6SL014/6SL012 HT16 STUDIEGUIDE. Slöjd 1a Grupp A. Textil / Trä- och metall. HT2016, 1-15 hp REVIDERAD [ Med reservation för ändringar ]

Transkript

1 6SL014/6SL012 HT16 STUDIEGUIDE Slöjd 1a Textil / Trä- och metall REVIDERAD [ Med reservation för ändringar ]

2 Välkommen till kursen! Slöjd 1a - Textil / Slöjd 1a - Trä- och metall Denna kurs utgör en av fyra i en serie kurser i inriktning textil- alternativt trä/metallslöjd. Kursens mål är att den studerande utvecklar kunskaper om lärandeprocesser i slöjd. De studerande skall utveckla kunskaper om och i slöjdens uttryckssätt och uttrycksformer med fokus på processer med betoning på visualisering och gestaltande av idéer i slöjdundervisningen. De studerande genomför egna arbetsprocesser och slöjdarbeten, som analyseras och dokumenteras ur ett lärandeperspektiv. Miljö- och materialfrågor integreras. Studierna skall utveckla kompetens att som lärare i slöjd arbeta processinriktat. De studerandes egna tankar och idéer bildar utgångspunkt för kontinuerliga val under processens gång och eget ansvarstagande är en viktig förutsättning för studier på distans. Det egna lärandet gynnas av både egen aktivitet och kommunikation med andra. Det är därför av vikt att tiden mellan träffarna används för att öka den egna kunskapen genom ett aktivt kunskapssökande. Kursen vill också uppmuntra till möten mellan egna och andras kunskaper och erfarenheter och dessa möten sker både under och mellan träffarna. Analys och reflektion är också en viktig del i en lärandeprocess. I reflektionen skapas tankar som gör att man förändras, går vidare och lär sig något nytt. Målsättning för processen under kursen är: att de studerande ska känna sig trygga att kommunicera sina kunskaper och utrycka sina idéer i olika grupperingar att de studerande utvecklar problemlösnings- och samarbetsförmåga att varje student tar ansvar för sina studier och de grupper man deltar i att de studerandes egna tankar och idéer bildar utgångspunkt för kontinuerliga val under processens gång Kursen vänder sig till den som vill studera motsvarande Lärarprogrammets kurser i slöjdinriktningarna 1-60 hp. Utbildningen består av fyra 15-högskolepoängskurser: Slöjd textil 1a respektive trä- och metallslöjd 1a 15 hp, Slöjd textil 1b respektive träoch metallslöjd 1b 15 hp, Slöjd textil 2a respektive trä- och metallslöjd 2a 15 hp, Slöjd textil 2b respektive trä- och metallslöjd 2b 15 hp. Kurserna söks var för sig. Kurserna är likvärdiga med inriktningsstudier vilket gör det möjligt att tillgodoräkna dessa poäng i en lärarexamen. Enbart utbildningen i respektive slöjdart 60 hp ger ingen lärarexamen. För att erhålla lärarexamen måste kurserna kompletteras med kurser i det allmänna utbildningsområdet samt eventuellt andra ämnesstudier. Kursen genomförs på halvfart på distans med tre kursträffar. Halvfart innebär ca 20 studietimmar per vecka. Varje kursträff omfattar 2-5 dagar och består av 2

3 föreläsningar, seminarier och workshops. Mellan kursträffarna utförs egna litteraturstudier och skriftliga uppgifter, samt egna slöjduppgifter, varvid de studerande via datorkonferens förväntas kommunicera med varandra kring kursens innehåll. Kontaktpersoner Använd i första hand meddelandefunktionen i Cambro, i andra hand mail Lärare, Sltx Annika Andersson kursansvarig annika.a.andersson@umu.se Lärare, Sltm Magnus Wink kursansvarig magnus.wink@umu.se Lärare, Sltx Stina Westerlund stina.westerlund@umu.se Lärare, Sltx Lena Liljemark lena.liljemark@umu.se Lärare, Sltx Lotta Lundstedt lotta.lundstedt@umu.se Lärare, Sltx Karin Lundström karin.i.lundström@umu.se Lärare, Sltx Nina Mattsson nina.mattsson@umu.se Lärare, Sltm Torbjörn Sandgren torbjorn.sandgren@umu.se Lärare, Sltm Martin Flood martin.flood@umu.se Kursträffar Tre obligatoriska kursträffar Kursträff 1: v. 35, 31/8-2/9 onsdag torsdag fredag Kursträff 2: v. 43, 24-28/9 måndag Kursträff 3: v. 2, 9-11/ Träffen följs direkt av träff 1 på kursen Slöjd 1b, 15hp VT17 tisdag onsdag torsdag fredag måndag tisdag

4 4

5 Översikt över kursträffarnas innehåll Träff 1 Introduktion och information om kursen, distansutbildning och lärarutbildning Cambro information om kursens lärplattform Kreativitetsövning Experimenterande arbete hantverksarbete Litteraturseminarium Mål för träffen är att: känna skaparlust och våga arbeta tillsammans och lära känna varandra etablera lärarkontakt Träff 2 Redovisning av uppgifter Läroplaner och kursplaner i slöjd Experimenterande arbete hantverksarbete Temaarbete Litteraturseminarium Digitala bilder Studiebesök Mål för träffen är att: lära känna slöjdämnet i skolan Träff 3 Redovisning av uppgifter Litteraturseminarium Utvärdering Mål för träffen är att: bli medveten om olika sätt att kommunicera genom slöjd 5

6 Kommunikation Modern informations- och kommunikationsteknik (IKT) kommer att vara viktig för information och kommunikation mellan lärare och kursdeltagare, likaväl som mellan kursdeltagarna. Lärplattformen Cambro använder du för att få kontakt med övriga kursdeltagare och lärare samt för att lämna in och/eller publicera dina uppgifter. Det är viktigt att du regelbundet kontrollerar och läser det som skrivs i Cambro: Vid kursstarten får du information om hur lärplattformen Cambro kan användas. Sedan måste du själv börja arbeta med den så att du lär dig rutinerna för de kontakter du skall ha med andra kursdeltagare och lärare. Du finner information om hur du skall gå tillväga när du skall aktivera ditt konto och vilken hjälp som finns att få via universitetets ServiceDesk på adressen: ServiceDesk kan också nås på eller genom att ställa en fråga på webbsidan: Studentlegitimation och passerkort För att kunna låna böcker på universitets bibliotek och kunna komma in i våra undervisningslokaler behöver du hämta ut ditt s k UmU-kort. Se mer på: Mer om att vara student på Umeå universitet: Kursmaterial Studieguiden använder du för att få en allmän överblick av kursinnehållet. Där finns också de uppgifter som du ska arbeta med och datum när de skall redovisas. Kurslitteratur, aktuell litteraturlista finner du i slutet av studieguiden. Kursplaner finns på Sök på vald kursbenämning eller kurskod. 6

7 Hantverksmaterial, står du för själv. Vissa material finns att tillgå vid kursträffarna. Inlämningsuppgifter Inlämningsuppgifter som redovisas skall bifogas i pdf-format (ett distributions- och publiceringsformat som låser dokumentet och visar det på samma sätt oavsett vilken dator, eller annan enhet, det visas på). Skriv brödtexten med enkelt radavstånd, med en sanserif (t ex Times New Roman, Garamond eller Georgia) i 12 punkters storlek. Sidnumrera också ditt arbete. I sidhuvudet, som infogas på varje sida, skall du ange kurs och kurstillfälle, grupp, vilken uppgift du redovisar (se planeringen på sista sidan), följt av ditt för- och efternamn. Exempel på sidhuvud: Slöjd 1a, Textil HT16 grupp B Litteraturuppgift 4 Slöjda för livet Stina Nilsson OBS! Det är viktigt att du namnger inlämningsuppgifterna korrekt, både i dokumentet och i dess filnamn, samt sparar dem i PDF-format och lägger dem under rätt uppgift i Cambro! Filen namnges i formatet (understreck mellan orden): KURSKOD_TERMIN_UPPGIFTSNAMN_FÖRNAMN_EFTERNAMN Exempel på filnamn: 6SL012_HT16_LITT4_ANGELA_MERKEL.pdf För all textproduktion i dessa sammanhang finns det generella skrivregler, speciellt viktigt är formen för källhänvisningar och referenser. Vägledning i detta finns publicerat på Universitetsbibliotekets hemsida: Lägg märke till inlämningsdatum! För sent inlämnade uppgifter kan inte räkna med kommentar från läraren. 7

8 Examination och betyg Examination sker i form av inlämningsuppgifter och hantverksredovisningar samt genom aktivt deltagande i seminarier, workshops och på Cambro. Allt skriftligt som är underlag för examination skall finnas under rätt uppgift i Cambro. Obligatorisk närvaro vid kursträffarna. Formativ bedömning sker under pågående kurs. Examination grundas på redovisningar enskilt eller i grupp och i form av produkter, skriftlig och digital dokumentation, skriftliga uppgifter och seminarier. Examination sker även visuellt genom uppvisade färdigheter och förmågor. Reflektion och analys av det praktiska arbetet tillmäts stor betydelse. Vid betygsättning på kursen används något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl Godkänd läggs vikt vid att den studerande visar på en högre grad av praktisk, teoretisk och estetisk medvetenhet samt kan bedöma och argumentera för val genom att bryta ner, kombinera och sätta samman olika moment i kursinnehållet och didaktiskt utveckla beslut och medvetna ställningstaganden. Förväntade studieresultat (ur kursplanerna) För godkänd kurs ska den studerande när det gäller: Kunskap och förståelse - visa kunskap om och i kursens ingående hantverk - visa förståelse för och redogöra för didaktisk tillämpning av i kursen ingående hantverk och arbetsprocesser - ha kännedom om och kunna hantera krav på säkerhet i slöjdsalen - visa på medvetenhet om innebörden av slöjdens kommunikativa möjligheter - kunna diskutera och problematisera slöjdämnets syfte och innehåll i skola och samhälle - förstå helhetsbegreppet, med avseende på arbetsprocesser, och dess betydelse för individuell utveckling Färdighet och förmåga - visa förmåga till olika sätt att beskriva, använda och utvärdera arbetsprocesser i slöjd, i olika lärandesammanhang och med hjälp av olika medier - använda digitala verktyg vid presentationer och redovisningar samt reflektera kring möjligheter och problem med IKT-medier i förhållande till slöjdämnets hemmedium, artefakten - dokumentera och utvärdera det egna arbetet med arbetsprocesser i slöjd, detta i relation till det egna lärandet under kursen och till ämneslärarexamens krav - kunna hantera kunskaperna i kursens ingående hantverk så att utförande och bedömning av slöjdarbeten kan ske utifrån kvalitativa aspekter på hantverk 8

9 - kunna redogöra för och reflektera över sambandet mellan kursens olika delar - kunna kommunicera med ett för ämnet fackmässigt språk Värderingsförmåga och förhållningssätt - ha förmåga att kritiskt värdera egna och andras ämneskunskaper i relation till ämnesområdet slöjd - visa förmåga att utvärdera det egna arbetet och de egna ämneskunskaperna i syfte att aktivt bearbeta utvecklingsområden och söka ny kunskap - genom dokumentation tydliggöra sin egen kunskapsbildning - ha vetskap om var och hur ny kunskap om och i slöjd söks och erövras Betygskriterier (ur kursplanerna) För betyget Godkänd krävs att den studerande kan: - uppvisa kunskap om och tillämpa skolslöjdens hantverk i olika sammanhang - påvisa sin medvetenhet om olika sätt att kommunicera genom slöjdarbete - visa på insikter om didaktisk tillämpning i skolslöjdens olika hantverk - analysera och värdera olika slags texter och relatera dessa till lärandesituationer i slöjd - relatera skapande arbete till skola och omvärld - reflektera över sambanden mellan kursens olika delar. För betyget Väl Godkänd krävs, förutom vad som ovan angivits, att den studerande: - visar på en högre grad av praktisk, teoretisk, estetisk och didaktisk medvetenhet genom att problematisera, analysera och reflektera kring sambandet mellan kursens olika delar med väl underbyggda resonemang och i praktisk tillämpning. För mer information om kursens formella förutsättningar, se respektive kursplan: Textil: Trä- och metall: 9

10 Dagbok/loggbok Dagboksanteckningar med egna kommentarer kring arbetet i kursen är ett sätt att reflektera över sin egen lärandeprocess. Fundera på vad du lärt dig och skriv regelbundet ner tankar och reflektioner. Fotografier, teckningar och skisser är också ett gott stöd använd din mobilkamera flitigt! Dagboken med tillhörande bilder är underlag för den sammanfattande slutdokumentationen och är samtidigt en hjälp i det egna lärandet. Det är frivilligt att skriva dagbok/loggbok men det rekommenderas som underlag för kursens övriga uppgifter. Experimenterande arbete hantverksarbete Du kommer att arbeta med hantverk i slöjd både under och mellan kursträffarna. Utgångspunkt är ett undersökande arbetssätt, där experimenterande med idéer, teknik och material utifrån var och ens förkunskaper leder fram till nya kunskaper. Vid varje kursträff får du uppgifter att arbeta med hemma och redovisning sker dels i Cambro, dels vid följande kursträff. När du arbetar med hemuppgifterna ska du uppmärksamma både processen och produkten. Experimentera, utforska, ändra och försök på nytt. Under hela kursen skall du samla ditt material. Samla skisser och arbetsmaterial, skriv ner tankar och reflektioner. Vilka val gör du och varför? Motivera dina ställningstaganden. Dokumentera dina upptäckter. För en dialog med dig själv. Ta del av kurskamraternas lärandeprocesser. Försök också att se samband mellan kursens olika delar - hantverk, kulturbesök och litteratur. Ditt samlade material bildar underlag för processrapporter och reflektioner som du publicerar och lägger in i Cambro under arbetets gång och som är ett stöd för ditt eget lärande. Samtidigt är det ett sätt för lärarna att följa din process analys och reflektion är nödvändig. Din dokumentation är också underlag för den redovisning som sker vid kursträffarna samt för slutdokumentationen som sammanfattar hela kursen. Den skriftliga dokumentationen Ditt samlade material bildar underlag för de processrapporter och reflektioner som du lägger in i Cambro under arbetets gång och som är ett stöd för ditt eget lärande. Samtidigt är det ett sätt för lärarna att följa din process analys och reflektion är nödvändig. Din dokumentation är också underlag för den redovisning som sker vid kursträffarna samt för slutdokumentationen som sammanfattar hela kursen. All skriftlig enskild produktion lämnas in på avsedd plats under Uppgifter. 10

11 Begreppen analysera och problematisera är viktiga i ett undersökande arbetssätt och när man skriver rapporter av olika slag: - Analysera betyder att sönderdela, granska, kritiskt undersöka eller visa på samband att söka efter och beskriva de delar som en större helhet är sammansatt av - Problematisera är att ställa sig undrande inför något, att ställa sig frågor inför en företeelse, att kritiskt undersöka ett fenomen. Det innebär att se saker utifrån flera perspektiv Koppla dina resonemang till litteraturen genom referat och citat, samt fullständig referens till författare som du hänvisar till. Gör även en referenslista när du har flera referenser. Processrapport (se även översiktsplanering på sista sidan) Denna skriver du under processen, när du håller på med ditt arbete men inte är färdig. Ett nedslag i nuet som blickar framåt. Den skrivs i rapportform med generella krav på formalia. Bilder med förklarande bildtext ska alltid finnas med. Exempel på frågor du kan ställa dig: - Vilken målsättning har du med ditt arbete? - Vilka frågor ställer du? - Vilka tankar och idéer ger uppgiften upphov till? - Hur bearbetar du dessa idéer? - Vilka problem ställs du inför och hur prövar du olika lösningar? - Hur kan förebilder hjälpa dig, dvs. hur kan du få hjälp av andras erfarenheter? - Vilka tankar har du kring att arbeta med området i skolan? Obs! Infogade bilder med förklarande bildtext skall finnas med! Reflektioner (se även översiktsplaneringen på sista sidan) Detta är ett dokument du skriver när du närmar dig slutet av ditt hantverksarbete eller när du har avslutat det. Även reflektionen skrivs i rapportform med generella krav på formalia. Bilder med förklarande bildtext ska alltid finnas med. Att reflektera är t. ex att ifrågasätta, betrakta, att ompröva förhållanden. Reflektera över ditt arbete. Gör en självvärdering. Försök titta på helheten, utan att gå för mycket in på små detaljer. 11

