledningspass med att frågor hur studenterna upplever arbetet inom kursen. Eftersom varje ämnesområde, varje kurs och varje genomförande av en kurs är unik kräver de sina egna sätt att förbättras. Samma sak gäller den individuella handledningen av ett examensarbete; varje ämnesområde, varje examensarbete och varje handledning av ett examensarbete är unik och kräver sina egna sätt att förbättras. Därför är utvärderingsfrågorna inte riktade mot konkreta situationer, utan mot funktioner som bör tillgodoses av varje pedagogisk process i samband med handledningen. Det rör sig om en abstrakt domän, inte en konkret, och det handlar om principer, inte tekniker. Följande funktioner följs upp både i den operativa och rapporterande utvärderingen: 1. Handledningen/undervisningen: a. Motiverande av studenterna b. Tillhandahållande av ändamålsenlig och riklig återkoppling på lärandets progression c. Förståelse för studenters svårigheter d. Tydliga förklaringar e. Intresse för ämnet och studenterna Ramsden (2003) menar att vi inte bör skylla studenter för att t ex vara omotiverade, utan istället undersöka deras val av inriktning på lärandet (yt- eller djupinriktning) och hur våra kursmål, undervisning och examination påverkar detta inriktningsval. Genom att göra studierna intressanta och studenterna motiverade ökas sannolikheten för att studenterna ska välja djupinriktning. Att handledarna försöker förstå studenternas upplevelse av studiesituationen, t ex vilka problem de kan ha, är fundamentalt för studentlärandefokus; handledarna måste informera sig om det de försöker regler. I pedagogiska sammanhang är en av huvuduppgifterna att erbjuda den lärande ändamålsenlig och riklig återkoppling på lärandets progression. Att studenter får återkoppling på sina prestationer behövs för att de ska kunna reglera sitt lärande. Vilken handledning som bäst främjar ett bra lärande beror på sådant som ämnesområde, studenternas intressen, förkunskaper och förmågor, handledarens förmåga, kursens målsättningar, kontextuella förutsättningar mm. Därför måste varje kurs, och ytterst varje genomförande av självständigt arbete, vara den nivå på vilken valet av handledningens form och innehåll väljs. I idealfallet tillåts studenternas faktiska lärande (dvs deras process på väg mot ökad förståelse) styra vad som görs. I praktiken kan en fullständig individanpassning, med omedelbar återkoppling, inte förekomma. Verkligheten kräver en pragmatisk prioritering, baserad på välinformerad reflektion utifrån den operativa samt rapporterande utvärderingen. I den rapporterande utvärderingen tar studenterna ställning till följande påståenden Handledningen har motiverat mig att göra mitt bästa

12 Under handledningen har jag fått många värdefulla kommentarer på mitt arbete Handledaren har verkligen försökt förstå de problem och svårigheter som man kan ha med kursen Handledaren har oftast gett mig värdefulla upplysningar om hur mitt arbete har gått framåt Min handledare har varit väldigt duktig på att förklara saker och ting Handledaren har ansträngt sig för att göra ämnet intressant 2. Tydliga mål: f. Studenterna ska veta vilken kvalitet som förväntas på deras arbete g. Möjlighet att veta vad som förväntas, hur lätt det är att ta reda på vad som förväntas h. Tydlighet avseende syften och mål Tydlighet hos kursmål kan sägas ha två aspekter, varav den ena tydligt beror av den andra. Dels finns formella beskrivningar av kursmål, t ex i kursplaner. Dels finns kommunikationen av dessa, i samband med genomförandet av en kurs dvs handledningen. Kommunicerandet bygger självfallet på de formellt formulerade målsättningarna. Ansvaret för de formella kursmålen ligger på den instans som formulerar kursplaner dvs ämnesnämnden. Ansvaret för kommunicerandet av kursmål och kvalitetskriterier ligger på handledarna. Studenterna behöver veta vad de förväntas lära sig, hur det hänger samman i en helhet och varför de ska lära sig det. Studenterna behöver känna till detta för att kunna tillgodogöra sig information, sortera den och bilda bra kunskap av den. Utan en tydlig målbild och förståelse för syftet med kunskapen kan studenter inte på ett ändamålsenligt sätt reglera sin lärprocess. Det innebär att handledare måste formulera och kommunicera tydliga mål med de självständiga arbetena. Det räcker inte med att hänvisa till en formell formulering, exempelvis i kursplanen, ifall studenterna inte förmår skapa sig en förståelse utifrån den. Handledningen omfattar ansträngningar för att studenterna ska uppfatta och förstå mål och mening med de självständiga arbetena. För att öka transparensen när det gäller tydliga mål skapades hemsidor för de självständiga arbetena där både handledare, examinatorer och studenter har tillgång till information om kursmål, examination, kvalitetskriterier, viktiga deadlines etc. I den rapporterande utvärderingen tar studenterna ställning till följande påståenden Det har varit lätt att veta vilken kvalitet som förväntas på mitt arbete Jag har för det mesta haft en klar bild av hur jag har legat till och vad som krävts av mig på denna kurs Det har ofta varit svårt att få reda på vad som förväntas av mig på den här kursen Handledaren klargjorde redan från början vad de förväntade sig av studenterna 3. Förståelseinriktad examination a. Djup- eller ytinriktat lärande b. Examinationen utgör en genuin representation av kursmålen Det är viktigt för handledare/lärare att känna till att studenterna oftast ser det som att examinationen definierar de faktiska målen för en kurs. Studenter tenderar att förbereda sig för att klara examinationen och de styr sällan på ett direkt sätt av formella

