Ohälsans pris Välkomna! Lena Hök Hållbarhetschef Skandia och dagens moderator

Transkript

1 Ohälsans pris Välkomna! Lena Hök Hållbarhetschef Skandia och dagens moderator

2 Dagens agenda

3 Livscykelanalys för social hållbarhet

4 Ohälsans pris är skyhögt - helt i onödan

5 Ohälsans pris

6 Allt att vinna på prevention Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

7 stroke och hjärtinfarkt ökar hos unga svenskar förändringar i livsstil och levnadsvanor livsstilen spelar en ännu större roll än vi trodde det lönar sig att satsa på prevention

8 Förstagångsinsjuknande i hjärtinfarkt minskar i Sverige, men Kvinnor och män > 20 år, antal per , ålderstandardiserat

9 Insjuknande i hjärtinfarkt Antal per Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor år Män år Män år Män år

10 Insjuknande i stroke Antal per Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor år Män år Män år Män år

11 Antal per Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor år Stroke ökar hos unga män och kvinnor Män år Män år Män år i Sverige!

12 stroke och hjärtinfarkt ökar hos unga svenskar förändringar i livsstil och levnadsvanor livsstilen spelar en ännu större roll än vi trodde det lönar sig att satsa på prevention

13 Pandemi Stillasittandet orsakar var 10:e dödsfall Lika farligt som rökning I-Min Lee et al, Lancet 2012; Published Online July 18

14 Andel vuxna som sitter 4 timmar el mer/dag en internationell jämförelse Europa 64% Amerika 55% Mellanöstern 41% Oceanien 40% Afrika 38% Sydostasien 24% Hallal PC et al, Lancet 2012;juli

15 Eurobarometer resultat 59 % idrottar eller motionerar sällan eller aldrig män motionerar mer än kvinnor motionerandet avtar med åldern; 71 % av kvinnorna och 70 % av männen över 55 år motionerar sällan eller aldrig European Commission. Eurobarometer 412 March Sport and Physical Activity.

16 Eurobarometer resultat Svenskar motionerar mest i hela Europa 70 % säger att de motionerar minst en gång i veckan European Commission. Eurobarometer 412 March Sport and Physical A

17 .men, vi sitter också mest! Flest människor som satt mer än 8,5 timme Danmark 25%, Nederländerna 25 %, Sverige 21 %, Luxemburg 20 %, Tjeckien 20 % European Commission. Eurobarometer 412 March Sport and Physical Activity.

18 Svenskar sitter mest i världen!? Accelerometer, 4 dagar- 1 vecka, n 948 (51 % kvinnor) år 10 timmar sittande i snitt 4 timmar långvarigt sittande utan avbrott bara 7 % uppfyllde rekommendationerna för fysisk aktivitet! Ekblom Bak E, et al. PloSOne 2015;e pub

19 Svenskar sitter mest i världen!? Accelerometer, 4 dagar- 1 vecka, n 948 (51 % kv) år Sitting is the new smoking 10 timmar sittande i snitt 4 timmar långvarigt sittande utan avbrott bara 7 % uppfyllde rekommendationerna för fysisk aktivitet! Ekblom Bak E, et al. PloSOne 2015;e pub May

20 Stillasittandet hotar vår hälsa! Meta-analys 47 studier, 44 prospektiva, självrapporterad sittande tid Jämförelser mellan de mest stillasittande och de minst stillasittande Ökad risk för diabetes hjärtkärlsjukdom hjärtkärl död cancer cancer död total dödlighet men, 30% minskad risk hos de som motionerade! Biswass A et al. Ann Intern Med 2015; 162:

21 Sitting is the new smoking Varje timme framför TVn förkortar livet med 22 minuter hos män och kvinnor över 25 år Veerman JL, et al. Br J Sports Med 2011; e pub.