12 Omfattning (om inte annat anges) ca en till två sidor text (bilder, diagram, litteraturlista räknas ej med i denna omfattning). Exempel på frågor du kan ställa dig: - Vilken målsättning har du haft med ditt arbete? - Hur har du fått idéer och bearbetat idéer? - I relation till din målsättning: Hur blev det? Vad blev bra? Vad kunde göras annorlunda? Vad har du lärt dig? - Vilka samband ser du mellan kursens olika delar? - Vilka tankar har du kring att arbeta med området i skolan? Obs! Infogade bilder med förklarande bildtext skall finnas med! Exempel på infogad bild med förklarande bildtext: Bild 1. Tillverkning av knivblad i institutionens smedja Inled alltid bildtexten med någon form av löpnummer, t ex Bild 1 eller Figur 1 eller liknande. Bildtexten sätts alltid i en eller två punkter mindre textstorlek än den omgivande brödtexten, alltid i kursiv stil och avslutas aldrig med punkt (utropstecken, frågetecken o s v kan dock användas). 12

13 Kulturbesök Under kursen skall du göra ett kulturbesök, vilket innebär att du besöker ett kulturevenemang i samhället, t ex en utställning, som kan ge inspiration för slöjden. Till kulturbesöket har du ett antal frågeställningar som du bearbetar och reflekterar över. Den didaktiska kopplingen är viktig. En skriftlig sammanställning av dina reflektioner, med bilder, läggs in under Uppgifter och Forum i Cambro. Frågeställningar: Hur kan vi använda oss av föremål/bilder för att förstå oss själva och vår omvärld, andra tider, andra kulturer, vår tid? 1. Börja med att ta reda på utställningens namn och vad konstnären/formgivaren heter. Ta reda på några fakta om henne/honom. 2. Gå igenom utställningen och välj ut en bild/skulptur/foto/installation som du finner intressant. Vad ser Du? Beskriv vad Du ser. 3. Utförande. Vilket uttryckssätt har konstnären/formgivaren valt? Beskriv hur objektet är uppbyggt, komposition, färg, form, material, teknik. 4. Motiv. Vad är det som skildras? Vad föreställer bilden/skulpturen, etc. 5. Tolkning. Vilka känslor, tankar, erfarenheter eller åsikter förmedlar föremålet/konstverket? 6. Vad ligger till grund för dina estetiska ställningstaganden? Vad/vem tror du har påverkat dig i dina estetiska preferenser? 7. Om du skulle ta hit en klass, hur skulle du kunna arbeta? Vad står det i läroplanen om kulturbesök? Behöver man arbeta med förförståelse, avläsning av koder? Åldersgrupp/åldersrelaterat? Förslag på frågeställningar? 13

