Solig morgon i glasportalen. Stilla sorl. Moderna, mötesvana människor anländer, fyller på. Män, kvinnor med olika långt kvar till pensionen.

Transkript

1 Solig morgon i glasportalen. Stilla sorl. Moderna, mötesvana människor anländer, fyller på. Män, kvinnor med olika långt kvar till pensionen. Några riktigt unga. Kul, bra! Kommenterar de erfarna. Framtiden i fokus! Många känner igen varandra, nickar, pratar, tar ett bett till i konferensfrallan. Mitt i foajén sitter ett par i militär fältuniform. Vad gör de här? Just det, sista programpunkten. Arrangörerna tittar på varandra, någon ger klartecken. De unga, mycket yngre än någon av de andra, reser sig. Kliver fram till rytmer från högtalare ingen lagt märke till. Hiphop. Maskindans att vakna till. Så slappnar robotarna i huvtröjor av, stannar. Mötesmobben reser sig och tar plats. Kompetensforum Skaraborg Part One kan börja.

2 Kompetensforum Skaraborg Part One Onsdagen den 12 oktober 2011 Gothia Science Center, Skövde Kompetensforum Skaraborg så här långt Leif Carlsson, samordnare för Kompetensforum Skaraborg Skaraborgs kommunalförbund I den bästa av världar finns just de kompetenser som arbetsmarknaden behöver. Lika många människor som väljer att utbilda sig till sjuksköterskor, behöver sjukvården. Utbildningarna inom fordonsteknik är just så attraktiva, tillgängliga och bra att tillräckligt många väljer att utbilda sig inom området för att branschen ska fungera. I den bästa av världar finns en tät och ständig dialog mellan de som ska utbildas, de som utbildar och de som anställer. Utbud och efterfrågan matchas, utbudet utvecklas och lockar. För att närma sig denna verklighet finns Kompetensforum Skaraborg, med sina fyra uppdrag: - Att matcha efterfrågan och utbud - Att utveckla utbildningsutbudet - Att sprida kunskap om efterfrågan och utbud - Att höja utbildningsnivån i Skaraborg Idén om kompetensforum utgår från mötet mellan bransch och utbildning. Därför valde Skaraborgs kommunalförbund att tidigt fokusera en del av arbetet på att skapa mötesplatser branschråd där arbetsgivare träffar utbildare. Hittills har sådana råd startats inom åtta branscher. De utbildningsbehov som utkristalliseras vid branschråden hanteras av ett så kallat utbildningsråd där olika utbildningsformer finns respresenterade. Andra insatsområden är en övergripande plan för YH-utbildningar i området, en IT-plattform för vuxenutbildning, internationella utbyten och marknadsföring.