13 kursmålsbeskrivningar. To the teacher, assessment is at the end of the teaching learning sequence of events, but to the student it is at the beginning (Biggs, 1999, s. 141). Därför är det mycket viktigt att examinationen verkligen är i linje med kursmålen (Biggs, 1999; Ramsden, 2003). Eftersom högskoleutbildning ska kretsa kring ett avancerat lärande och etablerande av förståelse så gäller principen att examinationen måste utgöra en genuin representation av kursmålen (Biggs, 1999). I den rapporterande utvärderingen tar studenterna ställning till följande påståenden Examinationen på kursen krävde att man verkligen förstod vad kursen gick ut på Kursen känns angelägen för min utbildning Överlag är jag nöjd med den här kursen 4. Lämplig arbetsbelastning a. Hur tung är arbetsbördan b. Kursplanen försöker täcka för många ämnen c. Finns det nog med tid för att förstå arbetet Även om en tung arbetsbörda av tradition står för akademisk styrka, så tvingar en olämpligt hög arbetsbelastning studenter att överge eventuella försök till djupinriktning, och att i stället ägna sig åt ytinriktning och upprepning av lärarnas uttryck vid examination. Det finns en uppenbar konflikt mellan stoffkvantitet och djup av förståelse. Ju fler kursenheter som ska läras, desto mindre tid finns till att bearbeta, sortera, systematisera och integrera det som ska försöka läras (Biggs, 1999). Konflikten finns både inom och mellan kurser. Det enklaste felet att begå vid planering av kursinnehåll är enligt Ramsden (2003) att välja för mycket. Många kurser har så ambitiösa listor på kursinnehåll att studenterna omöjligen kan tillägna sig goda kunskaper kring alltihop. Följden blir att studenterna i sitt studerande tvingas anta ett ytinriktat förhållningssätt, och att försöka memorera stora kvantiteter fakta. Resultatet blir att studenterna inte förmår att omsätta det de lärt sig i nya sammanhang. För att undvika att studenterna bara skapar sig fragmenterade ytkunskaper måste vi i vår handledning se till och i våra utvärderingar undersöka att det finns tid för reflektion och integration. Det går inte att oavbrutet mata in ny information. I den rapporterande utvärderingen tar studenterna ställning till följande påståenden Arbetsbördan har varit alltför tung Jag har vanligtvis fått tillräckligt med tid på mig för att förstå det jag måste lära mig Som student har jag känt mig hårt pressad på den här kursen Själva arbetsvolymen på kursen har gjort att man inte kunnat begripa allt 5. Allmänna färdigheter a. I vilken utsträckning kursen utvecklar en rad allmänna färdigheter och kunskaper i. Problemlösning ii. Analytisk förmåga iii. Säkerhet i att hantera obekanta problem iv. Förmåga att planera det egna arbetet

