Slöjd, Textil 1b, Trä och metall 1b, 15.0 hp

Transkript

1 Institutionen för Estetiska ämnen Umeå universitet Slöjd, Textil 1b, Trä och metall 1b, 15.0 hp Studieguide Vårterminen 2016 Grupp A REVIDERAD Med reservation för ändringar

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Slöjd, Textil 1b, trä och metall 1 3 Kontaktpersoner 3 Kursträffar. 4 Översikt över kursträffarnas innehåll 4 Examination. 5 Kommunikation 6 Studentlegitimation och passerkort 6 Kursmaterial. 6 Dagbok/loggbok 6 Experimenterande arbete - hantverksarbete 7 Inlämningsuppgifter. 7 Skriftlig dokumentation, rapporter och reflektioner 8 Litteraturuppgifter och seminarier 9 Litteratur, didaktisk 11 Litteratur, hantverk 11 Kulturbesök 13 Sammanfattande dokumentation 13 Planering och sista inlämningsdatum 14 2

3 Välkommen till kursen Slöjd, Textil 1b, trä och metall 1b, 15.0 högskolepoäng Denna kurs utgör en av fyra i en serie kurser i inriktning textil- alternativt trä/metallslöjd. Kursens mål är att den studerande utvecklar kunskaper om lärandeprocesser i slöjd. De studerande skall utveckla kunskaper om och i slöjdens uttryckssätt och uttrycksformer med fokus på processer med betoning på visualisering och gestaltande av idéer i slöjdundervisningen. De studerande genomför egna arbetsprocesser och slöjdarbeten, som analyseras och dokumenteras ur ett lärandeperspektiv. Miljö- och materialfrågor integreras. Studierna skall utveckla kompetens att som lärare i slöjd arbeta processinriktat. De studerandes egna tankar och idéer bildar utgångspunkt för kontinuerliga val under processens gång och eget ansvarstagande är en viktig förutsättning för studier på distans. Det egna lärandet gynnas av både egen aktivitet och kommunikation med andra. Det är därför av vikt att tiden mellan träffarna används för att öka den egna kunskapen genom ett aktivt kunskapssökande. Kursen vill också uppmuntra till möten mellan egna och andras kunskaper och erfarenheter och dessa möten sker både under och mellan träffarna. Analys och reflektion är också en viktig del i en lärandeprocess. I reflektionen skapas tankar som gör att man förändras, går vidare och lär sig något nytt. Kursen vänder sig till den som vill studera motsvarande Lärarprogrammets kurser i slöjdinriktningarna 1-60 hp. Utbildningen består av fyra 15-högskolepoängskurser: Slöjd textil 1a respektive trä- och metallslöjd 1a 15 hp, Slöjd textil 1b respektive trä- och metallslöjd 1b 15 hp, Slöjd textil 2a respektive trä- och metallslöjd 2a 15 hp, Slöjd textil 2b respektive trä- och metallslöjd 2b 15 hp. Kurserna söks var för sig. Kurserna är likvärdiga med inriktningsstudier vilket gör det möjligt att tillgodoräkna dessa poäng i en lärarexamen. Enbart utbildningen i respektive slöjdart 60 hp ger ingen lärarexamen. För att erhålla lärarexamen måste kurserna kompletteras med kurser i det allmänna utbildningsområdet samt ev. andra ämnesstudier. Kursen genomförs på halvfart på distans med tre kursträffar. Halvfart innebär ca 20 studietimmar per vecka. Varje kursträff omfattar 2-4 dagar och består av föreläsningar, seminarier och workshops. Mellan kursträffarna förväntas de studerande kommunicera med varandra kring kursens innehåll via datorkonferens samt genomföra egna slöjduppgifter. Kontaktpersoner Kursansvarig Sltx Stina Westerlund stina.westerlund@umu.se Kursansvarig Sltm Magnus Wink magnus.wink@umu.se Lärare Sltx Annika Andersson annika.e.andersson@umu.se Lärare Sltx Lena Liljemark lena.liljemark@umu.se Lärare Sltx Karin Lundström karin.i.lundstrom@ umu.se Lärare Sltm Martin Flood martin.flood@umu.se Lärare Sltm Torbjörn Sandgren torbjorn.sandgren@umu.se 3