3 Anna Bolander, verksamhetsledare för högskoleverksamheten vid Campus Lidköping. tillfälligt utlånad till 20% till kommunalförbundet för att arbeta med frågan: Hur kan vi göra högskoleutbildningarna mer tillgängliga för de många skaraborgarna? Skaraborg har fortfarande en relativt låg utbildningsnivå. Kan högskoleutbudet göras mer tillgängligt för att locka fler skaraborgare i studier? För att reda i frågan har Anna Bolander bland annat besökt högskolor, lärcentrum och andra utbildande organisationer och funnit många goda exempel på hur högskoleutbudet tillgängliggörs idag, så som: - Industriföretagarnas produktionskompetenscentrum PKC som erbjuder kostnadsfria behovsanalyser - Webbaserade utbildningar hos högskolorna - Expertkompetensprogrammet Meny som används av SLU - Campus, där man kan studera på distans tillsammans - Lärcentrum som når dem som inte vågar ta steget direkt till högskolan Frågor som aktualiserats längs vägen: - Dags för Lärarlyft 2? - Kan Skaraborg delas i olika noder som kan tillgängliggöra utbildningar tillsammans? Annas arbete fortsätter och kommer i slutet av året resultera i förslag till åtgärder. Åsa Törn, utredare YH-utbildningar, Skaraborgs kommunalförbund Skaraborg och YH-utbildningarna Hur ser Skaraborgskartan ut när det gäller utbildningar inom Yrkeshögskolan? Vilka planer finns ute i de olika kommunerna? Åsa Törns uppdrag är att kartlägga, analysera och formulera en handlingsplan för utvecklingen inom Yrkeshögskolans område i Skaraborg. En YH-utbildning är eftergymnasiala studier, skräddarsydda för arbetslivet. Den innehåller både teori och praktik, är avgiftsfri och berättigar till studiemedel. En YH-utbildning kan arrangeras av olika typer av aktörer. YH-myndigheten godkänner och beviljar statsbidrag till programmen. Ansökningarna har blivit fler sedan starten utbildningsanordnare driver YH-utbildningar i landet och största utbildningsfältet är ekonomi, administration och försäljning. 8 av 10 får arbete inom avsett yrke efter yrkeshögskola. Flest ansökningar och beviljade utbildningar hittas i storstadslänen. I Skaraborg bedriver 6 av 15 kommuner yrkeshögskoleutbildningar. Totalt finns 19 YH-utbildningar i Skaraborg. I årets ansökningsomgång kommer 22 ansökningar av 10 anordnare från Skaraborg. 8 av dem är helt nya utbildningar. Åsa presenterar en rapport för utvecklingen av YH-utbildningar i Skaraborg i december 2011.

4 Peter Kammensjö, dagens moderator vädrar läget i möteslokalen med hjälp av mentometerknappar. Frågor för stunden: Jag arbetar mest Som politiker 6% I privata näringslivet 18% I kommunal regi 40% I statlig regi 16% med annat 20 % Jag arbetar Som utbildare 10% med att administrera och planera utbildningar 42% med rekrytering och anställning 10% Annat 38% Jag var med på uppstarten i Skövde 27 oktober 2010 Ja 50% nej 50% Jag tycker Juholt ska Stanna 18% Avgå 82% Carl Johan Klint, handläggare på näringsdepartementets enhet Regional tillväxt Regionala plattformar för bättre kompetensförsörjning Enheten Regional tillväxt arbetar med att främja en stark utvecklingskraft i alla delar av landet. Ledstjärnor är innovation och förnyelse, kompetensförsörjning, tillgänglighet och strategiskt gränsöverskridande samarbeten. Arbetet styrs av en nationella strategi, Här står det bland annat skrivet att enheten på olika nivåer ska driva frågor om - konkurrenskraftiga regioner i Sverige - nationellt strategiskt ramverk för EUs sammanhållningspolitik - samordning mellan regional tillväxtpolitik, arbetsmarknadspolitiken och EUs sammanhållningspolitik. I spåren av den finansiella krisen formulerades 2010 ett regeringsbrev med uppdraget att utveckla regionala kompetensplattformar. Dessa skulle utgå från befintliga strukturer. Vid tidigare försök hade staten innehaft huvudmannaskapet, men nu var tanken att arbetet skulle ligga på regional nivå. I april 2010 presenterade enheten för Regional tillväxt en delrapport som mottogs väl i regionerna. Överallt i landet prioriteras frågan och regionerna ville ha mandatet. Organiseringen ser idag olika ut på olika håll i landet. Utvecklingspotential finns, på flera håll saknas fortfarande näringslivet helt i arbetet. Mellanregional samverkan är vanlig.

