DETALJPLAN för del av Lofsdalen 1:413 m.fl. fast. Östra Lövhammaren, Lofsdalen HÄRJEDALENS KOMMUN Diarienr MB

Transkript

1 DETALJPLAN för del av Lofsdalen 1:413 m.fl. fast. Östra Lövhammaren, Lofsdalen HÄRJEDALENS KOMMUN Diarienr MB Upprättad den 10 sept 2014 Detaljplanen har antagits den 29 jan 2015 Detaljplanen har vunnit laga kraft den 23 feb 2015 Lagakrafthandling Planbeskrivning Miljöbedömning Planens genomförande Fastighetskonsekvensbeskrivning 1

2 Omslagsbild. Utsikt över området mot söder. Foto Sam Sandström. Övriga foton av Pär Norberg. Innehåll Inledning 3 Planförslag 6 Miljöbedömning 9 Planens genomförande 9 Fastighetskonsekvensbeskrivning 10 Planförfattare Arkitekt Sam Sandström

3 PLANBESKRIVNING INLEDNING, FÖRUTSÄTTNINGAR OCH GÄLLANDE PLANER Inledning Planhandlingar är plankarta med planbestämmelser, illustrationskarta, denna planbeskrivning med miljöbedömning, planens genomförande samt fastighetskonsekvensbeskrivning. Området en del av Lövhammarsområdet i Lofsdalen. Det ligger strax utanför gällande detaljplaner i den östra delen av Lövhammaren nära befintliga skidbackar och cykelvägar. Myndighetsnämnden har den 16 april 2013 beslutat att medge planläggningstillstånd av området. Planen är upprättad i enlighet med 2011 års PBL. Syfte Planeringen syftar till att mark i anslutning till befintlig bebyggelse på fastigheten Lofsdalen 1:413 får avstyckas cirka 11 nya tomter för boende. Planområdet finns med betecknat som B26 i gällande översiktsplan. Detta utgör ett angeläget tillskott för möjlighet till permanentboende/fritidsboende samt besöksnäringen i Lofsdalen. Markanvändning Området är i huvudsak skogsmark/hygge. Inom området finns ingen bebyggelse, däremot finns ett antal bostadshus i närheten av planområdet. Samråd Tidiga samråd har skett med kommunala myndigheter, Lövhammarens samfällighetsförening, Hovärksvägens samfällighetsförening samt Lofsdalens Fjällanläggningar. Ägoförhållanden Planområdet omfattar delar av fastigheten Lofsdalen 1:413 som ägs av Odd Mörk samt till en liten del av Lofsdalen ga:4. Odd Mörk är exploatör. Översiktsplan, riksintressen Området ligger inom riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken och inom område av riksintresse med särskilda hushållningsbestämmelser (turisism och friluftsliv i fjällvärlden) enligt 4 kap 2 miljöbalken. Planområdet är beläget inom område B26. Område för nybebyggelse enligt gällande fördjupad översiktsplan för Lofsdalen. Ur översiktsplanen för område B26 Mindre område som utgör utökning av östra delen av Lövhammarområdet. En exploatering förutsätter att befintliga lokalvägar inom Lövhammarområdet kan förlängas in i detta område. Området beräknas rymma 8-10 tomter eller 70 bäddar. En utbyggnad förutsätter att hänsyn tas till angränsande utrymmesbehov för skidlift och nedfarter. Den befintliga skidvägen från Lövhammarområdet ska beaktas. Slutgiltig placering av lift och nedfart får bestämmas i efterföljande samordnat detaljplanearbete för B13, B14, B25 och B26 eller i en mer detaljerad gemensam dispositionsplan för området. Efter plankartorna redovisas två alternativa utformningar av detta område. En utbyggnad förutsätter anslutning till kommunalt va-nät. Lofsdalen med angränsande fjällområden av riksintresse för friluftslivet (Vedungsfjällen FR 14). Det föreslagna planområdet ligger i anslutning till befintliga bebyggelseområden. Det bedöms därför inte negativt påverka riksintresset för friluftsliv. Planområdet är beläget inom den del av den svenska fjällkedjan som omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap miljöbalken där turismen och friluftslivet, och främst det rörliga friluftslivets intressen särskilt ska beaktas vid bedömning och tillåtlighet av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. En utbyggnad av turismen i området bedöms överensstämma med dessa hushållningsbestämmelser. Planområdet berörs inte direkt av flyttleder som är av riksintresse för rennäringen enligt kap 3 MB. Det föreslagna planområdet bedöms därför inte påtagligt påverka riksintresset negativt för rennäringen. 3

4 Den föreslagna markanvändningen bedöms sammantaget inte påtagligt skada något av ovanstående riksintressen. Berörda riksintressen bör därför anses tillgodosedda. Planprogram Som planprogram används område B26 i översiktsplanen. Karta ur översiktsplanen. Kartan visar planområdets belägenhet i Lofsdalen. Området betecknas B26. Miljökonsekvensbeskrivning En MKB har utförts i samband med översiktsplanen. Sammanvägt bedöms planförslaget tillskapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i Lofsdalen- Glöteområdet. Sammanfattningsvis bedöms de föreslagna kompletteringarna eller förtätningar av befintliga detaljplaner inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Gällande planer För Lövhammaren gäller en plan antagen Utdrag ur gällande plan 4

5 Natur, landskapsbild och kulturmiljö Planområdet ligger intill skidområdet i Lofsdalen. Området domineras av kalhygge med ringa naturvärden. Längst i norr intill undersökningsområdet rinner Högbäcken som följer den norra kanten på området varefter den rinner utefter den östra sidan av området söderut. På hygget växer det blåbärsris, gräs, mjölkört, lingon, kråkbär, mossor och lavar. Enstaka buskar av björk och gran finns i området. I den södra delen av inventeringsområdet söder om planområdet finns lite skog kvar. Den marken består av fuktig skog med små myrområden. Det fuktigare området har undantagits från planområdet. Det består av blandskog av gran, tall, björk och en. Där finns bland annat vitmossa och husmossa, blåbär- och lingonris, hjortron, fräken och Jungfru Marie nycklar. Bild 1. och 2 Området domineras av kalhygge Bild 3 Mindre ravin utanför planområdet Bild 4 Den södra delen utanför planområdet består av fuktig blandskog. Området ligger inom riksintresseområde för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Enligt SGU brunnsarkivet finns inga dricksvattenbrunnar inom området. Inga fornlämningar eller nyckelbiotoper finns redovisade enligt skogens pärlor eller riksantikvarieämbetets fornsök. Geotekniska förhållanden, ras, skred, radon, översvämning Inom planområdet har det funnits barrskog med inslag av björk i en näringsfattig miljö. Det är nu avverkat. Det organiska ytskiktet består av råhumus, mulltäcket är tunt eller obefintligt. Grundläggningsförhållanden bedöms som goda. Särskild geoteknisk undersökning av planområdet har inte skett inför planläggningen. Erfarenheterna av redan genomförd bebyggelse i trakten och de stora anläggningarna i närheten som slalombackar visar att markens bärighet är god och att risken för skred är låg. Enligt redovisning i översiktsplanen så föreligger ingen risk för markradon inom planområdet. Byggnader utförs dock radonsäkra. I den grovkorniga friktionsjorden är säkerheten för uppkomst av skred betryggande. Risken för ras ska beaktas där schaktningar åstadkommer slänter med lutning större än 1:1,5. Brantare slänter stödjes med någon form av stabiliserande konstruktion. 5

6 Detaljplanen är utformad så att ingen kvartersmark kommer att kunna påverkas av översvämningar även om nederbörden ökar. All kvartersmark är belägen flera meter över mark som medger avrinning. Klimatförändringar Länsstyrelsen Jämtland har av SMHI beställt en klimatanalys inriktad på meteorologiska parametrar och vattenflöden. SMHI har utfört en regional klimatanalys för perioden fram till slutet av detta sekel för Jämtlands län. Syftet var att klargöra konsekvenserna av ett förändrat klimat, speciellt med avseende på temperatur, nederbörd och vattenföringsdynamik utgående från ett underlag baserat på tillgängliga nedskalade regionala klimatscenarier applicerade på länet. Klimatanalysen kompletteras med sammanställningar av tidigare rapporter om framtida klimatförändringar i fjällområdet, tjäle och brandrisker. Arbetet grundar sig på observationer, beräkningar och analyser från SMHI, klimatscenarier från den internationella klimatforskningen samt tidigare studier av klimatförändringarnas konsekvenser. Framtidsberäkningarna avser tidsperioden fram till år För att ge en bild av de osäkerheter som råder om framtidens klimat har ett flertal klimatscenarier använts. De flesta baseras på utsläppsscenario SRES A1B. I studien används den internationella standardnormalperioden som referensperiod. Följande huvuddrag framgår av beräkningarna för Jämtlands län: För perioden var länets årsmedeltemperatur 1,0 C. Klimatberäkningarna visar en successiv och tydlig ökning av årsmedeltemperatur en under det innevarande seklet med i medeltal ca 4 C. Alla säsonger visar en temperaturuppgång men den är mest framträdande för vintern med i medeltal ca 6grader över länet. Det regionala temperatur mönstret kvarstår med varmare förhållanden i de östra delarna av länet och svalare på de mer höglänta områdena. Framtidsberäkningarna visar på en allt tidigare start och allt senare slut av vegetationsperioden. Vid slutet av seklet börjar vegetationsperioden i slutet av april och slutar i slutet av oktober, en ökning med ca 50 dagar i genomsnitt. Årsmedelnederbörden ökar successivt till ca +20% vid seklets slut i relation till referensperioden , men med stor variation mellan åren. Den tydligaste nederbördsökningen ses för vintern med uppemot 40%. För sommaren ses ingen markant framtida nederbördsökning. De kraftiga regnen beräknas dock öka. För regn med 30 minuters varaktighet beräknas ökningen bli ca 30%. För regn med längre varaktigheter ses en ökning med ca 20%. Årsmedelvattenföringen ökar generellt i länet. Vårflödestopparna minskar och förskjuts till tidigare på säsongen. För samtliga vattendrag ökar flödet under vintern. Framtida 100-årsflöden ser ut att minska något i jämförelse med dagens situation (ca 10-20% minskning). Snötäcket minskar i länet både avseende antal dagar med snötäcke (45-75 dagars minskning) och det maximala vatteninnehållet i snötäcket (minskar med 25-45%) mot slutet på seklet. Den islagda perioden i fjällsjöarna minskar med mellan 40 och 60 dagar i medeltal. Brandrisksäsongen bedöms öka (undantaget fjällområdena). Frekvensen av år med minst en högriskperiod ökar med uppemot 40% i de sydöstliga delarna av länet. Se vidare SMHI:s klimatanalys. Vid utarbetandet av detaljplanen har hänsyn tagits till eventuella klimatförändringar i enlighet med Klimatanpassning i fysisk planering - en vägledning från Länsstyrelserna. Med detaljplanens utformning tyder inget på att några problem ska kunna uppstå med avseende på mer nederbörd, varmare temperatur, ökad erosion, översvämningar eller andra förändringar som aviseras i SMHI:s klimatanalys. Trafik Vägar är utbyggda till Lövhammaren. Allmänna vägen 502 går genom Lofsdalen. Enskilda vägar är anslutna till väg 502. De enskilda vägar som berörs sköts idag av Lofsdalen ga:18, Hovärksvägens samfällighetsförening, och Lofsdalen ga:4, Lövhammarens samfällighetsförening. 6

7 Service Utförsåkningsanläggningar, skidspår, cykelled och skoterled finns inom nära avstånd. I byn finns bl a ICA, bensinmack och serveringar. Brandskydd Räddningstjänstens insatstid är 20 minuter. Ett lokalt brandvärn finns i Lofsdalen. Närmaste brandstation är belägen i Sveg. PLANFÖRSLAGET Planområdet, markägare Planområdet omfattar ca 2,5 ha. Planområdet omfattar delar av fastighten Lofsdalen 1:413 som ägs av Odd Mörk samt till en liten del av Lofsdalen ga:4 som förvaltas av Lövhammarens samfällighetsförening. Odd Mörk är exploatör. Naturmarken och vägmarken kommer att överföras till Lövhammarens SFF. Grundkarta Plankartan är ritad på grundkarta upprättad av Blom Sweden och kompletterad av Arne Ericsson i jan Koordinatsystem i plan SWEREF Koordinatsystem i höjd RH Planförslagets syfte Planeringen syftar till att skapa utrymme för nya tomter för boende. Detta utgör ett angeläget tillskott till permanentboende/fritidsboende samt besöksnäringen i Lofsdalen. Alpina anläggningar Befintlig skidbacke är beläget cirka 50 meter öster om planområdet. Bebyggelsen är planerad så att det är möjligt med både skiin och skiout till tomterna. En ny skidbacke med skidlift kan bli aktuell från befintlig backe och ner till befintlig skidväg. I översiktsplanen diskuteras två alternativ för nedfarter och lift. I alternativ A, västra alternativet, dras skidvägarna på skrå från befintlig skidbacke. I alt B, östra alternativet, dras skidvägarna mer rakt ner. Liftägarna har därefter diskuterat alternativen och sträckningarna har justerats så de fungerar med den nya skidbacken. Alternativen påverkar markägarna på olika sätt och planförslaget har därför utformats så att bägge alternativen är genomförabara. 7

8 Planstudie över skidbackar utvisande både alt A och alt B Bebyggelse Inom planområdet planeras 11 bostadstomter. Varje bostadstomt får medge högst två lägenheter. Områdets kvartersmark får ej indelas i fler tomter än illustrationen. Minsta tillåtna tomtstorlek är 1000 m². Största sammanlagda byggnadsarea är 180 m² per tomt. Utöver största byggnadsarea får tomt bebyggas med 30 m² uthus/garage/balkong. Högsta tillåten byggnadshöjd är 6,5 m. Högsta tillåtna våningar är två. Suterrängvåning och vindsvåning inräknas i våningsantal. Suterrängvåning ska anordnas om lutningen är större än 25 %. Allmänt sett ska bebyggelsen i sin utformning utgå från Härjedalens och bygdens byggnadstradition, med vissa moderna drag i enlighet med kommunens designprogram. Naturmark Planområdet gränsar till stora delar mot skogsmark. Ett antal stråk av naturmark behålls i området som passage för skidåkare. Det fuktiga området har lämnats söder om planområdet och den lilla bäcken lämnas antingen utanför planområdet eller inom naturmark. Vägar och bebyggelseområden är lokaliserade inom hyggesområdet. 8

9 Vägar, trafik, snö Planområdet angörs via de befintliga vägarna i Lofsdalen och Lövhammaren. Allmänna vägen 502 går genom Lofsdalen. Enskilda vägar är anslutna till väg 502. De enskilda vägar som berörs sköts av Lofsdalen ga:18, Hovärksvägens samfällighetsförening, och Lofsdalen ga:4, Lövhammarens samfällighetsförening. Inom planområdet anläggs lokalgator till kvarteren. Befintliga vägar förlängs. Vändplaner anläggs där plogbilar, räddningsfordon, sopbilar mm kan vända. Vägarna utförs enligt kommunens styrande dokument. Naturmarksområden är utformade så att det finns möjlighet att använda delar av marken för snöupplag under vissa tider. Parkering för boende avses ska ske inom kvartersmark. Två bilplatser per lägenhet anlägges. Hur parkering och angöring utformas i detalj avgörs i samband med projektering och bygglovsprövning. Planområdet ligger i kanten av ett område bebyggt med bostäder och fritidshus. De nya tomterna medför något mer trafik på lokalvägar. Innan exploatering påbörjas besiktigas befintliga vägar. Vatten och avlopp Området ska anslutas till kommunal VA-anläggning. Öster om byn finns kommunens biologiska dammar för avloppsrening. Vatten- och avloppsutredning redovisar en översiktlig plan om hur ledningsnätet kan dras. Dagvatten Vägdiken utförs enligt kommunens Styrande dokument. Dagvatten från fastigheter infiltreras lokalt på tomtmark. Under byggtiden anläggs vid behov sedimentfällor så att grumlat vatten inte avledes till bäcken. Avfall Avfallshanteringen avses att samordnas med övriga delen av Lövhammaren på sådant sätt att renhållningen och återvinningsentreprenören kan hämta avfall inom närbelägna områden i Lofsdalen. Inom Lövhammarsområdet finns idag tre platser för renhållningstjänsten. De sköts av samfällighetsföreningen. Energi, uppvärmning Området ansluts till befintligt elnät. Transformator med tillräcklig kapacitet finns inom Lövhammarsområdet. Ny kabel kan behövas från transformatorn. Byggnaderna värms upp individuellt. Strandskydd Delar av planområdet omfattas av strandskyddsbestämmelser. Det föreslagna planområdet ligger helt inom område B 26 som ingår i översiktsplanen med tillhörande MKB. Alternativ placering av området har studerats. Alternativ innebär att det placeras på annan mark som antingen förhindrar utbyggnad av liftar eller skidbacke eller på våtmarker som inte är lämplig för bebyggelse utan kan påverkas av ökad nederbörd med tänkbara översvämningsrisker. Inga möjliga alternativ utom 100 meter från bäcken har funnits. Enligt miljöbalken 7 kap 18c punkt 5 är särskilda skäl vid prövningen av dispens från strandskyddet att det område som dispensen avser behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Området betecknas på plankartan med a. Den ibland vattenförande bäcken är mycket liten och är inte fiskförande. Stranden/strandområdet kan inte anses vara bredare än 2 meter från dikets mitt. Området kring bäcken bevaras som naturmark. Kvartersmarken/tomtmarken är avskiljd från strandlinjen med naturmark som är tillgänglig för allmänheten. Syftet med strandskyddet påverkas inte, det vill säga djur- och växtlivet påverkas inte på ett oacceptabelt sätt och allmänhetens tillgång till strandområden försämras inte. Kommunen upphäver strandskyddet inom den kvartersmark som är betecknad med a. 9

10 BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING En behovsbedömning har gjorts enligt kriterierna i bilaga 4 till MBK-förordningen. Den visar att planförslaget inte innebär en sådan betydande miljöpåverkan, som enligt miljöbalken 6 kap kräver en särskild miljöbedömning, eller innebär en sådan miljöpåverkan att miljökonsekvensbeskrivning erfordras enligt PBL 5 kap.18. Behovsbedömningen grundas bland annat på följande: Området som helhet är utpekat i översiktsplanen med syfte att åstadkomma en förtätning med turistiskt boende, vilket innebär områden för byggnadsändamål, väg, parkering och naturmark. Byggrätterna eller trafikalstringen utökas inte i förhållande till översiktsplanen. Inga särskilt värdefulla natur- eller kulturmiljöer påverkas. Inga särskilda risker eller störningar kan utpekas. Genomförandet bedöms inte innebära några risker för människors hälsa. Miljökvalitetsnormerna riskerar inte att överskridas. Den föreslagna markanvändningen får anses medföra en "från allmän synpunkt god hushållning" med marken och är således väl förenlig med bestämmelserna i miljöbalken. Ställningstagande Beskrivningen av planens konsekvenser enligt ovan visar att den inte får någon betydande miljöpåverkan i området. Planen bedöms därför inte föranleda behov av miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Upprättande av en särskild miljökonsekvensbeskrivning enligt reglerna i miljöbalken behövs således inte. En samlad bedömning blir att genomförandet av planen inte kommer att medföra någon betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. PLANENS GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Efter samrådsbeslut av Miljö- och byggnämnden kan planen skickas ut på samråd under första halvåret Utställning planeras att ske under sommaren Planen planeras att kunna antas under hösten/vintern Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning Exploatören ansvarar för planens genomförande och exploateringskostnader. Huvudmannaskap för allmän plats Kommunen är inte huvudman för allmän plats. Exploateringsavtal Ett exploateringsavtal ska upprättas mellan kommunen och exploatören. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsindelning mm Nya tomter kan avstyckas. Vägnät betecknat med lokalgata inom området ska inrättas, upplåtas och förvaltas av Lövhammarens samfällighetsförening, Lövhammarens SFF. Vägmarken och naturmarken avses att regleras till Lövhammarens SFF. Ledningsrätt kan upplåtas för allmänna vatten- och avloppsledningar. Servitut för vatten- och avloppsserviser ordnas vid fastighetsbildning. 10