4 Kursträffar Kursträff januari onsdag torsdag Kursträff mars tisdag onsdag torsdag fredag Kursträff maj onsdag torsdag Översikt över kursträffarnas innehåll Träff 1 Introduktion och information om kursen Estetiska läroprocesser Experimenterande arbete hantverksarbete Mål för träffen är att: - bli medveten om estetiska läroprocesser - känna skaparlust inom ett nytt område - arbeta tillsammans och lära av varandra Träff 2 Redovisning av uppgifter Experimenterande arbete hantverksarbete Litteraturseminarium PowerPoint Studiebesök Mål för träffen är att: - bli medveten om estetiska läroprocesser i skolan - kunna göra en PowerPoint presentation Träff 3 Redovisning av uppgifter Litteraturseminarium Utvärdering Mål för träffen är att: - kunna presentera och reflektera över lärandeprocesser i slöjdämnet 4

5 Examination Examination sker i form av inlämningsuppgifter och hantverksredovisningar samt genom aktivt deltagande i seminarier, workshops och på Cambro. Allt skriftligt som är underlag för examination skall finnas under rätt uppgift i Cambro. Obligatorisk närvaro vid kursträffarna. Formativ bedömning sker under pågående kurs. Examination grundas på redovisningar enskilt eller i grupp och i form av produkter, skriftlig och digital dokumentation, skriftliga uppgifter och seminarier. Examination sker även visuellt genom uppvisade färdigheter och förmågor. Reflektion och analys av det praktiska arbetet tillmäts stor betydelse. Vid betygsättning på enskilt moment och på hel kurs används något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl Godkänd läggs vikt vid att den studerande visar på en högre grad av praktisk, teoretisk och estetisk medvetenhet samt kan bedöma och argumentera för val genom att bryta ner, kombinera och sätta samman olika moment i kursinnehållet och didaktiskt utveckla beslut och medvetna ställningstaganden. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande när det gäller: Kunskap och förståelse -visa kunskap om och i kursens ingående hantverk. - visa förståelse för och redogöra för didaktisk tillämpning av i kursen ingående hantverk och arbetsprocesser. - ha kännedom om och kunna hantera krav på säkerhet i slöjdsalen. - visa på medvetenhet om innebörden av slöjdens kommunikativa möjligheter. - kunna diskutera och problematisera slöjdämnets syfte och innehåll i skola och samhälle. - förstå helhetsbegreppet, med avseende på arbetsprocesser, och dess betydelse för individuell utveckling. Färdighet och förmåga - visa förmåga till olika sätt att beskriva, använda och utvärdera arbetsprocesser i slöjd, i olika lärandesammanhang och med hjälp av olika medier. - använda digitala verktyg vid presentationer och redovisningar samt reflektera kring möjligheter och problem med IKT-medier i förhållande till slöjdämnets hemmedium, artefakten. - dokumentera och utvärdera det egna arbetet med arbetsprocesser i slöjd, detta i relation till det egna lärandet under kursen och till ämneslärarexamens krav. - kunna hantera kunskaperna i kursens ingående hantverk så att utförande och bedömning av slöjdarbeten kan ske utifrån kvalitativa aspekter på hantverk. - kunna redogöra för och reflektera över sambandet mellan kursens olika delar. - kunna kommunicera med ett för ämnet fackmässigt språk. Värderingsförmåga och förhållningssätt - ha förmåga att kritiskt värdera egna och andras ämneskunskaper i relation till ämnesområdet slöjd. - visa förmåga att utvärdera det egna arbetet och de egna ämneskunskaperna i syfte att aktivt bearbeta utvecklingsområden och söka ny kunskap. - genom dokumentation tydliggöra sin egen kunskapsbildning. - ha vetskap om var och hur ny kunskap om och i slöjd söks och erövras. 5