5 En av de viktigaste utmaningarna som motiverar regionala kompetensplattformar är de förväntade pensionsavgångarna. Variationen mellan olika regioner är stor. Under perioden ligger rikssnittet på 21%, i Skaraborg utgör de förväntade avgångarna 24% av de sysselsatta. Ett långsiktigt mål är att bättre hantera demografiska förändringar. Uppdraget att matcha utbud med efterfrågan kräver stora insatser kring kartläggning och analys. En, enligt Carl-Johan, inte helt lätt uppgift med tanke på de stora och ibland oberäkneliga svängningarna. 20% av den sysselsatta befolkningen byter bransch var femte år och de tio mest populära utbildningarna inom Yrkeshögskolan 2010 existerade inte ens Tillväxtverket tar nu fram kunskapsunderlag där analyser från flera olika myndigheter fasas samman. Rapporten presenteras i slutet av året, i likhet med regionernas egna analyser. Utifrån dessa kommer de regionala kompetensplattformarna prövas. Är det här sättet det bästa att arbeta på? Keili Saluveer, enheten Analys och uppföljning, Västra Götalandsregionen Kompetens 2020 Vilka kompetenser behövs i Skaraborg 2020? Vilka utbildningar och yrken kommer att vara attraktiva? På regionens enhet för analys och uppföljning studerar man i första hand de faktorer som påverkar på lång sikt. Hit hör bland annat traditioner, värderingar, pensionsavgångar och befolkningsutveckling. Enheten studerar tillsammans med Stockholm, Skåne och Tillväxtverket utvecklingen inom 100 olika utbildningsgrupper. Vi befinner oss i en strukturomvandling där tjänstesektorn tar mark medan tillverkningssektorn nära nog halverats under de senaste 50 åren. Denna utveckling fortsätter, men har under senare år planat ut. Faktorer som påverkar är produktionsutvecklingen inom industrin som kräver allt högre kvalifikationer, outsourcingen från industri till tjänstesektor inom landet och en utflyttning av industriell produktion till låglöneländer. Dessutom pågår en tjänstifiering av nya verksamhetsområden, så som hushållsnära tjänster. När det gäller befolkningen har vi en ganska dramatisk utveckling att vänta. Under det kommande decenniet kommer andelen sysselsatta i arbetsför ålder att minska med personer i Skaraborg. Skillnaderna mellan de skaraborgska kommunerna är stora. Skövde är den enda kommunen där antalet i arbetsför ålder ökar människor förväntas gå i pension i Skaraborg till 2020, av dessa har en stor andel, cirka 9 000, endast genomgått grundskola eller folkskola. Trots att så många går i pension kommer rekryteringsbehovet av personer med lägre utbildning än tvåårigt gymnasium totalt sett att minska. De gymnasieprogram där behovet förväntas öka är samhällsvetenskapligt program och omvårdnadsprogrammet. Totalt sett ökar behovet av de som genomgått yrkesinriktade program, eftersom många ur denna yrkesgrupp går i pension. De gymnasieprogram där tillgången är större än efterfrågan är datatekniska gymnasium, estetiska gymnasium, fordons- och farkost samt byggprogram. Rekryteringsbehovet av personer med såväl lång som kort eftergymnasial utbildning kommer under det närmaste decenniet att öka valde 27% av Skaraborgs19-åringar att fortsätta studera efter gymnasiet.