14 v. Skriftlig kommunikation b. Lärande som leder till förståelse Tränandet och utvecklandet av förmågor beträffande dessa allmänna färdigheter kan även betraktas som en slags målsättning. Bowden och Marton (1998) menar att den viktigaste frågan om lärande vid universitetet är Vilken slags förmågor är nödvändiga för studenterna när de är färdigutbildade, för att de ska kunna agera som professionella? I samband med de självständiga arbetena bör alltså studenterna träna generella förmågor som att hantera obekanta situationer inom musikläraryrket, och förmågan att lära. Tränandet av allmänna färdigheter sker integrerat med de ämnen som man studerar; det går alltså inte att skilja t ex kommunikativa färdigheter från ämneskunskaper inom musikläraryrket och ska kommunicera inom. Därför tränar studenterna färdigheter ihop med att de skriver sina självständiga arbeten. I den rapporterande utvärderingen tar studenterna ställning till följande påståenden Kursen har utvecklat mina färdigheter i problemlösning Kursen har skärpt mitt analytiska tänkande Kursen har utvecklat min förmåga att arbeta självständigt Kursen har gjort att jag känner mig säkrare på att angripa nya och obekanta problem Kursen har förbättrat min förmåga att kommunicera skriftligt Kursen har hjälpt mig att utveckla förmågan att planera mitt arbete Tillvägagångssätt vid utvärderingarna Här följer en sammanställning på processen i samband med kursvärderingarna som leder fram till kursutvärderingen det sk bokslutet: I varje kurs presenteras föregående kurs bokslut vid kursstart av kursansvarig. I den första kursen deltar studenter från föregående år i samband med presentationen (eller i samband med något tidigt lektionstillfälle) för att öka trovärdigheten. Det handlar i huvudsak om att ge studenterna en överblick över vad som kommer at krävas av dem under kursen och i en sådan genomgång är kursvärderingen ett viktigt inslag. Operativa muntliga utvärderingar sker kontinuerligt under kurserna. Några olika modeller tillämpas men vid samtliga används kvalitetskriterierna samt de fem punkterna; handledningen/undervisningen, tydliga mål, förståelseinriktad examination, lämplig arbetsbelastning och allmänna färdigheter. Viktigast är att studenterna på ett okomplicerat sätt har möjlighet att framföra synpunkter på kursuppläggningen under kursens gång. Den operativa utvärderingen reflekteras över i handledargruppens återkommande möten under kursens gång. Hit hör de frågor som studenterna finner mest angelägna att ta upp i den slutliga kursutvärderingen. Den rapporterande utvärderingen sker skriftligen i slutet av kursen. Den skriftliga utvärderingen är relativt kortfattad och tar upp frågor som genererats av de muntliga utvärderingarna så att de väsentliga problemen inom kursen

15 belyses. Tid för utvärdering finns avsatt i kursschemat. Utvärderingens innehåll och format bestäms således av handledare, studenter och kursansvarig. Kurserna utvärderas muntligen av handledare och examinatorer i samband med ämnesnämndsmöte där kursansvarig för minnesanteckningar. Samtliga handledare/examinatorer har förberett utvärderingen genom att reflektera över handledningen/examinationen, studenternas måluppfyllelse, studenternas förutsättningar och behov, kursplanen, kriterierna, kursens genomförande och examination, studenternas och handledarnas/examinatorernas arbetsbelastning, samt handledarnas/examinatorernas förutsättningar att genomföra och examinera kursen. Efter avslutad kurs upprättas ett bokslut för kursen (kursutvärdering) där studenternas och lärarnas erfarenheter av kursen ställs samman. Bokslutet är en sammanställning av kursutvecklingsarbetet och innehåller examinationsresultat med inriktning på måluppfyllelse, väsentliga synpunkter som framförts av studenterna i kursvärderingarna, både de muntliga och den skriftliga, synpunkter från handledare, examinatorer och kursansvarig, beskrivning av förändringar som gjorts under pågående kurs, förslag till förändringar inför nästa kurs och annat som kan bidra till att ge en bild av kursens funktion och utveckling. Bokslutet är kortfattat (en A4) och formulerat så att en utomstående kan få en bild av hur kursen fungerar. Bokslutet upprättas i samråd med studenterna och undertecknas av kursansvarig lärare och en studentrepresentant. Vidare läsning Biggs, J.B. (1999). Teaching for quality learning at university, Buckingham: SRHE and Open University Press. Bowden, J. & Marton, F. (1998) The university of learning beyond quality and competence. London: Kogan Page Ramsden, P. (2003). Learning to teach in higher education. London, Routledge.

16