6 Kommunikation Informationsteknik (IKT) kommer att vara viktig för information och kommunikation mellan lärare och kursdeltagare. Lärplattformen Cambro använder du för att få kontakt med övriga kursdeltagare och lärare samt för att publicera dina uppgifter. Det är viktigt att du regelbundet kontrollerar och läser det som skrivs i Cambro. Vid kursstarten får du information om hur lärplattformen Cambro kan användas. Sedan måste du själv börja att arbete med den så att du lär dig rutinerna för de kontakter du skall ha med studiekamrater och lärare. Du finner information om hur du skall gå tillväga när du skall aktivera ditt konto och vilken hjälp som finns att få via Stödcentrum på adressen: Stödcentrum kan också nås på eller genom att ställa en fråga på webbsidan Studentlegitimation och passerkort För att kunna låna böcker på universitetsbiblioteket, UB, och kunna komma in i våra undervisningslokaler behöver du hämta ut ditt s k UmU-kort. Se mer på: Kursmaterial Studieguiden använder du för att få en allmän överblick av kursinnehållet. Där finns också de uppgifter som du ska arbeta med och datum när de skall redovisas. Kurslitteratur, fullständig litteraturlista finner du i studieguiden. Kursplaner finns på Sök på vald kurs. Hantverksmaterial, står du själv för. Vissa material finns att tillgå vid kursträffarna. Dagbok/loggbok Dagboksanteckningar med egna kommentarer kring arbetet i kursen är ett sätt att reflektera över sin egen lärandeprocess. Fundera på vad du lärt dig och skriv regelbundet ner tankar och reflektioner. Dagboken bildar underlag för den skriftliga dokumentationen och är samtidigt en hjälp i det egna lärandet. 6

7 Experimenterande arbete hantverksarbete Du kommer att arbeta med hantverk i slöjd både under och mellan kursträffarna. Utgångspunkt är ett undersökande arbetssätt, där experimenterande med idéer, teknik och material utifrån var och ens förkunskaper leder fram till nya kunskaper. Vid varje kursträff får du uppgifter att arbeta med hemma och redovisning sker dels i Cambro, dels vid följande kursträff. När du arbetar med hemuppgifterna ska du uppmärksamma både processen och produkten. Experimentera, utforska, ändra och försök på nytt. Under hela kursen skall du samla ditt material. Samla skisser, foton och arbetsmaterial, skriv ner tankar och reflektioner. Vilka val gör du och varför? Motivera dina ställningstaganden. Dokumentera dina upptäckter. För en dialog med dig själv. Ta del av kurskamraternas lärandeprocesser. Försök också att se samband mellan kursens olika delar; hantverk, litteratur, och kulturbesök. Ditt samlade material bildar underlag för de processrapporter och reflektioner som du lägger in i Cambro under arbetets gång och som är ett stöd för ditt eget lärande. Samtidigt är det ett sätt för lärarna att följa din process analys och reflektion är nödvändig. Din dokumentation är också underlag för den redovisning som sker vid kursträffarna samt för slutdokumentationen som sammanfattar hela kursen. Inlämningsuppgifter Inlämningsuppgifter som redovisas skall bifogas i pdf-format (ett distributions- och publiceringsformat som låser dokumentet och visar det på samma sätt oavsett vilken dator, eller annan enhet, det visas på). Behåll dock en version av din text i Word-format för att kunna fortsätta skriva i den senare! I sidhuvudet, som infogas på varje sida, skall du ange kurs och kurstillfälle, grupp, vilken uppgift du redovisar (se planeringen på sista sidan), följt av ditt för- och efternamn. Skriv med enkelt radavstånd, typsnitt Times New Roman i 12 punkters storlek. Sidnumrera också ditt arbete. Exempel på sidhuvud: Litt 1: Slöjda för livet Larsson Stina, Slöjd textil 1b gr A, vt 16 Filen namnges i formatet (understreck mellan orden): Kursens namn_termin_grupp_uppgiftsnamn_förnamn_efternamn Exempel på filnamn: Slöjd textil 1b_VT16_B_Litt1_Stina_Larsson.pdf OBS! Lägg märke till inlämningsdatum! För sent inlämnade uppgifter kan inte räkna med kommentar från läraren. 7

