Startpromemoria för planläggning av området kring Centralstationen, del av Norrmalm 5:3 m.fl. i stadsdelen Norrmalm

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (14) Handläggare Anna Arén Andreas Björklund Telefon Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av området kring Centralstationen, del av Norrmalm 5:3 m.fl. i stadsdelen Norrmalm Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Anette Scheibe Lorentzi Thomas Stoll Martin Schröder Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Sammanfattning Planområdet ligger i västra City och utgörs till stora delar av järnvägens banområde som i norr avgränsas av Kungsbron och i söder av Vattugatan. I planområdet ingår även Centralstationens huvudbyggnad med tillhörande byggnader. Området består av del av fastigheten Norrmalm 5:3 med flera som i huvudsak ägs av Jernhusen AB. Jernhusen har för avsikt att utveckla Centralstationsområdet med nya byggrätter för olika ändamål. Stadsbyggnadskontoret ställer sig positivt till en utveckling av området. Genom att överbygga spårområdet kan staden länkas samman i sin struktur, form och funktion så väl fysiskt som socialt. Centralstationsområdet är Sveriges viktigaste och största knutpunkt mellan internationella, nationella, regionala och lokala kommunikationer. Det finns stora utvecklingsmöjligheter att utveckla området till en mer välfungerande och attraktiv entré till Stockholm och samtidigt skapa en levande och integrerad stadsdel för alla. Denna startpromemoria redovisar förutsättningar och möjligheter som finns i området. Platsens komplexitet gör att övergripande analyser i planarbetets inledningsfas krävs innan ett planförslag tas fram.

2 Sida 2 (14) En avgörande framgångsfaktor är att ett strategiskt helhetsgrepp tas för hela området. Staden bör tillsammans med involverade aktörer gemensamt ta fram en målbild som belyser områdets fulla potential och säkerställer ett genomförbart förslag. I det fortsatta arbetet är det viktigt att säkerställa en förankrad, transparent och inkluderande process med en hög grad av samordning mellan berörda parter. Kontoret föreslår att en ny lägesredovisning görs i nämnden när planeringsförutsättningarna klargjorts ytterligare och ett ställningstagande från stadsbyggnadsnämnden krävs inför kommande samråd. Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbetet påbörjas. Kartan visar ungefärligt planområde inom streckad linje Utlåtande Syfte Syftet med detaljplanarbetet är att pröva en utveckling av Centralstationsområdet. Genom överdäckning och utveckling av spårområdet mellan Vattugatan i söder och Kungsbron i norr kan stadsdelen utvecklas till en mer blandad stadsbebyggelse med kontor, handel, bostäder, kultur, service och offentliga platser. En utveckling av Centralstationen ska möjliggöra bättre tillgänglighet och klara en ökad järnvägstrafik med fler resenärer.

3 Sida 3 (14) Syftet med planarbetet är att pröva en struktur för området som ska bidra till: - Centralstationsområdet blir en mer integrerad del av staden - En sammanhållen stadsmiljö - Förbättrade och mer tillgängliga stråk - Stärkta offentliga rum - Varierad bebyggelse och innehåll Bakgrund Stockholm växer och utvecklas med fortsatt befolkningsökning och växtkraft inom näringslivet. City har pekats ut som ett av stadens utvecklingsområden för ny stadsbebyggelse och staden arbetar efter Vision för City som innebär en vidarutveckling och förstärkning av området som mötesplats med en mer mångsidig och rik stadsmiljö med en blandning av funktioner. Jernhusen AB kom i mars 2016 in med en ansökan om planändring för Centralstationsområdet som omfattar fastigheten Norrmalm 5:3 med flera. Planansökan knyter an till den förnyelse av stadsmiljön som påbörjats genom uppförandet av den nya byggnaden inom fastighetet Orgelpipan 6 vid Vasagatan- Klarabergsgatan som innehåller den nya entrén till pendeltågen samt ett nytt hotell med ovanliggande bostäder. Ytterligare fastigheter längst Klarabergsgatan och Klarabergsviadukten planeras utvecklas. Planområdet ingick i Program för Västra City som antogs 2010 och tar sin utgångspunkt i de planeringsförutsättningar som slagits fast i programmet. Inom ramen för programmet gjordes studier över hur Stockholms Centralstation kan utformas efter att Citybanan tagits i drift år Trafikverket har sedermera avfärdat den omfattande ombyggnaden av Centralstationen som presenteras i programmet. Istället planerar Trafikverket för andra kapacitetshöjande åtgärder inom stationsområdet. En sådan framtida utveckling kräver en högre grad av flexibilitet inom spårsystemet. Marken inom bangården är sedan mitten av 1980-talet, genom grundläggningsåtgärder bekostade av SJ och staden gemensamt, förberedd för en framtida överdäckning. Förutsättningarna för överdäckning av bangårdarna behöver därför utredas vidare i det kommande planarbetet.

4 Sida 4 (14) Utvecklingsområdets läge och omfattning Flygbild mot söder. Markerat område utgör ungefärligt planområde. Utvecklingsområdet ligger på Norrmalm i västra delarna av City mellan Vasagatan och Klara sjö, gränsar i norr till Kungsbron och i söder till Vattugatan. Centralstationen med tillhörande byggnader och järnvägens banområde ingår planområdet. Markägoförhållanden Planområdet ligger i västra City och utgörs till stora delar av järnvägens banområde som i norr avgränsas av Kungsbron och i söder av Vattugatan. I planområdet ingår även Centralstationens huvudbyggnad med tillhörande komplementbyggnader. Området består av del av fastigheten Norrmalm 5:3 med flera som i huvudsak ägs av Jernhusen AB. Nedan följer lista på övriga fastigheter som delvis kan komma att ingå i planområdet: - Norrmalm 4:63, ägs av Fastighets AB Norrmalm 4:3 - Blekholmen 6, ägs av Jernhusen Norrmalm AB - Terminalen 3, ägs av Vasaterminalen AB Tidigare ställningstaganden Gällande detaljplaner Projektområdets avgränsning är ännu inte helt fastställt, gällande detaljplaner som kan komma att påverkas är följande: - Pl 5200 (fastställd ), vilket medger ändamålen järnvägs- och trafikändamål - Pl 7713A (fastställd ), vilket medger ändamålen järnvägstrafikområde - P (fastställd ) vilket medger trafikändamål

5 Sida 5 (14) - Pl 8039A (fastställd ), vilket medger ändamålen järnvägstrafik och kommersiellt ändamål - Pl 2631 (fastställd ), vilket medger trafikändamål - Pl 8261 (fastställd ), vilket medger ändamålen gatumark och järnvägstrafik - Pl 8427A (fastställd ) vilket medger ändamålen gatumark och järnvägstrafik - P (fastställd ), planen medger i huvudsak ändamål som kontor, hotell, handel, kommersiella lokaler och järnvägstrafik. Genomförandetiden har inte gått ut. - P (fastställd ), planen medger i huvudsak kontor eller centrumändamål, hotell, konferensanläggning, parkering och järnvägstrafik. Genomförandetiden har inte gått ut. Riksintresse Området ingår i riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården vilket är av riksintresse för kulturmiljövården och omfattas av Miljöbalken kap 3. Framträdande särdrag i riksintresset är front mot vattenrummet och stadens siluett. Stockholms centralstation är skyddat som enskilt byggnadsminne enligt kulturminneslagen. Spårsystemet genom centrala Stockholm är inklusive Stockholms centralstation av riksintresse för kommunikation. För att säkerställa funktionen i järnvägssystemet omfattar skyddet både befintliga och planerade anläggningar. Västra stambanan och Ostkustbanan utgör del av Trans European Network (TEN) och är därmed av internationell betydelse. Översiktsplan Enligt översiktsplanen utgör området Stockholms mest centrala delar. Förnyelsen av City ska vidareutvecklas med inriktning på att skapa intensiva stadsmiljöer, attraktiva huvudstråk, modern stadsbebyggelse och utökad vattenkontakt. Översiktsplanen pekar på vikten av en socialt sammanhållen och levande stad där tillgången till service är viktig. Bedömningen är att föreslagen utveckling av området överensstämmer med översiktsplanen. Vision för City Kommunfullmäktige antog 2012 Vision för City. I linje med stadens översiktsplan pekar visionen ut City som ett utvecklings- och omvandlingsområde. Inriktningen är att skapa en attraktiv, levande och trygg stadskärna bland annat genom att City kompletteras med ett funktionsblandat och varierat innehåll.

6 Sida 6 (14) Visionen presenteras med sju utvecklingsområden som ska fungera som ramverk och inspiration för utvecklingen av Stockholm city: - En vital urban miljö - En trygg levande stadskärna - Europeiskt nav för näringsliv och handel - En stadsdel med viktiga kulturverksamheter - En tillgänglig regionkärna - Ett grönare City med fler bostäder - Stockholms mest föränderliga stadsdel I december 2012 beslutade Stadsbyggnadsnämnden att ge Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att konkretisera hur Vision för City kan förverkligas. Stadsbyggnadskontoret arbetar förnärvarande med Program för City med syftet att ta fram riktlinjer för områdets framtida utvecklig och uttrycka stadens sju intentioner ur ett helhetsperspektiv. Trafikkontoret tar samtidigt fram en Trafik- och gatumiljöplan för stadens offentliga platser. Båda förvaltningarnas arbeten bedöms gå ut på samråd under 2017 efter det att respektive nämnd getts möjlighet att fatta beslut i ärendena. Program för Västra city Utredningsområdet ingår i Program i Västra City som godkändes i stadsbyggnadsnämnden i augusti Programförslaget innebär en överdäckning av spårområdet för ny blandad stadsbebyggelse och en möjlighet att utveckla en mer funktionell och kapacitetsstark stationslösning inklusive bussterminal. I programarbetet angavs följande övergripande mål för områdets utveckling: - Stationen den stora symbolbäraren - Publik miljö med hög Stockholmskvalitet - Unik innerstadsexpansion - Knyta an till city - Länka samman och hela - Forma vattenfronten - Sammanhängande helhet Programmet lyfter behovet av att i fortsatt planering på en strategisk nivå identifiera möjligheter för en utveckling av området. Stadsbyggnadsnämnden framförde i sitt beslut att projektet ger en historisk möjlighet att skapa ett levande City, att den tillkommande bebyggelsen läker det sår som spårområdet skapat samt vikten av att skapa en mer trivsam miljö i en av de mest strategiskt viktiga stadsdelarna i innerstaden och en plan för utveckling av Stockholms Centralstation.

7 Sida 7 (14) Kungsgatan Klarabergsgatan Vasagatan Vattugatan Illustrationsplan från program för Västra City 2010 med dåvarande förslag till överdäckning och ny kvartersbebyggelse. Nuvarande förhållanden Stadslandskapet Området utgörs av bebyggelse från olika tidsepoker som gemensamt präglas av en storskalighet. Befintlig bebyggelse har delvis en högre skala i relation till stenstaden. Sett från Riddarfjärden och Södermalm är Stadshuset och Klara kyrka viktiga landmärken i stadsiluetten. Den största delen av markytan utgörs av bangård och spårområde och utgör en kraftig barriär i stadsdelen och dominerar upplevelsen. Området omkring Centralstationen präglas även av en omfattande trafikapparat vid Tegelbacken och längs Klara sjö. Området har olika höjdnivåer och de topografiska skillnaderna förstärks delvis av trafikbarriärer. Befintliga broar och trafikramper bidrar inte tillräckligt för människor att sig ta sig fram och orientera sig i området på ett naturligt sätt. Centralstationen är en viktig symbolbyggnad för området men har idag en mer nertonad betydelse i stadbilden.

8 Sida 8 (14) Bild från Vattugatan över södra spårområdet Bilden visar norra spårområdet med Västra Järnvägsgatan till höger Verksamheter och innehåll Genom sitt läge har Centralstationsområdet en funktionellt viktig betydelse för Stockholm. När järnvägen drogs fram, den så kallade sammanbindningsbanan, på 1860-talet, påverkade det starkt verksamheterna i området. På västra sidan om spåret kom post, gods och handel att dominera. På östra sidan växte media- och tidningskvarteren fram. Under de senaste decennierna har den tidigare industribetonade stadsdelen successivt kompletterats med mer institutionella byggnader. Området har idag i hög grad en ensartad funktion som inte bidrar till en blandad stadsmiljö. Platsen utgör idag en central punkt i regionen där Centralstationen tillsammans med Cityterminalen utgör två viktiga anläggningar för den nationella, regionala och lokala kollektivtrafikförsörjningen. Området är en av Sveriges mest persontäta platser med stora flöden av människor. Inom Västra City arbetar idag cirka personer samtidigt som enbart cirka 250 personer bor i området.

9 Sida 9 (14) Stockholms centralstation i början av 1900-talet Kulturhistoriska värden Stockholms Centralstation är skyddad som enskilt byggnadsminne enligt kulturminneslagen. Huvudbyggnaden är blåklassad enligt stadsmuseets klassificering vilket är den högsta klassen och innebär synnerligen kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Del av Centralstationen (Norrmalm 5:3) inom det tänkta planområdet är gulklassad enligt samma klassificering, vilket innebär att bebyggelsen har positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst kulturhistoriskt värde. Cityterminalen (Terminalen 3) är grönklassad, det vill säga bebyggelsen äger ett högt kulturhistoriskt värde och är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. I direkt anslutning till det tänkta planområdet finns en gulklassad byggnad uppförd inom Blekholmen 3. Kartan visar Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringar

10 Sida 10 (14) Trafik Centralstationen och Cityterminalen är en central knutpunkt för tåg-, buss- och tunnelbanetrafik i Stockholmsregionen och ett nav i den nationella och internationella buss- och tågtrafiken. Över 70 miljoner resenärer trafikerar området varje år. Buss och tåg till flygplatserna Arlanda, Skavsta, Västerås och Bromma avgår här. Området med närhet till Centralbron och Klarabergsleden präglas starkt av motortrafik. Många busslinjer finns i anslutning till området, både innerstadsbussar och regionala bussar. Dagens lokalbussangöring har hållplatser på olika sidor av stationsbyggnaden. Från Tegelbacken utgår lokal och regional båttrafik. Under 2017 invigs citybanan och pendeltågstrafiken flyttas från bangården till citytunneln. Spårvagn City kommer att förlängas och få ändhållplats på Klarabergsgatan. Viktiga regionala cykelstråk passerar genom området. Det huvudsakliga sättet att röra sig är till fots mellan tåg-, buss- och tunnelbanetrafik och innerstadens alla målpunker. Flygbild, bilden visar spårområdets och trafikanläggningarnas barriäreffekt i stadslandskapet

11 Sida 11 (14) Inriktning för kommande planarbete Kartan visar en analys av platsens befintliga kvaliteter och förutsättningar Stadsbyggnadskontorets ambition är att i kommande planprocess tillsammans med övriga aktörer ta fram en gemensam målbild som stödjer en god helhetssamverkan för en positiv utveckling av området. Följande stadsbyggnadsprinciper är viktiga att beakta i kommande planprocess: En sammanhållen stadsmiljö Genom en omdaning av området ges möjlighet till en ökad finmaskighet och ett mer varierat innehåll. Genom att överbygga spårområdena kan staden länkas samman i sin struktur, form och funktion så väl fysiskt som socialt. Förbättrade och mer tillgängliga stråk En ökad finmaskighet kan skapas genom nya tvärgående förbindelser till befintliga huvudstråk som Kungsgatan och Klarabergsgatan. Vattugatan blir mer tillgänglig och ett promenadstråk längs Klarabergskanalen etableras. Nya och