22 En bensträckare minskar blodsocker och insulinnivåer efter måltid! Överviktiga, n=19, år Testmål 75 gr socker och 50 gram fett Sitter 5 timmar Konstant sittande Sittande med lätt bensträckare a 2 min var 20 min Sittande med måttligt hård bensträckare a 2 min var 20 min Blodsocker och insulin mättes Dunstan D et al. Diabetes Care 2012; 35:

23 En kort bensträckare har stor effekt! Blodsocker Insulin Copyright 2011 American Diabetes Association, Inc. Dunstan D et al. Diabetes Care 2012; 35:

24 även risken för blodproppar minskar Fibrinogen Howard BJ et al. MSSE 2013;45;

25 och blodtrycket sjunker Larsen RN et al. NMCD 2014:24:976-82

26 Gäller även våra barn Normalviktiga barn, n=28, 7-11 år, 3 timmar sittande utan avbrott eller avbrott varje halvtimme med 3 min gång Insulinnivåer Belcher BR et al. JCEM 2015; in press

27 Svensk Dagligvaruhandel

28 Majoriteten anser att man äter hälsosamt

29 Mera bär, ärtor, bönor och linser

30 Mera godis och smör

31 Riksmaten personer år inbjöds maj 2010 juli deltog 36 % svarsfrekvens 4 dagar kostregistrering och 50-tal enkätfrågor via webben

32 Vad äter svenska folket egentligen? Fyra av tio äter för mycket socker 15 procent av energiintaget (kalorierna) kommer från godis, läsk, bakverk och snacks kg godis per person och år Riksmaten 2011, Livsmedelsverket

33 Vad äter svenska folket egentligen? Bara två av tio äter minst 500 gram grönsaker och frukt varje dag Riksmaten 2011, Livsmedelsverket

34 Vad äter svenska folket egentligen? Sex av tio använder olja eller flytande margarin i matlagningen Men, åtta av tio äter för mycket mättat fett Riksmaten 2011, Livsmedelsverket

35 Vad äter svenska folket egentligen? Nio av tio äter för lite fullkorn Sju av tio äter för lite fibrer Riksmaten 2011, Livsmedelsverket

36 Vem äter bäst/sämst? Kvinnor äter bättre än män Unga kvinnor och män, år, äter sämst Riksmaten 2011, Livsmedelsverket

37 Uppdaterade råd om mat OCH fysisk aktivitet

38 De som äter medelhavslik mat lever längre Meta-analys,12 stora kostundersökningar, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Total dödlighet (livslängd) i relation till följsamhet Medelhavsmat Study Relative risk (95% CI) Weight (%) Relative risk (95% CI) Trichopoulou et al 1995 w1 Kourl-Blazos et al 1995 w2 Lasheras et al 2000 w3 Trichopoulou et al 2003 w4 Knoops et al 2004 w5 Trichopoulou et al 2005 w6 Lagiou et al 2006 w7 Mitrou et al 2007 (men) w11 Mitrou et al 2007 (women) w11 Total (0.48 to 0.99) 0.79 (0.50 to 1.25) 048 (0.22 to 1.02) 0.75 (0.64 to 0.87) 0.88 (0.82 to 0.94) 0.93 (0.89 to 0.97) 0.93 (0.83 to 1.04) 0.92 (0.91 to 0.94) 0.93 (0.91 to 0.93) 0.91 (0.89 to 0.94) Reduce d risk Increase d risk Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 14 december

39 minskad risk att dö i hjärtkärlsjukdom Meta-analys,12 stora kostundersökningar, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Hjärtkärldödlighet i relation till följsamhet Medelhavsmat Study Relative risk (95% CI) Weight (%) Relative risk (95% CI) Trichopoulou et al 2003 w4 Knoops et al 2004 w5 Mitrou et al 2007 (men) w (0.69 to 0.97) 0.84 (0.76 to 0.94) 0.92 (0.89 to 0.96) Total Mitrou et al 2007 (women) w Reduce d risk Increase d risk (0.87 to 0.93) 0.93 (0.88 to 0.99) Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 14 december

40 lägre risk för cancer Meta-analys,12 stora kostundersökningar, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Cancerdödlighet i relation till följsamhet Medelhavsmat Study Relative risk (95% CI) Weight (%) Relative risk (95% CI) Knoops et al 2004 w5 Lagiou et al 2006 w7 Fung et al 2006 w8 Mitrou et al 2007 (men) w11 Mitrou et al 2007 (women) w11 Benetou et al 2008 w12 Total (0.90 to 1.00) 0.89 (0.77 to 1.03) 0.91 (0.82 to 1.01) 0.94 (0.91 to 0.97) 0.96 (0.92 to 1.00) 0.88 (0.81 to 0.96) 0.94 (0.92 to 0.96) Reduce d risk Increase d risk Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 14 december

41 minskad risk för Parkinssons sjukdom och Alzheimers sjukdom Meta-analys,12 stora kostundersökningar, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Neurodegenerativa sjukdomar i relation till följsamhet Medelhavsmat Study Relative risk (95% CI) Weight (%) Relative risk (95% CI) Scarmeas et al 2006 w9 Gao et al 2007 (men) w10 Gao et al 2007 (women) Total w (0.70 to 0.96) 0.93(0.80 to 1.08) 0.83(0.72 to 1.00) 0.87 (0.80 to 0.96) Reduced risk Increased risk Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) 14 december

42 Nya studier visar samma mönster 7 nya studier Total dödlighet Study Relative risk (95% CI) Hjärtkärlsjukdom Study Relative risk (95% CI) Trichopoulou (1995) (18) Kouris-Blazos (1999) (19) Lasheras (2000) (20) Knoops (2004) (7) Trichopoulou (2005) (21) Lagiou (2006) (8) Mitrou (2007) (M) (9) Mitrou (2007) (F) (9) Trichopoulou (2009) (14) Total (95% CI) Trichopoulou (1995) (18) Knoops (2004) (7) Mitrou (2007) (M) (9) Mitrou (2007) (F) (9) Fung (2009) (CHD) (13) Fung (2009) (Stroke) (13) Buckland (2009) (15) Martinez-Gonzales (2010) (22) Total (95% CI) Reduced risk Increased risk Reduced risk Increased risk Study Relative risk (95% CI) Study Relative risk (95% CI) Trichopoulou (1995) (18) Scarmeas (2006) (24) Knoops (2004) (7) Mitrou (2007) (M) (9) Gao (2007) (M) (25) Mitrou (2007) (F) (9) Fung (2009) (CHD) (13) Fung (2009) (Stroke) (13) Gao (2007) (F) (25) Feart (2009) (11) Buckland (2009) (15) Martinez-Gonzales (2010) (22) Total (95% CI) Scarmeas (2009) (12) Total (95% CI) Reduced risk Increased risk Reduced risk Increased risk Cancer Neurodegenerativ sjkd Sofi F et al. Am J Clin Nutr 2010;92:

43

44 Världsrekord i att förebygga hjärtkärlsjukdom The Lyon Diet Heart Trial Drygt 600 män och kvinnor med en första hjärtinfarkt randomiserades till; kostråd (302) eller kontroll grupp (303) Följdes upp efter 27 månader. Resultat Kostråd Kontroll Hjärtdöd 3 16 Hjärtinfarkt 5 17 Total dödlighet 8 20 de Lorgeril et al. Lancet 1994;343: Hellénius 14 december

45 The Lyon Diet Heart Trial Hjärtdöd - 80 % Hjärtinfarkt 70% Total dödlighet- 60 % de Lorgeril et al. Lancet 1994;343: Hellénius 14 december

46 Medelhavsmat med olivolja eller nötter minskar risken för hjärtkärlsjukdom - PREDIMED 7447 spanska män och kvinnor (55-80 år, 57% kvinnor) hjärtkärlfriska, riskfaktorer, typ 2 diabetes, övervikt, höga blodfetter, högt blodtryck, 3 grupper som följdes i 4,8 år medelhavsmat med extra virgine olivolja medelhavsmat med nötter kontrollkost 0,060 0,055 0,050 0,045 0,040 0,035 0,030 0,025 0,020 0,015 0,010 0, Control diet Med diet, nuts Med diet, EVOO 30% Risk att få hjärtkärlsjukdom Estruch R et al. N Engl J Med 2013;368:1279-9

47 stroke och hjärtinfarkt ökar hos unga svenskar förändringar i livsstil och levnadsvanor livsstilen spelar en ännu större roll än vi trodde det lönar sig att satsa på prevention

48 Starka samband mellan livsstil och hjärtinfarkt hos svenska kvinnor kvinnor, år mammografi följdes i 6,2 år mycket frukt, grönt, fisk, fullkorn måttligt med alkohol inte röka regelbundet fysiskt aktiv smal om midjan minskade risken för hjärtinfarkt med 92% Åkesson A et al. Arch Intern Med 2007;167:

49 Starka samband mellan livsstil och hjärtinfarkt hos svenska kvinnor kvinnor, år mammografi följdes i 6,2 år mycket frukt, grönt, fisk, fullkorn måttligt med alkohol inte röka regelbundet fysiskt aktiv smal om midjan minskade risken för hjärtinfarkt med 92% Åkesson A et al. Arch Intern Med 2007;167:

50 Men, det gällde bara 5 % av kvinnorna - stor outnyttjad potential kvinnor, år mammografi följdes i 6,2 år mycket frukt, grönt, fisk, fullkorn måttligt med alkohol inte röka regelbundet fysiskt aktiv smal om midjan minskade risken för hjärtinfarkt med 92% Åkesson A et al. Arch Intern Med 2007;167:

51 Samband mellan livsstil och hjärtinfarkt hos svenska män populationsbaserad kohort friska män år undersökta 1997 följdes t.o.m (11 år) 1361 nya fall av hjärtinfarkt måttligt med alkohol (10-30 gr/dag) hälsosamma matvanor icke-rökare fysiskt aktiv (cykla el promenera 40 min/dag el motionera 1 tim/vecka) ingen bukfetma (< 95 cm) Åkesson A et al. JACC 2014; 64:

52 4 av 5 hjärtinfarkter hos män går att förebygga med en hälsosammare livsstil måttligt med alkohol (10-30 gr/dag) hälsosamma 79 matvanor % icke-rökare fysiskt aktiv (cykla el promenera 40 min/dag el motionera 1 tim/vecka) ingen bukfetma (< 95 cm) Åkesson A et al. JACC 2014; 64:

53 ..men, det gällde bara 1 % av männen ännu större outnyttjad potential! måttligt med alkohol (10-30 gr/dag) hälsosamma matvanor icke-rökare fysiskt aktiv (cykla el promenera 40 min/dag el motionera 1 tim/vecka) ingen bukfetma (< 95 cm) Åkesson A et al. JACC 2014; 64:

54 stroke och hjärtinfarkt ökar hos unga svenskar förändringar i livsstil och levnadsvanor livsstilen spelar en ännu större roll än vi trodde det lönar sig att satsa på prevention

55 En hjärtesak Ett kardiovaskulärt preventionsprogram i primärvården Individinriktad strategi Befolkningsinriktad strategi Primärprevention Sekundär prevention

56 Gratis hälsokontroll Efter 1 år 2216 personer medelålder 45 år 62 % kvinnor 11% av VC besökarna i åldern år 70 % hade förhöjd risk Hellénius ML et al. Scand J Prim Health Care 1993;11:68-73.

57 En hjärtesak Erbjudande om hälsokontroll Individuell rådgivning matvanor motionsvanor rökning stress Föreläsningsserie en kväll i veckan Grupp verksamhet motion matlagning rökavvänjning viktreduktion

58 Remiss till motion Fysisk aktivitet på recept (FaR) Hellénius M-L et al. Läkartidningen 1999;96:

59 27 grupper

60 Befolkningsinriktat arbete 70-tal möten

61 Det går att minska risken för hjärtkärlsjukdom Män och kvinnor med risk för hjärtkärlsjukdom (BMI > 25, S-kol > 6,5 mmol/l, S-Tg > 2,3 mmol/l, DBT > 90 mmhg) som deltagit i ett hjärtkärlprogram i primärvården i Sollentuna Vikt BMI 30 27,8 28,2 28,3 27,0 ns ns 8 Kolesterol mmol/l 6 7,3 6,8 *** 7% 7,3 6,6 *** 10% 20 Triglycerider 3 mmol/l 4 3, Män Kvinnor 2,6 *** 24% 3,2 1,9 Män Kvinnor *** 42% Diastoliskt blodtryck mmhg Män Kvinnor Start *** *** Män Kvin 1 år senare Hellénius et al, Scand J Prim Health Care 1999;17:11-5

62 Ändrad livsstil minskar diabetes och hjärtsjukdom och sparar pengar - upprepade råd om fysisk aktivitet och mat - medelålders kvinnor och män - övervikt, bukfetma - efter 5 år 58 % minskad risk för diabetes - kostade kr per patient över fem år - besparing för sjukvården på kr Tuomilehto J et al. N Engl J Med 2001;344: Lindgren P et al. Int J Techn Asses Health Care 2007:23:

63 28 år senare Ledde till att färre drabbades av hjärtinfarkt? Att färre dog i hjärtinfarkt? Att folk lever längre i Sollentuna?

64 Förändring (%) i hjärtinfarktinsjuknande, hjärtinfarktdödlighet och total dödlighet mellan till 2005 till 2010 hos kvinnor 0 AMI incidence AMI mortality All-cause mortality * % Sollentuna women Stockholm women -100

65 Förändring (%) i hjärtinfarktinsjuknande, hjärtinfarktdödlighet och total dödlighet mellan till 2005 till 2010 hos män 0 AMI incidence AMI mortality All-cause mortality % Sollentuna men Stockholm men

66 Hur många liv räddade projektet? 56 totalt 40 män och 16 kvinnor

67 Vad ville hon ha sagt? livsstilen spelar en ännu större roll än vi trodde ohälsa går att förebygga det lönar sig för individ och samhälle

68 TACK för er uppmärksamhet!

69 Anja Nordenfelt Ohälsans pris

70 EN FRISK GENERATION Insamlingsstiftelse startade 2011 av intresseförbund, företag och privatpersoner. En frisk generation beskyddas av H.K.H Prins Daniel. Politisk och religiöst oberoende. Vår verksamhet finns i dag i Södertälje, Haninge och Kungsbacka.

71 VAD HÄNDE?

72 BAKGRUND 10:e 20% 75-80% 7 9 Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, OECD, WHO

73 FYSISK AKTIVITET= FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLANDANDE FYSISK OHÄLSA PSYKISK OHÄLSA INKLUDERANDE MINSKA UTANFÖRSKAP

74 WHO, Marmotkommissionen Marmotkommissionen, WHO, skriver i sin slutrapport att ojämlikhet i hälsa går att undvika, eftersom den har sin grund i de förhållanden under vilka människor växer upp, lever och de system som tillämpas för att hantera sjukdomar. Kommissionen lämnar tre rekommendationer för minskad ojämlikhet i hälsa: 1. Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv. 2. Angrip den ojämna fördelningen av makt, pengar och resurser. 3. Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av åtgärder.

75 ATT FÖREBYGGA

76

77 EN FRISK GENERATIONS MÅLGRUPP

78 SYFTE OCH MÅL 1 Hitta drivkraften till en aktiv livsstil. 2 Stärka familjebanden. 3 Minska fysisk och psykosocial ohälsa. 4 Öka integration och minska utanförskapet. 5 Skapa ett positivt klimat i skolan och öka inlärningsförmågan.

79 VÅRA VÄRDEORD GLÄDJE ENERGI DRIVKRAFT PÅ RIKTIGT

80 GENOMFÖRANDE Rekryterar barn i årskurs 1. Samarbeten med skolor. 2 aktiviteter i veckan/ >120 aktiviteter. Mat i samband med våra aktiviteter. Verktyg för en aktiv livsstil. Sociala sammankomster/ integration. Lokala samarbete med föreningar. Funktionärer

81 UTVÄRDERING Mer än1,5 miljoner artiklar om att fysisk aktivitet är hälsofrämjande. Vi utvärderar och kvalitetssäkrar verksamheten löpande. 3 steg i utvärderingen. Samarbete med Karolinska Institutet, professor Mai-Lis Hellenius.

82 VAD SÄGER VÅRA DELTAGARE? EFG är det bästa som hänt vår familj Jag vill att En frisk generation fortsätter för alltid EFG har fört vår familj närmare varandra Man mår bra både fysisk och psykiskt och mina barn tycker om det och har utvecklats jättemycket. Mina barn och jag har fått nya vänner tack vare En frisk generation Jag har gått ner 7 kg sedan jag började i EFG

83 VAD SÄGER INTRESENTER? En frisk generation står för en positiv människosyn där man inte skuldbelägger, utan istället hjälper till och stöttar och uppmuntrar till en hälsosam livsstil En frisk generation skapar en social samvaro och nätverk mellan familjer som är väldigt viktigt, och det gör att vissa elever vågar komma ut ur sitt skal och ta för sig mer socialt. Inspiration Hälsa Utveckling Integration En frisk generation är en professionell och kompetent organisation med ett intressant koncept som kan leda till att de som inte rör på sig börjar göra det. Tillsammans med andra verksamheter som bedrivs, ex fotbollen och basketen, tar de också ett stort socialt ansvar. En stor fördel är att En frisk generation inte är sorterande, utan att alla kan och får vara med.

84 SAMMANFATTNING Fysisk aktivitet minskar risken för fysisk och psykisk ohälsa. Fysisk aktivitet minskar risken för utanförskap. Vikten av att vara med i ett sammanhang. Fysisk aktivitet är inkluderande Barn fysiska aktivitet minskar i och med stigande ålder Ojämlikhet i hälsan mellan olika grupper. Investera i hälsa/ social hållbarhet. Våga vara långsiktig.

85

86 TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET Kontaktuppgifter: Tel.nr Facebook och Instagram

87 Ohälsans pris

88 Vinsten av att förebygga ohälsa - i mänskliga och ekonomiska termer Kristina Hagström Risk & Hälsostrateg Skandia

89 Sjukfrånvaron vänder uppåt Sjukfrånvaron på samhällsnivå har vänt uppåt igen sedan Anne-Marie Begler -För det första ska jag säga att det är ett rätt stort steg att gå från 10 till 9 sjukdagar. Det kan låta som att det inte är så stort. Men vi kan inte göra det här själva. Det måste ske i samarbete med andra aktörer, som tex hälso, sjukvården och arbetsgivare. - SvN

90 Ohälsan innebär stora kostnader för företagen Ohälsan kostar svenska storföretag 40 miljarder kronor per år. - (Källa: IMM Institutet för miljömedicin/ KI). Kostnaden för sjukfrånvaro och ohälsa i Sveriges 100 största företag uppgår till ca 18 % av den totala lönekostnaden. - (Källa: IMM Institutet för miljömedicin / KI). Över 70 % av alla sjukskrivningar utgörs av stress och smärtor i kroppen. Sjuknärvaron beräknas dessutom kosta upp till 10 ggr mer än sjukfrånvaron - (Källa: Bengt Arnretz).

91 Skandiamodellen - Att förutse, förebygga och åtgärda Ekonomi Livskvalitet Tid

92 Forskningsfokus Bengt Arnetz, Professor i socialmedicin Forskning på Karolinska Institutet, Uppsala Universitet och Wayne State University Effektiva och hälsosamma organisationer Biologi, upplevelse och prestation Resultat för våra kunder - premiedifferentiering för friska företag.

93 Prestationsanalysen visar förbättringsområden och ger en framtidsprognos Individuell Hälsa: Medarbetarkraft, Arbetsrelaterad utmattning och Arbetstakt Organisatorisk Hälsa: Effektivitet, Ledarskap och Målkvalitet PrestationsHälsa: Sammanvägning av samtliga områden = Dynamisk fokustal

94 Har arbetsgrupperna förutsättningar att nå affärsmålen? Företaget AB Ledningsgrupp Bolag Bolag Bolag Stab Strängnäs Luleå Eskilstuna Borås Göteborg Stockholm Sala Borlänge Stockholm Norr Birger Jarlsgatan Hem Globen Stureplan Solna Söder Kungsgatan Design Hem Hem Farsta Hälsa Sport Sport Hälsa Media

95 Det krävs en frisk besättning för att nå verksamhetens mål! Företaget AB Ledningsgrupp Bolag Bolag Bolag Stab Strängnäs Luleå Eskilstuna Borås Göteborg Stockholm Sala Borlänge Stockholm Norr Birger Jarlsgatan Hem Globen Stureplan Solna Söder Kungsgatan Design Hem Hem Farsta Hälsa Sport Sport Hälsa Media

96 Skandias Hälsoförsäkring Samtalsterapi upp till 12 behandlingar/orsak Specialistläkare upp till 2 bedömningar/orsak Hälsovägledare Yrkeslivsplanering upp till 8 behandlingar/orsak Ergonom upp till 1 bedömning/orsak Sjukgymnast eller arbetsterapeut upp till 5 behandlingar /orsak

97 Hälsa och trygghet Skandias Hälsokedja tar ett helhetsgrepp Frisk Förebygga Sjuk Rehab Hälsokoll Hälsoinspiratör Hälsocoach Friskvård Prestationsanalys Rehabförsäkring Stressprofil Hälsomedvetet ledarskap Individ- och chefsstöd Försäkringar Privatvård Sjuk Premiebefrielse Rehabilitering Krisstöd Rehabförsäkring Yrkeslivsplanering Omställning Skandias partners

98 Hälsa och trygghet Tänk om... alla i Sverige skulle promenera 17 minuter om dagen. På bara 5 år skulle det göra stor skillnad: människor slipper få diabetes drabbas inte av hjärt- och kärlsjukdomar Sveriges arbetsgivare sparar 700 miljoner (samhället i stort 2 miljarder) Sjukskrivningarna i Sverige ökar kraftigt helt i onödan. Vi kan visa hur många kan må bättre om vi bara ändrar våra vanor och fångar upp tidiga signaler. Det lönar sig för alla. Skandias kunder är friskare än andra Hälsokedjan lönar sig 8 av 10 använder Skandias hälsoförsäkring i förebyggande syfte. 94% av de som har använt Skandias hälsoförsäkring är helt arbetsföra efter nyttjandet. Mellan har sjuktalen bland Skandias sjukförsäkringskunder sjunkit med över 50 %. Vi har kunnat sänka premierna med %, bland annat tack vare friskare företag. Grafen visar andel personer med ett sjukfall (90 dagar eller längre) och/eller sjukersättning den 31 december.

99 Hälsa och trygghet Arbetsgivaren vinner Lägre sjukfrånvaro och högre produktivitet Lägre premier Nöjdare medarbetare Medarbetaren vinner Lägre inkomstbortfall Högre livskvalitet Kortare väntetid Skandia vinner Friskare kunder Lägre kostnader Nöjdare kunder Samhället vinner Mindre sjukfrånvaro ger lägre vårdkostnader. Att fler kan arbeta innebär ökade skatteintäkter. När företag, organisationer och medarbetare mår bättre mår även samhället bättre.