8 Skriftlig dokumentation, rapporter och reflektioner Begreppen analysera och problematisera är viktiga i ett undersökande arbetssätt och när man skriver rapporter av olika slag. Exempel på frågor som kan ställas: Processrapporter (se tider i studieguiden) Vilken målsättning har du med ditt arbete? Vilka frågor ställer du? Vilka tankar och idéer ger uppgiften upphov till? Hur bearbetar du dessa idéer? Vilka problem ställs du inför och hur prövar du olika lösningar? Hur använder du dig av hantverkslitteraturen? Hur kan förebilder hjälpa dig, dvs. hur kan du få hjälp av andras erfarenheter? Vilka tankar har du kring att arbeta med området i skolan? Obs! Infogade bilder skall finnas med! Reflektioner (se tider i studieguiden) Att reflektera är t. ex att ifrågasätta, betrakta, att ompröva förhållanden. Reflektionerna består av två delar på sammanlagt 2-3 sidor text. En inledande del (ca 1-1,5 sida text) där du reflekterar över ditt arbete. Gör en självvärdering. Försök titta på helheten, utan att gå för mycket in på små detaljer. Vilken målsättning har du haft med ditt arbete? Hur har du fått idéer och bearbetat idéer? I relation till din målsättning: Hur blev det? Vad blev bra? Vad kunde göras annorlunda? Vad har du lärt dig? Vilka samband ser du mellan kursens olika delar? Vilka tankar har du kring att arbeta med området i skolan? En avslutande del (ca 1-1,5 sida text) där du reflekterar över din process och relaterar ditt arbete till anvisad litteratur och begrepp centrala för slöjdämnet. Reflektion 1: Hur kan du relatera ditt eget arbete till begreppet estetiska lärprocesser som de framträder i Litteraturuppgift 2? (se beskrivning av Litteraturuppgift 2 s 9) Reflektion 2: Hur kan du relatera din arbetsprocess till innehållet och de centrala begrepp som berörs i litteraturen du behandlat i Litteraturuppgift 4? (se beskrivning av Litteraturuppgift 4 s 10) Obs! Infogade bilder skall finnas med i reflektionen! 8

9 Litteraturuppgifter och seminarier Litteraturuppgift 1: Lärande och kommunikation i slöjdpraktiken Johansson, Marléne. (2008). Kommunikation i skolans slöjdpraktik. I: Kajsa Borg & Lars Lindström (Red.). Slöjda för livet; om pedagogisk slöjd, (s ). Stockholm: Lärarförbundets Förlag. Illum, Bent. & Johansson, Marléne. (2009). Vad är tillräckligt mjukt? kulturell socialisering och lärande i skolans slöjdpraktik. FORMakademisk, 2(1), s Skriv en reflekterande text på 1-1,5 sidor där du med stöd i texterna beskriver vad ett sociokulturellt perspektiv på lärande innefattar samt lyfter fram och diskuterar tre centrala aspekter av det lärande i slöjd som Illum och Johansson ger exempel på. Avsluta texten med att argumentera för hur du skulle vilja arbeta med elever för att forma en undervisningssituation som skulle kunna stödja det lärande författarna beskriver. Texten läggs in under uppgiften Litteraturuppgift 1 i Cambro. Litteraturuppgift 2: Estetiska läroprocesser Fyra artiklar ur Pedagogiska Magasinets temanummer (nr 3/2013) om Nyttan med de sköna konsterna. Hämta på: Oscarsson, Stina. (2013) Demokratins immunförsvar. Pedagogiska Magasinet, nr 3: s Wiklund, Ulla. (2013). Estetiken öppnar själens fönster. Pedagogiska Magasinet, nr 3: s Lindgren, Monika. (2013). Konst för sin egen eller andras skull? Pedagogiska Magasinet, nr 3: s Dessutom en valfri artikel ur ovan nämnda temanummer. Läs de olika artiklarna, bearbeta textinnehållet och formulera för dig själv vad som karaktäriserar en estetisk lärprocess. Notera att de olika artikelförfattarna har skilda sätt att beskriva estetiska lärprocesser och ockå argumenterar från olika perspektiv. Försök identifiera perspektiven! Redovisa din egen bearbetning av artiklarna genom att utifrån begreppet estetisk lärprocess relatera till och reflektera över din egen arbetsprocess i hantverket. Formulera också två diskussionsfrågor utifrån texterna. Texten på ca 1 sida infogas som avslutande del i Reflektion 1 och lämnas in i Cambro under uppgiften Reflektion 1 inför Träff 2 (se vidare instruktion för Reflektion 1 s 8). De två diskussionsfrågorna tar du med till Litteraturseminariet vid Träff 2! Skriv gärna också egna utförligare anteckningar som du tar med till seminariet för att kunna introducera dina frågor för kurskamraterna. Inlämnad Reflektion 1 är en förutsättning för att delta vid litteraturseminariet! 9

10 Litteraturuppgift 3: Entreprenöriellt lärande Falk-Lundqvist, Åsa, Hallberg, Per-Gunnar, Leffler, Eva & Svedberg, Gudrun. (2012). Entreprenöriell pedagogik i skolan. Stockholm: Liber AB. Nordin, Andreas. (2014). Den bildade människan har blivit entreprenör, Pedagogiska Magasinet, nr 1: s Vad? Vad är det centrala budskapet, kärnan, i de två olika texterna? Jag? Vad är mina egna tankar om hur innehållet kan kopplas till slöjdämnet? Hur uppfattar jag att de två olika texterna relaterar till varandra? Och? Och sen då? Vad gör jag av det här? Hur kan jag förhålla mig till begreppet entreprenöriellt lärande i mitt arbete som lärare i slöjd? Reflektionerna (cirka 1-2 sidor) läggs in under uppgiften Litteraturuppgift 3 i Cambro. Litteraturuppgift 4: Lärande, intuition och tyst kunskap i slöjd Cederblad, Jarl (2007). Learning by observation. Upplevelse och lärande av Hantverkskunskaper genom förevisning. Licentiatavhandling i Pedagogiskt arbete. Umeå universitet, Fakulteten för lärarutbildning. (Kap 1 3). Lindström, Lars. (2008). Intuitionens roll i estetiska lärandeprocesser. I: Kajsa Borg & Lars Lindström (Red.). Slöjda för livet; om pedagogisk slöjd, (s ). Stockholm: Lärarförbundets Förlag. Läs texterna, bearbeta innehållet med hjälp av nedanstående frågor. Redovisa därefter centralt innehåll i din bearbetning av texterna genom att relatera till och reflektera över din egen arbetsprocess. Gör även didaktiska kopplingar till skolpraktik. Formulera också två diskussionsfrågor utifrån texterna. Texten på 1-1,5 sidor infogas som avslutande del i Reflektion 2 och lämnas in i Cambro under uppgiften Reflektion 2. De två diskussionsfrågorna tar du med till Litteraturseminariet vid Träff 3! Inlämnad Litteraturuppgift 3 är en förutsättning för att delta vid litteraturseminariet! Lindströms text: Jämför och beskriv utgångspunkter och arbetsprocesser för hantverkarna respektive studenterna. Reflektera över likheter och skillnader mellan slöjdprocessen (slöjdens arbetsprocesser) som den beskrivs i kursplanen för slöjd med Poppers schema och Narbrink & Nåbos beskrivning av slöjdprocessens fyra faser. Cederblads text: Beskriv kort hur man genom de olika teorierna nedan tänker sig att kunskap förmedlas. Ge exempel. Mästarlära (om att göra och förevisa) Tyst kunskap (om indirekt medvetna kunskaper) Följa regler (om att på eget sätt genomföra moment) Att kunna förutse (om hur moment bygger upp helhetsförståelse) 10

11 Litteratur, didaktisk Cederblad, Jarl (2007). Learning by observation. Upplevelse och lärande av Hantverkskunskaper genom förevisning. Licentiatavhandling i Pedagogiskt arbete. Umeå universitet, Fakulteten för lärarutbildning. (Kap 1 3). Falk-Lundqvist, Åsa, Hallberg, Per-Gunnar, Leffler, Eva och Svedberg, Gudrun (2012). Entreprenöriell pedagogik i skolan. Stockholm: Liber AB Illum, Bent. & Johansson, Marléne. (2009). Vad är tillräckligt mjukt? kulturell socialisering och lärande i skolans slöjdpraktik. FORMakademisk, 2(1), s Johansson, Marléne. (2008). Kommunikation i skolans slöjdpraktik. I: Kajsa Borg & Lars Lindström (Red.). Slöjda för livet; om pedagogisk slöjd, (s ). Stockholm: Lärarförbundets Förlag. Lindström, Lars. (2008). Intuitionens roll i estetiska lärandeprocesser. I: Kajsa Borg & Lars Lindström (Red.). Slöjda för livet; om pedagogisk slöjd, (s ). Stockholm: Lärarförbundets Förlag. Nordin, Andreas. (2014). Den bildade människan har blivit entreprenör, Pedagogiska Magasinet, nr 1: s Hämta på: Pedagogiska Magasinet (nr 3/2013) Temanummer om Nyttan med de sköna konsterna. (Fyra artiklar, se Litteraturuppgift 2). Hämta på: Referenslitteratur: Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm: Fritzes. Litteratur, hantverk Textil Arvidsson, Harry, Johansson, Svante & Persson, Ethel (2002). Säker arbetsmiljö i textilslöjd. Solna: Ekelunds förlag. Bardwell, Sandra (2012). Sy dina egna kläder. Stockholm: Bonnier fakta. Bertilsson, Cecilia & Hellmark, Mats. (2008). Grön design. Stockholm: Naturskyddsföreningen. Munters, Ninni (1989). Textil materiallära. Stockholm: Liber Utbildning AB Palmsköld, Anneli. (2012). Återbruk och kläders kulturella slitage. I: Roger Qvarsell & Birgitta Svensson. (Red.). Markeringar och maskeringar; Att visa eller dölja sin kropp. Stockholm: Nordiska Museets Förlag. Sylwan, Kerstin, Stål, Johanna & Danielsson Sara (2012). Materialens Magi Design för en skräpfri värld Göteborg: Camino förlag. Öberg, Inger & Ersman, Hervor (1999, 4:e uppl). Mönster och konstruktioner för damkläder. Stockholm: Natur & Kultur/ LTs förlag. Öberg, Inger & Ersman, Hervor (1989). Mönsterkonstruktion Herrkläder. Borås: CM Garment 11

12 Trä & metall Enander, Lars & Norén, Karl-Gunnar(1999). Järnsmidesboken.(2:a uppl.) Stockholm: N&N Eriksson, Nils-Olof & Karlsson, Bo (1997). Verkstadshandboken. (14:e uppl.) Stockholm: Liber Metallslöjd. (2009). Kompendium, Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet. (elektronisk resurs) Forss, Kalle & Jeppsson, Gunnar (2014) Stockholm. Plåtslöjd. Stockholm: Hemslöjdens förlag Arbetsmiljöverket. (2012). Minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3) Hämtad Arbetsmiljöverket. Maskiner i träslöjdsalar i grundskolor och gymnasieskolor, checklista. Hämtad Skolor, checklista Arbetsmiljöverket( ). Skolor, checklista. Hämtad Skolor, checklista Referenslitteratur: Arvidsson, Harry & Johansson, Svante (2002). Säker arbetsmiljö i trä- och metallslöjd. Solna: Ekelunds förlag. Ljungberg, Gert & Ljungberg, Petronella (2011). Luffarslöjd och andra trådarbeten. Stockholm: ICA Bokförlag. Weman, Klas (2010). Svetshandbok. (4:e uppl.) Stockholm: Liber Läses och bearbetas i samband med hantverksarbete Kulturbesök 12