6 Bjarne Pettersson, regionchef, Västsvenska Handelskammaren Vi gör Västsverige starkare Västsvenska Handelskammaren är en förening som helt ägs av näringslivet. Föreningen har medlemmar i 51 kommuner. Här i Skaraborg finns ett kontor, i Skövde. Organisationen som har till uppdrag att påverka, stödja och sammanföra fyller i år 350 år och det gör de med visionen Ett gränslöst Västsverige. I visionsarbetet har handelskammaren vaskat fram en lista med 100 åtgärder för att nå i mål. När handelskammaren beskriver hotbilden mot Skaraborg presenteras en splittrad region utan centralort, med flera lokala arbetsmarknader, små lokala medier, lokala nätverk och lokal turism. Kommunikationerna beskrivs som undermåliga, handelsflödet är negativt, näringslivet har ett stort tillverkningsfokus och endast 16% av de sysselsatta har högskoleutbildning. Därtill kommer de ungas attityder gentemot sin hembygd och till den tillverkningsindustri som är en stor del av arbetsmarknaden här. Svalast intresse för att arbeta inom industrin visar ungdomar i de små kommunerna, där behovet av den typen av arbetskraft är som störst. I visionen är Skövde den självklara centralorten, Skaraborg utgör en lokal arbetsmarknad, de lokala medierna samarbetar, vi har ett näringsliv med marknadsfokus, goda kommunikationer, ett positivt handelsflöde, ett regionalt nätverk, en destination vi kallar Skaraborg och en lokalt förankrad högskola där 21% är högskoleutbildade. Detta Skaraborg, Sveriges andra Gnosjö, ska tilltala även de unga. Västsvenska Handelskammaren vill se en starkare koppling mellan skola och näringsliv. Varför inte mäta lärarnas kontakter utanför skolan, utanför kommunen? Föreslår Bjarne Pettersson. Fördelar inom industrisektorn som behöver lyftas fram är industrins internationella nätverk. 57% av bnp i Skaraborg går på export i jämförelse med Stockholm. Dessutom ger industrin positiva samhällseffekter. För varje jobb i industrin tillkommer 2,18 jobb i andra sektorer. För varje jobb inom tjänstesektorn är motsvarande siffra 1,42. Anders Poutiainen, HR-chef, och Linda Tendahl, soldat, Försvarsmakten Skaraborg 1000 soldater sökes soldater ska nu rekryteras till Försvarsmakten Skaraborg. Förändringarna av värnplikten ställer nya krav på såväl försvarsmakten som samhället i stort. Ambitionen är, berättar Anders Poutiainen, att försvarmakten ska bli en så attraktiv arbetsgivare som möjligt. För att klara rekryteringsbehovet krävs goda samarbetspartners. Genom Försvarsmaktsråd Skaraborg finns en plattform för dialog mellan försvarsmakten och kommunerna i Skaraborg. Men behovet är stort och kommer att kräva rekrytering även utanför regionen. Fyra grupper arbetar nu med det nya rekryteringsuppdraget ur olika perspektiv: Utbildning och forskning, marknadsföring, boende och infrastruktur samt arbetsgivarfrågor.

7 Eftersom försvarsmaktens nya anställningar endast gäller begränsad tid, av såväl heltidssoldater som deltidssoldater finns ytterligare utmaningar. Vad händer sedan? Vilka arbetsgivare tar vi efter tjänstgöringen inom försvaret? Soldaterna som efterlyses till försvarsmakten är människor med en egen inre kompass, som är viljestarka, målmedvetna, säkra och lugna. Egenskaper som kommer att vara användbara i många sammanhang utanför försvaret. Under Part One denna förmiddag får vi berättelsen om soldat Linda Tendahl, ett gott exempel på hur försvarsmakten vill se sina anställda fungera och agera. Peter Kammensjö IGEN Uppmanar publiken använda sina mentometerknappar: Hur uppfattar du uttrycket utbildning för att kunna försörja sig? gammalmodigt 24% modernt 4% Trångsynt 2% nödvändigt ont 9% Hör inte hemma i välfärdsstaten 7% Självklar utgångspunkt 54% Vilket inslag under dagen engagerade dig mest? topp tre: västsvenska Handelskammaren 27% västra Götalandsregionens Analys och uppföljning 20 % Försvarsmakten Skaraborg 20% Var uppfattar du att de största hindren för samordning och matchning finns? politiken 35% näringslivet 28% Utbildare 13% någon annanstans 25% Hur har dagens samtal påverkat dig i din övertygelse om behovet av ett Kompetensforum Skaraborg? ökat 95% Ingen skillnad 5% minskat 0% Och så, på vägen ut, en påminnelse: Education is not for knowing more It s for doing things differently Diskussionen fortsätter vid nästa möte den 5 december på Rörstrand Center i Lidköping. Se den gärna igen, filmen om Kompetensforum Skaraborg: