Mat och dryck för hälsa eller ohälsa

Transkript

1 Mat och dryck för hälsa eller ohälsa Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

2 matvanor och folkhälsa NYA RÅD OM MAT OCH HÄLSA evidens om mat och hälsa vad äter vi egentligen i Sverige? framtiden, hinder och möjligheter i praktiken

3 Global burden of disease Sweden

4 GBD profile Sweden - Risk Factors Cancer Hjärtkärlsjukdomar Diabetes/endokrin

5 Utvalda Nordiska kostexperter granskar nytillkommen forskning Resultaten granskas av en ny grupp utvalda kostexperter Öppet för alla att granska kritisera Nya nordiska näringsrekommendationer NNR 5

6 Den som vill minska risken för ; hjärt- och kärlsjukdom cancer övervikt typ 2-diabetes ska äta mer grönsaker, frukt och bär, fisk, oljor och fullkorn mindre läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör Det är slutsatsen av de nya gemensamma nordiska näringsrekommendationerna

7 NNR 5 - nya nordiska och svenska näringsrekommendationer

8 Mat och hälsa - god vetenskaplig grund Forskning om mat och hälsa Mekanismer Interventioner Kliniska studier Observationer Ekologiska och epidemiologiska studier Hellénius 27 mars

9 Medelhavsmat ger längre liv Meta-analys,12 prospektiva kohortstudier, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Total dödlighet (livslängd), RR med CI, i relation till följsamhet Medelhavsmat Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 27 mars

10 Medelhavsmat minskar risken för hjärtkärlsjukdom Meta-analys,12 prospektiva kohortstudier, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Hjärtkärldödlighet, RR med CI, i relation till följsamhet Medelhavsmat Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 27 mars

11 Medelhavsmat minskar risken för cancer Meta-analys,12 prospektiva kohortstudier, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Cancerdödlighet, RR med CI, i relation till följsamhet Medelhavsmat Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 27 mars

12 Medelhavsmat minskar risken för Parkinssons sjukdom och Alzheimers sjukdom Meta-analys,12 prospektiva kohortstudier, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Neurodegenerativa sjukdomar, RR med CI, i relation till följsamhet Medelhavsmat Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 27 mars

13 Sofi F et al. Am J Clin Nutr Epub)

14 Gammaldags medelhavsmat mycket omättat, lite mättat fett baljväxter grönsaker och frukt nötter, mandel mycket spannmål fisk och skaldjur måttlig alkohol konsumtion lite kött och köttprodukter lite mjölk och mejeriprodukter Hälsosam mat enligt gängse nationella och internationella rekommendationer Hellénius 27 mars

15 Det är skillnad på fett och fett! Nurses Health Study, kvinnor, år, följdes i 26 år, upprepade kostregistreringar Health Professionals, män, år, följdes i 20 år, upprepade kostregistreringar LCHF med animaliskt fett och protein ökad dödlighet LCHF med vegetabiliskt fett och protein minskad dödlighet Fung TT et al. Ann Intern Med 2010;153:

16 Jag har börjat med LCHF och slutat äta lösgodis, bröd, potatis och ris Precis, jag har också börjat med LCHF Begreppsförvirring!

17 Minskad risk för typ 2 diabetes hos män som äter medelhavslikt Health Professionals Study friska män, år följdes upp till 20 år kostundersökningar var 4e år fick typ 2 diabetes risk för diabetes i relation till olika kostmönster lite kolhydrater och mycket animaliskt fett och protein ökad risk medelhavslikt kostmönster minskad risk De Koning, L et al. Am J Clin Nutr 2011;93:844. De Koning et al Diabetes care 2011;34:1150. Hellénius 27 mars

18 Det lönar sig att följa Livsmedelsverkets kostråd! Malmö Kost Cancer kvinnor och 6940 män. Kostregistrering, följdes i 14 år dödsfall i cancer och 709 i hjärtkärlsjukdom. De som följer officiella rekommendationer ; lever längre färre drabbas av hjärtkärlsjukdom färre drabbas av cancer fr.a. männen Drake I et al. Publ Health Nutr 2012; epub.

19 33911 svenska kvinnor undersökta 1997, omfattande kostformulär friska, fria från hjärtkärlsjukdom och cancer 11 års uppföljning 1687 stroke 34 % lägre risk för stroke mera frukt och grönt mera lättmjölk mindre rött kött och chark mindre socker mindre pommes frites Larsson SC et al. Atherosclerosis 2014; in press

20 Låg kolhydratkoster är kopplade till ökad dödlighet fr.a när man ökat intaget av animaliskt fett och protein istället Low carb Low carb/ high protein Noto H et al. PloSOne; 2013

21 Världsrekord i att förebygga hjärtkärlsjukdom The Lyon Diet Heart Trial Drygt 600 män och kvinnor med en första hjärtinfarkt randomiserades till en interventionsgrupp (Int, n 302) som fick kostråd eller kontroll grupp (K, n 303). Följdes upp efter 27 månader. Resultat Int K Hjärtdöd 3 16 Hjärtinfarkt 5 17 Total dödlighet 8 20 de Lorgeril et al. Lancet 1994;343: Hellénius 27 mars

22 The Lyon Diet Heart Trial Hjärtdöd - 80 % Hjärtinfarkt - 70% Total dödlighet - 60 % de Lorgeril et al. Lancet 1994;343: Hellénius 27 mars

23 Medelhavsmat med mycket olivolja eller nötter minskar risken för hjärtkärlsjukdom - PREDIMED 7447 spanska män och kvinnor (55-80 år, 57% kvinnor) hjärtkärlfriska, riskfaktorer, typ 2 diabetes, 3 grupper som följdes i 4,8 år medelhavsmat med extra virgin olivolja medelhavsmat med nötter kontrollkost 30% Risk att få hjärtkärlsjukdom Estruch R et al. N Engl J Med 2013: in press

24 Medelhavsmat kan ge regress av atheroscleros substudie av 164 deltagare IMT med ultraljud baslinjen samt efter 2,4 år progress i kontrollgruppen regress i nöt-gruppen oförändrat i olivoljegruppen Sala-Vila A et al. Arterioscler Thromb Vasc Biol 2013;e pub

25 Mekanismer? Hormoner Blodfettomsättning Endotelceller Kärlväggar Blodtryck Cytokiner Inflammation Hjärtmuskeln Kroppsvikt Bukfetma Fettdistribution Fettlever Fettsyra metabolism Kroppsammansättning Genuttryck Koagulation Fibrinolys Proppbildning Insulinkänslighet Blodsocker Schematisk bild Hellénius 2014

26 Medelhavsmat på svenska - NORDIET 88 friska medelålders (25-65) kvinnor (n 54) och män (n 34), RCT, 6 veckor, Nordisk hälsosam mat; 27 E% fett, 52 E% kolhydrater, 19 E% protein, 2 E% alk MERA MINDRE fullkorn, frukt, bär, rapsolja, nötter, fisk mättat fett, socker och salt Adamsson V et al. J Intern Med 2010;e pub

27 HEPFAT Trial 67 män och kvinnor, år, bukfetma (SAD >25 cm, midjemått > 88 el 102 cm), randomiserades till isokalorisk kost med n-6 PUFA (fleromättat fett) från solrosolja eller SFA (mättat fett) från smör, 10 v, leverförfettning, blodfetter, insulin, inflammationsmarkörer mättes. Bjermo H et al. Am J Clin Nutr 2012;95:

28 HEPFAT Trial Bjermo H et al. Am J Clin Nutr 2012;95:

29 Fettkvalitet och blodfetter - Bjermo H et al. Am J Clin Nutr 2012;95:

30 Det är skillnad på fett och fett Mättat fett jmf med fleromättat fett ger leverförfettning högre blodfetter högre insulinnivåer högre nivåer av inflammatoriska markörer mera bukfetma mera fettväv och mindre muskler Bjermo H et al. Am J Clin Nutr 2012;95: Rosqvist F et al Diabetes 2014; in press.

31 Nya rön Nitrat och hjärta kärl NO-liknande effekter - blodtryckssänkande effekt - minskad risk för blodproppar - motverkar bukfetma och metabola syndromet - förbättrad fysisk prestationsförmåga Lundberg JO et al. Cardiovascular Research 2010;e pub 3 nov

32 Nya rön Bra mat med mycket frukt och grönt och omättade fetter minskar impotensproblemen Erektil dysfunktion, ED

33 Telomerlängd och medelhavsmat P= äldre, hög följsamhet till medelhavsmat var oberoende kopplat till längre telomerer. Kontrollerat för ålder, kön, rökning. Inflammation och oxidativ stress kopplat till kortare telomerer. Hellénius Bocardi V et al. Plos One 2013; 27 mars 8:e

34 Trendkänsligt!

35

36 Demoskop - om modedieter intervjuer fyra av tio svenskar följer en diet!! fler kvinnor än män varannan kvinna 5:2 populärast 10 % GI 7 % lågfett 5 % LCHF 4 %, vanligare på landet vegetarian/vegan 4 % viktminskningsprogram 3 % Livsmedelsföretagen, bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige, nov 2013

37 Förändringar i kostmönster hos män och kvinnor i Västerbotten och Norrbotten under 25 år Befolkningsbaserade undersökningar > observationer Män Kvinnor Johansson I et al. Nutrition J 2012;11:40

38 Förändringar i vikt (BMI) och S-kolesterol hos män och kvinnor i norra Sverige under 25 år Johansson I et al. Nutrition J 2012;11:40

39 Förändring i matfettskonsumtion Källa: Hälsan och maten 2012, Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport

40 Förändring i matfettskonsumtion Källa: Hälsan och maten 2013, Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport

41 Vi äter allt mer mättat fett 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Smör Smör 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Kokosfett Kokosfett Tjock grädde Tjock grädde Ost Ost Källa Jordbruksverket

42 15-17 kg godis per person och år Fortsätter att öka!

43 Vi dricker mera sportdrycker Källa: Hälsan och maten 2013, Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport

44 kunskapen ökar men förvirringen tilltar motsägande budskap, trots samstämmig forskning konsumtionsmönster går åt delvis fel håll förtroendet för Livsmedelsverket och forskare har minskat kostrådgivning har flyttat ut i bloggvärlden och media enstaka vittnesmål ges lika stor tyngd som stora vetenskapliga undersökningar

45 personliga erfarenheter blir evidensgrundande mytbildning och trender starkare än vetenskaplig evidens

46 En framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda efterfrågade råd konkreta svar på frågor samma budskap från olika vårdgivare utnyttja hjälpmedel uppföljning!!!

47 Metodstöd för personal och stöd för individer/patienter

48 Öppna föreläsningar för patienter och närstående. Gratis! Livsstil på recept

49 Livsstilskurs på nätet Allmänt om hjärtkärlsjukdom Fysisk aktivitet Mat och alkohol Nikotin Stress Att ändra vanor Gratis mail-coaching Karolinska Institutet och Hjärt-Lungfonden 2009

50 Gemensamt uttalande från SLLs ledning politiker - tjänstemän vårdpersonal

51 ...mat är inte näringsrekommendationer och kostråd eller bantningskurer eller dieter eller nationella handlingsplaner mat är glädje, samvaro och avkoppling... Tack för er uppmärksamhet!

52 stort fokus på livsstil matvanor och folkhälsa evidens om mat och hälsa vad äter vi egentligen i Sverige? i praktiken framtiden, hinder och möjligheter

53 TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET

54 Nordic Nutrition Recommendations 2004 Nya nordiska näringsrekommendationer 2012 NNR 5

55

56 Svenskarnas matvanor - stora skillnader geografiska skillnader sekulära trender årstid kön ålder socioekonomi, utbildning, civilstånd olika levnadsvanor samvarierar

57 Fettets kvalitet har stor betydelse för blodfetterna RCT, cross-over, 2x3 veckor, 20 friska individer år med höga blodfetter, två koster, lika mycket energi, ca 36 E % fett, olika fettkvalitet snabba förändringar i blodfetter kraftiga förändringar S-kol - 17%, LDL-kol -17%, S-Tg - 20 % med rapsoljan Iggman D et al. J Intern Med 2011; epub

58 NNR 5 gemensamt kostbudskap Skräddarsydda råd om mat!

59 Framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda efterfrågade råd konkreta svar på frågor samma budskap från olika vårdgivare utnyttja hjälpmedel uppföljning!!!

60 Framgångsrik dialog om mat vetenskaplig bas och goda kunskaper glömma egna preferenser skilja på tycke, smak och vetenskap egna erfarenheter räcker ej som kunskapsbas kontinuerlig vidareutbildning samarbete med dietister, nutritionister Livsmedelsverket som kunskapskälla och metodstöd

61 Framgångsrik dialog om mat patienten i centrum lyssna, motiverande frågor kostanamnes, vad? hur? när? hur mycket? vad tycker du om? vad tycker du inte om? smak och doftminnen är starka! förutsättningar? Ensam, familj, arbetssituation lyhörd inte skuldbelägga visa respekt, religion, ekologi, närodlat, klimatsmart

63 Det gemensamma kostbudskapet Energiintaget mängden mat och ökad fysisk aktivitet Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet Mättat fett, enkelomättat, fleromättat Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor, bönor Ökat fiberintag Mindre socker Måltidsmönster

64 Det gemensamma kostbudskapet Energiintaget mängden mat och ökad fysisk aktivitet Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet Mättat fett, enkelomättat, fleromättat Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor, bönor Ökat fiberintag Mindre socker Måltidsmönster

66 Framgångsrik dialog om mat utnyttja hjälpmedel Livsmedelsverket utställningar, bilder, böcker, broschyrer, recept, web-utbildning väl förtrogen med hjälpmedlet modernisering populärvetenskapliga böcker lockande, inspirerande

68 Gemensamt uttalande från SLLs ledning politiker - tjänstemän vårdpersonal

69 Framtiden, hinder och möjligheter Gemensam kunskapsgrund och värdegrund UTBILDNING UTBILDNING UTBILDNING Fortsätta bygga nätverk på nationell nivå Fortsätta bygga nätverk på lokal nivå Mer proaktiva Tydliga Inte ducka i kostfrågan Arbeta inom professionerna och tvärprofessionellt Släppa riskperspektivet Tala om frisk och hälsa Inspiration Lust Smakupplevelser Det ska va gott att leva!

70 Mat annat än vetenskap livsstil, tradition, religion, vanor, tröst, högtid, samvaro, ensamhet, belöning, omsorg, glädje, kärlek, arbete, medicin. Mat väcker känslor!

71 Mat och hälsa - god vetenskaplig grund Forskning om mat och hälsa Mekanismer Interventioner Kliniska studier Observationer Ekologiska och epidemiologiska studier Hellénius 27 mars

72

73 GBD profile: Sweden

74 mat och fysisk aktivitet hänger ihop uppdaterade riktlinjer vad äter svenska folket?

75

76 Stigande kolesterolnivåer i befolkningen i norra Sverige Johansson I et al. Nutrition J 2012;11:40

77 I praktiken smarta val Maten tänk tvärtom ta fram den gamla servisen var fettsmart och kolhydratsmart Rörelsen tänk rörelse ställ dig upp köp en stegräknare promenaden, vardagsmotionen muskelstyrka Annons Hemköp DN

78 Nya publikationer om kost och hälsa nya totalt PUB MED nutrition and/or diet and/or food and health

79 Låg-kolhydratkost kopplad till ökad dödlighet åriga män i Uppsala, följdes 12 år, 7 dagars kostregistrering Risk att dö NNR-lik, HDI (Nordiska Näringrek) Medelshavslik Atkinslik (LCHF/low carb high fat) Sjögren P, et al. Am J Clin Nutr 2010;92:

80 kvinnor från Uppsala i åldern år. Kostformulär. Följdes i 16 år hjärtkärlhändelser; 703 hjärtinfarkter 364 stroke 121 subduralhematom 82 periferkärlsjukdom Lagiou P eta l. BMJ 2012;epub.

81 Starka samband mellan lågt intag av kolhydrater och högt intag av protein och risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom - oberoende av vikt, utbildning, rökning, fysisk aktivitet, fettintag, alkohol...för varje minskning a 20 gram kolhydrat per dag och ökning a 5 gram protein ökade risken med 5%... Lagiou P eta l. BMJ 2012;epub.

82 Nya rön Fettets kvalitet påverkar humör och fysisk aktivitetsgrad 32 unga vuxna (30 åå), friska Cross-over studie 3 veckor 2 koster testades hög halt av palmitinsyra, Western diet hög halt av oljesyra, Mediterranean diet Spontan fysisk aktivitet, accelerometer Mentala parametrar, POMS (Profile of Mood States) Kien Cl et al. Am J Clin Nutr 2013; in press

83 Effekter på fysisk aktivitet Fysisk aktivitet ökade med oljesyran med 12% (p = 0.008) resp 15 % (p = 0.005) Kien Cl et al. Am J Clin Nutr 2013; in press

84 Mentala effekter, humör Kien Cl et al. Am J Clin Nutr 2013; in press

85 Fettets kvalitet påverkar humör och fysisk aktivitetsgrad!..man blir arg och seg av smör Kien Cl et al. Am J Clin Nutr 2013; in press

86 Nya rön Fettkvalitet och muskelmassa Ju mindre mättade fetter och mera fleromättade desto större muskelmassa TwinsUK Study, 2689 kvinnor, år, tvärsnittsstudie, FFQ, kroppssammansättning med DEXA. Positiv association mellan P/S kvot och muskelmassa. Kontrollerat för ålder, fysisk aktivitet, rökning, kroppsfett totalt, energiintag och underrapportering Welch AA et al. J Nutr 2014; epub.

87 Riksmaten personer år inbjöds maj 2010 juli deltog, 36 % 4 dagars kostregistrering och 50-tal enkätfrågor via webben

88 Dagens matvanor Riksmaten 2011, Livsmedelsverket

89 matvanor och folkhälsa evidens om mat och hälsa vad äter vi egentligen i Sverige? i praktiken framtiden, hinder och möjligheter

90 matvanor och folkhälsa evidens om mat och hälsa vad äter vi egentligen i Sverige? i praktiken framtiden, hinder och möjligheter

91 Johansson I et al. Nutrition J 2012;11:40

92 Konsumtionstrenden går delvis tvärs emot de Nordiska Näringsrekommendationer vi konsumerar allt mer mättade fetter saltintaget fortsatt högt sockerkonsumtionen fortsatt hög allt färre konsumenter tittar efter nyckelhålsmärkta produkter i butikerna