Lärandets psykologi och pedagogik, med fokus på lärarens och de nära. undervisning och lärande. Sunne 3-4 februari 2010.

Transkript

1 Lärandets psykologi och pedagogik, med fokus på lärarens och de nära relationernas betydelse för kvalitet i undervisning och lärande. Sunne 3-4 februari 2010 Roger Ellmin roger@ellmin roger@ellmin.se

2 Skolans olika förstoringsnivåer Samhället Kommunen Skolan / skolenheten Delsystem / arbetslaget Klassen/gruppen Individen Längs ner i systemet ska läraren tillsammans med eleverna skapa en trygg och utvecklande miljö för varje enskild elev

3 Hlht Helhetssyn

4 Lärandets heliga graal Underlager: 138 aspekter av undervisning 15 års arbete Kontakt och interaktion 800 metaanalyser lärare och elev viktigast mindre studier Eleverna måste kunna förestå och förklara sin 80 miljoner elever kunskapsnivå De måste veta vad de kan och inte kan och förmedla John Hattie (2009) detta till sin lärare Visible Learning: A Eleverna bör kräva Synthesis of Over 800 feedback och stöd när de Meta-analyses Relating to inte förstår Achievement, Taylor & Föräldrar bör sluta fråga Francis. vad barnen lärt sig och istället fokusera på lärarens kvalitet

5 Bilder av skolan Skolan missköter sitt ansvar, Pedagogik på gravens brant, Eleven som inte passar kränks, Minns bakgrunden till enhetsskolan, Enhetsskolan bara för medeleleven, Nivågruppering gynnar de svaga, Orimliga villkor för rektor, Bedöm lärare och skolledare, Rektor fungerar inte som skolans ledare, Rektorerna skolans fångar. Det är uppenbart att hela skolan är i kris, Dåliga skolor ska kunna bestraffas. Lärarförakt bland kommunerna Rubriker Dagens Nyheter våren 1998

6 Skolkritik - en stapelvara?

7 Det offentliga rummets bilder av skolan

8 Allt förstoras, det mörka blir mörkare, det vitala glöms bort DN DN Signerad ledare

9 Skolan har fått en ki krisstämpel Det finns en klyfta mellan de som styr de som sköter de som brukar Elevernas kunskaper för dåliga Rektorerna fungerar inte som pedagogiska ledare Kommunerna ser mer till pengar än kvalitet Lärarnas status och arbetsglädje minskar Föräldrarna sakna inflytande

10 Visst har skolan problem! Alltför många elever har alltför svaga resultat Stora skillnader mellan elever med olika socia bakgrund För otydliga mål och bristfällig utvärdering Bråk och oro För lite individuellt bemötande För lite variation i metodval Men är lösningen tidigare och fler betyg, mer prov och tester?

11 Kvalitet = resultat i test, prov och betyg? Elever anpassar sitt lärande efter hur det utvärderas

12 Kunskap och bedömning betonas starkare omtänkning? Har synen på prov, omdömen och betyg förändras Från: - maktinstrument, sortera elever, stämpling? Till: - utvärdering, - upptäcka kunskapsluckor - snabb hjälp? Hur påverkas elevernas och skolans utveckling?

13 Vi lever i en paradoxal situation Å en sidan: Vi tycks överens om att vikten av kunskap som en adekvat bas för vårt nu- varande samhälle. Å andra sidan: Vi tycks inte veta hur kunskap ska definieras Kunskapssamhället är en realitet. Det livslånga lärandet nödvändigt. Qvortrup, L. (2006). KNOWLEDGE EDUCATION AND LEARNING

14 Undervisning och lärande Undervisning är inte bara att undervisa faktakunskaper utan också undervisa om hur man förvärvar olika typer av kunskap, dvs. lära eleverna hur de blir lärande individer. Qvortrup, L. (2006). KNOWLEDGE EDUCATION AND LEARNING

15 LÄRANDETS INNEBÖRD FÖRÄNDRAS från struktur till process lära sig veta hut lära guds bud lära sin läxa lära sig utantill lära för provet lära för livet lära att lära samlärande lärmiljö entreprenöriellt lärande?