14 Litteraturuppgifter och seminarier Litteraturuppgift 1 (seminarium) Slöjda för livet, kap. 1 Litteratur: Roger Säljö Den materiella kulturen och vårt kunskapande i Borg, Kajsa & Lindström, Lars (red.) (2008). Slöjda för livet! Stockholm: Lärarförbundets förlag (s.11-14) Litteraturseminarium: Läses inför träff 1 och diskuteras i seminariegrupperna under träffen. Litteraturuppgift 2 (inlämning) Slöjda för livet, kap. 3-7 Litteratur: Borg, Kajsa & Lindström, Lars (red.) (2008). Slöjda för livet! Stockholm: Lärarförbundets förlag (kap. 3-7) Enskild uppgift: Litteraturen bearbetas genom att du läser anvisade kapitel och reflekterar kring frågorna Vad? / Jag? / Och? Läggs in på avsedd plats i Cambro. Använd dessa frågor som underrubriker i din text och disponera ca en tredjedel av texten kring var och av frågorna: - Vad? Vad handlar de fem kapitlen om: Vad har de gemensamt? Vad skiljer dem åt? Vad är kärnan i texten? Välj ett av kapitlen att resonera kring: - Jag? Egna tankar utifrån texten i ett valt kapitel. Textens relation till mig själv - Och? Och sen då? Vad gör jag av det här? Vad kan det leda till i mitt arbete som lärare? Omfattning ca en och en halv sida text (bilder, diagram, litteraturlista räknas ej med i denna omfattning). 14

15 Litteraturuppgift 3 (inlämning och seminarium) Slöjd och kreativitet Litteratur: Vygotskij, Lev S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Enskild uppgift: Litteraturen bearbetas genom att du läser texten och reflekterar kring frågeställningarna på nästa sida. Kom ihåg att göra korrekta referensmarkeringar och infoga referenslista sist i dokumentet. Du ska också vara beredd att diskutera frågorna vid seminarietillfället träff 2. Det vill säga: utgå från texten men använd gärna egna erfarenheter och åsikter i svar och diskussion. Den skriftliga delen läggs in på avsedd plats i Cambro. Frågeställningar: 1. Hur tänker sig Vygotskij att man kan stimulera barns fantasi och kreativitet? Beskriv och diskutera några av de metoder som tas upp för att så mångsidigt som möjligt utveckla barns kreativitet. 2. Beskriv och diskutera hur Vygotskij förhåller sig till nedanstående fenomen i sin bok Fantasi och kreativitet i barndomen: Identitet Kulturmöten Skillnader mellan könen Skolans normer Till samtliga frågor ovan ska du också besvara dessa följdfrågor: Hur riktig verkar beskrivningen/analysen utifrån dina egna erfarenheter? I vilka sammanhang och på vilket sätt kan du som lärare ha nytta av denna kunskap? Omfattning max tre sidor text (bilder, diagram, litteraturlista räknas ej med i denna omfattning). Inlämning i tid är en förutsättning för att delta vid seminariet. 15

16 Litteraturuppgift 4 (seminarium) Läroplan, kursplan och kommentarmaterial Litteratur: Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Fritzes. (kapitel 1-2 samt slöjdämnets kursplan 3.16) Enskild uppgift: Läs igenom litteraturen så att du är väl förberedd att diskutera slöjdämnets innehåll/mål/syfte. Fundera kring hur skolans allmänna mål och slöjdämnets mål samverkar och kan integreras. Under träff 2 behandlas litteraturen vid ett seminarium. Litteraturuppgift 5 (inlämning och workshop) Skapande handling Litteratur: Birgerstam, Pirjo (2000). Skapande handling. Lund: Studentlitteratur. Övrigt: Vid träff 2 introduceras innehållet genom en workshop. Enskild uppgift: Texten läses och bearbetas utifrån frågeställningarna nedan. Sammanfatta dina reflektioner skriftligt och lägg dem under på avsedd plats i Cambro. 1 Vad kännetecknar en skiss, enligt Birgerstam? 2 Vilken betydelse kan skissen ha i en kreativ skapandeprocess, enl. Birgerstam? 3 Utgå från texten och reflektera kring hur du skulle kunna arbeta med skisser i slöjd? 4 Vad behöver du lära dig mer om eller utveckla för att kunna genomföra ett sådant arbete? Omfattning: En sida text netto (ev. bilder, diagram, litteraturlista räknas ej med i denna omfattning). 16