100 Ohälsans pris

101 Ohälsans pris

102 Friskvårdskalkylatorn Inna Feldman, PhD, hälsoekonom, Uppsala universitet

103 Kostnaden för all sjuklighet i Sverige har beräknats till totalt knappt 560 miljarder (år 2011) alla betalar Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer i befolkningen?

104 BMI > 30 (%) Daglig rökning (%) Fysisk inaktivitet (%) Riskbruk (%) Hälsa eller sjuklighet Arbetsgivare Staten Landsting Kommun Försäkringskassan

105 BMI > 30 (%) Daglig rökning (%) Fysisk inaktivitet (%) Riskbruk (%) BMI>30, kraftig övervikt Daglig rökning Fysisk inaktivitet, motion mindre än 2 timmar/vecka Riskbruk av alkohol (AUDIT)

106 Daglig rökning (%) Fysisk inaktivitet (%) Lungcancer KOL Hjärt-kärlsjukdom Stroke Diabetes Tjocktarmscancer Hjärt-kärlsjukdom Stroke Sjuklighet Epidemiologiska studier olika risker för män och kvinnor

107 Hälsa eller sjuklighet 15 diagnoser som svarar för 40% av sjukdomsbördan

108 Relativa risker: exempel Män, år Diagnoser: Diabetes Ichemisk hjärtsjukd Stroke Koloncancer Lungcancer Bröstcancer Prostatacancer KOL Depression Frakturer BMI>30 Daglig rökning Fysisk inaktivitet 6,4 1,2 2 1,7 2,9 1,3 1,3 2,6 2,2 Riskbruk 1,5 1,2 1,6 1,8 26, ,2 1,1 10,6 1,1 1,3 1,02 1,76 2 1,8 2 1,2

109 Hur räknar vi? Ett epidemiologiskt verktyg Relativa risker och Impact fractions Relative risks (RR): RR= P exposed / P non-exposed RR man, ålder ( rökare, lungcancer)=26 Potential impact fractions (IF): Framtid Nu IF=[(P2-P1)+RR(P1-P2)]/[(1-P1)+RR*P1] 1) Rökning och lungcancer: P1=0,13 (13%); P2=0,1 (10%); RR=26 IF=0,17 Reduktion in rökningsprevalens från 13% till 10% leder till reduktion in incidens av lungcancer med 17%

110 Arbetsgivare - sjukersättning, extra personal Totalt Staten skatt Färre antal nya fall (minskad incidens) på grund av positiv utveckling av riskfaktorer Landsting - hälso-och sjukvårdskostnader Kommun - kommunsjukvård Försäkringskassan - sjukersättning och sjukpenning

111 Eller tänk om Sverige satsade på 1%! (Hur funkar det?)

112 Sverige, prognos för 5 år En procent förbättring i ALLA riskfaktorer Besparingar om 5 år: Arbetsgivare SEK Stat Hälso- och sjukvård Kommun Försäkringskassan

113 Tänk om riskfaktorer var jämlikt fördelade Välutbildade som motionerar mindre än 2 timmar/v = 9% SEK Personer Andel med med lägre lägre utbildning som motionerar mindre minst 2 än 2 timmar/vecka = 15% = 9%

114 Vad kostar fysisk inaktivitet för ett företag med anställda? 5 år: 1,5 miljoner kr. 10 år: 8,2 miljoner kr.

115 Friskvårdskalkylatorn kan användas för att Skatta ekonomiska vinster av att öka jämlikhet i befolkningen Fysisk inaktivitet: 9% BMI>30: 8% Rökning: 5% Motivera satsningar för att förbättra levnadsvanor 1% eller mer i förbättring Diskutera arbetsgivares ansvar och möjliga vinster att arbeta förebyggande Nollvision lönar sig!

116 Beräkningsprinciper och fler exempel:

117 Slutsatser Om förekomsten av riskfaktorer för sjukdom kan reduceras uppstår betydande samhällsbesparingar Med Friskvårdskalkylatorn går att beräkna olika samhällssektorers kostnader för varje given förändring i rätt riktning

118 Ohälsans pris