16 Att hitta sig själv Självets beståndsdelar som alla påverkar lärandet: Självinsikt att veta vem man är. Jag är jag (self-realization) Självförtroende jag i relation till min förmåga. Jag kan (self-conficence) f Självtillit jag lär mig nya saker och utvecklas. Jag vågar försöka (self-assurance) Självkänsla jag som jag värderar mig själv Min personlig bedömning (self-esteem) esteem)

17 Lärande, identitet t och självbild Produkten av samspelet mellan de olika delarna i självet bygger upp självkänslan som en viktig del i identitetsutvecklingen. Självinsikt x självförtroende x självtillit = självkänsla --- identitet--- självbild Lärandet är en medveten förändring av självet som man själv kan iaktta och sätta ord på. Källa: Ellmin, R (2009). Från individuell id empowerment till skolutveckling. kli

18 Elevers lärande Elevers lärande måste sättas in i ett större perspektiv I dag lägger vi i begreppet kunna att söka att ta till sig att ge uttryck för och att använda sig av Professor Henning Johansson

19 Olika fokus för formativ och summativ värdering. Formativ värdering Värdering för lärande här och nu Inre förståelse Intervention i lärprocessen Integrerad i undervisningen Eleven aktiv deltagare Summativ värdering Värdering av lärande där och då Värdering utifrån Avslutande, kontrollerande, godkännande Skild från undervisningen Eleven passiv mottagare Brown (1999). Men ingen utvärdering är rent summativ eller formativ

20 Formativa arbetsmetoder - att utveckla kunskaper om det egna lärandet genom delaktighet och medvetenhet Olika former: Olika metoder: 1. Självbedömning 1.Loggbok 2. Kamratbedömning 2. Portfolio 3. Sambedömning 3. IUP (?) I läroplanen står det: skolan ska sträva mot att all elever tar ansvar för sina studier samt utvecklar sin förmåga att bedöma sina egna resultat Källa: Borgström & Dahlgren (2009). Elevers upplevelser av deltagande i bedömningsarbetet. Malmö högskola

21 Elevers delaktighet t i bedömning Delaktigheten låg Ingen skillnad mellan ämnen Skillnad mellan lärare Den vanligaste metoden IUP Mycket låg delaktighet Källa: Borgström & Dahlgren (2009). Elevers upplevelser av deltagande i bedömningsarbetet. Malmö högskola

22 Det tillgängliga lärandet Lära att Lära Reflektion är Reflektion är nyckeln till utveckling och dess metakognitiva färdigheter

23 Den personliga lärmiljön (PLM) Undervisning i och lärande är inte längre begränsad i tid och rum till utbildningsinstitutioner. Person och situation (miljö) en oskiljbar enhet Lärandet är inte skilt från den miljö eleven vistas i i och utanför skolan. Roger Ellmin, 2008 eportfolio det personliga lärandet

24 perspektivet NYCKELORD : KONTINUITET OCH DET INDIVIDUELLA BEMÖTANDET Ö GrundGrund skola Gymnasieskola Livets skola utanför skolan Universitet Högskola

25 Vad är kärnan i portfoliometodiken? Att bli sedd, hörd, bekräftad och delaktig Plats för alla blick för den enskilde Det är viktig att lägga fast att arbeta med portfolio är ett medel att nå olika mål för lärandet och för pedagogiken men portfolioarbetet är inget mål i sig

26 Portfolio och positivt förhållningssätt Salutogen: ta fasta på det positiva se möjligheter vad barnet kan vad som kan förbättras salus = hälsa

27 Portfolio som empowermentstrategi t t Portfolio har blivit ett attraktivt sätt att stödja lärandet och vara ett komplement till traditionell bedömning och värdering. Utgångspunkten är att varje elev kan utvecklas, ta ett fördjupat ansvar för sitt eget lärande, planera sina studier och lära av erfarenheter.