11 Initiativ till nödvändiga lantmäteriförrättningar tas av exploatören, fastighetsägare eller av ledningsägare. Avtal mellan exploatören och Lövhammarens samfällighetsförening sluts före exploaterings påbörjande. TEKNISKA FRÅGOR El, tele, fiber Området ansluts till befintligt elnät samt eventuellt till tele respektive fiberledningsnät. Vatten, avlopp och dagvatten Planområdet ansluts till det kommunal vatten- och avloppsledningsnätet. Vägdiken utförs enligt kommunens Styrande dokument. Dagvatten från fastigheter infiltreras lokalt inom tomtmark. Avfallshantering sköts gemensamt med Lövhammarens samfällighetsförening. Anläggningsteknik Vägarna utförs enligt kommunens styrande dokument för byggande av enskild väg med särskilt beaktande av lågfartstrafik. Risken för ras eller skred beaktas där schaktningar åstadkommer slänter med lutning större än 1:1,5. Brantare slänter bör stödjas med någon form av konstruktion. Särskild hänsyn under byggtiden Under byggtiden anläggs vid behov sedimentfällor så att grumlat vatten inte avledes till bäcken. Värme Bebyggelse värms upp individuellt. Bergvärmeinstallationer kräver anmälan till kommunen. FASTIGHETSKONSEKVENSBESKRIVNING Fastighetsindelning mm Fastighetsbildning samt reglering av befintlig fastighet kommer att bli aktuellt efter antagande av planen. Vägmarken och naturmarken avses att regleras till Lofsdalen ga:4, Lövhammarens SFF. Inom planområdet planeras nya fastigheter att bildas. 11 fastigheter för bostadsändamål planeras att avstyckas från Lofsdalen 1:413. Vägar och ledningar inom området byggs i enlighet med detaljplanen. Efter anläggande av vägar i området inrättas och upplåts vägnätet som gemensamhetsanläggning som blir förvaltad av Lövhammarens samfällighetsförening respektive Hovärkens samfällighetsförening. Ledningsrätt kan upplåtas för nya kommunala vatten- och avloppsledningar samt markförlagd starkströmsledning. Servitut för vatten- och avloppsserviser ordnas vid avstyckningen. Initiativ till nödvändiga lantmäteriförrättningar tas av exploatörerna eller av ledningsägare. 11

12 11 tomter avstyckas från Lofsdalen 1:413. Betecknade med Bostäder på ovanstående karta. Mark betecknad med Natur och Lokalgata överförs till Lofsdalen ga:4. De två små rutorna i väster som är betecknade med Lokalgata hör redan nu till ga:4. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planhandlingarna har upprättats av Sandströms Arkitektkontor med arkitekt Sam Sandström som ansvarig (tel ). Planen har utarbetats i samråd med stadsarkitekterna Eva Agdler Suneson och Eli L Brynhildsvoll samt miljö- och byggnämnden i Härjedalens kommun. Sam Sandström Sam Sandström Arkitekt 12