12 Sida 12 (14) förbättrade stråk bidrar till att området blir en mer integrerad del av innerstaden. Stärkta offentliga platser De offentliga rummen ska utformas som inkluderande högkvalitativa platser för varaktig vistelse, länka till omgivande gator och stadsstrukturer och tillvara ta utblickar till stadens landmärken. Platserna runt Centralstationen vid Vasagatan, Klarabergsgatan och Nils Ericsons plan utformas för stora flöde av människor, ges olika innehåll och bidrar till en levande stadsmiljö dygnet runt. Stationsområdet som en integrerad del av staden Stationsområdet är en nod viktig ur både lokalt och nationellt perspektiv där många transportslag möts. Centralstationen i sig är områdets symbolbärare och första mötet med staden. Stationen kan få en mer framträdande och integrerad roll i stadsmiljön samtidigt som den utvecklas till en mer effektiv bytespunkt som stödjer ett hållbart resande över tid. Stationen i staden. Varierat innehåll och funktion För att skapa en trygg och levande stadsmiljö i en storskalig miljö ska variation i innehåll i tillkommande bebyggelse eftersträvas med både kontor, handel, bostäder, kultur och allmän service. Konsekvenser Föreslagen utveckling innebär trolig påverkan på riksintresset järnväg och riksintresset för kulturmiljövården. Förslaget innebär även att andra miljörelaterade frågor behöver hanteras. Mot denna bakgrund bedömer kontoret att den föreslagna förändringen sammantaget innebär en sådan betydande miljöpåverkan som avses i PBL 5 kap 7 att miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas enligt MB 6 kap, 11 och 12. En närmare bedömning, avgränsning och samordning med berörda instanser kommer att ske under planprocessen. Följande frågor är viktiga att utreda vidare i planarbetet: - Inverkan på riksintresset för järnvägen - Inverkan på riksintresset för kulturmiljövården - Stadsbild - Rekreation och friytor - Sociala- och barn konsekvenser - Järnväg och trafik - Risk, farligt gods och säkerhet - Buller - Luftkvalitet

13 Sida 13 (14) Planprocess och tidplan Planarbetet bedrivs med utökat förfarande. Tidplan kommer att tas fram tillsammans med berörda aktörer. Ekonomi och genomförande Detaljplanearbetet finansieras genom planavtal med de byggaktörer som medverkar i arbetet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande City utgör Sveriges och Stockholms ekonomiska, administrativa och politiska centrum. Planområdet med centralstationen har ett strategiskt och mycket centralt läge i staden. Området är dock storskaligt i sin struktur och funktion och spårområdet utgör en barriär. Stadsbyggnadskontoret ser därför stora fördelar med att utveckla platsen till en mer integrerad del av innerstaden med fler funktioner som kontor, handel, boende, service, kultur och offentliga platser. Det är positivt att centralstationen som en viktig offentlig byggnad kan få en mer framträdande roll i staden samtidigt som den utvecklas till en mer effektiv bytespunkt som stödjer ett hållbart resande. En utveckling av området ger möjlighet att stärka kopplingar och skapa nya inkluderande offentliga miljöer. Denna startpromemoria redovisar möjligheter som finns i området. Platsens komplexitet gör att övergripande analyser i planarbetets inledningsfas krävs innan ett planförslag tas fram. Det exponerade läget ställer stora krav på bebyggelsens skala och arkitektoniska utformning. Utmaningar som behöver studeras vidare är överdäckningens omfattning, miljömässiga- tekniska- och konstruktiva förutsättningar med hänseende till risk och genomförbarhet. Även påverkan på trafiksystem och infrastrukturförsörjning bland annat utifrån kapacitet och funktion behöver studeras vidare. Kontoret bedömer att en avgörande framgångsfaktor är att i ett tidigt skede ta ett strategiskt helhetsgrepp för området. Staden bör tillsammans med involverade aktörer gemensamt ta fram en målbild som belyser områdets fulla potential och säkerställer ett genomförbart förslag. I det fortsatta arbetet är det viktigt att trygga en förankrad, transparent och inkluderande process mellan berörda parter. Kontoret föreslår att en ny lägesredovisning görs i nämnden när planeringsförutsättningarna klargjorts ytterligare och ett ställningstagande från stadsbyggnadsnämnden krävs inför kommande samråd.

14 Sida 14 (14) Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. SLUT