28 Ansvarsfördelning & kärnan i undervisning i Undervisande kommunikation Läraren är den som ansvarar för undervisningens struktur och innehåll Eleven ansvarar för sitt lärande Kommunikationen är det som förbinder undervisning med lärande, eller som är själva kärnan i undervisningen. Elevens sätt att tänka måste bli tillgängligt g g för läraren och för eleven själv. Lära sig lärandets språk: När man vet hur man tänker kring sitt lärande kan man också ta ansvar för och påverka sitt eget lärande

29 Portfolio och portfoliometodik Portfolioprocessens fem steg: SAMLA VÄLJA UT REFLEKTERA SAMTALA ANKNYTA Förskolans/skolans mål Barnets egna mål Barnets lärande - att Lära att Lära Tidigare arbeten spegla utvecklingen över tid Utvecklingssamtalen Individuellt bemötandeindividuellt utformad studieplan

30 Teamportfolio ett led i arbetslagsutvecklingen Syfte: Uppbygganad och användning: ett redskap för skolutveckling teamets gemensamma dokumentationssamling fokus på det framgång, frigöra energi och kreativitet en högre erkännandenivå reflektera över och värdera sin praxis skapa flow genom spänningsfältet politik och pedagogik Källa: Ulla Sjørup (2009) Teamportfolio Birgitta Ellmin & Ulrica Ellmin Cederholm (2007) Portfolio för professionella utveckling att leda sig själv och andra samma uppbyggnad som elevens portfolio - undervisningsmål - måluppfyllelse utvärdering inom det ämnesmässiga, ekonomiska och administrativa i ti ramarna och det politiska systemet. synliggöra, tydliggöra, medvetandegöra och ansvariggöra arbets- och visningsportfolio didaktisk inträdesbiljett

31 Skolportfolio syfte och potential Syftet: implementering av tre basbegrepp: fakta-baserade beslut visioner kopplan till handling dokumentation av arbeta och resultat Potential: levande dokument förstå komplexiteten trovärdig och nödvändig information reflektion kring uppdrag och framsteg kommunikation med elever, föräldrar, samhället

32 Skolportfolio li syfte och potential ti Information och Analys Elev resultat Kvalitetsplan Ständiga förbättringar och utvärdering Professionell utveckling Ledarskap Samarbetspartners Källa: Victoria L. Bernhardt (2000) The Exempel School Portfolio. Ellmin, R & Ellmin, Cederholm, U. (2009). Kvalitetsarbete i förskola och skola med Qualismodellen

33 Den goda skolan det goda lärandet Sammanfattning En skola med rymlighet som princip etiskt, socialt och pedagogiskt perspektivet Den personliga lärmiljön Identiteteutveckling Vidga begreppet baskunskaper Ökad satsning på språk / kommunikation Lära att Lära Balans formativ & summativ värdering Bättre feed-back system kring uppgifter som har avgörande betydelse för lärandet Låt lärare vara lärare höj statusen Certifiera skolor som klarar att vara våldsfria

34 Hemsida: E-post: Jag har byggt mitt föredrag på: Tack för mig! Ellmin, R. Portfolio ett sätt att arbeta, tänka och lära, Gothia, Ellmin, R & Ellmin. B. att arbete med portfolio teori, förhållningssätt och praktik. Gothia, Ellmin, R & Ellmin, B. Portfolio att stödja lärandet i en skola för alla. Ekelunds förlag, 2005 Ellmin, R. Rätt DoS för lärande dokumentation och samtal. Gleerups förlag,2006. Ellmin, R. Att hantera konflikter i skolan - den andra baskunskapen. Natur & Kultur, 2008.