13 Under kursen skall du göra ett kulturbesök, vilket innebär att du besöker ett kulturevenemang i samhället, t ex en utställning, som kan ge inspiration för slöjden. Till kulturbesöket har du ett antal frågeställningar som du bearbetar och reflekterar över. Den didaktiska kopplingen är viktig. En skriftlig sammanställning av dina reflektioner, med bilder, läggs in under uppgiften Kulturbesök i Cambro. Övergripande frågeställning: Hur kan vi använda oss av föremål/bilder för att förstå oss själva och vår omvärld, andra tider, andra kulturer, vår tid? 1. Börja med att ta reda på utställningens namn och vad konstnären/formgivaren heter. Ta reda på några fakta om henne/honom. 2. Gå igenom utställningen och välj ut en bild/skulptur/foto/installation som du finner intressant. Vad ser Du? Beskriv vad Du ser. 3. Utförande. Vilket uttryckssätt har konstnären/formgivaren valt? Beskriv hur objektet är uppbyggt, komposition, färg, form, material, teknik. 4. Motiv. Vad är det som skildras? Vad föreställer bilden/skulpturen etc. 5. Tolkning. Vilka känslor, tankar, erfarenheter eller åsikter förmedlar föremålet/konstverket? 6. Vad ligger till grund för dina estetiska ställningstaganden? Vad/vem tror du har påverkat dig i dina estetiska preferenser? 7. Om du skulle ta hit en klass, hur skulle du kunna arbeta? Vad står det i läroplanen om kulturbesök? Behöver man arbeta med förförståelse, avläsning av koder? Åldersgrupp/åldersrelaterat? Förslag på frågeställningar? Sammanfattande dokumentation Kursen avslutas med en skriftlig sammanfattning som speglar kursens innehåll och visar på din reflektion över sambandet mellan kursens olika delar. Den skrivs i berättande form där analys, reflektion och didaktisk anknytning är väsentlig. Den skall visa hur du som student har utvecklats och fått ökad insikt i slöjdens område ur ett lärandeperspektiv. Det handlar mer om hur du tänker för att komma vidare i ditt arbete än att beskriva hur du gör. Vad har du lärt dig och hur ser den egna processen ut? Underlag för din sammanfattning är lektioner, seminarier, litteratur, kulturbesök, hantverksarbete samt dagbok/loggbok. Kursplanens mål och innehåll kan vara en hjälp vid skrivandet. Bilder och källförteckning skall finnas med. (2-3 sidor text + bilder). Dokumentationen läggs i Cambro under uppgiften Sammanfattande dokumentation. Didaktik kan definieras som läran om undervisningens vad, hur och varför; undervisningens och inlärningens teori och praktik (Källa: NE, Nationalencyklopedin; 13

14 Slöjd, textil 1b, trä och metall 1b 15hp, grupp A Vt 2016 Forum Läggs i Cambro under Uppgifter Planering och sista inlämningsdatum Hantverksarbete Processrapportering 8/2, 11/4 Reflektioner 22/2, 12/5 22/2, 12/5 Textil, Problemformulering 20/1 Textil, Formulerad uppgift 22/2 22/2 Litteratur, hantverk Textil, Materialkunskap 15/2, 18/4 Textil, Frågeställningar 2/5 Litteraturuppgifter Litt 1: Lärande och kommunikation i slöjdpraktiken 27/1 Litt 2: Estetiska lärprocesser Kopplas till Reflektion 1 Litt 3: Entreprenöriellt lärande 4/4 Litt 4: Lärande, intuition och tyst kunskap Kopplas till Reflektion 2 Kulturbesök Uppgift 25/4 25/4 Dokumentation Sammanfattande dokumentation med analys och reflektion över kursens innehåll 30/5