17 Litteraturuppgift 6 / Reflektion 2 (inlämning och workshop) Den svårfångade reflektionen Litteratur: Pedagogiska magasinet 2007:1. Tema: Den svårfångade reflektionen. (s 27 64) Kan hämtas på: Enskild uppgift: Läs och bearbeta artiklarnas innehåll. Skriv en metareflekterande* text som du på passande sätt integrerar i din egen reflektion över hantverksarbete och arbetsprocess (kopplat till Hantverksuppgift 2). Utgå från följande punkter och diskutera med stöd i artiklarna och lägg dem under på avsedd plats i Cambro: Vad är reflektion enligt artiklarnas författare? Hur beskriver Alexandersson (2007) reflektionens roll i läraryrket efter talets förändrade styrning av skolan? Använd dig av och förklara kort begreppen praktisk kunskap, reflekterande praktiker och yrkesspråk i din text! Vilken betydelse ser du utifrån artiklarnas innehåll att reflektionen har i slöjdämnet generellt och i din egen dokumentation av dina arbetsprocesser i kursen specifikt? * Med metareflektion avses att reflektera över det egna medvetandet, i detta fall de egna reflektionerna och deras roll/funktion. Omfattning: Två sidor text netto (ev. bilder, diagram, litteraturlista räknas ej med i denna omfattning). Litteraturuppgift 7 (inlämning och seminarium) Slöjd och genus Litteratur: Öqvist, Anna (2009). Skolvardagens genusdramaturgi: en studie av hur feminiteter och maskuliniteter görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring. Luleå: Luleå tekniska universitet. (Kap 10, s ) Kan hämtas här: Hedlin, Maria (2010). Lilla genushäftet 2.0: Om genus och skolans jämställdhetsmål. Kalmar: Linnéuniversitetet. (fortsättning nästa sida) 17

18 (fortsättning, Litteraturuppgift 7) Kan hämtas här: Enskild uppgift: Förbered seminariet genom att kritiskt läsa och jämföra texterna och reflektera över innehållet med utgångspunkt i dina egna erfarenheter av vad det innebär att vara flicka/pojke i skolan. Varje student förväntas vara beredd att aktivt delta i seminariediskussionen. Det vill säga, utgå från den lästa litteraturen men använd egna erfarenheter och underbyggda åsikter i dina resonemang. Bearbeta litteraturen genom att skriftligt resonera utifrån frågorna och lägg dem under på avsedd plats i Cambro: - Vad? Vad handlar de fem kapitlen om? Vad har de gemensamt? Vad skiljer dem åt? Vad är kärnan i texten? - Jag? Egna tankar utifrån texten i ett valt kapitel. Textens relation till mig själv. - Och? Och sen då? Vad gör jag av det här? Vad kan det leda till i mitt arbete som lärare? Vidare besvarar du frågorna: - I vilka avseenden stämmer bilden som författarna ger med dina erfarenheter? - Känner du igen beskrivningarna från din egen tid som elev? - Utifrån egna lärarerfarenheter? - Vad är det viktigaste i texterna som du kan ta med dig i din lärarroll? Omfattning: Två sidor text netto (ev. bilder, diagram, litteraturlista räknas ej med i denna omfattning). Inlämning i tid är en förutsättning för att delta i seminariet vid träff 3. 18

19 Litteraturuppgift 8 Slutdokumentation Enskild uppgift: Kursen avslutas med en skriftlig sammanfattning som speglar kursens innehåll och visar på din reflektion över sambandet mellan kursens olika delar. Den skrivs i berättande form där analys, reflektion och didaktisk anknytning är väsentlig. Den skall visa hur du som student har utvecklats och fått ökad insikt i slöjdens område ur ett lärandeperspektiv. Det handlar mer om hur du tänker för att komma vidare i ditt arbete än att beskriva hur du gör. Vad har du lärt dig och hur ser den egna processen ut? Underlag för din sammanfattning är lektioner, seminarier, litteratur, kulturbesök, hantverksarbete samt dagbok/loggbok. Kursplanens mål och innehåll kan vara en hjälp vid skrivandet. Bilder skall finnas med, liksom hänvisningar (referenser) till litteraturen. Glöm inte referenslista! Läggs in på avsedd plats i Cambro. Omfattning: Två till tre sidor text netto (ev. bilder, diagram, litteraturlista räknas ej med i denna omfattning). 19

20 Litteratur, hantverk Textil Bertilsson, C. & Hellmark, M. (2008). Grön design. Stockholm: Naturskyddsföreningen. (slut på förlag) Brieditis, K., Evans, K. & Lindén Ivarsson, A-S (2004) Konsten att slakta en tröja. Stockholm: Alfabeta/Anamma. (slut på förlag) Paetau Sjöberg, Gunilla (2009). Tova Gammal teknik på nytt sätt. Stockholm: Natur & Kultur. Sylwan, Kerstin, Stål, Johanna & Danielsson, Sara. (2012). Materialens Magi Design för en skräpfri värld. Göteborg: Camino förlag. Trä och metall Arvidsson, Harry & Johansson, Svante (2002). Säker arbetsmiljö. Solna: Ekelunds förlag. Dahlgren, Torbjörn (1996). Nordiska träd och träslag. Stockholm: Arkitektur förlag AB. Jackson, Albert (2005). Collins Complete Woodworkers Manual. New York: Harper Collins Publishers. Scott, Ernest (1994). Stora snickarboken. Västerås: ICA förlag AB. (slut på förlag) Artiklar kan tillkomma under kursen. 20

21 Litteratur, didaktisk Birgerstam, Pirjo (2000). Skapande handling. Lund: Studentlitteratur. Borg, Kajsa & Lindström, Lars (2008). Slöjda för livet! Stockholm: Lärarförbundets förlag. (Kap. 1, 3-7) Hartman, Sven. (2014). Slöjd, bildning & kultur; Om pedagogisk slöjd i historia och nutid. Stockholm: Carlsson Bokförlag. (Kap 1-6) Hasselskog, Peter (2009). Slöjdämnet och genus. Läsanvisning Krut nr. 133/134 Hedlin, Maria (2010). Lilla genushäftet 2.0: Om genus och skolans jämställdhetsmål. Kalmar: Linnéuniversitetet. Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Pedagogiska magasinet 2007:1. Tema: Den svårfångade reflektionen. Öqvist, Anna (2009) Skolvardagens genusdramaturgi: en studie av hur feminiteter och maskuliniteter görs I år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring. Luleå: Luleå tekniska universitet. (Kap. 10 sid ) Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm: Fritzes. Kan hämtas på Skolverkets hemsida: Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Fritzes. Kan hämtas på Skolverkets hemsida: Artiklar kan tillkomma under kursen. 21

22 Slöjd 1a Textil / Trä- och metall 15.0hp HT2016 Översiktsplanering och sista inlämningsdatum Hantverksarbete Processrapport 1 Processrapport 2 Reflektion 1 (hantverk redov. på träff 2) Reflektion 2 (hantverk redov. på träff 3) Litteratur, hantverk Textil: Do Redo Grön Design Tova Trä- och metall: Säker arbetsmiljö Nordiska träd och träslag Stora snickarboken Litteraturuppgifter Inläsning Redovisn. Under kursen Under kursen Cambro Forum 19/10 4/1 Cambro Uppgifter 2/10 11/12 19/10 4/1 Litt 1: Slöjda för livet, kap 1 Träff 1 (sem) Litt 2: Slöjda för livet, kap /9 Litt 3: Slöjd och kreativitet Träff 2 (sem) 16/10 Litt 4: Läroplan, kursplan Träff 2 (sem) Litt 5: Skapande handling Träff 2 (ws) 30/10 Litt 6: Den svårfångade reflektionen 4/12 Litt 7: Slöjd och genus Träff 3 (sem) 4/1 Litt 8: Slutdokumentation 29/1 Kulturbesök Kulturbesök 15/11 15/11 OBS! Använd Studieguiden kontinuerligt som aktivt stöd i studierna! Det är viktigt att du namnger inlämningsuppgifterna och filerna korrekt samt sparar dem i PDFformat och lägger dem under rätt uppgift i Cambro! Lägg märke till inlämningsdatum för sent inlämnade uppgifter kan inte räkna med kommentar från läraren. EstInst MF